Nr 1/2011 (pdf) - FFS

nya 

Tidskrift för fakta, debatt och utveckling kring synskaderehabilitering 

Medeltida läshjälpmedel? sid 24 

DAISY och tillgängligheten, s 9 

Ögon känsliga för grönt, s 21 

Nr 1 2011

Ges ut i samarbete mellan 

Synskadades Riksförbund – SRF, 

Föreningen För Synrehabilitering 

– FFS och Specialpedagogiska 

Skolmyndigheten, Resurscenter 

syn i Stockholm och Örebro. 

Redaktion: 

Jan Wiklund, tel 08-39 92 98 

Sune Olsson, tel 08-39 92 78 

Lena Söderberg (ansv.utg) 

tel 010-486 96 63 

Postadress: 

Nya Synvärlden 

SRF, 122 88 Enskede 

Fax: 

08-39 93 22 

e-post: 

nyasynvarlden@srf.nu 

2011 kommer Nya Synvärlden ut 

med fyra nummer 

Manusstopp 

26 aprili 2011 

Tidningen kommer ut på svartskrift, 

daisy och epost. 

Adressändringar och nya 

prenumerationer anmäls till 

registret@srf.nu. 

OBS! För prenumeranter som vill 

ha tidningen till hemadress krävs 

uppgift om person nummer. 

Skicka gärna ditt bidrag – artikel 

eller annons – till tidningen på 

epost. Redaktionen förbehåller sig 

rätten att korta ner och redigera 

insänt material. Annonser går 

givetvis in obeskurna. 

Artiklarna läggs dock oftast in 

oredigerat och författaren ansvarar 

själv för innehållet. 

OBS att digitalbilder kräver hög 

upplösning. 

Redaktionen skickar ett varmt 

tack till alla som medverkat med 

material i detta nummer! 

2 

nya 

ISSN 1401-4742 

Innehåll 

Inledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 

Utbildningsbehovet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 

Kanske synpedagogerna borde splittras?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 

SPSM: Synpedagogiken i fara. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 

Skäl för optiker att vidareutbilda sig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 

Landet runt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

Välbesökt konferens kring DAISY och tillgänglighet . . . . . . . . . . 9 

Rehabplaner viktiga för utvärderingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 

Inkluderande skolmetoder katalogiserade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 

SPSM bjuder på idrottshelg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 

Stroke och syn-seminarium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 

Teknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 

“GPS ger livskvalitet och trygghet” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 

Synutblickar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

ISO-förslag för ledstråk är nästan bra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

Två danska rapporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 

ICEVI och framtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 

Forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

Ögon känsliga för grönt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

Historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

Visbylinserna: smycken eller tidig optik? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

FFS-nytt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 

“Mångfald inom synrehabiliteringen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 

Från synfältet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 

FFS — Föreningen För Synrehabilitering 

Ordförande: 

Lena Söderberg 

tel 010-486 96 63, epost lena.soderberg@arbetsformedlingen.se 

Kansli: 

c/o Optikbranschen, Karlbergsvägen 22, 113 27 Stockholm 

Kanslist: Gunilla Dagerman 

tel 08-612 89 60, fax 08-612 56 90 

epost ffs.kansli@telia.com - webbadress www.ffss.se 

Kom ihåg att betala in medlemsavgiften! 

För att bli medlem gå in på www.ffsa.se och länken ”bli medlem!”. Fyll i 

formuläret så kommer en faktura på medlemsavgiften 250:- 

Organisationsnummer 85 72 05 – 8199

Så står vi inför ett nytt år med 

nya utmaningar och nya möjligheter. 

Det har de senaste åren 

handlat mycket om neddragningar, 

minskade resurser, försämrade 

villkor för våra olika 

verksamheter inom synområdet, 

och i stort för personer med 

funktionshinder. Man kan lugnt 

säga att det blåst en viss motvind. 

Arbetsförmedlingen har fått 

mycket kritik för programmet 

”Arbetslivsintroduktion”, som 

ska fungera som det sista steget 

i den rehabiliteringskedja som 

regeringen införde 2008. 

Tanken är, att under 3 månader 

kartlägga och ta reda på vilket 

stöd individer behöver för att 

kunna återgå till arbetslivet. 

Nästan hälften av de personer 

som utförsäkrades från FK vid 

årsskiftet är tillbaka i sjukförsäkringen, 

då de bedömts sakna 

arbetsförmåga. 

Men det finns också de som 

välkomnar Arbetsförmedlingens 

insatser och känner att äntligen 

är det någon som bryr sig. 

Under det senaste året har jag 

mött personer, som efter långa 

sjukskrivningsperioder, fått 

förbättrad ekonomi och ett nytt 

perspektiv på livet i och med 

att de återgått i ett arbete. 

Fortfarande finns dock stora 

hinder att överbrygga – arbetsmarknaden 

är svårtillgänglig 

och stängd för många personer 

med funktionsnedsättning. Vad 

som omgående behövs är en 

mer rättssäker och likformig 

be dömning av individers 

arbets förmåga inom sjukför säkringen 

och ökade möjligheter 

till rehabiliteringsinsatser för de 

som befinner sig långt från 

arbetsmarknaden. 

Försäkringskassan har fått i 

uppdrag att i samverkan med 

andra myndigheter ta fram nya 

metoder kring bedömning av 

arbetsförmåga med slutredo visning 

2013. Under tiden bedöms 

människors arbetsförmåga ty - 

värr med osäkerhet i systemet 

och flertalet får inte tillgång till 

den rehabilitering de behöver 

för att kunna återgå till arbetslivet. 

Arbetslivets krav 

När det gäller vårt eget arbete, 

har många av oss höga krav på 

sig själva och känner stress 

över att inte hinna med. Vi har 

kanske idéer som kan medföra 

positiva förändringar i arbetet, 

men hur orkar man sätta igång 

och hur får man gehör för sina 

förslag? Att diskutera över fikat 

eller i korridoren kanske inte 

INLEDARE 

FFS en kanal för att utveckla 

synrehabiliteringen 

räcker. 

Ett sätt att påverka är att bli 

medlem i FFS 

Föreningen som nu funnits i 

mer än 35-år fortlever med 

samma syfte som vid starten – 

att samla de som arbetar för 

och med personer med synnedsättning 

alla åldrar med målsätt 

ningen att vi tillsammans 

ska kunna påverka utvecklingen 

av den svenska synrehabili teringen 

för barn, yrkesverksamma 

och äldre. FFS bidrar 

till detta bland annat genom 

utgivning av tidningen ”Nya 

Synvärlden”, fortbildningsinsatser, 

utvecklingsbidrag och 

utdelning av stipendier. 

FFS Konferens Gävle 23-24 

Ingen har väl missat inbjudan 

till FFS konferens som i år 

hålls i Gävle? Temat är ”Mångfald 

inom synrehabiliteringen”. 

Vi behöver lära oss mer kring 

hur vi kan möta de behov som 

personer med synnedsättning 

med annan kulturell bakgrund 

har. Vi ser fram emot spännande 

föreläsningar och givande 

diskussioner. 

Nordisk kongress i 

Synpedagogik 21-23 maj 

2012 

Arbetet i kommittén för 

Nordisk Kongress fortsätter 

med två representanter från 

FFS. Nästa Kongress går av 

stapeln i Kolding i Danmark 

med tema Synpedagogik- 

Synnedsättning-Kognition- 

3

4 

INLEDNING 

Neurologi och programmet är 

under utarbetande. 

Föreläsningarna kommer att 

hållas på de olika nordiska 

språken, men för att underlätta 

eventuella språksvårigheter som 

kan uppstå, kommer föreläsningarna 

så långt det är möjligt 

att översättas i textform bland 

annat på svenska. Denna gång 

ska vi försöka få med finländarna 

också! 

Årets FFS:are 

Varje år utser FFS en person, 

som bidragit till att utveckla 

svensk synrehabilitering. Förslag 

på nominerade personer 

lämnas av medlemmarna i FFS. 

År 2009 gick priset till Gun 

Olsson, syncentralschef i 

Kalmar, bland annat för hennes 

engagemang och synsätt att se 

möjligheter för att utveckla 

svensk synrehabilitering både 

på individnivå och i nationellt 

kvalitetsarbete. Årets FFS:are 

2010 kommer att presenteras 

vid föreningens årsmöte i Gävle 

den 23:e mars. Det finns fortfarande 

möjlighet att nominera 

tänkbara personer. Skicka in ditt 

förslag med en kort motivering 

till anita.sjoberg@ffss.se 

Nya Synvärlden 

Tidningen ”Nya Synvärlden” 

ges även fortsättningsvis ut 4 

gånger per år. Vi tackar alla som 

bidragit med artiklar under året! 

Det är numera endast FFS medlemmar 

samt medfinansiererna 

SPSM och SRF som får tidningen. 

Uteblir tidningen eller 

om ni får den på fel adress vänligen 

ta kontakt med registret@ 

srf.nu . 

FFS styrelse tackar för året som 

gått och vi fortsätter jobba hårt 

för att det ska kännas naturligt 

för yrkesverksamma att vara 

medlemmar i föreningen. Är vi 

fler kan vi göra ännu mera för 

att bidra till en positiv utveckling. 

Hjälp oss bli fler genom att 

sprida information om FFS. 

Medlemsavgiften är endast 250 

kronor per år och då ingår 4 

nummer av tidningen ”Nya 

Syn världen” direkt hem i brevlådan. 

Bli medlem genom att gå 

in på vår hemsida och fyll i 

formuläret. 

Vi riktar också ett varmt tack 

till alla våra sponsorer som 

bidrar till föreningens verksamhet 

– och hälsar samtidigt 

Dolphin AB välkomna som ny 

sponsor 2011. 

Bli vän med FFS på Facebook! 

Logga in dig på www. 

facebook.com och skriv Föreningen 

För Synrehabilitering i 

sökrutan. OBS notera att FFS 

har ny webbadress: www.ffss.se 

Lena Söderberg 

ordförande 

Nominera 

för ögonvårds 

priset 

Nu kan Du föreslå en kandidat 

till Synskadades Riksförbunds 

Ögonvårdspris 2011. 

Priset instiftades 1992 som 

en uppmuntran till forskare och 

övriga yrkesutövare som gjort 

betydelsefulla insatser inom 

ögonområdet. 

Såväl grundforskning som 

klinisk eller andra insatser som 

lett till positiva resultat inom 

ögonsjukvård och synrehabilite 

ring/ habilitering har uppmärk 

sammats under åren. 

Prissumman på 50 000 kronor 

ges till en eller två enskilda 

pristagare. 

Vi praktiserar fri förslagsrätt 

vilket innebär att det är tillåtet 

att också föreslå sig själv. 

Ansökan ska vara SRF tillhanda 

senast 20110630. 

Den/de som får priset underrättas 

personligen. Priset/prisen 

delas ut under SRF:s kongress 

som i år hålls den 21-23 oktober. 

Ansökningarna bedöms av en 

jury bestående av representanter 

från SRF, Svenska 

Ögonläkar föreningen, Optikerförbundet, 

Föreningen för 

Synrehabili tering och Syncentralernas 

Nationella Samverkansråd. 

Blanketten finns att hämta från 

vår hemsida www.srf.nu 

Frågor: Kontakta Urban 

Fernquist tel 08 - 39 91 53, 

epost: urban.fernquist@srf.nu

Februarimötet om den 

framtida synpedagogutbildningen 

slutade 

med att det bildades en 

arbetsgrupp bestående 

av Max Stålnacke från 

SRF, Ulla Ek från 

Stockholms universitet 

samt en person från 

Syns och en från FFS 

vilka utses senare. 

Mötet initierades av SRF som 

känner stor oro över hur den 

framtida kompetensen ska 

garanteras, både i re/habilitering 

och skolstöd. 

Ett av målen med mötet var 

att få en bild av läget. Alla vet 

att det är många pensionsavgångar 

inom de närmaste åren 

men, som någon påpekade gör 

det större intryck vid uppvaktningar 

om man har exakta 

siffror. Syns representanter på 

mötet, Ann-Louise Rågefalk 

och Viveca Frändberg åtog sig 

att ställa ihop en aktuell version. 

Men även på folkhögskolor, 

arbetsförmedlingar och på 

SPSM arbetar många 55-plusare 

– tio SPSM-rådgivare av 42 går 

i pension inom fem år. Och två 

tredjedelar av Hagabergs folkhögskolas 

personal vid synkursen 

slutar i år! 

Erfarenheten var också att när 

någon slutar är det omöjligt att 

nyrekrytera. 

Arbetsförmedlingen gör nu en 

satsning där sex arbetstera- 

peuter/sjukgymnaster under 

våren går kursen Synpedagogik 

och synnedsättning 15 hp i 

tjänsten. Detta ska under hösten 

följas av en uppdragsutbildning 

i samarbete mellan Stockholms 

Universitet och Arbetsförmedlingen. 

När många syncentraler 

annonserar efter synpedagoger 

finns det oftast inga sökande, 

men söker man optiker till syncentralen 

finns det idag många 

som är intresserade. Jörgen 

Gustafsson från Linnéuni versitetet 

i Kalmar föreslog därför att 

optiker med vidareutbildning 

säkert skulle kunna jobba med 

synträning som man gör i flera 

andra länder. Två exempel på 

denna lösning som fungerar bra 

nämndes. 

De utbildningar som finns nu 

är tre, alla vidareutbildningar – 

kursen i optometrisk rehabilitering 

på optikerutbildningen i 

Kalmar, som nu också syn pedagoger 

kan gå, bland annat 

Stockholms universitets masterkurs 

med synpedagogisk inriktning. 

Stockholmskursen är inordnad 

i Bolognasystemet och 

omfattar 120 universitetspoäng. 

