Ladda ner som PDF - Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet
Ladda ner som PDF - Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet
Ladda ner som PDF - Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
BENSINSTATIONER<br />
Utgåva 2<br />
REKOMMENDATIONER TILL MEDLEMSFÖRETAGEN<br />
ANGÅENDE GOD PRAXIS FÖR KONSTRUKTION OCH<br />
DRIFT AV BENSINSTATIONER FÖR ATT MINIMERA<br />
SPILL OCH LÄCKAGE AV HANTERADE PRODUKTER.<br />
REKOMMENDATIONERNA ÄR FASTSTÄLLDA AV SPIs<br />
STYRELSE 8 DECEMBER 2009.<br />
Regelverket är indelat i följande kapitel<br />
A. Syftet med regelverket<br />
B. Lagenliga krav<br />
C. SPIs rekommendatio<strong>ner</strong><br />
1
SPI har lagt ned mycket arbete på att informationen i denna publikation skall vara korrekt.<br />
SPI kan dock ej hållas ansvarigt om nyttjandet av informationen lett till skada av vad slag den vara må.<br />
2
A Syftet med regelverket<br />
Syftet med detta regelverk är att införa god praxis för konstruktion <strong>och</strong> drift av bensinstatio<strong>ner</strong><br />
så att risken för spill <strong>och</strong> läckage av bensin, diesel <strong>och</strong> övriga drivmedel<br />
minimeras. Detta regelverk omfattar utrustning <strong>och</strong> ruti<strong>ner</strong> <strong>som</strong> berör hantering i bulk<br />
av de drivmedel <strong>som</strong> säljs till allmänheten på försäljningsstället. Sådana verksamheter<br />
<strong>som</strong> t ex automatiska biltvättar <strong>och</strong> verkstäder omfattas inte av detta regelverk. Det är<br />
heller inte i sin helhet tillämpbart på sjöstatio<strong>ner</strong>.<br />
Bensin <strong>och</strong> diesel är blandningar av kolväten <strong>som</strong> kan förorsaka skador i miljön om<br />
utsläpp sker i form av spill eller läckage från anläggningen.<br />
Dessa rekommendatio<strong>ner</strong> beskriver vilken utrustning <strong>som</strong> bör finnas på statio<strong>ner</strong>na<br />
<strong>och</strong> vilka kontroller <strong>som</strong> bör ske under drift för att minimera risken för att spill eller<br />
läckage uppstår <strong>och</strong> för att elimi<strong>ner</strong>a miljöskador om ett spill eller läckage trots allt<br />
inträffar.<br />
Med bör avses i detta dokument att givna rekommendatio<strong>ner</strong> alltid ska uppfyllas så<br />
långt <strong>som</strong> är möjligt. Avsteg från rekommendationen sker endast i undantagsfall.<br />
Detta regelverk utgör SPIs rekommenderade minimikrav. <strong>Institutet</strong> är medvetet om<br />
att medlemsföretagen därutöver kan ha företagsspecifika konstruktions-, drifts- <strong>och</strong><br />
underhållsruti<strong>ner</strong> <strong>som</strong> ställer ytterligare krav på bensinstationsverksamheten. Beträffande<br />
Etanol E85 se särskilda rekommendatio<strong>ner</strong>.<br />
B Lagenliga krav<br />
Den övergripande lagstiftningen <strong>som</strong> gäller för bensinstatio<strong>ner</strong> rörande hantering av<br />
bensin <strong>och</strong> diesel är Miljöbalken <strong>och</strong> Lagen om brandfarliga <strong>och</strong> explosiva varor.<br />
Dessutom finns regler <strong>som</strong> mer specifikt berör bensinstatio<strong>ner</strong> i<br />
SÄIFS 1997:9 ”SÄI:s föreskrift om öppna cister<strong>ner</strong> <strong>och</strong> rörledningar m m för brandfarliga<br />
vätskor”<br />
NFS 2003:24 ”Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- <strong>och</strong> vattenförorening<br />
av brandfarliga vätskor”<br />
MSB (f.d. Räddningsverkets) Handbok för hantering av brandfarliga gaser <strong>och</strong> vätskor<br />
på bensinstatio<strong>ner</strong>.<br />
