Skanska Installation - Textomera

3:20 09
Installation Quarterly
Toppmodern biograf i Norrköping 2–5
Glitter och glamour – dag som natt 6–9
Kraftverk med högsta säkerhet 10–11
Poliskraft – på hemligt besök 16–19

Ledare
Investering
i medarbetare
Konjunkturen börjar göra
avtryck i vår verksamhet. Utbudet
på marknaden minskar och det blir
allt tuff are konkurrens. De som står
raka när det blåser är de med väl ­
etablerade relationer till sina
kunder. Det är ett ständigt arbete
och ett viktigt sådant. Som företag
måste vi hela tiden fråga oss hur vi
lever upp till våra kunders förväntningar
på samarbetet.
Vi måste fråga oss hur väl vi
genomför våra projekt utifrån
givna ramar från ax till limpa
– samma kvalitet ska levereras
i såväl hög­ som lågkonjunktur.
Därför fortsätter vi att investera
i våra medarbetare.
Under andra och tredje kvartalet
har vi utbildat cirka 90 projektledare
inom olika områden för att
uppnå ett av våra viktigaste mål:
Nöjda kunder som ett resultat av
väl genomförda projekt. Kunder
som vill ha Skanska Installation
som sin samarbetspartner. Vårt
kontor i Stockholm som presenteras
i det här numret är ett lysande
exempel på en sådan partner.
Investeringen i våra medarbetare
är bara en av de insatser vi gör för
att nå visionen att bli ”Sveriges
ledande installationsbolag”.
I det här numret kan du även
läsa om två framgångsrika chefer
som snart ska gå i pension –
Christer Johansson och Peter
Rosengren. De har drivit verksamheter
med olika storlek, men med
en tydlig gemensam nämnare: De
har levererat vad ni kunder vill ha.
Jag tar tillfället i akt att tacka dem
för deras insatser för oss på samma
sätt som jag tror att ni gör för de
insatser de har gjort för er, deras
kunder.
Med förhoppning om en fortsatt
varm och skön höst.
Stefan Eklund
iQ 3:2009 2
3 iQ 3:2009
Fabrikerna
i Norrköping
mot ny tid
En kupolliknande biograf samt Europas
största forskningscentra. Gammalt möter
nytt när Norrköpings anrika textilfabriker
förvandlas till ett högteknologiskt visualiseringscenter.
Text: Björn Solfors. Foto: Kasper Dudzik.

Installationselektrikern Anders
Johansson installerar kanalisation
för elbablar. Här, inne i domen,
måste all kanalisation speciallackas
i svart för att smälta in. I maj nästa
år ska allt vara klart.
iQ 3:2009 4
5 iQ 3:2009
En lyftkrans väldiga arm sveper
förbi över taken vid Kungsgatan och byggskyltarna
talar sitt tydliga språk. Arbetet är i full
gång vid Ströms gamla textilfabriker invid
Bergsbron.
Här ska det anrika fabriksområdet ta några
raska kliv in i framtiden – och för vandlas till
ett toppmodernt visualiseringscenter.
Efter månader av rivningar och miljösanering
väntar nu ett spännande moment:
den specialbyggda ”domen”, en kupolliknande
biograf, kommer snart fram efter sin sex
veckor långa båtresa över Atlanten.
– Det är värdefulla utrustningar som ska
installeras och då måste naturligtvis hela
larm­ och säkerhetsbiten fungera perfekt,
säger Sonnie Sundin, distriktschef på Skanska
Electro i Norrköping.
Domen kommer ifrån USA
Domen liknar den biograf som finns på
Cosmonova i Stockholm, med en 360 graders
duk i taket.
Projektledaren Björn Malmborg berättar:
– Installatörer av utrustningen i domen
kommer hit från USA och Skanska Electro
installerar all kraftförsörjning och kablage.
I domen ska allt in stalla tions material –
kabelrännor, apparater med mera – vara
mattsvart lackade, vilka måste special lackas.
Säkerhetsanläggningen in stalleras helt efter
byggherren Akademiska Hus specifika krav.
Anläggningen omfattar inbrottslarm och
passagesystem för ett 30­tal dörr miljöer.
– Det är en stor mängd installationer och
det krävs ett ganska stort ställverk för att klara
av det här, säger Sonnie Sundin.
Utmaningarna är många
Men utmaningarna är fler än så. Utanför och
under husen rinner vattnet fritt och det gör
byggnadsjobbet extra komplicerat. Dessutom
är det trångt mellan husen och svårt att hitta
tillräckligt med plats för arbetsbodar och
förråd för de olika entreprenörerna.
Samtidigt ska den gamla miljön bevaras så
långt det bara är möjligt och arbetet utförs
Anders Johansson och Sonnie Sundin (till höger) på Skanska
Electro i Norrköping diskuterar hur arbetet fortskrider
med visualiseringscentrat.
därför under överinseende av de antikvariska
myndigheterna.
– Framför allt gäller det att bevara skalet
och stommen, men även fönster och valv
invändigt.
I alla lokaler är kanalisationen speciallackerad
för att passa in så bra som möjligt i den
fina miljön. Det spektakulära centret kommer
att innehålla flera sammanlänkade byggnader.
Ett riktigt prestigeprojekt
Bland annat finns här plats för en permanent
utställning om stadsvisualisering samt ett
forskningscentra för visualisering av nya
medier.
Det blir Europas största och sköts av en
superdator som tagits fram efter forskning på
Lin köpings universitet. Här kommer även att
finnas kontorsytor och slutna labb för forskare
och doktorander.
– Bygget är också miljöklassat. Under
projekt eringen lades stor möda på att klara de
hårda kraven. Projektet är ett riktigt prestigeprojekt
och ställer höga krav på aktörerna.
Detta gör att vi är mycket stolta över att ha
blivit utvalda, säger Sonnie Sundin.
Samarbetet mellan Akademiska Hus,
Linköpings universitet och Norrköpings
kommun innebär ett minst sagt spekta kulärt
resultat. En gång i tiden växte den medeltida
byn Alosa fram just här.
En ny tid är här. Igen.
