Nr 1/2011 (pdf)

nya

Tidskrift för fakta, debatt och utveckling kring synskaderehabilitering

Medeltida läshjälpmedel? sid 24

DAISY och tillgängligheten, s 9

Ögon känsliga för grönt, s 21

Nr 1 2011

Ges ut i samarbete mellan

Synskadades Riksförbund – SRF,

Föreningen För Synrehabilitering

– FFS och Specialpedagogiska

Skolmyndigheten, Resurscenter

syn i Stockholm och Örebro.

Redaktion:

Jan Wiklund, tel 08-39 92 98

Sune Olsson, tel 08-39 92 78

Lena Söderberg (ansv.utg)

tel 010-486 96 63

Postadress:

Nya Synvärlden

SRF, 122 88 Enskede

Fax:

08-39 93 22

e-post:

nyasynvarlden@srf.nu

2011 kommer Nya Synvärlden ut

med fyra nummer

Manusstopp

26 aprili 2011

Tidningen kommer ut på svartskrift,

daisy och epost.

Adressändringar och nya

prenumerationer anmäls till

registret@srf.nu.

OBS! För prenumeranter som vill

ha tidningen till hemadress krävs

uppgift om person nummer.

Skicka gärna ditt bidrag – artikel

eller annons – till tidningen på

epost. Redaktionen förbehåller sig

rätten att korta ner och redigera

insänt material. Annonser går

givetvis in obeskurna.

Artiklarna läggs dock oftast in

oredigerat och författaren ansvarar

själv för innehållet.

OBS att digitalbilder kräver hög

upplösning.

Redaktionen skickar ett varmt

tack till alla som medverkat med

material i detta nummer!

nya

ISSN 1401-4742

Innehåll

Inledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Utbildningsbehovet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Kanske synpedagogerna borde splittras?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

SPSM: Synpedagogiken i fara. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Skäl för optiker att vidareutbilda sig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Landet runt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Välbesökt konferens kring DAISY och tillgänglighet . . . . . . . . . . 9

Rehabplaner viktiga för utvärderingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Inkluderande skolmetoder katalogiserade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

SPSM bjuder på idrottshelg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Stroke och syn-seminarium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Teknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

“GPS ger livskvalitet och trygghet” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Synutblickar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

ISO-förslag för ledstråk är nästan bra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Två danska rapporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

ICEVI och framtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Ögon känsliga för grönt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Visbylinserna: smycken eller tidig optik? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

FFS-nytt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

“Mångfald inom synrehabiliteringen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Från synfältet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

FFS — Föreningen För Synrehabilitering

Ordförande:

Lena Söderberg

tel 010-486 96 63, epost lena.soderberg@arbetsformedlingen.se

Kansli:

c/o Optikbranschen, Karlbergsvägen 22, 113 27 Stockholm

Kanslist: Gunilla Dagerman

tel 08-612 89 60, fax 08-612 56 90

epost ffs.kansli@telia.com - webbadress www.ffss.se

Kom ihåg att betala in medlemsavgiften!

För att bli medlem gå in på www.ffsa.se och länken ”bli medlem!”. Fyll i

formuläret så kommer en faktura på medlemsavgiften 250:-

Organisationsnummer 85 72 05 – 8199

Så står vi inför ett nytt år med

nya utmaningar och nya möjligheter.

Det har de senaste åren

handlat mycket om neddragningar,

minskade resurser, försämrade

villkor för våra olika

verksamheter inom synområdet,

och i stort för personer med

funktionshinder. Man kan lugnt

säga att det blåst en viss motvind.

Arbetsförmedlingen har fått

mycket kritik för programmet

”Arbetslivsintroduktion”, som

ska fungera som det sista steget

i den rehabiliteringskedja som

regeringen införde 2008.

Tanken är, att under 3 månader

kartlägga och ta reda på vilket

stöd individer behöver för att

kunna återgå till arbetslivet.

Nästan hälften av de personer

som utförsäkrades från FK vid

årsskiftet är tillbaka i sjukförsäkringen,

då de bedömts sakna

arbetsförmåga.

Men det finns också de som

välkomnar Arbetsförmedlingens

insatser och känner att äntligen

är det någon som bryr sig.

Under det senaste året har jag

mött personer, som efter långa

sjukskrivningsperioder, fått

förbättrad ekonomi och ett nytt

perspektiv på livet i och med

att de återgått i ett arbete.

Fortfarande finns dock stora

hinder att överbrygga – arbetsmarknaden

är svårtillgänglig

och stängd för många personer

med funktionsnedsättning. Vad

som omgående behövs är en

mer rättssäker och likformig

be dömning av individers

arbets förmåga inom sjukför säkringen

och ökade möjligheter

till rehabiliteringsinsatser för de

som befinner sig långt från

arbetsmarknaden.

Försäkringskassan har fått i

uppdrag att i samverkan med

andra myndigheter ta fram nya

metoder kring bedömning av

arbetsförmåga med slutredo visning

2013. Under tiden bedöms

människors arbetsförmåga ty -

värr med osäkerhet i systemet

och flertalet får inte tillgång till

den rehabilitering de behöver

för att kunna återgå till arbetslivet.

Arbetslivets krav

När det gäller vårt eget arbete,

har många av oss höga krav på

sig själva och känner stress

över att inte hinna med. Vi har

kanske idéer som kan medföra

positiva förändringar i arbetet,

men hur orkar man sätta igång

och hur får man gehör för sina

förslag? Att diskutera över fikat

eller i korridoren kanske inte

INLEDARE

FFS en kanal för att utveckla

synrehabiliteringen

räcker.

Ett sätt att påverka är att bli

medlem i FFS

Föreningen som nu funnits i

mer än 35-år fortlever med

samma syfte som vid starten –

att samla de som arbetar för

och med personer med synnedsättning

alla åldrar med målsätt

ningen att vi tillsammans

ska kunna påverka utvecklingen

av den svenska synrehabili teringen

för barn, yrkesverksamma

och äldre. FFS bidrar

till detta bland annat genom

utgivning av tidningen ”Nya

Synvärlden”, fortbildningsinsatser,

utvecklingsbidrag och

utdelning av stipendier.

FFS Konferens Gävle 23-24

Ingen har väl missat inbjudan

till FFS konferens som i år

hålls i Gävle? Temat är ”Mångfald

inom synrehabiliteringen”.

Vi behöver lära oss mer kring

hur vi kan möta de behov som

personer med synnedsättning

med annan kulturell bakgrund

har. Vi ser fram emot spännande

föreläsningar och givande

diskussioner.

Nordisk kongress i

Synpedagogik 21-23 maj

2012

Arbetet i kommittén för

Nordisk Kongress fortsätter

med två representanter från

FFS. Nästa Kongress går av

stapeln i Kolding i Danmark

med tema Synpedagogik-

Synnedsättning-Kognition-

INLEDNING

Neurologi och programmet är

under utarbetande.

Föreläsningarna kommer att

hållas på de olika nordiska

språken, men för att underlätta

eventuella språksvårigheter som

kan uppstå, kommer föreläsningarna

så långt det är möjligt

att översättas i textform bland

annat på svenska. Denna gång

ska vi försöka få med finländarna

också!

Årets FFS:are

Varje år utser FFS en person,

som bidragit till att utveckla

svensk synrehabilitering. Förslag

på nominerade personer

lämnas av medlemmarna i FFS.

År 2009 gick priset till Gun

Olsson, syncentralschef i

Kalmar, bland annat för hennes

engagemang och synsätt att se

möjligheter för att utveckla

svensk synrehabilitering både

på individnivå och i nationellt

kvalitetsarbete. Årets FFS:are

2010 kommer att presenteras

vid föreningens årsmöte i Gävle

den 23:e mars. Det finns fortfarande

möjlighet att nominera

tänkbara personer. Skicka in ditt

förslag med en kort motivering

till anita.sjoberg@ffss.se

Nya Synvärlden

Tidningen ”Nya Synvärlden”

ges även fortsättningsvis ut 4

gånger per år. Vi tackar alla som

bidragit med artiklar under året!

Det är numera endast FFS medlemmar

samt medfinansiererna

SPSM och SRF som får tidningen.

Uteblir tidningen eller

om ni får den på fel adress vänligen

ta kontakt med registret@

srf.nu .

FFS styrelse tackar för året som

gått och vi fortsätter jobba hårt

för att det ska kännas naturligt

för yrkesverksamma att vara

medlemmar i föreningen. Är vi

fler kan vi göra ännu mera för

att bidra till en positiv utveckling.

Hjälp oss bli fler genom att

sprida information om FFS.

Medlemsavgiften är endast 250

kronor per år och då ingår 4

nummer av tidningen ”Nya

Syn världen” direkt hem i brevlådan.

Bli medlem genom att gå

in på vår hemsida och fyll i

formuläret.

Vi riktar också ett varmt tack

till alla våra sponsorer som

bidrar till föreningens verksamhet

– och hälsar samtidigt

Dolphin AB välkomna som ny

sponsor 2011.

Bli vän med FFS på Facebook!

Logga in dig på www.

facebook.com och skriv Föreningen

För Synrehabilitering i

sökrutan. OBS notera att FFS

har ny webbadress: www.ffss.se

Lena Söderberg

ordförande

Nominera

för ögonvårds

priset

Nu kan Du föreslå en kandidat

till Synskadades Riksförbunds

Ögonvårdspris 2011.

Priset instiftades 1992 som

en uppmuntran till forskare och

övriga yrkesutövare som gjort

betydelsefulla insatser inom

ögonområdet.

Såväl grundforskning som

klinisk eller andra insatser som

lett till positiva resultat inom

ögonsjukvård och synrehabilite

ring/ habilitering har uppmärk

sammats under åren.

Prissumman på 50 000 kronor

ges till en eller två enskilda

pristagare.

Vi praktiserar fri förslagsrätt

vilket innebär att det är tillåtet

att också föreslå sig själv.

Ansökan ska vara SRF tillhanda

senast 20110630.

Den/de som får priset underrättas

personligen. Priset/prisen

delas ut under SRF:s kongress

som i år hålls den 21-23 oktober.

Ansökningarna bedöms av en

jury bestående av representanter

från SRF, Svenska

Ögonläkar föreningen, Optikerförbundet,

Föreningen för

Synrehabili tering och Syncentralernas

Nationella Samverkansråd.

Blanketten finns att hämta från

vår hemsida www.srf.nu

Frågor: Kontakta Urban

Fernquist tel 08 - 39 91 53,

epost: urban.fernquist@srf.nu

Februarimötet om den

framtida synpedagogutbildningen

slutade

med att det bildades en

arbetsgrupp bestående

av Max Stålnacke från

SRF, Ulla Ek från

Stockholms universitet

samt en person från

Syns och en från FFS

vilka utses senare.

Mötet initierades av SRF som

känner stor oro över hur den

framtida kompetensen ska

garanteras, både i re/habilitering

och skolstöd.

Ett av målen med mötet var

att få en bild av läget. Alla vet

att det är många pensionsavgångar

inom de närmaste åren

men, som någon påpekade gör

det större intryck vid uppvaktningar

om man har exakta

siffror. Syns representanter på

mötet, Ann-Louise Rågefalk

och Viveca Frändberg åtog sig

att ställa ihop en aktuell version.

Men även på folkhögskolor,

arbetsförmedlingar och på

SPSM arbetar många 55-plusare

– tio SPSM-rådgivare av 42 går

i pension inom fem år. Och två

tredjedelar av Hagabergs folkhögskolas

personal vid synkursen

slutar i år!

Erfarenheten var också att när

någon slutar är det omöjligt att

nyrekrytera.

Arbetsförmedlingen gör nu en

satsning där sex arbetstera-

peuter/sjukgymnaster under

våren går kursen Synpedagogik

och synnedsättning 15 hp i

tjänsten. Detta ska under hösten

följas av en uppdragsutbildning

i samarbete mellan Stockholms

Universitet och Arbetsförmedlingen.

När många syncentraler

annonserar efter synpedagoger

finns det oftast inga sökande,

men söker man optiker till syncentralen

finns det idag många

som är intresserade. Jörgen

Gustafsson från Linnéuni versitetet

i Kalmar föreslog därför att

optiker med vidareutbildning

säkert skulle kunna jobba med

synträning som man gör i flera

andra länder. Två exempel på

denna lösning som fungerar bra

nämndes.

De utbildningar som finns nu

är tre, alla vidareutbildningar –

kursen i optometrisk rehabilitering

på optikerutbildningen i

Kalmar, som nu också syn pedagoger

kan gå, bland annat

Stockholms universitets masterkurs

med synpedagogisk inriktning.

Stockholmskursen är inordnad

i Bolognasystemet och

omfattar 120 universitetspoäng.

Den vänder sig till folk som

redan har en utbildning. Den

har av olika skäl inte visat sig

så gångbar som önskvärt vore –

första kursen omfattar åtta

studerande, andra kursen måste

UTBILDNINGSBEHOVET

Kanske synpedagogerna

borde splittras?

ställas in sedan bara sex stått

kvar som intresserade. Egentligen

skulle det behövas femton

för att kursen ska bli bra.

