Ladda ner Magasinet Östersund som pdf - Journalisthuset

östers nd 

Ett magasin från 

ÖstErsunds kommun 

# 1/2009 

HyScH 

HyScH 

i rådHuSet 

Sommarens 

drömjobb 

Så Ska kommunen 

klara ekonomin 

framtiden 

Vi är

ledare 

Rösträtten är 

demokratins fundament 

Rätten att rösta vid fria och allmänna val är den moderna demokratins fundament. Därför är 

det inte bara en rättighet, utan en viktig plikt för medborgarna att delta i valen. Det räcker inte 

som definition av en bra demokrati – men det är ett fundament. Demokrati är folkstyre och då 

hänger det på att medborgarna verkligen använder sin rösträtt. Så min uppmaning till alla är att 

gå och rösta i Europavalet som börjar den 20 maj – och i de kommande valen till kyrkan 

(om du är medlem), kommunen, landstinget och riksdagen. 

Den parlamentariska demokratin bygger på rösträtten. När FN ska granska hur de mänskliga 

rättigheterna upprätthålls i ett land granskas landets författning och där måste den allmänna 

rösträtten finnas. 

Men demokrati är ju så mycket mer än lagstadgad rätt att rösta. De folkvalda måste ha 

system för att lyssna på medborgarna i det dagliga politiska arbetet. De flesta av våra politiker 

är förtroendevalda bara på en lite del av sin tid – resten av tiden håller man på med sitt vanliga 

jobb. Då är det viktigt att varje förtroendevald känner att den har mandat att ställa de frågor som 

medborgarna skulle ha ställt om de fick chansen. Det är också viktigt att de förtroendevalda har 

laglig möjlighet att ta ledigt från sitt jobb och får ersättning när det är ett politiskt möte. 

De förtroendevalda är viktiga för att demokratin ska fungera – så du som medborgare 

bör ta kontakt med någon i kommunfullmäktige som du känner och berätta 

hur du ser på saker och ting. Det kanske blir ett viktig sätt för dig att göra din röst 

hörd. Jag vet att det är viktigt för de folkvalda som sitter i kommunfullmäktige. 

Men det räcker ändå inte. Aktiva medborgare och deras föreningar är själva kittet 

i demokratin. Det är därför du som medborgare också måste engagera dig för 

att samhället ska fungera på ett bra sätt. En del är med i de politiska partierna, 

men det är tyvärr en minskande skara. Väldigt många människor är med 

i olika intresseföreningar som gör att livet i vårt Östersund blir både bättre 

och tryggare. Jag tänker på bostadsrättsföreningar, hyresgästföreningar, 

väglyseföreningar, villaägarföreningar, föräldraföreningar, idrottsföreningar, 

byalag och många andra föreningar som är viktiga för den plats vi 

bor på. Detta engagemang är den andra grundstenen för demokratin. 

Utan alla dessa aktiva människors insatser skulle vårt samhälle inte 

fungera. Det är där vi löser de nära gemensamma problemen och det 

är där vi skapar aktiviteter i bygden som ökar gemenskap och trivsel. 

Så gå och rösta nu när det blir val till Europaparlamentet – det enda 

direktvalda organet inom EU. 

Men glöm inte att också gå på det 

där föreningsmötet som du 

kanske tänkte slippa ifrån. 

Ditt engagemang gör 

skillnad. 

Redaktörens tips 

Redaktören tipsar 

skolan Växer – i dag har Östersund den 

högsta efterfrågan någonsin på förskoleplatser. 

nästan alla 1- till 5-åringar finns i kommunens 

förskolor och behovet bara växer. följ med till en 

av kommunens nya uppfräschade skolor – Vallens 

förskola. 

se sidan SidorNa 14 16-18 

2 östersund 

Jens Nilsson 

Kommunstyrelsens ordförande 

Magne Figenschou, Gabriel Österberg 

och Viggo Johansson 

Varsågod 

Ett magasin till dig 

från din kommun 

www.ostersund.se 

Magasinet östersund utges av 

östersunds kommun. 

ansVarig utgiVarE: 

kommundirektör Bengt marsh 

rEdaktionsansVarig: 

informationschef Eva Larsson 

rEdaktion: 

infobyrån, Östersunds kommun 

grafisk form: 

Journalisthuset i sundsvall 

tryck: daus tryckeri, Östersund. 

tryckt på papper miljöcertifierat enligt 

PEfc och iso 14001. 

innehållsförteckning 

Beredd att möta lågkonjunkturen 4 

succén återvänder 6 

unga företagare 7 

sommar med thomée 11 

inte bara camping 12 

företagare satsar 

på biogas 13 

Bröllop i rådhuset 14 

skolan gasar 

och bromsar 16 

stortorget 

lyser upp 20 

Lotsen hjälper företag 22 

Besiktar vården 24 

trygga tonåringar 26 

Ett Östersund för alla 27 

familjehem 28 

taggade soptunnor 30 

rena nyheter 31 

agenda 21 32 

Helena om sitt Östersund 36 

Din eget 

magasin 

kommunens magasinet Östersund delas 

ut till alla som bor i Östersunds kommun. 

magasinet har producerats 

sedan 2007 och det kommer ut med två 

nummer varje år. du hittar alla 

numren på www.ostersund.se/ 

omkommunen/ 

magasinetostersund

Lägg din EU-röst 

Söndagen 7 juni är det dags för val till 

EUparlamentet. Förtidsröstningen har 

pågått sedan 20 maj. Receptionen 

i Rådhuset är ett av de ställen där det 

är möjligt att förtidsrösta. 

Det är valnämnden, som är förtroendevalda, 

som ansvarar för genomförande 

av valet. Kommunen är indelad 

i 39 valdistrikt som ska bemannas med 

röstmottagare. 

På röstkortet står angivet vilken 

vallokal man ska gå till på valdagen. 

Vallokalerna är öppna 08.0021.00. 

Valnämnden har sett till att lokalerna 

är anpassade för rörelsehindrade. 

Östersunds kommun genomför även 

så kallad institutionsröstning veckan 

före valet på länssjukhuset och på 

äldreboenden. Valnämnden kommer 

också att ordna röstmottagning för 

synskadade i Rådhuset. 

➜ Läs mer om valet på www.val.se och 

Eu-parlamentet på www.europarl.europa.eu/ 

Östersund = 

livskvalitet! 

Östersund finns med bland de fem som nominerats 

till Sveriges Kvalitetskommun 2009. de 

övriga fyra är Stockholm, Vara, Trollhättan och 

Södertälje. En expertgrupp inom SKL, Sveriges 

kommuner och landsting, ska nu granska dessa 

kommunerna fram till att utmärkelsen delas ut 

under Kvalitetsmässan på Göteborgsoperan den 

17 november. 

Utmärkelsen kammas hem av den kommun 

som lyckas bäst med att utveckla och förbättra 

demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och 

samhällsbyggande. 

noterat 

student 09 

frida Paulsson tar studenten 

från estetiska programmet med 

inriktning musik. 

Hur känns det att ta studenten? 

– det är lite blandade känslor. det 

ska bli skönt men jag kommer att 

sakna gemenskapen med klasskompisarna. 

Vad ska du göra sen? 

– i sommar ska jag jobba på ett 

gruppboende. i höst ska jag ut och 

resa, vart är inte bestämt men det 

blir antagligen till Sydamerika. 

den 5 juni tar gymnasieungdomarna 

i östersund studenten. 

följande tider gäller: 

• Jämtlands Gymnasium Wargen 

Samling 10.00, uttåg 11.30 

• Jämtlands Gymnasium Palmcrantz 

Samling 10.00, uttåg 12.00 

• Jämtlands Gymnasium Fyrvalla 

Samling Stora kyrkan 11.30, 

uttåg 12.30 

(med reservation för eventuella 

förändringar) 

➜ Mer information hittar du på 

www.jgy.se 

du behövs! 

Snart är det dags för 

skolavslutning och det 

innebär många ungdomar 

på stan. den 5 och 12 juni 

blir det nattvandringar med 

start 21.00 i iogt:s pelarsal. 

➜ anmäl dig till 

nattvandring.nu 

på 070-670 09 26 eller 

mejla tomas.ronning@ 

ostersund.se 

östersund 3

”Besparingarna 

ska drabba 

medborgarna 

så lite 

som möjligt” 

Trots ständiga nedräkningar av skatteintäkter 

blickar Östersunds kommun framåt och är 

beredd att möta lågkonjunkturen. Kommunen 

har en sund ekonomi och har klarat 

påfrestningar förr. 

TExT: MaLiN aNdErSSoN JUNKKa | FoTo: SVErKEr BErGGrEN 

4 östersund 

det är nödvändigt att göra besparingarna nu och inte skjuta problemen på 

framtiden till kommande generationer. Tar vi inte tag i de ekonomiska 

bekymren nu växer de och blir ohanterliga, säger kommundirektör Bengt 

Marsh. 

De dystra prognoserna från SKL, Sveriges kommuner och landsting, 

har duggat tätt och politikerna har tvingats ändra budgeten och öka besparingskraven. 

Budgeten för 2009 som togs i december ligger långt ifrån den verklighet 

vi befinner oss i. Bara under 2009 har Östersunds kommuns skatteintäkter 

minskat med 72 miljoner kronor jämfört med den budget man beslutade om strax 

innan årsskiftet. 

– Det blir tufft, men vår styrka är en kompetent organisation med många 

duktiga engagerade medarbetare, säger Bengt Marsh. 

För att möta ”skattetappet” med 72 miljoner kronor beslutade fullmäktige

23 april om att genomföra ett handlingsprogram 

som sänker kommunens kostnader 

2009 med drygt 43 miljoner kronor. Åtgärden 

gör att kommunen just nu räknar med 

ett överskott på cirka 25 miljoner kronor 

i år. Det i sig är en buffert för att möta 

ökade kostnader för försörjningsstöd och 

eventuellt ännu lägre skatteintäkter. 

Det är viktigt med kraftfulla insatser för 

att klara av det lagstadgade balanskravet. 

Genom att agera snabbt och handlingskraftigt 

minskar kommunen risken för ett 

underskott vid årets slut. Om en kommun 

går med underskott måste den enligt lag 

återställa det inom tre år. 

kostnadEr ska noga ÖVErVägas 

Besparingarna 2009 består bland annat av 

ett stopprogram som gäller hela kommunen. 

Det betyder inte totalstopp för allt, 

men alla kostnader ska noga övervägas. 

– Tillfälligt kan vi dra ned på kompetensutveckling, 

personalvård och utvecklingsarbete. 

Men det är klart att stopprogrammet 

kommer att märkas, framförallt för 

våra anställda, säger Bengt Marsh. 

För 2010 saknas 190 miljoner kronor 

för att uppnå vad som betecknas som god 

ekonomisk hushållning, det vill säga att 

kommunen har ett överskott på 2 procent 

på sina intäkter. För att klara balanskravet 

saknas 130 miljoner kronor och kommunfullmäktige 

har beslutat om besparingar för 

2010. 

– Men man bör ha relationerna klart 

för sig, säger Bengt Marsh. I en budget 

på 3 300 miljoner kronor handlar det om 

besparingar på 108 miljoner kronor. 

– Det är dessutom en kommun som 

står på en stabil grund. Vi har inga lån, pensionsmedel 

är reserverade, förtroendevalda 

och tjänstemän är krismedvetna. 

I början av april lämnade regeringen besked 

om ett stödpaket till landets kommuner. 

För Östersunds del handlar det om 31,3 

miljoner i extra tillskott för 2010 och 22,4 

miljoner kronor extra årligen 20112012. 

Trots lågkonjunkturen är det viktigt att 

Bengt Marsh 

Östersunds kommun fortsätter att tänka 

långsiktigt och prioriterar satsningar som 

gör Östersund till en attraktiv kommun 

att bo och leva i. Den ekonomiska krisen 

är trots allt tillfällig och den kommer att 

vända. En fortsatt satsning på internationella 

skidskyttetävlingar av världsklass och 

en ny Vinterfestival 2009 är exempel på 

åtgärder som ska stärka Östersunds attraktionskraft. 

Förslaget till Tillväxtprogram 

som nu håller på att arbetas fram har som 

mål fler invånare, fler företagsetableringar 

och fler besökare till Östersund. 

– De målen ska vi fortfarande satsa stenhårt 

på att förverkliga, säger Bengt Marsh. 

Han fortsätter: 

– Det gäller att både kunna gasa och 

bromsa samtidigt. Även i fortsättningen 

ska kommunen arbeta med utveckling 

och framtidstro. Det kommer gå om vi alla 

hjälps åt! 

➜ På kommunens hemsida kan du följa 

budgetarbetet. 

FAKTA 

skattEtaPPEt: 

• redan 2008 fick Östersunds kommun 33 miljoner 

kronor mindre i skatteintäkter än budgeterat på 

grund av den då begynnande lågkonjunkturen. 

• under 2009 har det fortsatt, skatteintäkterna 

ökar men inte alls i samma utsträckning som de 

gjorde under de goda åren. 

Hittills i år har skatteintäkterna sjunkit med 

72 miljoner kronor. 

• 2010 kommer Östersunds kommun att ha 

110 miljoner kronor mindre i skatteintäkter. 

det tvingar kommunen till stora besparingar. 

Viktiga datum i BudgEtProcEssEn: 

• den 15 till 17 juni ska politikerna bestämma sig 

för vad de ska spara på 2010. då är det en så 

kallad budgetberedning. det handlar om besparingar 

på totalt 108 miljoner kronor. 

• den preliminära budgeten för 2010 beslutas av 

kommunfullmäktige i september. 

östersund 5

Vinterfesten 

Är du ensam bland vännerna om att ha missat det omtalade ljusspelet på rådhusfasaden 

under skidskytte-VM? deppa inte, nu får du chansen igen! Under tre veckor, från 26 februari 

till 14 mars nästa år, återkommer Vinterfestivalen i Östersund. 

TExT: MaTTiaS ELiaSSoN | FoTo: roGEr STraNdBErG 

vinterfestivalen som genomfördes 

samtidigt som skidskytteVM ifjol 

blev precis den folkfest som kommunen 

hoppades på. Många minns ännu konsten, 

uppvisningarna, dansen, musiken och 

inte minst ljusinstallationerna och showerna 

från den förra festivalen med värme. Sedan 

dess har det smitts planer på att permanenta 

arrangemanget som en manifestation av 

Vinterstaden, en populär, bred och folklig 

festlighet som ska hjälpa Östersund att växa 

och utvecklas. 