SÄIFS 2000:2 ”SÄIs föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor” Cisternanvisningar<br />
V, Tryckkärlsstandardiseringen<br />
SNFS 1996:5 MS88 ”Statens Naturvårdsverks föreskrifter om ändring i kungörelsen<br />
(SNFS 1991:1) med föreskrifter om återföringssystem för bensingaser vid tankställen<br />
för motorfordon<br />
1985:14 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om tryckprover<br />
En viktig orsak till att läckage kan uppstå är korrosionsangrepp på installatio<strong>ner</strong> <strong>och</strong><br />
spill vid hantering. I Sverige infördes därför redan 1970 i Sprängämnesinspektionens<br />
regler krav på korrosionsskydd av markförlagda cister<strong>ner</strong> <strong>och</strong> rörledningar. Samtidigt<br />
infördes krav på elektriskt överfyllningsskydd på cister<strong>ner</strong> på bensinstatio<strong>ner</strong> <strong>och</strong><br />
villaoljecister<strong>ner</strong>.<br />
3
I reglerna ingår också krav på återkommande kontroll av cister<strong>ner</strong>. Från början skulle<br />
denna utföras vart 10e år, senare ändrades reglerna så att korrosionsskyddade cister<strong>ner</strong><br />
ska kontrolleras minst vart 12e år <strong>och</strong> cister<strong>ner</strong> <strong>som</strong> saknar korrosionsskydd<br />
ska kontrolleras vart 6e år.<br />
Kontrollerna ska utföras av ackrediterade företag.<br />
Erfarenheterna av reglerna är goda <strong>och</strong> idag hittas ytterst sällan några korrosionsangrepp<br />
på cister<strong>ner</strong>na <strong>som</strong> gått så långt att läckage uppstått.<br />
C SPIs rekommenderade regler<br />
Det förutsättes att de lagenliga kraven uppfylls på berörda anläggningar.<br />
Många av de anläggningar <strong>som</strong> behandlas i denna skrift har varit i drift under lång tid.<br />
Anläggningarna har etablerats <strong>och</strong> utrustats i enlighet med de regler <strong>som</strong> då gällt <strong>och</strong><br />
verksamheten har bedrivits utan anmärkning under lång tid. Anpassningen till nya<br />
miljökrav på dessa anläggningar måste ske genom successiva åtgärder. Omfattande<br />
ombyggnatio<strong>ner</strong> kan ofta vara omöjliga på grund av omkringliggande bebyggelse.<br />
I samband med byggnation av nya bensinstatio<strong>ner</strong> kan andra bedömningar göras.<br />
Därför lämnas nedan rekommendatio<strong>ner</strong> dels för befintliga statio<strong>ner</strong> <strong>och</strong> dels för nya<br />
bensinstatio<strong>ner</strong>.<br />
Principbild över en fullständigt utrustad bensinstation<br />
Nedan följer en systematisk genomgång av de olika delarna på en typisk bensin<br />
station där möjliga felkällor anges, risken för <strong>och</strong> konsekvensen av felaktigheter<br />
samt rekommendatio<strong>ner</strong> om vilka åtgärder <strong>som</strong> bör vidtagas i respektive område.<br />
4
Egenkontroll<br />
För att förebygga läckage <strong>och</strong> spill av produkter bör varje anläggning, utöver att man<br />
uppfyller de rekommendatio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> finns angående teknisk utrustning, också ha ett<br />
program för utbildning av personalen <strong>och</strong> ett internt kontrollsystem för anläggningen.<br />
Utbildningsprogrammet bör anpassas till personalens olika ansvar<strong>som</strong>råden <strong>och</strong> kan<br />
omfatta t ex<br />
• gällande lagar, förordningar <strong>och</strong> föreskrifter<br />
• produktkunskap<br />
• hälso-, miljö- <strong>och</strong> säkerhetsfrågor<br />
• spill- <strong>och</strong> läckagebekämpning<br />
• brandutbildning<br />
• Kontrollprogrammet bör dokumenteras i en kontrollplan t ex med checklistor för<br />
• daglig kontroll<br />