Och frågan är vad som av -

håller. Och implicit vad man

alltså måste göra för att få fler

utbildade.

Anders Rönnbäck från SPSM

Resurscenter syn framförde att

en orsak till det låga intresseet

för masterutbildningen kunde

vara kursens längd. Visserligen

är det bra med sammanhållna

utbildningar för yrkesidenti tetens

skull – men alltför långa

kurser kan skapa återhållsamhet

både från deltagare och arbetsgivare.

Ett annat problem är att olika

personer behöver komplettera

på så olika ställen. Det fördes

därför en hel del diskussion på

mötet om det kanske var bättre

att uteslutande ha en massa

kortkurser. Catarina Hägg

framförde FFS’ uppfattning att

det borde finnas valbara kurser

på olika nivåer för speciallärare,

specialpedagoger, kuratorer och

socionomer. Ulla Ek och Inger

Berndtsson från Stockholms

Universitet skulle kunna tänka

sig att sådana kunde erbjudas

som valbara delar i masterkursen.

Och Växjö Universitets

kurs är ett försök att erbjuda

sådant.

Men synpedagogik är ett

hantverk, ansåg Catarina Hägg.

UTBILDNINGSBEHOVET

Synpedagogiken i fara

– utbildning saknas och

pensionsavgångar väntar

I förra numret av Nya Synvärlden kunde vi läsa

flera artiklar om farhågorna över att kompetensen

inom synpedagogiken är på väg bort. Flera

intressenter inom synområdet efterlyser en

öppen dialog och diskussion för att gemensamt

lösa problematiken. Specialpedagogiska

skolmyndigheten (SPSM) står också bakom oron.

Det räcker inte med teori, en

utbildning måste vara förankrad

genom mycket praktik.

Men, som Max Stålnacke

från SRF påpekade är de befintliga

utbildningarna fortbildningar

av redan anställd personal.

Vi behöver hitta former

för att få fram nyutbildade för

att täcka kommande behov.

Behövs över huvud taget ett

sammanhållet synpedagogyrke?

Är det inte lika bra att det

splittras upp på sina specialiteter

så att folk får specialisera

sig lite? Nej, menade Viveca

Frändberg, små syncentraler har

inte råd med det. Medan det

förstås skulle vara utmärkt för

de större.

Bertil Sköld påminde om de

praktiskt inriktade yrkesutbildningarna

som en möjlig modell.

Men Viveca Frändberg trodde

inte unga människor skulle vara

intresserade av utbildningar som

inte gav universitetspoäng, och

Ann-Louise Rågefalk trodde att

samma sak nog gällde erfarna

arbetsterapeuter. Även Catarina

Hägg från FFS ansåg att man

inte ska lägga vidareutbildningen

på en lägre nivå än högskolans.

Så hur ska utbildningen se ut

egentligen?

För det första ansåg Kenneth

Drougge på SPSM att man

egentligen kan lämna utbildnings

området utanför så länge –

lärarna kommer troligen att

erbjudas en breddad speciallärarutbildning

med syn som en

inriktning. De är en grupp som

inte behöver kunna samma

saker som folk inom rehabiliteringen

utan ska kunna hantera

de pedagogiska konsekvenserna

av funktionsnedsättning. En

ståndpunkt som inte mötte

någon opposition på mötet.

För det andra är det en motivationsfråga

ansåg FFS via

Catarina Hägg. Det finns arbetslösa

arbetsterapeuter, och det

finns kurser som nästan auto-

I dagsläget erbjuds en vidareutbildning

inom synområdet.

Masterutbildningen är tvåårig

och läses under fyra år på halvfart.

Kravet för att läsa kursen

är en högskoleutbildning på

180 poäng i botten. Hösten

2010 ställdes dock kursen in på

grund av för få deltagare.

matiskt kommer att leda fram

till ett jobb. Det gäller att motivera

dem – och förstås andra

också.

För det tredje kanske det

skulle behövas en kandidatexamen

i syn, föreslog Ulla Ek

närmast som en fråga, men

mötte inget motstånd.

För det fjärde borde det

finnas valbara kurser. Ulla Ek

och Inger Berndtsson undersöker

om masterprogrammet

kan öppnas för fristående

kurser.

För det femte måste förstås

finansieringen ordnas på något

sätt. I Norge finansierar arbetsgivarna.

Motsvarande kurser i

hörsel (i Sverige!) får extrafinan

siering av staten, men av

någon anledning alltså inte syn.

Frågor som den på mötet

bildade arbetsgruppen får jobba

vidare med.

– Det har varit tveeggat med

en utbildning på masternivå. Å

ena sidan är det fantastiskt att få

till stånd en utbildning som är

forskningsförberedande, eftersom

det är en skriande brist på

disputerade inom synområdet.

Utbildningen är sammanhållen,

oavsett om personen ska arbeta

med barn, ungdomar eller äldre.

Det ökar förståelsen för varandras

arbetsuppgifter och

under lättar kontakter, samtidigt

som det skiljer en hel del mellan

arbetsuppgifterna på de olika

arbetsplatserna och möjligheten

till fördjupning är begränsad. Å

andra sidan saknas en mer

didak tiskt inriktad utbildning,

dit lärare verksamma inom

kommun, landsting och stat kan

hänvisas, säger Anders Rönnbäck,

utbildare på Resurscenter

syn, SPSM.

Lång och teoretisk

utbildning

Flera synpedagoger har lyft

fram problematiken med att

masterutbildningen är för lång

samt för teoretisk. Kortare

poängkurser och mer praktik

var några av idéerna som presenterades

i förra numret.

– Kanske skulle ett synspår

inom befintlig speciallärarutbild

ning eller specialpedagogutbildning

vara en framkomlig

väg. Med en sådan variant

skulle exempelvis kommunen få

en mer attraktiv pedagog med

bredare kompetens. En sådan

utbildning är också lättare att

komplettera med inriktningar

mot exempelvis läs, skriv eller

matematik som ytterligare

breddar kompetensen. Denna

konstruktion skulle också passa

SPSM:s framtida behov av

personalens kompetens, fortsätter

Anders Rönnbäck.

Gemensam diskussion

efterlyses

Det finns ett stort behov av

högskoleutbildning inom synom

rådet för personal inom

syncentral, habiliteringsverk-

samhet och skolomådet.

– När man planerar utbildningar

och kurser måste man ta

i beaktande att antalet som kan

tänkas söka en spetsutbildning

inom syn inte är stort. Man kan

därför inte fylla flera kurser

med liknande innehåll, säger

Anders Rönnbäck.

SPSM delar SRF:s och landstingets

önskemål om en förutsätt

ningslös dialog med universitetet

kring framtida kompetens

utveckling för synpedagogerna.

Anki Bergström

SPSM

Kurskod: 4OP002

Ämne: Optometri

Nivå: Avancerad nivå

Institution: Institutionen för naturvetenskap

Kursen vänder sig i första hand till optiker och synpedagoger med intresse

för optometri, inriktning mot svagsynsoptik. Områden som behandlas är

svagsynundersökning, förstoring, hjälpmedel, träning och ny forskning.

Kursen innehåller även nya förhållningssätt och synpedagogiska metoder,

aktiv synträning för barn, vuxna och äldre, förstoringskorrektion, läs-TV,

elektroniska förstoringsglas, kikare och andra optiska hjälpmedel. Insikter

om aktuell forskning och utbildning ingår också i kursen

Auskultationer på syncentraler (eller motsvarande) ingår i kursen.

Man söker mellan 15 mars till 15 april på: studera.nu

Mer information finns på: http://lnu.se/utbildning/kurser/4OP002

UTBILDNINGSBEHOVET

Skäl för optiker att

vidareutbilda sig

Hösten 2010 fick jag möjlighet

att delta i Kursen Optometrisk

rehabilitering vid Linné-uni versi

tetet i Kalmar. Kursen, som är

på distans med tre obligatoriska

träffar i Kalmar – två dagars

auskulation på syncentral, var

efterlängtad. Efter att ha arbetat

några år som syncentralsoptiker

kände jag behov av kompetensut

veckling. Min arbetskamrat

Gunnel som är synpedagog

kände samma behov av att få

lära sig mer och vi fick chansen

att gå kursen samtidigt eftersom

det vänder sig både till optiker

och synpedagoger.

Kursen har jag upplevt som

mycket pedagogiskt upplagd

och den väcker ett behov att

fördjupa sig mer i optometrisk

rehabilitering. Förutom de

obligatoriska kursavsnitten har

vi också haft ett avsnittsforum

där man fått en mycket tänkvärd

fråga i varje avsnitt. Frågorna

har vi sen kunnat diskutera på

vårt avsnittsforum och det har

varit intressant och lärorikt att

läsa vad de andra kursdeltagarna

skriver.

Vi har varit en mix av butiksoptiker,

syncentralsoptiker och

synpedagoger i olika åldrar och

utspridda över hela landet.

Förresten inte bara över hela

landet utan även från Norge.

Det blir intressanta diskussion

er när man kommer från

olika arbetsplatser och har olika

arbetsuppgifter. Vi har diskuterat

hur syncentralsoptikerna

Årets kursdeltagare och lärare i optometrisk rehabilitering

kan bli bättre på att informera

butiksoptikerna om sin verksamhet

och hur butiksoptikerna

kan hjälpa de med måttlig synnedsättning

på bästa sätt. Högre

additioner, bättre belysning och

så det svåraste, att hålla närmare.

Våra lärare är också de bästa

man kan tänka sig inom synrehabilitering.

Krister är Krister

som alla vet. Han har en otrolig

förmåga att göra sina föreläsningar

intressanta och roliga.

Jörgen är en mästare på att på

sitt jordnära och odramatiska

sätt förklara optiska problem.

Gun är en skicklig synpedagog

som dessutom generöst tar emot

besök på sin fina syncentral i

Kalmar.

Jag är glad att jag fick förmånen

att gå kursen. Det känns

som att det nu är lättare att

acceptera att det inte alltid går

att nå målen som är tänkta runt

en patient. Att man faktiskt

ibland (lånar ett uttryck från en

kursdeltagare) “milt får sätta ner

foten“. Det är ofta man känner

sig otillräcklig som optiker el.

synpedagog i synrehabilite ringen,

ja kanske som butiksoptiker

också, och då är det skönt att

man fått redskap som gör att

man känner sig säkrare på att

man verkligen gjort allt man

kunnat.

Tack Jörgen! Tack Krister!

Tack Gun! Tack alla kurskamrater!

Irene Sandver

optiker på syncentralen i Visby!

Välbesökt konferens kring

DAISY och tillgänglighet

Den 2223 november

arrangerade Svenska

DAISYkonsortiet en

konferens kring olika

sätt att göra tryckt

material tillängligt för

alla.

Av Lena Söderberg,

Arbetsförmedlingen syn/

döv/hörsel och FFS.

Konsortiet bildades 2003, har

idag 40 medlemmar runt om i

landet och är medlem i det

internationella DAISY-kon sortiet,

som leder en världsomspännande

övergång från analoga

till digitala anpassade

medier. Ordförande Maria

Lundqvist från Länsbibliotek

Sydost inledde konferensen

med en presentation av verksam

heten och konsortiets viktiga

roll att verka för att göra

litteratur, texter och information

tillgängligt för alla.

”Läsning är viktig för många

människor – läsning gör oss till

människor”. Förr i tiden fanns

en talande tradition och vi be -

rättade för varandra – nu har

berättandet till stora delar er -

satts av text och läsning. För

människan i ett socialt perspektiv

är det nödvändigt att kunna

läsa för att bli fullt delaktig i

samhället. När man får tillgång

till elektronisk text ökar möjligheterna

att kunna läsa den på

olika sätt och ger ökade möjligheter

att kunna anpassa

texten efter individuella behov.

Kjell Hansson, TPB och Maria Lundqvist, SDK

Från Daisy till Epub

Markus Gylling från Daisykonsortiet

beskrev arbetet med

och strävan efter ett enhetligt

format för att möjliggöra information

tillgänglig för alla.

E-boken är på frammarsch

och e-publikationer förväntas

öka vilket kan bli till en fördel

för personer med olika läshinder.

I USA har e-böckerna

redan 10 % av marknaden och

55 % av alla tryckta böcker

finns även i digitalt format.

Nästa genera tions XML format

är under ut veckling och målet

är att eta blera ett tillgängligt

format som standard för den

allmänna för lagsbranschen där

böcker och tidskrifter redan

från början produceras i ett

källformat som är tillgängligt.

LANDET RUNT

Från Daisyfor mat till Epub.

Försök att enas om ett ge -

men samt ”tillgängligt” format

för produktion av e-böcker och

tidningar pågår. En fördel med

en gemensam standard är att

det ger den enskilde brukaren

möjlighet att förändra texten

efter sina behov – det digitala

formatet ger oanade möjligheter!