– Vi vill att Östersundsborna ska uppfatta 

Vinterfestivalen som en positiv händelse, 

något vi alla kan se fram emot och som 

bidrar till stolthet över Östersund, säger Eva 

Larsson, informationschef på Östersunds 

kommun. 

Förhoppningen är att Vinterfestivalen ska 

bidra till ökade intäkter för besöks näringen, 

viktiga kund och affärsmöjligheter för 

6 östersund 

näringslivet och att den ska stärka stadens 

attraktionskraft. Nu börjar planerna bli konkreta, 

men frågan är om det verkligen är läge 

att satsa på underhållning och evenemang 

i dessa bistra tider. 

– Ja, det är jag övertygad om. Dels blir 

Vinterfestivalen en välbehövlig stimulans för 

näringslivet, dels är ett attraktivt Östersund en 

viktig förutsättning för tillväxt. Vi måste locka 

till oss människor som vill flytta hit och då 

måste vi också utmärka oss, säger Eva Larsson. 

HÖga amBitionEr 

Det är Storsjöyran AB som har fått kommunens 

uppdrag att genomföra Vinterfestivalen 

2010 och ambitionerna är höga. Några av 

inslagen från den förra festivalen återkommer, 

bland annat med vidareutvecklingar 

av det minnesvärda ljusspelet på Rådhusfasaden 

och kulturfesten Asfalt & Norrsken. 

Annat är helt nytt, exempelvis kommer 

åTErKoMMEr 

Stortorget att få spela en framträdande roll 

med en spektakulär eld och ljusshow. 

Ytterligare ett stort evenemang blir återuppståndelsen 

av den anrika Frösöstörten, det 

spektakulära störtloppet från Gustavsbergsbackens 

topp till målgången vid Kärringbacken. 

När det begav sig, på 1980talet, var det en 

upp visningstävling där utförsåkareliten fick 

chansen att pröva på lite ”stadskörning” 

i anslutning 

till WCtävlingarna i 

Åre. Frösöstörten 

modell 2010 

blir istället en 

möjlighet för 

alla att pröva 

nerverna, 

antingen i 

tävlingsklassen 

eller som glada 

motionärer. 

Vinterfestivalen 

Vinterfestivalen anordnades för första gången 

2008 i samband med Vm i skidskytte. 

festivalen hade 70 000 besökare och en 

undersökning visade att 86 procent av 

besökarna önskade sig en ny Vinterfestival. 

det mest uppskattade inslaget var det 

spektakulära ljusspelet på rådhusfasaden. 

storsjöyran aB arrangerade 

festivalen 2008.

Caroline och agnes 

bakar sig genom 

sommaren 

en vecka efter skolavslutningen drar 

kommunens sommarkollo igång. 

Närmare fyrtio ungdomar från nian 

till sista året i gymnasiet har sökt 

det lite annorlunda sommarjobbet. 

Med 2 000 kronor i fickan och stöd från 

handledare, näringslivet och unga företagare 

ska ungdomarna driva ett eget företag under 

tre veckor. 

– Det är kanon! Du får bestämma din 

arbetsdag helt själv, säger Caroline som tillsammans 

med vännen Agnes redan hunnit 

med ett år som sommarföretagare. 

Tjejernas koncept från förra året var så 

lyckat att de fortsätter med företaget i år 

också. 

– Under kick offveckan fick vi fundera 

ut vilket företag vi ville starta och idén till 

ett fik kom upp eftersom Campus stänger 

sitt under sommaren. Många saknade 

Sommarfiket, har du hört talas om det? om du inte har det så tycker 

jag att du ska ta svängen förbi Campus. där hittar du två av kommunens 

Sommarlovsentreprenörer – Caroline Hjelm och agnes Julin. 

TExT: MiKaELa TraPP | FoTo: SVErKEr BErGGrEN 

någonstans att köpa fika, säger Caroline. 

Det var starten till Sommarfiket. 

Tjejerna värvade in ännu en kompis, 

Johanna Persson och Agnes syster Alma. 

Sedan började de att förbereda recept och 

lokalen fick de låna av Campus. Under måndag 

till fredag mellan 1016 fanns det alltid 

något att köpa hos tjejerna. 

– Vi bakade allt möjligt. Bullar, morotskaka, 

rulltårta, rabarberpaj, kladdkaka, 

berättar Agnes. 

kyckLingsPEtt tiLL tacoPaJ 

Och när en av kunderna frågade efter en 

lättare lunch var tjejerna inte sena med att ta 

fram några varianter. 

– Vi lagade allt från kycklingspett till tacopaj, 

säger Caroline och påstår sig vara en bra 

provsmakare. 

– Jag gillar att prata och Agnes är duktig på 

att baka, konstaterar den unga företagaren. 

Fikets utbud växte sig allt större och 

tjejerna fick dela upp sig under dagen. Två 

fick vara hemma och baka, medan två skötte 

om serveringen. 

– Sista dagen tog vi med oss en gasolgrill 

till fiket. Ute på gräset dukade vi upp långbord 

och ordnade en grillfest, minns Caroline. 

I år ska Sommarfiket utvecklas ännu mer. 

Förra sommaren använde de sig av affischer 

och mejllistor för att nå sina gäster. Nu gäller 

det att nå ut till fler. 

– I år har vi mer erfarenhet och vet ungefär 

hur mycket människor vi kan ta emot, säger 

Agnes. 

– Och så ska vi ha Earl Greyte. En av 

gästerna saknade det, säger Caroline som 

med sitt löfte redan ordnat en stammis till 

Sommarfiket. 

östersund 7 

➜

8 östersund 

EN 

STor- 

SÄLJarE! 

MamaMias 

Raiderkaka 

6,5 dl vetemjöl 

1 dl strösocker 

225 g margarin 

Blanda till en smulig deg och grädda 

i långpanna på bakplåtspapper. 

20 minuter. 175 grader. 

175 g margarin 

2 dl socker 

3 dl grädde 

1,5 msk sirap 

kokas i 1 timme till kolasmet. 

Häll smeten över kakan och låt kallna. 

smält 1 paket blockchoklad och bred 

över kakan. 

skär rutor och njut! 

Sommarlovsentreprenör 

är ett koncept som vänder sig till ungdomar i åldern 14-20 

år. under fyra veckor får 40 ungdomar i Östersunds kommun 

driva eget företag. 

kommunen står för ett startbidrag på 2 000 kronor per 

person, en försäkring, tillgång till en egen coach från nEu 

som driver företag i ung företagsamhets regi och en vuxen 

handledare med god erfarenhet av företagsamhet. Entreprenörerna 

får också ett gemensamt kontor på campus. 

agnes och Caroline om 

Sommarlovsentreprenör 

• kommunjobb med stor valfrihet 

• Plånboken fylldes på 

• självständigt 

• Lära sig hur ett företag fungerar 

• skapa kontaktnät

skapar gemenskap 

Förra sommaren var Sandra Wennesjö och 

Ylva Lithander sommarlovsentreprenörer. 

i år ska de unga företagarna coacha årets 

entreprenörer. 

TExT: MiKaELa TraPP | FoTo: roGEr STraNdBErG 

Sandra och Ylva 

det ska bli kul att få lära andra vad vi lärt oss, säger Ylva 

som tillsammans med Sandra driver företaget Gemen 

Skapa UF. 

UF står för Ung Företagsamhet och visar att tjejerna 

driver ett utbildningsföretag. Under ett år har Ylva och Sandra 

startat och drivit sitt GemenSkapa som jobbar med teambuildingaktiviteter 

genom tovning. 

– Vi åker ut till företag och förläser om hur man kan teambuilda 

och skapa gemenskap, säger Ylva och fortsätter: 

– De anställda får tillsammans komma på en gemensam vision. 

Sedan ska de visualisera den genom tovning och resultatet blir en 

tavla som placeras någonstans där alla kan se den. 

”Jag kommer absolut att driva 

eget någon gång i framtiden. Har 

man en gång provat att bestämma 

över ett eget företag vill man inte 

sluta”, säger Ylva. 

Idén till tjejernas företag föddes förra sommaren när de själva 

var sommarlovsentreprenörer. Båda hade gått en tovningsutbildning 

och bestämde sig för att lära ut hantverket till andra. 

– Vår idé gick ut på att hålla tovningskurser för barn och vuxna, 

säger Ylva. 

Under året som egen företagare har tjejerna inte bara hunnit 

med att skaffa sig erfarenhet, de har även vunnit priser för sin 

företagsamhet. 

– Vill du lyckas som företagare är det viktigt att våga tro på sig 

själv, säger Sandra. 

Och båda är säkra på att de kommer att fortsätta som företagare. 

– Jag kommer absolut att driva eget någon gång i framtiden. 

Har man en gång provat att bestämma över ett eget företag vill 

man inte sluta, säger Ylva. 

Ylva Lithander och Sandra Wennesjö är två av coacherna som ska guida årets 

Sommarlovsentreprenörer rätt. 

Vill du starta eget? 

Sandra och Ylva tipsar: 

• Kolla upp din idé och tro på den 

• Använd ditt kontaktnät och våga knyta nya kontakter 

• Marknadsför dig. Om kunderna inte vet att du finns kan de inte heller köpa 

något. – Vi berättar för alla att vi driver företag och ber dem berätta vidare, säger 

sandra 

• Planera din tid. Ibland tar saker och ting mer tid och då kan det vara bra att göra 

en handlingsplan. 

• Var glad. Ett positivt bemötande ger nöjda kunder. 

östersund 9

noterat 

Framtida läkare synade 

Östersund 

”För mig är det viktigt med en stad som har ett levande kulturliv, sa Manne Mellberg från Umeå. Här tillsammans med 

Frida Karlenius från Kiruna och Linn samuelsson från Katrineholm. 

under Våren har ett 30tal blivande läkare besökt Östersund. Deras 

uppdrag har varit att ta ställning: Är Östersund en stad för mig? 

Sedan 2008 har Umeå universitet utökat platserna till läkarutbildningen 

så mycket att studenterna saknat patienter under de kliniska 

terminerna. Lösning på problemet har blivit en regionaliserad läkarutbildning 

där eleverna från och med termin 6 till 11 får byta studieort. 

Orterna som de kan välja mellan är Sunderbyn i Luleå, Sundsvall och 

Östersund. 

Frida Karlenius, Linn Samuelsson och Manne Mellberg besökte 

Östersund för att få en känsla för staden. 

– Jag tycker att en studentstad ska ha bra träningsmöjligheter, sa 

Linn Samuelsson innan hon klev på den guidade bussturen. 

Nu återstår det att se vilka nya ansikte som dyker upp, men 2011 

flyttar 60 läkarstudenter till kommunen. 

Kuriosa: 

ny i Östersund? 

missa inte inflyttarträffen! 

Östersund får 3,6 Varje miljoner vår och höst i klimatbidrag 

välkomnar vi ny - 

från naturvårdsverket in flyttade till välkomstträff i rådhuset. 

i Östersunds kommun. i hela 

Under 2008 ökade kommunens 

befolkning med 228 personer. Vid 

slutet av året bodde 58 914 personer 

Nästa träff blir 23 september. Läs mer 

i den Källa: sista Statistiska ansökningsomgången om träffen för på Naturvårdsverkets 

www.ostersund.se eller 

centralbyrån 

klimatinvesteringsprogram, i lokaltidningen. fick kommunen 3,6 miljoner 

kronor i bidrag. Bidragen ska användas till en biobränsletorkanläggning 

vid ålsta sågverk, pellets och solvärme till 

Jämtland bodde 126 897 personer. 

10 östersund 

Kom 

ihåg! 

Glöm inte bort att energideklarera huset om 

du bygger nytt eller säljer! 

håll 

koll På 

energin 

Från och med årsskiftet ska alla 

småhusägare deklarera energianvändning 

och inomhusmiljö för sina 

hus inför försäljning eller vid nybyggnation. 

det innebär att man får 

samla in alla uppgifter som har med 

husets energianvändning att göra. 

därefter kontaktar man ett företag 

som får lov att utföra energideklarationer. 

En energiexpert bedömer 

handlingarna, upprättar deklarationen 

och skickar in deklarationen till 

Boverket. Eventuellt gör man också 

en besiktning av huset. 

de är årets 

idrottsledare 

På nationaldagen tar de emot priset 

som årets idrottsledare i Östersunds 

kommun. Jan-olov Hansson Brunflo 

FK, Jenny Matsson iF Castor, My 

Lindskog-andersson Östersundsgymnasterna 

och Tommy Engstrand 

Norra Lits iF tilldelas kultur- och 

fritidsnämndens idrottsledarstipendium 

med 2 500 kronor var. 

Stipendiet delas ut till idrottsledare 

för berömvärda ledargärningar 

och betydande insatser för barn och 

ungdomars fostran. 

Vill du vara med och gratulera 

pristagarna? den 6 juni, tar de emot 

sina utmärkelser vid rådhustrappan.

En kryssning på Storsjön med S/S Thomée är en genuin Östersundsupplevelse. 

Med Thomée gör 

sommaren entré 

den 6 juni tjuter visslan vid ångbåtsbryggan i Östersund och S/S Thomée stävar 

åter ut på Storsjöns vatten. därmed är också sommaren här, för vad är väl en 

sommar utan en ångbåtskryssning? 

TExT: MaTTiaS ELiaSSoN | FoTo: SVErKEr BErGGrEN 

s/S Thomée är ett av Sveriges äldsta 

ångfartyg i trafik. Fartyget byggdes 

1875 och har trafikerat Storsjön ända 

sedan 1880. Med Thomée kan man 

åka reguljärt till bland annat Verkön och 

Frösön runt, alltså tur och retur Jamtlibryggan. 

Gångbron utgör ett svårbemästrat hinder 

på vägen för att, rent tekniskt, fullgöra 

varvet. 

– Sedan har vi förstås våra Storsjöturer. 

Nytt för i år är att vi gästar vänfartyget S/S 

Östersunds hemmahamn, Arvesund, där vi 

bland annat erbjuder besök på Arvemuseet. 

Vi har också i vanlig ordning tematurer med 

mat och levande musik ombord, berättar 

Bertil Eriksson, enhetschef inom Teknisk 

förvaltning. 

Bland musikattraktionerna i sommar 

märks Wolverine Jazz Band, Kentucky, 

Lindqvistarna och Hörnfelt/Johansson band 

med Vesta JohanssonMaxey. Matteman är 

räkfrossa, tapas och ärtsoppa. 