• veckokontroll<br />
• månatlig kontroll<br />
Genom användning av checklistor skapas också en dokumentation över genom förda<br />
kontroller.<br />
Dessutom bör det finnas ett system för avvikelserapportering <strong>och</strong> åtgärdande av felaktigheter.<br />
Egenkontroll av gasåterföringssystem<br />
Enligt naturvårdsverkets föreskrifter ska gasåterföring finnas installerad på statio<strong>ner</strong>na.<br />
Regelbunden kontroll görs av myndigheterna för att kontrollera att utrustningen fungerar<br />
<strong>som</strong> avsett. Varje station bör dessutom ha ett system för regelbunden rutinmässig<br />
kontroll av utrustningen enligt följande.<br />
Följ tillverkarens anvisning <strong>och</strong> kontrollera dessutom minst en gång i kvartalet<br />
• att pistoler är hela <strong>och</strong> oskadade<br />
• att drivremmen för gaspumpen är på plats <strong>och</strong> roterar<br />
• att mätarskåpet i övrigt inte har synliga defekter eller läckage<br />
• att slangen är hel <strong>och</strong> oskadad<br />
• Tag pistolen, vänta till pumpen startar. Kontrollera att ingen produkt läcker igenom<br />
samt att räkneverket står på noll. Om räkneverket visar annat än noll är det fel på<br />
mätarskåpet.<br />
• Håll en hand över gasintaget <strong>och</strong> kontrollera att ingen luft sugs tillbaka. Om man<br />
kän<strong>ner</strong> att luft sugs tillbaka är det fel på gasretursystemet.<br />
• Övervaka en tankning <strong>och</strong> kontrollera att endast obetydlig lukt <strong>och</strong> flimmer finns<br />
vid pistolventilen.<br />
Eventuella defekter ska skrivas in i gasåterföringsjournalen <strong>och</strong> service beställas för<br />
att åtgärda felet så snart <strong>som</strong> möjligt.<br />
5
Automatstation i contai<strong>ner</strong>form<br />
Det förekommer att bensinstatio<strong>ner</strong> utförs <strong>som</strong> s.k. ”contai<strong>ner</strong>statio<strong>ner</strong>” där all utrustning<br />
är placerad i en enhet ovan jord. I princip gäller samma regler för sådana<br />
statio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> för vanliga bensinstatio<strong>ner</strong> med cister<strong>ner</strong>na placerade i mark. Vad gäller<br />
uppfyllandet av kraven i lagen om brandfarliga <strong>och</strong> explosiva varor med tillhörande<br />
föreskrifter beskrivs detta i MSB:s handbok ”Hantering av brandfarliga gaser <strong>och</strong><br />
vätskor på bensinstatio<strong>ner</strong>”.<br />
Vad gäller de miljömässiga kraven ska samma försiktighetsåtgärder vidtagas <strong>som</strong> för<br />
övriga bensinstatio<strong>ner</strong>, vilket bland annat innebär följande utrustning <strong>och</strong> åtgärder.<br />
• Stationen ska vara försedd med påkörningsskydd<br />
• Spillskyddet på marken inom spillzonen runt mätarskåpet ska ha en tät beläggning<br />
• Marken under tankfordonet ska ha en doserad lågpunkt så att utspilld vätska kan<br />
tas omhand. Lågpunkten kan också vara ansluten till en bensinavskiljare<br />
• Vid påfyllningsanslutningen ska finnas ett spilltråg <strong>som</strong> rymmer 150 liter<br />
• Tillsynen av anläggningen ska ske på samma sätt <strong>som</strong> för andra typer av statio<strong>ner</strong><br />
• Gasåterföring steg I <strong>och</strong> steg II ska finnas<br />
• På tanken skall ett elektriskt stängande ställdon sättas för att undvika hävertverkan<br />
så att produkt kan rin<strong>ner</strong> ut okontrollerat en s.k. tanktoppsventil eller liknande.<br />
6
BEFINTLIGA STATIONER<br />
Påfyllningssystemet<br />
• I påfyllningssystemet finns följande möjliga spill <strong>och</strong> läckagepunkter<br />
• spill vid koppling av lossningsslangar<br />