Den kupol lik-
nande domen
lastas och
skeppas hit i
olika delar från
USA. Biografen
liknar den som
finns på Cosmonova
i Stockholm
och kommer
att inhysas
i Bergs tidigare
kraftstation.

Glitter och glamour
– dag som natt
Det har alltid gnistrat kring Scandic Kramer i Malmö.
Kändisar och kristallkronor. Glitter och glamour. Nu byter
hotellet sin fasadbelysning mot lys dioder. ”Läcker karisma
och bra för miljön”, säger Christer Ohlsson.
Text: Charlotte Stridh. Foto: Kasper Dudzik.
7 iQ 3:2009

iQ 3:2009 8
9 iQ 3:2009
Sjutton meter upp i luften ska
fasad belysningen som lyser upp Scandic Kramers
skylt bytas ut mot lysdioder i nya armaturer.
Även armaturerna vid takets statyer och de längs
med byggnaden ska bytas ut. Totalt blir det 19
nya ljuskällor, varav 13 med miljövänliga
lysdioder. Investeringen är värd var enda krona
menar hotellets tekniske chef Christer Ohlsson.
– Snygg fasad är ren marknads föring. Vi
målade om hela fasaden i våras, nu är det
belysningens tur, säger han.
Längre livstid
Än så länge är LED­belysning dyrare än vanliga
lysrör i inköp, men drar mindre energi och har
betydligt längre livslängd. I runda tal brukar man
säga att lysdioder endast kräver en tiondel så
mycket energi som lysrör. Dessutom inne­
håller lysdioderna varken kvicksilver eller bly.
Långsiktigt är de med andra ord snällare mot
både miljön och plånboken.
– Vi beräknar en drifttid på cirka 50 000
timmar, vilket är ungefär sju, åtta år, säger
Anders Nilsson, som är projektledare på Skanska
Electro.
Två montörer är på plats för att installera
den nya belysningen.
Killarna berättar att de även passar på att
justera plats och riktning på belysningen. Så
snyggt och effektivt som möjligt ska det bli.
– Skylten kommer att lysas upp underifrån och
de sex armaturerna som belyser statyerna på
taket kommer att riktas direkt mot dem i stället
för att lysa allmänt över hela ytan, säger Anders
Körner.
Speciell karisma
Armaturerna som ska lysa på statyerna byts inte
ut mot lysdioder, utan får så kallad metallhalogen.
– Lysdioder ger inte så skarpt ljus som behövs
just där, men genom att rikta ljuset kan vi
minska effekten från 70 till 35 watt, berättar
Anders Hansson.
Längs hela byggnaden strax ovanför den
välkända restaurangen och glasverandan byts
däremot armaturerna med metallhalogen ut mot
lysdioder. De ska lysa uppåt mot fasaden.
– Belysningens speciella karisma kommer
att synas över hela Stortorget, säger Christer
Ohlsson förhoppningsfullt.
Förvaltar ett arv
Det är inte svårt att förstå att Scandic Kramer vill
satsa för att behålla hotellets status och glans. De
har ett arv att förvalta. Hotellet har sedan det
grundades på 1860­talet – och där ­
efter togs över av det tyska paret Anna och Fritz
Kramer – varit en plats för glitter, glamour och
gnistrande kändisar.
Kaféet Kramers hörna från 1875 är vida känt.
Interiören präglas fortfarande av vacker mahogny
och kristallkronor i taket. Allt i kombination med
modern teknik såväl ute
som inne.
– Miljön är en viktig fråga för oss, så vi är
alltid intresserade av tekniska lösningar som
både är energieffektiva och ger mervärde åt
våra gäster, avslutar Christer Ohlsson.
” Belysningens speciella karisma kommer
att synas över hela Stortorget”
Anders Körner och Anders Hansson, rutinerade elektriker på Skanska Electro.
Rysk uppfinning
Lysdioden uppfanns av ryssen Oleg Vladimir ovitj Losev i mitten
av 1920-talet. Den första lysdioden med synligt ljusspektrum
utvecklades 1962.
Christer Ohlsson, teknisk chef på Scandic Kramer.

Kraftverk med högsta säkerhet
El till 30 000 hushåll och värme till 6 000 villor. Det är vad Sveriges nyaste anläggning för biogas beräknas
producera framöver. Skanska Electro har säkerheten under kontroll.
Text: Charlotte Stridh. Foto: Kasper Dudzik.
Öresundsverket i Malmö
är välbevakat. Skanska Electro installerar
inbrotts­ och passagesystem åt en av landets
största anläggningar för produktion av
biogas.
– Det är stort, komplext och oerhört
intressant att få vara del av ett sådant här
projekt, säger projektledare Bo Sahlin på
Skanska Electro.
Öresundsverket är E.ONs nya värmekraftverk
som togs i drift i september. Två
sammanlänkade byggnader från det gamla
oljekraftverket och en helt ny gör det till den
största anläggningen som byggts i Sverige
sedan mitten av 80­talet. Tre miljarder har
investerats.
En enorm anläggning
Totalt beräknar man att anläggningen har
kapacitet att producera 440 megawatt el,
vilket motsvarar 70 procent av Skånes
samlade behov av hushållsel. Dessutom ska
verket producera värme för att täcka 40
procent av Malmös totala fjärrvärmebehov.
Det är med andra ord en enorm anläggning
som Skanska Electro installerat inbrotts­ och
passage system i.
– Vårt uppdrag har varit att knyta ihop tre
olika databaser med inbrotts­ och passage­
system från de befintliga byggnaderna, lägga
till det nya systemet för nybygganden och
sedan integrera alla i ett enda system,
förklarar Jörgen Levin som är projektledare
och ansvarig för de teletekniska detaljerna.
– Enkelt förklarat så har vi plockat ut all
mjukvara, programmerat om den och sedan
stoppat tillbaka den igen. Nu finns åtta
klienter som kan övervaka hela anläggningen,
säger han vidare.
200 dörrmiljöer
Det låter kanske enkelt, men arbetet har
omfattat cirka 200 dörrmiljöer och 15
larmcentraler som integrerats i mjukvaran
ARX/Galaxy.