EnaståEndE uPPLEVELsE 

Utöver alla attraktioner finns naturligtvis 

också i grunden den enastående upplevelsen 

att färdas över vatten i ångbåt. Det 

var betydligt mer vanligt för bara ett par 

generationer sedan. Samma sträcka du åker 

med buss idag färdades kanske din farmor 

med ångbåt. 

– Ångbåtstrafiken har historiskt sett haft 

stor betydelse för samhällsutvecklingen, 

inte minst i Jämtland. I väglöst land har 

man ofta kunnat åka båt istället och de båtar 

som finns bevarade utgör bara en bråkdel av 

alla de som användes kring förra sekelskiftet. 

Ångfartyg är en viktig del av vår kulturhistoria 

och det är roligt att bidra till att 

den kan hållas levande, säger S/S Thomées 

befälhavare Margareta Hallenborg. 

Förutom befälhavare finns på Thomée en 

maskinist, en jungman och serveringspersonal 

ombord. Alla önskar de sig vackert väder 

och många gäster inför sommaren. Margareta 

vill också gärna slå ett slag för att man 

kan abonnera Thomée. 

kick-off På JoBBEt 

– Det är nog inte alltid folk ser hur många 

olika sammanhang man kan använda oss i. 

Tänk en kickoff på jobbet efter semestrarna 

eller varför inte en återföreningsträff med 

kompisgänget? Det kan ju vara den perfekta 

inramningen till i stort sett vilken festlighet 

som helst, säger Margareta. 

Du kan läsa mer om S/S Thomée på 

www.ostersund.se/thomee. Där finns turlistan, 

sommarens program och där kan du 

boka biljetter online. 

östersund 11

Ebba och Emelie bor sedan i höstas på Östersunds camping – ett bra alternativ till studentkorridoren, tycker de. 

När Ebba Norberg och Emelie Wiberg pluggar inför sin kinesiologi-tenta har de 

möjligen annat i tankarna än att deras behov av boende har gjort att Östersunds 

Stugby & Camping är störst i landet på stugor och lägenheter. 


att göra om turistboende till 

studentboende under lågsäsong 

är en smart lösning för att nå 

maximal beläggning. Detta har 

visat sig fungera perfekt i Öster sund. En 

förutsättning för framgången är sannolikt 

det centrala läget, men även att studenterna 

ställer krav på service och komfort. 

– Det här är ett bra alternativ till att bo 

ensam inne i stan. Här bor vi samlat; vi kan 

plugga och umgås tillsammans, säger Ebba 

Norberg. 

Mellan den 1 september och 15 juni har 

studenterna tillträde till de 174 lägenheterna, 

som finns i tre olika storlekar. Alla har 

egen ingång, pplats med motorvärmare 

och ett förråd där man kan stuva undan 

sina saker över sommaren. Studenterna är 

nöjda med det flexibla arrangemanget, och 

det finns fler fördelar: 

– Vi har en väldig bredd i vårt utbud från 

12 östersund 

Studenterna är campingens 

välgörare 

enkla övernattningsstugor till moderna, 

fullt utrustade, stugor och stuglägenheter. 

Både turister och studenter efterfrågar 

saker som Internetuppkoppling och kabel 

TV, så det har vi installerat överallt även för 

husvagnarna, säger Sally Sundin som är enhetschef 

på Östersunds Stugby & Camping. 

kVaLitEtsmEdVEtna kundEr 

Campare är överlag mycket kvalitetsmedvetna 

kunder och ett gott renommé i den 

gruppen smäller högt. 

– Vi är omtyckta och omtalade. Kombinationen 

stadscamping i parklik miljö med 

närhet till skog och skidspår är vi ganska 

ensamma om, men vi har också varit duktiga 

på att lyssna på våra gäster. I den här branschen 

är utvärdering och ständiga förbättringar 

livsviktigt, säger Sally. 

Sedan länge jobbar man på campingen 

med att kontinuerligt höja standarden 

utifrån gästernas krav. I sommar är det 

exempelvis premiär för sex stycken nya stora 

stugor med separata sovrum. Utvecklingen 

har också gjort att fler får upp ögonen för 

campingen som ett prisvärt alternativ till 

exempelvis hotell. 

– Byggjobbare och andra veckopendlare 

hittar ju hit sedan länge, men nu har vi 

också blivit ett alternativ för dem som bara 

stannar en eller ett par nätter. Istället för 

minibar och TV erbjuder vi möjligheter till 

skogspromenader, skidåkning och närhet till 

ett äventyrsbad. Det tror jag är lockande för 

många, säger Sally. 

Ingen annanstans i landet kommer man 

ens i närheten av campingens 916 bäddar. 

Det breda utbudet av boende, det fina läget 

och standarden gör kommunens camping 

till en av Sveriges mest omtyckta stadscampingar.

Vi är väldigt 

nöjda över att 

kunna köra 

miljövänligare” 

Kommunens tankstation för biogas får allt fler kunder. Nu satsar 

alla taxiföretag i Östersund på biogas. 

Nyast på marknaden är landsbygdsföretaget Häggenås Taxi. 


i 

slutet 

av mars togs vår första biogasbuss 

i drift, berättar Fredrik Rubensson, 

vd för Häggenås Taxi. 

Företagets nytillskott är en Mercedes 

Sprinter NGT med plats för sittande 

och specialbyggd för handikappade med 

bakgavellyft. För Häggenås Taxi har valet av 

drivmedel färgats av hur andra taxiföretag 

upplevt sina förändringar. 

– De andra taxiföretagen i kommunen har 

bara haft positivt att säga om sina biogasbilar, 

berättar Fredrik Rubensson. 

Och Mercedesen kommer inte att bli 

ensam. 

– Nej, vi är väldigt nöjda över att kunna 

köra miljövänligare och planerar att investera 

i två fordon till innan 2012. Tanken är att vi 

ska investera i en personbil nästa år, säger 

Fredrik. 

Idag finns det en tankstation för biogas 

i kommunen. Stationen ligger i Göviken och 

Visste du att 

idag finns det cirka 175 biogasbilar i kommunen. 

av dessa är 10 taxibilar. 

Biogaspriset är 9 kronor/normalkubikmeter, 

vilket motsvarar ett bensinpris på cirka 

8,10 kronor/litern. 

företag och bilkooperativ kan få investeringsbidrag 

till en ny gasbil av grön trafik på 

upp till 30 procent av merkostnaden, max 

9 000 kronor. from 1 juli i år till 31 december 

gäller förmånen även privatpersoner som kan 

få 50 procent av merkostnaden, dock max 

9 000 kronor. 

Källa: Östersunds kommun, Grön Trafik 

det krävs en hel del planering inför tankning 

av biogasbussen. 

– Vi har det lite trixigt eftersom vi är stationerade 

tre mil från Östersund. Men med bra 

planering så har tankningen fungerat utan 

problem. Vi kan köra runt 2022 mil innan 

det är dags att köra till stan för påfyllning, 

berättar Fredrik. 

• Är det skillnad att köra en bensindriven taxi 

och en som drivs med biogas. 

– Ja, det är faktiskt en viss skillnad. 

Den nya taxin är något långsammare med 

gasdrift än med bensindrift, den behöver 

en mer planerad körning. Men då blir körningen 

också mer miljömässig. 

Den nya taxibussen drar cirka 1,1 kubikmeter 

biogas per mil och de fyra gastuberna 

rymmer cirka 25 kubikmeter. Bussen har 

även en bensintank som rymmer 100 liter. 

• Hur ser du på framtiden med biogas som 

drivmedel? 

Så tillverkas biogas 

Biogasen i Östersunds kommun är en 

biresurs av avloppsslam från gövikens 

reningsverk. rötningen av avloppsslammet 

sker i en kammare där metangas 

framställs. gasen uppgraderas och renas 

sedan till den fordongas som du tankar vid 

macken. 

anläggningen har kapacitet att producera 

gas till cirka 350 fordon under ett år. 

Biogasen som inte används till fordongas 

går idag till fjärrvärmeproduktionen 

➜ Läs mer om kommunens biogas 

på www.ostersund.se/biogas 

häggenås taxi 

✱ startade 1 mars 1950 

✱ familjeföretag där fredrik rubensson 

är tredje generationen 

✱ 10 anställda 

✱ 7 taxifordon, fyra sprinterbussar 

och tre personbilar 

– Jag hoppas att fler väljer biogas och att 

det blir fler tankningsställen i kommunen. 

Framför allt på landsbygden, säger Fredrik. 

– En biogasbil är i snitt 1520 procent 

dyrare i inköp, men den är billigare att köra. 

Bara skatt och försäkring för biogasbilen 

blir 7 0008 000 kronor billigare per år, 

fortsätter han. 

Trots att det inte var länge sedan bussen 

togs i bruk har ortsbefolkningen redan 

snappat upp nyheten. 

– Vi fick nyligen beröm av en passagerare 

som tyckte att det var kul för landsbygdstaxin 

att det finns en biogasbil även här, säger 

Fredrik Rubensson, innan han åker iväg på 

en körning. 

tankstationEr 

i norra sVErigE: 

Östersund ✱ Sundsvall 

(öppnar i sommar) 

✱ Boden 

✱ Skellefteå ✱ Uppsala 

östersund 13

för 14 Janis östersund 

och Lotta var det viktigt att giftermålsplanerna hölls hemliga.

Mycket 

hysch, hysch 

även de som ser äktenskapet 

som något praktiskt, som ett 

avtal, snarare än något romantiskt 

och storslaget, har nog 

svårt att helt bortse från den 

tyngd ritualen bär med sig. Det 

finns en hel del föreställningar om vad ”ett 

riktigt” bröllop innebär och för många kan 

det kännas tungt att leva upp till förväntningarna. 

Lite väl tungt kanske, tyckte till 

exempel Janis Vretanidis och Lotta Bågling, 

som fann varandra på en fest i maj 1988 och 

som nu har slagit till och gift sig 

i all hemlighet. 

– Det är absolut inte fel att ställa till med 

stor fest när man gifter sig, men det beror 

också på hur man är som person. Det här 

med stort kyrkbröllop övervägde vi aldrig, det 

är inte alls vår grej. En liten ceremoni 

i Rådhuset, en god middag tillsammans med 

barnen på restaurang efteråt och sedan hem, 

det är mer ”vi” det, säger Janis. 

rätt cErEmomi 

Det resonemanget är något som Karin 

Ulestam håller med om. Hon är kommu 

när Janis och Lotta gifte sig 

i över 20 år väntade Janis och Lotta innan de gjorde slag i saken 

och gifte sig – uppenbarligen inget förhastat beslut. Mycket riktigt 

har brudparet också motivet klart för sig: ”det här handlar om oss 

själva och barnen, ja, och kärleken förstås”. 

TExT & FoTo: MaTTiaS ELiaSSoN 

nens handläggare för vigslar och partnerskap 

sedan nästan sju år tillbaka. Det gäller att 

hitta en ceremoni som passar för just det 

aktuella paret. Då har man lyckats, menar 

Karin, som genom åren mött, samtalat och 

lyssnat till hundratals lyckliga och förväntansfulla 

människor. 

– Ja, det är ett härligt jobb! En del har helt 

klart för sig vad de vill. Andra gånger får 

man vara lite samtalspartner, för att guida 

rätt, och variationerna på bröllop är verkligen 

oändliga. Ibland får jag till exempel upplysa 

om att det går att ordna små, diskreta 

vigslar även i kyrkan, så av den anledningen 

behöver man inte gifta sig borgerligt. Däremot 

tror jag att många som väljer den här 

modellen tilltalas av det anspråkslösa och lite 

informella i själva ritualen, säger Karin. 

Praktiskt inriktadE 

Att enkelheten inte verkar förminska upplevelsen 

är tydligt efter Janis och Lottas vigsel. 

Både brudparet och barnen Felicia och 

Oliver är uppenbart tagna av stundens allvar 

och overklighetskänsla. 

– Vi var ju väldigt praktiskt inriktade först 

när vi bestämde oss, tänkte på det juridiska 

och så vidare, men när man väl står där så 

inser man att det trots allt är mycket mer 

än så. Man blir lite knäsvag faktiskt, säger 

Lotta, innan hon tillsammans med familjen 

promenerar iväg för att inta sin första 

måltid som gift. De ser lyckliga ut där de går 

tillsammans. 

fakta 

under de senaste åren har antalet borgerliga 

vigslar ökat stadigt. i Östersund gifte sig i fjol 182 

par borgerligt och två par ingick partnerskap. 

tre fjärdedelar av dessa valde att gifta sig i 

rådhuset, men vigseln kan också förläggas till 

annan plats. 

Borgerlig vigsel förrättas av särskilt utsedda 

vigselförrättare, som länsstyrelsen utser efter 

förslag av kommunstyrelsen. 

den 1 april i år fattade riksdagen beslut om en 

könsneutral äktenskapslagstiftning. därmed har 

alla vuxna människor i sverige rätt att gifta sig 

med vem de vill. 

➜ Vill du veta mer om borgerlig vigsel? 

Kontakta kommunalrådsexpeditionen, 14 33 72 

östersund 15

Barn- 

& 

utbildning 

Vi stannar inte upp 

16 östersund 

Besparingarnas tid är här och skolan tvingas 

att vända på varje krona. men verksamheterna 

stannar inte upp för det. På följande sidor kan 

du läsa mer om den växande förskolan och 

eleverna som värdesätter god kamratskap.

alice Karlsson, agnes Holm och Filip Sandgren tar en efterlängtad fruktpaus. 

vi har valt att jobba tillsammans, 

då det är mycket lättare för oss att 

bedriva en bra verksamhet, säger 

förskolläraren Maria Litfeldt som är mer än 

nöjd över de nyrenoverade lokalerna. 

Förvandlingen från skolverksamhet till 

förskoleverksamhet märks direkt då man 

kommer innanför tröskeln till Vallen. Du 

möts nämligen av en barnvagnsparkering av 

Förvandlingen 

Vallens förskola har tagit över skollokaler från 50-talet 

På Fagervallsskolan med anor från 50-talet är det extra mycket stim och 

stoj mellan väggarna. i en av flyglarna har Vallens förskola öppnats med 

plats för 36 barn. På pappret är det två avdelningar med 18 barn i varje, 

men i praktiken en stor härlig barngrupp där sex förskollärare samarbetar. 

TExT: BENGT oLa MaTTSSoN | FoTo: SVErKEr BErGGrEN 

större mått mätt, som berättar att här finns 

många barn i den allra yngsta förskoleåldern. 

– Alldeles rätt, merparten av de barn som 

skolats in är födda 2007 eller 2008, säger 

Maria Litfeldt. 