För mer information

kontakta mgylling@daisy.org

Uppskattningsvis 1200

personer är punktskriftsläsare

i Sverige i dag

Att producera punktskrift krä -

ver visst arbete. Det finns program

som klarar att omvandla

tryckt text till punktskrift, men

det krävs ändå visst manuellt

efterarbete för att resultatet ska

bli bra. I dagsläget saknas en

LANDET RUNT

Björn Westling, TPB och Kristina Bilius, Resurs & Kunskap Uppsala

generell standard för tryckning.

Björn Westling och Joel

Håkansson har under många år

arbetat med att ta fram ett

system som automatiskt skapar

punktskrift från samma underlag

som vid skapande av talböcker

med text (DTBook

XML). Formatet som används

för att representera punktskrift

är PEF (Portable Embosser

Format) och kan betraktas som

punktskriftens PDF. Formatet

kan representera färdiga punktskriftsböcker

med volymindelning,

sidindelning och punktskriftstecken.

Fördelarna med

PEF är bland annat att rätt

punktskriftstecken kommer ut

på papperet, automatisk kontroll

av att filen är ok och att

innehållet passar papperet. När

PEF används blir tryckningen

inte längre beroende av var och

hur punktskriften produceras,

vilket i sin tur underlättar både

envägslån och nedladdning.

Man ser många fördelar med

formatet och föreslår, med stöd

från aktörer i andra länder, att

en specifikation för punktskrift

ryms inom den kommande

standarden Daisy 4 och att PEF

antas som tryckstandard för

punktskrift. Vill du veta mer

om detta kontakta joel.

hakansson@tpb.se, bjorn.

westling@tpb.se

Talböcker i mobilen

Hans Häger presenterade den

spännande tjänsten talböcker

direkt i mobilen, som finansieras

av PTS med målsättning

att kunna lanseras under 2011.

Tanken är att personer via en

applikation i sin mobiltelefon

kan få tillgång till TPB:s bibliotek

omfattande över 80 000

boktitlar att lyssna på. 300 frivilliga

testare är engagerade

och programvaran som används

för läsning är Daisy Reader 1.0

som fungerar med iPhone, ipad

och ipod touch. En talsyntes

talar om var du befinner dig

och hjälper till med navige ringen.

Genom att starta ”appen”

hamnar du direkt i topplistan

och kan välja en titel att lyssna

på. Du kan se bokens detaljsida

och lyssna på talboken. Du kan

söka efter talböcker, författare,

uppläsare och ämnesord och

hantera talböcker i ”min bokhylla”

som du sparar i telefonen.

Av de 300 som testat är 15

% synskadade. Lika många

män som kvinnor med snittålder

på 38 år. 91 % har tidigare

varit talboksläsare.

Utifrån användarnas synpunk

ter är en ny version med

förbättrade funktioner på gång -

Daisy Reader 2.0. Med den

kan man lyssna på talboken i

offline läge utan att vara uppkopplad,

sätta ut bokmärken,

köra andra program samtidigt,

öka och minska hastigheten på

ljudet, följa texten samtidigt

med ljudet och kan styra uppspel

ningen via headset.

För mer information kontakta

hanz.hager@storytel.com eller

Facebook gruppen ”Daisy

Reader, Talböcker i mobilen”

Över en halv miljon

personer med läshinder i

Sverige

Övervägande delen av dessa

lånar talböcker från biblioteken.

Medelåldern är 69 år, 80 % har

en synnedsättning och hälften

har tillgång till dator och internet.

Den svenska talboksmodellen

har ett har ett rikstäckande

nätverk av bibliotek där låntagarna

också får tillgång till annat

såsom ljudböcker, musik, databaser

med mera. Man får också

möjlighet till personlig kontakt

med bibliotekets personal. Det

man funnit är mindre bra med

dagens modell är att låntagaren

blir beroende av lokala resurser,

tillgång via nätet endast fungerar

för ett fåtal, den är delvis

ineffektiv och kostsam samt

svår att överblicka.

Nedladdning av talböcker på

biblioteken ökar stadigt och är i

nuläget fler än 1000 per dag och

över 1000 bibliotek och filialer

har möjlighet att ladda ner. Hur

kommer det att se ut i

framtiden? Hur vill låntagaren

ha talboken? Kommer mobilen

att bli den viktigaste talboks spela

ren för personer med

läshinder?

Daisy direkt – låntagarnas

nedladdningar tar fart!

Den nya tjänsten Daisy Direkt

ger låntagaren möjlighet att

själv ladda ner talböcker direkt

från Talboks- och punktskriftsbibliotekets

digitala katalog,

hemifrån eller från annan valfri

plats med internetuppkoppling.

Det ger användaren möjlighet

att välja och söka litteratur när

som helst. 80 000 titlar finns

tillgängliga, dygnet runt! Med

en ökning från 200 nedladdningar

av talböcker i början av

2010 till över 1400 nedladdningar

i slutet av året har ut -

veck lingen av Daisy Direkt

varit lyckad. Illegal spridning

av filer motverkas genom att

användaren får ett personligt

konto vid registrering på

biblioteket, avtal med TPB om

radering av filer när lånetiden

gått ut samt vattenmärkning av

de nedladdade filerna.

Utveckling av ny mediawebb

En ny webbplats som ersätter

TPB-katalogen är under utveckling.

Här ska användaren lätt

kunna söka och inspireras,

förhandsgranska, ladda ned och

läsa, tagga, sätta betyg och be -

rätta. Även talbokstjänsterna

för äldre kommer att utvecklas

och ett nytt projekt är under

planering i Uppsala och Norrköping.

Det kommer att bland

annat att ske en samordning

med taltidningar. Tanken är att i

framtiden gå mot ett bredare

utbud av tillgängliga medier när

det gäller; böcker, läromedel,

teckenspråkig litteratur, taltidningar,

myndighetsinformation,

film och tv mm.

Taltidningen i framtiden

TBP har tillsammans med några

andra aktörer fått ett regeringsupp

drag kring taltidningssystemet

där en av målsättningarna

är att säkra en långsiktig och

kontinuerlig utveckling och tillgång

till syntetiskt tal för taltidningar.

I Sverige finns i dag ca

8700 personer som läser taltidningar.

Bland användarna utgör

personer med synnedsättning 97

% och medelåldern är 72 år.

Statens kostnader för taltidningar

år 2009 var 127 miljoner

kronor. Framtidsvisionen är att

få hela tidningen via talsyntes,

ett liknande system som för

e-böcker och att man ska komma

åt taltidningen framför allt

via Internet. Ett problem kan

förstås vara att endast 37 % av

dagens ”prenumeranter” har

tillgång till dator och Internet.

För mer info tag kontakt med

jesper.klein@tpb.se

Vad tycker studenterna

Pia Hasselrot från TPB presenterade

resultaten från en undersökning

bland studenter som är

låntagare på TPB.

Utlåningsmodellen bygger på

att det är samordnaren på respektive

universitet som ansvara

för den lokala servicen och

registrerar studenten hos TPB.

Det lokala biblioteken lånar ut,

hanterar nedladdningstjänsten

och beställer produktion av nya

böcker. TPB producerar kurslitteratur

och ansvarar för TPB

katalogen.

En enkät skickades till 1039

erfarna studenter varav övervägande

delen (86 %) hade läs- och

skrivsvårigheter/dyslexi. 6 % av

de som deltog i studien hade en

synnedsättning. Resultaten

visar att 80 % kommit i kontakt

med anpassad litteratur för

första gången i samband med

sina högskolestudier, samtidigt

uppger de att anpassad litteratur

är avgörande för deras studier.

15 % som avbrutit sina studier

uppgav att det berodde på att de

inte hade tillgång till anpassade

medier. Överlag är kunskapen

om anpassade medier tyvärr låg.

Många studenter har dator och

tillgång till internet, mobil,

mp3-spelare och Daisy spelare.

De har mer sällan ”egen” talsyntes

eller läsplattor.

Många tycker att TPB:s talböcker

fungerar bra och man är

nöjd med mänsklig inläsare,

men mindre nöjd att lyssna på

syntetiskt tal (Folke). När det

gäller anpassad litteratur och

e-material råder viss begreppsförvirring

och att material finns

på internet betyder inte att det

är tillgängligt för alla. Nedladdning

av material fungerar bra

för de flesta, särskilt för studenter

med synnedsättning där man

på ett bra sätt får support från

de lokala biblioteken.

Slutrapport färdigställs under

2011. För mer information

kontakta pia.hasselrot@tpb.se

LANDET RUNT

Den norska modellen

Norsk lyd- og blindeskrift biblio

teket (NLB) är det norska

statligt institut som erbjuder

bibliotekstjänster till personer

med lässvårigheter. NBL är

också Norges största producent

av tal- och punktskriftsböcker.

Produktionschef Arne Kyrkjebö

berättade att NBL också ger

ut tidskrifter i Daisyformat. I

dagsläget finns 17 olika tidningar,

varav 4 är inlästa och 13

pro ducerade med talsyntes. Tidningarna

är populära och man

ser en stadig ökning. ”Vi over

60” har 216 abonnenter, ” Illustrerad

Vetenskap” 155 abonnenter,

”Levande historia” (91),

National Geographic (84) . Det

finns bland annat också tidningar

för den som är intresserade

av matlagning samt ”Cupido”

om sex och samlevnad.

Tidningarna är anpassade

med en förenklad layout för att

passa ljudboksformatet, reklam

och bilder utgår. Ett undantag

är modemagasinet MAG som

mestadels läses av unga kvinnor

där man lagt till bildbeskrivningar.

För framtiden planerar

NLB bland annat att förbättra

marknadsföringen för de tid-

7:e Nordiska Kongressen i Synpedagogik

Kolding, Danmark, 21-23 maj 2012

ning ar som finns tillgängliga,

genomföra en brukarunder sökning,

införa internetbaserade

lånemöjligheter samt pröva att

distribuera tidskrifter i e-boksformat.

NLB har ansvaret för produktion

av läromedel till studenter

och de senaste åren har produktionen

av nya böcker minskat.

Möjliga orsaker till detta tros

vara att produktionen inte möter

användarnas behov, att användare

inte känner till NLBs utbud

eller att student er na löser litteraturfrågan

på annat sätt. NLB

har fått ett regerings uppdrag att

utreda vilka konse kvenser den

norska ”Kvalitets reformen” har

haft för studenter med behov av

tillrättalagd under visning. Där

ingår också frågan om gränsdragningen

mellan lärosätenas

ansvar och NLBs ansvar för

anpassad studielitteratur samt

förslag för att finna mer tids-

och kostnads effektiva metoder

att producera anpassad litteratur.

Det pågår ett utvecklingsarbete

mellan NLB och olika lärosäten

i landet för att öka kunskapen

kring existerande utbud och

skolornas möjligheter att själva

producera material på olika sätt.

Tema:

Synpedagogik – synnedsättning, neurologi och kognition

– Varför gör vi som vi gör och kan vi göra annorlunda inspirerade

av neurologisk och kognitiv forskning?

– Hur passar synpedagogikens förståelse och praktik ihop

med tendenserna i ny neurologisk forskning och förståelsen av

människans kognitiva kapacitet?

– Kan neurologin inspirera synpedagogiken att utveckla ny

förståelse för rehabilitering och habilitering samt medverka till

utvecklingen av nya metoder och insatser när det gäller människor

med synnedsättning?

Lekhäften åtetutgivna

De två häftena ”Lek med mig”

och ”Lek mera med mig” finns

nu i nyutgåva. Både text och

bildmaterial har reviderats.

Häftena vänder sig till föräldrar

som har ett barn med

synskada och ger förslag på

hur barnets motoriska utveckling

kan stimu leras. I ”Lek

med mig” beskrivs hur rörelseövningar

och lekar ger barnet

bättre kroppsupp fatt ning och

motorik, från späd barnstiden

och framåt. ”Lek mera med

mig” är en fristående fort sättning

som visar hur var dagssysslor,

lek och fritids aktiviteter

blir natur lig träning mot allt

större själv ständighet. Häftena

ger föräld rarna en inblick i det

speciella med att utveckla

motorik och rums- och kroppsuppfattning

för det barn som

inte ser eller endast har små

synrester.

Häftena kan beställas via

stockholmssyncentral@sll.se.

Pris: 80 kr per häfte eller 140

kr för båda.

Lena Larsson

Leg sjukgymnast, Stockholms

Syncentral

Rehabplaner viktiga för

utvärderingen

Under flera år har vi på

syncentralen i Visby

försökt hitta en modell

för att utarbeta

rehabiliteringsplaner för

och tillsammans med

våra patienter.

Av Gunnel Mannervik,

synpedagog, Visby sc

Det var ett stående önskemål

vid mötena med vårt lokala

brukarråd, samtidigt som Hälso-

och sjukvårdslagen gjorde oss

påminda om varje persons rätt

till en individuell rehabiliteringsplan.