Den vänder sig till folk som 

redan har en utbildning. Den 

har av olika skäl inte visat sig 

så gångbar som önskvärt vore – 

första kursen omfattar åtta 

studerande, andra kursen måste 

UTBILDNINGSBEHOVET 

Kanske synpedagogerna 

borde splittras? 

ställas in sedan bara sex stått 

kvar som intresserade. Egentligen 

skulle det behövas femton 

för att kursen ska bli bra. 

Och frågan är vad som av - 

håller. Och implicit vad man 

alltså måste göra för att få fler 

utbildade. 

Anders Rönnbäck från SPSM 

Resurscenter syn framförde att 

en orsak till det låga intresseet 

för masterutbildningen kunde 

vara kursens längd. Visserligen 

är det bra med sammanhållna 

utbildningar för yrkesidenti tetens 

skull – men alltför långa 

kurser kan skapa återhållsamhet 

både från deltagare och arbetsgivare. 

Ett annat problem är att olika 

personer behöver komplettera 

på så olika ställen. Det fördes 

därför en hel del diskussion på 

mötet om det kanske var bättre 

att uteslutande ha en massa 

kortkurser. Catarina Hägg 

framförde FFS’ uppfattning att 

det borde finnas valbara kurser 

på olika nivåer för speciallärare, 

specialpedagoger, kuratorer och 

socionomer. Ulla Ek och Inger 

Berndtsson från Stockholms 

Universitet skulle kunna tänka 

sig att sådana kunde erbjudas 

som valbara delar i masterkursen. 

Och Växjö Universitets 

kurs är ett försök att erbjuda 

sådant. 

Men synpedagogik är ett 

hantverk, ansåg Catarina Hägg. 

5

6 


Synpedagogiken i fara 

– utbildning saknas och 

pensionsavgångar väntar 

I förra numret av Nya Synvärlden kunde vi läsa 

flera artiklar om farhågorna över att kompetensen 

inom synpedagogiken är på väg bort. Flera 

intressenter inom synområdet efterlyser en 

öppen dialog och diskussion för att gemensamt 

lösa problematiken. Specialpedagogiska 

skolmyndigheten (SPSM) står också bakom oron. 

Det räcker inte med teori, en 

utbildning måste vara förankrad 

genom mycket praktik. 

Men, som Max Stålnacke 

från SRF påpekade är de befintliga 

utbildningarna fortbildningar 

av redan anställd personal. 

Vi behöver hitta former 

för att få fram nyutbildade för 

att täcka kommande behov. 

Behövs över huvud taget ett 

sammanhållet synpedagogyrke? 

Är det inte lika bra att det 

splittras upp på sina specialiteter 

så att folk får specialisera 

sig lite? Nej, menade Viveca 

Frändberg, små syncentraler har 

inte råd med det. Medan det 

förstås skulle vara utmärkt för 

de större. 

Bertil Sköld påminde om de 

praktiskt inriktade yrkesutbildningarna 

som en möjlig modell. 

Men Viveca Frändberg trodde 

inte unga människor skulle vara 

intresserade av utbildningar som 

inte gav universitetspoäng, och 

Ann-Louise Rågefalk trodde att 

samma sak nog gällde erfarna 

arbetsterapeuter. Även Catarina 

Hägg från FFS ansåg att man 

inte ska lägga vidareutbildningen 

på en lägre nivå än högskolans. 

Så hur ska utbildningen se ut 

egentligen? 

För det första ansåg Kenneth 

Drougge på SPSM att man 

egentligen kan lämna utbildnings 

området utanför så länge – 

lärarna kommer troligen att 

erbjudas en breddad speciallärarutbildning 

med syn som en 

inriktning. De är en grupp som 

inte behöver kunna samma 

saker som folk inom rehabiliteringen 

utan ska kunna hantera 

de pedagogiska konsekvenserna 

av funktionsnedsättning. En 

ståndpunkt som inte mötte 

någon opposition på mötet. 

För det andra är det en motivationsfråga 

ansåg FFS via 

Catarina Hägg. Det finns arbetslösa 

arbetsterapeuter, och det 

finns kurser som nästan auto- 

I dagsläget erbjuds en vidareutbildning 

inom synområdet. 

Masterutbildningen är tvåårig 

och läses under fyra år på halvfart. 

Kravet för att läsa kursen 

är en högskoleutbildning på 

180 poäng i botten. Hösten 

2010 ställdes dock kursen in på 

grund av för få deltagare. 

E 

matiskt kommer att leda fram 

till ett jobb. Det gäller att motivera 

dem – och förstås andra 

också. 

För det tredje kanske det 

skulle behövas en kandidatexamen 

i syn, föreslog Ulla Ek 

närmast som en fråga, men 

mötte inget motstånd. 

För det fjärde borde det 

finnas valbara kurser. Ulla Ek 

och Inger Berndtsson undersöker 

om masterprogrammet 

kan öppnas för fristående 

kurser. 

För det femte måste förstås 

finansieringen ordnas på något 

sätt. I Norge finansierar arbetsgivarna. 

Motsvarande kurser i 

hörsel (i Sverige!) får extrafinan 

siering av staten, men av 

någon anledning alltså inte syn. 

Frågor som den på mötet 

bildade arbetsgruppen får jobba 

vidare med. 

JW

– Det har varit tveeggat med 

en utbildning på masternivå. Å 

ena sidan är det fantastiskt att få 

till stånd en utbildning som är 

forskningsförberedande, eftersom 

det är en skriande brist på 

disputerade inom synområdet. 

Utbildningen är sammanhållen, 

oavsett om personen ska arbeta 

med barn, ungdomar eller äldre. 

Det ökar förståelsen för varandras 

arbetsuppgifter och 

under lättar kontakter, samtidigt 

som det skiljer en hel del mellan 

arbetsuppgifterna på de olika 

arbetsplatserna och möjligheten 

till fördjupning är begränsad. Å 

andra sidan saknas en mer 

didak tiskt inriktad utbildning, 

dit lärare verksamma inom 

kommun, landsting och stat kan 

hänvisas, säger Anders Rönnbäck, 

utbildare på Resurscenter 

syn, SPSM. 

Lång och teoretisk 

utbildning 

Flera synpedagoger har lyft 

fram problematiken med att 

masterutbildningen är för lång 

samt för teoretisk. Kortare 

poängkurser och mer praktik 

var några av idéerna som presenterades 

i förra numret. 

– Kanske skulle ett synspår 

inom befintlig speciallärarutbild 

ning eller specialpedagogutbildning 

vara en framkomlig 

väg. Med en sådan variant 

skulle exempelvis kommunen få 

en mer attraktiv pedagog med 

bredare kompetens. En sådan 

utbildning är också lättare att 

komplettera med inriktningar 

mot exempelvis läs, skriv eller 

matematik som ytterligare 

breddar kompetensen. Denna 

konstruktion skulle också passa 

SPSM:s framtida behov av 

personalens kompetens, fortsätter 

Anders Rönnbäck. 

Gemensam diskussion 

efterlyses 

Det finns ett stort behov av 

högskoleutbildning inom synom 

rådet för personal inom 

syncentral, habiliteringsverk- 

samhet och skolomådet. 

– När man planerar utbildningar 

och kurser måste man ta 

i beaktande att antalet som kan 

tänkas söka en spetsutbildning 

inom syn inte är stort. Man kan 

därför inte fylla flera kurser 

med liknande innehåll, säger 

Anders Rönnbäck. 

SPSM delar SRF:s och landstingets 

önskemål om en förutsätt 

ningslös dialog med universitetet 

kring framtida kompetens 

utveckling för synpedagogerna. 

Anki Bergström 

SPSM 

Kurskod: 4OP002 

Ämne: Optometri 

Nivå: Avancerad nivå 

Institution: Institutionen för naturvetenskap 

Kursen vänder sig i första hand till optiker och synpedagoger med intresse 

för optometri, inriktning mot svagsynsoptik. Områden som behandlas är 

svagsynundersökning, förstoring, hjälpmedel, träning och ny forskning. 

Kursen innehåller även nya förhållningssätt och synpedagogiska metoder, 

aktiv synträning för barn, vuxna och äldre, förstoringskorrektion, läs-TV, 

elektroniska förstoringsglas, kikare och andra optiska hjälpmedel. Insikter 

om aktuell forskning och utbildning ingår också i kursen 

Auskultationer på syncentraler (eller motsvarande) ingår i kursen. 

Man söker mellan 15 mars till 15 april på: studera.nu 

Mer information finns på: http://lnu.se/utbildning/kurser/4OP002 

7

8 


Skäl för optiker att 

vidareutbilda sig 

Hösten 2010 fick jag möjlighet 

att delta i Kursen Optometrisk 

rehabilitering vid Linné-uni versi 

tetet i Kalmar. Kursen, som är 

på distans med tre obligatoriska 

träffar i Kalmar – två dagars 

auskulation på syncentral, var 

efterlängtad. Efter att ha arbetat 

några år som syncentralsoptiker 

kände jag behov av kompetensut 

veckling. Min arbetskamrat 

Gunnel som är synpedagog 

kände samma behov av att få 

lära sig mer och vi fick chansen 

att gå kursen samtidigt eftersom 

det vänder sig både till optiker 

och synpedagoger. 

Kursen har jag upplevt som 

mycket pedagogiskt upplagd 

och den väcker ett behov att 

fördjupa sig mer i optometrisk 

rehabilitering. Förutom de 

obligatoriska kursavsnitten har 

vi också haft ett avsnittsforum 

där man fått en mycket tänkvärd 

fråga i varje avsnitt. Frågorna 

har vi sen kunnat diskutera på 

vårt avsnittsforum och det har 

varit intressant och lärorikt att 

läsa vad de andra kursdeltagarna 

skriver. 

Vi har varit en mix av butiksoptiker, 

syncentralsoptiker och 

synpedagoger i olika åldrar och 

utspridda över hela landet. 

Förresten inte bara över hela 

landet utan även från Norge. 

Det blir intressanta diskussion 

er när man kommer från 

olika arbetsplatser och har olika 

arbetsuppgifter. Vi har diskuterat 

hur syncentralsoptikerna 

Årets kursdeltagare och lärare i optometrisk rehabilitering 

kan bli bättre på att informera 

butiksoptikerna om sin verksamhet 

och hur butiksoptikerna 

kan hjälpa de med måttlig synnedsättning 

på bästa sätt. Högre 

additioner, bättre belysning och 

så det svåraste, att hålla närmare. 

Våra lärare är också de bästa 

man kan tänka sig inom synrehabilitering. 

Krister är Krister 

som alla vet. Han har en otrolig 

förmåga att göra sina föreläsningar 

intressanta och roliga. 

Jörgen är en mästare på att på 

sitt jordnära och odramatiska 

sätt förklara optiska problem. 

Gun är en skicklig synpedagog 

som dessutom generöst tar emot 

besök på sin fina syncentral i 

Kalmar. 

Jag är glad att jag fick förmånen 

att gå kursen. Det känns 

som att det nu är lättare att 

acceptera att det inte alltid går 

att nå målen som är tänkta runt 

en patient. Att man faktiskt 

ibland (lånar ett uttryck från en 

kursdeltagare) “milt får sätta ner 

foten“. Det är ofta man känner 

sig otillräcklig som optiker el. 

synpedagog i synrehabilite ringen, 

ja kanske som butiksoptiker 

också, och då är det skönt att 

man fått redskap som gör att 

man känner sig säkrare på att 

man verkligen gjort allt man 

kunnat. 

Tack Jörgen! Tack Krister! 

Tack Gun! Tack alla kurskamrater! 

Irene Sandver 

optiker på syncentralen i Visby!

Välbesökt konferens kring 

DAISY och tillgänglighet 

Den 2223 november 

arrangerade Svenska 

DAISYkonsortiet en 

konferens kring olika 

sätt att göra tryckt 

material tillängligt för 

alla. 

Av Lena Söderberg, 

Arbetsförmedlingen syn/ 

döv/hörsel och FFS. 

Konsortiet bildades 2003, har 

idag 40 medlemmar runt om i 

landet och är medlem i det 

internationella DAISY-kon sortiet, 

som leder en världsomspännande 

övergång från analoga 

till digitala anpassade 

medier. Ordförande Maria 

Lundqvist från Länsbibliotek 

Sydost inledde konferensen 

med en presentation av verksam 

heten och konsortiets viktiga 

roll att verka för att göra 

litteratur, texter och information 

tillgängligt för alla. 

”Läsning är viktig för många 

människor – läsning gör oss till 

människor”. Förr i tiden fanns 

en talande tradition och vi be - 

rättade för varandra – nu har 

berättandet till stora delar er - 

satts av text och läsning. För 

människan i ett socialt perspektiv 

är det nödvändigt att kunna 

läsa för att bli fullt delaktig i 

samhället. När man får tillgång 

till elektronisk text ökar möjligheterna 

att kunna läsa den på 

olika sätt och ger ökade möjligheter 

att kunna anpassa 

texten efter individuella behov. 

Kjell Hansson, TPB och Maria Lundqvist, SDK 

Från Daisy till Epub 

Markus Gylling från Daisykonsortiet 

beskrev arbetet med 

och strävan efter ett enhetligt 

format för att möjliggöra information 

tillgänglig för alla. 

E-boken är på frammarsch 

och e-publikationer förväntas 

öka vilket kan bli till en fördel 

för personer med olika läshinder. 

I USA har e-böckerna 

redan 10 % av marknaden och 

55 % av alla tryckta böcker 

finns även i digitalt format. 

Nästa genera tions XML format 

är under ut veckling och målet 

är att eta blera ett tillgängligt 

format som standard för den 

allmänna för lagsbranschen där 

böcker och tidskrifter redan 

från början produceras i ett 

källformat som är tillgängligt. 

LANDET RUNT 

Från Daisyfor mat till Epub. 

Försök att enas om ett ge - 

men samt ”tillgängligt” format 

för produktion av e-böcker och 

tidningar pågår. En fördel med 

en gemensam standard är att 

det ger den enskilde brukaren 

möjlighet att förändra texten 

efter sina behov – det digitala 

formatet ger oanade möjligheter! 