–Vi har haft både tele­ och starkströmskillar
där. Telemontörerna har programmerat
och funktionstestat, medan de andra dragit
mängder med kabel och kopplat, berättar
Jörgen Levin.
Dessutom har alla installationer i process­
hallarna kapslats enligt säkerhetsklass IP54.
– Alla kablar ligger i stålrör för att tåla till
exempel väta och stötar, säger Jörgen Levin.
Höga höjder och långa avstånd i hallarna
har också bidragit till ett tuffare arbete än
normalt. Takhöjden är på sina ställen
uppemot 30 meter.
– Jobb på tio meters höjd har inte varit
ovanligt för killarna, berättar Bo Sahlin.
Skanska Electro har installerat larm och
säkerhet samtidigt som de själva har arbetat
på en mycket välbevakad byggarbetsplats.
Speciella kurser före byggstart
Montörerna gick speciella kurser på E.ON
före byggstart och var tvungna att använda
speciell säkerhetsutrustning. Passagekontrollen
sköttes med ID­kort, som automatiskt
registrerade varje förflyttning mellan
dörrmiljöer.
På klientens dataskärm kan man se
exakt var varje enskild individ befinner
sig.
– Det passagesystem vi installerat
fungerar på samma sätt och är integrerat
med inbrottslarmet. Personer får olika be­
hörighet och vistelsetider till rum. Om en
dörr bryts upp går larmet, berättar Jörgen
Levin.
Öresundsverket är en enorm insats för
miljön. För Skanska Electro kan det vara en
stor början på något ännu större.
– E.ON har tretton andra anläggningar
runt om i Malmö som troligtvis också
kommer att integreras i samma system,
säger Jörgen Levin.
iQ 3:2009 10
11 iQ 3:2009
Minskar koldioxidutsläppet
Produktionen av el
från Öresundsverket
ersätter äldre
kolbaserad elproduktion
i det nordeuropeiskaenergisystemet.
Därför innebär
det nya kraftverket
en minskning av
koldioxidutsläppen
globalt med en
miljon ton per år.
Öresundsverket…
… ägs av E.ON, som
har 13 anläggningar
som är sammanknutna
till Öresundsverket.
… använder naturgas
som energiråvara.
... ska ta emot avfall
från jordbruk och
reningsverk, men
också odlad energigröda.
… är det största i
Sverige sedan
kärnkraftverket
Oskarshamn 3
byggdes 1985.

”Trivsel och
framgång
hänger ihop”
Stockholm är Skanska Installations största
kontor. Ändå känner alla varandra och ser
det som en fördel. – Jag är övertygad om
att trivsel och framgång hänger ihop,
säger Peter Rosengren.
Text: Charlotte Stridh. Foto: Kasper Dudzik.
Ute blåser det halv storm
när vi anländer till kontoret i Sundbyberg.
Inomhus är det betydligt mer
trivsamt. Regionchef Peter Rosengren
tar emot med varm hand och visar oss in
på kontoret. Här delar Skanska Electro
och Skanska Inneklimat lokaler sedan
1994. Tidigare hade de kontor på var sitt
håll i stan.
– Eftersom vår ambition är att
samverka alltmer inom Skanska är det
en fördel att sitta tillsammans, menar
Peter Rosengren.
Just idag pågår ett intensivt arbete
med den sista genomgången av ett
anbud på 15 miljoner som ska in samma
eftermiddag. Kalkylatorn Bo Andersson
har kontroll på siffrorna.
– Bo är en klippa, berömmer Peter
Rosengren när vi tittar in.
Bilden ovan: Peter
Rosengren lämnar i
oktober över rollen
som regionchef för
Mellansverige
till Marina Appelgren.
Bilden till vänster:
Elektrikern Leif
Laiback installerar
nya belysningsarmaturer
i en av
Jernhusens fastigheter
i Stockholm.
Bilden till höger: Än
duger det traditionella
sättet att märka ut
cirklar för att såga
hål i innertaket.
Här sitter också distriktschef Jukka
Kankkunen samt projektledarna Leif
Persson och Stefan Engman. Trots
tidspress och anspänning inför
anbudsleveransen fylls rummet av
hjärtliga skratt. Många på kontoret har
jobbat här i många år, några ända från
starten 1983. Trivsel är ett ord de
återkommer till gång på gång.
Kunskap kontorets styrka
– Vi är ett bra gäng som känner varan­
dra väl, säger Stefan Engman som är
projektledare.
Liksom flera kolleger började han som
elektriker och fick sedan chansen att gå
vidare.
– Det är enda sättet att få bra projekt­
ledare. Det finns ingen utbildning som
motsvarar tyngden att ha erfarenheten
iQ 1:2009
12
som först elektriker och sedan ledande
montör, säger Jukka Kankkunen som
själv gjort samma resa.
Kunskapen är kontorets styrka. De
har både bredden och djupet och kan
genomföra hela entreprenader i egen
regi. I huset finns kompetens för såväl
tele­ och data samt larm­ och säkerhet.
En egen serviceavdelning håller tio man
igång.
– Vårt starkaste säljargument för nya
projekt är att vi framgångsrikt drivit
tidigare projekt. Vi blir helt enkelt
rekommenderade, förklarar Jukka
Kankkunen.
Ytterligare en styrka är rutinen att
arbeta i så kallade samverkansprojekt.
Här var de tidigt framme och insåg
potentialen.
– Samverkansprojekt är ett vinnande
13 iQ 1:2009
koncept för båda parter, menar Peter
Rosengren.
Konceptet innebär att Skanska
Installation i ett tidigt skede kommer
med i projektet. Tillsammans med
beställaren diskuterar de sedan allt från
konstruktionsritningar till prissättningar
och styr konsulternas arbete. Allt för att
få så kostnadseffektiva förslag som
möjligt.
Projekt värt 1 miljard
– Öppen dialog ger det bästa resulta­
tet. Så kallade utförande­entreprenader
leder bara till ställningskrig som ingen
vinner på, menar Jukka Kankkunen.
Genom åren har de genomfört en
rad välkända och stora projekt: Skatteskrapan,
Hotell Snöflingan, Skandias
huvudkontor och Sjöstadsporten. Om
Bilden ovan: Maria Tennström är
löneadministratör och har trivts
på Skanska Electro sedan 1990.
