Hans Blix ordförande för WFUNAsidan16 FN-förbundet på plats i ...

sfn.se

Hans Blix ordförande för WFUNAsidan16 FN-förbundet på plats i ...

VÄRLDSHORISONT

Utges av FN-förbundet i Sverige

FN-förbundet plats

i Västsverige sidan 18

Hans Blix ordförande

för WFUNA sidan 16

MR-rådet 1 år sidan 15

Halvtid för

millenniemålensidan 4

3/2007

NUMMER 3/2007 1


FN-NOTISER

Skanska renoverar FN:s högkvarter

Efter en grundlig urvalsprocess stod det i

slutet av juli klart att Skanska fått uppdraget

att renovera FN:s högkvarter i New York.

Renoveringen omfattar sex byggnader med

en total golvyta 242 000 kvadratmeter. Det

totala ordervärdet förväntas bli 6,9 miljarder

kronor. Därmed är investeringsprojektet FN:s

största någonsin.

Den 39 våningar höga huvudbyggnaden

färdigställdes 1950 och åtföljdes strax därefter

av konferensbyggnaden och generalförsamlingens

byggnad som stod klara 1951

respektive 1952. Övriga byggnader, bland

annat Dag Hammarskjölds bibliotek, byggdes

mellan 1961 och 1982.

I urvalsprocessen lades vikt bland annat

vid Skanskas engagemang för hållbar utveckling,

globala inköp och medverkan i

UN Global Compact.

FN:s nyputsade lokaler beräknas stå

klara 2014.

FN stannar i Irak

Det skoningslösa våldet i Irak visade

inga tecken att trappas ner när säkerhetsrådet

i augusti beslutade att förlänga

FN:s närvaro i landet med ett år.

Resolutionen, som författats av USA och

Storbritannien, antogs av ett enhälligt säkerhetsråd

och ger klartecken för att skicka

fler internationella hjälparbetare till Irak.

Efter att FN:s högkvarter i Bagdad utsattes

för två bombdåd under 2003, vilka orsakade

22 FN-arbetares död, kallade dåvarande

generalsekreterare Kofi Annan hem

all FN-personal. Sedan augusti 2004 har en

mindre FN-styrka funnits plats.

Beslutet att förlänga och även utöka uppdraget

i Irak har fått intern kritik. I ett enhälligt

uttalande uppmanade FN-personalens

fackförbund generalsekreterare Ban

FN-skrapan i New York ska genomgå en

omfattande renovering.

Ki-Moon att kalla tillbaka de FN-arbetare

som tjänstgör i Irak i stället för att skicka

dit fler. Förbundet anser att risknivån för

FN-personalens säkerhet i landet är oacceptabel.

IAEA bekräftar nordkoreansk

nedrustning

Nordkorea har tagit ett första steg mot

nedrustning genom att stänga fem av sina

kärnkraftverk. Stängningen bekräftades av

FN:s atomenergiorgan, IAEA, i juli.

Chefen för IAEA, Mohamed ElBaradei,

sa att det var ett viktigt första steg, men han

underströk också att det bara var det första

och att det är en lång väg kvar till målet

och en total avveckling av Nordkoreas

kärnvapenprogram.

Enligt amerikanska myndigheter har

Nordkorea i tvåpartssamtal gått med att

tillkännage och avveckla all sin kärnverksamhet

innan årsskiftet. I utbyte kommer

landet att belönas med ekonomiska, säkerhetsmässiga

och diplomatiska fördelar.

Kurt Waldheim död

FN:s generalsekreterare 1972-1982, österrikaren

Kurt Waldheim, avled i juni 88 år

gammal. Waldheim var FN:s fjärde generalsekreterare

(efter Trygve Lie, Dag Hammarskjöld

och U Thant). När han 1986

kandiderade till president i Österrike kom

besvärande uppgifter fram om att han under

andra världskriget bevittnat nazistiska

krigsförbrytelser då han var officer i den

tyska armén. Han blev ändå sitt lands president

(1986-1992).

Kritik mot FN i Kosovo

FN:s insats i Kosovo utsattes för hård

kritik i en rapport från människorättsorganisationen

Human Rights Watch i juni. Den

formellt serbiska provinsen Kosovo styrs

som ett protektorat av FN sedan 1999. Human

Rights Watch anklagar i rapporten

representanter för FN-styret i Kosovo för

att ostraffat kränka människors rättigheter.