• brott på lossningsslangen<br />
• överspolning vid lossningen t ex vid icke fungerande överfyllningsskydd,<br />
kom municerande kärl etc<br />
• läckage i flänsar, kopplingar <strong>och</strong> i skarvar på ledningen<br />
• korrosion på ledningen. Normalt står ledningen tom<br />
• vid fel fall på ledningen kan produkt bli stående i ledningen <strong>och</strong> om det<br />
samtidigt finns otätheter läcker produkt ut mellan varje påfyllningstillfälle.<br />
Rekommenderade åtgärder:<br />
Spilltråg installeras successivt vid påfyllningen enligt varje bolags interna plan.<br />
Spilltråget ska rymma 150 liter, vara försett med regnskydd eller anslutas till en oljeavskiljare.<br />
Vid påfyllningen anordnas en tät spillzon enligt varje bolags interna plan. Storleken<br />
anpassas till lokala förhållanden <strong>och</strong> arbetet utförs i samband med större drivmedel<strong>som</strong>byggnatio<strong>ner</strong><br />
på respektive station. Med tät yta avses, i detta fall, betong, betongsten<br />
eller asfalt.<br />
För att elimi<strong>ner</strong>a risken för överspolningar är det viktigt med korrekta beställningsruti<strong>ner</strong><br />
<strong>som</strong> säkerställer att den beställda volymen ryms i cisternen. I samband med de<br />
återkommande kontrollerna kontrolleras också att överfyllningsskydden fungerar.<br />
Om det finns skarvar på rörsystemet byts detta ut till ett skarvfritt system i samband<br />
med om- eller nybyggnation av det aktuella rörsystemet. Med skarvar avses flänsförband<br />
<strong>och</strong> gängförband. Om det av någon anledning inte går att ha ett skarvfritt<br />
rörsystem installeras vid skarvarna dubbelt skydd mot läckage eller läckagevarning.<br />
I samband med återkommande kontroll av cister<strong>ner</strong> görs också en separat provtryckning<br />
av rörsystemet i enlighet med Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om tryckprovning<br />
AFS 1985:14. Eventuella tubrör ska bytas till godkända skarvfria rör.<br />
Om man misstänker felaktighet i påfyllningsledningen, t ex felaktig lutning, görs<br />
en undersökning genom att invändigt filma rörledningen. Eventuella felaktigheter<br />
åtgärdas så snart <strong>som</strong> möjligt.<br />
Cister<strong>ner</strong><br />
Läckage från cister<strong>ner</strong> kan ske genom<br />
• korrosionsskador<br />
• otäta anslutningar<br />
• i samband med överspolning vid otäta manluckor <strong>och</strong> pejllock<br />
7
Rekommenderade åtgärder:<br />
Korrosionsskador på cister<strong>ner</strong> upptäcks <strong>och</strong> åtgärdas i samband med de återkommande<br />
kontrollerna. Dessa ska utföras vart 6e år på cister<strong>ner</strong> <strong>som</strong> saknar fullgott korrosionsskydd<br />
<strong>och</strong> vart 12e år på cister<strong>ner</strong> med fullgott korrosionsskydd. Kontroller ska också<br />
omfatta tillhörande utrustning <strong>som</strong> t ex tätningar vid manluckor <strong>och</strong> pejllock.<br />
Erfarenheten visar att med de tidsintervall <strong>som</strong> gäller för besiktningarna så hin<strong>ner</strong><br />
inga läckage ske innan eventuella skador upptäcks.<br />
Eventuella kvarvarande cister<strong>ner</strong> <strong>som</strong> saknar fullgott korrosionsskydd ska successivt<br />
bytas ut eller förses med fullgott korrosionsskydd.<br />
Distributionsledningen<br />
Distributionsledningen är en sugledning <strong>och</strong> den står normalt fylld.<br />
Läckage kan uppstå i:<br />
• kopplingar<br />
• skarvar<br />
• flänsar<br />
Rekommenderade åtgärder:<br />
Ledningarna bör vara skarvfria <strong>och</strong> ska ha ett fall tillbaka mot cisternen. Det ska <strong>och</strong> får<br />