Det är en ganska så omfattande renovering 

som gjorts. Rummen är stora och ljusa, 

färgvalet är behagligt ljust och mjukt och 

ger ett rogivande intryck. Dessutom har 

personalen egna utrymmen i den gamla 

vaktmästarbostaden på bottenvåningen. 

– Hela renoveringen är så genomtänkt, 

vi är mycket nöjda över hur det blev! 

Viktigt att skaPa tryggHEt 

Efter det att de sex förskollärarna under tre 

veckor förberett sig genom att göra studie 

östersund 17

Barn- 

& 

utbildning 

“Hela renoveringen är så genomtänkt!”, säger 

förskolläraren Maria Litfeldt. 

besök på andra förskolor och dessutom format 

arbetsgruppen som sådan, skolades 25 barn in. 

I skrivande stund har ytterligare åtta barn anslutit. 

Maria berättar att man denna termin bestämt sig 

för att bara jobba med att få trygghet i barngruppen. 

En framtida profilering av förskolan Vallen 

ligger ”på vänt”. 

– Vi funderar på att ha matematik som inriktning, 

säger Maria som i grunden är utbildad 

mattelärare. 

– Jag har jobbat med det tidigare på en förskola 

på Frösön och det skulle vara kul att bygga upp en 

”matteverkstad” där vi samverkar med skolan. 

ÖPPna Väggar mELLan VErksamHEtErna 

Fagervallens skolbarn har tagit emot de små 

barnen med öppen famn och dörren är öppen mellan 

skola, fritidshem och Vallen. De äldre tycker att 

det är både roligt och spännande med ”småbarn” 

inom skolans väggar. Två gånger i veckan kommer 

ett par elever från årskurs tre till Vallen och på 

eftermiddagarna brukar fritidsbarnen komma 

på besök. 

– Vi träffas också ute på skolgården, säger 

Anette Adolfsson. Vi har inte hunnit få vår egen 

utegård färdig, så vi använder skolgården tills dess 

att allt är klart. 

På hedersplats på utegården kommer det att 

finnas ett äppelträd som Vallen fick i gåva av Barnoch 

utbildningsnämnden vid invigningen 

av förskolan. 

18 östersund 

Förskolan fortsättter att 

bygga ut 

i en tid då mycket fokuseras på besparingar inom 

kommunen, sker också en ständig utveckling. 

innehåll och arbetssätt hittar nya spännande 

vägar och även kvantitativt växer en del verksamheter, 

till exempel förskolan. Visste du att det 

sedan 2004 öppnats 51,5 nya förskoleavdelningar 

i kommunen? och att det idag finns 56 kommunala 

förskolor? 

TExT: BENGT oLa MaTTSSoN | FoTo: SVErKEr BErGGrEN 

n Förskoleutbyggnaden i Östersund 

styrs av den skyldighet kommunen har 

enligt lag att tillhandahålla förskoleplats. 

Födelsetalet styr med andra ord 

planeringen att tillhandahålla barnomsorg 

som täcker behovet. 

– Befolkningsprognosen är det 

”verktyg” vi använder när behovet av 

förskoleplatser planeras, säger Ingela 

Ferm, verksamhetsplanerare på Barn 

och utbildningsförvaltningen. 

sVårt att BEräkna 

Nivån på efterfrågan är en annan del 

i planeringen, eftersom förskoleverksamheten 

är frivillig. Östersund har i dag 

den högsta efterfrågan någonsin, man 

kan säga att nästan alla 1 till 5åringar 

finns i våra förskolor. 

– Eftersom vi måste ha en framförhållning 

på minst två år sker planeringen 

till stor del för ofödda barn, med den 

svårighet i precision som det innebär, 

berättar Ingela Ferm. 

I år öppnas 16 avdelningar, och när 

den sista öppnar i september finns det 59 

förskolor med sammanlagt 173 avdel 

fakta 

förskoleutbyggnad 20042010 beslutade 

av Barn och utbildningsnämnden 

2004: 2 avd odensala 

2005: 2 avd frösön 

2006: 1 avd Häggenås, 

2 avd torvalla, 2 avd frösön, 1 avd Brunflo 

2007: 4 avd centrala norra, 5 avd Lit, 

1,5 avd frösön, 2 avd Brunflo 

Verksamhetsplanerare ingela Ferm 

berättar om behovet av förskoleplatser. 

ningar i kommunal regi. Då tillkommer 

också de 12 enskilt drivna förskolorna. 

• Hur ser det ut de närmaste åren? 

– Enligt den nu gällande befolkningsprognosen 

är behovet av ytterligare 

förskoleplaster från 2010 och framåt som 

störst i centrala Östersund och i Brunflo. 

En smart LÖsning 

Östersunds kommun har till stor del – 

genom att ”återanvända” befintliga skollokaler 

som inte används – kunnat möta 

upp efterfrågan på barnomsorg till helt 

andra pengar än vad det handlar om när 

man bygger helt nytt. I dag finns förskoleavdelningar 

inom gamla skolväggar på 

Norra skolan, Storviken skolan, Orrvikens 

skola, Tavelbäcksskolan, Sörgårdsskolan 

och Fagervallsskolan och i Häggenås. 

– Vi har i utbyggnadsarbetet haft ett 

mycket gott samarbete med kollegorna 

på Teknisk förvaltning, säger Ingela 

Ferm som också riktar en eloge till 

personalen på berörda skolor. 

➜ Här kan du läsa mer om kommunens förskolor 

www.ostersund.se/barnutbildning/barnomsorg 

2008: 5 avd frösön, 3 avd odensala, 

2 avd torvalla, 2 avd Brunflo, 

1 avd Häggenås 

2009: 4 avd torvalla, 4 avd Ösd norra, 

2 avd Ösd södra, 3 avd frösön, 

2 avd Brunflo, 1 avd Lit

Bästa vännerna Martina Brande, Josefine Medin, Julia gustavsson, Sofia Jonsson, anna Pettersson och 

Evelina åhman. 

mobbing 

Vänner som håller koll på 

att skala ett äpple behöver inte vara så svårt om du har rätt redskap. Men 

på Östbergsskolan har eleverna tagit äppelskalandet till en helt ny nivå. 

TExT: MiKaELa TraPP | FoTo: SVErKEr BErGGrEN 

det är en annorlunda fredag på 

Östbergsskolan på Frösön. Elever 

strömmar till från alla håll i skolans 

korridorer och dörrarna till lektionssalarna 

står på vid gavel. 

– I dag är det Friendsdagen på skolan, säger 

Jonas Karström som sitter vid ett bord i hemkunskapen. 

Jonas går i åttan och ger oss en snabb 

förklaring till vad Friends är: Friends är en 

organisation som jobbar mot mobbing. På 

Östbergsskolan har elever och lärare arbetat 

enligt friendsmodellen i cirka tre år. I årskurs 

39 finns det några elever i varje klass som är 

utnämnda till friendselever. De har som uppgift 

att vara skolans ögon och öron när det gäller 

känslolägen hos sina klasskamrater. 

Var tredje vecka träffas en grupp elever och 

lärare i årskurs 69 i ett friendsforum. 

– Det är där som vi planerat den här dagen, 

säger Jonas och berättar att alla elever får testa 

olika samarbetsövningar, den ena knixigare än 

den andra. 

– Jag tycker att dagarna är bra för att du 

blandas med andra klasser och får träffa andra 

elever, inflikar Jonas som är ansvarig för tillverkningen 

av chokladbollar alias Friendsbollar. 

Två trappor upp hittar vi ett rum med 

arbetsnamnet Skala potatis. Johanna 

Lindberg går i sjuan och tillsammans med 

Elin Månsson som går i åttan förklara hon 

hur klasskamraterna ska klara av övningen. 

– Ni ska skala ett äpple. Den grupp som 

får längst bit och kan forma bitarna till en 

gubbe vinner. Alla ska göra något och ni 

får inte använda händerna, säger Johanna. 

– Kom fram och välj två verktyg, fortsätter 

Elin och pekar på en såg, hyvel, fil, 

skruvmejsel, hammare och ett sandpapper. 

Lära känna Varandra 

Det är kanske den svåraste delen av övningen, 

att välja ett lämpligt verktyg. 

Johanna tycker att övningen är ett perfekt 

sätt att lära sig samarbeta på. 

– Men det bästa med Friendsdagen är 

ändå att vi får lära känna varandra ännu 

bättre, säger hon. 

I matsalen väntar några elever på att 

lunchen ska börja. Två tjejer har tagit av sig 

skorna och står redo vid mikrofonerna. De 

ska bjuda på lunchunderhållning. 

– Vi ska sjunga några låtar, säger Anna 

Lina Lidgren och tittar på bästa vännen 

Ebba Jönsson. 

– Vi ska bland annat sjunga en låt som jag 

skrivit. En låt om AnnaLina, säger Ebba. 

Och vad kan inte vara bättre än att tillägna 

en låt till sin bästa vän på Friendsdagen? 

Vännerna får applåder efter sitt framträdande 

och skoldagen går in i sin sista fas. 

Några går för att testa Knuten, andra går och 

ser på film. Men elever har en sak gemensamt 

– de arbetar alla för att skolan ska vara 

en plats med bra stämning. 

Friends 

grundades 1997 av sara damber och är idag 

landets största organisation som arbetar mot 

mobbing. 

friends är en ideell organisation utan 

statliga bidrag som drivs som en stiftelse. 

förra året hade friends utbildat cirka 

28 000 kompisstödjare på 1 500 skolor 

runtom i sverige 

friends arbetar uteslutande för att barn 

och unga ska känna sig trygga och slippa 

utsättas för mobbning och andra kränkningar. 

Källa: Friends 

östersund 19

Torget kommer att 

lysa upp som en sol 

Vad tycker du 

oM nya 

stortorget? 

20 östersund 

nya stortorget kommer inte bara att bli 

träffpunkt för medborgarna. runt torget 

finns det butiker, och i butikerna finns det 

företagare. läs om det nya torget från 

deras synvinkel. 

n Sedan 90talet har Hans och Eva Lassarp 

drivit Agnes Olsson Parfymeri, numera 

Parelle Cosmetics, på Storgatan. Som en av 

de närmaste grannarna till Stortorget har 

paret under många år engagerat sig i utvecklingen 

av innerstaden. 

De har verkat i föreningar, gått på möten 

och försök att lyfta fram sin syn på hur stadskärnan 

kan bli bättre. 

– När popplarna utanför butiken började 

skjuta upp ur asfalten och torget mer eller 

mindre såg ut som ett schackbräde med sina 

toBias fransson driver puben the Bishops arms 

på storgatan. 

– terrasserna med uteserveringar kommer att bli jättebra. 

Jag tror att vi kan få ett livligt torg nu. 

under byggtiden har puben tappat besökare, men det är 

inget som oroar tobias. 

de flesta större städer i sverige har plats för fungerande 

uteserveringar på torget utom Östersund. för pubens del är 

bygget av de fyra serviceplatåerna runt torget ett steg i rätt 

riktning. 

– framförallt är det positivt att få möjlighet till en fast 

punkt på torget. nu behöver vi som vill ha uteservering inte 

bygga upp golv och krångla med elkablar. nu finns allt på plats. 

carina säterBerg driver tygaffären textil på Prästgatan. 

– Jag tror att det nya stortorget kommer att innebära ett uppsving för företagen 

runt torget. Varannan dag kommer det in kunder som pratar om torget, så vi är 

många som bryr oss. 

– nu hoppas jag på att det blir ett café någonstans på samlingsplatsen. 

Janne åBerg är ortopedtekniker och driver gå & löpkliniken på stortorget. 

– Jag tror att den nya framtoningen kommer att ge torget en trevligare atmosfär, 

fler människor kommer att cirkulera här och ner mot Badhusparken. 

Micke thorsell driver bokhandeln Bokia på Prästgatan. 

– först så tycker jag att det var bra att popplarna försvann, för de var varken 

bra ur hygien- eller allergisynpunkt. 

– sedan hoppas jag att torget ska göra den här delen av innerstan mer attraktiv, 

för kundstråket har dragit sig mer mot kärnan sedan systembolaget flyttade. 

asfaltlappningar tyckte vi att det var på tiden 

att kommunen gjorde något, säger Hans 

Lassarp. 

I dag är de glada över att politikerna gjorde 

slag i saken och renoverade Stortorget. 

– Den gula och grå stenen som arkitekten 

Vesa Honkonen valt att använda på torget 

kommer att bli jättesnygg, säger Hans som 

förstår om människor har svårt att titta på 

ritningarna och föreställa sig hur torget blir 

i färdigt skick. 

– Men jag är säker på att vi kommer att 

säga: aha! 

Eva är inte sen att instämma: 

– Torget kommer att lysa upp som en sol! 

– Ett torg är inte mer annorlunda än ett 

hem. Precis som hemmet behöver ett torg 

tapetseras om ibland för att se snyggt ut. 

Saker som ser illa ut vårdar man inte lika 

bra, säger hon. 

Paret tror också att uppfräschningen får 

företagen runt torget att lättare tänka nytt. 

– Nu är det viktigt att vi gör något på 

torget som får människor att stanna till. Vi 

behöver dragplåster som bidrar till fler besökare, 

för människor uppskattar redan i dag 

torgets möjligheter. Titta bara på solväggen 

mot Storsjöteatern, där finns det nästan 

aldrig lediga platser, säger Eva som helst av 

allt önskar att torget får en egen busshållplats. 

torg ByggEt 

tar Paus 

under vecka 31, när storsjöyran tagit över stan, 

kommer bygget av stortorget att stanna upp. 

– Ja, så fort anläggarna avetablerat sig och torget är 

rent dundrar vi in, säger Storsjöyrans organisatör Janne 

Carlsson. 

Stortorgsscenen kommer att få sin plats på torget 

som tidigare år, men allt förskjuts uppåt. 

– Vi ska göra en del anpassningar för scenen och 

backstageområdet, men publikplatsen blir densamma. 

det går inte en dag utan att Janne Carlsson är ner 

och tittar på bygget. och framtidstron är positiv: 

– En stor fördel är förbättringen av vatten, avlopp 

och el. Ett evenemang som Yran kräver bra möjligheter 

att dra el och jag tror att förbättringen kan locka andra 

arrangörer i framtiden, säger han.

BodBygge i soMMar? 

En Så KALLAd FriggEbod är ett bygglovbefriat 

komplement till ett en eller tvåbostadshus inom planlagt 

område eller samlad bebyggelse. Det måste alltså 

finnas ett sådant hus på tomten när man börjar bygga 

boden, som också måste placeras i omedelbar närhet av 

huset. Friggeboden ska vara fristående, den kan alltså 

inte byggas ihop med en annan byggnad. Kom ihåg att 

strandskyddsdispens kan vara aktuellt också. 