De MR-mekanismer som finns i provinsen

beskrivs som svaga och ineffektiva.

I juni lade FN-medlaren Martti Ahtisaari

fram ett förslag om en övergång till självbestämmande

för Kosovo under EU:s ledning.

Förslaget är omtvistat och det har

inte gått att fatta ett beslut om områdets

framtida status.

Noleen Heyzer lämnar UNIFEM

Chefen för UNIFEM (FN:s utvecklingsfond

för kvinnor) Noleen Heyzer har ut-

setts av FN:s generalsekreterare Ban Kimoon

till ny chef för Ekonomiska och Sociala

Kommissionen för Asien och Stillahavsområdet

(ESCAP). Hon får rangen

undergeneralsekreterare inom FN-systemet.

ESCAP är den största av de fem regionala

kommissionerna under ECOSOC,

både i termer av befolkning och landyta.

Noleen Heyzer från Singapore blir den

första kvinnan i toppen för ESCAP, som är

baserad i Bankok. Hon har varit chef för

UNIFEM sedan 1994.

MC jorden runt för FN

Två unga svenskar, Gustav Röken, 25,

och Marcus Berneström, 29, reser jorden

runt motorcykel till förmån för FN:s

arbete för barn och flyktingar. De avreste

från Stockholm den 29 augusti och räknar

med att vara tillbaka den 1 juni 2010. Under

den 143 veckor långa resan räknar de

med att besöka 80 länder.

Målet är att bidra till ökade donationer

till FN:s barnfond UNICEF och flyktingorganet

UNHCR, och samtidigt sprida kunskaper

om dessa och andra organisationers

arbete, och om förhållandena runt om i

världen. Se www.dustytravellers.com

Svensk diplomat blir Irak-sändebud

Den svensk-italienske diplomaten och

FN-veteranen Staffan de Mistura tar över

efter pakistaniern Ashraf Qazi och blir

FN:s nya sändebud i Irak.

Mistura har jobbat inom FN i över 30 år.

Han har haft uppdrag i en lång rad länder,

framförallt i Mellanöstern men även i t ex

Sudan, Somalia, Nepal och Balkan. År

2005-2006 var han biträdande FN-sändebud

i Irak under Ashraf Qazi.

För närvarande är Mistura chef för FN:s

utbildningscenter (UN System Staff College)

i Turin, Italien.

Staffan de Mistura, nytt FN-sändebud i Irak.

2 VÄRLDSHORISONT


Världshorisont

Svenska FN-förbundet

Box 15115

104 65 Stockholm

Tel: 08 – 462 25 40

Fax: 08 – 641 88 76

E-post: varldshorisont@fn.se

www.fn.se/varldshorisont

Redaktör: AnnaLena Andrews

Praktikant nr 3/07: Hannah Bergqvist

Ansvarig utgivare: Aleksander Gabelic

Layout: Tweed & Wognum

Tryckeri: GTC Print AB, Luleå

Annonser: Can Media, tel: 0735-035869,

e-post: christina.andersson@canmedia.se

För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna

svarar själva för innehållet i

respektive artikel.

Världshorisont utges av

FN-förbundet i Sverige.

ISSN 0042-2134

Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr)

PlusGiro: 50990-1

Tidningen säljs även i buntar.

Kontakta info@fn.se

FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation

och folkrörelse för globala

frågor. Vår grundidé är att föra samman

individer och organisationer i ett gemensamt

arbete för ett starkare FN. FN-förbundet

verkar genom information, kommunikation,

opinionsbildning och globalt samarbete

för fred och rättvisa i hela världen i enlighet

med FN-stadgans mål och principer och

FN:s Millenniedeklaration. 130 riksorganisationer

är idag anslutna till FN-förbundet. Vi

har dessutom 7000 enskilda medlemmar i

120 föreningar och distrikt över hela landet.

På det globala planet ingår FN-förbundet

tillsammans med över 100 andra FNförbund

i världen i WFUNA, World Federation

of United Nations Associations.

Tillsammans verkar vi regeringar, EU,

företagsledare och andra makthavare för ett

starkare FN.

Som enskild medlem i FN-förbundet får Du

inbjudningar till kurser, seminarier och

studieresor; medlemspriser material; 4

nummer per år av Världshorisont samt en

FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildnings-

och opinionsbildningsarbetet i Din

FN-förening, medverka i förbundets kampanjer

samt kan utbilda dig till FN-informatör.