För mer information 

kontakta mgylling@daisy.org 

Uppskattningsvis 1200 

personer är punktskriftsläsare 

i Sverige i dag 

Att producera punktskrift krä - 

ver visst arbete. Det finns program 

som klarar att omvandla 

tryckt text till punktskrift, men 

det krävs ändå visst manuellt 

efterarbete för att resultatet ska 

bli bra. I dagsläget saknas en 

9

LANDET RUNT 

Björn Westling, TPB och Kristina Bilius, Resurs & Kunskap Uppsala 

generell standard för tryckning. 

Björn Westling och Joel 

Håkansson har under många år 

arbetat med att ta fram ett 

system som automatiskt skapar 

punktskrift från samma underlag 

som vid skapande av talböcker 

med text (DTBook 

XML). Formatet som används 

för att representera punktskrift 

är PEF (Portable Embosser 

Format) och kan betraktas som 

punktskriftens PDF. Formatet 

kan representera färdiga punktskriftsböcker 

med volymindelning, 

sidindelning och punktskriftstecken. 

Fördelarna med 

PEF är bland annat att rätt 

punktskriftstecken kommer ut 

på papperet, automatisk kontroll 

av att filen är ok och att 

innehållet passar papperet. När 

PEF används blir tryckningen 

inte längre beroende av var och 

hur punktskriften produceras, 

vilket i sin tur underlättar både 

envägslån och nedladdning. 

Man ser många fördelar med 

formatet och föreslår, med stöd 

från aktörer i andra länder, att 

10 

en specifikation för punktskrift 

ryms inom den kommande 

standarden Daisy 4 och att PEF 

antas som tryckstandard för 

punktskrift. Vill du veta mer 

om detta kontakta joel. 

hakansson@tpb.se, bjorn. 

westling@tpb.se 

Talböcker i mobilen 

Hans Häger presenterade den 

spännande tjänsten talböcker 

direkt i mobilen, som finansieras 

av PTS med målsättning 

att kunna lanseras under 2011. 

Tanken är att personer via en 

applikation i sin mobiltelefon 

kan få tillgång till TPB:s bibliotek 

omfattande över 80 000 

boktitlar att lyssna på. 300 frivilliga 

testare är engagerade 

och programvaran som används 

för läsning är Daisy Reader 1.0 

som fungerar med iPhone, ipad 

och ipod touch. En talsyntes 

talar om var du befinner dig 

och hjälper till med navige ringen. 

Genom att starta ”appen” 

hamnar du direkt i topplistan 

och kan välja en titel att lyssna 

på. Du kan se bokens detaljsida 

och lyssna på talboken. Du kan 

söka efter talböcker, författare, 

uppläsare och ämnesord och 

hantera talböcker i ”min bokhylla” 

som du sparar i telefonen. 

Av de 300 som testat är 15 

% synskadade. Lika många 

män som kvinnor med snittålder 

på 38 år. 91 % har tidigare 

varit talboksläsare. 

Utifrån användarnas synpunk 

ter är en ny version med 

förbättrade funktioner på gång - 

Daisy Reader 2.0. Med den 

kan man lyssna på talboken i 

offline läge utan att vara uppkopplad, 

sätta ut bokmärken, 

köra andra program samtidigt, 

öka och minska hastigheten på 

ljudet, följa texten samtidigt 

med ljudet och kan styra uppspel 

ningen via headset. 

För mer information kontakta 

hanz.hager@storytel.com eller 

Facebook gruppen ”Daisy 

Reader, Talböcker i mobilen” 

Över en halv miljon 

personer med läshinder i 

Sverige 

Övervägande delen av dessa 

lånar talböcker från biblioteken. 

Medelåldern är 69 år, 80 % har 

en synnedsättning och hälften 

har tillgång till dator och internet. 

Den svenska talboksmodellen 

har ett har ett rikstäckande 

nätverk av bibliotek där låntagarna 

också får tillgång till annat 

såsom ljudböcker, musik, databaser 

med mera. Man får också 

möjlighet till personlig kontakt 

med bibliotekets personal. Det 

man funnit är mindre bra med 

dagens modell är att låntagaren 

blir beroende av lokala resurser, 

tillgång via nätet endast fungerar 

för ett fåtal, den är delvis

ineffektiv och kostsam samt 

svår att överblicka. 

Nedladdning av talböcker på 

biblioteken ökar stadigt och är i 

nuläget fler än 1000 per dag och 

över 1000 bibliotek och filialer 

har möjlighet att ladda ner. Hur 

kommer det att se ut i 

framtiden? Hur vill låntagaren 

ha talboken? Kommer mobilen 

att bli den viktigaste talboks spela 

ren för personer med 

läshinder? 

Daisy direkt – låntagarnas 

nedladdningar tar fart! 

Den nya tjänsten Daisy Direkt 

ger låntagaren möjlighet att 

själv ladda ner talböcker direkt 

från Talboks- och punktskriftsbibliotekets 

digitala katalog, 

hemifrån eller från annan valfri 

plats med internetuppkoppling. 

Det ger användaren möjlighet 

att välja och söka litteratur när 

som helst. 80 000 titlar finns 

tillgängliga, dygnet runt! Med 

en ökning från 200 nedladdningar 

av talböcker i början av 

2010 till över 1400 nedladdningar 

i slutet av året har ut - 

veck lingen av Daisy Direkt 

varit lyckad. Illegal spridning 

av filer motverkas genom att 

användaren får ett personligt 

konto vid registrering på 

biblioteket, avtal med TPB om 

radering av filer när lånetiden 

gått ut samt vattenmärkning av 

de nedladdade filerna. 

Utveckling av ny mediawebb 

En ny webbplats som ersätter 

TPB-katalogen är under utveckling. 

Här ska användaren lätt 

kunna söka och inspireras, 

förhandsgranska, ladda ned och 

läsa, tagga, sätta betyg och be - 

rätta. Även talbokstjänsterna 

för äldre kommer att utvecklas 

och ett nytt projekt är under 

planering i Uppsala och Norrköping. 

Det kommer att bland 

annat att ske en samordning 

med taltidningar. Tanken är att i 

framtiden gå mot ett bredare 

utbud av tillgängliga medier när 

det gäller; böcker, läromedel, 

teckenspråkig litteratur, taltidningar, 

myndighetsinformation, 

film och tv mm. 

Taltidningen i framtiden 

TBP har tillsammans med några 

andra aktörer fått ett regeringsupp 

drag kring taltidningssystemet 

där en av målsättningarna 

är att säkra en långsiktig och 

kontinuerlig utveckling och tillgång 

till syntetiskt tal för taltidningar. 

I Sverige finns i dag ca 

8700 personer som läser taltidningar. 

Bland användarna utgör 

personer med synnedsättning 97 

% och medelåldern är 72 år. 

Statens kostnader för taltidningar 

år 2009 var 127 miljoner 

kronor. Framtidsvisionen är att 

få hela tidningen via talsyntes, 

ett liknande system som för 

e-böcker och att man ska komma 

åt taltidningen framför allt 

via Internet. Ett problem kan 

förstås vara att endast 37 % av 

dagens ”prenumeranter” har 

tillgång till dator och Internet. 

För mer info tag kontakt med 

jesper.klein@tpb.se 

Vad tycker studenterna 

Pia Hasselrot från TPB presenterade 

resultaten från en undersökning 

bland studenter som är 

låntagare på TPB. 

Utlåningsmodellen bygger på 

att det är samordnaren på respektive 

universitet som ansvara 

för den lokala servicen och 

registrerar studenten hos TPB. 

Det lokala biblioteken lånar ut, 

hanterar nedladdningstjänsten 

och beställer produktion av nya 

böcker. TPB producerar kurslitteratur 

och ansvarar för TPB 

katalogen. 

En enkät skickades till 1039 

erfarna studenter varav övervägande 

delen (86 %) hade läs- och 

skrivsvårigheter/dyslexi. 6 % av 

de som deltog i studien hade en 

synnedsättning. Resultaten 

visar att 80 % kommit i kontakt 

med anpassad litteratur för 

första gången i samband med 

sina högskolestudier, samtidigt 

uppger de att anpassad litteratur 

är avgörande för deras studier. 

15 % som avbrutit sina studier 

uppgav att det berodde på att de 

inte hade tillgång till anpassade 

medier. Överlag är kunskapen 

om anpassade medier tyvärr låg. 

Många studenter har dator och 

tillgång till internet, mobil, 

mp3-spelare och Daisy spelare. 

De har mer sällan ”egen” talsyntes 

eller läsplattor. 

Många tycker att TPB:s talböcker 

fungerar bra och man är 

nöjd med mänsklig inläsare, 

men mindre nöjd att lyssna på 

syntetiskt tal (Folke). När det 

gäller anpassad litteratur och 

e-material råder viss begreppsförvirring 

och att material finns 

på internet betyder inte att det 

är tillgängligt för alla. Nedladdning 

av material fungerar bra 

för de flesta, särskilt för studenter 

med synnedsättning där man 

på ett bra sätt får support från 

de lokala biblioteken. 

Slutrapport färdigställs under 

2011. För mer information 

kontakta pia.hasselrot@tpb.se 

11

12 

LANDET RUNT 

Den norska modellen 

Norsk lyd- og blindeskrift biblio 

teket (NLB) är det norska 

statligt institut som erbjuder 

bibliotekstjänster till personer 

med lässvårigheter. NBL är 

också Norges största producent 

av tal- och punktskriftsböcker. 

Produktionschef Arne Kyrkjebö 

berättade att NBL också ger 

ut tidskrifter i Daisyformat. I 

dagsläget finns 17 olika tidningar, 

varav 4 är inlästa och 13 

pro ducerade med talsyntes. Tidningarna 

är populära och man 

ser en stadig ökning. ”Vi over 

60” har 216 abonnenter, ” Illustrerad 

Vetenskap” 155 abonnenter, 

”Levande historia” (91), 

National Geographic (84) . Det 

finns bland annat också tidningar 

för den som är intresserade 

av matlagning samt ”Cupido” 

om sex och samlevnad. 

Tidningarna är anpassade 

med en förenklad layout för att 

passa ljudboksformatet, reklam 

och bilder utgår. Ett undantag 

är modemagasinet MAG som 

mestadels läses av unga kvinnor 

där man lagt till bildbeskrivningar. 

För framtiden planerar 

NLB bland annat att förbättra 

marknadsföringen för de tid- 

7:e Nordiska Kongressen i Synpedagogik 

Kolding, Danmark, 21-23 maj 2012 

ning ar som finns tillgängliga, 

genomföra en brukarunder sökning, 

införa internetbaserade 

lånemöjligheter samt pröva att 

distribuera tidskrifter i e-boksformat. 

NLB har ansvaret för produktion 

av läromedel till studenter 

och de senaste åren har produktionen 

av nya böcker minskat. 

Möjliga orsaker till detta tros 

vara att produktionen inte möter 

användarnas behov, att användare 

inte känner till NLBs utbud 

eller att student er na löser litteraturfrågan 

på annat sätt. NLB 

har fått ett regerings uppdrag att 

utreda vilka konse kvenser den 

norska ”Kvalitets reformen” har 

haft för studenter med behov av 

tillrättalagd under visning. Där 

ingår också frågan om gränsdragningen 

mellan lärosätenas 

ansvar och NLBs ansvar för 

anpassad studielitteratur samt 

förslag för att finna mer tids- 

och kostnads effektiva metoder 

att producera anpassad litteratur. 

Det pågår ett utvecklingsarbete 

mellan NLB och olika lärosäten 

i landet för att öka kunskapen 

kring existerande utbud och 

skolornas möjligheter att själva 

producera material på olika sätt. 

Tema: 

Synpedagogik – synnedsättning, neurologi och kognition 

– Varför gör vi som vi gör och kan vi göra annorlunda inspirerade 

av neurologisk och kognitiv forskning? 

– Hur passar synpedagogikens förståelse och praktik ihop 

med tendenserna i ny neurologisk forskning och förståelsen av 

människans kognitiva kapacitet? 

– Kan neurologin inspirera synpedagogiken att utveckla ny 

förståelse för rehabilitering och habilitering samt medverka till 

utvecklingen av nya metoder och insatser när det gäller människor 

med synnedsättning? 

Lekhäften åtetutgivna 

De två häftena ”Lek med mig” 

och ”Lek mera med mig” finns 

nu i nyutgåva. Både text och 

bildmaterial har reviderats. 

Häftena vänder sig till föräldrar 

som har ett barn med 

synskada och ger förslag på 

hur barnets motoriska utveckling 

kan stimu leras. I ”Lek 

med mig” beskrivs hur rörelseövningar 

och lekar ger barnet 

bättre kroppsupp fatt ning och 

motorik, från späd barnstiden 

och framåt. ”Lek mera med 

mig” är en fristående fort sättning 

som visar hur var dagssysslor, 

lek och fritids aktiviteter 

blir natur lig träning mot allt 

större själv ständighet. Häftena 

ger föräld rarna en inblick i det 

speciella med att utveckla 

motorik och rums- och kroppsuppfattning 

för det barn som 

inte ser eller endast har små 

synrester. 

Häftena kan beställas via 

stockholmssyncentral@sll.se. 

Pris: 80 kr per häfte eller 140 

kr för båda. 

Lena Larsson 

Leg sjukgymnast, Stockholms 

Syncentral

Rehabplaner viktiga för 

utvärderingen 

Under flera år har vi på 

syncentralen i Visby 

försökt hitta en modell 

för att utarbeta 

rehabiliteringsplaner för 

och tillsammans med 

våra patienter. 

Av Gunnel Mannervik, 

synpedagog, Visby sc 

Det var ett stående önskemål 

vid mötena med vårt lokala 

brukarråd, samtidigt som Hälso- 

och sjukvårdslagen gjorde oss 

påminda om varje persons rätt 

till en individuell rehabiliteringsplan. 

