Nummer 1 - 2012 - Credo

TRO OCH RElaTiOnER 

“Du ringer sent och säger din lägenhet 

kommer lossna ifrån huset | krossas emot gatan 

man måste bära sin sorg i armarna 

man måste härma dom som orkar |dom som fortsätter ändå 

Ingen annan skulle förstå och ingen annan skulle gå 

en meter för mig jag behöver dig” 

- ur Stockholm av Jonathan Johansson 

Jag bEHövER dig. vi bEHövER vaRandRa. För vad vore livet utan vänner 

att dela glädje, sorg och en kopp kaffe med? I både med och motgångar är det 

gott att inte vara ensam. Men är det alltid så enkelt? Relationer är komplexa och 

rymmer djup som oceaner. Jag ser dig, hör vad du säger men kan inte begripa 

innebörden av orden du talat. Det är lätt hänt att vi missförstår varann, konflikter 

blossar upp och det är inte ovanligt att man blir sårad. Ibland känner vi oss som 

främlingar för varandra trots att vi lever under samma tak. Men det är i umgänget 

med andra som vi växer och lär oss om vad det innebär att vara människa. 

I detta nummer av credo.nu fokuserar vi på relationer, vår relation till Gud och till 

våra medmänniskor. I vår värld som myllrar av relationer i alla dess slag, digitala 

som fysiska, vill vi leva ett liv med Jesus som herre. Det får givetvis konsekvenser i 

hur vi bemöter vår nästa, kanske i val av livskamrat och i vår relation till oss själva. 

Läs och reflektera över artiklarna i detta nummer, ta med tidningen till 

din studentförening, skolgrupp eller arbetsplats och prata om det som känns 

angeläget. Låt oss inse att det inte alltid är lätt och att vi ofta misslyckas just i våra 

relationer, men att vi då kan vända oss till Herren med en enkel bön: 

– Jag bEHövER dig, gUd. 

4 

6 

8 

10 

innEHÅll nummer eTT 2012 

Tro & relaTioner 

anna swaHn - gudsrelaTion 

MaRTin davén - luK 5:17-26 

CaROlina klinTEfElT - äKTa männisKor 

lisa ROM bOyE - jag är inTe min profil 

2 CREdO.nU nUMMER ETT 

12 

16 

18 

22 

samuel sander 

redaKTÖr 

gUsTaf THUnQvisT - sex, droger & sTudier 

EMMa svERnling & sOfia EnandER - reporTage 

gUnilla bäCks - ...eTT av liveTs viKTigasTe val 

kalEndaRiUM 

Credo.nu 

REdakTöR 

samuel sander 

08-545 494 65 

samuel.sander@credo.nu 

ansvaRig UTgivaRE 

daniel r äverbrandT 

08-545 494 61 

daniel.alverbrandT@credo.nu 

REdakTiOn (dETTa nUMMER) 

gunilla bäcKs 

princess blanche ona 

anna swahn 

gusTaf ThunqvisT 

fORMgivning 

samuel sander 

bildEn 4 

gaTuKonsTnär 

TExTER däR ingET annaT angEs 

samuel sander 

TRyCk 

veTTerTrYcK 

CREdO.nU ges uT av credo, som är en KrisTen elev- och 

sTudenT rÖrelse i sverige. vi vill med guds hjälp gÖra 

JEsUs kRisTUs känd, TROdd, lydd OCH älskad. 

vår eKonomi är helT beroende av gåvor, KolleKTer och 

anslag. vi är därfÖr väldigT TacKsamma fÖr varje gåva. 

bankgiRO 571-1858 

adREss rehnsgaTan 20 

113 57 sTocKholm 

TElEfOn 08-545 494 60 

fax 08-728 84 44 

E-POsT info@credo.nu 

HEMsida www.credo.nu

Jag älskar, 

therefore I am. 

TExT: anna swaHn, skOl - & sTUdEnTsEkRETERaRE syd 

aTT vaRa En läRJUngE till Jesus betyder att vi låter 

honom påverka allt i våra liv – inklusive våra relationer. 

Vi lever i ett samhälle där det egna jaget sätts i centrum. 

I djungeln av idoler, ego-girls och ego-boys ligger det 

nära till hands att helt gå upp i självcentrering. Samtidigt 

som miljontals människor dör av fattigdom, förtryck och 

våld är det lätt hänt att man mest bara tänker på sin egen 

välgång, sin egen hälsa och dagens outfit. 

Trots att samhället ofta rekommenderar oss att just 

fokusera på oss själva för att finna lycka finns det ett stort 

antal studier som visar på hur viktiga sociala relationer 

är för vårt välbefinnande. Bra relationer leder till bättre 

hälsa, bättre inlärning och fungerar läkande. 

”I begynnelsen skapade Gud…” 

Innan något annat fanns så fanns Gud. I begynnelsen 

var därför relationen. Gud var inte ensam i universum 

före skapelsen. I begynnelsen var den fullkomliga kärleken 

mellan Fadern, Sonen och den helige Ande. Guds 

treenighet är ett av de största mysterierna i den kristna 

tron. Vi tror på en enda Gud, men denne Gud gör sig 

tydlig för oss som tre olika personer. Guds treenighet 

kan kanske ibland uppfattas som en slags teologisk 

teknikalitet, men så är inte fallet. Guds treenighet säger 

oss nämligen något mycket viktigt om Guds identitet. 

Guds treenighet berättar för oss att Gud är och förblir 

GEMENSKAP till själva sitt väsen. Gud är en gemenskap 

mellan Fadern, Sonen och den helige Ande som 

pågår i evigheters evighet och Gud har bjudit in människan 

till att delta i denna gemenskap. Insikten om att 


Gud är treenig, att Gud är gemenskap, är avgörande för 

förståelsen av den kristna tron och för förståelsen av vad 

det innebär att vara en människa. Människan är skapad 

till Guds avbild. Att människan är skapad till Guds avbild 

innebär bl.a. att vi är relationsvarelser. Som Guds avbilder 

är gemenskapen nedlagd i vår identitet och människans 

viktigaste anlag är att älska. Vi är kallade till att spegla 

Gud och hans kärlek! Budskapet om att våra liv handlar 

om relationer är en grundläggande biblisk princip. 

Varför är det då så ofta så svårt att få till bra relationer? 

Varför stör vi oss på andra? Varför blir vi osams och 

varför går relationer sönder? 

i 1 MOsEbOk sER vi aTT gUd sökER en relation med människan. 

Adam och Eva stod från början i ett gott förhållande 

till Gud (människans absolut viktigaste relation) 

och i en god relation till sig själva, varandra och hela skapelsen. 

Men i 1 Mos 3 händer något förödande - synden 

kommer in i världen när människan vill bli Gud. Synden 

angriper och skadar våra relationer. I syndafallet skiljs 

människan från Gud och relationen till medmänniskorna 

och skapelsen förstörs. Människan riktar nu uppmärksamheten 

mot sig själv och blir fast i sin egen självupptagenhet. 