Om Du är under 26 år får du inbjudningar

till ungdomsaktiviteter.

Har du frågor, vill bli medlem eller prenumerera

Världshorisont, ring

08–462 25 40 eller e-posta info@fn.se.

Det finns inga

ursäkter!

FN:s åtta millenniemål är unika – aldrig tidigare har världen

haft en så omfattande gemensam strategi för fattigdomsbekämpning.

Målen är också mätbara och tidsbundna,

och 2015 är det år då de ska ha nåtts. Då ska fattigdomen

i världen vara halverad, alla barn gå i skolan och

spridningen av hiv/aids och malaria ha hejdats, för att

nämna några exempel ur raden. Unika är också dagens

kunskaper – aldrig tidigare har vi haft så klart för oss vad som krävs

för att nå framgång med fattigdomsbekämpningen. Och mycket står

spel. För miljontals fattiga människor jorden handlar det om

överlevnad, om liv eller död för dem själva och deras närmaste.

Men det handlar också om förtroendet för världens ledare, och för

FN. I förra årets årsrapport från generalsekreteraren höjdes ett

varnande finger: Vad händer med tillit och framtidstro i

utvecklingsländerna om inte ens historiens största allians mot

fattigdomen förmår ändra invanda beteenden och fatta de nödvändiga

politiska besluten? Och vad händer med förtroendet för FN om

millenniemålsprojektet blir en halvmesyr?

När målen formulerades år 2000 lovade världens ledare att ”inga ansträngningar

skulle sparas” i kampen mot fattigdomen. Kommer de – och vi – att

kunna se tillbaka 2015 och säga att vi gjort allt i vår makt?

Nu är vi halvvägs till 2015 och experternas analys är solklar. Det är fullt möjligt

att uppnå målen, men bara om världens politiska ledare skyndsamt tar krafttag.

Alla individer och organisationer behövs för att trycka i denna riktning.

Läs sidan 14 om vad just DU kan göra!

Välkomna, förresten, till nya uppfräschade Världshorisont!

INNEHÅLL

Halvtid för

millenniemålen

Hans Blix ordförande

för WFUNA

FN-förbundet

plats i Västsverige

SIDA

4

16

18

MR-rådet 1 år

15 – så har det gått 19

Andra gången gillt för Röj-en-minas

17 fotbollsturnering 20

18 22

Redaktör AnnaLena Andrews

annalena.andrews@fn.se

Den nye ordföranden för FN-förbunden i världen

heter Hans Blix. Hans FN-engagemang började 1950

med en annons i Världshorisont.

FN-förbundets regionsamordnare i Västsverige ska

vara en länk mellan huvudkontoret i Stockholm och

medlemmarna i regionen.

Omslagsbild nr 3/07: 5-åriga

Emily Owino bor med sin mamma

Sveriges FN-ambassadör talade

och fem syskon i slumstadsdelen

Backåkra

Korogocho i utkanten av Nairobi,

Kenya. Området, som gränsar till

stadens soptipp, saknar både

Landet Runt; nytt från FN-föreningar

och distrikt

vatten, el och toaletter.

Foto: David Dahmén

Äntligen beslut om FN-styrkor till

Darfur

Anslagstavlan; information från Svenska

FN-förbundet

NUMMER 3/2007 3


TANZANIA

HALVTID FÖR MILLENNIEMÅLEN

Kampen

mot fattigdomen

– hiv/aids huvudhinder

Hiv/aids är en sjukdom som

sparkar de svagaste vår

jord, de fattiga. Problematiken omkring

den är också en provkarta de frågor

som berörs i FN:s åtta millenniemål. Hela

nationer går knäna när stora delar av den

arbetsföra befolkningen är döende samtidigt

som mer och mer pengar måste pumpas in i

sjukvården. Barnen ges sämre förutsättningar

för en bra start i livet genom att färre kan gå i

skolan. Kvinnors särskilda utsatthet framstår

tydligt. Sammantaget utgör sjukdomen ett

huvudhinder i kampen för det första och

övergripande millenniemålet att halvera

fattigdomen i världen.

Mor och dotter Samson

sitter framför den öppna

elden jordgolvet i sitt

kök i Bukoba i nordvästra Tanzania. Ljuset

från de glasfria fönstren orkar sig

knappt igenom röken från elden. Det är

dags att laga middag, kokta bönor med

kasawa-rot. Mamma Loveness säger till

sin 16-åriga dotter att hämta lite vatten att

koka bönorna och kasawan i. Dottern

Doris lommar ut gården.

