Populärvetenskaplig sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning
Varje år genomförs cirka 16 000 totala höftplastiker i Sverige. Orsaken till dessa ingrepp utgörs
till största del av primär artros vilket innebär leddestruktion utan klar orsak. Operation är aktuell
om patienten har höftsmärta som inte kan kontrolleras med icke-kirurgisk behandling såsom
sjukgymnastik och smärtstillande läkemedel. Antalet totala höftplastiker har ökat stadigt sedan
detta ingrepp introducerades. Med en allt äldre befolkning med höga krav på fysisk förmåga kan
denna utveckling antas fortsätta. Resultaten av operationen är generellt sett goda, och i synnerhet
Sverige uppvisar goda resultat. Traditionellt har de två protesdelarna satts fast på två olika sätt vid
detta ingrepp; protesen har antingen fästs med hjälp av bencement eller fixerats med hjälp av den
naturliga beninväxten, så kallad ocementerad fixering. I Sverige har den cementerade fixationen
dominerat klart, men globalt används ocementerad fixering i stor utsträckning. Användandet av
ocementerade proteser har dock ökat i Sverige de senaste decennierna. Tack vare Svenska
Höftprotesregistret som sedan 1979 följt upp alla höftoperationer i Sverige, finns det goda
kunskaper om utfallet av detta ingrepp. Sedan 2002 ingår det patientrapporterade utfallet som en
del i det insamlade materialet.
I detta arbete har skillnader i det patientrapporterade utfallet mellan patienter som fått cementerad
och ocementerad fixation av sin höftprotes jämförts. Patienterna har med elva frågor fått skatta sin
upplevda smärta, sin hälsorelaterade livskvalitet och hur nöjda de är med resultatet av ingreppet.
Patienter med ocementerad fixation av sin protes har ett år efter operation rapporterat bättre
resultat i alla undersökta variabler än patienter med cementerad fixation. För att undvika att
resultatet påverkats av andra faktorer har statistiska beräkningar genomförts där hänsyn har tagits
till orsaker som kan påverka resultatet. Även efter dessa beräkningar fanns det en statistiskt
säkerställd skillnad i alla variabler som mättes. 21

I studien har även de mest använda proteskombinationerna på den svenska marknaden jämförts.
Bland de cementerade modellerna har det observerats små, men signifikanta, skillnader mellan
den mest använda modellen och andra kombinationer.
I ett samhälle där vi lever allt längre, där gruppen äldre ökar och med en grupp patienter som efter
pensionen förväntar sig att fortsätta leva ett aktivt liv, kommer ortopeden att ställas inför nya
frågeställningar. Alla inom vården möter patienter som är vana vid att vara med och bestämma
samt är pålästa. Dessa patienter kommer i allt större utsträckning ha egna önskemål rörande valet
av sin höftprotes. Läkarens roll att i samråd med patienten välja protes och fixation underlättas av
relevant data på området och studier som belyser hur patienten upplever ingreppet tillför viktig
information i denna process.
Fortsatta studier behövs inom området då mängden data sex och tio år efter operation fortfarande
är begränsat. De noterade skillnaderna mellan de olika fabrikaten kräver en djupare analys innan
dessa resultat används som beslutsgrund. Det kan finnas kopplingar mellan utfallet och de olika
sjukhusen som vore intressant att studera. Patient rapporterat utfall kan även i fortsättningen bidra
med viktig information till det kvalitetsarbete som Svenska Höftprotesregistret utför, vilket är oss
alla, såväl inom professionen, som patienter, till gagn.