Vi ville också samordna

våra insatser i teamet

bättre med patienten i focus, att

”vara på tåget” samtidigt. Funderingarna

kring rehabiliteringsplaner

kom därför också att

medföra en diskussion om vårt

eget arbetssätt.

Sedan två år har vi arbetat på

ett sätt som vi tycker fungerar

bra för oss, samtidigt som det är

delar som behöver förbättras. Vi

vill gärna förmedla vårt arbetssätt

i förhoppning om att ta del

också av andras erfarenheter

och synpunkter.

Kartläggningsinstrument

Vi ville använda ett evidensbaserat

instrument för kartläggning

av svårighet i utförande av

aktiviteter och också för att få

bra struktur vid mötet, och

inventerade de instrument vi

kände till. ADL-taxonomin och

COPM (Canadian Occupational

Performance Measurement)

hade använts sporadiskt för

yrkesverksamma personer. I

våra grupper för personer med

åldersrelaterade maculaförändringar

har vi haft goda erfarenheter

av instrumentet ”Upplevd

säkerhet – ett självskattningsformulär

för aktiviteter i dagliga

livet” ur materialet ”Att finna

nya vägar ” och valet föll på

detta. Även om instrumentet är

utarbetat för denna diagnosgrupp,

tycker vi att frågorna är

så allmänna att de kan passa de

flesta som utgångspunkt vid

samtalet, och kan kompletteras

med ytterligare frågor vid

behov.

Kartläggningsbesök

Vårt tidigare arbetssätt med

kartläggning gjord av kurator

per telefon, besök hos optiker

samt vidare till synpedagog och/

eller syn/hörselinstruktör övergavs.

Vi börjar nu med ett kartläggningsbesök

då patienten

träffar kurator och synpedagog

samtidigt. Frågeformuläret

”Upplevd säkerhet” har tryckts

upp som en folder och skickas

ut samtidigt med kallelsen. På

så sätt kan patienten förbereda

sig och fundera över sina behov.

Det är också positivt att ha tid

för samtal utan att direkt behöva

ha focus på problemlösning och

hjälpmedel.

Flera patienter har spontant

uttryckt sin uppskattning för att

få tid för samtal och genomgång

av sina behov. Våra farhågor att

patienten skulle bli missnöjd

med att inte få hjälpmedelsutprovning

vid första besöket

visade sig inte stämma. Anhöriga

har också uttryckt det positivt

att få en bättre bild över

vilka svårigheter patienten har.

Att svaren dessutom kan

nyanseras med ”någorlunda

säker, osäker, mycket osäker

eller utför ej” ger ytterligare en

dimension i hur patienten

upplever sin situation.

Vid besöket tar kuratorn först

en anamnes utifrån ögondiagnos

och sociala förhållanden och ger

information om syncentralen.

Synpedagogen går igenom

”Upplevd säkerhet ” tillsammans

med patienten, och utifrån

det som framkommit och patien

tens förväntningar sammanfattas

de viktigaste konkreta

målen i en preliminär rehabiliteringsplan.

Besöket dokumenteras

i datajournalen och planen

läggs separat i en brevmall med

beskrivna mål samt ansvariga

för de insatser som planeras. Vi

ser fördelar med att kurator och

synpedagog träffar patienten

till sammans. Båda vet vad patienten

får/ger för information, vi

lyssnar utifrån olika synvinklar

och kan diskutera efteråt och

patienten behöver inte upprepa

sin historia för oss olika vårdgivare.

För patienter som har ett

mer omfattande vårdbehov eller

har svårt att komma till syncentralen

görs kartläggningen på

LANDET RUNT

samma sätt av syn/hörselinstruk

tör och ibland med kurator

i hemmet. Enkäten skickas även

då ut före besöket. Vi har förmånen

att vår syn/hörselin struktör

tillhör syncentralsteamet.

Optikerbesök

Samtidigt med kallelsen till

kartläggningsbesöket får patienten

en tid till optiker (2

veckor senare). Dessförinnan

har teamet träffats efter kartläggningsbesöket.

Optikern in -

leder sitt besök med att redogöra

för rehabplanen muntligt och

hör om patienten instämmer i

denna. Patienten får denna

skriftligt med sig hem, där står

vad som kommer att hända och

vem som har ansvar för insatserna.

Kartläggningen underlättar

för optikern som får en

förkunskap om patientens

behov, och tiden kan ägnas åt

synbedömningen. Insatser på -

börjas. Efter optikerbesöket

träffas teamet igen för planering

av insatser av olika vårdgivare.

Uppföljning av rehabiliteringsplanen

görs av senast aktuelle

vårdgivare som ansvarar för

att planerade insatser genomförs,

målen är uppfyllda och att

rehabiliteringsplanen får ett

tydligt avslut. Är det oklart förs

ärendet tillbaka till teamet.

Erfarenheter

Ytterligare fördelar med vårt

nya arbetssätt förutom ovan

sagt är att teamet nu är mer ”på

tåget” samtidigt. Rehabplanen

är ett bra underlag för alla

yrkeskategorier, och den ligger

också kvar som en ”checklista”

att gå tillbaka till i journalen,

och vid behov av nya insatser.

Det är lättare att rikta insatserna

och dessa blir tydligare med

uppfyllelse av mål och avslut.

Vi har också börjat kalla ”gamla”

patienter som har sporadiska

återkommande insatser till kartläggningsbesök

och detta har

visat sig vara värdefullt och gett

en ny helhetsbild och konkreta

mål istället för ”brandkårsutryckningar”.

Passar inte alla

Personer som har ett tydligt

behov av enbart refraktionering

kallas inte till kartläggning utan

direkt till optiker. Vi har förenklat

rehabiliterinsplanen för

de som har ett stort omvårdnads

behov eller speciella svårigheter

att komma till SC. Om

kartläggningen inte är gjord i

hemmet skickas ”Upplevd

säkerhet” med kallelse till

optiker, som tar upp eventuella

behov av ytterligare åtgärder

med teamet. ”Upplevd säkerhet”

tycker vi passar bäst den

största gruppen på syncentralen,

de äldre över 65 år. Vi behöver

nu fundera över hur vi möter

andra grupper.

Utvärdering

Vi hade turen att få en opartisk

utvärdering av vårt arbetssätt

genomförd av sekreterare inom

vården som gick en fortbildningskurs.

De utarbetade en

enkät som skickades till samtliga

patienter som fått en rehabiliteringsplan

under 2009.

Resultatet visade att:

• 86 % var till mer än hälften

nöjda med överenskomna in -

satser (fördelat på 47% i hög

grad och 39% till mer än hälf -

ten).

• 93 % var nöjda med det stöd

de fått (fördelat på 75% i hög

grad och 18 % till mer än

hälften).

• 84 % kände sig mer än till

hälften delaktiga vid insatserna

(fördelat på 64% i hög grad,

20% till mer än hälften).

• 90 % ansåg till mer än hälften

att syncentralen var lyhörd för

brukarens behov (fördelat på

70% i hög grad och 20% till

mer än hälften).

• Man upptäckte en liten skillnad

mellan könen där manliga

brukare kände sig mindre delaktiga

och nöjda med syncentralen.

Något vi behöver fundera

vidare på.

Idag ser vi fördelarna med att

först gemensamt kunna göra

patientens individuella rehabiliteringsplan.

Utifrån denna kan

sedan varje yrkeskategori göra

sin egen planering av insatser.

Arbetssättet behöver hela tiden

utvärderas och det är viktigt att

avsätta tid för detta kontinuerligt.

Rätt länk till

socialstyrelsen

I Nya Synvärlden 4/2010 presenterades

Socialstyrelsens

nya klassifikation av synnedsättning.

Tyvärr blev länken

fel – rätt länkadress är http://

www.socialstyrelsen.se/

publikationer2010/2010-11-13/

Sidor/default.aspx

Inkluderande skolmetoder

katalogiserade

OPTIC-projektet (OPTimising

the Inclusive Classroom) har

identifierat och sammanställt

exempel för goda och beprövade

anpassningar i klassrumsmiljöer

som inte bara gynnar

elever med synnedsättning utan

alla elever.

Projektet pågick mellan 2008

och 2010. Åtta europeiska

länder har ingått i detta Comenius

projekt, den del av Programmet

för livslångt lärande

som riktar sig mot skolområdet.

Materialet som OPTIC-teamet

producerat riktar sig till alla

som är delaktiga i olika

utbildningar av personer med

synnedsättning

Målgruppen innefattar

1. Elever med synnedsättning

2. Föräldrar och anhöriga till

elever med synnedsättning

3. Klasslärare, specialpedagoger

4. Rektorer i stat, kommun och

landsting

5. Utbildningsförvaltningar,

arkitekter och inredare av skolmiljöer

Vid projektstarten var deltagarna

i projektet överens om att

anpassningar för elever med

synnedsättning gynnar alla

elever i en klass. Det omfattande

resultatet – en bok, CD och

webbsida – innehåller många

praktiska exempel, en sammanfattning

av en enkätundersökning

bland elever med synnedsättning,

litteraturöversikt,

länkar, referenser och slutsatser.

Wesam presenterar det färdiga

materialet. Ny broschyr för

I det svenska OPTIC-teamet

ingår bl.a. Judith Cederhag (RC

syn), Maria Jonsson (Ekeskolan)

och Catarina Reinestam

Nelander (Ekeskolan), alla från

Örebro.

Det är vår förhoppning att

det här materialet skall vara till

nytta och glädje för många.

Särskilt tack till eleverna

Wesam och Glenn som har

med verkat i arbetet kring

OPTICprojektet.

Projektet kommer att presente

ras i sin helhet på FFS’ konferens

”Mångfald inom Synrehabiliteringen”

i Gävle 23-24

mars 2011.

Catarina Reinestam Nelander

Ekeskolan

Specialpedagogiska skol myndigheten

har tagit fram broschyren

“Ekeskolan – allt vi

ser är möjligheter”. Bro schyren

vänder sig till föräld rar vars

barn har en synned sättning i

kombination med annan funktionsned

sättning och som kan

vara intresserad av undervisning

inom spe cial skolan.

Broschyren pre senterar bland

annat Eke skolans undervisning

som anpassas efter varje elevs

behov, möjligheten till an passat

boende samt många aktiviteter

som erbjuds för en rik

fritid.

Vill du beställa broschyren

så kontakta Karin Karlberg på

Ekeskolan: karin.karlberg@

spsm.se

LANDET RUNT

SPSM bjuder på idrottshelg

Specialpedagogiska skolmyndig

hetens enhet Resurscenter

syn bjuder i samarbete med

Svenska handikappidrottsförbundet,

Svenskt utvecklingscent

rum för handikappidrott och

Synskadades riksförbund ungdomar

med synnedsättning eller

blindhet i åldrarna 10-20 år att

delta i en årligt återkommande

idrottshelg. Idrottshelgen äger

rum på Munktellarenan i

Eskilstuna för tredje året i rad.

Förutom goalball, showdown

och elektronskytte kan ungdom-

Ett skandinaviskt seminarium

om vilka möjligheter det finns

att behandla strokedrabbade med

synfältsbortfall och andra synliga

problemställningar. Seminariet

arrangeras av Insti tutet for blinde

og svagsynede i Hellerup utanför

Köpenhamn den 27 - 28 april

2011 i sam arbete med Krister

Inde och föreläsare från USA,

Australien, Tyskland, Norge,

Danmark och Sverige.

Programmet med priser och

tider kommer att finnas inom

kort på www.ibos.dk och www.

indenova.se

Varför det är intressant?

I USA finns dr Eli Peli vid

Harvard och Scheppens Eye

Research Institute. Honom skulle

alla intresserade optiker träffa

och lära sig hur man till passar

arna prova på flera andra sporter

och aktiviteter.

Tävlingsklasser:

• Deltagarna tävlar i klass S1,

S2/S3 och S4 enligt gällande

klassificeringsregler. Synförmåga

på bästa ögat med eventuella

glasögon eller linser avgör

vilken klass en deltagare tävlar

• Klass S1: Synskärpa 0,0 eller

ljusuppfattning.

• Klass S2/S3: Synskärpa högst

0,10.

Stroke och synseminarium

prismalinser vid stroke. Allison

Haryes har nu installerat Neuro

Vision Technology vid Institutet

i Hellerup och där kan man lära

sig och se hur det fun gerar –

Nordens första! Ingrid Axelsson

vid Syncentralen i Stockholm

har länge ägnat sig åt stroketräning

och gått Syn neurologisk

utbildning vid Bergens universitet.

Krister Inde har lärt sig Visio

• Klass S4: Synskärpa mer än

0,10 men högst 0,30.

• Deltagare med inskränkt

synfält placeras i tävlingsklass

S2/S3 eller S4 efter orienterings

förmåga med synens hjälp.