Vi ville också samordna 

våra insatser i teamet 

bättre med patienten i focus, att 

”vara på tåget” samtidigt. Funderingarna 

kring rehabiliteringsplaner 

kom därför också att 

medföra en diskussion om vårt 

eget arbetssätt. 

Sedan två år har vi arbetat på 

ett sätt som vi tycker fungerar 

bra för oss, samtidigt som det är 

delar som behöver förbättras. Vi 

vill gärna förmedla vårt arbetssätt 

i förhoppning om att ta del 

också av andras erfarenheter 

och synpunkter. 

Kartläggningsinstrument 

Vi ville använda ett evidensbaserat 

instrument för kartläggning 

av svårighet i utförande av 

aktiviteter och också för att få 

bra struktur vid mötet, och 

inventerade de instrument vi 

kände till. ADL-taxonomin och 

COPM (Canadian Occupational 

Performance Measurement) 

hade använts sporadiskt för 

yrkesverksamma personer. I 

våra grupper för personer med 

åldersrelaterade maculaförändringar 

har vi haft goda erfarenheter 

av instrumentet ”Upplevd 

säkerhet – ett självskattningsformulär 

för aktiviteter i dagliga 

livet” ur materialet ”Att finna 

nya vägar ” och valet föll på 

detta. Även om instrumentet är 

utarbetat för denna diagnosgrupp, 

tycker vi att frågorna är 

så allmänna att de kan passa de 

flesta som utgångspunkt vid 

samtalet, och kan kompletteras 

med ytterligare frågor vid 

behov. 

Kartläggningsbesök 

Vårt tidigare arbetssätt med 

kartläggning gjord av kurator 

per telefon, besök hos optiker 

samt vidare till synpedagog och/ 

eller syn/hörselinstruktör övergavs. 

Vi börjar nu med ett kartläggningsbesök 

då patienten 

träffar kurator och synpedagog 

samtidigt. Frågeformuläret 

”Upplevd säkerhet” har tryckts 

upp som en folder och skickas 

ut samtidigt med kallelsen. På 

så sätt kan patienten förbereda 

sig och fundera över sina behov. 

Det är också positivt att ha tid 

för samtal utan att direkt behöva 

ha focus på problemlösning och 

hjälpmedel. 

Flera patienter har spontant 

uttryckt sin uppskattning för att 

få tid för samtal och genomgång 

av sina behov. Våra farhågor att 

patienten skulle bli missnöjd 

med att inte få hjälpmedelsutprovning 

vid första besöket 

visade sig inte stämma. Anhöriga 

har också uttryckt det positivt 

att få en bättre bild över 

vilka svårigheter patienten har. 

Att svaren dessutom kan 

nyanseras med ”någorlunda 

säker, osäker, mycket osäker 

eller utför ej” ger ytterligare en 

dimension i hur patienten 

upplever sin situation. 

Vid besöket tar kuratorn först 

en anamnes utifrån ögondiagnos 

och sociala förhållanden och ger 

information om syncentralen. 

Synpedagogen går igenom 

”Upplevd säkerhet ” tillsammans 

med patienten, och utifrån 

det som framkommit och patien 

tens förväntningar sammanfattas 

de viktigaste konkreta 

målen i en preliminär rehabiliteringsplan. 

Besöket dokumenteras 

i datajournalen och planen 

läggs separat i en brevmall med 

beskrivna mål samt ansvariga 

för de insatser som planeras. Vi 

ser fördelar med att kurator och 

synpedagog träffar patienten 

till sammans. Båda vet vad patienten 

får/ger för information, vi 

lyssnar utifrån olika synvinklar 

och kan diskutera efteråt och 

patienten behöver inte upprepa 

sin historia för oss olika vårdgivare. 

För patienter som har ett 

mer omfattande vårdbehov eller 

har svårt att komma till syncentralen 

görs kartläggningen på 

13

14 

LANDET RUNT 

samma sätt av syn/hörselinstruk 

tör och ibland med kurator 

i hemmet. Enkäten skickas även 

då ut före besöket. Vi har förmånen 

att vår syn/hörselin struktör 

tillhör syncentralsteamet. 

Optikerbesök 

Samtidigt med kallelsen till 

kartläggningsbesöket får patienten 

en tid till optiker (2 

veckor senare). Dessförinnan 

har teamet träffats efter kartläggningsbesöket. 

Optikern in - 

leder sitt besök med att redogöra 

för rehabplanen muntligt och 

hör om patienten instämmer i 

denna. Patienten får denna 

skriftligt med sig hem, där står 

vad som kommer att hända och 

vem som har ansvar för insatserna. 

Kartläggningen underlättar 

för optikern som får en 

förkunskap om patientens 

behov, och tiden kan ägnas åt 

synbedömningen. Insatser på - 

börjas. Efter optikerbesöket 

träffas teamet igen för planering 

av insatser av olika vårdgivare. 

Uppföljning av rehabiliteringsplanen 

görs av senast aktuelle 

vårdgivare som ansvarar för 

att planerade insatser genomförs, 

målen är uppfyllda och att 

rehabiliteringsplanen får ett 

tydligt avslut. Är det oklart förs 

ärendet tillbaka till teamet. 

Erfarenheter 

Ytterligare fördelar med vårt 

nya arbetssätt förutom ovan 

sagt är att teamet nu är mer ”på 

tåget” samtidigt. Rehabplanen 

är ett bra underlag för alla 

yrkeskategorier, och den ligger 

också kvar som en ”checklista” 

att gå tillbaka till i journalen, 

och vid behov av nya insatser. 

Det är lättare att rikta insatserna 

och dessa blir tydligare med 

uppfyllelse av mål och avslut. 

Vi har också börjat kalla ”gamla” 

patienter som har sporadiska 

återkommande insatser till kartläggningsbesök 

och detta har 

visat sig vara värdefullt och gett 

en ny helhetsbild och konkreta 

mål istället för ”brandkårsutryckningar”. 

Passar inte alla 

Personer som har ett tydligt 

behov av enbart refraktionering 

kallas inte till kartläggning utan 

direkt till optiker. Vi har förenklat 

rehabiliterinsplanen för 

de som har ett stort omvårdnads 

behov eller speciella svårigheter 

att komma till SC. Om 

kartläggningen inte är gjord i 

hemmet skickas ”Upplevd 

säkerhet” med kallelse till 

optiker, som tar upp eventuella 

behov av ytterligare åtgärder 

med teamet. ”Upplevd säkerhet” 

tycker vi passar bäst den 

största gruppen på syncentralen, 

de äldre över 65 år. Vi behöver 

nu fundera över hur vi möter 

andra grupper. 

Utvärdering 

Vi hade turen att få en opartisk 

utvärdering av vårt arbetssätt 

genomförd av sekreterare inom 

vården som gick en fortbildningskurs. 

De utarbetade en 

enkät som skickades till samtliga 

patienter som fått en rehabiliteringsplan 

under 2009. 

Resultatet visade att: 

• 86 % var till mer än hälften 

nöjda med överenskomna in - 

satser (fördelat på 47% i hög 

grad och 39% till mer än hälf - 

ten). 

• 93 % var nöjda med det stöd 

de fått (fördelat på 75% i hög 

grad och 18 % till mer än 

hälften). 

• 84 % kände sig mer än till 

hälften delaktiga vid insatserna 

(fördelat på 64% i hög grad, 

20% till mer än hälften). 

• 90 % ansåg till mer än hälften 

att syncentralen var lyhörd för 

brukarens behov (fördelat på 

70% i hög grad och 20% till 

mer än hälften). 

• Man upptäckte en liten skillnad 

mellan könen där manliga 

brukare kände sig mindre delaktiga 

och nöjda med syncentralen. 

Något vi behöver fundera 

vidare på. 

Idag ser vi fördelarna med att 

först gemensamt kunna göra 

patientens individuella rehabiliteringsplan. 

Utifrån denna kan 

sedan varje yrkeskategori göra 

sin egen planering av insatser. 

Arbetssättet behöver hela tiden 

utvärderas och det är viktigt att 

avsätta tid för detta kontinuerligt. 

Rätt länk till 

socialstyrelsen 

I Nya Synvärlden 4/2010 presenterades 

Socialstyrelsens 

nya klassifikation av synnedsättning. 

Tyvärr blev länken 

fel – rätt länkadress är http:// 

www.socialstyrelsen.se/ 

publikationer2010/2010-11-13/ 

Sidor/default.aspx

Inkluderande skolmetoder 

katalogiserade 

OPTIC-projektet (OPTimising 

the Inclusive Classroom) har 

identifierat och sammanställt 

exempel för goda och beprövade 

anpassningar i klassrumsmiljöer 

som inte bara gynnar 

elever med synnedsättning utan 

alla elever. 

Projektet pågick mellan 2008 

och 2010. Åtta europeiska 

länder har ingått i detta Comenius 

projekt, den del av Programmet 

för livslångt lärande 

som riktar sig mot skolområdet. 

Materialet som OPTIC-teamet 

producerat riktar sig till alla 

som är delaktiga i olika 

utbildningar av personer med 

synnedsättning 

Målgruppen innefattar 

1. Elever med synnedsättning 

2. Föräldrar och anhöriga till 

elever med synnedsättning 

3. Klasslärare, specialpedagoger 

4. Rektorer i stat, kommun och 

landsting 

5. Utbildningsförvaltningar, 

arkitekter och inredare av skolmiljöer 

Vid projektstarten var deltagarna 

i projektet överens om att 

anpassningar för elever med 

synnedsättning gynnar alla 

elever i en klass. Det omfattande 

resultatet – en bok, CD och 

webbsida – innehåller många 

praktiska exempel, en sammanfattning 

av en enkätundersökning 

bland elever med synnedsättning, 

litteraturöversikt, 

länkar, referenser och slutsatser. 

Wesam presenterar det färdiga 

materialet. Ny broschyr för 

I det svenska OPTIC-teamet 

ingår bl.a. Judith Cederhag (RC 

syn), Maria Jonsson (Ekeskolan) 

och Catarina Reinestam 

Nelander (Ekeskolan), alla från 

Örebro. 

Det är vår förhoppning att 

det här materialet skall vara till 

nytta och glädje för många. 

Särskilt tack till eleverna 

Wesam och Glenn som har 

med verkat i arbetet kring 

OPTICprojektet. 

Projektet kommer att presente 

ras i sin helhet på FFS’ konferens 

”Mångfald inom Synrehabiliteringen” 

i Gävle 23-24 

mars 2011. 

Catarina Reinestam Nelander 

Ekeskolan 

Ekeskolan 

Specialpedagogiska skol myndigheten 

har tagit fram broschyren 

“Ekeskolan – allt vi 

ser är möjligheter”. Bro schyren 

vänder sig till föräld rar vars 

barn har en synned sättning i 

kombination med annan funktionsned 

sättning och som kan 

vara intresserad av undervisning 

inom spe cial skolan. 

Broschyren pre senterar bland 

annat Eke skolans undervisning 

som anpassas efter varje elevs 

behov, möjligheten till an passat 

boende samt många aktiviteter 

som erbjuds för en rik 

fritid. 

Vill du beställa broschyren 

så kontakta Karin Karlberg på 

Ekeskolan: karin.karlberg@ 

spsm.se 

15

16 

LANDET RUNT 

SPSM bjuder på idrottshelg 

Specialpedagogiska skolmyndig 

hetens enhet Resurscenter 

syn bjuder i samarbete med 

Svenska handikappidrottsförbundet, 

Svenskt utvecklingscent 

rum för handikappidrott och 

Synskadades riksförbund ungdomar 

med synnedsättning eller 

blindhet i åldrarna 10-20 år att 

delta i en årligt återkommande 

idrottshelg. Idrottshelgen äger 

rum på Munktellarenan i 

Eskilstuna för tredje året i rad. 

Förutom goalball, showdown 

och elektronskytte kan ungdom- 

Ett skandinaviskt seminarium 

om vilka möjligheter det finns 

att behandla strokedrabbade med 

synfältsbortfall och andra synliga 

problemställningar. Seminariet 

arrangeras av Insti tutet for blinde 

og svagsynede i Hellerup utanför 

Köpenhamn den 27 - 28 april 

2011 i sam arbete med Krister 

Inde och föreläsare från USA, 

Australien, Tyskland, Norge, 

Danmark och Sverige. 

Programmet med priser och 

tider kommer att finnas inom 

kort på www.ibos.dk och www. 

indenova.se 

Varför det är intressant? 

I USA finns dr Eli Peli vid 

Harvard och Scheppens Eye 

Research Institute. Honom skulle 

alla intresserade optiker träffa 

och lära sig hur man till passar 

arna prova på flera andra sporter 

och aktiviteter. 

Tävlingsklasser: 

• Deltagarna tävlar i klass S1, 

S2/S3 och S4 enligt gällande 

klassificeringsregler. Synförmåga 

på bästa ögat med eventuella 

glasögon eller linser avgör 

vilken klass en deltagare tävlar 

i. 

• Klass S1: Synskärpa 0,0 eller 

ljusuppfattning. 

• Klass S2/S3: Synskärpa högst 

0,10. 

Stroke och synseminarium 

prismalinser vid stroke. Allison 

Haryes har nu installerat Neuro 

Vision Technology vid Institutet 

i Hellerup och där kan man lära 

sig och se hur det fun gerar – 

Nordens första! Ingrid Axelsson 

vid Syncentralen i Stockholm 

har länge ägnat sig åt stroketräning 

och gått Syn neurologisk 

utbildning vid Bergens universitet. 

Krister Inde har lärt sig Visio 

• Klass S4: Synskärpa mer än 

0,10 men högst 0,30. 

• Deltagare med inskränkt 

synfält placeras i tävlingsklass 

S2/S3 eller S4 efter orienterings 

förmåga med synens hjälp. 

