Här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi

En ny situation för utrikesförvaltningar i en globaliserad värld 2011:1
Utrikesförvaltningarna har också för länge sedan förlorat sitt
informationsövertag. Ambassadernas traditionella rapportförfattande
var tidigare en exklusiv och dominerande informationskälla
för UD och regeringen. Det finns i dag hur mycket tidningar,
radio och TV som helst, vilka förmedlar nyheter, analyser och
kommentarer snabbare och koncisare än depeschskrivarna på
ambassaderna. Denna information är också tillgänglig för alla.
Sedan ett drygt decennium finns Internet – en oändlig och
sekundsnabb informationskälla, som dessutom är sökbar.
Frågeställningen formuleras på följande sätt i en översikt av
utrikesförvaltningars roll i EU-länder:
”Observers of foreign ministries and the systems of diplomatic
representation over which they preside have reached very different
conclusions as to their role and significance in the rapidly shifting patterns
of world politics. On the one hand, there are those who argue that the
critical functions that these institutions perform remain in essence
unaltered. The implication of this interpretation is that the traditional
state-centered diplomatic machinery of representation, intelligencegathering
and communication remains as it has traditionally been
portrayed: a key institution of the international system and a major
resource through which governments pursue their policy objectives. A
contrary view, however, asserts that the twin forces of globalization and
regionalization are challenging governments and have dramatically
diminished the significance of these traditional instruments of diplomacy.
Consequently, the role of the foreign ministry (FM) has become
increasingly marginalized in the face of both internal and external
pressures.” 6
1.1 Frågan väckt långt tidigare
Även i Sverige har globaliseringens – internationaliseringen kallades
det tidigare – betydelse för utrikesförvaltningen uppmärksammats.
Senast gjorde Globaliseringsrådet 7 det, men frågan har varit aktuell
och gjort sig påmind under utrikesförvaltningens hela historia.
Länge var utrikespolitik något enbart för kungen. Karl XIV Johan
höll en särskild konselj i utrikes ärenden, där bara utrikesstatsrådet
fick vara med, inte de andra statsråden. Att det är presidenten som,
nästan enväldigt, styr den amerikanska utrikespolitiken vittnar
6 Brian Hocking, Introduction: Gatekeepers and Boundary-Spanners – Thinking about Foreign
Ministries in the European Union i Foreign Ministries in the European Union, Brian Hocking
and David Spence, Eds. 2005.
7 Sverige i världen, rapport från Globaliseringsrådet, Ds 2008:82.
50