endast finnas en backventil vid pumpen. Vid eventuella otätheter rin<strong>ner</strong> då produkten<br />
tillbaka i cisternen.<br />
Det ska inte finnas några lågpunkter på ledningen <strong>och</strong> inte heller några backventiler.<br />
Eventuella tanktoppsventiler monteras successivt bort.<br />
Om rörsystemet är utfört av galvaniserat stål görs en separat provtryckning av systemet<br />
i samband med den återkommande cisternkontrollen.<br />
Det är speciellt viktigt att ha ett kontrollsystem <strong>som</strong> säkerställer att systemet är tätt efter<br />
genomförda underhålls-, inspektions- <strong>och</strong> byggnationsarbeten. Även dessa kontroller<br />
bör dokumenteras.<br />
Gasreturledningen<br />
Spill kan ske vid en eventuell överspolning vid lossning av tankbil. För vätskedrivna<br />
system kan läckage också förekomma vid kopplingar <strong>och</strong> skarvar i rörsystemet.<br />
Rekommenderade åtgärder:<br />
Anslutningar ska placeras så att eventuellt spill förs till spilltråg eller oljeavskiljare.<br />
Om gasretursystemet är vätskedrivet provtrycks rörsystemet separat i samband med<br />
cisternkontrollen.<br />
8
Mätarskåp (pump)<br />
Här kan läckage eller spill uppstå genom att kunden spiller vid tankningen, läckage<br />
i pumpen, påkörningar eller att kunden glömmer ta bort slangen ur bilen innan han<br />
lämnar stationen.<br />
Rekommenderade åtgärder:<br />
Vid pumpen anordnas en spillzon <strong>som</strong> täcker slangens längd + 1 meter. Spillzonen<br />
ska ha en lågpunkt <strong>som</strong> är ansluten till oljeavskiljaren <strong>och</strong> ha en tät beläggning. Med<br />
tät beläggning menas i detta fall betong, betongsten eller asfalt.<br />
En asfaltyta är tät så länge beläggningen är hel <strong>och</strong> fri från sprickor. Om asfalt används<br />
måste den därför underhållas så att asfaltskiktet är helt <strong>och</strong> sprickfritt.<br />
Under pumpen ska finnas en tät yta/plåt så arrangerad att läckande produkt blir<br />
synlig. I stationens egenkontroll ingår att kontrollera att inget läckage sker. Kontrollen<br />
ska göras då pumpen är igång <strong>och</strong> eventuellt läckage ska åtgärdas omedelbart.<br />
Slangen ska förses med en slangbrottsventil så att inget spill sker om slangen slits av.<br />
De flesta pistolventiler har en upphakningsmekanism. Vid nyinstallation ska en sådan<br />
konstruktion användas <strong>som</strong> förhindrar att upphakningen kan vara aktiv när pistolventilen<br />
är återplacerad i pumpen.<br />
Pumpöarna ska vara försedda med påkörningsskydd. Ett påkörningsskydd kan vara<br />
en upphöjd refug 10 – 15 cm hög eller en avbärare i form av en stålbalk eller betong.<br />
Dagvattenavlopp inom spillzon<br />
I avloppssystemet kan läckage till omgivningen ske genom en otät spillplatta, otätheter<br />
i oljeavskiljaren, t ex otäta packningar, rörledningsbrott <strong>och</strong> ”överfyllning”.<br />
Rekommenderade åtgärder:<br />
Varje bolag ska ta fram en plan för att komplettera statio<strong>ner</strong>na med oljeavskiljare där<br />
den saknas. Nya oljeavskiljare dimensio<strong>ner</strong>as efter de förhållanden <strong>som</strong> råder på platsen<br />
<strong>och</strong> i enlighet med SSEN858-1. Dessutom kan information om dimensio<strong>ner</strong> erhållas<br />
från tillverkarna. Befintliga fungerande oljeavskiljare kan användas till dess en större<br />
ombyggnation av anläggningen sker.<br />
Oljeavskiljaren ska vara försedd med en oljevarnare i form av nivålarm. Ruti<strong>ner</strong> för<br />
tömning ska finnas. Slammet från oljeavskiljaren är farligt avfall <strong>och</strong> ska hanteras<br />