Allt sedan syndafallet har själviskheten varit 

den huvudsakliga synden hos människan. Jesus levde ett 

liv utan synd, och när vi läser om honom ser vi att han 

framförallt var osjälvisk. Han lyckades där vi ständigt 

misslyckas.

vi släPPER HElsT inTE fRaM andRa, vi vill stå längst fram 

på scen och vem har egentligen något emot att smita förbi 

i en kö om ingen upptäcker det? 

Det är vår synd, vår egoism och vår självhävdelse som 

ligger bakom våra knaggliga relationer. Vi har vänt upp 

och ner på Guds ursprungliga tanke och vilja för våra liv. 

Vi sätter oss själva i det första rummet, vår nästa i det 

andra och Gud placeras någonstans i bakgrunden. 

Synden splittrar och skiljer, kärleken enar och försonar. 

Guds bud har relationen i fokus. De tio budorden korrigerar 

våra plikter gentemot Gud och medmänniskor. 

Lagens syfte är att utveckla goda relationer till Gud, mig 

själv, andra människor och allt skapat. 

I Matt 22:37-40 förklarar Jesus att hela lagen och profeterna 

vilar på följande bud: ”Du skall älska Herren, din 

Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med 

hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet. 

Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din 

nästa som dig själv.” 

PÅ JEsU Tid var de religiösa ledarna övertygade om att det 

som verkligen behagade Gud var religiösa övningar. Jesus 

kom och slog hål på den uppfattningen. Både genom sin 

undervisning och genom sin livsstil visade Jesus att det 

främsta sättet att behaga Gud är genom rätt relationer till 

Gud och vår nästa. Jesus bjuder in oss till en resa där vi 

får fördjupa våra relationer till Gud och till människor. I 

våra relationer vill Gud att vi ska styras av hur han behandlar 

oss, Gud vill att vår livsstil ska vara ett gensvar på 

den han är. Vi talar sanning för att Gud är sanning. 

Vi förlåter andra därför att han har förlåtit oss. Vi kämpar 

för rättvisa därför att Gud är rättvis. Vi älskar därför 

att han har älskat oss. Frälsning genom Jesus Kristus 

innebär inte bara att göra upp med gamla synder, Jesus 

är lika intresserad av vår framtid som av vårt förflutna. 

Genom Jesus erbjuds vi förlåtelse och en försonad relation 

med Gud, men Jesus kan också besegra syndens 

övriga konsekvenser i våra liv. Gud kan och vill befria 

oss från själviskhetens tyranni och ge oss återupprättade 

relationer till våra medmänniskor. Bibelns budskap är att 

människor kan förvandlas genom Guds Ande. En självisk 

person kan bli osjälvisk, en stolt människa ödmjuk och en 

ovänlig person kan göras trevlig. Jesus Kristus erbjuder 

sig inte enbart att ändra vår ställning inför Gud utan 

också att förvandla vår självupptagna natur (2 Kor 5:17). 

Gud vill göra oss till älskande människor. Han vill att våra 

liv ska vittna om hans kärlek. Guds kärlek är till sitt väsen 

självuppoffrande och osjälvisk. Syndens väsen är att ta, 

kärlekens att ge. Det är en kärlek som inte i grunden är en 

”känslosak”. Det är ingen sentimental kärlek som är rik 

på känslor men saknar handling. Kärleken visar sig som 

viljan att hjälpa, tjäna och berika andra människor. C.S 

Lewis lär ha sagt följande: ”Spill ingen tid på att grubbla 

över om du ’älskar’ din nästa; handla som om du gjorde 

det”. Jesus sträckte sig ut till andra människor i kärlek. 

Han ber dig och mig att göra detsamma, för vi är kallade 

till att spegla Gud genom att älska såsom Gud älskar. 

Vi älskar, therefore we are. 

5 CREdO.nU nUMMER ETT

Luk 5:17-26 

Den lame mannen 

lÅgan äR UTslOCknad. Hoppet skingrat. Livets rullgardin 

neddragen. Fånge i sin egen livlösa kropp ligger han 

på sin brits i det mörka rummet. Begränsad. Ensam i en 

ocean av hjälplöshet. Och inte nog med att ha blivit berövad 

all form av fysisk rörlighet, hans omgivning tycker 

att det är rätt åt honom. De flesta av hans judiska bröder 

betraktar sjukdom som ett straff för att ha syndat emot 

Gud. Men just idag har fyra vänner bestämt sig. De har 

länge stått ut med att se sin vän plågas. Dag efter dag sett 

hur hans obrukbara kropp långsamt dränerat honom på 

livsgnista och hopp. Just idag har någon av dem fått korn 

på ett rykte. En strimma av hopp har spridit sig och nu 

finns ingen tid att förlora. 

dagslJUsET bländar 

honom när dörren till det 

mörka rummet öppnas 

abrupt. De fyra vännerna 

fullkomligt kastar sig över 

.. 

honom, lyfter över honom 

på en bår och rusar ut i 

folkvimlet på Kafernaums 

gator. Det blir en ojämn färd, hastigt skumpandes förbi 

affärer och torg, gator och gränder. Till slut saktar vännerna 

in vid ett hus. Det står folk överallt. Ända ut på gatan 

står folk som ivrigt sträcker på nacken för att genom 

en dörr eller ett fönster få en skymt av det som pågår. Två 

av vännerna försöker bana väg genom folket men får bara 

irritation och ilskna blickar tillbaka. Vad ska de göra? 

Vännerna överlägger. En av dem ser hur rök ringlar från 

taket på grannhuset och får en idé… 

Ingen i rummet lägger märke till trängseln, värmen 

eller den fräna svettdoften. Alla är som uppslukade av de 

ord mannen i mitten förmedlar. Plötsligt ropar en man 

till och pekar uppåt. Ner från husets rökhål, som nu 

utvidgats rejält, sänks en bår ned. I takt med att folksam- 

TExT: MaRTin davén 

”Men just idag .. 

har fyra vAnner 

bestAmt sig.” 

PasTOR PÅ föRäldRalEdigHET 

lingen märker vad som sker börjar det surras och viskas 

i rummet. Vad håller de på med? Hur vågar de avbryta 

en religiös samling på detta vis? Här har folk kommit 

från hela stan för att lyssna på den just nu mest omtalade 

läraren – och så kommer man och stör! Och vad säger 

husägaren om att man brutit upp taket? 

MannEn PÅ bÅREn känner sig rädd och vilsen när båren 

till slut dunsar lätt i golvet. Han tittar upp och möts av en 

varm fast blick. ”Jaså, det är så han ser ut den där Jesus”, 

tänker han. Plötsligt börjar Jesus tilltala honom: 

– Dina synder är dig förlåtna! 

Inombords känner mannen hur orden vidrör något 

djupt inom honom. En del av hans inre, som liksom 

hans kropp saknat liv, börjar nu 

vakna till. Han är så van vid 

att bli betraktad som syndare 

att förlåtelsens ord känns 

nya och ovana. Och härliga. 

Han är frikänd! Denna nya 

känsla är så överrumplande 

att han inte hör att Jesus och 

några religiösa ledare diskuterar något sinsemellen. Men 

helt plötsligt tittar Jesus på honom igen och säger med en 

varm och bestämd röst: 

– Stig upp, ta din bår och gå hem! 