Anmälan senast den 18 mars

På www.spsm.se/idrottshelg

finns ett anmälningsformulär för

årets idrottshelg. Senast den 18

mars behöver anmälan skickas

in. Välkommen!

Coach och initierat det vid Olivia

Rehab i Danderyd – fungerar det

enligt evidensstudien? Martha

Bert hold Lindstedt har erfarenhet

av Nova Vision och Dyna

Vision, och neuropsykologen

Tom Andersen har test för hjärnskadade

som kanske fungerar i

en framtida rehabsituation för

stroke med och utan synfältsbortfall.

Per Wester är vetenskapligt

råd vid Socialstyrelse

och han vill lära sig mer om

detta. Vill du också det?

Det här är nämligen en start

på något du inte känner till, för

det gör väldigt få. Men det är

10000 personer per år som

drabbas, varav 2000 är yngre än

60 år.

Krister Inde

“GPS ger livskvalitet och

trygghet”

– Trekker Breeze är ett himla

bra orienteringshjälpmedel säger

Ida Östlund som haft möjlighet

att pröva den gps-baserade

“vägvisaren” under en månad.

– Med Trekker i handen eller

fickan kände jag mig lugnare

och tryggare. Då jag gick fel var

det bara att trycka på “var är

jag-knappen” och apparaten

talade om namnet på de närmaste

gatorna. Men nu har jag blivit

tvungen att lämna tillbaka mitt

låneexemplar och från syncentralen

verkar det vara tvärstopp

att få en som hjälpmedel. I vart

fall just nu.

Trekker Breeze är ett talande

GPS-baserat orienteringshjälpmedel

med endast ett tiotal

knappar. Trekker Breeze är tillverkad

för gruppen synskadade.

Den har ingen display men har

istället talfunktioner på alla

knappar. Apparaten är stor som

en äldre, något knubbig mobiltelefon

och väger drygt ett par

hekto.

En viktig funktion är att man

kan “spela in” en promenadslinga

som man sen kan följa

gång på gång. När man avviker

från slingan ger Breeze talade

instruktioner hur man ska återvända

till densamma.

Man kan även lägga in märken,

egna talmeddelanden som

spelas upp varje gång man går

förbi märket. “akta, här brukar

vara halt” eller “här finns en

parkbänk”.

– Jag är ny i Stockholm, och

med ledarhunden Lana i ena

handen och Trekker Breeze i

den andra kan jag nästan gå vart

jag vill säger Ida Östlund. Le -

darhunden och GPS-en komplet

terar varandra. Jag kan helt

enkelt gå mer avslappnad för

jag vet att då jag går vilse är det

bara att trycka på Var är du-

knappen och få ett talat svar där

jag får veta vad gatorna om -

kring mig heter.

Vad är bäst och vad är sämst

med Trekker Breeze?

TEKNIK

Personen på bilden är inte intervjuad i artikeln. Men trekker använder

hon likafullt.

– Bäst är att jag hela tiden

kan få veta namnet på den gata

jag går på och även namnen på

de gator jag passerar. Sämst är

att jag inte får den som hjälpmedel

fast den skulle underlätta

min tillvaro oerhört. Som fattig

student har jag inte råd att köpa

en själv, annars skulle jag gjort

det för länge sedan!

– Jag vill sammanfatta mitt

omdöme om Trekker Breeze i

två ord, livskvalitet och trygghet

säger Kjell Börjesson. Kjell har

SYNUTBLICKAR

ISOförslag för ledstråk

är nästan bra

Internationella Standard

isering sorganisationen,

ISO, har lagt

fram ett förslag till

standard för led stråk. De

svenska representanterna

har lite avvikande

uppfatt ning.

Standarden – Assistive products

for blind and vision impaired

persons – Tactile walking

surface indicators – är för närvarande

ute på remiss.

– Mycket är positivt, sager

Thomas Tillberg från SRF. Det

säger till exempel att man ska

utgå från naturliga ledstråk som

väggar och kanter där sådana

finns och använda konstgjorda

bara för att binda samman. Det

stor erfarenhet av hjälpmedlet ty

han använder det dagligdags

sedan ett drygt år. Trekker ersätter

inte något annat hjälpmedel

säger han, den kompletterar.

Och att med bara en knapptryck

ning få veta vad gatan

heter som man går på, det är

ovärderligt.

– Vi tycker att Trekker Breeze

är en riktigt bra produkt säger

Staffan Syk direktör för Polar

Print, det bolag som inporterar

satellitnavigatorn till Sverige.

Trekker Breeze har funnits på

marknaden i drygt ett par år,

men det är inte förrän på sista

tiden som försäljningen tagit

riktig fart. Antagligen har det att

göra med att Breeze blivit ändå

säger också att de ska kännas

med den vita teknikkäppen eller

både käpp och fötter.

– Men det finns också annat

som vi är oeniga om. Förslaget

säger till exempel att valytor,

platser där man kan välja

mellan att gå till höger och gå

till vänster, och varningsytor

som varnar för tvärgator och

trappor, ska se likadana ut. Det

tror vi kan skapa förvirring. Vi

skulle också helst ha velat få

med mer strikta bestämmelser

utomhus där ledytor kan luddas

till av nötning, skräp och is.

Inomhus har man större möjlighet

att välja material, och det är

lättare att sätta käppen mot en

kant och följa den.

bättre efter den uppgradering

som nyligen kommit.

Finns det som du ser det

någon nackdel med Trekker

Breeze?

– En satellitnavigator blir

aldrig bättre än det kartmaterial

man matar in i den. Och de

digitala kartorna hoppas jag blir

betydligt bättre. Gång- och

cykelvägar ligger i många fall

inte med i kartorna, och då blir

naturligtvis Trekker tyst.

Men varför kan Ida Östlund

och andra gravt synskadade inte

få Trekker Breeze som hjälpmedel

fast den rimligen skulle

underlätta deras orientering och

som Kjell Börjesson säger ge

Arkitekt Mai Almén har suttit

som Sveriges representant i

ISO-gruppen och har haft av -

vik ande mening i vissa avsnitt.

– Jag är alltså i minoritet,

säger hon. Det betyder inte att

jag tycker det är så dåligt att det

inte ska användas.

– Vi är rätt överens om strukturerna

på de olika ytorna. Men

vi är inte överens om hur ledstråken

ska installeras. En del är

så krångligt att det är risk att det

inte kommer att användas.

– Exem pelvis ska man enligt

standardförslaget mäta ljushetskonstraster

med dyra instrument

och sätta in siffror i formler. Det

kommer arkitektkontoren inte

att göra, det är bättre att göra

som vi har gjort i Sverige. Vårt

livskvalitet och trygghet.

På syncentral Långbro i

Stock holm säger man att syncentralen

ännu inte fått direktiv

att räkna Trekker Breeze som

hjälpmedel och hänvisar till

Hälso och sjukvårdsnämndens

förvaltning där beslutet fattas.

Marika Berggrund på sagda

förvaltning svarar:

– Syncentralen arbetar med

frågan och håller på att samla in

fakta för att sedan komma tillbaka

till förvaltningen med ett

förslag. Detta är en ny typ av

produkt som inte ordinerats

tidigare.

Sune Olsson

sätt att fastställa ljusheten uppfattar

vi dessutom som att det

ger ett mer rättvisande resultat.

I Sverige använder man NCSskalan

och slår i vår bygglagstift

ning fast att skillnaderna i

ljushetskontrast minst ska vara

0,40

– Om det blir en EU-standard

måste vi inom EU följa den

medan andra länder utanför EU

kan strunta i de delar de inte

tycker är bra. På vissa ställen

har jag lyckts få in ett ”when

used” så att man inte ska tvingas

använda något mer än där det

är nödvändigt, t.ex. kupol plattor.

Sådana är anpassningslärare

noga med bara ska finnas vid

gator och fallkanter; finns det

lite överallt förlorar de sin varnande

innebörd.

Preparandkurs

även i Glimåkra

Preparandkurser för elever

med synskada som slutar gymnasiet

kommer att arrangeras

från och med hösten 2011.

Kursen innehåller bland

annat datakunskap, kommunikation,

reseträning, orientering,

skapande, studieteknik

och studiebesök på arbetsplatser.

Kursen är kostnadsfri för den

som går den. Kommunen

betalar.

Mer uppgifter finns på www.

glimnet.se/w24/visa.asp?

SidaId=500

Två danska

rapporter

Det Nationale Forskningscenter

for Velfærd

(SFI) i Danmark har

hösten 2010 publicerat

två rapporter om

villkoren för barn och

vuxna med synskada.

Rapporten ”Blinde børn –

Integration eller social isolation?”

handlar om barnens

trivsel och villkor hemma, på

fritiden och i skolan. SFI sammanfattar

studien på följande

sätt:

”Blinde børn har i de senere

årtier været integreret i den

almindelige skole. Men betyder

det, at de bliver bedre forberedt

til et integreret liv som voksne?

Det er langt fra sikkert, viser

denne undersøgelse af blinde

børn.

Skolen sørger for, at de

blinde børn har en støttelærer,

så de får det hele med, men

over for kammerater kan sådan

et voksenpåhæng godt virke

hæmmende. Forældrene gør

meget for, at børnene skal

trives. Alligevel kommer de

mere og mere på afstand af

kammeraterne og finder deres

venner blandt andre blinde

børn.

Selv om de kun sjældent er

sammen med deres blinde

venner, synes de, at det er ok.

Integrationen har givet dem en

ambition om, at de ikke skal

leve i en blindeverden, som de

ser, mange voksne blinde gør.

Alligevel tyder alt på, at det er

det, de er på vej ind i.”

Rapporten finns att ladda ned

på: www.sfi.dk/Default.aspx?ID

=4681&Action=1&NewsId=27

35&PID=9267

I sammanfattningen av den

andra rapporten, ”Blinde og

stærkt svagsynede. Barrierer for

samfundsdeltagelse”, skriver

SFI:

”IT har givet blinde adgang

til en stor del af den information,

der før var lukket land for

dem, og mulighederne for ud -

dannelse og job er gennem

årene blevet styrket for handicapgrupper

i det hele taget.

Men betyder det, at blinde

voksne klarer sig bedre i dag

end tidligere?

Ikke ifølge denne undersøgelse,

der tværtimod viser, at blin -

de gennem de seneste generationer

har fået mindre og mindre

uddannelse, og at de kun i

ganske beskedent omfang

deltager i arbejdslivet.

Grunden er formentlig, at

barriererne også er vokset. Tempoet

er sat op, forandringerne

kommer hurtigere, og der gøres

for lidt for at undgå at tabe

denne gruppe, som er lidt længere

tid om at finde ind i systemerne.”

Rapporten finns att ladda ned

på: www.sfi.dk/Default.aspx?ID

=4681&Action=1&NewsId=27

37&PID=9267

ICEVI – International Council

for Education of People with

Visual Impairment – valde att

ställa in sin världskongress i

Thailand i augusti på grund av

den politiska oron i landet under

våren 2010. Därmed kunde man

heller inte samlas till den general

församling som bl.a. väljer en

ledningsgrupp för kommande

år.

Därmed var ICEVI tvingad

att samlas till en generalförsamling

innan årets slut. Denna

hölls i London under de första

dagarna i december. Förutom

valet av ”Principal Officers”

hade församlingen att besluta

om organisationens färdväg

under kommande år.

ICEVI:s ordförande Larry

Campbell (USA) kunde enligt

stadgarna inte återväljas då han

suttit 10 år på posten. Till ny

ordförande valdes Lord Low of

Dalston (Colin Low). Lord Low

är inte bara djupt engagerad i

undervisningsfrågor – han har

även varit ordförande i Royal

National Institute of the Blind

(RNIB), Storbritanniens motsvarighet

till SRF, och är sittande

ordförande i European Blind

Union.

Jill Keeffe (Australien) och

Nandini Rawal (Indien) återvaldes

som 1.e vice ordförande

resp. kassör. På ett tidigt stadium

hade jag meddelat valberedningen

att jag inte stod till

förfogande för återval. Som ny

2.e vice ordförande valdes därmed

Hans Welling (Holland).

SYNUTBLICKAR

ICEVI och framtiden

Vad beträffar verksamheten

beslutade generalförsamlingen

att öka ansträngningarna att

finna ekonomiskt stöd så att

kampanjen ”Education for all

Children with Visual Impairment”

kan omfatta fler länder.

Kampanjen är inte ett traditionellt

biståndsprojekt och tidsbegränsat

biståndsprojekt. Med

ICEVI som koordinator, och

med ekonomiskt stöd från ett

antal internationella biståndsorganisationer,

syftar kampanjen

till att fler barn och ungdomar

med synskada ska få tillgång till

utbildning. För att bli ett ”EFA-

VI” land krävs dock att landets

regering själv ställer upp med

egna resurser.

Vietnam är det ”EFA-VI” där

kampanjen hittills rönt den

störs ta framgången. Närmare

15.000 barn med synskada eller

synproblem har hittats och därmed

fått möjlighet att få tillgång

till undervisning.