Anmälan senast den 18 mars 

På www.spsm.se/idrottshelg 

finns ett anmälningsformulär för 

årets idrottshelg. Senast den 18 

mars behöver anmälan skickas 

in. Välkommen! 

Coach och initierat det vid Olivia 

Rehab i Danderyd – fungerar det 

enligt evidensstudien? Martha 

Bert hold Lindstedt har erfarenhet 

av Nova Vision och Dyna 

Vision, och neuropsykologen 

Tom Andersen har test för hjärnskadade 

som kanske fungerar i 

en framtida rehabsituation för 

stroke med och utan synfältsbortfall. 

Per Wester är vetenskapligt 

råd vid Socialstyrelse 

och han vill lära sig mer om 

detta. Vill du också det? 

Det här är nämligen en start 

på något du inte känner till, för 

det gör väldigt få. Men det är 

10000 personer per år som 

drabbas, varav 2000 är yngre än 

60 år. 

Krister Inde

“GPS ger livskvalitet och 

trygghet” 

– Trekker Breeze är ett himla 

bra orienteringshjälpmedel säger 

Ida Östlund som haft möjlighet 

att pröva den gps-baserade 

“vägvisaren” under en månad. 

– Med Trekker i handen eller 

fickan kände jag mig lugnare 

och tryggare. Då jag gick fel var 

det bara att trycka på “var är 

jag-knappen” och apparaten 

talade om namnet på de närmaste 

gatorna. Men nu har jag blivit 

tvungen att lämna tillbaka mitt 

låneexemplar och från syncentralen 

verkar det vara tvärstopp 

att få en som hjälpmedel. I vart 

fall just nu. 

Trekker Breeze är ett talande 

GPS-baserat orienteringshjälpmedel 

med endast ett tiotal 

knappar. Trekker Breeze är tillverkad 

för gruppen synskadade. 

Den har ingen display men har 

istället talfunktioner på alla 

knappar. Apparaten är stor som 

en äldre, något knubbig mobiltelefon 

och väger drygt ett par 

hekto. 

En viktig funktion är att man 

kan “spela in” en promenadslinga 

som man sen kan följa 

gång på gång. När man avviker 

från slingan ger Breeze talade 

instruktioner hur man ska återvända 

till densamma. 

Man kan även lägga in märken, 

egna talmeddelanden som 

spelas upp varje gång man går 

förbi märket. “akta, här brukar 

vara halt” eller “här finns en 

parkbänk”. 

– Jag är ny i Stockholm, och 

med ledarhunden Lana i ena 

handen och Trekker Breeze i 

den andra kan jag nästan gå vart 

jag vill säger Ida Östlund. Le - 

darhunden och GPS-en komplet 

terar varandra. Jag kan helt 

enkelt gå mer avslappnad för 

jag vet att då jag går vilse är det 

bara att trycka på Var är du- 

knappen och få ett talat svar där 

jag får veta vad gatorna om - 

kring mig heter. 

Vad är bäst och vad är sämst 

med Trekker Breeze? 

TEKNIK 

Personen på bilden är inte intervjuad i artikeln. Men trekker använder 

hon likafullt. 

– Bäst är att jag hela tiden 

kan få veta namnet på den gata 

jag går på och även namnen på 

de gator jag passerar. Sämst är 

att jag inte får den som hjälpmedel 

fast den skulle underlätta 

min tillvaro oerhört. Som fattig 

student har jag inte råd att köpa 

en själv, annars skulle jag gjort 

det för länge sedan! 

– Jag vill sammanfatta mitt 

omdöme om Trekker Breeze i 

två ord, livskvalitet och trygghet 

säger Kjell Börjesson. Kjell har 

17

18 

SYNUTBLICKAR 

ISOförslag för ledstråk 

är nästan bra 

Internationella Standard 

isering sorganisationen, 

ISO, har lagt 

fram ett förslag till 

standard för led stråk. De 

svenska representanterna 

har lite avvikande 

uppfatt ning. 

Standarden – Assistive products 

for blind and vision impaired 

persons – Tactile walking 

surface indicators – är för närvarande 

ute på remiss. 

– Mycket är positivt, sager 

Thomas Tillberg från SRF. Det 

säger till exempel att man ska 

utgå från naturliga ledstråk som 

väggar och kanter där sådana 

finns och använda konstgjorda 

bara för att binda samman. Det 

stor erfarenhet av hjälpmedlet ty 

han använder det dagligdags 

sedan ett drygt år. Trekker ersätter 

inte något annat hjälpmedel 

säger han, den kompletterar. 

Och att med bara en knapptryck 

ning få veta vad gatan 

heter som man går på, det är 

ovärderligt. 

– Vi tycker att Trekker Breeze 

är en riktigt bra produkt säger 

Staffan Syk direktör för Polar 

Print, det bolag som inporterar 

satellitnavigatorn till Sverige. 

Trekker Breeze har funnits på 

marknaden i drygt ett par år, 

men det är inte förrän på sista 

tiden som försäljningen tagit 

riktig fart. Antagligen har det att 

göra med att Breeze blivit ändå 

säger också att de ska kännas 

med den vita teknikkäppen eller 

både käpp och fötter. 

– Men det finns också annat 

som vi är oeniga om. Förslaget 

säger till exempel att valytor, 

platser där man kan välja 

mellan att gå till höger och gå 

till vänster, och varningsytor 

som varnar för tvärgator och 

trappor, ska se likadana ut. Det 

tror vi kan skapa förvirring. Vi 

skulle också helst ha velat få 

med mer strikta bestämmelser 

utomhus där ledytor kan luddas 

till av nötning, skräp och is. 

Inomhus har man större möjlighet 

att välja material, och det är 

lättare att sätta käppen mot en 

kant och följa den. 

bättre efter den uppgradering 

som nyligen kommit. 

Finns det som du ser det 

någon nackdel med Trekker 

Breeze? 

– En satellitnavigator blir 

aldrig bättre än det kartmaterial 

man matar in i den. Och de 

digitala kartorna hoppas jag blir 

betydligt bättre. Gång- och 

cykelvägar ligger i många fall 

inte med i kartorna, och då blir 

naturligtvis Trekker tyst. 

Men varför kan Ida Östlund 

och andra gravt synskadade inte 

få Trekker Breeze som hjälpmedel 

fast den rimligen skulle 

underlätta deras orientering och 

som Kjell Börjesson säger ge 

Arkitekt Mai Almén har suttit 

som Sveriges representant i 

ISO-gruppen och har haft av - 

vik ande mening i vissa avsnitt. 

– Jag är alltså i minoritet, 

säger hon. Det betyder inte att 

jag tycker det är så dåligt att det 

inte ska användas. 

– Vi är rätt överens om strukturerna 

på de olika ytorna. Men 

vi är inte överens om hur ledstråken 

ska installeras. En del är 

så krångligt att det är risk att det 

inte kommer att användas. 

– Exem pelvis ska man enligt 

standardförslaget mäta ljushetskonstraster 

med dyra instrument 

och sätta in siffror i formler. Det 

kommer arkitektkontoren inte 

att göra, det är bättre att göra 

som vi har gjort i Sverige. Vårt 

livskvalitet och trygghet. 

På syncentral Långbro i 

Stock holm säger man att syncentralen 

ännu inte fått direktiv 

att räkna Trekker Breeze som 

hjälpmedel och hänvisar till 

Hälso och sjukvårdsnämndens 

förvaltning där beslutet fattas. 

Marika Berggrund på sagda 

förvaltning svarar: 

– Syncentralen arbetar med 

frågan och håller på att samla in 

fakta för att sedan komma tillbaka 

till förvaltningen med ett 

förslag. Detta är en ny typ av 

produkt som inte ordinerats 

tidigare. 

Sune Olsson

sätt att fastställa ljusheten uppfattar 

vi dessutom som att det 

ger ett mer rättvisande resultat. 

I Sverige använder man NCSskalan 

och slår i vår bygglagstift 

ning fast att skillnaderna i 

ljushetskontrast minst ska vara 

0,40 

– Om det blir en EU-standard 

måste vi inom EU följa den 

medan andra länder utanför EU 

kan strunta i de delar de inte 

tycker är bra. På vissa ställen 

har jag lyckts få in ett ”when 

used” så att man inte ska tvingas 

använda något mer än där det 

är nödvändigt, t.ex. kupol plattor. 

Sådana är anpassningslärare 

noga med bara ska finnas vid 

gator och fallkanter; finns det 

lite överallt förlorar de sin varnande 

innebörd. 

JW 

Preparandkurs 

även i Glimåkra 

Preparandkurser för elever 

med synskada som slutar gymnasiet 

kommer att arrangeras 

från och med hösten 2011. 

Kursen innehåller bland 

annat datakunskap, kommunikation, 

reseträning, orientering, 

skapande, studieteknik 

och studiebesök på arbetsplatser. 

Kursen är kostnadsfri för den 

som går den. Kommunen 

betalar. 

Mer uppgifter finns på www. 

glimnet.se/w24/visa.asp? 

SidaId=500 

Två danska 

rapporter 

Det Nationale Forskningscenter 

for Velfærd 

(SFI) i Danmark har 

hösten 2010 publicerat 

två rapporter om 

villkoren för barn och 

vuxna med synskada. 

Rapporten ”Blinde børn – 

Integration eller social isolation?” 

handlar om barnens 

trivsel och villkor hemma, på 

fritiden och i skolan. SFI sammanfattar 

studien på följande 

sätt: 

”Blinde børn har i de senere 

årtier været integreret i den 

almindelige skole. Men betyder 

det, at de bliver bedre forberedt 

til et integreret liv som voksne? 

Det er langt fra sikkert, viser 

denne undersøgelse af blinde 

børn. 

Skolen sørger for, at de 

blinde børn har en støttelærer, 

så de får det hele med, men 

over for kammerater kan sådan 

et voksenpåhæng godt virke 

hæmmende. Forældrene gør 

meget for, at børnene skal 

trives. Alligevel kommer de 

mere og mere på afstand af 

kammeraterne og finder deres 

venner blandt andre blinde 

børn. 

Selv om de kun sjældent er 

sammen med deres blinde 

venner, synes de, at det er ok. 

Integrationen har givet dem en 

ambition om, at de ikke skal 

leve i en blindeverden, som de 

ser, mange voksne blinde gør. 

Alligevel tyder alt på, at det er 

det, de er på vej ind i.” 

Rapporten finns att ladda ned 

på: www.sfi.dk/Default.aspx?ID 

=4681&Action=1&NewsId=27 

35&PID=9267 

I sammanfattningen av den 

andra rapporten, ”Blinde og 

stærkt svagsynede. Barrierer for 

samfundsdeltagelse”, skriver 

SFI: 

”IT har givet blinde adgang 

til en stor del af den information, 

der før var lukket land for 

dem, og mulighederne for ud - 

dannelse og job er gennem 

årene blevet styrket for handicapgrupper 

i det hele taget. 

Men betyder det, at blinde 

voksne klarer sig bedre i dag 

end tidligere? 

Ikke ifølge denne undersøgelse, 

der tværtimod viser, at blin - 

de gennem de seneste generationer 

har fået mindre og mindre 

uddannelse, og at de kun i 

ganske beskedent omfang 

deltager i arbejdslivet. 

Grunden er formentlig, at 

barriererne også er vokset. Tempoet 

er sat op, forandringerne 

kommer hurtigere, og der gøres 

for lidt for at undgå at tabe 

denne gruppe, som er lidt længere 

tid om at finde ind i systemerne.” 

Rapporten finns att ladda ned 

på: www.sfi.dk/Default.aspx?ID 

=4681&Action=1&NewsId=27 

37&PID=9267 

19

ICEVI – International Council 

for Education of People with 

Visual Impairment – valde att 

ställa in sin världskongress i 

Thailand i augusti på grund av 

den politiska oron i landet under 

våren 2010. Därmed kunde man 

heller inte samlas till den general 

församling som bl.a. väljer en 

ledningsgrupp för kommande 

år. 

Därmed var ICEVI tvingad 

att samlas till en generalförsamling 

innan årets slut. Denna 

hölls i London under de första 

dagarna i december. Förutom 

valet av ”Principal Officers” 

hade församlingen att besluta 

om organisationens färdväg 

under kommande år. 

ICEVI:s ordförande Larry 

Campbell (USA) kunde enligt 

stadgarna inte återväljas då han 

suttit 10 år på posten. Till ny 

ordförande valdes Lord Low of 

Dalston (Colin Low). Lord Low 

är inte bara djupt engagerad i 

undervisningsfrågor – han har 

även varit ordförande i Royal 

National Institute of the Blind 

(RNIB), Storbritanniens motsvarighet 

till SRF, och är sittande 

ordförande i European Blind 

Union. 

Jill Keeffe (Australien) och 

Nandini Rawal (Indien) återvaldes 

som 1.e vice ordförande 

resp. kassör. På ett tidigt stadium 

hade jag meddelat valberedningen 

att jag inte stod till 

förfogande för återval. Som ny 

2.e vice ordförande valdes därmed 

Hans Welling (Holland). 

20 

SYNUTBLICKAR 

ICEVI och framtiden 

Vad beträffar verksamheten 

beslutade generalförsamlingen 

att öka ansträngningarna att 

finna ekonomiskt stöd så att 

kampanjen ”Education for all 

Children with Visual Impairment” 

kan omfatta fler länder. 

Kampanjen är inte ett traditionellt 

biståndsprojekt och tidsbegränsat 

biståndsprojekt. Med 

ICEVI som koordinator, och 

med ekonomiskt stöd från ett 

antal internationella biståndsorganisationer, 

syftar kampanjen 

till att fler barn och ungdomar 

med synskada ska få tillgång till 

utbildning. För att bli ett ”EFA- 

VI” land krävs dock att landets 

regering själv ställer upp med 

egna resurser. 