Allt är som en dröm. Han ser, utan att förstå det, hur 

hans kropp plötsligt gör det han befaller den. Hur han 

reser sig. Hur hans fyra vänner jublar uppifrån hålet i 

taket. Hur folkmassan sakta flyttar sig så han kan vandra 

ut ur huset med sin bår. Hur vännerna omfamnar honom 

och gråter glädjetårar. Hur han översköljs av tacksamhet 

över att ha såna vänner. I denna drömska tillvaro bestämmer 

han sig för att aldrig glömma bort denna känsla. 

Inte främst känslan av att kunna stå upprätt igen. Utan 

känslan av att vara upprättad.

o 

robotserien som ställer frAgor om relAtioner 

text Av: CArolinA klintefelt, kommunikAtionsAnsvArig Credo sverige 

En Tv-sERiE OM människoliknande robotar – låter det 

som ett tilltalande upplägg? Tveksamt. Jag hörde inte till 

dem som hängde vid tv:n när det första avsnittet av ”Äkta 

människor” sändes. Men en kväll när barnen somnat gick 

jag trots allt in på SVT Play och började titta. Och ganska 

snart var jag fångad. Inte så mycket för robotarnas – 

eller, som de heter i serien, hubotarnas – skull, utan för 

de frågor som serien ställer. Vad är det att vara människa? 

Hur hanterar vi våra relationer? Vad lägger vi vår tid på? 


inTRigEn äR ganska kOMPlEx. Här finns en grupp 

hubotar som brutit sig fria och antagit alltmer mänskliga 

egenskaper. I spåren kring dem följer man också familjen 

Engman – mamma, pappa, tre halvstora barn och en 

morfar – i deras vardagsliv tillsammans med sina grannar 

o och vänner, och sina hubotar. Skaparna av serien har tro- 

värdigt lyckats frammana bilden av ett samhälle där dessa 

människolika maskiner finns på alla nivåer och med olika 

egenskaper för olika ändamål, allt från massproducerade 

hubotar som utför enklare arbeten på lager och byggen, 

till sådana som utvecklats särskilt för hemhjälp, åldringsvård, 

trädgårdsarbete eller sällskap.

faMilJEn EngMan får sin hushållshubot Anita på köpet 

när de investerar i en specialanpassad hubot åt morfar, en 

som utöver matlagning och städning kan ta blodtrycket 

och sköta hälsan åt honom. Anita hör egentligen till den 

grupp hubotar som flytt, men längs vägen har hon blivit 

skadad, stulen och omprogrammerad. Vartefter serien 

fortskrider får hon tillbaka fler och fler minnen från sitt 

tidigare liv. 

Och så finns Engmans grannfamilj, där frun till slut 

väljer att ta sonen och huboten Rick med sig och lämna 

sin överviktige och gnällige man för att leva tillsammans 

med huboten istället. 

”äkTa MänniskOR” byggER dElvis på samma skräckvision 

som många andra berättelser – den av människan 

skapade varelsen som blir starkare och mer intelligent än 

o 

vi själva, och som hotar att förgöra oss. Det är som om 

det fanns en djupt liggande rädsla i oss för vad vi själva 

kan åstadkomma. Och den är befogad – mänsklighetens 

historia bevisar ju att vi har gjort det, gång på gång. Eller 

vad sägs om atombomben? Kärnvapnen? Biovapen? Jag 

undrar om det är en självinsikt om människans potential 

till ondska som ligger i grunden. Om vi skapar någon som 

är som vi, så kommer den att bli ond som vi. 

Kvinnan som lämnar sin man för att leva med sin hubot 

gör på många sätt ett enkelt val. Visst vore det bekvämt 

att leva tillsammans med någon som aldrig säger emot 

en? Som alltid är intresserad, aldrig blir för trött, alltid 

orkar lyssna? Huboten blir en narcissistisk spegel. Den 

ger aldrig det där skavande mötet med ”den andre”, den 

som är annorlunda. Huboten stryker medhårs, ger aldrig 

motstånd. Är det sådana relationer vi innerst inne vill ha? 

nEJ, dET äR klaRT aTT vi sägER att vi vill leva i relationer 

som får oss att växa. Men samtidigt vet vi att 

relationer är det svåraste som finns. Goda relationer 

kräver något av oss, och det är inte alltid vi orkar ge det 

som krävs. 

De kräver att vi ger av vår tid. Vi måste orka vara 

närvarande även i stunder då vi kanske helst vill få fly in 

i oss själva. Vi måste orka möta andras behov, men också 

deras besvikelse när vi inte lyckas med det. Vi måste orka 

o 

med att speglas i någon som inte enbart förskönar oss 

utan också visar oss mörkare sidor av sanningen om oss 

själva. Vi måste orka bemöta någon som tänker annorlunda, 

har andra erfarenheter, andra referensramar än vi 

själva. Det ställer krav på hur vi kommunicerar, och att 

hantera missförstånd och reda ut meningsskiljaktigheter 

hör till mänsklighetens viktigaste och mest tidskrävande 

sysselsättningar – se bara på världspolitiken! Och vi 

måste hantera känslor, våra egna och andras, som inte är 

rationella och inte kontrollerbara, och ta ansvar för vad vi 

gör med dem. 

ännU finns inga HUbOTaR. Men frågorna om hur vi 

prioriterar vår tid och vårdar våra relationer är inte 

mindre verkliga för att våra maskiner fortfarande är 

lätt igenkänningsbara. Och relationer utgör fortfarande 

livets kärna – där finns det som gör ondast, men framför 

allt det som ger livet dess djupa glädje och mening. Inga 

hubotar i världen kan ändra på det.

Jag är inte min profil 

- om att vara kristen i sociala medier 

text: Lisa Rom Boye | översättning: Carolina Klintefelt 


Jag TillbRingadE En vECka söderut på semester. Det var 

varmt och skönt mitt i vinterkylan, men det fanns ingen 

Wi-Fi. Eftersom jag alltid brukar vara online, blev jag en 

kväll så otroligt rastlös att jag var beredd att betala 2 euro 

för en halvtimmes Facebook-fix. Patetiskt! 

Under de senaste 10 åren har något förändrats. Förut la 

jag min tid på mina relationer med andra människor och 

min relation med Gud. Nu använder jag, utöver det, också 

en massa tid till att förhålla mig till den jag är online, min 

profil. Min profil och jag är inte samma sak. Min profil är 

ibland mer sympatisk, den har inga dåliga hårdagar och 

den har alltid en rolig kommentar till hands. Min profil 

delar namn med mig och har samma vänner som jag har, 

men den är inte hela bilden av mig. 

René Magrittes tavla Bildernas opålitlighet föreställer 

en pipa, och under bilden står det ”Detta är inte en pipa”. 

Den visar en pipa, det ser ut som en pipa och man kunde 

rita något som liknade en pipa mindre, men det kan aldrig 

bli en riktig pipa. Det är en bild av en pipa. 