➜ Är du osäker på vad som gäller just ditt projekt? Hör 

av dig till Samhällsbyggnad, Plan och bygg, på telefon 

063-14 30 00, samhällsbyggnad@ostersund.se eller läs mer 

på www.ostersund.se. du kan också läsa mer på boverkets 

webbplats: www.boverket.se. 

Hög kvalité i kommunen 

förra året instiftade Östersunds kommun ett kvalitetspris för att inspirera 

de anställda att utveckla sitt sätta att ge bra service. 

och bäst service under 2008 hittade du hos biståndsenheten på Vård- 

och omsorgsförvaltningen. fokuserat och målmedvetet utvecklingsarbete, 

människan i fokus och roligt på jobbet lyder framgångsreceptet. 

+-+-+-+-+-+-+ 

Matte för föräldrar 

På STorSjöSKoLAn HAr föräldrarna under 

vårterminen haft möjlighet att lära sig matematik på kvällarna. 

Bakgrunden till kursen är att föräldrarna ville friska upp sina 

mattekunskaper för att kunna hjälpa sina barn. 

– frågan kom upp på ett föräldraråd så vi tog fram en plan 

tillsammans med Elisabeth Ekerlid som är utvecklingspedagog 

på Barn och utbildningsförvaltningen, säger Eva grundberg, 

rektor på storsjöskolan. 

det blev tre träffar med olika teman. Populärast var andra 

träffen där ett 50-tal föräldrar samlades för att lära sig bland 

annat geometri, kort divison, bråk och skriftlig huvudräkning. 

– utvärderingen visar att deltagarna är väldigt positiva till 

kursen. när kommunens ekonomiska läge stabiliserats kommer 

vi nog att fortsätta med kurserna, avslutar Eva grundberg. 

nu har Östersunds vintertrampare 

gått i mål. grön trafiks kampanj för 

vintercykling startade 15 november 

och pågick till 15 april. 101 personer 

blev uttagna att vara med i kommunens 

satsning på vintercykling. 

deltagarna försågs med hjälm och 

dubbdäck, och med facit i hand kan 

grön trafik summera satsningen som 

framgångsrik. 

alla trampare har visat att det går 

att cykla med dubbdäck under vintern 

och de flesta har nått målet att cykla 

60 procent av resorna till och från 

jobbet. 

med hjälp av erfarenheter från 

vintertramparna är målet att ytterligare 

förbättra kvalitén på Östersunds 

vintriga cykelvägar. 

Läs mer om kampanjen här 

www.ostersund.se/grontrafik 

Vill du ställa frågor eller lämna 

synpunkter kring cykling i Östersund 

kan du mejla grontrafik@ostersund.se 

noterat 

Vi trotsade Vintern! 

Navigatorcentrum slår upp portarna 

dEn 4 MAj öppnade Navigatorcentrum dörren för ungdomar mellan 1625 

år på väg till arbete eller utbildning. 

Du hittar Navigatorcentrum på Kyrkgatan 49. Måndag till torsdag är det 

"drop in" från 13.0016.00 och tisdagar 13.0018.00. 

➜ Vill du boka tid ringer du 14 30 20 eller besök 

www.ostersund.se/navigatorcentrum 

Britta Nilsson var en av vintertramparna. 

östersund 21

anna Nordell-rensbo och annica Nordell är två företagare som upptäckt kommunens nya servicefunktion Företagslotsen. 

”Företagslotsen är en 

otrolig service” 

i augusti slår en ny butik upp portarna i Östersund. det är Grändens delikatess 

som flyttar in på Thoméegränd. 

TExT: MEKaELa TraPP | FoTo:SVErKEr BErGGrEN 

vi vill tillbaka till maten och har 

bestämt oss för att satsa helt på 

delikatesser och utveckla vår cateringverksamhet, 

säger Annica 

Nordell, som tidigare drev den 

kombinerade pryl och delikatessbutiken 

Moas Skafferi tillsammans med sin dotter 

Anna NordellRensbo. 

En annan orsak till nysatsningen är att 

duon hittat en trevlig lokal i centrumkärnan. 

– Den användes tidigare som skoaffär, 

men det var många år sedan. Nu är den i 

behov av ombyggnad för att kunna fungera 

som delikatessbutik, säger Annica. 

Det var när Anna och Annica började 

skissa på ritningen till butiken som flera 

frågor dök upp. Kunde de till exempel dra in 

22 östersund 

vatten? Behövde de bygglov? Vad gällde för 

ventilationen? 

– Vi behövde få både lokalen och våra 

ritningar undersökta av kommunen, berättar 

Annica. 

sVårt att få sVar På frågor 

Men företagarnas tidigare erfarenhet av 

myndig hetskontakter har varit allt annat än 

smidig. 

– Många gånger tvingas du jaga runt i kommunens 

växel utan att få svar på dina frågor. 

Personerna du söker är ofta upptagna eller på 

tjänsteärende, säger Annica. 

Men den här gången valde hon att testa 

kommunens nya vägledare för företagare, 

Företagslotsen. 

– Visst mejlade du Företagslotsen och inom 

någon timme blev du uppringd, undrar Anna. 

– Ja, nu har det varit jättesmidigt att hitta 

rätt kontakter. Vi har fått hjälp med olika 

ansökningsblanketter och kontaktpersoner 

inom Miljö och Hälsa, berättar Annica. 

– Tack vare Företagslotsen fick vi rätsida 

på eventuella bygglov och hur det fungerar 

med skyltning för verksamheten, fortsätter 

Anna. 

Både Annica och Anna är överens om att 

Företagslotsen hjälpt dem att lättare hitta rätt 

med sina frågor. 

– Det här är en otrolig service och det 

känns bra att kommunen ställer upp och 

underlättar för oss företagare, säger Annica 

Nordell.

Egen highway får 

företag att hitta rätt 

Känner du till företagens egen highway in i kommunen? den 

heter Företagslots och är ett lättare sätt för företagare att 

hitta rätt i byråkratin. 


n För tre månader sedan lanserade Östersunds kommun och Näringslivskontoret servicefunktionen 

Företagslots. Nu kan företagare ringa ett speciellt telefonnummer eller 

mejla direkt till en tjänsteman som hjälper till att reda ut frågor och funderingar. 

För att göra Företagslotsen så bra som 

möjligt har kommunen tagit hjälp av 

experterna – näringslivet. 

– Vi har suttit med i fokusgruppen sedan 

projektets start och bevakat företagarnas 

intressen, säger Sverker Hallén på Företagarna 

Östersund. 

fÖrändrat attitydEn 

Han är väldigt glad över Företagslotsen och 

ser kommunens satsning som en attitydförändring 

gentemot näringslivet. 

– Kommunen visar med den här lotsfunktionen 

att man vill höja servicen mot 

företagarna ytterligare en nivå. 

– För oss är det viktigt att Företagslotsen 

inte bara blir en växel. Företag som använder 

funktionen ska känna att det finns en 

serviceanda och att lotsen tar ansvar för 

ärendet. Inte bara bollar över frågorna till 

nästa person. 

Under året kommer Företagarna att 

följa upp lotsfunktionen och fråga sina 

medlemmar hur de upplevt servicen. 

– Jag kan redan nu säga att satsningen inneburit att vi på Företagarna fått 

ett närmare samarbete med kommunens näringslivskontor, avslutar Sverker 

Hallén. 

FaKTa 

Sverker Hallén tycker att Företagslotsen 

höjt kommunens service mot företagarna. 

funderar du på att använda dig av företagslotsen? det här är exempel på frågor som dykt upp: 

“Behöver jag något tillstånd (bygglov/bygganmälan) för att sätta upp min skylt, användningen av 

lokalen eller ombyggnation av lokalen?” 

“Behövs det miljötillstånd för att starta en verksamhet? Vem ska jag prata med?” 

“Vart finns det lediga lokaler?” 

“Vart kan jag vända mig för att söka stöd/bidrag till att starta ett företag eller vidareutveckla det?” 

“Vem ska jag prata med om jag är intresserad av att köpa mark eller arrendera?” 

➜ för att nå företagslotsen ringer du växeln på 14 30 00 eller direktnumret 14 39 00. du kan även mejla 

foretagslots@ostersund.se 

Vind i kraftverken 

Länets vindkraft är på god väg att blomma ut. 

Just nu planeras det att sättas upp närmare 1 000 

vindkraftverk i Jämtlands län. 

Satsningen har också tagit fart hos länets 

kommuner. Genom projektet Vindkraftsamordning 

för Jämtlands län och näringsliv ska Östersund, 

Strömsund, Berg, Krokom, ragunda och Härjedalen 

tillsammans underlätta och skapa de bästa förutsättningarna 

för nya arbetstillfällen inom vindkraft. 

Länsstyrelsen och almi finns också med i projektet 

som ska pågå i ett år. 

Strömsunds utvecklingsbolag driver projektet och 

har den senaste månaden haft informationsträffar i 

varje kommun. 

➜ Vill du veta mer om satsningen? Kontakta 

gabriel duveskog, 070-324 12 31 eller 

gabriel.duveskog@stromsund.se 

35 miljoner till landsbygden 

Missa inte chansen att söka projektpengar från 

Leader, som är en del av EU:s Landsbygdsprogram 

för 2007-2013. 

i Leader Storsjöbygden – med sjö, skog och 

fjäll finns cirka 35 miljoner kronor att fördela till 

samarbetsprojekt mellan ideella, privata och offentliga 

aktörer. 

➜ Läs mer på www.leaderstorsjobygden.se eller 

prata med Linda näsén, verksamhetsledare, 

14 73 27, linda@leaderstorsjobygden.se 

stöd till unga företagare 

Visste du att förra våren lämnade 22,5 procent av 

länets gymnasieelever skolan med erfarenhet av att 

driva företag. Jämför det med medelvärdet för riket 

– 13 procent – så förstår du att det finns många 

unga krafter med företagsamma idéer i vårt län. 

Ung företagsamhet är en ideell organisation 

som driver utbildningskonceptet för gymnasieungdomarna. 

Med stöd av lärare och rådgivare från 

näringslivet får eleverna möjlighet att starta, driva 

och avveckla företag under ett läsår. 

Östersunds kommun bidrar 2009 och 2010 med 

100 000 kronor per år för att främja tillväxten av 

företagare i kommunen. 

➜ Läs mer om Ung företagsamhet här: 

www.ungforetagsamhet.se 

guld till våra mest 

lysande stjärnor 

Vet du ett företag eller en 

arbetsplats som är guld värd? då 

ska du vara med och nominera 

årets serviceperson och årets 

serviceföretagare/arbetsplats 2009. 

Guldstjärnan är en utmärkelse för 

god service och ett gott värdskap som 

kommunen arrangerar tillsammans med Fördel 

Jämtland. Fram till 15 september kan du skicka in 

förslag på kandidater. 

➜ På kommunförbundets hemsida www.kfz.se 

hittar du mer information om utmärkelsen och 

hur du röstar. 

östersund 23

nu besiktar besiktar 

vi vården vården 

om bromsarna på bilen inte funkar blir det 

körförbud. Samma princip inför Östersunds 

kommun när man granskar den vård och 

omsorg som bedrivs inom hemtjänst och 

äldreboenden. 

TExT: MariaNNE WaPLaN | iLLUSTraTioN: Bo aLVarSSoN 

hur många ansikten möts du 

av inom hemtjänsten? Har 

du något inflytande över den 

hjälp du får? Vilket bemötande 

får du av personalen? 

Det är exempel på frågor som kan kännas 

väldigt viktiga för den som behöver hjälp 

av hemtjänsten – eller som flyttar in på ett 

äldreboende. 

Den första oktober i år inför Östersunds 

kommun ett nytt system för att följa upp 

hur omsorgen fungerar inom hemtjänst 

och äldreboenden. 

I det nya systemet ingår en tydlig 

poängsättning som går att likna vid bilbesiktningen. 

Varje kvalitetskrav betygssätts 

med siffran 0–3, där en nolla betyder ingen 

anmärkning. En trea kräver omgående 

rättelse och leder dessutom till sanktioner. 

Östersunds kommun kan häva kontraktet 

om en utförare återkommande får treor eller 

sammantaget har ”höga poäng”. 

Viktigt fÖr kVaLitén 

Sammanlagt är det ett 60tal olika kvalitetskrav 

som Östersunds kommun ställer på de 

utförare som sköter hemtjänst och äldreboenden. 

Kraven gäller bland annat bruka 

24 östersund 

rens inflytande 

och personalens 

bemötande och 

kompetens. 

Kommunen 

kräver också 

att utförarna 

regelbundet ska 

göra egna uppföljningar 

genom så kallade brukarenkäter. 

– Vi har ställt tydliga krav på allt sådant 

som vi har sett är viktigt för att få en bra 

kvalitet på omsorgen, förklarar Börje Hoflin, 

chefsekonom på Vård och omsorgsförvaltningen. 

– Vår metod har fått mycket positiv uppmärksamhet 

när vi varit runt och berättat om 

det i andra kommuner, fortsättar Börje. 

Men så har Östersund också tagit hjälp 

av en auktoritet inom området verksamhetsutveckling, 

när man tagit fram det nya 

uppföljningssystemet. 

– Vi har alltid gjort uppföljningar för att 

kontrollera att våra utförare följer de kvalitetskrav 

vi ställer. Men med det nya systemet 

blir det lättare för utförarna att se vilka krav 

de ska uppnå, förklarar Börje Hoflin. 

Den första oktober kommer två nya privata 

Med en poängsättning, som har stora 

likheter med den klassiska bilbesiktningen, 

kommer Östersunds kommun att följa upp 

kvalitén inom omsorgsverksamheten. 

utförare in på marknaden för omvårdnad 

i Östersunds kommun. Fortfarande driver 

dock kommunen 75 procent av all hemtjänst 

och alla äldreboenden. 

