johan Herlitz.pdf

Epidemiologiska aspekter på
hjärtstopp utanför och på sjukhus
i Göteborg i ett 30 års perspektiv
Martin Fredriksson
Leg läk
Sahlgrenska Universitssjukhuset Göteborg
1

Titel:
Arbete 1
Nineteen years’ experience of out-ofhospital
cardiac arrest in Gothenburg –
reported in Utstein style
Resuscitation 2003;58: 37
2

Målsättning
Att beskriva hjärtstopp utanför
sjukhus i Göteborg (OHCA) enl
Utstein i ett 19 års perspektiv
3

Metod
Alla konsekutiva fall av OHCA i
Göteborg där ambulans tillkallades och
HLR påbörjades under 1980 – 1999
följdes under 1 år
4

Resultat
Av 5270 fall så bedömdes 73% ha en kardiell
orsak. Bland dessa var 67% bevittnade av en
bystander, 26% var inte bevittnade och 8%
bevittnades av ambulanspersonal
Mediantid från larm till ankomst av ambulans
var 5 minuter
5

%
30
20
10
0
Överlevnad till utskrivning
22
13
Bevittnade av Bevittnade av Ej bevittnade
EMS bystander
2
6

Cerebral funktion vid utskrivningen
%
100
80
60
40
20
0
92
70
35
Bevittnade av Bevittnade av Ej bevittnade
EMS bystander
CPC 1 eller 2
7

Bystander bevittnat, kardiell orsak, VF
Överlevnad till utskrivning 20%
Låg andel bystander HLR 26%
8

Konklusion
Relativt hög överlevnad
Relativt dålig cerebral funktion bland
överlevande
Korta insatstider
Låg andel bystander HLR
9

Titel:
Arbete 2
In-hospital cardiac arrest – An Utstein
style report of seven years experience
from the Sahlgrenska University Hospital
Resuscitation 2006;68: 351
10

Målsättning
Att beskriva hjärtstopp på sjukhus
(IHCA) i Göteborg enligt Utstein
11

Metod
Konsekutiva fall av hjärtstopp på
Sahlgrenska universitetssjukhuset, där
larmteamet aktiverades 1994 – 2001
12

år
Resultat
Totalt inkluderades 833 patienter
Av dessa skrevs 37% ut levande
Bland dem som skrevs ut levande hade 94%
CPC 1 el 2
Bland dem som skrevs ut levande var 86%
vid liv efter 1
80% av samtliga fick HLR inom 1 minut
Mediantid från hjärtstopp till defibrillering
var 2 minuter
13

Konklusion
Hög överlevnad efter hjärtstopp på
sjukhus
Relativt god cerebral funktion bland
överlevande
Bidragande faktorer är sannolikt en
relativt väl fungerande vårdkedja
14

Titel:
Arbete 3
Very high survival among patients
defibrillated at an early stage after inhospital
ventricular fibrillation on wards
with and without monitoring facilities
Resuscitation 2005;66: 159
15

Målsättning
Att kartlägga sambandet mellan tid
från hjärtstopp till defibrillering och
överlevnad vid IHCA
16

Metod
Alla IHCA på Sahlgrenska under 1994 –
2002 där räddningsteamet kallades och
HLR startade utgör basen
17

Resultat
Bland samtliga IHCA inträffade 47% på monitorerade
avdelningar
Andelen fall som hade VF var 59% på monitorerade
och 45% på icke monitorerade avdelningar
90% av VF på monitorerade avdelningar var
defibrillerade inom 3 minuter efter hjärtstopp men
enbart 54% på icke monitorerade avdelningar
Totalt överlevde 66% av patienterna som defibrillerades
inom 3 minuter men bara 20% om defibrilleringen
skedde senare än 12 minuter efter hjärtstopp
På icke monitorerade avdelningar överlevde 72% om
de defibrillades inom 3 minuter men bara 35% om
de defibrillerades senare än 3 minuter (p

Konklusion
Om patienter som drabbas av kammarflimmer
på sjukhus defibrilleras
tidigt så är överlevnaden hög
Detta gäller såväl på monitorerade som
icke monitorerade avdelningar
19

Titel:
Arbete 4
Cardiac arrest outside and inside hospital
in a community: Mechanisms behind the
differences in outcome and outcome in
relation to time of arrest
Am Heart J 2010;159: 749
20