På samma sätt är den bild som du visar upp av dig själv 

på Facebook, Twitter och andra sociala medier kanske en 

bild som är mycket lik den du är. Men det kommer aldrig 

att vara du, det kommer alltid att vara en bild av dig, och 

detsamma gäller för alla dina vänners profiler. Det är inte 

nödvändigtvis bra eller dåligt, det är bara oerhört viktigt 

ftftftftft 

att komma ihåg.

ft 

tfkwfeuftf 

dET äR ingET nyTT aTT fOlk vill styra över bilderna av sig 

själva, det är inte något som sociala medier har uppfunnit, 

men det är lättare att upprätthålla en ytlig bild när 

man inte möts ansikte mot ansikte. I den verkliga världen, 

den där med frisk luft, finns det gränser för vad vi 

kan fotoshoppa och hur länge vi kan dölja att vi har en dålig 

dag, och så tror jag att relationer och vänskap ska vara. 

Du lär dig att andra människor inte heller är perfekta, och 

vi delar både glädje och sorg. Samtidigt ska vi som kristna 

glädjas över att vårt framgångskriterium inte handlar 

om hur många vänner vi har, vare sig på Facebook eller i 

f 

verkligheten. Vår framgång beror inte på hur framgångs- 

rik vare sig jag själv eller min profil är eller tycks vara, 

utan vår identitet är att vara i Kristus. Gud klickar inte 

bara på ”gillar” utan på ”älskar”. 

” Min profil och jag är inte samma sak. Min profil 

är ibland mer sympatisk... 

...men den är inte hela bilden av mig. ” 

bibEln sägER aTT gUd blEv Människa. Tänk på det lite, 

en riktig person! Jesus vandrade på jorden, han var nära 

människor, hörde deras röster, såg deras tårar, kände deras 

lukt och lärde känna de människor som korsade hans 

väg. Gud är inte en avlägsen Gud, utan han kom ner till 

oss, blev kött och blod för att han älskar oss. 

Idag är det vi som är Kristi kropp på jorden. Det är vi 

som har skickats ut för att berätta om Guds kärlek till 

människor, men hur kan vi förkroppsliga Gud i en värld 

som är mer och mer virtuell? De sociala medierna erbjuder 

enorma möjligheter även för evangelisation. Man 

kan snabbt sprida artiklar, videor och citat av smarta 

människor, man kan samlas på forum och debattera för 

brinnande livet. Men sociala medier är inte allt – att vara 

en lärjunge är mycket mer än att informera, citera och 

debattera. Är den tid vi spenderar på internet tid som tas 

från att lyssna på människor som behöver det? Är det 

verkligen lika kul att läsa LOL som att höra någon gapskratta? 

Det var inte bara de intellektuella frågorna och 

behoven som Jesus uppfyllde, läs bara Matteus 25:34-40. 

Om vi enbart visar upp en polerad online-version av oss 

själva, visar vi då att kristna också är syndare som behöver 

Jesus? 

Jag TROR inTE aTT sOCiala MEdiER är något som vi som 

kristna måste säga nej till. Genom historien har kristna 

haft fullt upp med att säga nej till saker. Isolering från 

världen är inte rätt väg framåt om vi vill fortsätta att göra 

kristendomen relevant för människor. Men om vi inte är 

säkra på hur vi ska använda media i våra relationer med 

andra, kan det gå riktigt fel. Diskussioner på nätet kan 

lätt hamna på en plats där man kunde ha varit sanningen 

mer trogen i kärlek om man hade suttit ansikte mot ansikte. 

Tvärsäkra påståenden på Facebook kan djupt såra 

en Facebook-vän som sitter med stora personliga problem 

som jag inte känner till. 

Jag äR En kRisTEn HEla TidEn. Det är inte en tröja jag tar 

på när det passar mig. Jag önskar att mitt liv speglar det, 

både i ord och handling, och samma sak måste gälla för 

min profil. Det betyder inte att allt jag skriver och gör på 

nätet pekar på Jesus, men om det aldrig gör det, är min 

profil och jag då samma sak? De sociala medierna har 

oändliga möjligheter, även för kristna, men kom ihåg att 

logga ut och spendera tid i den verkliga världen!

Sex, alkohol och studier 

Text: Gustaf Thunqvist 

Skol- & studentsekreterare Öst 

En Onsdagskväll i fEbRUaRi samlas vi över te och mackor 

för att prata om livet i studentvärlden. Fokus denna 

gång är inte tro och vetenskap, ämnesinriktningar eller 

tentor. Istället handlar det om allt som sker vid sidan om 

själva studierna. Vad innebär det att leva i världen men 

inte av världen i praktiken? Hur lever man som kristen i 

en skol- och studentkultur där det är så mycket fokus på 

alkohol och sex? 

Carin Fagerberg (CF), Västerås, studerar till tand- 

hygienist på Karolinska institutet, Stockholm, 22 år. 

Linda Martinson (LM), Stockholm, studerar till socionom på 

Södertörns högskola i Stockholm, 22 år 

Johan Gredenius (JG), Borås, studerat juridik i Göteborg i 

fyra år, läser nu på Credos bibelskola Credoakademin och en 

kurs i rättspsykologi på Stockholms universitet, 24 år 

Princesse Blanche Ona, (PB), Västerås, tidigare gått musikalutbildning 

i Göteborg, Credoakademin och är just nu inspiratör 

på Credo, 24 år 


bERäTTa OM ERT sTUdEnTliv vid sidan OM lEkTiOnER? 

CF: Vi har kårfester, sittningar, som jag har varit på 

några gånger. Det handlar väldigt mycket om alkohol och 

sex i sångerna och tjejerna kommer till exempel in klädda 

enbart i vita rockar. Vi är tre kristna i min klass och det 

gör det ju lättare att vara flera som inte dricker. Jag har 

som maxgräns att dricka två cider. Ingen tycker att det är 

konstigt. Hade man varit själv hade det varit svårare. En 

tjej är muslim också och vi sitter liksom och pratar när 

andra kanske skriker och hoppar. Haha! 

JG: Det är ju där svårigheten ligger, att både vara en del 

av studentvärlden med kompisar och så och samtidigt 

kanske frångå normen när det gäller alkoholen. Det ena 

är att jag kan känna mig annorlunda. Det andra är att folk 

kan tycka att jag är annorlunda om jag inte dricker lika 

mycket som de. Den här spänningen kan vara jättesvår 

och många klarar inte av att stå emot.

PB: Jag var nog en av dem. Där jag pluggade var det fest 

varannan helg. Jag kom från ett sammanhang där jag inte 

hade druckit någonting alls och föll totalt ner i gropen. 

Jag hade inga kristna vänner där eller ens i närheten. 

vaRföR äR dET sÅ MyCkET fOkUs PÅ alkOHOl OCH sEx i 

skOl- OCH sTUdEnTväRldEn? 

CF: Det är ju det i hela samhället, inte bara skol- och 

studentvärlden. 

LM: Med alkohol vågar folk prata mer och det känns som 

om många tror att de blir mer sig själva med några öl i 

kroppen. Man vågar lite mer. 