Generalförsamlingen beslutade

även att ge det regionala

arbe tet hör prioritet under de

kommande åren. Förutom den

globala verksamheten är organisationen

uppdelad på sju re -

gioner. I Europa, Latinamerika

och Pacific är ICEVI mycket

aktiv och arrangerar bl.a. regionala

konferenser. Europa samlades

2009 i Dublin till en regio

nal konferens. Nästa hålls i

Istanbul 2013. Våren 2011 hålls

en konferens för personalutbildare

på universitet, och regelbundna

konferenser för psyko-

loger har fått ett fast fotfäste.

Diskussionen om en ökad

regional aktivitet kom även att

prägla diskussionen om nästa

världskongress. Beslut fattades

att fortsätta att utreda möjligheterna

att hålla 2012-års konferens

i anslutning till den kongress

World Blind Union håller

i Thailand i novem ber 2012.

Arbetsgruppen fick även i uppdrag

att överväga om det ska

vara en stor och ”traditionell”

världskongress eller en mindre

sammankomst av ”expertkaraktär”.

Arbetsgruppen ska

redovisa sitt förslag senast 28

februari.

Läs mer om ICEVI på www.

icevi.org och www.icevi-europe.

org

Harry Svensson

Är du synpedagog

eller arbetsterapeut?

Vill du vara med och skapa

möjligheter för personer med

synnedsättning att leva ett bra liv?

I så fall behöver vi dig på

Syncentralen i Uppsala.

Läs mer om tjänsten på

www.lul.se/hohjobb

Du kan även ringa till

Viveca Frändberg, 018-611 67 26.

Ögon känsliga för grönt

En pilotstudie av Roxorfilter

med frågan: Kan

man förstärka synintryck

och samtidigt minska

bländningen?

av Krister Inde,

synpedagog, Karlstad

Det synliga ljuset och

kantfilter

Det synliga ljuset omfattar våglängder

mellan cirka 380 till

780 nanometer. Det förekommer

uppgifter om att vi kan uppfatta

ljus ända ner till 360 nanometer,

men det vedertagna gränsvärdet

är 380. De ljust gula, gula,

orange och röda kantfiltren

blockerar det ultravioletta och

kortvågiga blå ljuset upp till

400, 450, 511, 527 och 550

nanometer (Nm). De kallas för

kantfilter eftersom de blockerar

det synliga ljuset från dess

ytterkant (360/380 Nm) upp till

de angivna talen ovan.

Kantfiltren är omtyckta inom

synrehabiliteringen och används

främst av personer med AMD,

åldersförändringar i gula fläcken,

eftersom de blockerar det

kortvågiga, blå, energirika ljuset,

som i sin tur anses aktivera

ögonsjukdomen AMD. Något

annat som ska undvikas vid

AMD är rökning (både med

eller utan filter).

Det synliga ljusets

färgfördelning

Här finns en snabb översikt

över det synliga ljusets olika

våglängder i relation till färgernas

återgivning i ögat. Vi

uppfattar alltså olika våglängder

av ljus som olika färger som

blir en hel bild med hjälp av de

tre olika typer av tappar som

finns i näthinnan.

Färg Våglängd (Nm)

Violett 380 - 455

Blått 455 - 492

Grönt 492 - 577

Gull 577 - 597

Orange 597 - 622

Rött 622 - 780

Roxor-filtrens fördelar

Nu finns även ett filter som

under ett par år introducerats av

uppfinnaren Torbjörn Stehager,

och han kallar sina filter Roxor

och har patent på sin upp finning.

Hans primära tanke var att

förbättra synkomforten och

synupplevelsen i samband med

golf. Många påstår att Roxorfiltren

gör det möjligt att se den

vita bollen bättre i allt det gröna

på en golfbana.

Roxor-filtren undertrycker det

gröna ljuset, ungefär mellan 492

FORSKNING

- 577 Nm till 80 % och därmed

dämpar filtren ljuset på ett annat

sätt än de traditionella kantfiltren,

som blockerar i princip allt

ljus från gränsen eller ytter kanten

mellan osynligt och synligt

ljus, och uppåt. Roxor-filtren

begränsar den del av det synliga

ljuset som är grönt eller ögats

”gröndominans”. Ögat har alltså

enligt vissa teorier en förkärlek

för det gröna. Kanske hade

vissångerskan Barbro Hörberg

rätt, när hon sjöng sitt paradnummer

”Ögon känsliga för

grönt”? Roxors filter reducerar

det gröna spannet med 80 %,

vilket innebär att främst det

klorofyll-gröna försvinner men

inte allt det som grönt. Färgförändringen

är därmed inte så

dramatisk som med kantfiltren.

Tanken är alltså att genom att

dämpa det gröna ljuset i ”bilden”

så ”ser man bättre” genom

att kontrasten ökar och man

skulle alltså lättare kunna se den

vita golfbollen på golfbanan.

Hittills har det sålts mer än 12

000 Roxor-glasögon, så många

måste rimligen uppleva förbätt-

ad synkomfort. Men vad och

varför händer det något?

Roxor – även för människor

med synnedsättning?

Vi ville därför ta reda på, om

Roxor-filtren hade sin plats

inom fler områden av

synvården än inom de gröna

sporterna, och vad människor

med olika orsak er till

synnedsättning tycker efter en

tids användning.

Det gröna uppfattas alltså

som det dominerande i bilden,

och därmed undertrycks de

and ra våglängderna i spektret

för det syniga ljuset.

Perceptionen eller

varseblivningen skulle alltså

domineras av grönt och man

skulle ha svårt att se (golf bollar

och andra vita objekt) för att

det gröna tar över.

Skulle de här principerna

även påverka hur människor

med nedsatt syn uppfattar

bilden? Skulle Roxor-filtren

kunna ge dem kontrastför stärkning,

avbländningsskydd och

bättre synkomfort på några

andra sätt också, särskilt i stark

sol, motljus, dimma osv.? Den

senare frågan är relevant, eftersom

Roxor-filtren är polariserande

och i teorin även minskar

bländning från parallellt ljus

från blanka ytor.

Färgen på Roxor-filtren

Det tål att understrykas att färgen

på Roxor-filtren inte är blå

eller lila. De blockerar till viss

del även det blå ljuset, men de

är ett komplement till kantfiltren

som helt eller delvis kan

blockera det blå ljuset in i ögat.

Färgen på Roxor-filtren är en

kombination av grått polarise-

FORSKNING

rande med ett inslag av magenta.

Ska man definiera färgen

ännu mer noggrant, så blir den

mer varmt plommonfärgad med

en blandning av burgundy, men

definitivt inte blå eller blålila.

Anledningen till att det här på -

pekandet bör göras är att blå

glas släpper igenom just det

blå, kortvågiga, energirika ljuset

som påstås aktivera åldersför

ändringar i gula fläcken,

AMD. Det finns närmare

100.000 färger att ta hänsyn till

och därför är det viktigt att

nog grant definiera ett filters

färg och vilka våglängder som

släpps igenom in till ögats lins

och näthinna. Roxor är alltså

patenterat och patentet anger

mycket noggrant vilka delar av

det synliga ljuset som det här

filtret minskar.

Testen av Roxor-filtren

Som synpedagog och med lång

erfarenhet av synhjälpmedel

och filterglas var det intressant

att låta ett 20-tal personer testa

Roxor-filter med så kallat fitover-utförande

så att testperson

erna kan sätta filtren utanpå

korrektionsglasen. Jag har nu

varit projektledare för ett test,

där 19 personer med olika

ögonsjukdomar och synförmåga

fått svara på ett antal frågor och

uttala sig om hur de upplever

Roxor-filtren i olika miljöer

efter att ha använt dem i minst

en och i något fall upp till tre

månader.

Förstärker filtren kontrasten

och dämpar bländning för människor

med olika ögonsjuk domar?

Vi har koncentrerat oss på

människor med olika typer av

näthinneförändringar som retinitis

pigmentosa, glaukom samt

i vissa fall av medieproblem

som katarakt eller efter hornhinnetransplantationer.

De här

filtren skulle kanske kunna öka

synkomforten genom att påverka

kontrastseendet eller dämpa

bländning utan att minska ljusmängden

in i ögat.

Rent etiskt har vi tagit hänsyn

till att filtren eventuellt

skulle vara kontraindicerande

vid progredierande makuladegeneration.

Några personer i

testet har angett AMD som

diagnos, men då har sjukdomen

nått sitt slutstadium med visus

mindre än 0,1.

Frågan är nu: har de här filtren

någon faktisk eller subjektivt

synförbättrande effekt för

människor med olika typer av

synnedsättning? Är de ett självklart

hjälpmedel att använda

inom synrehabilitering och i så

fall vilka patientgrupper skulle

man behöva test dem på?

Jag har bett ett 10-tal professionella

att välja ut ett par personer

som vill vara med i det

här pilotförsöket och här redovisar

jag vad patienterna svarade.

Vad svarar man?

Optiker som testat de här glasen

på några utvalda patienter

har beskrivit att patienterna i

vissa fall upplever ”att det är

behagligt att använda dem”, i

något fall har optikern fått fram

bättre visus men också bättre

kontrastseende. Nedan följer en

kortfattad sammanställning av

svaren på frågorna från 19

personer som hittills svarat på

enkäten efter en till tre månaders

användning.

Synfel

AMD 5

Glaukom 5

RP 5

Katarakt 2

Hornh.trans 1

Okänt 1

Av de som har AMD har två

lägre visus än 0,1 och de andra

tre ser bättre.

Synskärpan pendlar i gruppen

mellan 0,6 och 0,08. De

som ser sämre än 0,1 utgörs av

fyra personer medan övriga är

måttligt synsvaga eller har

reducerad syn, 0,2 - 0,6.

Solglasögon använder alla

utom tre personer, och de är i

tre fall gul- eller kantfilter,

medan övriga anger polariseran

de (8) och någon fotokromatiska,

clip-on, med sidoskydd

och ”grå glas”. De som man

kan förvänta sig varit på syncentral

har oftare gula glas (RP

och AMD med låg visus).

Vad händer när du satte på dig

Roxor-filter? Din första

reaktion?

Här är några exakt angivna

svar:

”Behagligt ljus utan bländning.

– Blått rosa ljus i början –

Annorlunda färger – Behåller

färgerna – Känns skönt för

ögonen – Behagliga i bilen -

Grönt försvann mer – Skärpan

blir kanske bättre – Mörkt,

färgerna förändrades – Ingen

bländning men mer ljus – Skönt

för ögonen – Behagligt ljus –

Först rosa som försvann sen –

Mindre bländad, mer ljus – Allt

blir klarare mest på dagen vid

TVn – Fin glasfärg bra båge

ovanpå egna glasögon – Det

blev mörkare”

Av detta kan man dra slutsats

en, att det är olika och individuellt.

Men det händer något

för människor som vill blända

av men ändå är beroende av

ljus. Det gäller särskilt för människor

med glaukom och RP.

Den person som just hornhinnetransplanterats

är mest positiv

och anger att både färgseendet

och skärpan upplevs bättre,

även om det inte objektivt går

att visa.

Vi frågade också om de nu

ville ha Roxor, egna solglasögon

eller både och. Svaren

blev att 15 av 19 vill fortsätta

använda sina Roxor-filter.

Bara Roxor 8

Både Roxor och egna solglas 7

Tidigare solglas bäst 2

Inget behov 2

Det finns således en preferens

hos flera att välja de Roxorfilter

som de fått prova under

längre tid. 14 ville också betala

ett rabatterat prisför att behålla

sina Roxor-filter, vilket väl får

anses vara ett bevis för att de

inte bara var välvilliga utan

också positiva till att skaffa sig

”ett par egna”. En person anger

att Roxor inte alls var bra för

henne, de gav ”grönt ljus” och

sämre skärpa och en annan att

de var för ljusa men att ett par

mörkare kanske skulle vara

bättre.

Hur kan man tolka svaren?

Det finns en positiv effekt för

Roxor-filter som gör att flertalet

med olika typer av synnedsättning

upplever att ”bilden blir

bättre”, ”bländningen minskar

utan att man förlora ljus” och

så vidare. Andra, men de är i

minoritet, tycker inte det ger

någon förbättring och att de

gamla solglasen fungerar. Det

är emellertid utan tvekan så att

det finns tillräckliga positiva

signaler att man bör kunna

erbjuda möjligheten att se om

synkomforten, upplevelsen av

ett behagligare seende, förbättras

för människor med nedsatt

syn. Främst gäller det människor

med RP, Glaukom, andra

fall med bländningsproblem

med ljusbehov och AMD i slutstadiet.

Att inte blockera det blå

ljuset i tidiga stadier av AMD

är ju motsägelsefullt, och där

gör inte Roxor samma jobb

som kantfilter. I vissa fall kan

också kantfilter ge bättre kontrast

än ”grönblockaren” Roxor,

men det vet man inte innan

man prövat. Man måste också

pröva under längre tid än vid

ett enstaka provtillfälle.