Vietnam är det ”EFA-VI” där 

kampanjen hittills rönt den 

störs ta framgången. Närmare 

15.000 barn med synskada eller 

synproblem har hittats och därmed 

fått möjlighet att få tillgång 

till undervisning. 

Generalförsamlingen beslutade 

även att ge det regionala 

arbe tet hör prioritet under de 

kommande åren. Förutom den 

globala verksamheten är organisationen 

uppdelad på sju re - 

gioner. I Europa, Latinamerika 

och Pacific är ICEVI mycket 

aktiv och arrangerar bl.a. regionala 

konferenser. Europa samlades 

2009 i Dublin till en regio 

nal konferens. Nästa hålls i 

Istanbul 2013. Våren 2011 hålls 

en konferens för personalutbildare 

på universitet, och regelbundna 

konferenser för psyko- 

loger har fått ett fast fotfäste. 

Diskussionen om en ökad 

regional aktivitet kom även att 

prägla diskussionen om nästa 

världskongress. Beslut fattades 

att fortsätta att utreda möjligheterna 

att hålla 2012-års konferens 

i anslutning till den kongress 

World Blind Union håller 

i Thailand i novem ber 2012. 

Arbetsgruppen fick även i uppdrag 

att överväga om det ska 

vara en stor och ”traditionell” 

världskongress eller en mindre 

sammankomst av ”expertkaraktär”. 

Arbetsgruppen ska 

redovisa sitt förslag senast 28 

februari. 

Läs mer om ICEVI på www. 

icevi.org och www.icevi-europe. 

org 

Harry Svensson 

Är du synpedagog 

eller arbetsterapeut? 

Vill du vara med och skapa 

möjligheter för personer med 

synnedsättning att leva ett bra liv? 

I så fall behöver vi dig på 

Syncentralen i Uppsala. 

Läs mer om tjänsten på 

www.lul.se/hohjobb 

Du kan även ringa till 

Viveca Frändberg, 018-611 67 26.

Ögon känsliga för grönt 

En pilotstudie av Roxorfilter 

med frågan: Kan 

man förstärka synintryck 

och samtidigt minska 

bländningen? 

av Krister Inde, 

synpedagog, Karlstad 

Det synliga ljuset och 

kantfilter 

Det synliga ljuset omfattar våglängder 

mellan cirka 380 till 

780 nanometer. Det förekommer 

uppgifter om att vi kan uppfatta 

ljus ända ner till 360 nanometer, 

men det vedertagna gränsvärdet 

är 380. De ljust gula, gula, 

orange och röda kantfiltren 

blockerar det ultravioletta och 

kortvågiga blå ljuset upp till 

400, 450, 511, 527 och 550 

nanometer (Nm). De kallas för 

kantfilter eftersom de blockerar 

det synliga ljuset från dess 

ytterkant (360/380 Nm) upp till 

de angivna talen ovan. 

Kantfiltren är omtyckta inom 

synrehabiliteringen och används 

främst av personer med AMD, 

åldersförändringar i gula fläcken, 

eftersom de blockerar det 

kortvågiga, blå, energirika ljuset, 

som i sin tur anses aktivera 

ögonsjukdomen AMD. Något 

annat som ska undvikas vid 

AMD är rökning (både med 

eller utan filter). 

Det synliga ljusets 

färgfördelning 

Här finns en snabb översikt 

över det synliga ljusets olika 

våglängder i relation till färgernas 

återgivning i ögat. Vi 

uppfattar alltså olika våglängder 

av ljus som olika färger som 

blir en hel bild med hjälp av de 

tre olika typer av tappar som 

finns i näthinnan. 

Färg Våglängd (Nm) 

Violett 380 - 455 

Blått 455 - 492 

Grönt 492 - 577 

Gull 577 - 597 

Orange 597 - 622 

Rött 622 - 780 

Roxor-filtrens fördelar 

Nu finns även ett filter som 

under ett par år introducerats av 

uppfinnaren Torbjörn Stehager, 

och han kallar sina filter Roxor 

och har patent på sin upp finning. 

Hans primära tanke var att 

förbättra synkomforten och 

synupplevelsen i samband med 

golf. Många påstår att Roxorfiltren 

gör det möjligt att se den 

vita bollen bättre i allt det gröna 

på en golfbana. 

Roxor-filtren undertrycker det 

gröna ljuset, ungefär mellan 492 

FORSKNING 

- 577 Nm till 80 % och därmed 

dämpar filtren ljuset på ett annat 

sätt än de traditionella kantfiltren, 

som blockerar i princip allt 

ljus från gränsen eller ytter kanten 

mellan osynligt och synligt 

ljus, och uppåt. Roxor-filtren 

begränsar den del av det synliga 

ljuset som är grönt eller ögats 

”gröndominans”. Ögat har alltså 

enligt vissa teorier en förkärlek 

för det gröna. Kanske hade 

vissångerskan Barbro Hörberg 

rätt, när hon sjöng sitt paradnummer 

”Ögon känsliga för 

grönt”? Roxors filter reducerar 

det gröna spannet med 80 %, 

vilket innebär att främst det 

klorofyll-gröna försvinner men 

inte allt det som grönt. Färgförändringen 

är därmed inte så 

dramatisk som med kantfiltren. 

Tanken är alltså att genom att 

dämpa det gröna ljuset i ”bilden” 

så ”ser man bättre” genom 

att kontrasten ökar och man 

skulle alltså lättare kunna se den 

vita golfbollen på golfbanan. 

Hittills har det sålts mer än 12 

000 Roxor-glasögon, så många 

måste rimligen uppleva förbätt- 

21

ad synkomfort. Men vad och 

varför händer det något? 

Roxor – även för människor 

med synnedsättning? 

Vi ville därför ta reda på, om 

Roxor-filtren hade sin plats 

inom fler områden av 

synvården än inom de gröna 

sporterna, och vad människor 

med olika orsak er till 

synnedsättning tycker efter en 

tids användning. 

Det gröna uppfattas alltså 

som det dominerande i bilden, 

och därmed undertrycks de 

and ra våglängderna i spektret 

för det syniga ljuset. 

Perceptionen eller 

varseblivningen skulle alltså 

domineras av grönt och man 

skulle ha svårt att se (golf bollar 

och andra vita objekt) för att 

det gröna tar över. 

Skulle de här principerna 

även påverka hur människor 

med nedsatt syn uppfattar 

bilden? Skulle Roxor-filtren 

kunna ge dem kontrastför stärkning, 

avbländningsskydd och 

bättre synkomfort på några 

andra sätt också, särskilt i stark 

sol, motljus, dimma osv.? Den 

senare frågan är relevant, eftersom 

Roxor-filtren är polariserande 

och i teorin även minskar 

bländning från parallellt ljus 

från blanka ytor. 

Färgen på Roxor-filtren 

Det tål att understrykas att färgen 

på Roxor-filtren inte är blå 

eller lila. De blockerar till viss 

del även det blå ljuset, men de 

är ett komplement till kantfiltren 

som helt eller delvis kan 

blockera det blå ljuset in i ögat. 

Färgen på Roxor-filtren är en 

kombination av grått polarise- 

22 

FORSKNING 

rande med ett inslag av magenta. 

Ska man definiera färgen 

ännu mer noggrant, så blir den 

mer varmt plommonfärgad med 

en blandning av burgundy, men 

definitivt inte blå eller blålila. 

Anledningen till att det här på - 

pekandet bör göras är att blå 

glas släpper igenom just det 

blå, kortvågiga, energirika ljuset 

som påstås aktivera åldersför 

ändringar i gula fläcken, 

AMD. Det finns närmare 

100.000 färger att ta hänsyn till 

och därför är det viktigt att 

nog grant definiera ett filters 

färg och vilka våglängder som 

släpps igenom in till ögats lins 

och näthinna. Roxor är alltså 

patenterat och patentet anger 

mycket noggrant vilka delar av 

det synliga ljuset som det här 

filtret minskar. 

Testen av Roxor-filtren 

Som synpedagog och med lång 

erfarenhet av synhjälpmedel 

och filterglas var det intressant 

att låta ett 20-tal personer testa 

Roxor-filter med så kallat fitover-utförande 

så att testperson 

erna kan sätta filtren utanpå 

korrektionsglasen. Jag har nu 

varit projektledare för ett test, 

där 19 personer med olika 

ögonsjukdomar och synförmåga 

fått svara på ett antal frågor och 

uttala sig om hur de upplever 

Roxor-filtren i olika miljöer 

efter att ha använt dem i minst 

en och i något fall upp till tre 

månader. 

Förstärker filtren kontrasten 

och dämpar bländning för människor 

med olika ögonsjuk domar? 

Vi har koncentrerat oss på 

människor med olika typer av 

näthinneförändringar som retinitis 

pigmentosa, glaukom samt 

i vissa fall av medieproblem 

som katarakt eller efter hornhinnetransplantationer. 

De här 

filtren skulle kanske kunna öka 

synkomforten genom att påverka 

kontrastseendet eller dämpa 

bländning utan att minska ljusmängden 

in i ögat. 

Rent etiskt har vi tagit hänsyn 

till att filtren eventuellt 

skulle vara kontraindicerande 

vid progredierande makuladegeneration. 

Några personer i 

testet har angett AMD som 

diagnos, men då har sjukdomen 

nått sitt slutstadium med visus 

mindre än 0,1. 

Frågan är nu: har de här filtren 

någon faktisk eller subjektivt 

synförbättrande effekt för 

människor med olika typer av 

synnedsättning? Är de ett självklart 

hjälpmedel att använda 

inom synrehabilitering och i så 

fall vilka patientgrupper skulle 

man behöva test dem på? 

Jag har bett ett 10-tal professionella 

att välja ut ett par personer 

som vill vara med i det 

här pilotförsöket och här redovisar 

jag vad patienterna svarade. 

Vad svarar man? 

Optiker som testat de här glasen 

på några utvalda patienter 

har beskrivit att patienterna i 

vissa fall upplever ”att det är 

behagligt att använda dem”, i 

något fall har optikern fått fram 

bättre visus men också bättre 

kontrastseende. Nedan följer en 

kortfattad sammanställning av 

svaren på frågorna från 19 

personer som hittills svarat på 

enkäten efter en till tre månaders 

användning.

Synfel 

AMD 5 

Glaukom 5 

RP 5 

Katarakt 2 

Hornh.trans 1 

Okänt 1 

Av de som har AMD har två 

lägre visus än 0,1 och de andra 

tre ser bättre. 

Synskärpan pendlar i gruppen 

mellan 0,6 och 0,08. De 

som ser sämre än 0,1 utgörs av 

fyra personer medan övriga är 

måttligt synsvaga eller har 

reducerad syn, 0,2 - 0,6. 

Solglasögon använder alla 

utom tre personer, och de är i 

tre fall gul- eller kantfilter, 

medan övriga anger polariseran 

de (8) och någon fotokromatiska, 

clip-on, med sidoskydd 

och ”grå glas”. De som man 

kan förvänta sig varit på syncentral 

har oftare gula glas (RP 

och AMD med låg visus). 

Vad händer när du satte på dig 

Roxor-filter? Din första 

reaktion? 

Här är några exakt angivna 

svar: 

”Behagligt ljus utan bländning. 

– Blått rosa ljus i början – 

Annorlunda färger – Behåller 

färgerna – Känns skönt för 

ögonen – Behagliga i bilen - 

Grönt försvann mer – Skärpan 

blir kanske bättre – Mörkt, 

färgerna förändrades – Ingen 

bländning men mer ljus – Skönt 

för ögonen – Behagligt ljus – 

Först rosa som försvann sen – 

Mindre bländad, mer ljus – Allt 

blir klarare mest på dagen vid 

TVn – Fin glasfärg bra båge 

ovanpå egna glasögon – Det 

blev mörkare” 

Av detta kan man dra slutsats 

en, att det är olika och individuellt. 

Men det händer något 

för människor som vill blända 

av men ändå är beroende av 

ljus. Det gäller särskilt för människor 

med glaukom och RP. 

Den person som just hornhinnetransplanterats 

är mest positiv 

och anger att både färgseendet 

och skärpan upplevs bättre, 

även om det inte objektivt går 

att visa. 

Vi frågade också om de nu 

ville ha Roxor, egna solglasögon 

eller både och. Svaren 

blev att 15 av 19 vill fortsätta 

använda sina Roxor-filter. 

Bara Roxor 8 

Både Roxor och egna solglas 7 

Tidigare solglas bäst 2 

Inget behov 2 

Det finns således en preferens 

hos flera att välja de Roxorfilter 

som de fått prova under 

längre tid. 14 ville också betala 

ett rabatterat prisför att behålla 

sina Roxor-filter, vilket väl får 

anses vara ett bevis för att de 

inte bara var välvilliga utan 

också positiva till att skaffa sig 

”ett par egna”. En person anger 

att Roxor inte alls var bra för 

henne, de gav ”grönt ljus” och 

sämre skärpa och en annan att 

de var för ljusa men att ett par 

mörkare kanske skulle vara 

bättre. 

Hur kan man tolka svaren? 

Det finns en positiv effekt för 

Roxor-filter som gör att flertalet 

med olika typer av synnedsättning 

upplever att ”bilden blir 

bättre”, ”bländningen minskar 

utan att man förlora ljus” och 

så vidare. Andra, men de är i 

minoritet, tycker inte det ger 

någon förbättring och att de 

gamla solglasen fungerar. Det 

är emellertid utan tvekan så att 

det finns tillräckliga positiva 

signaler att man bör kunna 

erbjuda möjligheten att se om 

synkomforten, upplevelsen av 

ett behagligare seende, förbättras 

för människor med nedsatt 

syn. Främst gäller det människor 

med RP, Glaukom, andra 

fall med bländningsproblem 

med ljusbehov och AMD i slutstadiet. 