Bilden till vänster: Sista checken
på ritningarna till projektet Borgefjord
3 i Kista, som är ett samverkansprojekt
med Skanska. Från
vänster kalkylatorn Bo Andersson,
distriktschef Jukka Kankkunen
samt projektledarna Per Engman
och Leif Persson.
allt går i lås kommer det största att bli
bygget av nya Karolinska Universitetssjukhuset.
Ett enormt projekt som är värt
drygt 1 miljard. Anbudsförhandlingar
pågår för fullt. Byggstart 2010.
– Alla är otroligt engagerade och
motiverade att samarbeta för att lyckas,
säger Jukka Kankkunen.
Än en gång glittrar glädjen i ögonen.
Trivsel skapar framgång.
Skanska Installation i Stockholm
Skanska Electro:
• 15 tjänstemän, 130 elektriker
• Filial i Kista med 10 anställda
Skanska Inneklimat:
• 6 tjänstemän, 7 montörer samt
cirka 30 inhyrda.

Handplockad chef
vill se region växa
Helhetssyn är en av hennes starka sidor. Dessutom gillar
hon utmaningar och har många års branscherfarenhet i
bagaget. Marina Appelgren har vad som krävs för att bli
ny regionchef för Mellansverige.
Text: Charlotte Stridh. Foto: Kasper Dudzik.
Det är en glad,
men omtumlad Marina Appel­
gren som möter oss för att prata
om hennes nya tjänst som
regionchef. Den 1 oktober blir
första dagen på nya jobbet i
Stockholm. Då kommer hon
under en tid att arbeta parallellt
med den avgående regionchefen
Peter Rosengren, innan han
helt lämnar över stafettpinnen.
Ännu har hon inte hunnit
smälta de stora förändringar
hon står inför.
I september går flyttbilen
från Växjö till Stockholm med
nytt jobb, ny bostad och nya
nätverk.
– Jag ser oerhört mycket
fram emot att få vara med att
stärka och utveckla Skanska
Installations ställning i
mellersta regionen, säger hon.
Förmåga att se helheter
Med sig in i Skanska Installation
tar hon framför allt sin
förmåga att se helheter. Efter
många år i branschen som
projektledare inom TAC och
därefter som kvalitetschef och
senior Project Manager för
stora internationella industriella
projekt på Fläkt Woods AB
vet hon vad som behövs för att
få det stora pusslet att gå ihop.
Det handlar både om lyhördhet
mot de parter som samspelar i
ett projekt eller en organisation,
och om ren fackkunskap. Som
civilingenjör har hon basen.
Därefter har hon drivit en
mängd projekt inom framför
allt fläktinstallationer för
kraftverk och gruvindustri,
ventilations­ och luftbehandlingssystem
samt styr­ och
reglerteknik. Inom Fläkt Woods
var hon även med att bygga
företagets ledningssystem
genom att kartlägga processer
och driva förändringsarbete.
– Som regionchef kan jag ha
nytta av alla dessa erfarenheter,
eftersom jag kommer att arbeta
både strategiskt med övergripande
frågor för regionen och
operativt i specifika projekt,
säger hon.
Många projekt har hon
genom åren drivit utomlands –
Fläkt Woods finns i 95 länder.
– De internationella
miljöerna har präglat mig,
eftersom jag har fått uppleva så
många olika företagskulturer.
I de sammanhangen måste
man utveckla stor ödmjukhet
samtidigt som man behåller sin
målmedvetenhet. Jag har som
princip att aldrig ge upp, utan i
stället försöka hitta nya vägar
att lyckas på, säger Marina
Appelgren.
Detta är också vad hon gärna
förmedlar till sina medarbetare.
Man kommer långt med en
positiv inställning och beslutsamhet.
Energifrågan viktig fråga
En brännande aktuell fråga
som kommer att kräva både
ödmjukhet och beslutsamhet
är energifrågan. Skanska
Installation arbetar redan
ytterst fokuserat för att hitta
energi effektiva lösningar åt
sina kunder – det finns inte
ett enda projekt som inte
analyseras ur ett energiperspektiv.
– Nästa steg är bland annat
att integrera energibesparande
lösningar som en röd tråd
genom hela Skanskas entreprenader,
inte bara inom el­ och
ventilation. Det blir en
spännande utmaning, säger
Marina Appelgren.
Och Peter Rosengren är full
av förväntan:
– Jag har stort förtroende för
Marina. Hon kommer att göra
ett mycket bra jobb för oss,
säger Peter Rosengren.
Marina Appelgren flyttar
från Växjö till Stockholm för
att börja arbeta som regionchef
för Mellansverige den 1 oktober.
iQ 3:2009 14
15 iQ 3:2009
Marina om:
… att vara kvinna i
en mansdominerad
bransch:
”Det är en stor fördel.
Inga problem så länge
man är agerar
professionellt, har
kunskap inom sitt
arbetsområde och
kan kommunicera
öppet och rakt. Jag
har arbetat i flera
internationella miljöer
där det knappt finns
kvinnor alls i ledande
position, men det har
alltid fungerat bra.”
… ledarskapets hemlighet
”Trots att jag har
detaljkunskaper inom
många olika områden
har jag lärt mig att
bästa sättet att lyckas
är att styra, delegera
och följa upp. Då
känner sig medarbetarna
betydelsefulla,
tar ansvar och blir
uppmuntrade att ta
egna initiativ.
Hemligheten tror jag
är att våga släppa på
prestigen och istället
delegera och göra
saker tillsammans.
Dessutom tror jag
det är viktigt att vara
rak och ärlig.”
… att flytta till
Stockholm:
”En stor omställning,
men jag ser fram
emot att bo närmare
min dotter som går
på Handelshögskolan
i Stockholm.”
… sin starkaste
drivkraft:
”Det måste bli
framtidstron, att ha
en positiv attityd
och inte ge upp.
Det förmedlar jag
gärna till mina
medarbetare.”
Peter seglar vidare
Han är mer snäll än sträng. Ändå har
han stenkoll på pengarna. Peter Rosengren
berättar om sina 27 år som chef
för Skanska Electro i Stockholm.