Loveness har aids, en smitta hon fått av

sin nu döde make. Hon fick reda att

hon var smittad för sex år sedan, och

bestämde sig för att inte berätta om sin

sjukdom för Doris och hennes tre år yngre

syster Lilian förrän de var gamla nog.

Men Doris räknade ut hur det låg till

ändå och oroar sig nu för hur hon ska

klara sig utan sin mamma:

– Jag är rädd att hon ska dö. Mamma

gör ju allting här omkring. Hur ska jag

klara av det utan henne? säger hon och

ögonen fylls av tårar. Hon ber generat om

ursäkt för dem men torkar inte bort dem.

ÄLDSTA BARNET TAR ÖVER

Traditionen säger att om båda föräldrarna

dör är det äldsta barnet som får

ansvar för resten av familjen. Som tur är,

är det sociala skyddsnätet i form av släktingar,

grannar och vänner mycket större

i Tanzania än i Sverige. Förr var det oftast

någon släkting eller granne som adopterade

föräldralösa barn. Men det har blivit

mycket sämre ekonomiskt och nuförtiden

är det fler och fler som har nog med att

försörja sin egen familj. Framtiden ser

oviss ut för Doris och Lilian.

Doris kommer snart tillbaka in i köket

med ett kärl fullt av vatten. De har rent

vatten, som dessutom kommer från en

pump gården. En lyx få förunnat.

Snart ligger bönorna och puttrar i kärlet.

Rent vatten och nyttig mat är en nödvändighet

för Loveness som äter bromsmedicin

mot aids.

OTROGEN MAKE

Som de flesta afrikanska kvinnor med

hiv/aids blev Loveness smittad av sin

otrogne make. Monogami är något som

inte alls är en självklarhet, inte ens inom

äktenskapet. Kvinnorna är sällan den som

tar initiativet till en sexuell relation och

har därför sällan sex utanför äktenskapet.

När Loveness man levde bodde familjen

Samson hemma hos Loveness svärföräldrar

eftersom de inte hade råd att skaffa sig

Loveness Samson (till höger) bor med sin dotter

Doris (till vänster) och hennes lillasyster i ett hus

som de fått genom en hjälporganisation. De har

rent vatten från en pump gården, något som är

livsnödvändigt för Loveness som är hiv-smittad.

4 VÄRLDSHORISONT


Alla hiv-smittade gravida kvinnor i Tanzania får gratis bromsmedicin för att risken att smitta barnet vid

födseln ska minimeras. Millenniemål 4 (sänkt barnadödlighet) är ett område där Tanzania gjort framsteg.

ett eget boende. När maken dog började

svärfadern terrorisera Loveness. Han

ansåg sig inte ha ansvar för henne och

ville därför inte försörja henne längre. Till

sina föräldrar kunde hon inte återvända,

hon tillhör sin makes familj nu. Till slut,

efter år av psykisk och fysisk misshandel,

byggde hjälporganisationen Huyawa ett

hus till henne och barnen.

– Nu är jag som lyckligast, sedan jag

fick det här huset, säger Loveness.

– Genom att hjälpa hiv-smittade mammor

hjälper vi barnen. Att mamman äger

ett hus och en bit mark är en försäkring

att barnen inte kommer att svälta eller

hamna gatan när hon dör, berättar

Jonas Balami, chef för Huyawa.

HEMLIG DRÖM

I en by inte långt från familjen Samson

bor 17-åriga Witness Spirian tillsammans

med sina syskon och sin farmor.

– Min dröm är att mina bröder blir sekre-

terare och mina systrar blir sjuksköterskor

som de önskar, säger hon.

Witness tvingades sluta skolan efter sjätte

klass. Sedan hennes föräldrar dog har

hon huvudansvaret för familjen. Hennes

uppgift är att sköta hushållet så att åtminstone

småsyskonen kan fortsätta studera.

Witness drömmer ändå i hemlighet

om att få gå en kurs i sömnad. Men att

förverkliga den drömmen ligger så långt

bort att hon knappt vågar yppa den.

Att få gå i skolan är en högsta önskan

för de flesta barn i Tanzania. De inser att

utbildning är deras biljett till ett bättre liv.

Men många tanzanska familjer har inte

råd att låta sina barn gå i skolan. Skolavgift,

böcker och skoluniformer kostar

mycket pengar.

