nr2 - Ftek

34
aLternatiVaLcatrastruMicaross
I vårt vardagliga liv stöter vi på många normer
och oskrivna regler i samhället. Normer som definierar
vad som är vanligt och vad som inte är det.
Japansk alternativporr är alltså inte en norm. Detta
kan ha oanade konsekvenser, eftersom detta medför
att många undermedvetet antar att en subjektiv
sanning förväxlas som en objektiv sanning. Men av
någon anledning så finns det många personer som
av någon anledning inte tycker om detta och försöker
att undvika normerna så mycket som möjligt. De
försöker att vara ”alternativa” och det är väl så subkulturer
växer fram antar jag.
Vad har detta med någonting att göra överhuvudtaget?
Jo, det är så att den här trenden finns här
också. Av någon anledning så finns en stor andel
”speciella” människor på Fysikteknologsektionen
som antingen väljer att vara eller
helt enkelt är alternativa. Jag har
främst märkt av detta på folks
musiksmak men också på andra
sätt.
Och här lyssnar studenter
på allt möjligt. Det är alltifrån
gubbrock till Cannibal Corpse,
från Bach till Lamb of God, från
den ryska nationalsången till Asscrackin’
Nutsacks, från Touhou
soundtrack till 8-bitars musik.
Så det finns en stor variation på
vad man lyssnar på här. Notera
att när jag säger stor variation
så menar jag all musik förutom
mainstreammusik. Av någon underlig
anledning så tvärvägrar
folk att lyssna på allt som är populärt.
Detta hade inte stört mig
om det hade varit en enda jävel
som lyssnade på Lady Gaga, Pitbull
eller KE$HA.
Men kan man inte bara acceptera
att människor lyssnar på
olika saker och helt enkelt har
olika smaker? Absolut! Jag själv
lyssnar på mycket annat också.
Vad folk lyssnar på angår väl inte
mig? Jo, det har börjat göra det.
En fin dag, då jag studera oskyldigt,
så kom en pojke och satte sig
bredvid mig. Vi kan kalla honom
för Solros eftersom han önskar
att vara anonym. Han satte sig
vid vårt bord och började spela
...du kan flumma loss
upp 1730-talets gitarrsymfonier av en ”legend” och
”banbrytare inom musik”. Jag lyssnade objektivt
sett på bajs. När jag bad honom att stänga ner skiten
så kom det stora klagomål på detta. ”Men det är
ju klassisk musik” var ett av argumenten. ”Den här
musiken får mina öronmusslor att vibrera helt rätt”
och ”Detta är auditiv konst”. This shit will not fly.
Fysikteknologsektionen har alltså startat sin egen
musiknorm och helvetet repeterar sig själv. Detta
vill säga att för att inte vara med i en norm så har
folk valt att vara med i en alternativ form. Moget!
Jag är ännu inte helt övertygad av att ingen lyssnar
på mainstream bara för att de inte tycker om det.
För att kompensera tänker jag nu lyssna på ”Baby”
av Pördey.
Text: Dündar Göç
”I make lots of promises so my bed is always comfy” — nedroid.com