I höst går han i pension.
Text: Charlotte Stridh. Foto: Kasper Dudzik.
Mycket har hänt sedan dagen 1982 då
Peter Rosengren rekryterades av Skanska för att till­
sammans med två kolleger starta kontoret i Stockholm.
Skanska skulle erövra huvudstaden – från en
källare.
– Ja, det är sant, vi hade faktiskt kontoret i en källar­
lokal, skrattar Peter Rosengren vid minnet.
Gänget som bestod av Rolf Koch, som var vd, Bengt
Johansson, Peter själv som då var projektledare samt
hans hustru Gunilla Rosengren hade ingen tanke på
att kontoret skulle växa som det gjorde. Efter ett år
hade de 80 montörer.
– Det rullade på av bara farten, berättar Peter
Rosengren.
Och det har det gjort sedan dess. Både för honom
och för kontoret. Tio år senare blev han distriktschef
och förra året tillträdde han som regionchef för
Mellansverige. Skanska Electros omsättning har
stadigt ökat med mellan 5–10 procent varje år. I år
kommer den att hamna på 200 miljoner.
– Det har varit en fantastisk resa som mycket beror
på den företagskultur vi har lyckats skapa. Stämningen
är familjär och vi har högt i tak. Samtidigt är vi väldigt
resultatinriktade och vill leverera bästa möjliga projekt
varje gång, förklarar han.
Peter Rosengren är ständigt uppmärksam på sina
med arbetare. Lyssnar och iakttar.
– Människor är som oslipade pärlor. I rätt funktion
blir de lysande och oerhört värdefulla för organisa ­
tio nen, säger han.
Kontoret präglas också av ett öppet klimat för både
ris och ros. Efter varje större projekt har de till
exempel ett slutmöte där de diskuterar utifrån frågan
”varför gick jobbet så här?”.
– Det är ett forum där vi utvecklas och samtidigt får
tillfälle att ge beröm åt lyckade insatser, förklarar han.
Människornas betydelse för resultatet å ena sidan.
Noggrannheten med pengarna å den andra. Peter
Rosengren kontrollerar varje faktura i detalj.
– Jag går igenom och följer upp varenda faktura
som passerar vårt system av två anledningar. Dels
betyder det mycket för våra chefer att allt fungerar,
dels är det till syvende och sist resultatet i bokslutet
som räknas.
När du ser tillbaka vad tänker du då?
– Att det är fantastiskt att det gått så bra. Vi var två
elingenjörer och en elektriker som startade och nu
är vi en välmående och lönsam organisation med
15 tjänstemän och 130 montörer.
Vad ska du göra nu?
– Jag har alltid varit intresserad av segling, men inte
haft tiden att engagera mig. Det ska jag göra nu. Jag
kommer också ägna tid åt vårt torp vid Mälaren.
Peters bästa chefstips:
• Var ärlig • Lita på dina medarbetare och våga
delegera • Var prestigelös • Var noga med dina
rekryteringar

Poliskraft
Ett nytt polishus är på gång i Malmö. Det blir stort,
säkert och laddat med reservkraft för att fungera
dygnet runt – i alla lägen. Ändå snålar de med energi.
Hur går det ihop?
Text: Charlotte Stridh. Foto: Ewa Levau.
En vinkelbyggnad på 16 000 kvadratmeter
med garage och plats för upp till 400 arbetsplatser.
Det är resultatet när byggare och montörer
lämnar Toftanäs 2010. Då ska Malmös nya polishus
vara klart för inflyttning. Just nu pågår arbetet att
slutföra kabel­ och kanaldragningar för el och vent
på de olika våningarna.
– Så mycket mer får vi inte berätta. Arbetet om­
ges av högsta säkerhet. Alla inblandade entrepre­
nörer har fått teckna så kallat SUA­avtal med

Hemliga uppgifter
skyddas via SUA
När företag k an
få tillgång till uppgifter
som har
betydelse för
rikets säkerhet
ska myndigheter
genomföra säkerhetsskyddade
upphandlingar med
säkerhetsskyddsavtal
(SUA). SUA innebär
att myndigheten
säkerhetsprövar och
registerkontrollerar
det företag som ska
anlitas. Myndig
heten och före taget
sluter ett skriftligt
avtal om säkerhetsskydd.
Myndigheten
meddelar Säkerhetspolisen
om avtal
ingåtts eller upphört.
Skanska Installation
som företag och de
montörer som
arbetar på plats
är med andra
ord godkända av
Säkerhetspolisen.
Det nya polishuset på
Toftanäs i Malmö är
omgärdat med högsta
säkerhet och reservkraft.
Övre bilden från vänster:
Jan Lundberg, Nils Perlhagen,
Lars Nilsson,
Robert Pettersson.
Nedre bilden till vänster:
Byggnadens stora och
effektivta fläktsystem.
iQ 3:2009 18
19 iQ 3:2009
polismyndigheten och alla som arbetar i projektet har
blivit kontrollerade av Säkerhetspolisen och har
tystnadsplikt för en rad uppgift er, berättar Lars
Nilsson, som är projektledare för Skanska Electro.
Det han däremot får berätta är att Skanska satsar
300 miljoner på bygget och hyr ut till Polismyndigheten
för runt 20 miljoner om året. Polishuset på
Toft anäs ska ersätta två andra polishus i centrala
Malmö. Det blir piketenheten, trafi kenheten, polisens
kontaktcentrum för allmänheten och länskommunikationscentralen
som fl yttar ut. I byggnaden kommer
även att fi nnas lager för personlig utrustning för
personalen samt fordonsverkstad.
– Den typ av polisarbete som kommer att bedrivas
här blir extremt beroende av konstant strömförsörjning.
Strömavbrott, åskväder, sabotage, ingenting får
påverka arbetet. Reservkraft är ett måste, säger Lars
Nilsson.
– Det blir ventilationen och kyla som står för de
energismarta lösningarna, säger Nils Perlhagen, som är
projektlansvarig på Skanska Inneklimat.