CF: Det är väl därför vi dricker så mycket i Sverige, för att 

vi är så stela. Många går ju ut för att få sex, uppmärksamhet 

och dricka. Skulle vi gå ut med tjejerna i klassen och 

någon träffar en kille och försvinner iväg så skulle jag vilja 

ha koll och kanske ringa henne dagen efter. Mina vänner 

vet att det finns ju inte på kartan att jag skulle gå hem 

med någon på krogen. Och det är väl ingen kille där som 

skulle vilja gå hem med en så nykter tjej, haha. 

i dE kyRkOR OCH kRisTna saMManHang ni vaRiT MEd i, 

HaR ni fÅTT UndERvisning OM dET HäR? 

CF: Ungefär ”drick inte alls”. Och jag tycker att det var 

bra. Jag är glad att jag slapp det under högstadiet och 

gymnasiet. Samtidigt blir det också en distans. Såg man 

en öl i några kompisars föräldrars kyl så tänkte man att 

de var alkoholister! 

LM: Om jag nämnde att jag hade tagit en öl förut så 

kunde kristna tycka att jag verkligen var konstig. Kan du 

vara med oss? Det gjorde att jag fick svårt med några av 

mina kristna kompisar, för att det var ett sådant avståndstagande. 

JG: Första gången jag har hört någon undervisning om 

kristen tro och alkohol var faktiskt nu på Credoakademin. 

Om man ser på Bibelns undervisning så är det tydligt att 

Bibeln säger att man får dricka alkohol. Det är den här 

berusningen, att man gör våld på sin egen kropp som 

inte är bra för oss, vilket det står i Bibeln. Frågan behöver 

lyftas upp, annars blir det lätt att man blir stenhård emot 

det eller gränslös. 

PB: Jag har vänner som avstår helt bara för att det ser 

ut som det gör i vårt samhälle. Det missbrukas faktiskt. 

Därför har de valt att inte dricka överhuvudtaget. 

CF: Jag har pratat mycket om sex med mina tjejkompisar 

men inte hört så mycket om det i kyrkan. Vi var ju ett 

gäng. Den enda jag hade att prata om det med var min 

okristna pojkvän och det var ju inte så bra. 

vad skUllE ni säga OM ni bEHövdE MOTivERa vaRföR ni 

vill vänTa MEd sEx Tills ni gifT ER? 

LM: Det är en sådan sexfixering i samhället. Det är ju ett 

sjukt samhälle vi lever i på så sätt. Man börjar inte med 

sex och sedan kommer relationen. Sex kommer som en 

följd av relationen. 


När jag var ute på en tenta-öl med några i höstas och 

berättade jag att gått bibelskola i England och varit 

inspiratör i Credo så kom sex upp. Frågan var typ: Om 

du skulle bli jättekär mig, då skulle du alltså inte gå hem 

med mig? Och jag svarade att nej, det skulle jag inte. Han 

tyckte att det var konstigt, men vi hade ett bra och roligt 

samtal kring det. 

CF: Jag har fått undervisning där man beskrev hjärtat 

som ett äpple och varje person som man hade sex liksom 

bet en tugga av det här äpplet . Har man sex med många 

så är det bara ett äppelskrutt kvar. Den undervisningen är 

inte så kul för någon som kanske har haft sex med många. 

JG: Samtidigt så tänker jag att sex är något av det finaste 

man kan ge till en annan människa. Om man har många 

one-night-stands så tycker jag att kärleken devalveras för 

varje gång. Vad har jag kvar att ge till den tjej som jag vill 

ge allt till? 

10 000-kROnORsfRÅgan - HUR HiTTaR Man RäTT PERsOn 

aTT gifTa sig MEd? 

JG: Jag tror att det är viktigt att vara ärlig med sin längtan. 

Man bör nog inte bara sitta och vänta. Men överlag 

tror jag att det är mycket tillfälligheter som gör det. 

PB: Det är otroligt mycket svårare att leva med någon 

som man inte delar tron med. Jag sa till en kille att han 

kunde komma tillbaka när han var kristen. Haha! 

CF: Utbudet blir ju mycket mindre när det ska vara en 

kristen också. Så är det ju. Mina klasskompisar tycker att 

jag är jättekräsen. 

LM: Det känns som om de i våra föräldrars generation 

gifte sig mycket snabbare än vad vi gör idag, merparten 

av de äktenskapen har hållit. Man hade inte lika mycket 

av det här självförverkligandet som många känner måste 

komma före idag. Man måste ha gjort så mycket innan 

man gifter sig och prövat sig fram på något sätt. 


HaR ni MäRkT aTT inflUEnsER fRÅn skOl- OCH sTUdEnTkUlTUREn 

PÅvERkaT ER PÅ ETT nEgaTivT säTT? 

CF: Vissa som jag umgåtts med har också fungerat som 

referenspunkt och när de berättade om hur många de 

hade sex med så tänkte jag att då kanske det inte spelar så 

stor roll om jag har sex med min kille. Åt det hållet blev 

jag definitivt påverkad. 

vissTE dU aTT: 

- Alkohol i tonåren jämfört med vuxen ålder ger större 

skador på hjärnan, förändrar utvecklingen av nervceller, 

ändrar beteendet i större utsträckning och ökar 

risken för beroende. 

- cirka 385 000 barn (ca vart femte barn under 18 år) 

lever i en familj där minst en förälder har alkoholproblem. 

(Statens Folkhälsoinstitut) 

Läs fler frågor och svar om sex, alkohol och äktenskap 

på: www.credo.nu/skolelev/fragorochsvar

Sexologen 

svarar: 

Hanna Möllås är leg. barnmorska och klinisk sexolog. 

Hon föreläser i frågor om sex och religion på 

Högskolan i Jönköping och är medlem i Pingstkyrkan 

i Huskvarna 

vad MöTER dU föR fRÅgOR bland fOlk i sTUdEnT- 

ÅldERn? 

I den åldern handlar mycket av frågorna om den egna 

identiteten, vad man vill med sitt liv. Många undrar hur 

man kan få ihop bilden av sig själv i detta västerländska 

samhälle med de kristna idealen. Självbild och kroppsbild 

är vanligt förekommande teman. Av ren sexuell karaktär 

får jag många frågor om onani, porr och vad som är okej 

eller inte. 

HUR sER bibEln PÅ sEx? 

Hm… här finns det enormt mycket tolkningar, men det 

finns mycket som tyder på att Bibelns uppfattning om sex 

är äktenskap. Samlag beskrivs i Bibeln ibland som att ”bli 

ett”, det kan liksom inte bli mer relation än så. En annan 

aspekt som bibeln tar upp är livslång trohet. Äktenskapet 

används ofta som en bild av Gud och hans folk. Allt detta 

sammantaget gör ju att sex inte blir en simpel akt, utan 

något som står för engagemang och kontinuitet. 

vilka UTManingaR MöTER Unga idag PÅ dET HäR OMRÅdET? 

Självklart blir det svårt att förstå hur man kan bolla alla 

dessa olika tankar med skolans undervisning eller det 

man matas med hela tiden. Många brottas mycket med 

att porr är så lättillgängligt och lockande. Sen tror jag att 

det är samma frågor som människor alltid tampats med. 

Var går gränsen mellan njutning och missbruk, mellan 

njutning och egoism? Tyvärr möter jag allt för många 

kristna ungdomar som kopplar ihop njutning med dåligt 

samvete. Det tror jag inte alls stämmer med Guds skapelsetanke… 

Jag tror han vill att vi ska njuta. Njutning 

innebär ju till skillnad från missbruk att man tar ansvar 

för sig själv och andra. 

vilka skäl aTT sPaRa sEx Till sin fRU/Man vill dU gE? 