enligt de regler <strong>som</strong> gäller. Till denna oljeavskiljare ansluts de tänkbara spillzo<strong>ner</strong> <strong>som</strong><br />
nämnts ovan. Andra verksamheter <strong>som</strong> t ex verkstäder <strong>och</strong> biltvättar är anslutna till<br />
separata system.<br />
9
NYA STATIONER<br />
Påfyllningssystemet<br />
I påfyllningssystemet finns följande möjliga spill <strong>och</strong> läckagepunkter<br />
• spill vid koppling av lossningsslangar<br />
• brott på lossningsslangen<br />
• överspolning vid lossningen t ex vid icke fungerande överfyllningsskydd,<br />
kom municerande kärl etc<br />
• läckage i flänsar, kopplingar <strong>och</strong> i skarvar på ledningen<br />
• korrosion på ledningen. Normalt står ledningen tom<br />
• vid fel fall på ledningen kan produkt bli stående i ledningen <strong>och</strong> om det samti digt<br />
finns otätheter läcker produkt ut mellan varje påfyllningstillfälle.<br />
Rekommenderade åtgärder:<br />
Vid påfyllningen installeras ett spilltråg <strong>som</strong> rymmer 150 liter. Spilltråget ska vara<br />
försett med regnskydd eller anslutas till en oljeavskiljare.<br />
Vid påfyllningen anordnas en tät spillzon. Spillzonens storlek anpassas till storleken på<br />
fordon <strong>som</strong> kan användas. Om lossning ska kunna ske med bil <strong>och</strong> släp bör spillzonen<br />
vara 16 x 4 meter. Med tät yta avses betong eller asfalt. Om asfalt används, så bör ytan<br />
underhållas så att den är tät, hel <strong>och</strong> sprickfri.<br />
Drivmedelsanläggningen utrustas så att dubbel säkerhet mot överfyllning erhålls. Den<br />
andra säkerhetsnivån kan t ex vara ett nivåmätningssystem med överfyllningslarm.<br />
Det lagstadgade elektriska överfyllningsskyddet utgör den ena säkerhetsnivån <strong>som</strong><br />
ska stänga av lossningen i en nödsituation.<br />
Påfyllningsröret utförs så att inga rörskarvar erfordras. Om det av någon anledning inte<br />
går att ha ett skarvfritt rörsystem installeras vid skarvarna dubbelt skydd mot läckage<br />
eller läckagevarning. Anslutningen ska dessutom ha dubbelt skydd mot läckage.<br />
I samband med installationsbesiktning av cister<strong>ner</strong> görs en separat provtryckning av<br />
rörsystemet enligt leverantörens typgodkännande.<br />
10
Cister<strong>ner</strong><br />
Läckage från cister<strong>ner</strong> kan ske genom<br />
• korrosionsskador<br />
• otäta anslutningar<br />
• i samband med överspolning via otäta manluckor <strong>och</strong> pejllock<br />
Rekommenderade åtgärder:<br />
Endast K-cister<strong>ner</strong> används, dvs cister<strong>ner</strong> med fullgott korrosionsskydd.<br />
Återkommande kontroll av cister<strong>ner</strong> sker vart 12e år <strong>och</strong> i samband med detta kontrolleras<br />
också den utrustning <strong>som</strong> hör till cister<strong>ner</strong>na.<br />
Enkelmantlade cister<strong>ner</strong> rekommenderas av kostnads- <strong>och</strong> säkerhetsskäl framför<br />
dubbelmantlade cister<strong>ner</strong> efter<strong>som</strong> de också har både ett utvändigt <strong>och</strong> ett in vändigt<br />
korrosionsskydd. Erfarenheten visar också att med de tidsintervall <strong>som</strong> gäller för<br />
cisternkontrollerna så kommer inga läckage att ske innan eventuella skador upptäcks<br />
<strong>och</strong> åtgärdas.<br />
På statio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> ligger inom vattenskydd<strong>som</strong>råde erfordras enligt gällande före skrift<br />
MFS 2006:16 att cister<strong>ner</strong>na ska utrustas med ett sekundärt skydd.<br />
Distributionsledningen<br />