Reservkraft för högsta säkerhet
Det är med andra ord inte vilken byggnad som helst
som ska installeras. Skanska Electro ansvarar för kraft
till hela anläggningen inkluderat datahallar, belysning
och brandlarm. Till kontoren installerar de totalt 1 600
datauttag, dubbla till varje arbetsplats. Dessutom drar
de kanaler för styr till fl äktar, passage­ och inbrottslarm.
Allt med speciella tekniska lösningar och
reservkraft för högsta säkerhet.
– Anläggningen är redundant, vilket innebär att
många delar till exempel tv och tele har strömförsörjning
från två håll. Om den ena kabeln kapas, fungerar
den andra, berättar Lars Nilsson.
Anläggningen har också dieselaggregat och HSP­el
för avbrottsfri kraft . För att inte naturen ska ställa till
problem har byggnaden åskskydd. Åskledare monteras
på taken med linor längs fasaderna ner i marken.
Behovsanpassad belysning
All extra teknisk utrustning i byggnaden för med sig
ett stort behov av kyla. Skanska Inneklimat installerar
tre kylaggregat och tio luft behandlingsaggregat. Ett av
kylaggregaten är reserv. Här har vi de energisnåla
lösningarna.
– Vi installerar ett så kallat VAV­system med
avancerade styrfunktioner, som ger ett variabelt
luft fl öde beroende på hur många som vistas i lokalen.
Ett eff ektivt sätt att energioptimera, menar Nils
Perlhagen.
Även belysningen är behovsanpassad för att spara
energi. Den är rörelsestyrd och tänds respektive släcks
automatiskt.
– Självklart monterar vi bara hallogenfria ledningar
och rör, eft ersom de minskar miljöbelastningen, säger
Lars Nilsson.
Polishuset på Toft anäs blir säkert, men samtidigt
energisnålt så långt det är möjligt.
– Säkerheten har första prioritet i alla lägen, avslutar
Lars Nilsson.
Nytt polishus i Malmö
• Polishuset på Toftanäs ersätter verk -
sam heterna på Davidhall och Värnhem.
• Start oktober 2008 – i mål 2010.
• Skanska Installation har entreprenader
för el och vent/kyla.

Nya avtal för Larm och Säkerhet i Göteborg
Skanska Electro i Göteborg har slutit flera nya stora avtal för Larm och Säkerhet. Lars Borgström och Fredrik Andersson, som
delar på rollen som distriktschef, är mycket glada över det förtroende de har på mark naden.
1. Ramavtal Larm och Säkerhet Göteborgs kommun (20009-07-01 till 2012-07-01). Uppskattat värde: cirka 1,5 miljoner per år.
2. Ramavtal Larm och säkerhet Kungälvs kommun (2009-06-29 till 2011-06-29 ). Uppskattat värde: cirka 200 000 kronor per år.
3. Förlängning av ramavtal kameraövervakning Mölndals kommun (2009-09-02 till 2010-09-02). Uppskattat värde: mellan
400 000 och 500 000 kronor per år.
Visste du att:
Belysningen står för 20–25
% av den totala elförbrukningen
i ett hushåll. En låg-
energilampa drar bara 20 %
så mycket energi som en
vanlig glödlampa men räcker
6-15 gånger längre. Varje
dag används 3,6 miljarder
Det mörknar för glödlampan
I affärerna hamstrar folk hyllornas sista glödlampor.
Den 1 september förbjuds nämligen fortsatt försäljning, efter
ett beslut av EU.
Första steget är att förbjuda försäljning av alla matta
glödlampor och klara glödlampor över 100W. Beslutet
kan tyckas stort, men med tanke på att glödlampan
uppfanns av Edison år 1879 är det kanske på tiden att
en ny generation av belysning tar vid.
EU:s beslut är dessutom inte så unikt som man
kan tro. Brasilien och Venezuela har redan fattat
samma beslut och Australien och Nya Zeeland
har fattat beslut om utfasning före år 2010.
Utfasningen av glödlampan är bara en del i
det stora energipaket som EU arbetar med.
Målet är att minska koloxidutsläppen.
Glödlampan kan tyckas liten, men är en stor
energislukare – endast 5 procent av energin blir
ljus.
Energieffektiva alternativ
De energieffektiva alternativen är oftast lysrörslampor.
Dessa innehåller en liten del kvicksilver
och måste återvinnas. Lyspulvret innehåller värdefull
metall som blir värt att återvinna, eftersom det till viss
del kan åter användas i nyproduktion av nya lysrörslampor
och lysrör.
Olika ljusfärger
Det finns lågenergilampor med olika ljusfärger. Om man vill
efterlikna glödlampans gula sken bör man välja färg 827. I höst
ska ytterligare en ljusfärg lanseras som heter 825. Den blir ännu
mer lik glödlampans sken.
Ljusreglering
Det finns nu möjlighet att ljusreglera även lysrörslampor. Bland
leverantörerna har till exempel Osram reglerbara lysrörslampor.
Ekonomisk vinst
Energieffektiva lysrörslampor kostar lite mer, men drar så pass
mycket mindre energi att totalkostnaden minskar. På sikt blir det
både billigare och bättre för miljön.
En 60Ws glödlampa kostar cirka 5 kr och brinner cirka 1000
timmar. En 11 Ws lysrörslampa som ger motsvarande ljustyrka kostar
cirka 90 kr och brinner cirka 10 000 timmar. Med en energikostnad
på 1,20/kWh ger detta en besparing på 550 kr räknat på 10 000
timmar.
glödlampor i Europa. Om 50
% byttes ut till lågenergilampor
så skulle vi minska ut-
släppen med 23 miljoner ton
koloxid, vilket motsvarar
utsläppen från 27 kolkraftverk.
90 % av materialen i
en lågenergilampa återvinns.
iQ 3:2009 20
21 iQ 3:2009
Kajsas medaljstrid i Calgary
Förra året vann elektrikern Kajsa Eriksson Rosenqvist Yrkes-SM
och därmed en biljett till de internationella tävlingarna i Calgary.
De gick av stapeln i september. Hur gick det för Kajsa?
Text: Charlotte Stridh. Illustration: Nina von Rüdiger. Foto: Patrik Cederman.