Målsättning
Att jämföra karakteristik och utfall
vid hjärtstopp där HLR påbörjas
utanför och på sjukhus under 12 år
21

Metod
Alla OHCA i Göteborg 1994 – 2006 och
alla IHCA på Sahlgrenska sjukhuset
under samma tidsperiod
22

Forts.
Resultat
Studien involverar 2984 OHCA och 1478 IHCA
Patienter med OHCA skilde sig från IHCA
genom att vara yngre, involvera färre kvinnor,
mindre ofta ha kammarflimmer och behandlas
senare
Om patienter har kammarflimmer så överlever
18% av OHCA och 61% om IHCA (p < 0.0001)
Motsvarande siffror vid icke defibrillerbar rytm
var 3% och 21% respektive (p < 0.0001)
23

Forts.
Resultat
Vid IHCA var överlevnad högre på dagen (08 – 20)
och under veckan (måndag – fredag) jämfört
med på natten och på veckoslut
Inga sådana skillnader sågs vid OHCA
Vid kammarflimmer visade en multivariat analys
där man tog hänsyn till ålder, kön, bevittnande,
tid till defibrillering, tid på dygnet, veckodag och
lokalisation att IHCA var en oberoende prediktor
för ökad överlevnad (OR 3.18; 95% Cl 2.07- 4.88)
24

Konklusion
Jämfört med OHCA så ökade överlevnaden
vid IHCA 3-faldigt vid kammarflimmer
och 7-faldigt vid
icke defibrillerbar rytm
Den ökade överlevnaden vid kammarflimmer
på sjukhus förklarades inte
enbart av kortare tid till defibrillering
Tid och dag för hjärtstopp var associerat
med överlevnad
vid IHCA men inte vid OHCA
25

Titel:
Arbete 5
Outcome after out-of-hospital cardiac
arrest in a community in an 18-year
perspective
Submitted to Resuscitation 2011
26

Målsättning
Att beskriva eventuella förändringar i
utfall efter OHCA i relation till en
successivt ökande användning av
mekaniska bröstkompressioner
27

Metod
1 2 3 4
1992-2003 2003-2005 2006-2007 2008-2009
n=2408 n=491 n=423 n=499
Mekaniska bröst- 0 25 59 64
kompressioner (%)
Tid från ankomst av 6 3 2
ambulans till mekaniska
bröstkompressioner
(min, median)
28

Resultat
1 2 3 4 p
1992-2003 2003-2005 2006-2007 2008-2009
Bevittnat av ambulans 12 16 16 20 < 0.001
(%)
Bystander HLR (%) 33 48 54 57 < 0.0001
Kammarflimmer (%) 35 30 28 26 < 0.001
Tid från larm till 5 6 7 8 < 0.0001
ankomst (min; median)
Inskriven levande (%) 29 30 33 37 < 0.01
Vid liv efter 1 månad 8.6 9.4 8.3 13.6 < 0.01
29

50
45
40
35
30
25
20
15
10
%
5
0
31
15
Andel patienter inlagda levande i
Göteborg och övriga Sverige
1992-1993 1994-1995 1996-1997 1998-1999 2000-2001 2002-2003 2004-2005 2006-2007 2008-2009
År
Göteborg
Övriga Sverige
37
22
30

%
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Andel patienter vid liv efter 1 månad i
Göteborg och övriga Sverige
13,9
4,3
1992-1993 1994-1995 1996-1997 1998-1999 2000-2001 2002-2003 2004-2005 2006-2007 2008-2009
År
Göteborg
Övriga Sverige
13,6
8,6
31

Tänkbara orsaker till förändrad överlevnad
Ökande andel bevittnade av ambulans
Ökande andel bystander HLR
Förbättrad vård efter hjärtstopp
Ändrade guidelines
Ändrade attityder
Ökande användning av mekaniska
bröstkompressioner
Registreringsteknik
Naturens variabilitet
32

Konklusion
Under det senaste decenniet ses en
ökande överlevnad efter OHCA i
Göteborg
Under denna period ses också en
ökande användning av mekaniska
bröstkompressioner
Orsaken bakom den ökande över-
levnaden är sannolikt multifaktoriell
33