14.09.2013 Views

Nummer 3 - Credo

Nummer 3 - Credo

Nummer 3 - Credo

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

teXt DANIEl ASTGÅRD<br />

illustrationer SARA bERGlUND, ElIN lENNARTSSON<br />

Att leva revolutionärt<br />

i varje nummer skriver daniel astgård om lärjungaskap<br />

under rubriken ”att leva revolutionärt”.<br />

nÄr jag lÄser evangelierna kan jag ibland förundras över att Jesus fick leva<br />

så länge som Han ändå gjorde. Han är rent otroligt provocerande ibland!<br />

Det rike han talar om är verkligen upp- och nedvända världen: Den förste<br />

skall bli den siste, den som vill vara ledare skall vara som en slav, det är de<br />

fattiga som är rika och de rika som är fattiga, de sörjande skall vara glada. Han<br />

umgås med samhällets avskum och smädar de respektabla offentligt. När han<br />

berättar historier är det skurkarna som är hjältar och hjältarna som är skurkar.<br />

Man skulle kunna tro att det bara är ett stilistiskt knep – ett sätt att vara<br />

intressant, och det är nog det en del av hans samtida tror, men det är mer än<br />

Förnöjsamhet<br />

– att leva revolutionärt<br />

i en konsumentkultur<br />

- Du, skulle vi kunna prata lite?<br />

- Visst, mamma. Vad är det?<br />

- Jo, jag och pappa har tänkt lite; du blir ju<br />

äldre hela tiden, och vi tänkte att det kanske<br />

är dags att du får lite mer pengar att röra dig<br />

med. Du har ju fått lika mycket i flera år. Vi<br />

tänkte att ett par tusen i månaden skulle vara<br />

vettigt, så har du möjlighet att unna dig lite<br />

mer. Vad tror du om det?<br />

- Tack mamma, det är verkligen jättesnällt, men<br />

jag är nöjd. Jag behöver inte mer pengar faktiskt.<br />

se DÄr! En liten dialog som är smått otrolig. Vem<br />

skulle tacka nej till mera pengar? Pengar är ju frihet!<br />

10 CredO.NU NummEr trE<br />

Daniel arbetar med skolgrupper i <strong>Credo</strong> Syd<br />

Girighet är inget nytt, den är ett<br />

allmänmänskligt problem, men problematiken<br />

har på ett sätt förvärrats i vår tid.<br />

Sociologerna säger att det skedde ett<br />

skifte i vårt samhälle för ungefär ett halvsekel<br />

sedan. Samtidigt som modernismen började<br />

växla över i postmodernism skedde ett skifte<br />

i hur vi ser på oss själva: Tidigare byggde vår<br />

identitet på produktion medan den nu handlar<br />

mer om konsumtion – tidigare var det vår<br />

plats i produktionen som gav oss vår identitet<br />

(jag är förman på stålverket), nu är det i fösta<br />

hand vad vi konsumerar (iPod, Adidas, BB,<br />

DG, etc.). Ett tecken på det var kanske när<br />

varumärket flyttade från lappen där bak till att<br />

bli huvuddekoren på klädesplaggen i mitten<br />

på 80-talet – en trend som fortfarande håller<br />

i sig. Det är viktigt för oss att det syns vad vi<br />

konsumerar!<br />

så. Hade inte Jesu undervisning backats upp av handling, hade inte Hans<br />

död följts av en uppståndelse, så hade Han bara varit en pratkvarn. Men<br />

Han uppstod, Han gjorde det Han talade om, och Han uppmanade oss<br />

att göra detsamma (Joh 14:12). Jesus är Herre i ett nytt Rike som är väldigt<br />

olikt den tillvaro vi är vana vid: Fred istället för strid, generositet istället för<br />

egoism, tjänande istället för maktkamp, kärlek istället för rädsla.<br />

KristenDomen Är i grunDen revolutionär i att den (om den tas på allvar)<br />

vänder upp och ner på allt. Hur skulle det se ut om människor slutade vara<br />

rädda? Vad skulle hända med försäkringsbranschen? Hur lång tid skulle det<br />

ta innan hela finansvärlden kollapsade om människor blev generösa?<br />

i apostlagÄrningarna och breven kan vi läsa om hur de första kristna<br />

brottades med frågan om hur livet i det nya Riket skulle se ut. I den här<br />

serien kommer vi att titta på några ord som blev viktiga för dem för att<br />

beskriva det livet. l<br />

sociologen Zygmunt bauman har gjort<br />

iakttagelsen att man kan illustrera dessa två<br />

skeden i västerländsk kultur med kontrasten<br />

mellan en bankbok och ett kreditkort:<br />

Bankboken representerar viljan att snåla<br />

nu för att ha vid ett senare tillfälle och<br />

kreditkortet viljan att ha utan att behöva vänta.<br />

”Modernismen gjorde fördröjd tillfredställelse<br />

till en dygd; … den postmoderna världen …<br />

predikar fördröjd betalning. Om bankboken<br />

var symbolen för det moderna livet, så är<br />

kreditkortet paradigmet för det postmoderna.”<br />

KonsumentKulturen fungerar bara om den<br />

håller oss ständigt otillfredsställda. Enda<br />

sättet att få oss att ersätta en fullt fungerande<br />

mobiltelefon med en ny är genom att lova<br />

oss tillfredställelse och sedan inte ge oss den<br />

(ganska snart efter att vi har skaffat oss ”det

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!