Tidspress, hetta och rejält utmanade uppgifter var vad som
väntade elektrikern Kajsa Eriksson Rosenqvist vid World Skills Competition
i Calgary i Canada. Hålla huvudet kallt var lättare sagt än gjort.
Kajsa Eriksson Rosenqvist fick tufft motstånd, men det var tröttheten
som gjorde att hon inte klarade hela vägen. Hon slutade på 24:e plats
i grenen Elinstallation.
– De första två tävlingsdagarna gick väldigt bra och jag kände att
jag höll bra nivå, sedan tappade jag den tredje dagen. Jag var helt
enkelt för trött både på grund av värmen i de trettio grader
varma tälten och pressen, berättar Kajsa Eriksson Rosenqvist,
som trots allt är nöjd med sin resa.
– Vi fick uppleva jättemycket som jag kommer att bära
med mig framöver, säger hon.
Det blev inga guldmedaljer för någon av de 31
deltagarna i det svenska yrkeslandslaget. Däremot
tre fina silver och två brons. Ett silver gick till
Joakim Pålsson i yrkesgrenen Industrielektriker
och ett brons till Patrik Lindström i
Telekommunikation. Dessutom fick Sverige
elva hedersmedaljer för väl utförd tävling.
– Det är oerhört roligt att Sverige klarar
sig så bra i den internationella konkurrensen
inom el och tele. Det visar att vi har
bra utbildningar och ungdomar som är
beredda att satsa målmedvetet på en
karriär inom branschen, säger Bengt
Nylén på Skanska Electro.
World Skills Competition arrangerades
under fyra dagar i september och är
världens största yrkesorienterade tävling.
Tävlingsområdet omfattade totalt 80 000
kvadratmeter med uppsatta tält. Här tävlade
mer än 1000 yrkesskickliga ungdomar från
över 50 länder i olika 45 yrkesgrenar. Säkerhetsföreskrifterna
innehöll flera viktiga
punkter.
– Vi fick till exempel inte tala vårt eget språk
under tävlingsmomenten och inte heller diskutera
med våra coacher eller varandra, berättar Kajsa
Eriksson Rosenqvist.
Kajsa Eriksson Rosenqvist kämpade tappert i sin yrkesgren Elinstallation.
Tyvärr räckte det inte hela vägen, utan slutade på en hedersam
24:e plats. Det svenska laget tog totalt tre silver och två brons.

Marknaden
Industrin ser
ljuset i tunneln
Läget i svenskt näringsliv förbättrades
under andra kvartalet i år, men är fortfarande
mycket svagare än normalt.
Efterfrågan inom industrin minskar inte
längre, utan en viss optimism har börjat
spira. Inom elsektorn finns positiva
nyheter.
Text: Bengt Nylén.
Trots viss optimism så har sysselsättningen
fallit betydligt och företagen räknar med
fortsatta nedskärningar. Konjunkturinstitutet
bedömer att tillväxten i Sverige blir 1,5 procent 2010
och 2,9 procent 2011. Arbetslösheten kommer tyvärr
att fortsätta öka. Den ligger nu på cirka 8 procent och
kommer att fortsätta upp till 12 procent 2011. Då
hoppas man på en vändning.
Byggsektorn har en bra bit kvar i tunneln. Det ser
fortfarande mörkt ut. Nybyggnaden av bostäder har
fallit i två år och når sannolikt sitt bottenläge i år.
Prognoscentret räknar med att 16 000 bostäder
börjar byggas 2009, vilket ökar till 19 500 år 2010
och 24 000 år 2011.
För nya Yrkesbyggnader har produktionen gått
ner flera år i rad och ingen tror på någon vändning
förrän 2011. Enligt Prognoscentret blir antalet
igångsatta kvadratmeter 2009 17 procent färre än
2008. År 2010 minskar det ytterligare med 8 procent.
Därefter förväntas en vändning. År 2011 får vi en
ökning på 23 procent.
ROT-sidan ligger stilla
Positivt är att ROT­sidan för såväl bostäder som
Yrkesbyggnader ligger ganska stilla och bara har rört
sig nedåt några få procent. Denna sektor är totalt sett
betydligt större, inte minst för installationsbranschen.
Geografiskt har finanskrisen drabbat Västsverige
hårdast under 2009, men ljusning finns för 2010.
Nordsverige har inte drabbats alls 2009 i förhållande
till 2008. Regionen hade sin nedgång mellan 2007 till
2008.
I samtal med de tunga leverantörerna/tillverkarna
av elmateriel får man en helt annan bild av läget än
den information som byggsektorn ger. De förväntar
sig åtminstone samma omsättning 2010 som 2009.
Några räknar även med en viss ökning. En tung
kabelleverantör har redan leveransproblem trots att
de återanställt de medarbetare som tidigare sagts upp
på grund av nedgången! Elgrossisterna har under
2009 hittills haft en nedgång på ca 15 procent jämfört
med 2008, men förväntar sig en försiktig uppgång
under 2010.
Sammanfattningsvis kan vi räkna med att
installationssektorn har två tuffa år kvar vad avser
bygginstallationer. Igångsättning inom byggsektorn
ökar inte förrän under 2011. Industrin däremot har
börjat investera igen, vilket gynnar installationssektorn
betydligt mer än byggsektorn. Cirka 35 procent
av elinstallationsmarknaden ligger inom industrin.
Klass ECEL3A på Ebersteinska gymnasiet i Norrköping har mentorstid med sin nya vikarie – teleteknikern Charlie Eriksson från Skanska Electro.
Teletekniker – vid katedern
Ebersteinska gymnasiet
i Norrköping
fick akut lärarbrist
– då ställde Skanska
Electro upp. Tele -
tek nikern Charlie
Eriksson undervisar
nu 17 elever inom
tele och säkerhet.
Text: Björn Solfors.
Foto: Kasper Dudzik.
– Det var en jäkla
utmaning. Jag har ingen lärarerfarenhet
tidigare, säger 28­årige Charlie
Eriksson.
Till vardags jobbar han som
teletekniker på Skanska Electro i
Norrköping.