Egentligen finns det bara ett bra sätt att beskriva det på. 

Lika underbart och fantastiskt gött som sex kan vara, 

lika smärtsamt och destruktivt kan det bli. Det handlar 

nog egentligen inte så mycket om att ”spara” sig som att 

kunna ge sig själv åt sig själv och den man är trygg med. 

sER dU nÅgRa TREndER näR dET gällER synEn PÅ sEx 

bland Unga? 

Det pendlar hela tiden fram och tillbaka och det pekar väl 

bara på vilken svår fråga detta är. Att å ena sidan våga stå 

för olika ideal men å andra sidan inte bli slav under regler 

som man inte förstår i sitt hjärta. Jag tycker dock pendeln 

vandrat lite från att det varit okej med KK-relationer till 

att många uttrycker lite mer försiktighet kring vem man 

har sex med. Att det inte är konstigt att sex och känslor 

hör ihop. För fem år sen var det inte riktigt okej att säga. 

vilka PRakTiska RÅd vill dU gE Till PaR föR aTT vänTa 

MEd sEx Tills Man gifT sig? 

Prata om det… Som en tjej uttryckte det för mig nyss; det 

är som en stor hemlighet, den berättar man inte så fort 

man träffat nån, det krävs en tid för att känna sig trygg. 

Att vara trygg med någon annan handlar också om att 

vara trygg med sig själv. Det kan vara minst lika svårt. 


FLYGANDE REPORTAGE 

Credo.nu skickade ut våra inspiratörer i Väst, Emma Svernling och Sofia Enander, 

att intervjua några skolungdomar om deras syn på relationer. 

HENRIK LARSSON 

är 16 år och bor i Hajom. Går i ettan på teknikprogrammet 

på Marks gymnasium. Har flickvän. 

TROR dU aTT dET äR nÅgOn skillnad PÅ din OCH din fliCkväns 

RElaTiOn JäMföRT MEd ETT PaR sOM inTE äR kRisTna? PÅ vilka 

säTT kan dET skilJa sig? 

Ja, vi är nog lite lugnare. Vi festar inte och så. 

äR dET vikTigT föR dig aTT din PaRTnER dElaR din kRisTna TRO? 

Ja, det blir svårt att vara kvar i tron annars. 

TROR dU aTT dET finns nÅgOn sOM äR dEn ”Enda RäTTa”? 

Ja och nej. Man kommer aldrig att kunna veta det, vi kan ju 

aldrig träffa alla i hela världen. Gud har en plan, men man har 

sin fria vilja så då kan man ju välja bort den planen. 

NELLY LAGERQVIST 

är 18 år och bor i Halmstad. Går i trean på omvårdnadsprogrammet 

på Sannarpsgymnasiet i Halmstad. Har pojkvän. 

TROR dU aTT dET äR nÅgOn skillnad PÅ din OCH din POJkväns 

RElaTiOn JäMföRT MEd ETT PaR sOM inTE äR kRisTna? PÅ vilkET 

säTT kan dET skilJa sig? 

Ja, det tror jag. Att vänta med sex tills äktenskapet. Det är 

främst detta jag tror är skillnaden. Jag tror också att det skiljer 

sig på det sättet att man kan dela mer på djupet, i och med att 

man tror på samma Gud. Man kan därför prata om allt. 


Ja, jag tror att Gud har tänkt ut en människa som man ska leva 

med hela livet. Därför tror jag inte att man ska gå för fort fram i 

en massa olika förhållanden. Gud har tänkt ut vem man passar 

bäst med och eftersom han vill vårt bästa leder han oss till den 

personen. 

vilkEn EgEnskaP TyCkER dU äR vikTigasT HOs din PaRTnER? 

Jag tycker att det viktigaste är att man kan förstå och förlåta 

varandra. För att ett förhållande ska fungera måste man se 

till varandras bästa. Det viktigaste är hur man är som person.

ALICE TERSMEDEN 

är 18 år och bor i Lysekil. Går i tvåan på SPINT-programmet på 

Uddevalla Gymnasieskola. 

äR dET vikTigT föR dig aTT dEn dU äR TillsaMMans MEd dElaR 

din kRisTna TRO? vaRföR/vaRföR inTE? 

Ja, det är det. Eftersom min tro är så viktig för mig vill jag 

kunna dela den med den som jag är tillsammans med. Man 

måste kunna stötta varandra i relationen till Gud och det är lättare 

om man har lika värderingar. 

TROR dU aTT dET finns nÅgOn sOM äR ”dEn Enda RäTTa”? 

Nej, det tror jag inte. Jag tror att Gud har en tanke med vem 

man passar ihop med, men om det inte funkar med den som 

Gud tänkte först så tror jag att han gör en ny plan. 

HUR visaR dU PÅ din kRisTna TRO i dina näRa RElaTiOnER? 

(Ex. faMilJ, vännER, POJk-/fliCkvän) 

Hm.. Det är väldigt olika från relation till relation. Med vissa av 

mina kristna vänner pratar jag mycket om tro och med andra 

bara ibland. Att be tillsammans med mina vänner är något 

jag uppskattar väldigt mycket! Mina ”okristna” vänner brukar 

mest fråga mig saker som de funderar på. Eftersom jag är 

uppvuxen i en kristen familj så kan jag dela min tro med dem 

också. Men jag önskar att jag delade min tro med andra mer än 

vad jag gör nu! 

FILIP LÖVSTRÖM 

är 18 år och bor i Skene. Går i trean på teknikprogrammet på 

Marks gymnasium. 

äR dET vikTigT föR dig aTT din PaRTnER dElaR din kRisTna TRO? 

Nej, inte att hon är just kristen men att hon har en förståelse. 

Det är viktigt att hon respekterar mig och min tro och att jag 

respekterar henne. 


Nej, men… Jag har svårt att tro att det finns endast en enda 

rätta. Men jag vill att den personen som jag väljer att dela mitt 

liv med ska kännas som om hon är den enda rätta. 

vilkEn EgEnskaP TyCkER dU äR vikTigasT HOs din PaRTnER? 

Jordnära men spontan. Äventyrlig.

ELSA 

RUFUS 

Gud, jag och ett av 

livets viktigaste val… 

Personliga reflektioner från en studentsekreterare mitt i livet 

av: gunilla bäcks 

”skUllE dU kUnna välJa En Man sOM inTE äR kRisTEn?” frågade en lärarkollega i fiket 

en dag. ”Nej, jag skulle faktiskt inte det”, svarade jag ärligt, beredd på att samtalet bara hade börjat där. ”Jag kan förstå 

det”, sa han eftertänksamt och lite oväntat. ”Det är som att jag skulle välja någon med en helt annan politisk inriktning 

trots att politiken är så viktig för mig. Det skulle inte gå.” Efter det fortsatte samtalet på neutral mark igen. 