– Vi ska använda den nya uppföljningen 

även på vår egen verksamhet. Det handlar 

i första hand inte om att jaga fel utan om att 

hitta bra exempel och lära av varandra för att 

få en så bra verksamhet som möjligt, förklarar 

Börje Hoflin. 

exempel på vad man tittar på 

i ”omsorgsbesiktningen” 

• Brukaren har inflytande över den vård han får 

• Brukaren blir bemött med respekt och lyssnad på 

• alla brukare har kontaktman 

• Brukaren slipper möta för många nya ansikten 

• Brukaren får hjälp de tider man 

kommit överens om 

• Brukaren känner sig ”trygg hemma”

innerträdgårdar och sPa 

i torvallas nya äldreboende 

den 18 maj flyttade de första hyresgästerna in i det 

nya äldreboendet på fältvägen i torvalla. 

det nya boendet är skapat med en hel del 

inspiration från antroposofiskt tänkande. det märks 

bland annat i den mjuka färgsättningen och arkitekturen 

med mycket rymd och ljus. 

innan det första spadtaget sattes i jorden för 

torvallas äldreboende, hade representanter från 

vård- och omsorgsförvaltningen varit runt i sverige 

och titta på flera goda exempel på äldreboenden. 

det nya boendet består av 35 lägenheter varav 

7 används för korttidsvistelse. Hjärtat i huset är 

samlingslokalen med sPa-del. Härifrån når man 

också de tre innerträdgårdarna. 

0 i kvalitetsgranskningen betyder ingen 

anmärkning. 

1 betyder vissa brister. kommunen följer upp 

att de åtgärdats vid nästa uppföljning. 

2 innebär en anmärkning där utföraren måste 

visa upp en åtgärdsplan inom två veckor. 

3 är lika med en stor anmärkning. utföraren 

drabbas av böter. Vid återkommande stora 

brister säger kommunen upp kontraktet. 

fLEra nya mÖtEsPLatsEr 

fÖr äLdrE 

under våren 2009 har Östersunds kommun fått sammanlagt 

sju bemannade mötesplatser för äldre. redan 

tidigare fanns mötesplatser i Valla, Västervik 

och odensborg som bemannades med personal 

från kommunen. under våren har det tillkommit 

mötesplatser i Lit, torvalla och Brunflo. även 

seniorenas Hus i centrala stan är numera 

bemannat med personal från kommunen. 

tanken är att alla sju mötesplatser ska 

erbjuda olika aktiviteter för äldre. aktivteterna 

driver kommunen i samarbete med frivilligorganisationer. 

framväxten av nya mötesplatser är ett resultat 

av ett statligt finansierat projekt. 

➜ Mer information om öppettider och 

adresser till mötesplatserna hittar du på 

www.ostersund.se/motesplatser 

fritt Val aV 

serVicetJänster 2010 

Bor du i Östersunds kommun och har hemtjänst? 

från och med första april 2010 blir det möjligt för 

dig att välja vem som ska utföra dina servicetjänster. 

servicetjänsterna är den del av hemtjänsten som 

består av städ, tvätt, inköp och olika fixartjänster. 

Hittills har bostadsadressen avgjort vem som utför 

tjänsterna – kommunen eller någon av de privata 

utförare som kommunen anlitar. 

– möjligheten att välja ökar brukarens inflytande. 

är du inte nöjd kan du välja någon annan utförare. 

Vi hoppas också att det här ska stimulera små 

lokala företag att erbjuda sina tjänster, säger 

christina taraldsson, handläggare på Vård- 

och omsorgsförvaltningen. 

östersund 25

Tillsammans 

för ett bättre föräldraskap 

Vad gör du när ditt barn kommer 

hem och luktar rök? Eller 

hur reagerar du när vinflaskan 

är borta i barskåpet? 

På Torvallaskolan får föräldrar 

och elever tillsammans arbeta 

fram ett bra föräldraskap. 


n Det är torsdagskväll och matsalen i Torvallaskolan 

är fylld av föräldrar och elever. 

En film rullar på projektorduken. Den visar 

en tonåring som precis berättat för sina 

föräldrar att han blivit erbjuden en cigarett. 

Killen känner sig pressad av sina kompisar 

och vänder sig till föräldrarna för råd. 

Det här är en verklighet för många elever 

och Torvallaskolan är inget undantag. Ikväll 

är filmen diskussionsunderlag för kursen 

Nya Steg, ett föräldrastöd som skolan 

erbjuder föräldrar till elever i årskurs 7. 

Under åtta veckor har kursdeltagarna 

jobbat på att stärka familjebanden och pratat 

kompistryck, stress och risker med tobak, 

alkohol och droger. 

– Som tonårsförälder kommer man att 

hamna i besvärliga situationer. Att be sitt 

barn städa rummet är en sak, men det är 

något helt annat att be dem låta bli droger, 

alkohol och tobak, säger Hans Ellebrink 

som är här med sonen Jonathan. 

oLika tEman 

Christina Salomonsson sitter intill Hans 

och hon är mamma till Sebastian. Christina 

är väldigt glad över att skolan erbjuder den 

här kursen. 

– Man blir aldrig fullärd som förälder och 

jag tror det är viktigt att få prata om gränsdragningar 

och konsekvenser med andra 

26 östersund 

Föräldrarna Christina Salomonsson, till vänster, och Hans Ellebrink, till höger, är glada över att få gå en kurs i föräldrastöd. 

”Man blir aldrig fullärd som förälder”, säger Christina. 

föräldrar. Istället för att bara säga nej, säger 

Christina. 

Hans tycker om kursens upplägg: under 

sex veckor har föräldrar och elever kursat 

var för sig. Eleverna har haft 12 dagar 

i veckan då de fått jobba efter olika teman 

och föräldrarna har träffats en gång i veckan 

på kvällstid. 

– Eleverna får köra sitt i skolan, så när jag 

kommer hem och pratar om något som vi 

tagit upp i föräldragruppen förstår Jonathan 

vad jag pratar om, säger Hans. 

Ikväll träffas alla en sista gång för 

diskussion och diplomutdelning. Föräldrarna 

har förhoppningsvis skaffat sig 

en verktygslåda av metoder för att bli en 

tryggare vuxen. 

För Christina Salomonsson är kontakten 

med andra föräldrar ett viktigt steg. 

– Nu har jag träffat många föräldrar och 

fått ett ansikte på dem. Nu är det inte så 

farligt att ta kontakt om våra barn tjuvröker 

eller om något annat händer dem. 

stärk faMilJen 

• Prata med varandra – hitta en bra tid och lyssna 

på känslor 

• Ta dig tid – prioritera tid för familjen och 

planera något som alla uppskattar 

• Visa uppskattning – ge komplimanger och uppmärksamma 

varje familjemedlem 

• Ha roligt tillsammans – berätta om något roligt som 

hänt på jobbet eller i skolan 

Källa: Nya steg 

Visste du att 

i Östersund … 

… har 17 procent av ungdomarna i årskurs 

2 på gymnasiet någon gång använt narkotika. 

… får ungdomarna i huvudsak tag på alkohol 

från kompisar eller kompisars syskon. 

näst vanligaste sättet är från en annan vuxen. 

… dricker en fjärdedel av flickorna i 

åk 9 sig berusade minst en gång i månaden. 

… säger 87 procent av eleverna i årskurs 

9 att deras föräldrar inte tycker om 

att de dricker alkohol. 

Källa: Centralförbundet för alkohol- 

och narkotikaupplysning 2008

Ett Östersund för alla? 

– Tillgänglighetsguiden lägger grunden 

riksdagen beslutade för nio år sedan att hela det offentliga 

Sverige ska vara tillgängligt för alla år 2010. Med andra ord 

börjar det vara hög tid nu. Tillsammans med handikapporganisationerna 

i Östersund, jobbar nu kommunen med att kartlägga 

och dokumentera hur det är ställt med tillgängligheten här. 


kommunen ska enligt lagen behandla 

alla medborgare lika. Därför är 

det också rimligt att den informerar 

om hur verkligheten ser ut. På 

så vis får människor veta vad som 

är tillgängligt och inte för just dem. I maj 

räknar man med att kunna presentera en tillgänglighetsguide 

på kommunens hemsida. 

Guiden vänder sig inte bara till invånarna i 

Östersund, utan också till turister och andra 

gäster i vår kommun, så att alla ska kunna få 

ut mesta möjliga av sin vistelse här. 

Under våren har representanter för de 

17 olika organisationerna som är representerade 

i Handikappsamverkan Östersund 

inventerat lokaler och anläggningar i hela 

kommunen, som exempelvis butiker, restauranger 

och samlingslokaler. Till sin hjälp har 

de haft en mall som kommunen tagit fram, 

och kommunen har också ansvarat för inventeringen 

av offentliga anläggningar, som 

skolor, statliga verk, kyrkor och samfund, 

hälso och sjukvård. 

uPPriktig ViLJa 

– Vi har överlag blivit mycket väl bemötta 

när vi varit ute. Det finns nästan alltid en 

uppriktig vilja att lära sig mera och att rätta 

till fel. Sedan kan det väl vara lite si och så 

med hur tillgängligheten faktiskt ser ut. Alldeles 

nybyggda lokaler kan sakna hjälpmedel 

som man tycker borde vara självklara, men 

så länge felen rättas till och utvecklingen 

går framåt får man kanske ändå vara ganska 

nöjd, säger Inger Persson, ordförande i Handikappsamverkan 

Östersund, som varit med 

och inventerat. 

Tillgänglighetspriset 

Handikapprådet i Östersund har 

beslutat att dela ut ett årligt 

tillgänglighetspris i form av ett 

diplom till den organisation, företag 

eller enskild person som gjort något 

för tillgängligheten i kommunen, utöver 

det som lagen föreskriver. tanken med priset är 

att sätta fokus på tillgänglighetsfrågor och att ge 

uppmärksamhet åt det arbete som pågår för att göra 

Östersund tillgängligt för alla. 

Vem som helst kan nominera kandidater till 

priset. Juryn, som består av handikapprådets referensgrupp 

tillsammans med rådets ordförande samt 

en handläggare från vård- och omsorgsförvaltningen, 

fattar sedan beslut om vem som ska utses. Priset 

delas ut i samband med kommunfullmäktiges sammanträde 

den 18 juni. 

Nominera till Östersunds 

kommuns tillgänglighetspris! 

Pris! 

tipsa om Östersunds bästa ställen! Var har man 

gjort något riktigt bra för tillgängligheten i Östersunds 

kommun? Butiker och andra servicelokaler, 

restauranger, barer och caféer. kulturlokaler, hotell 

eller konferensställen. ställen som fungerar för alla 

– med eller utan funktionsnedsättning! 

➜ nominera eller tipsa juryn genom att skicka 

e-post eller brev till: vardochomsorgsnamnden@ 

ostersund.se eller östersunds kommun, Vård- och 

omsorgsförvaltningen, 831 82 östersund 

det går bra att nominera till 2009 års tillgänglighetspris 

fram till den 5 juni. tips och nomineringar 

som kommer in senare sparar vi till 2010. 

östersund 27

Förälder 

till andras 

barn 

Håkan och Maria Larm är föräldrar. deras barn har kommit till 

dem med olika förutsättningar och under olika villkor. Så är det 

förstås med alla barn. Skillnaden för dem är ett uppdrag som 

ställer särskilda krav på dem som föräldrar, och som människor. 


ett familjehem är en familj som 

tar på sig att öppna sitt hem, 

under kortare eller längre tid, 

för barn eller ungdomar som av 

olika anledningar inte kan leva 

tillsammans med sin vanliga familj. För att 

godkännas som familjehemsförälder måste 

man själv kunna erbjuda en kärleksfull, trygg 

och stabil familjesituation. 

– Jag tror att de viktigaste personliga 

egenskaperna är empati, att man kan sätta 

sig in i andras situation, och att man har en 

bra människosyn, säger Maria Larm, som 

varit familjehemsmamma och stödförälder 

i över 20 år. 

Den som ansöker om att bli familjehemsförälder 

prövas på ungefär samma sätt som 

en adoptivförälder. Det innebär bland annat 

att utomstående tillfrågas om vad de tror 

28 östersund 

om den sökandes lämplighet och att många 

frågeställningar och dilemman måste bearbetas. 

Det kan vara en jobbig process, men 

samtidigt en bekräftelse på att man fattat rätt 

beslut, oavsett vilket det är. 

– Jag har tre principer för det här: Först 

och främst vill jag ge så mycket kärlek som 

det bara går till varje barn. Sedan tänker jag 

att jag vill forma mina barn så att de kan bli 

bra vuxna, och för det tredje betraktar jag 

mig som barnens advokat, deras ombud. Jag 

måste kunna sätta mig in i deras situation 

och försvara deras intressen, säger Maria. 

kLoka ocH starka 

Återigen – det är inte förhållandet till barnen 

som skiljer familjehemsföräldern från vilken 

annan förälder som helst, men två gånger 

om året blir skillnaden tydlig, då prövas 

nämligen barnens placering. Då måste föräldrarna 

vara kloka och starka nog att inse att 

det bästa för barnet inte nödvändigtvis är ett 

fortsatt liv tillsammans med dem. 

– Det är tufft. Man måste komma ihåg 

uppdraget – det bästa för barnet. Det optimala 

är ju en lycklig återförening. Tyvärr är 

det ju inte alltid en realistisk lösning, säger 

Håkan, som är Marias man. 

Barn som placeras i familjhem har i regel 

många behov som pockar på uppmärksamhet, 

de kräver tid och engagemang. Ofta 

har de problematiska relationer att bearbeta 

och kanske låg självkänsla. 

– Samtidigt är det så härligt när man 

lyckas överbrygga svårigheterna. Att se ens 

barn växa och utvecklas är fantastiskt, säger 

Maria, som tycker att fler borde fundera på 

att bli familjehemsföräldrar.

att vara familjehem är att leva ett bra liv, dela med 

sig av det och sedan utvecklas tillsammans, menar 

Maria. 

fakta 

missbruk, sjukdom eller andra problem i en 

familj kan vara orsak till att ett barn tillfälligt 

inte bedöms kunna bo tillsammans med 

sin vanliga familj. 

familjehemsplaceringar sker oftast frivilligt, 

men kan också vara en tvångsåtgärd 

mot såväl föräldrarnas som barnets vilja. 

för närvarande är ungefär 100 barn och 

ungdomar från Östersund placerade 

i familjehem. 

➜ intresserad? Kontakta familjehemsgruppen, 

14 30 91. 

frukost med miljöpålägg 

en annorlunda och uppskattad del av östersunds 

kommuns miljöarbete, agenda 21, är att 

kommunen bjuder företagare på miljöfrukost. 

sex till åtta gånger om året arrangeras frukost 

där alla kommunens miljöintresserade företagare 

kan träffas 

n Varje frukost har ett tema som bestäms av företaget som är 

värd för träffen. när magasinet Östersund besökte miljöfrukosten 

var Peter mosten från Björksavsprodukter i åre aB värd. 

Peter berättade om sitt minst sagt tålamodskrävande arbete 

med att förädla björksav. 

Ett 20-tal företagare hade tagit sig till frukosten och en av 

dem var kristin Barkman från sWEco. 