Men under ett par månader i höst
tillbringar han istället sina arbets­
dagar i ett klassrum, med ett gäng
förväntansfulla gymnasieelever
framför sig.
– Det svåra är att lära ut det man
själv anser vara självklart. Jag är ju
iQ 3:2009 22
23 iQ 3:2009
inte van att berätta för någon annan
vad jag gör, säger han.
Den ordinarie gymnasieläraren fick
en ryggskada och blev sjukskriven.
Skolan, som sedan tidigare har ett
samarbete med Skanska Electro,
bollade över frågan om någon där var
intresserad av att hoppa in.
Valet föll på Charlie – som tackade
ja. Charlies enda förberedelser blev
ett papper i handen där det stod vad
en elev ska kunna för att få godkänt
betyg.
– Men jag har jobbat med det här så
pass länge och det är på en väldigt
grundläggande nivå, så jag tycker att
det har gått bra. Jag tror också att
eleverna som går kursen uppskattar
det.
Skanska Electro i Norrköping kan
dock vara lugna. Charlie kommer
tillbaka.
– Det har varit jätteroligt och
lärorikt. Men det är nog inget jag vill
hålla på med framöver.
Vad har du lärt dig då?
– Tålamod, säger han med ett skratt.
3:2009
Installation Quarterly
Kundtidning för Skanska Installation AB
Omslagsfoto: Kasper Dudzik
Foto: Kasper Dudzik, Ewa Levau, Andreas
Larsson, Patrik Cederman
Illustration: Nina von Rüdiger
Ansvarig utgivare:
Bengt Nylén
Tel: 040-18 06 00,
E-post: bengt.nylen@skanska.se
Text: Textomera, Charlotte Stridh
Telefon: 0703-13 48 14
E-post: charlotte@textomera.se
Design & layout: www.givakt.se
Tryck: www.mixiprint.se
Skanska Installation,
huvudkontor
Hakegatan 1
211 24 Malmö
Tel: 040­28 78 81
eller 0705­28 87 81
Lokalkontor
Skanska Electro
Gävle,
026­63 53 61
Göteborg,
031­746 48 60
Helsingborg,
010­449 10 00
Härnösand,
0611­55 96 20
Kista,
08­750 74 00
Linköping,
010­448 00 00
Luleå,
0920­24 73 50
Lund,
046­18 82 70
Malmö,
040­18 06 00
Norrköping,
011­13 42 70
Stockholm,
010­448 00 00
Sundsvall,
010­449 12 50
Umeå,
090­71 19 60
(PMS 534 C
Skanska Inneklimat
Anneberg,
0380­55 07 00
Göteborg,
010­448 00 00
Kalmar,
010­448 92 25
Karlstad,
010­448 00 00
Kristianstad,
044­20 61 40
Linköping,
010­448 00 00
Malmö,
040­28 70 70
Norrköping,
011­10 16 55
Stockholm,
010­448 00 00
Växjö,
0470­74 59 80
Skanska Installation ingår i Skanska Sverige AB.
Affärsidé: Skanska Installation erbjuder
kund anpassade helhetslösningar för fastighetstekniska
installationer, installationsledning och
systemintegrerade fastighetssystem.
Teknikområden: Elinstallation, Larm­ och
säkerhetssystem, Datakommunikation,
Luft behandling inomhus, Energianalyser
samt Styr­ och reglersystem.
ISO-certifikat: Skanska Electro och Skanska
Inneklimat innehar certifikat för ISO 9001
och 14001.
Antal medarbetare: 650
Omsättning 2008: Cirka 1050 miljoner kronor.

FOTO: KASPER DUDzIK.
Avsändare: Skanska Installation AB, Hakegatan 1, 211 24 Malmö
Från guldår till hundår
När vi träffar Christer
Johansson på Skanska Inneklimat i
Norrköping har han en månad kvar till
pensionen. Fast det blir inte så drastiskt,
för han har redan fuskat lite.
– De senaste två åren har jag bara jobbat
tre dagar i veckan, säger han med ett
leende.
På pensionsdagen den 30 september är
det exakt 25 år sedan han tackade ja till
tjänsten som distriktschef. Då hade kon­
toret flera anställda. De senaste sex åren har
han arbetat ensam. Hur har det fungerat?
– Jag har haft ett nära samarbete med
dels en partner, ByggVent i Norrköping,
som utfört alla entreprenader, dels kon ­
sulter som ansvarat för konstruktions­
ritningar. Själv har jag skött försäljning,
projektledning och inköp, berättar han och
tror att det är just de nära relationerna med
pålitliga partners som varit en av framgångsfaktorerna
till kontorets lönsamhet.
Hållit kundkretsen snäv
– En annan är säkert att jag alltid varit
väldigt selektiv i urvalet av entreprenader.
Jag har medvetet hållit kundkretsen snäv
och satsat mycket på långsiktiga och stabila
relationer, berättar han vidare.
Däremot har det varit mindre roligt när
projekt inte löpt enligt beräkningarna eller
när man på 90­talet på grund av konjunkturen
fick säga upp anställda.
– Alla chefers ångest. Det är förfärligt.
SVERIGE
PORTO BETALT
PORT PAYÉ
Han minns framgångar med glädje och motgångar med en rysning. Efter 25 år går Christer Johansson i pension
som distriktschef för Skanska Inneklimat i Norrköping. År han förvaltat väl. Kontoret har i princip varit lönsamt
alla år.
Text: Björn Solfors. Foto: Kasper Dudzik.
Då är det betydligt roligare att tänka på
kontorets framtid. Nyligen anställde man
tre personer från ByggVent. En arbetsledare
och två montörer är på plats på i Norrköping.
Någon ny distriktschef tillsätts inte, utan
kontoret blir en filial till Linköping. Anders
Tingman blir ansvarig för båda enheterna.
Hur kommer det sig att du stannat
inom Skanska Inneklimat alla dessa år?
– Jag har helt enkelt trivts, svarar han och
vi tvivlar inte på att han kommer göra det
även som pensionär.
Nu väntar tid för fritidshuset, hundpromenader,
familj och barnbarn.
Ett guldläge – helt enkelt.
iQ 2:2009 24