Att inte blockera det blå 

ljuset i tidiga stadier av AMD 

är ju motsägelsefullt, och där 

gör inte Roxor samma jobb 

som kantfilter. I vissa fall kan 

också kantfilter ge bättre kontrast 

än ”grönblockaren” Roxor, 

men det vet man inte innan 

man prövat. Man måste också 

pröva under längre tid än vid 

ett enstaka provtillfälle. 

Utan att dra för långa slutsats 

er, så är Roxor ett gott alternativ 

för människor med stora 

ljusbehov och bländings problem, 

t ex vid RP, glaukom 

med katarkt och för människor 

som vistas ofta i naturen och 

har svårt att se för allt det 

gröna. 

Man kan också konstatera att 

ett större och mer kontrollerat 

test av Roxor i relation till andra 

filter och transmissionsskyddande 

glas borde göras för att 

få ännu mer objektiv kunskap. 

Men vi har i den här testen 

kunnat konstatera, att 15 av 18 

personer gärna vill fortsätta 

använda sina Roxor-filter, och 

det måste man bedöma som att 

allt talar för att det finns goda 

skäl att tro att de gör skillnad. 

23

Visbylinserna: 

smycken eller tidig optik? 

Av Berndt Ehinger. Tidigare publicerat i Sveriges 

Ögonläkarförenings medlemsblad Ett ögonblick 

Alhazen (också kallad Ibn al- 

Haithem) i Kairo har ofta kallats 

”historiens förste vetenskaps 

man”. Han beskrev år 

1021 experiment och slutsatser 

angående ljusets natur i en bok 

om optik, och sedan hans verk i 

början av 1200-talet blivit översatt 

till latin blev det under lång 

tid den västerländska medeltidens 

och den tidiga nutidens 

standardverk om optik. Den 

engelske munken Roger Bacon 

(~1214-1296) byggde på bl.a. 

Alhazens arbete när han konstru 

erade vad som länge ansågs 

vara historiens första förstoringsglas. 

René Descartes (1596- 

1650) grundade också sina 

matematiska överväganden om 

optiska linser på Alhazens 

arbete, liksom Newton (1642- 

1727) och alla andra som på 

24 

HISTORIA 

1600-1700-talen utvecklade och 

tillverkade allt bättre optiska 

linser och linssystem i framför 

allt Holland, Frankrike och 

England. Komplexa optiska 

lins er ansågs länge inte ha skap- 

Det väckte därför uppmärksam 

het när man i slutet av 

1990-talet upptäckte gotländska 

op tiska linser, bevisligen tillverkade 

senast på vikingatiden 

(1100-talet) eftersom de är 

funna i gravar med oberoende 

och odiskutabel datering, och 

med optiska egenskaper som 

inte går att överträffa den dag 

som i dag är. De är gjorda i 

bergkristall (kvarts), och har 

sedan början på 1900-talet 

hittats på flera olika platser på 

Gotland. Arkeologen och upp- 

ats förrän efter Bacons, Descartes 

och Newtons arbeten, 

trots att glas har varit känt i år - 

tusenden och glasögon sedan 

slutet på 1200-talet. 

salaprofessorn Mårten Stenberger 

och de flesta med honom 

såg linserna som smycken. 

Detta är rimligen ofta rätt, för 

många av dem har vackert 

arbetade fattningar i silver (som 

på bilderna 1 och 2) och några 

har speglande ytor på sin baksida 

som gör att de blänker på 

ett särskilt intressant vis. En 

ögla ingår också ofta i fatt ningarna, 

som på hängsmycken.

Det anmärkningsvärda är dock 

inte att man har hittat stora 

smycken i bergkristall, utan att 

man på 1990-talet upptäckte att 

de tio största linserna i Visby har 

komplexa asfäriska ytor och att 

de två allra största har optiska 

egenskaper som gör dem till 

utmärkta s.k. läsestenar eftersom 

de är fullkorrigerade för sfärisk 

aberration. 

Historien om hur detta upptäck 

tes har sina poänger. Ögonläkaren 

och optikern K.M. Wilms 

hittade en bild av en av de största 

Visbylinserna när han skulle 

ordna en utställning om fortida 

optik i München, och insåg att 

den har en alldeles oväntad och 

speciell form. Till sammans med 

optikforskare på högskolan i 

Aalen i Tyskland mätte han 

mycket noggrant upp Visbylinserna. 

De bästa av dem är bikonvexa 

med mycket olika krökningar 

på de asfäriska främ re och 

bakre ytorna, så att de sammantagna 

eliminerar sfärisk abberration 

lika bra som mo dern aste 

datorberäknade kon struktioner. 

Linsernas form är för bra för 

att kunna ha uppkommit av en 

slump. Tillverkaren måste ha haft 

lång erfarenhet av linstill verkning 

och ett medvetet mål att nå. Det 

är dock okänt hur han nått sin 

kunskap om hur abberra tionsfria 

förstorande linser måste konstrueras. 

Bergkristall förekommer inte 

naturligt på Gotland, så linserna 

måste vara importerade, eller 

åtminstone deras råmaterial. 

Redan på 800-talet hade gotländska 

handelsmän omfattande 

kontakter med det östromerska 

riket (Bysans) och Konstantinopel 

(dagens Istanbul), och Gotlands 

vikingatida skattgömmor 

innehåller många föremål därifrån. 

Optiska linser tillverkades 

då i Främre Orienten med bl. a. 

Basra i Irak som centrum, och det 

är rimligt att gissa att Visbylinserna 

har kommit från de 

trakterna. Deras silverinfattning ar 

har dock ofta ryska drag, så kanske 

är just de gjorda av mer näraliggande 

silversmeder, kan ske 

gotländska. De optiskt bästa 

linserna har inga infattningar. 

Visbylinserna passar väl in i den 

bild av den gamla arabiska kulturen 

som håller på att växa fram 

sedan några decennier, och gamla 

observationer har åter blivit framlyfta. 

Det finns myc ket som talar 

för att brännglas och läsestenar 

har producerats i länderna runt 

Medelhavet sedan flera tusen år 

före vår tid, och redan egyptierna 

kunde för 5000 år sedan slipa 

konstfärdiga kom plexa linser 

som, målade och satta som ögon i 

statyer, gav intryck av att statyns 

blick följde en förbipasserande 

observatör. Visbylinserna understryker 

att det inte går bra att 

hävda att förstor ingsglas och 

goda läse stenar inte fanns på 

medeltiden, eller att det var nordvästeuropeer 

som på 1600-talet 

först började slipa goda linser. I 

Medelhavets icke-kristna kulturer 

kunde man detta på vikingarnas 

tid (1100-talet e.Kr.), och kanske 

ännu tidigare, men den tekniken 

nådde inte den västeuropeiska 

kristna världen. 

Det är oklart vad Visbylinser na 

användes till, men förstorande 

linser har i både i medelhavsområdet 

och på Gotland hittats i an - 

slutning till guldsmedsverk stä der 

och konsthantverk, och det framförs 

ofta att t.ex. bra minia tyrmålning 

eller filigranarbete 

kräver förstoringsglas. En hyperop 

och/eller presbyop skrivare 

eller bokförande handelsman 

behöver också plusglas eller förstoringsglas 

för sitt arbete. Det 

förefaller rimligt att gissa att 

vikingarna kan ha använt lins erna 

som förstoringsglas, även om 

många mest bara var smycken. 

Rubrikens fråga, är visbylinserna 

smycken eller tidig optik bör 

allt så besvaras med att de är 

båda dera. 

25

Mångfald i samhället berör oss alla och 

påverkar också de aktiviteter vi bedriver inom 

vårt yrkesområde - rehabilitering och habilitering 

för personer med synnedsättning. FFS 

har valt att arrangera denna konferens för att 

i föreläsningar och presentationer försöka 

belysa vad som är likt, olikt och unikt. 

Konferensen syftar till att stärka kunskapsutvecklingen 

för oss som arbetar inom synområdet 

och vänder sig till alla som arbetar 

med personer med synnedsättning i olika 

åldrar – barn, vuxna och äldre inom landets 

olika verksamheter. Välkomna! 

Onsdag 23 mars 

9.00 Registrering Kaffe 

10.00 Inledning, Lena Söderberg Ordförande 

FFS 

10.15 Kulturkrockar i rehabiliteringen – från 

mitt perspektiv. 

Kamal Suleimani. Vi bär alla på en 

historia. Den syns oftast inte utanpå. Men 

en del har en mer dramatisk berättelse att 

berätta än andra. Möt Kamal som flydde 

från krigets Iran, där han på grund av en 

handgranat miste synen. Här berättar han 

med värme och humor sin historia och 

delar med sig av sina tankar kring 

kulturkrockar, rehabilitering och möten i 

det svenska samhället. 

11.00 Vad kan vi lära oss från USA? 

Lisa Marklund, Syncentralen Östersund. 

Presentation från en studieresa i april 

2010 med berättelser och fotovisning från 

bland annat ”Low-vision-clinics”, skolor, 

helgläger, en klockfabrik och privata 

organisationer. Diskussion kring teknik, 

kostnadsansvar och välgörenhet. Möten 

med Nathalie S Barraga, Anne L. Corn 

26 

FFS-NYTT 

Inbjudan till Konferens 2324 mars 2011 

Scandic CH Gävle 

”Mångfald inom 

Synrehabiliteringen ” 

och Cynthia Bachofer. 

11.45 Lunch & Utställning 

13.30 Utländsk bakgrund i ett mångkulturellt 

samhälle. 

Denho Özmen, föreläsare, skribent, projektansvarig 

och råd giv are vid Specialpedagogiska 

skol myndig heten. 

Föreläsningen handlar om att uppmärksamma 

kulturmötet och kulturkrocken i 

förhållanden som kan uppstå i mötet med 

det svenska samhället och människor med 

utländskbakgrund. Presentera olika familj 

- och kultursyn på vård och funktionshinder. 

Allmänna bemötandefrågor kring 

äldrevård och funktionshindrade. Presenta 

tion av idéer och praktiska erfarenheter 

kring kulturmötesfrågor, integration och 

inkludering 

14.30 Punktskriftsundervisning. 

Kerstin Jansson, Kristina Dahlin, 

Syncentralen Gävleborg. 

En presentation av hur enskild 

rehabilitering i punktskrift i grupp för 

vuxna kan bedrivas i Syncentralens regi. 

Det går att lära sig punktskrift i alla 

åldrar! 

15.00 Sociala medier & ny kommunikation 

Är du nyfiken på hur hjälpmedel fungerar 

ihop med olika sociala medier? 

Sociala medier betecknar aktiviteter som 

kombinerar teknologi, social interaktion 

och användargenererat innehåll. I denna 

föreläsning får du ta del av hur hjälpmedel 

fungerar med bloggar, twitter, facebook, 

MSN mm. 

15.30 Ny teknik & hjälpmedel, Utställarna 

presenterar 

16.00 Utställning & kaffe 

16.45 FFS´ Årsmöte, Presentation av Årets

FFS:are 

19.30 Mingel & Middag 

Torsdag 24 mars 

08.30 “Startset för Flexiboardanvändare - 

för blivande punktskriftsläsare” 

Presentation av ett nytt läromedel Lena 

Lindbom, RC Syn Stockholm 

Information om kurser för föräldrar 

till barn i förskoleåldern. 

Åsa Karlsson Lundqvist RC Syn Stockholm 

09.00 ”Att känna bilder” 

Certec, Lunds Universitet, SRF Skåne, 

Horisont AB, Got IT resurscenter. Hipp 

som står för ”Haptik i pedagogisk 

praktik” har som mål att elever med 

synnedsättning ska kunna känna på och 

skapa eget digitalt bildmaterial, underlätta 

för skolan att skapa tillgängligt bildmaterial 

samt gynna samarbete mellan 

elever. Som grund för projektet finns ett 

datorprogram där man själv ritar en 

reliefbild med en speciell penna och 

dessutom kan man lägga in förklaringar 

till bildens detaljer. Det i sin tur möjliggör 

nya och mer dynamiska lärandesituationer 

för barn och ungdomar med synnedsättningar. 

9.30 Minipresentationer 

”Abakus – Något att räkna med?” 

Marianne Eng, RC Syn Stockholm. 

Presentation av 35 lärares tankar kring 

användning av abakus. Resultaten visar 

att det främst är lärarens inställning och 

kunnande i abakus som har betydelse för 

om den används eller ej. Ett bra exempel 

på inkluderande undervisning lyfts fram. 

Det visar att när abakus används i en 

mindre grupp bestående av seende elever 

tillsammans med en elev med synnedsättning, 

är abakus ett redskap att räkna med 

- som kan användas på lika villkor! 

OPTICprojektet 

Judith Cederhag, Maria Jonsson och 

Catarina Reinestam Nelander, RC Syn 

och Ekeskolan, Örebro 

Ett europeiskt samarbetsprojekt kring hur 

en optimerad skolmiljö för elever med 

synnedsättning kan underlätta inkludering. 

88 goda praktiska exempel av an - 

passningar i lärandemiljöer som gynnar 

inte bara elever med synnedsättning utan 

alla elever har tagits fram. På hemsidan 

finner man dessa samt informationstext 

om synnedsättningar, filmer om anpassningar 

i skolmiljö med mera. 

”Sius – en modell som fungerar” 

Katarina Söderqvist, Ann-Christine 

Englund. Att ha ett arbete är viktigt för 

de allra flesta av oss. Arbetet ger oss som 

individer i vår kultur välbefinnande, 

hälsa, egen försörjning – och en social 

gemenskap. För personer med funktionsnedsättningar 

kan vägen till arbete vara 

onödigt lång och svår. Arbetsförmedlingen 

har utökat sina tjänster med ett 

lyckat koncept - ett särskilt introduktions- 

och uppföljningsstöd med målsättningen 

”Alla kan arbeta om rätt förutsättningar 

ges”. 