Utan att dra för långa slutsats

er, så är Roxor ett gott alternativ

för människor med stora

ljusbehov och bländings problem,

t ex vid RP, glaukom

med katarkt och för människor

som vistas ofta i naturen och

har svårt att se för allt det

gröna.

Man kan också konstatera att

ett större och mer kontrollerat

test av Roxor i relation till andra

filter och transmissionsskyddande

glas borde göras för att

få ännu mer objektiv kunskap.

Men vi har i den här testen

kunnat konstatera, att 15 av 18

personer gärna vill fortsätta

använda sina Roxor-filter, och

det måste man bedöma som att

allt talar för att det finns goda

skäl att tro att de gör skillnad.

Visbylinserna:

smycken eller tidig optik?

Av Berndt Ehinger. Tidigare publicerat i Sveriges

Ögonläkarförenings medlemsblad Ett ögonblick

Alhazen (också kallad Ibn al-

Haithem) i Kairo har ofta kallats

”historiens förste vetenskaps

man”. Han beskrev år

1021 experiment och slutsatser

angående ljusets natur i en bok

om optik, och sedan hans verk i

början av 1200-talet blivit översatt

till latin blev det under lång

tid den västerländska medeltidens

och den tidiga nutidens

standardverk om optik. Den

engelske munken Roger Bacon

(~1214-1296) byggde på bl.a.

Alhazens arbete när han konstru

erade vad som länge ansågs

vara historiens första förstoringsglas.

René Descartes (1596-

1650) grundade också sina

matematiska överväganden om

optiska linser på Alhazens

arbete, liksom Newton (1642-

1727) och alla andra som på

HISTORIA

1600-1700-talen utvecklade och

tillverkade allt bättre optiska

linser och linssystem i framför

allt Holland, Frankrike och

England. Komplexa optiska

lins er ansågs länge inte ha skap-

Det väckte därför uppmärksam

het när man i slutet av

1990-talet upptäckte gotländska

op tiska linser, bevisligen tillverkade

senast på vikingatiden

(1100-talet) eftersom de är

funna i gravar med oberoende

och odiskutabel datering, och

med optiska egenskaper som

inte går att överträffa den dag

som i dag är. De är gjorda i

bergkristall (kvarts), och har

sedan början på 1900-talet

hittats på flera olika platser på

Gotland. Arkeologen och upp-

ats förrän efter Bacons, Descartes

och Newtons arbeten,

trots att glas har varit känt i år -

tusenden och glasögon sedan

slutet på 1200-talet.

salaprofessorn Mårten Stenberger

och de flesta med honom

såg linserna som smycken.

Detta är rimligen ofta rätt, för

många av dem har vackert

arbetade fattningar i silver (som

på bilderna 1 och 2) och några

har speglande ytor på sin baksida

som gör att de blänker på

ett särskilt intressant vis. En

ögla ingår också ofta i fatt ningarna,

som på hängsmycken.

Det anmärkningsvärda är dock

inte att man har hittat stora

smycken i bergkristall, utan att

man på 1990-talet upptäckte att

de tio största linserna i Visby har

komplexa asfäriska ytor och att

de två allra största har optiska

egenskaper som gör dem till

utmärkta s.k. läsestenar eftersom

de är fullkorrigerade för sfärisk

aberration.

Historien om hur detta upptäck

tes har sina poänger. Ögonläkaren

och optikern K.M. Wilms

hittade en bild av en av de största

Visbylinserna när han skulle

ordna en utställning om fortida

optik i München, och insåg att

den har en alldeles oväntad och

speciell form. Till sammans med

optikforskare på högskolan i

Aalen i Tyskland mätte han

mycket noggrant upp Visbylinserna.

De bästa av dem är bikonvexa

med mycket olika krökningar

på de asfäriska främ re och

bakre ytorna, så att de sammantagna

eliminerar sfärisk abberration

lika bra som mo dern aste

datorberäknade kon struktioner.

Linsernas form är för bra för

att kunna ha uppkommit av en

slump. Tillverkaren måste ha haft

lång erfarenhet av linstill verkning

och ett medvetet mål att nå. Det

är dock okänt hur han nått sin

kunskap om hur abberra tionsfria

förstorande linser måste konstrueras.

Bergkristall förekommer inte

naturligt på Gotland, så linserna

måste vara importerade, eller

åtminstone deras råmaterial.

Redan på 800-talet hade gotländska

handelsmän omfattande

kontakter med det östromerska

riket (Bysans) och Konstantinopel

(dagens Istanbul), och Gotlands

vikingatida skattgömmor

innehåller många föremål därifrån.

Optiska linser tillverkades

då i Främre Orienten med bl. a.

Basra i Irak som centrum, och det

är rimligt att gissa att Visbylinserna

har kommit från de

trakterna. Deras silverinfattning ar

har dock ofta ryska drag, så kanske

är just de gjorda av mer näraliggande

silversmeder, kan ske

gotländska. De optiskt bästa

linserna har inga infattningar.

Visbylinserna passar väl in i den

bild av den gamla arabiska kulturen

som håller på att växa fram

sedan några decennier, och gamla

observationer har åter blivit framlyfta.

Det finns myc ket som talar

för att brännglas och läsestenar

har producerats i länderna runt

Medelhavet sedan flera tusen år

före vår tid, och redan egyptierna

kunde för 5000 år sedan slipa

konstfärdiga kom plexa linser

som, målade och satta som ögon i

statyer, gav intryck av att statyns

blick följde en förbipasserande

observatör. Visbylinserna understryker

att det inte går bra att

hävda att förstor ingsglas och

goda läse stenar inte fanns på

medeltiden, eller att det var nordvästeuropeer

som på 1600-talet

först började slipa goda linser. I

Medelhavets icke-kristna kulturer

kunde man detta på vikingarnas

tid (1100-talet e.Kr.), och kanske

ännu tidigare, men den tekniken

nådde inte den västeuropeiska

kristna världen.

Det är oklart vad Visbylinser na

användes till, men förstorande

linser har i både i medelhavsområdet

och på Gotland hittats i an -

slutning till guldsmedsverk stä der

och konsthantverk, och det framförs

ofta att t.ex. bra minia tyrmålning

eller filigranarbete

kräver förstoringsglas. En hyperop

och/eller presbyop skrivare

eller bokförande handelsman

behöver också plusglas eller förstoringsglas

för sitt arbete. Det

förefaller rimligt att gissa att

vikingarna kan ha använt lins erna

som förstoringsglas, även om

många mest bara var smycken.

Rubrikens fråga, är visbylinserna

smycken eller tidig optik bör

allt så besvaras med att de är

båda dera.

Mångfald i samhället berör oss alla och

påverkar också de aktiviteter vi bedriver inom

vårt yrkesområde - rehabilitering och habilitering

för personer med synnedsättning. FFS

har valt att arrangera denna konferens för att

i föreläsningar och presentationer försöka

belysa vad som är likt, olikt och unikt.

Konferensen syftar till att stärka kunskapsutvecklingen

för oss som arbetar inom synområdet

och vänder sig till alla som arbetar

med personer med synnedsättning i olika

åldrar – barn, vuxna och äldre inom landets

olika verksamheter. Välkomna!

Onsdag 23 mars

9.00 Registrering Kaffe

10.00 Inledning, Lena Söderberg Ordförande

FFS

10.15 Kulturkrockar i rehabiliteringen – från

mitt perspektiv.

Kamal Suleimani. Vi bär alla på en

historia. Den syns oftast inte utanpå. Men

en del har en mer dramatisk berättelse att

berätta än andra. Möt Kamal som flydde

från krigets Iran, där han på grund av en

handgranat miste synen. Här berättar han

med värme och humor sin historia och

delar med sig av sina tankar kring

kulturkrockar, rehabilitering och möten i

det svenska samhället.

11.00 Vad kan vi lära oss från USA?

Lisa Marklund, Syncentralen Östersund.

Presentation från en studieresa i april

2010 med berättelser och fotovisning från

bland annat ”Low-vision-clinics”, skolor,

helgläger, en klockfabrik och privata

organisationer. Diskussion kring teknik,

kostnadsansvar och välgörenhet. Möten

med Nathalie S Barraga, Anne L. Corn

FFS-NYTT

Inbjudan till Konferens 2324 mars 2011

Scandic CH Gävle

”Mångfald inom

Synrehabiliteringen ”

och Cynthia Bachofer.

11.45 Lunch & Utställning

13.30 Utländsk bakgrund i ett mångkulturellt

samhälle.

Denho Özmen, föreläsare, skribent, projektansvarig

och råd giv are vid Specialpedagogiska

skol myndig heten.

Föreläsningen handlar om att uppmärksamma

kulturmötet och kulturkrocken i

förhållanden som kan uppstå i mötet med

det svenska samhället och människor med

utländskbakgrund. Presentera olika familj

- och kultursyn på vård och funktionshinder.

Allmänna bemötandefrågor kring

äldrevård och funktionshindrade. Presenta

tion av idéer och praktiska erfarenheter

kring kulturmötesfrågor, integration och

inkludering

14.30 Punktskriftsundervisning.

Kerstin Jansson, Kristina Dahlin,

Syncentralen Gävleborg.

En presentation av hur enskild

rehabilitering i punktskrift i grupp för

vuxna kan bedrivas i Syncentralens regi.

Det går att lära sig punktskrift i alla

åldrar!

15.00 Sociala medier & ny kommunikation

Är du nyfiken på hur hjälpmedel fungerar

ihop med olika sociala medier?

Sociala medier betecknar aktiviteter som

kombinerar teknologi, social interaktion

och användargenererat innehåll. I denna

föreläsning får du ta del av hur hjälpmedel

fungerar med bloggar, twitter, facebook,

MSN mm.

15.30 Ny teknik & hjälpmedel, Utställarna

presenterar

16.00 Utställning & kaffe

16.45 FFS´ Årsmöte, Presentation av Årets

FFS:are

19.30 Mingel & Middag

Torsdag 24 mars

08.30 “Startset för Flexiboardanvändare -

för blivande punktskriftsläsare”

Presentation av ett nytt läromedel Lena

Lindbom, RC Syn Stockholm

Information om kurser för föräldrar

till barn i förskoleåldern.

Åsa Karlsson Lundqvist RC Syn Stockholm

09.00 ”Att känna bilder”

Certec, Lunds Universitet, SRF Skåne,

Horisont AB, Got IT resurscenter. Hipp

som står för ”Haptik i pedagogisk

praktik” har som mål att elever med

synnedsättning ska kunna känna på och

skapa eget digitalt bildmaterial, underlätta

för skolan att skapa tillgängligt bildmaterial

samt gynna samarbete mellan

elever. Som grund för projektet finns ett

datorprogram där man själv ritar en

reliefbild med en speciell penna och

dessutom kan man lägga in förklaringar

till bildens detaljer. Det i sin tur möjliggör

nya och mer dynamiska lärandesituationer

för barn och ungdomar med synnedsättningar.

9.30 Minipresentationer

”Abakus – Något att räkna med?”

Marianne Eng, RC Syn Stockholm.

Presentation av 35 lärares tankar kring

användning av abakus. Resultaten visar

att det främst är lärarens inställning och

kunnande i abakus som har betydelse för

om den används eller ej. Ett bra exempel

på inkluderande undervisning lyfts fram.

Det visar att när abakus används i en

mindre grupp bestående av seende elever

tillsammans med en elev med synnedsättning,

är abakus ett redskap att räkna med

- som kan användas på lika villkor!

OPTICprojektet

Judith Cederhag, Maria Jonsson och

Catarina Reinestam Nelander, RC Syn

och Ekeskolan, Örebro

Ett europeiskt samarbetsprojekt kring hur

en optimerad skolmiljö för elever med

synnedsättning kan underlätta inkludering.

88 goda praktiska exempel av an -

passningar i lärandemiljöer som gynnar

inte bara elever med synnedsättning utan

alla elever har tagits fram. På hemsidan

finner man dessa samt informationstext

om synnedsättningar, filmer om anpassningar

i skolmiljö med mera.

”Sius – en modell som fungerar”

Katarina Söderqvist, Ann-Christine

Englund. Att ha ett arbete är viktigt för

de allra flesta av oss. Arbetet ger oss som

individer i vår kultur välbefinnande,

hälsa, egen försörjning – och en social

gemenskap. För personer med funktionsnedsättningar

kan vägen till arbete vara

onödigt lång och svår. Arbetsförmedlingen

har utökat sina tjänster med ett

lyckat koncept - ett särskilt introduktions-

och uppföljningsstöd med målsättningen

”Alla kan arbeta om rätt förutsättningar

ges”.

10.15 Kaffe & Utställning

10.45 Syntest för barn.

Thomas Ragnarsson, SPRIDA. Göran

Cedermark, RC syn Örebro. SeBra-

Datasynlek är ett alldeles nytt dataprogram,

framtaget för att testa barn med

synnedsättningar från c:a tre år och

uppåt. Det innehåller en speldel och en

testdel. Det är i första hand tänkt att

användas av personer med synutbildning.