HÅllER dET EgEnTligEn att jämföra någons politiska inriktning 

med vem de har som herre i sitt liv? På vissa sätt 

påverkar ju ideologi mycket eftersom många val kommer 

att logiskt följa på min grundinriktning. Så kanske är det 

även mindre komplicerat att leva med någon som tänker 

som jag gör – men söker jag då någon som är helt lik 

mig själv? Behövs det inte även skillnader för att positiv 

spänning ska uppstå? Och bör jag uttala mig så generellt 

när varje situation och person är så mångfacetterad och 

unik?! 

livET fORMas sTändigT av de val vi gör, och jag kommer här 

att tänka högt kring hur jag själv tänker i en fråga som 

berör mitt eget liv och som jag är medveten om är känslig 

och svår för många. Då jag länge levt som singel (och 

student), nära omgiven av vänner som format familjer 

och andra som likt mig själv längtar att träffa en person 

att älska och dela livet med, så har många timmar gått åt 

att diskutera, be och fundera över vad det är vi letar efter 

och längtar efter… 

Kristen och singel – lärjunge och singel 

Det viktigaste för min identitet är inte att jag är singel. 

Jag har min identitet som lärjunge till Jesus som älskar 

mig. Eftersom jag valt att ta emot Jesus som Herre i mitt 


liv och lägga mitt liv i hans famn, och han har älskat mig 

innan jag kände till honom, så är han grund och mål i 

mitt liv. Lärjungaskapet handlar om hela mitt liv, och 

min längtan att leva i det Gud har för mig påverkar de val 

jag gör. Prioriteringar som gäller tid, pengar, arbete och 

yrkesval, framtid och etiska val hamnar i ljuset av hur jag 

kan leva ut mitt lärjungaskap och leva (alltmer) i integritet 

och samklang med Jesus. 

föR MÅnga av Oss som lever ensamma handlar längtan 

efter en livspartner om längtan efter ett liv som får delas 

på många olika plan. För mig handlar det om att tillsammans 

få utforska livet, dela de som står mig nära, vardagen, 

det som är roligt och viktigt och det som är tryggt 

och äventyrligt med. Det är inte att ”ha någon” som känns 

intressant. ”Jag vill vara kräsen på att det ska kännas 

bra och önskar att han också ska vara det”, minns jag att 

jag konstaterade en gång för länge sen. Utan att fastna i 

utopiskt tänkande, så är det det naturliga och härliga jag 

längtar efter. En person jag får respektera, uppskatta och 

vara nyfiken inför. En person som berikar mitt liv och 

låter mig berika hans. En del talar om vikten av att skriva 

listor över hur han bör vara. Är det någon idé att göra 

en önskelista över en framtida relation när jag ändå inte 

söker en fri människa som jag inte ska kontrollera? Jag 

gillar tanken på grundläggande saker som inte ska kom-

promissas bort. Då handlar det snarare t ex om vänlighet, 

trygghet och att kunna visa omsorg än om ögonfärg eller 

mustasch eller inte (även om jag givetvis kan ha en åsikt 

om mustascher…). Det har hänt att jag har gjort sådana 

listor, och om mina personliga listor kan jag konstatera 

tre saker: de är inte utopiska, de handlar en del om förutsättningar 

för ömsesidig respekt, och ingen av dem kommer 

att delas här på sidan (men läs gärna vidare ändå!). 

MiTT bland önskadE inTREssEn och egenskaper som kan 

listas kommer också funderingen på hur det kommer 

att påverka mitt lärjungaskap att dela mitt liv så intimt 

och nära med en annan människa. Hur vill jag att han 

ska tänka kring Gud och lärjungaskap? Personligen kan 

jag erkänna att jag attraheras av män som lever med 

Gud, och jag längtar efter att få stå tillsammans och få 

dela mitt liv med en man som inte bara respekterar och 

uppskattar mig, utan som också styrker och stöttar det 

förhållande jag har med Gud, och där jag kan få betyda 

detsamma för honom. Det är fantastiskt när det fungerar! 

Och frustrerande när det inte gör det. Att få dela 

tron och dess grundläggande uttryck känns inte som 

överkurs utan som en förutsättning för att fortsätta 

och fördjupa den inriktning jag önskar i mitt liv. En 

riktning närmre Jesus och den han formar mig att 

vara i världen. En fråga att ställa sig i (och innan 

man går in i) ett förhållande blir därför: Stöttar 

vi varandra och växer som lärjungar tillsammans? 

Eller märker jag redan att jag börjar 

kompromissa med det som tidigare var grundläggande? 

Leder jag kanske honom att göra 

det? I en sund relation ser man till varandras 

bästa och behöver ibland kompromissa – då är 

det viktigt att vara trygg i att det inte är grunden 

som kompromissas bort. 

Får jag ledning i Bibeln kring detta? 

Bibelns Gud andas gång på gång att han 

har goda planer för mig – att min längtan 

efter samhörighet, gemenskap, uppskatt- 

ning och meningsfullhet är god. Att min längtan efter 

ett liv som är en helhet och inte blir så uppdelat är vad 

även han önskar för mig. Och Gud som har skapat män 

och kvinnor, och tänkt att vi ska få berika varandras liv 

och stötta varandra, har inte tänkt att förhållandet till en 

man ska tränga ut honom från centrumplatsen i mitt liv. 

i gaMla TEsTaMEnTET blev de som tillhörde Gud kallade att 

inte beblanda sig med folk som följde andra gudar. Gång 

på gång valde de ändå att göra det, och det inverkade 

alltid på deras relation till Gud. De glömde vem han var 

och började tillbe annat som låg nära tillhands. I Nya 

testamentet för Paulus i Korintierbrevet ett långt och välkänt 

resonemang som slutar med att han förespråkar att 

leva ensam om man klarar det – men att den som blivit 

lämnad ensam är fri att gifta om sig så länge det är med 

en kristen (se helheten i 1 Kor 7:39). 

dEn gÅngEn äR PaRTnERns tro det enda kriterium som 

nämns. Bibeln måste läsas i sin helhet, och 

till mig talar den ständigt om att låta min 

längtan vara i samklang med Guds 

vilja för mitt liv, att det inte finns 

sann lycka utanför hans vilja. 

Han kallar mig ständigt att 

följa honom. 

Men ibland känns det som 

att det kostar mig det 

jag för stunden tycker 

verkar vara bäst – bättre 

än det som är hans vilja. 

Som om jag skulle veta 

bättre än Gud. 

>>

Om jag inte träffar någon kristen? 

Så, eftersom jag inte bara är kristen i väntan på en man, 

utan medvetet längtar efter att leva vidare med Gud – och 

gärna tillsammans med en man – så är det självklart att 

han också ska vara en bedjande, aktiv lärjunge. Samtidigt 

kan man konstatera att det i församlingarna generellt 

finns fler tjejer än killar, fler kvinnor än män, och dessutom 

blir man äldre sägs det. Tänk om min begränsning 

av urvalet leder till att jag får leva med enbart vänrelationer 

och ursprungsfamilj för resten av mitt liv… Jag läser 

ju redan i skapelseberättelsen att Gud skapade mannen 

och kvinnan att tillsammans utgöra hans avbild. Är jag då 

en sämre kristen om jag inte lever enligt Guds tanke med 

familj och barn? Jag vet att många kämpar med den frågan. 