GRATIS MEDICIN

Under tiden som man försöker forska

fram ett botemedel mot hiv/aids försöker

man hela tiden minska smittspridningen.

FN:S ÅTTA MILLENNIEMÅL:

1. Halvera extrem fattigdom och hunger

2. Grundskoleutbildning för alla

3. Främja jämställdhet och kvinnors makt

4. Minska barnadödligheten

5. Förbättra mödrahälsan

6. Bekämpa hiv/aids, malaria och andra sjukdomar

7. Säkra en hållbar utveckling

8. Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling

FAKTA TANZANIA OCH MILLENNIEMÅLEN

Tanzania har lyckats sänka barnadödligheten,

få fler barn till skolan och förlänga flickornas

skoltid. Fler har tillgång till rent vatten och

landets BNP ökar stadigt. Landet har dock fortfarande

problem med att stävja spridningen av

hiv/aids och med att sänka mödradödligheten.

TANZANIA

NUMMER 3/2007 5


TANZANIA

Kvinnor i Tanzania som är ekonomiskt självständiga och har makt över sitt liv och sin kropp har större chans att inte smittas av hiv.

FAKTA HIV/AIDS

Aids är en immunbristsjukdom som orsakas

av hiv-viruset. Det attackerar celler som

sköter immunsystemet och gör dem odugliga.

En av de attackerade cellerna är s k

t-hjälparceller och nivån dem är läkarnas

mått hur sjuk patienten är. Man kan bära

hiv-viruset helt symptomfritt i tio år. Då

brukar den smittades immunsystem vara så

ansträngt att man börjar få följdsjukdomar

och man säger då att aids har utvecklats.

Det finns varken botemedel eller vaccin mot

hiv men bromsmediciner gör att viruset

sprids långsammare i kroppen och immunförsvaret

kan till och med förbättras.

17-åriga Witness Spirian är äldst i en syskonskara

av fem. Efter att båda föräldrarna gått bort i aids

är det hon som har ansvaret för de fyra yngre

barnen – en tung börda för en tonåring. Som tur är

finns farmor i livet och bor med barnen.

Därför ger den tanzanska staten

bromsmedicin till alla smittade gravida

kvinnor så att risken för att de ska smitta

sina barn vid födseln minimeras. Alla

andra smittade som har mellan 200 och

400 t-hjälparceller (se faktarutan här

intill) får också bromsmedicin.

De allra flesta smittade i Tanzania skulle

aldrig själva kunna köpa sin medicin,

de har nog med att skaffa mat till sig själva

och sina barn. Att få gratis bromsmedicin

är något mycket ovanligt bland de

afrikanska länderna. De allra flesta länder

har inte råd.

På Ndolage-sjukhuset försöker man så

mycket som möjligt verka både de som

testar positivt och negativt att ha ett säkert

sexliv. Kunskap och ett förändrat

beteende är bästa vapnet i kampen mot

sjukdomen.

– Vi försöker uppmuntra människor att

använda kondom så mycket som möjligt.

Särskilt kvinnor har svårt att kräva att

deras partner ska använda kondom. Mest

beror det okunskap, de förstår inte hur

livsviktigt det är och faller för trycket från

sin partner att ha sex utan, säger Dr Zebedayo

Ngewa som arbetar med aidspatienterna

sjukhuset.

PENGAR BEHÖVS

För att kunna bekämpa aids behövs pengar,

massor av pengar. Jonas Balami

Huyawa ser dystert framtiden:

– Vi här Huyawa kan inte lösa problemen

med aids, Tanzania kan inte det,

inte ens hela Afrika kan det. Vad som

krävs är ett botemedel och det har vi varken

kunskap eller resurser för att forska

fram här i Afrika.

De få som har haft råd att åka utomlands

för att utbilda sig till t ex läkare

stannar ofta kvar i Europa eller USA för

att deras hemland inte har möjlighet att

erbjuda ett lika bra liv.

– Ni i väst har möjligheten, fast ni har

inget intresse av att hjälpa oss, fortsätter

Jonas Balami. Hade aids varit fågelinfluensan

kan jag garantera att forskningen

hade kommit mycket längre än den gjort

idag. Men aids är ett problem som inte

rör er, bara Afrika, varför ska ni då hjälpa

till? Västvärlden måste inse att de också

förlorar att en hel kontinent bara dör

ut.