11.30 Hur fungerar barn och ungdomar med

LMBB?

Ditte de Leeuw,

Presentation av en ny studie kring förekomst

av autism spektrumstörning hos

barn och ungdomar med Laurence-

Moon-Bardet-Biedls syndrom. Studien

bygger på intervjuer med 28 familjer.

Hur ska man tänka pedagogiskt för dessa

elever?

12.30 Lunch & Utställning

13.30 Ögonsjukdomar i utvecklingsländer –

ett annat perspektiv .

Professor Anders Behndig, Ordförande

Sveriges Ögonläkarförening & Umeå

Universitetssjukhus. Här tas ovanliga,

tropiska ögonsjukdomar upp samt situa-

tion en i den s.k. tredje världen för människor

med olika typer av ögonsjukdomar/

synnedsättningar.

14.30 Unga Synskadade

Marie-Louise Jungelin,

Organisationssekreterare - Unga Synskada

de (USS). Presentation från Unga

Synskadade kring hur de gör för att nå ut

till olika medlemsgrupper som t ex personer

med flerfunktionsnedsättning och

personer med svenska som andraspråk.

Det handlar om hur man kan lära av

varandra och försöka ge och ta samt möta

utmaningar tillsammans.

15.00 Kaffe

15.15 Plus och Minus

PO Edberg, Nationellt kunskapscenter för

dövblindfrågor & Cecilia Joge Johansson

presenterar en studie kring omställningsprocessen

för förvärvad dövblindhet som

bygger på kvalitativa intervjuer med över

20 personer med dövblindhet. Resultatet

är mycket intressant ur rehabiliteringssynpunkt

för många yrkeskategorier.

Intervjuerna har berört frågeställningar

kring perioden när de intervjuade fick

vetskap om sin dövblindhet och händelser

kring detta, men också tiden innan dövblindheten

debuterade, vad det innebär att

leva med dövblindheten nu samt tankar

om framtiden.

16.00 Avslutning

FFS-NYTT

Onsdag 23 mars kl 16.45

Scandic CH, Gävle

Dagordning

1. Mötets öppnande

2. Mötets behöriga utlysande

3. Val av ordförande och

sekre terare för mötet

4. Godkännande av dagordning

5. Val av två justeringspersoner

6. Val av två rösträknare

7. Styrelsens verksamhetsberät

telse

8. Revisionsberättelse

9. Ansvarsfrihet för styrelsen

10. Information från styrelsen

11. Budget för kommande

verksamhetsår

12. Årsavgift för kommande

verksamhetsår

13. Val av styrelse och

styrelsesuppleanter

Konferenskostnad

3 495:- FFS medlem inklusive kost & logi 1 natt

+ festmiddag onsdag

3 795:- Ej medlem inklusive kost & logi 1 natt +

festmiddag onsdag

995:- Dagkonferens per dag, inklusive kaffe &

lunch

Sista anmälningsdag idag!

Extranatt (betalas separat) och utställare: uppge

kod #FFS230311 vid bokning av rum på Scandic

CH.

Konferensinfo, anmälningsformulär samt

program hittar du på www.ffss.se

För utställare kommer separat information att

skickas ut.

Är du inte redan medlem i FFS kan du bli det för

250 kr/år genom att fylla i formuläret på www.

ffss.se . Klicka på länken ”bli medlem!”

FFS nya webbadress är

www.ffss.se

Föreningen för synrehabilitering kallar till årsmöte

14. Val av revisorer och

revisorssuppleanter

15. Val av valberedning

16. Stadgeenligt väckta förslag

17. Övriga frågor

18. Årets FFS:are

19. Mötets avslutande

Årsmöteshandlingar finns

tillgängliga på www.ffsa.se den

1 februari.

Vem hjälper dem som

“ser för bra”?

Vi lever i ett samhälle som

ställer stora krav på att vi kan ta

till oss information via synen.

Vi måste kunna trycka på rätt

knappar på telefoner, fjärrkontroll,

bankomat och betalstationer

tex. Bruksanvisningar och

innehållsförteckningar har ofta

pytteliten text, prislappar och

bäst före datum är sällan tydliga.

Den som har åldersför ändringar

i gula fläcken får ofta

problem med att siffror och

bokstäver faller bort och det blir

svårt att få sammanhang i löpande

text redan vid en förhållandevis

måttlig grad av synnedsättning.

Syncentralerna har ofta en

visusgräns runt 0,3 för att personer

ska anses berättigade till

synrehabiliterande insatser.

Ibland tar man hänsyn till att

närsynskärpan kan vara dålig

trots bra avståndssynskärpa men

det är inte självklart att det ger

inträdesbiljett.

De flesta som får problem

med synen uppsöker en optiker.

Jag har alldeles nyligen lärt mig

att INTE säga ”optiker på stan”

eftersom det inte ger ett särskilt

proffsigt intryck utan mera låter

som någon som springer runt på

stan och kollar vad folk har för

glasögon eller säljer dem från

en låda på magen. Butiksoptiker

är ett bättre uttryck när vi be -

höver hålla skillnad på dem och

syncentralsoptiker. Av tradition

och ”ohejdad vana” går det en

magisk gräns vid lästillägg +3

hos optiker i butik. Om man ger

starkare läsglasögon krävs det

att personen tränar in ett kortare

läsavstånd och det tar emot –

både för kunden och för utprovaren.

För att bibehålla läsförmågan

hos personer som har

problem att läsa den minsta

texten i tidningen finns ingen

genväg – de måste ha läsglasögon

som ger förstoring och de

måste hålla närmare än vanligt.

Det är mycket svårare att motivera

personer med synnedsättning

att läsa med förstorande

optik om de hunnit lägga av

läsandet under en period i väntan

på remiss till syncentralen.

Vid Linnéuniversitetet i

Kalmar har 2010-års vidareutbildning

i optometrisk rehabilitering

precis avslutats. Studenterna

har varit optiker och synpedagoger

både från syncentraler,

butiker, synvårdskliniker

och arbetsförmedling. Det har

förts givande diskussioner just

kring ansvarsområden och hur

vi kan hjälpa varandra i våra

olika professioner. De optiker

som genomgått den utbildningen

kommer inte att vara rädda

för att ge mer än +3 när det

behövs! Synpedagogerna kommer

i sin tur att hänvisa kunder

till optiker som visat intresse för

svagsynsoptik. Det kan idag

vara ett problem att optikbutikerna

har ett begränsat utbud vad

gäller förstoringsglas eftersom

efterfrågan minskat men jag tror

att det finns en marknad om

man utökar sortimentet.

Dagens – och ännu mera

FRÅN SYNFÄLTET

morgondagens – pensionärer

ställer krav på god synförmåga

på ett helt annat sätt än föregående

generation. De kommer

inte att sätta sig och vänta på att

synnedsättningen ska berättiga

till syncentralens insatser utan

de kommer att söka hjälp på

annat håll. Det ger på sikt upphov

till ökad efterfrågan på

optiker med kunskap kring hur

man löser problem för personer

med synnedsättning och dessa

optiker kommer att vara en

naturlig länk för samarbete med

optiker och synpedagoger på

syncentralerna.

Personalresurserna på syncen

tralerna är ofta begränsade

och om de som inte behöver så

avancerade träningsinsatser kan

bli hjälpta av butiksoptiker har

vi bättre möjlighet att ta hand

om de som bäst behöver oss.

Jag tänker på de i arbetsför

ålder med många insatser och

behov som ska samordnas, barn

och elever samt de med grav

synnedsättning.

Gun Olsson

SC-chef och synpedagog i Kalmar

Syn – Kommunikation i Örebro

den 27-28 oktober 2011

Syn – Kommunikation, en nordisk mötesplats

för 12:e gången i Örebro

Innehåll: Föreläsningar, seminarier, utställningar, mm.

Ögon, syn och relation till läsning

Hur processningen går till i synhjärnan, varför vi måste röra ögonen för att kunna se

Hur synen kan påverkas vid läsning och Dyslexi.

Jan Ygge, MD, PhD

Professor in Pediatric Ophthalmology, Karolinska Institutet

Synprofil i ett CP-perspektiv

Medicinska, pedagogiska, sociala och psykologiska aspekter

Anders Sjöström, docent i oftalmiatrik, neurofysiologi

Göran Cedermark, synpedagog

Existentiella livsfrågor hos barn och ungdomar med utvecklingsstörning

Etik och ungas livstolkning

Ragnar Furenhed, universitetslektor, Linköpings universitet

Ytterligare föreläsare tillkommer och utförligare program kommer i april

Kostnad: 2 900:- (exkl. moms.). I priset ingår kaffe och lunch båda dagarna samt middag

med underhållning

Samarrangemang mellan Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Primärvård, psykiatri och habilitering, Örebro läns landsting (ÖLL)

Föreningen för synrehabilitering (FFS)

Fortlöpande uppdateringar: www.spsm.se / www.ffss.se

Frågor: owe.lindquist@spsm.se

Resurscenter syn informerar om föräldrakurser

Resurscenter syn i Stockholm och Örebro erbjuder utbildning för föräldrar som har ett

barn med synskada. Utbildningen sker i kursform på resurscentret. Specialutformade

utbildningar på hemorten kan också arrangeras.

Se vidare på vår hemsida http://www.spsm.se/foraldrar/syn.

Aktuellt under våren 2011

Barn med synnedsättning, 6 – 12 år

15 – 16 mars 2011

Anmälan: senast 1 februari 2011

Ur innehållet: Syn och synfunktioner. Studieteknik och skolarbete. Synsvaghet, utveckling

och identitet. Samspel och kamratrelationer. Samhällets stödinsatser.

Plats: Resurscenter syn Stockholm

Barn med grav synnedsättning, 3 – 5 år

1013 maj 2011

2427 maj 2011

Anmälan : senast 29 mars respektive 12 april 2011

Ur innehållet: Kropps- och rumsuppfattning. Lek och samspel, Mobility.

Punktskriftsförberedande övningar. Samhällets stödinsatser.

Plats: Resurscenter syn Stockholm

Alla kurser är kostnadsfria och ersättning utgår för resekostnader. Föräldrarna betalar en

mindre avgift för mat och logi.

Ytterligare information

Annica Winberg, Åsa Karlsson Lundqvist & Ingrid Nordberg

Resurscenter syn Stockholm, 010-473 50 00

Posttidning A

Kalendern

14 - 19 mars

CSUN - 26th Annual

International Technology &

Persons with Disabilities

Conference, San Diego (USA)

www.csunconference.org

23 - 24 mars

FFS studiedagar, Gävle

www.ffsa.se

7 april

Hjälpmedelsinstitutets IT-dag,

Stockholm

www.hi.se/itkonferens2011

27 - 28 april

Stroke och syn

Institutet IBOS, Hellerup,

Köpenhamn

www.ibos.dk, www.indenova.se

4 - 6 maj

Sight City, Frankfurt

www.sightcity.net

5 - 6 maj

7:e Nordiska Handikapphistoriska

konferensen

www.hhf.se

18 - 22 maj

ICEVI EUROPE Teacher

Training Conference, Graz

www.icevi-europe.org

27 - 28 maj

11th Nordic Network on

Disability Research

Conference, Reykjavik

http://www.yourhost.is/

nndr2011/nndr-and-nationalnetwork-conferences.html

27 - 28 juni

MDVI Euronet Conference:

The School for the Visually

Impaired has Changed –

Challenges for a New

Generation, Dublin

www.mdvi-conference.org/

27 - 30 september

Braille 21:World Congress of

Braille in the 21st Century,

Leipzig

www.braille21.net/

27 september - 1 oktober

Deafblind International XV

World Conference, São Paulo

www.dbi2011.com.br

5 - 8 oktober

EVER 2011 - European

Association for Vision and Eye

Research, Kreta

www.ever.be

10 - 11 oktober

Closing the Gap Preconference

Workshops, Minneapolis

www.closingthegap.com/

conference/

12 - 14 oktober

29th Annual Closing the Gap

Conference, Minneapolis

www.closingthegap.com/

conference/

27 - 28 oktober

Syn - kommunikation, Örebro

2012

13 - 17 februari

IMC 14, International Mobility

Conference, Palmerston North

(New Zealand)

www.imc14.com

21 - 23 maj

Nordisk Kongress i

Synspedagogikk, Kolding

(Danmark)

www.syndanmark.dk/nordisk_

kongres

11 - 13 juli

13th International Conference

on Computers Helping People

with Special Needs ICCHP),

Linz

www.icchp.org

En utförligare version samt länkar till de flesta konferenserna finner du på Internetversionen av

kalendern http://home.swipnet.se/macula-lutea/kal.html

Nr 1/2011 (pdf) - FFS

products

Resources

Company

Nr 1/2011 (pdf) - FFS

Delete template?

Save as template?

products

Resources

Company