– det är ovärderligt med sådana här samlingar där man får 

träffa människor med samma miljöintresse, knyta kontakter 

och ta del av andras erfarenheter, säger kristin. 

– Personligen gillar jag formen också. det vanliga är att 

möten arrangeras efter jobbet. nu är mötet direkt på morgonen 

med frukost som bonus, avslutar kristin med ett brett leende. 

kulturskolan visar 

framfötterna 

de har varit på en av nordens största körfestivaler för barn och 

ungdomskörer. 

kulturskolans körer, Mellankören och Vokalensemblen, kom för 

några dagar sedan hem från festivalen norbusang i finska Jakobstad. 

n Under fyra dagar har östersundsungdomarna fått 

träffa 500 körister från andra nordiska länder. Med 

en specialkomponerad repertoar med både svensk 

folkmusik och aBBa visade ungdomarna upp en del av 

kommunens körliv. Norbusang arrangeras av de ungas 

musikförbund i Svenskfinland, dUNK. 

Vill du också sjunga i kör? På Kulturskolan kan du 

helt gratis vara med i en av skolans körer. inför höstterminen 

kan du söka till: 

Mellankören: Vänder sig till pojkar och flickor i årskurs 

4-6. Kören övar på tisdagar mellan 15.45-16.40 i 

Stora salen i Folkets Hus. 

Vokalensemblen: Vänder sig till tjejer och killar från 

årskurs 7 till och med gymnasiet. Kören övar i Folkets 

hus på tisdagar mellan 16.45-18.00. 

– Vi har redan haft sista datum för intagen till 

hösten, men för just körsång fortsätter vi att ha fortlöpande 

intag, säger körledaren Lena Kästel. 

– och killar är varmt välkomna hit. Vi har några 

i körerna nu men söker fler. 

➜ På www.ostersund.se/kulturskolan kan du läsa 

mer om Kulturskolans aktiviteter. 

östersund 29

Taggade 

soptunnor bättre för miljön 

Vad tycker du om sophämtning som både tänker 

på ditt behov och din plånbok? 

Efter semestern drar renhållningen igång ett 

nytt system som ger dig möjlighet att påverka. 


systemet som ska förändra dagens sophämtning 

kallas för behovs anpassad 

hämtning och innebär att du som bor 

i villa själv kan välja hur ofta du vill få 

din soptunna tömd. Bor du i lägenhet 

hämtas avfallet med samma hämtningssystem 

som tidigare. 

– I dag har hushållen ett abonnemang där 

soptunnorna töms var fjortonde dag. Med det 

nya systemet styr du själv när du vill att soptunnan 

ska tömmas och betalar istället för antalet 

tömningar. Sopbilarna kommer att fortsätta 

köra sina rundor var fjortonde dag, säger renhållningsingenjören 

Jenny Florberger. 

För att kunna registrera varje tömning 

kommer soptunnorna att få en idmärkning 

– en elektronisk tag. Vid hämtningen registreras 

varje tömning av en läsare som sitter på 

sopbilen. För att få ett fungerande system i hela 

kommunen behöver Renhållningen tagga 19 

000 tunnor. 

– Vi kommer att ta det i två steg, först ska vi 

göra ett försök på landsbygden. Där ska 5 000 

soptunnor märkas efter semestern och sedan 

kommer vi att testköra från oktober till november. 

Går allt som det ska hoppas vi kunna köra 

igång med hela landsbygden i början av 2010. 

De centrala delarna av kommunen får sina 

taggar under våren och sommaren 2010. 

sortEra BättrE 

Sedan i höstas har Östersunds kommun studerat 

behovsanpassad sophämtning hos några av 

landets kommuner. 

– I Falu kommun har systemet använts 

30 östersund 

i flera år och de är väldigt 

positiva. En anledning till att 

vi väljer att införa systemet i år 

är att vi har kommit långt med 

vår sopsortering. Nu kan alla 

tjäna på att ha det här systemet, 

säger Jenny. 

För det bästa sättet att kunna 

påverka sin hämtningsavgift är 

att sortera bättre och minska 

mängden sopor. 

– Jag vill också säga att 

det här systemet gäller bara 

brännbara sopor. Av hälsoskäl 

måste matavfallet hämtas var 

fjortonde dag. 

Det är inte bara du som får 

det bättre med behovsanpassningen. 

Renhållningens 

kundtjänst kommer också att 

kunna dra nytta av systemet. 

Nu kan de hantera dina synpunkter 

på ett smidigare sätt. 

– Ringer kunder och berättar 

att de inte fått hämtning kan 

kundtjänst gå in i systemet och 

se vad som hänt. Sopbilen har 

kanske inte kunnat ta sig fram till platsen och 

lämnat en rapport om varför, säger Jenny. 

Även arbetsmiljön blir bättre för våra miljöarbetare. 

Genom att tagga din soptunna kan 

sopbilarnas chaufförer hitta den bästa vägen till 

dig och få en tydligare bild av hämtområdena 

med hjälp av en karta. 

I framtiden hoppas kommunen kunna 

renhållningsingenjör Jenny Florberger visar taggen som ska skruvas fast 

på ditt sopkärl. 

erbjuda en Etjänst som ger dig möjligheten att 

se tömningshistoriken i din dator. Men det är 

en utveckling som är aktuell först efter 2011 när 

hela kommunen fått det nya systemet. 

➜ Här kan du läsa mer om tidsplanen för 

behovs an passad sophämtning: 

www.ostersund.se/boleva/avfallochatervinning

nu Slänger vi allt mindre 

inget ont som inte har något gott med sig. de senaste årens trend med ständigt 

ökade mängder avfall verkar nu har brutits. det är en följd av den pågående lågkonjunkturen. 

minskad konsumtion leder till minskade mängder avfall. renoverings- 

och underhållsarbete i bostäder har minskat. möbler och andra inventarier byts ut 

i mindre omfattning. folk är helt enkelt mer benägna att hålla igen på konsumtionen 

i sämre tider. 

i Östersund har mängden hushållssopor minskat med 14 procent i januari 2009 

jämfört med januari 2008. och vi lämnade 41 procent färre sopor på kommunernas 

återvinningscentraler under samma tidsperiod. 

– det finns ett tydligt samband mellan konjunktur, konsumtion och avfall och det 

är inget nytt. det unika är att avfallsmängderna fallit så kraftigt och snabbt. men 

det sker från en historiskt hög nivå under de senaste åren, säger Weine Wiqvist, 

vd för avfall sverige. 

Prima jord till salu 

nu finns det prima anläggningsjord 

för buskar, rabatter och 

gräsmattor till försäljning på 

gräfsåsens avfallsanläggning. 

Ett släpvagnslass kostar 150 

kr. ring först om du behöver en 

större mängd jord. 

➜ läs mer på www.ostersund. 

se/boleva eller ring 14 34 90 

dagS att vårStäda 

kör ditt trädgårdsavfall till våra bemannade 

återvinningscentraler. 

grenar, kvistar, gräs och löv komposteras 

på gräfs åsens avfallsanläggning 

för att bli anläggningsjord. 

ingen hämtning på 

midsommarafton! 

På midsommarafton tar vi ledigt. Vi 

hämtar istället sopor på torsdag den 18 juni. 

den utlovade sophämtningen som meddelats på 

fakturan gäller alltså inte. 

PlaStförPackningar, batterier, 

gamla tandborStar ocH målarfärg 

Har du koll på sorteringen? 

numera ska alla plastförpackningar sorteras ut för 

återvinning; både hårda och mjuka. allt läggs löst 

i samma kärl. och enligt lag ska alla batterier samlas 

in; även alkaliska batterier och brunstensbatterier. 

Bästa kollen på sopsortering får du om du går in på 

www.ostersund.se/sopor 

där kan du bland annat hitta närmaste återvinningsstation, 

slå upp sopor i sorteringsguiden och 

hitta närmaste batteriinsamlingsställe. 

öppettider för återvinningscentralerna 

odenskog: 

måndag, onsdag 7-19 

tisdag, torsdag, fredag 7-16 

Lördag 9-13 

Brunflo: 

tisdag, torsdag 16-19 

Lördag jämna veckor 9-13 

lit: 

måndag, onsdag 16-19 

Lördag, udda veckor 9-13 

sortera när du lastar ditt släp. det underlättar. 

sortera i farligt avfall, brännbart, 

deponiavfall, träavfall, metall, well/kartong 

och trädgårdsavfall. 

Pingstafton 30 maj har vi öppet som 

vanligt 

nationaldagen den 6 juni håller vi stängt 

midsommarafton och midsommardagen: 

stängt 

$ 

rena nyheter 

Hur många långtradarlass 

ska gå till Sundsvall? 

I Östersund är vi bra på att sortera ut farligt avfall. 

Mindre än 0,1% av det farliga avfallet hamnar i soppåsen 

med brännbart. Däremot sorteras inte tidningar 

och förpackningar lika bra. 

Sophie Grenlund 

Blåvägen 17 

831 37 Östersund 

BRÄNNBART 

40% av det brännbara avfallet från hushållen i Östersund 

som skickas till förbränning i Sundsvall, utgörs 

av återvinningsbara förpackningar och tidningar! 

Om dessa istället lämnades till en Återvinningsstation 

skulle antalet långtradarlass till Sundsvall minska från 

369 till 221 lass per år. Och förpackningsmaterialet 

skulle bli nya produkter i stället för att eldas upp. 

BRÄNNBART 

Renhållning 

Gröna telefonen 063-14 43 17 

grona@ostersund.se 


BRÄNNBART 

SUNDSVALL 

369 lass/år 

SUNDSVALL 

SUNDSVALL 

185 lass/år 

221 lass/år 

Sorterar du dessutom ut allt matavfall för kompostering 

skulle vi bara behöva skicka 185 långtradarlass 

per år till Sundsvall. 

Det spar både miljö och pengar. 

Vi på Renhållning hämtar dina brännbara sopor och 

även ditt matavfall. 

Grovsopor lämnar du kostnadsfritt på någon av våra 

bemannade Återvinningscentraler. Du vet väl att vi har 

lördagsöppet? 

så når du oss På 

renhållning: 

gröna telefonen 14 43 17 

renhallning@ostersund.se 


Illustrationer: Ann-Charlotte Eriksson 

östersund 31

Nyfiken på 

framtiden? 

Det här är Östersund om 30 år! 

”Vi som bor i Östersund har skapat ett hållbart samhälle 

präglat av närhet och mångfald som vi med gott 

samvete kan lämna över till våra barn och barnbarn”. 

det är själva kärnan i Östersunds kommuns vision, 

agenda 21, för år 2040. 

TExT: MaTTiaS ELiaSSoN | FoTo:roGEr STraNdBErG 

allt som vi gör och bestämmer idag kommer att påverka människor 

i framtiden. Det är egentligen ganska självklart, men det är inte 

förrän under senare år som många insett att vårt sätt att leva ställer 

högre krav på oss än vad vi är vana vid. 

Redan i början av 90talet bestämde sig Östersunds kommun för 

att ta fram en egen Agenda 21. Tillsammans med kommuninvånarna formulerades 

en vision som sträckte sig fram till år 2025. 

Nu har visionen förnyats. 

Här är ett axplock ur visionen om hur det ska vara att leva i Östersund år 2040: 

”Den bilfria stadskärnan, som erbjuder allt från konst till klimatsmart shopping, 

är sommartid en grönskande oas med gott om lekplatser och mysiga ute 

serveringar. Här andas man landets renaste stadsluft.” 

”Uppvärmning och elförsörjning sker helt med förnyelsebara energikällor.” 

”Företagen är duktiga på att snåla med resurser och energi.” 

”Vi köper färre varor än tidigare men konsumerar mer tjänster. Vi väljer ekologiskt, 

närproducerat och rättvist producerat. Slit och släng är historia.” 

”När vi nu har axlat rollen som Nordens gastronomiska centrum är vår matkultur 

ännu viktigare. Den lokalt producerade maten är till större delen ekologisk 

och har mycket hög kvalité.” 

”Alla fordon, båtar och arbetsredskap som finns är miljövänliga. De går enbart 

på förnyelsebara bränslen som biogas och vätgas och är dessutom mycket 

bränslesnåla.” 

➜ Länk: För dig som vill läsa mer om kommunens miljöarbete: 

www.ostersund.se/omkommunen/miljoarbetet 

32 östersund 

agenda 21 hjälper oss att se världen så som våra 

barn och barnbarn kommer att se den.

kommunen jobbar målinriktat 

Varje år bestämmer Östersunds kommun mål för sitt miljöarbete. Målen ska hjälpa oss att jobba 

effektivare med miljöfrågor och att uppnå vår vision. det här var Östersunds kommuns miljömål 

under 2008: 

1) luft och klimat 

Målet är att utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid 

minskar med 25 procent till 2010 i jämförelse med 1998. 

2) avfall 

Målet är att mängden hushålls- och industriavfall minskar. Högst 2 000 ton hushållsavfall 

per år får deponeras, kastas på soptippen. 

3) energianvändning 

Målet är att minska energianvändningen och att elförbrukningen minskar med 1 procent per år. 

4) Miljön i östersund 

Målet är att miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala 

levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. 

det här har Vi uPPnått hittills: 

✱ Utsläppen av fossil koldioxid beräknas ha 

minskat med 16,3 procent mellan 

åren 1998 och 2007. 

✱ Mätningar av luftföroreningar visar på bra 

luftkvalitet, även om risken för att 

halterna av vissa ämnen ibland kan vara 

för höga vid mer trafikerade gator. 

✱ Mängden hushållsavfall som deponeras, 

läggs på tippen, minskat till 2 094 ton 

i Östersund. 1997 lades 15 137 ton sopor 

på deponin. 

✱ den totala mängden hushållsavfall har 

minskat till 18 394 ton. Jämför det med 

1987 då hushållsavfallet var 23 000 ton. 

✱ Biogastankstationen vid Göviken, som kan 

leverera biogas till 350 fordon, blev i fjol 

den första i Sverige som certifierades av 

Svenska Gasföreningen. 

✱ Försäljningen av miljöbilar har ökat och 

753 miljöbilar parkerade gratis. 

✱ Energianvändningen i kommunens skolor, 

förskolor och äldreboenden har minskat. 

✱ Enligt SCB:s statistik har den totala 

energianvändningen minskat med 2,7 

procent i Östersund mellan åren 1996 

och 2007. Målet, en minskning med 10,5 

procent, uppnåddes däremot inte. 

✱ Utsläpp från kommunens tjänsteresor 

med bil har minskat. Tåg- och bussresande 

har ökat. 