Distributionsledningen är en sugledning <strong>och</strong> den står normalt fylld.<br />
Läckage kan uppstå i:<br />
• kopplingar<br />
• skarvar<br />
• flänsar<br />
Rekommenderade åtgärder:<br />
Ledningarna bör vara skarvfria <strong>och</strong> ska ha ett fall tillbaka mot cisternen. Det ska finnas<br />
en backventil vid pumpen <strong>och</strong> endast där. Vid eventuella otätheter rin<strong>ner</strong> då produkten<br />
tillbaka i cisternen.<br />
Det ska inte finnas några lågpunkter på ledningen <strong>och</strong> inte heller några backventiler.<br />
Det är speciellt viktigt att ha ett kontrollsystem <strong>som</strong> säkerställer att systemet är tätt<br />
efter genomförda underhålls-, inspektions- <strong>och</strong> byggnationsarbeten. Även dessa<br />
kontroller bör dokumenteras.<br />
11
Gasreturledningen<br />
Spill kan ske vid en eventuell överspolning vid lossning av tankbil. För vätskedrivna<br />
system kan läckage också förekomma vid kopplingar <strong>och</strong> skarvar i rörsystemet.<br />
Rekommenderade åtgärder:<br />
Anslutningar placeras så att eventuellt spill förs till oljeavskiljaren.<br />
Vätskedrivna system bör inte användas.<br />
Mätarskåp (pump)<br />
Här kan läckage eller spill uppstå genom att kunden spiller vid tankningen, läck age<br />
i pumpen, påkörningar eller att kunden glömmer ta bort slangen ur bilen in nan han<br />
lämnar stationen.<br />
Rekommenderade åtgärder:<br />
Vid pumpen anordnas en spillzon <strong>som</strong> täcker slangens längd + 1 meter. Spillzonen<br />
ska ha en lågpunkt <strong>som</strong> är ansluten till oljeavskiljaren <strong>och</strong> ha en tät beläggning. Med<br />
tät beläggning menas betong eller asfalt. En asfaltyta är tät så länge beläggningen är<br />
hel <strong>och</strong> fri från sprickor. Om asfalt används måste den därför underhållas. De mindre<br />
spill av diesel <strong>som</strong> kan uppstå när kunder tankar skadar asfalten. Av underhållsskäl<br />
rekommenderas därför att området närmast en pump förses med en beläggning av<br />
betong på 2 x 2 m.<br />
Under pumpen ska finnas en tät yta/plåt så arrangerad att läckande produkt blir<br />
synlig. I stationens egenkontroll ingår att kontrollera att inget läckage sker. Kontrollen<br />
ska göras då pumpen är igång <strong>och</strong> eventuellt läckage ska åtgärdas omedelbart.<br />
Slangen ska förses med en slangbrottsventil så att inget spill sker om slangen slits av.<br />
De flesta pistolventiler har en upphakningsmekanism. Vid nyinstallation ska en sådan<br />
konstruktion användas <strong>som</strong> förhindrar att upphakningen kan vara aktiv när pistolventilen<br />
är återplacerad i pumpen.<br />
Pumparna ska vara försedda med påkörningsskydd. Ett påkörningsskydd kan vara<br />
en upphöjd refug 10 – 15 cm hög eller en avbärare i form av en stålbalk eller betong.<br />
Upphakningsmekanismen på pistolventilen ska vara konstruerad så att upphakningen<br />
bryts senast då pistolventilen återplaceras i pumpen.<br />
12
Dagvattenavlopp inom spillzon<br />
I avloppssystemet kan läckage till omgivningen ske genom en otät spillplatta, otätheter<br />
i oljeavskiljaren, t ex otäta packningar, rörledningsbrott <strong>och</strong> ”överfyllning”.<br />
Rekommenderade åtgärder:<br />
En oljeavskiljare ska finnas <strong>och</strong> vara försedd med en oljevarnare i form av nivålarm.<br />
Oljeavskiljaren dimensio<strong>ner</strong>as efter de förhållanden <strong>som</strong> råder på platsen <strong>och</strong> i enlighet<br />
med SSEN858-1 ”Avloppsvattens behandling vid bensinstatio<strong>ner</strong> <strong>och</strong> bilverkstäder”.<br />