10.15 Kaffe & Utställning 

10.45 Syntest för barn. 

Thomas Ragnarsson, SPRIDA. Göran 

Cedermark, RC syn Örebro. SeBra- 

Datasynlek är ett alldeles nytt dataprogram, 

framtaget för att testa barn med 

synnedsättningar från c:a tre år och 

uppåt. Det innehåller en speldel och en 

testdel. Det är i första hand tänkt att 

användas av personer med synutbildning. 

11.30 Hur fungerar barn och ungdomar med 

LMBB? 

Ditte de Leeuw, 

Presentation av en ny studie kring förekomst 

av autism spektrumstörning hos 

barn och ungdomar med Laurence- 

Moon-Bardet-Biedls syndrom. Studien 

bygger på intervjuer med 28 familjer. 

Hur ska man tänka pedagogiskt för dessa 

elever? 

12.30 Lunch & Utställning 

13.30 Ögonsjukdomar i utvecklingsländer – 

ett annat perspektiv . 

Professor Anders Behndig, Ordförande 

Sveriges Ögonläkarförening & Umeå 

Universitetssjukhus. Här tas ovanliga, 

tropiska ögonsjukdomar upp samt situa- 

27

tion en i den s.k. tredje världen för människor 

med olika typer av ögonsjukdomar/ 

synnedsättningar. 

14.30 Unga Synskadade 

Marie-Louise Jungelin, 

Organisationssekreterare - Unga Synskada 

de (USS). Presentation från Unga 

Synskadade kring hur de gör för att nå ut 

till olika medlemsgrupper som t ex personer 

med flerfunktionsnedsättning och 

personer med svenska som andraspråk. 

Det handlar om hur man kan lära av 

varandra och försöka ge och ta samt möta 

utmaningar tillsammans. 

15.00 Kaffe 

15.15 Plus och Minus 

PO Edberg, Nationellt kunskapscenter för 

dövblindfrågor & Cecilia Joge Johansson 

presenterar en studie kring omställningsprocessen 

för förvärvad dövblindhet som 

bygger på kvalitativa intervjuer med över 

20 personer med dövblindhet. Resultatet 

är mycket intressant ur rehabiliteringssynpunkt 

för många yrkeskategorier. 

Intervjuerna har berört frågeställningar 

kring perioden när de intervjuade fick 

vetskap om sin dövblindhet och händelser 

kring detta, men också tiden innan dövblindheten 

debuterade, vad det innebär att 

leva med dövblindheten nu samt tankar 

om framtiden. 

16.00 Avslutning 

28 

FFS-NYTT 

Onsdag 23 mars kl 16.45 

Scandic CH, Gävle 

Dagordning 

1. Mötets öppnande 

2. Mötets behöriga utlysande 

3. Val av ordförande och 

sekre terare för mötet 

4. Godkännande av dagordning 

en 

5. Val av två justeringspersoner 

6. Val av två rösträknare 

7. Styrelsens verksamhetsberät 

telse 

8. Revisionsberättelse 

9. Ansvarsfrihet för styrelsen 

10. Information från styrelsen 

11. Budget för kommande 

verksamhetsår 

12. Årsavgift för kommande 

verksamhetsår 

13. Val av styrelse och 

styrelsesuppleanter 

Konferenskostnad 

3 495:- FFS medlem inklusive kost & logi 1 natt 

+ festmiddag onsdag 

3 795:- Ej medlem inklusive kost & logi 1 natt + 

festmiddag onsdag 

995:- Dagkonferens per dag, inklusive kaffe & 

lunch 

Sista anmälningsdag idag! 

Extranatt (betalas separat) och utställare: uppge 

kod #FFS230311 vid bokning av rum på Scandic 

CH. 

Konferensinfo, anmälningsformulär samt 

program hittar du på www.ffss.se 

För utställare kommer separat information att 

skickas ut. 

Är du inte redan medlem i FFS kan du bli det för 

250 kr/år genom att fylla i formuläret på www. 

ffss.se . Klicka på länken ”bli medlem!” 

FFS nya webbadress är 

www.ffss.se 

Föreningen för synrehabilitering kallar till årsmöte 

14. Val av revisorer och 

revisorssuppleanter 

15. Val av valberedning 

16. Stadgeenligt väckta förslag 

17. Övriga frågor 

18. Årets FFS:are 

19. Mötets avslutande 

Årsmöteshandlingar finns 

tillgängliga på www.ffsa.se den 

1 februari.

Vem hjälper dem som 

“ser för bra”? 

Vi lever i ett samhälle som 

ställer stora krav på att vi kan ta 

till oss information via synen. 

Vi måste kunna trycka på rätt 

knappar på telefoner, fjärrkontroll, 

bankomat och betalstationer 

tex. Bruksanvisningar och 

innehållsförteckningar har ofta 

pytteliten text, prislappar och 

bäst före datum är sällan tydliga. 

Den som har åldersför ändringar 

i gula fläcken får ofta 

problem med att siffror och 

bokstäver faller bort och det blir 

svårt att få sammanhang i löpande 

text redan vid en förhållandevis 

måttlig grad av synnedsättning. 

Syncentralerna har ofta en 

visusgräns runt 0,3 för att personer 

ska anses berättigade till 

synrehabiliterande insatser. 

Ibland tar man hänsyn till att 

närsynskärpan kan vara dålig 

trots bra avståndssynskärpa men 

det är inte självklart att det ger 

inträdesbiljett. 

De flesta som får problem 

med synen uppsöker en optiker. 

Jag har alldeles nyligen lärt mig 

att INTE säga ”optiker på stan” 

eftersom det inte ger ett särskilt 

proffsigt intryck utan mera låter 

som någon som springer runt på 

stan och kollar vad folk har för 

glasögon eller säljer dem från 

en låda på magen. Butiksoptiker 

är ett bättre uttryck när vi be - 

höver hålla skillnad på dem och 

syncentralsoptiker. Av tradition 

och ”ohejdad vana” går det en 

magisk gräns vid lästillägg +3 

hos optiker i butik. Om man ger 

starkare läsglasögon krävs det 

att personen tränar in ett kortare 

läsavstånd och det tar emot – 

både för kunden och för utprovaren. 

För att bibehålla läsförmågan 

hos personer som har 

problem att läsa den minsta 

texten i tidningen finns ingen 

genväg – de måste ha läsglasögon 

som ger förstoring och de 

måste hålla närmare än vanligt. 

Det är mycket svårare att motivera 

personer med synnedsättning 

att läsa med förstorande 

optik om de hunnit lägga av 

läsandet under en period i väntan 

på remiss till syncentralen. 

Vid Linnéuniversitetet i 

Kalmar har 2010-års vidareutbildning 

i optometrisk rehabilitering 

precis avslutats. Studenterna 

har varit optiker och synpedagoger 

både från syncentraler, 

butiker, synvårdskliniker 

och arbetsförmedling. Det har 

förts givande diskussioner just 

kring ansvarsområden och hur 

vi kan hjälpa varandra i våra 

olika professioner. De optiker 

som genomgått den utbildningen 

kommer inte att vara rädda 

för att ge mer än +3 när det 

behövs! Synpedagogerna kommer 

i sin tur att hänvisa kunder 

till optiker som visat intresse för 

svagsynsoptik. Det kan idag 

vara ett problem att optikbutikerna 

har ett begränsat utbud vad 

gäller förstoringsglas eftersom 

efterfrågan minskat men jag tror 

att det finns en marknad om 

man utökar sortimentet. 

Dagens – och ännu mera 

FRÅN SYNFÄLTET 

morgondagens – pensionärer 

ställer krav på god synförmåga 

på ett helt annat sätt än föregående 

generation. De kommer 

inte att sätta sig och vänta på att 

synnedsättningen ska berättiga 

till syncentralens insatser utan 

de kommer att söka hjälp på 

annat håll. Det ger på sikt upphov 

till ökad efterfrågan på 

optiker med kunskap kring hur 

man löser problem för personer 

med synnedsättning och dessa 

optiker kommer att vara en 

naturlig länk för samarbete med 

optiker och synpedagoger på 

syncentralerna. 

Personalresurserna på syncen 

tralerna är ofta begränsade 

och om de som inte behöver så 

avancerade träningsinsatser kan 

bli hjälpta av butiksoptiker har 

vi bättre möjlighet att ta hand 

om de som bäst behöver oss. 

Jag tänker på de i arbetsför 

ålder med många insatser och 

behov som ska samordnas, barn 

och elever samt de med grav 

synnedsättning. 

Gun Olsson 

SC-chef och synpedagog i Kalmar 

29

30 

Syn – Kommunikation i Örebro 

den 27-28 oktober 2011 

 

Syn – Kommunikation, en nordisk mötesplats 

för 12:e gången i Örebro 

Innehåll: Föreläsningar, seminarier, utställningar, mm. 

Ögon, syn och relation till läsning 

Hur processningen går till i synhjärnan, varför vi måste röra ögonen för att kunna se 

Hur synen kan påverkas vid läsning och Dyslexi. 

Jan Ygge, MD, PhD 

Professor in Pediatric Ophthalmology, Karolinska Institutet 

Synprofil i ett CP-perspektiv 

Medicinska, pedagogiska, sociala och psykologiska aspekter 

Anders Sjöström, docent i oftalmiatrik, neurofysiologi 

Göran Cedermark, synpedagog 

Existentiella livsfrågor hos barn och ungdomar med utvecklingsstörning 

Etik och ungas livstolkning 

Ragnar Furenhed, universitetslektor, Linköpings universitet 

Ytterligare föreläsare tillkommer och utförligare program kommer i april 

Kostnad: 2 900:- (exkl. moms.). I priset ingår kaffe och lunch båda dagarna samt middag 

med underhållning 

Samarrangemang mellan Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) 

Primärvård, psykiatri och habilitering, Örebro läns landsting (ÖLL) 

Föreningen för synrehabilitering (FFS) 

Fortlöpande uppdateringar: www.spsm.se / www.ffss.se 

Frågor: owe.lindquist@spsm.se

Resurscenter syn informerar om föräldrakurser 

Resurscenter syn i Stockholm och Örebro erbjuder utbildning för föräldrar som har ett 

barn med synskada. Utbildningen sker i kursform på resurscentret. Specialutformade 

utbildningar på hemorten kan också arrangeras. 

Se vidare på vår hemsida http://www.spsm.se/foraldrar/syn. 

Aktuellt under våren 2011 

Barn med synnedsättning, 6 – 12 år 

15 – 16 mars 2011 

Anmälan: senast 1 februari 2011 

Ur innehållet: Syn och synfunktioner. Studieteknik och skolarbete. Synsvaghet, utveckling 

och identitet. Samspel och kamratrelationer. Samhällets stödinsatser. 

Plats: Resurscenter syn Stockholm 

Barn med grav synnedsättning, 3 – 5 år 

1013 maj 2011 

2427 maj 2011 

Anmälan : senast 29 mars respektive 12 april 2011 

Ur innehållet: Kropps- och rumsuppfattning. Lek och samspel, Mobility. 

Punktskriftsförberedande övningar. Samhällets stödinsatser. 

Plats: Resurscenter syn Stockholm 

Alla kurser är kostnadsfria och ersättning utgår för resekostnader. Föräldrarna betalar en 

mindre avgift för mat och logi. 

Ytterligare information 

Annica Winberg, Åsa Karlsson Lundqvist & Ingrid Nordberg 

Resurscenter syn Stockholm, 010-473 50 00 

31

Posttidning A 

Kalendern 

14 - 19 mars 

CSUN - 26th Annual 

International Technology & 

Persons with Disabilities 

Conference, San Diego (USA) 

www.csunconference.org 

23 - 24 mars 

FFS studiedagar, Gävle 

www.ffsa.se 

7 april 

Hjälpmedelsinstitutets IT-dag, 

Stockholm 

www.hi.se/itkonferens2011 

27 - 28 april 

Stroke och syn 

Institutet IBOS, Hellerup, 

Köpenhamn 

www.ibos.dk, www.indenova.se 

4 - 6 maj 

Sight City, Frankfurt 

www.sightcity.net 

5 - 6 maj 

7:e Nordiska Handikapphistoriska 

konferensen 

www.hhf.se 

18 - 22 maj 

ICEVI EUROPE Teacher 

Training Conference, Graz 

www.icevi-europe.org 

27 - 28 maj 

11th Nordic Network on 

Disability Research 

Conference, Reykjavik 

32 

http://www.yourhost.is/ 

nndr2011/nndr-and-nationalnetwork-conferences.html 

27 - 28 juni 

MDVI Euronet Conference: 

The School for the Visually 

Impaired has Changed – 

Challenges for a New 

Generation, Dublin 

www.mdvi-conference.org/ 

27 - 30 september 

Braille 21:World Congress of 

Braille in the 21st Century, 

Leipzig 

www.braille21.net/ 

27 september - 1 oktober 

Deafblind International XV 

World Conference, São Paulo 

www.dbi2011.com.br 

5 - 8 oktober 

EVER 2011 - European 

Association for Vision and Eye 

Research, Kreta 

www.ever.be 

10 - 11 oktober 

Closing the Gap Preconference 

Workshops, Minneapolis 

www.closingthegap.com/ 

conference/ 


29th Annual Closing the Gap 

Conference, Minneapolis 

www.closingthegap.com/ 

conference/ 


Syn - kommunikation, Örebro 

2012 

13 - 17 februari 

IMC 14, International Mobility 

Conference, Palmerston North 

(New Zealand) 

www.imc14.com 

21 - 23 maj 

Nordisk Kongress i 

Synspedagogikk, Kolding 

(Danmark) 

www.syndanmark.dk/nordisk_ 

kongres 

11 - 13 juli 

13th International Conference 

on Computers Helping People 

with Special Needs ICCHP), 

Linz 

www.icchp.org 

En utförligare version samt länkar till de flesta konferenserna finner du på Internetversionen av 

kalendern http://home.swipnet.se/macula-lutea/kal.html

Nr 1/2011 (pdf) - FFS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?