Och kulturellt sett kan mitt val se misslyckat ut, men 

att leva ensam utifrån att jag inte velat kompromissa med 

lärjungaskapet är något annat än att leva ensam på grund 

av rädslor och sår. Det senare är något att identifiera och 

söka frihet ifrån, inte gömma sig bakom. 

Singel utan pausknappen nedtryckt 

En tanke som så lätt smyger sig in i ett (moget) singelliv, 

är att livet liksom är satt på paus tills man ”träffar någon 

och börjar det vuxna livet på riktigt”. Det är en tanke att 

gå emot och istället satsa på att leva här och nu. Ett fullt 

liv. ”Jag har kommit för att de ska ha liv och liv i överflöd”, 

sa Jesus, och jag tycker mig tro att det även gäller 

den som är ogift! Falska tankar som begränsar oss möter 

oss alla i olika situationer. Gång på gång möter jag lärjungar 

som kämpar med sin ensamhet, och gång på gång 

möter jag även lärjungar som kämpar i sina äktenskap. 

Alltför ofta är gräset grönare på andra sidan… och det 

ser ofta lättare ut att använda livets förutsättningar och 

möjligheter att tjäna Gud och inrätta sitt liv så att relationen 

till honom får näring om man befann sig där, någon 

annanstans.

Relationer och framtid 

Att få dela livet med andra människor är helt fantastiskt 

och relationerna till mina vänner och min familj gör mig 

ofta lycklig och tacksam. Jag längtar efter att växa i mina 

relationer och bli bättre på att se och uppskatta dem jag 

har i min närhet. 

Mycket om det liv som ligger i framtiden är okänt för mig 

nu, men jag vet att jag som lärjunge har påbörjat en resa 

och ett liv med Gud. Det var bland annat i en kortare 

relation för några år sedan som jag insåg att jag har valt 

en inriktning för mitt liv som jag inte önskar ändra på 

även om jag för övrigt önskar vidga och utforska nya 

områden i livet. Det är för att jag vill vara fri att följa Gud 

som jag efter bästa förmåga vill välja bort sådant som 

leder till kompromisser och en annan riktning. Jag har 

valt att låta Jesus vara Han med stort H, samtidigt som 

jag fortsätter att längta efter att få möta och leva med 

mannen med stort M. Men det är inte den längtan som 

livet handlar om och det är inte avsaknaden av en man 

som får definiera mig. Hur framtiden ser ut är oklart. Min 

utmaning (för det kan det vara) är att leva trygg i att Gud 

leder mig. Om framtiden vet jag inget. Men jag vet att jag 

vill ha kvar min hand i Guds, leva ett helt och spännande 

liv med frid och frihet och ta mina beslut tillsammans 

med honom. 

FÖR EGEN REFLEKTION 

HUR TänkER dU kRing aTT sOM PaR... 

...leva i Guds vilja 

...söka hjälp i tider av kriser 

...vara en familj i en kristen gemenskap 

...förmedla världsbild & värderingar till eventuella barn 

...be tillsammans 

...få tala om det som är svårt på gemensam grund 

...prioritera ekonomin 

göR En EgEn lisTa: 

Vad längtar du efter? Lista stort och smått och se vad som kan 

strykas och vad som behöver stå kvar…! 

”OH my, it´s the Magnum!” 

(worlds 2nd most famous mustache) 

läsväRT: 

Böcker om lärjungaskap: t ex Efterföljelse, Dietrich Boenhoffer, 

Livet jag längtar efter, John Ortberg, 

Förvandlad i Guds närhet, Anders-Petter Sjödin, 

Gör som Gud, bli människa, Stefan Gustavsson 

Böcker om relationer: Salig Singel, Camerin Courtney 

Dela livet – hela livet, Lars-Göran och Christina Sundberg 

insPElad UndERvisning (Cd EllER dvd): 

Defining the Relationship, Danny Silk (korta utdrag går att 

hitta på youtube)

kalendariet 

Februari 

vecka 7 Sportlovsläger Väst 

27–4 mar CredoAkademins sportlov 

Mars 

19-23 Inspiratörsvecka på Breanäs 

April 

4–9 Påskläger på Transtrand 

anmälan finns på www.credo.nu 

5–9 Påskläger i Gällinge 

anmälan finns på www.credo.nu 

5–10 IFES Europes Påskkonferens i Ungern 

information & anmälan finns på www.undivided2012.org 

9–15 CredoAkademins påsklov 

20–22 CA+Apologia-konferens med W.L. Craig 

information & anmälan finns på www.apologia.nu 

27–29 Förträff Konfalägret 

Maj 

5 Styrelsemöte 

23-26 Inspiratörsvecka på Glimåkra 

Juni 

22–15 juli Konfaläger på Transtrand

KONFERENS! 

“Reasonable faith” 

VÄLKOMMEN 

Till Stockholm 20-22 April för 

konferens med Apologia & WILLIAM 

LANE CRAIG 

Anmälan finns uppe. Mer info 

angående priser, tider och seminarier 

hittar du på www.apologia.nu. 

PREdikOkOnfEREns 2012 

VÄLKOMMEN! 

Det är svårt att predika om helgelse i en tid som vår. 

Samtidigt finns det en längtan hos många människor efter 

att leva ett helgjutet liv. 

Under den här kursen om predikan kommer vi att arbeta 

med hur vi som präster och förkunnare predikar helgelse 

och de olika spänningsfält som predikan har att brottas 

med. Målet är att bättre förstå hur förmaningen som en 

unik nytestamentlig förkunnelseform kan fungera även i 

vår tid. 

Göran Landgren, Teologi och församling 

Mikael Rubenson, Föreningen Theofil 

föR infORMaTiOn & anMälan www.THEOfil.nU 

bibelskolan med hjärnkoll 

Många kristna ungdomar längtar efter något mer. 

En tro som får de konkreta erfarenheterna att gå 

ihop med den inre övertygelsen. Hjälp att förstå 

Bibeln på djupet. Ett sätt att leva där frågor och 

tvivel inte upplevs som hot. 

En djupare förståelse och relation till 

Gud. Är du en av dem? 

Bibelskola i centrala Stockholm med 

möjlighet till högskolepoäng. 

Ansökan och information finns på 

www.credoakademin.nu

Vår ekonomI är helt 

beroende aV gåVor, 

kollekter och anslag. VI är 

därför VäldIgt tacksamma 

för VarJe gåVa 

BG 130 OCR spec 

När du betalar med Bankernas Internettjänst eller Bankgirots 

Leverantörsbetalningar (LB) ange nedanstående referensnr 

Betalningsavsändare 

OCR 

VAR GOD GÖR INGA ÄNDRINGAR MEDDELANDEN KAN INTE LÄMNAS PÅ AVIN DEN AVLÄSES MASKINELLT 

Referensnr 

# # > 

INBETALNING/GIRERING AVI 

Inbet avgift (ifylls av banken) 

Till bankgironr Betalningsmottagare 

571-1858 

Belopp kronor öre FYLL I DET 

BELOPP 

SOM 

BETALAS

Nummer 1 - 2012 - Credo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?