Dessutom kan information om dimensio<strong>ner</strong> erhållas från tillverkarna. Ruti<strong>ner</strong> för<br />
tömning ska finnas. Slammet från oljeavskiljaren är farligt avfall <strong>och</strong> ska hanteras enligt<br />
de regler <strong>som</strong> gäller. Till denna oljeavskiljare ansluts de tänkbara spillzo<strong>ner</strong> <strong>som</strong><br />
nämnts ovan. Andra verksamheter <strong>som</strong> t ex verkstäder <strong>och</strong> biltvättar är anslutna till<br />
separata system.<br />
Etanolblandad bensin<br />
Bensin innehåller ofta etanol <strong>som</strong> en blandningskomponent. Koncentrationen är i<br />
dagsläget normalt 5 % men den kan komma att höjas till 10 % inom den närmaste<br />
framtiden.<br />
Inblandningen av etanol kan påverka valet av material till utrustningen på en bensinstation.<br />
(ref 2). Följande rekommendation ges till val av material.<br />
13
Översättning av /CONCAWES’/ Tabell 1<br />
SPI:s uppdaterade publikation ”Bensinstatio<strong>ner</strong>”<br />
Material Rekommenderat Ej Rekommenderat<br />
Metaller<br />
Elastomerer<br />
Polymerer<br />
Övrigt<br />
Kolstål med eftervärmebehandlade<br />
svetsfogar i rör av<br />
kolstål <strong>och</strong> i tankar av kolstål med<br />
helsvetsade in<strong>ner</strong>väggar<br />
(s.k.lining).<br />
Nitrilgummi (slangar <strong>och</strong><br />
packningar)<br />
Fluorel<br />
Fluorsilikon<br />
Neopren (slangar <strong>och</strong> packningar)<br />
Polysulfidgummi<br />
Viton<br />
Acetalplast (POM, Polyoxymetylen)<br />
Polypropylen<br />
Polyetylen<br />
Teflon<br />
Glasfiberarmerad plast<br />
Papper<br />
Läder<br />
18<br />
Zink <strong>och</strong> galvaniserade material<br />
Mässing<br />
Koppar<br />
Bly eller Tenn belagt stål<br />
Aluminium (kan vara en fråga för<br />
E100).<br />
Nitrilgummi (endast tätningar)<br />
Neoprene (endast tätningar)<br />
Uretangummi<br />
Acrylnitril-Butadien slangar<br />
Polybuten Tereftalat<br />
Polyuretan<br />
Polymerer innehållande<br />
alkoholgrupper (<strong>som</strong> t.ex.<br />
alkoholbaserad lack till rörledning)<br />
Nylon 66<br />
Glasfiberarmerad polyester <strong>och</strong><br />
epoxy baserade resinhartser<br />
Shellac<br />
Denna lista är inte fullständig <strong>och</strong> materialkvalitén måste vara lämplig för den avsedda<br />
användningen. Det är en stark rekommendation tillverkaren av dessa produkter alltid<br />
rådfrågas innan etanol/bensinblandningar tas i bruk.<br />
Referenser<br />
Kork<br />
1) Naturvårdsverket faktablad 8283 från februari 2007, Oljeavskiljare<br />
2) Concawe rapport 3/08 guidelines for blending and handling motor gasoline containing<br />
up to 10% v/v ethanol.<br />
14
Säkerhetsdatabladen är borttagna (dec 2009)<br />
Ny lagstiftning om märkning av kemiska produkter kommer träda i kraft 1 december 2010.<br />
Vi hänvisar läsare till SPI:s medlemsföretags hemsidor för aktuell information om<br />
säkerhetsdatablad. Detta p.g.a. förändringen av dessa sker kontinuerligt<br />
15
<strong>Svenska</strong> <strong>Petroleum</strong><br />
<strong>Institutet</strong> (SPI) är<br />
branschorganisation för<br />
oljebolagen i Sverige<br />
<strong>och</strong> har <strong>som</strong> ändamål<br />
att tillvarata <strong>och</strong><br />
befrämja oljebranschens<br />
intressen.<br />
SPI arbetar inte med<br />
frågor <strong>som</strong> rör priser<br />
eller konkurrensen<br />
mellan medlemsföretagen.<br />
SPI bildades år 1951<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Petroleum</strong> <strong>Institutet</strong>, Nybrogatan 11, 114 39 Stockholm<br />
Telefon: 08-667 09 25<br />
Fax: 08-667 09 54<br />
www.spi.se<br />
e-mail: info@spi.se<br />
16<br />
Åtta.45 Tryckeri AB