✱ den första vandrande skolbussen, som går 

tur och retur odenslundsskolan, startade. 

✱ Skidskytte-VM 2008 i Östersund blev 

miljödiplomerat av Håll Sverige rent. 

✱ Stadsbussarnas första etanolbussar togs 

i trafik. 

✱ Skolrestaurangerna serverade 18 procent 

ekologisk mat. 

så kan du bidra till bättre miljö 

Tänk efter, måste du köpa nytt? Går det att reparera eller köpa begagnat istället? 

om du måste handla, fundera över var produkten kommer ifrån och hur den är tillverkad. 

Välj miljö- och rättvisemärkta produkter. 

spara energi: 

✱ Släck efter dig, stäng av apparater som inte används och byt till 

lågenergilampor. 

✱ Ät mer ekologiskt och närproducerat. Tänk också på att inte slänga 

mat utan ta tillvara på den. 

✱ Välj kranvatten istället för flaskvatten. 

✱ Gå, cykla, ta bussen eller samåk. 

✱ Sortera dina sopor. 

✱ Titta efter energimärkningar! i ett hushåll är tvättmaskiner, torktumlare, 

kylskåp och spisar bland de största energislukarna. det här är några energimärkningar 

som du kan stöta på i dag. 

eu:s energideklaration: anger produktens energiklass och hjälper dig att 

jämföra apparater av samma storlek och klass: a är bäst och G är sämst. 

Kyl, frys, tvättmaskin, torktumlare, ugn, lampor och luftkonditionering ska 

märkas med deklarationen som är obligatorisk i samtliga EU-länder. 

energy star och tcomärkning: För datorer och annan hem- och 

kontorselektronik finns det flera frivilliga märkningar. Energy Star och 

TCo omfattar krav på låg strålning och energiförbrukning. 

svanen: datorer, tvättmaskiner och villapannor märks med Svanen. 

då ska de vara energisnåla och ha låg påverkan på miljön. 

eublomman: används inte så mycket i Sverige, men påminner om Svanen. 

Pmärkning: Garanterar att produkten uppfyller krav från Sveriges 

provnings- och forskningsinstitut. Finns bland annat på braskaminer, 

solfångare och pelletsutrustning. 

Källa: Energimyndigheten 

östersund 33

noterat 

Östersund – 

en trygg kommun 

östersunds kommun ingår i det 

länsövergripande arbetet ”Mobilisering 

mot alkohol, narkotika och 

drogrelaterad brottslighet”. 

för kommunens del består arbetet 

främst av tre delar – föräldrastöd, lokala 

Brå-grupper och tillgänglighetsbegränsning. 

när det gäller tillgänglighetsbegränsning 

ska arbetet bland 

annat inriktas på att ta 

initiativ och medverka till 

attityd påverkan genom 

kampanjer och andra 

förebyggande insatser. 

– Ett exempel är 

aktiviteter som ”störa 

langningen” vid ”riskhelger” 

som Valborg 

och skolavslutningar. då 

vi vill gå ut med ett tydligt 

budskap mot langning till 

ungdomar, säger anders Edvinsson, 

som anställts för att koordinera 

arbetet med att begränsa tillgänglighet 

och efterfrågan på alkohol och droger. 

följ kommunens 

matutredning 

För ett år sedan startades en matutredning 

för kommunens skolor. På uppdrag 

av kommunfullmäktige har konsulter 

tittat på hur elever upplevt skolmaten 

och hur produktionen kan bli effektivare 

utan att maten förlorar sin kvalité. 

dagens verksamhet producerar 12 100 

måltider varje dag till cirka 90 kök. 

Kostnaden är 92 miljoner kronor per år. 

Ett förslag i utredningen är att maten 

lagas i nio kök, istället för dagens 46, 

som sedan levererar till övriga kök som 

blir mottagningskök. det skulle spara 

10 miljoner kronor varje år. 

➜ Vill du veta vad som händer med 

skolmaten? Följ nästa kommunfullmäktige 

på webben. 18 juni surfar du in 

på www.ostersund.se/politikinflytande/ 

webbtv Mötet startar 10.00. 

34 östersund 

Storsjöcupen 

– inte bara fotboll 

storsjöcupen är inte bara en av sveriges äldsta och 

största ungdomsturneringar i fotboll. det är också ett 

jättearrangemang som varje år drar över 10 000 besökare 

till östersund. Besökare som spenderar 25 miljoner 

kronor på boende, shopping, mat och nöjen under en 

vecka. 

– Under cupveckan är det omöjligt att hitta boende i Östersundsområdet. 

Campingen, alla hotell och tio skolor är helt 

uppbokade. det är en stor fördel att vi har tillgång till skolorna. 

Vårt samarbete med kommunen är överhuvudtaget mycket 

bra, säger Benny Brovinger som är Storsjöcupens general. 

årets fotbollscup har för första gången någonsin över 300 

anmälda lag. För att få allt att fungera krävs 350 funktionärer 

varav många är sommarjobbare från kommunen. alla 

funktionärer utbildas grundligt 

i service under mottot ”Vi ska sprida glädje”. 

För att behålla populariteten jobbar arrangörerna hela 

tiden med att förnya Storsjöcupen. 

– En av nyheterna för i år är att man kan anmäla sig till ett 

träningsläger dagarna innan cupen. Lägret leds av tränare 

från europeiska storklubben FC Barcelona, berättar Benny. 

➜ Storsjöcupen arrangeras 30 juni – 4 juli 2009. 

Mer information om cupen hittar du på 

www.storsjocupen.se 

kommunens webbplats i topp 

Östersunds kommun har klättrat till en tredje plats när det gäller 

god information till medborgarna på sin webbplats. det visar en 

undersökning från SKL, Sveriges kommuner och landsting. 

2007 låg Östersund på en nionde plats, men 2008 avancerade 

man till en tredje plats bland totalt 54 kommuner. 10 områden 

har undersökts, bland dem äldreomsorg som fått högst poäng av 

alla kommuner i undersökningen. 

koM och fira 

nationaldagen! 

lördagen den 6 juni firas nationaldagen 

stort i östersund. 

arrangemangen är många, 

och ledorden är fest, tradition 

och mångfald. om du har en 

folkdräkt så passa på att bära 

den under denna festdag! 

Klockan 09.00 inleds firandet vid 

rådhuset, där Hemvärnets musikkår, 

våra norska vänner Jernbanemusikken, 

rådhuskören och anna Brandt står för 

musikunderhållningen. det blir också tal 

av riksidrottsförbundets ordförande Karin 

Mattsson Weijber, nationaldagskommitténs 

ordförande Kjell Svantesson och en 

ungdomstalare. 

Traditionsenligt kommer landshövding 

Britt Bohlin att genomföra utdelning av 

flaggor, med lika traditionsenlig motorcykelleverans 

ut i länet. Vidare kommer 

Östersunds kommuns idrottsledarstipendier 

att delas ut. 

Klockan 10.00 startar cykeltävlingen 

Jämthjulingen framför rådhuset, och från 

10.30 erbjuder Östersunds guideförening 

stadsvandringar. Klockan halv elva avgår 

också ångaren Thomées Nationaldagstur 

till Bye ångbåtsbrygga. 

Klockan 11.00 slår Jamtli upp sina 

portar för sitt firande, där en mängd 

föreningar visar upp sina verksamheter. 

Utöver det kommer Östersunds församling 

att erbjuda en konsert med Östersunds 

motettkör i Stora kyrkan och det kommer 

att arrangeras firande i hela kommunen. 

➜ Mera information på www.ostersund.se 

eller i annonser i lokalpressen 

den 3 och 4 juni. 

Vill du Bli god Man? 

Personer som av olika anledningar 

inte klarar av att bevaka sina rättigheter 

eller sköta sin ekonomi kan 

ha rätt till en ställföreträdare i form 

av god man eller förvaltare. 

Överförmyndaren i Östersund 

söker personer som kan tänka sig ett 

uppdrag som god man/förvaltare. Är 

du intresserad kan du gå in på www. 

ostersund.se/stodomsorgvard/overformyndaren 

och fylla i en intresseanmälan. 

där hittar du också mer 

information om uppdragen.

Länsbibliotekets 

öppettider i sommar: 

Från och med 15 juni gäller följande 

tider för huvudbiblioteket: 

Måndag-Torsdag 10-19 

Fredag 10-18 

Lördag 11-15 

Händer på 

biblioteket 

utställning: 

lilleBror ser dig 

– vandringsutställning från 

forum för levande historia. 

1 juni3 juli. 

➜ läs mer här: 

www.jlb.ostersund.se/ 

pagang 

Sommar 

i Rådhuset 

från 1 juni-31 augusti får kommunen 

sommartider i växeln 

och receptionen. de nya tiderna 

är vardagar mellan 8.00-16.00. 

dygnet runt-service hittar du 

alltid på www.ostersund.se 

Var hittar du den här 

kulturpersonen? 

Svalka dig 

i Storsjöbadet 

Äventyrsbadet har nya öppettider från 13 juni–23 augusti: 

Vardagar 10.00–20.00 

Helger 10.00–18.00 

och relaxavdelningen är öppen: 

Vardagar 12.00–20.00 

Helger 10.00–18.00 

Priser hittar du på www.ostersund.se/storsjobadet 

På vilken av av dessa tre platser i Östersunds 

kommun hittar du den här statyn? 

✱ Badhusparken 

✱ Verkö slott 

✱ Sommarhagen 

Mejla ditt svar till till infobyran@ostersund.se.se eller skicka 

det till: 

Östersunds Kommun, infobyrån, 831 82 Östersund. Märk 

kuvertet/mejlet med ”Tävling Magasinet Östersund”. Vinnare 

meddelas i slutet av juni. 

de tre först öppnade rätta svaren vinner en dataryggsäck. 

Vill du kliva upp 

ur poolen en stund? 

Glöm inte att 

testa nya 

beachvolleybollplanen 

vid utebadet! 

fo t o: k e r s t i n s t i c k l er 

Tävling 

service 

tyck tiLL om 

kommunEns 

VErksamHEt 

Lämna dina synpunkter 

på kommunens webb: 

www.ostersund.se/synpunkt 

Nästan äkta 

Vill du se konsthistoriens mest populära 

verk? då ska du besöka Jamtlis 

utställning Världens bästa konst mellan 

14 juni-4 oktober. där har Jamtli 

samlat många kända konstverk – 

samtliga kopior och reproduktioner. 

i drop-in ateljén får du prova på att 

kopiera konst. 

➜ På www.jamtli.se hittar du 

mer information om vad som händer 

i sommar.

sist… 

”Östersund har en 

underbar publik” 

n Hon kan tänka sig ett falurött trähus på Frösön, gärna med 

stora fönster och högt i tak. Helena Jonsson är skidskytte 

Sveriges hetaste affischnamn just nu. 

Men hon är också en östersundsbo precis som du och jag 

– på jakt efter den perfekta bostaden. 

–Vi har inte riktigt kommit till husköp än, men vi letar lägenhet 

i stan, säger Helena när magasinet träffar henne. 

Säsongen som gått har varit en häftig resa för den 24åriga 

sollefteåtjejen. Inte nog med att hon vunnit VM:s alla valörer, 

Helena klarade pressen i världscupens sista tävling och sköt 

hem den totala cupen i en nervkittlande duell med tyskan Kati 

Wilhelm. 

• Vad har du tagit med dig från säsongen som gått? 

– I år har jag fått testa att starta som favorit och det är en 

speciell upplevelse att gå ut i ett lopp med den gula nummerlappen 

på sig. Jag har fått lära mig att hantera pressen. 

• Norske skidskyttekungen Ole Einar Björndalen har sagt att du 

kan bli lika stor som Magdalena Forsberg bara du bestämmer dig för 

det. Hur ser du på det? 

– Det är kul att bara bli nämnd i samma mening som 

Magdalena, men jag tror att det blir svårt. Magdalena har vunnit 

världscupen sex gånger i rad och har både VM och OSmedaljer. 

För att inte tala om hennes Jerringpriser. 

• Östersund har arrangerat både VM och världscuptävlingar. 

Vad tycker du om skidstadion? 

– Vi har haft väldigt bra tävlingar här. Sedan har Östersund en 

underbar publik och fantastiska funktionärer, så jag ser gärna att 

Östersund fortsätter att arrangerar världscuptävlingar. 

• Kan du tänka dig att parkera i Östersund för gott? 

– Ja, det är en lagom stor stad med riktig vinter. Sedan har du 

nära till landet, på tio minuter är du utanför stan. 

• Jag letar hus och drömmer lantkök om nätterna. Hur ser din 

drömbostad ut? 

– Det ska vara en stor gammal trävilla på landet, gärna i Ås 

eller nära kyrkan på Frösön. Villan ska ha en gammal 

känsla, men ändå vara modern. Jag tycker om trägolv, stora 

fönster och högt i tak. 

• Jag har läst någonstans att du gillar att inreda. Vad är 

viktigt när du inreder ditt hus? 

– Det ska vara mysigt, men ändå inte vara grejer överallt. 

fakta /Helena Jonsson: 

Jag tycker verkligen om att inreda med kuddar och så vill jag 

gärna ha massor av ljus. 

• God skytt, mycket träning i naturen och uppvuxen på landsbygden 

– har jag fel om jag tror att du är en tjej som gärna följer med 

på jakt? 

– Ja, där har du fel. Jag äter gärna kött, men skjuta vill jag 

slippa. 

• Sist men inte minst, hur ser din sommar ut? 

– Nu går vi in i en tung träningsperiod. Sommaren och 

hösten är alltid den tyngsta perioden. Jag tycker egentligen inte 

om att träna, men när det är som tyngst brukar jag tänka på 

tävlingarna. Då är det värt allt slit, för det värsta jag vet är att 

göra en dålig tävling. 

"I år har jag fått lära 

mig att hantera pressen" 

tExt: mikaELa traPP | foto: sVErkEr BErggrEn 

född: 1984 Bor: Östersund, men uppvuxen i byn Helgum utanför Sollefteå familj: Sambon och skidskytten david Ekholm, mamma Eva, pappa Hans och 

syskonen Jenny, Malin och Mattias gör: Elitidrottare och student. Läser ekonomi och juridik på Mittuniversitetet Lugnaste platsen: Helgum 

står alltid i kylskåpet: Mjölk Bästa plockgodiset: dödskallar som smakar lakrits Bästa fiket: Paus, för de gör så stora kakor Husdjur: Vill ha en katt.

Ladda ner Magasinet Östersund som pdf - Journalisthuset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?