Text och bild: Mia Martinsson, frilansjournalist

6 VÄRLDSHORISONT


FN:s millenniemål fortsätter att vara en av grundpelarna i svensk biståndspolitik,

enligt regeringen. Foto: WFP/Brenda Barton

Antalet samarbetsländer reduceras kraftigt och länder där den demokratiska

utvecklingen inte går i rätt riktning fasas ut. Men regeringens politik för global

utveckling – och arbetet med millenniemålen – kommer att fortsätta som

tidigare, säger biståndsminister Gunilla Carlsson till Världshorisont.

Det senaste året har debattens vågor gått

höga kring det svenska biståndets framtid.

Enprocentsmålet, det vill säga att en

procent av BNP ska avsättas i kampen

mot fattigdom, har ifrågasatts av såväl

politiker som ledarsidor och debattörer.

Inte minst eftersom svensk ekonomi

blomstrar och biståndet därmed fått mer

pengar än någonsin att göra av med.

Många har ställt sig frågan om Sverige

– och framför allt Sida – har kapacitet att

använda resurserna ett vettigt och

ansvarsfullt sätt. Och hur ser det ut i mottagarländerna?

Kommer alla pengar verkligen

de fattiga till del eller rinner de rakt

ner i fickan korrupta ledare?

TUMMAT PÅ MEDLEN

Moderaterna, som är det enda parti i

alliansregeringen som vill slopa enprocentsmålet,

har hittills fått ge vika. Däremot

har regeringen ”tummat” biståndsmedlen

olika sätt, bl a genom att

räkna in skuldavskrivningar till fattiga

länder i biståndsbudgeten och genom att

använda en del av pengarna till flyktingmottagande

i Sverige.

Det finns också tongivande politiker,

däribland biståndsministern Gunilla

Carlsson, som vill ta av biståndet för att

finansiera militära insatser – med argumentet

att fred och stabilitet är en förutsättning

för fattigdomsbekämpning.

VÄNTAD OMLÄGGNING

Att regeringen planerat en omläggning av

svenskt utvecklingssamarbete har legat i

luften en längre tid. Inte minst den förestående

landfokuseringen har väckt starka

känslor bland frivilligorganisationer

och andra som ansett att processen inför

beslutet varit omgärdad av hemlighetsmakeri.

I slutet av augusti presenterades den

nya politiken som innebär att Sverige

reducerar antalet samarbetsländer från

dagens 70 till 33. ”Sverige kan inte göra

allt överallt”, konstaterade Gunilla Carlsson

i samband med presentationen.

Bland de 33 länderna finns fattiga länder

framför allt i Afrika. Där finns också konfliktdrabbade

länder och områden, liksom

länder i vårt östra närområde som

får svenskt stöd för att underlätta EUintegrationen.

FN-förbundet är överens med regeringen

när det gäller vikten av att reducera

antalet länder för att därigenom förbättra

HALVTID FÖR MILLENNIEMÅLEN

Svensk

biståndspolitik

PGU ligger fast men

länderna blir färre

effektiviteten, liksom att ställa större krav

demokratisk utveckling. Däremot är

förbundet missnöjt med processen inför

beslutet.

– Regeringen borde ha tillvaratagit

frivilligorganisationernas åsikter i större

utsträckning. Dessutom undrar vi hur

vårt och andras arbete kommer att verkas.

Gunilla Carlsson har visserligen sagt

att vi ska fortsätta som tidigare men jag

undrar om det är möjligt, säger generalsekreterare

Bonian Golmohammadi.

PGU LIGGER FAST

Svensk utvecklingspolitik styrs sedan

2003 av PGU – Politik för Global Utveckling.

Den dåvarande regeringen ville slå

fast att global utveckling är en fråga för

alla politikområden, inte bara biståndspolitiken,

och att den förda politiken

måste vara sammanhållen.

Och enligt Gunilla Carlsson finns inga

planer att överge målet om samstämmighet.

– Nej, PGU ligger fast och utgör grunden

för regeringens utvecklingspolitik.

När det gäller arbetet med att genomföra

hela PGU, med det övergripande målet

att alla politikområden ska bidra till en

rättvis och hållbar global utveckling, så

kommer regeringen att beskriva detta i en

skrivelse till riksdagen under det kommande

året, säger hon.

Den nya politiken för global utveckling

har också varit ett sätt för Sverige att bidra

till arbetet med FN:s millenniemål.

– Millenniemålen kommer även i fortsättningen

ligga till grund för såväl det

bilaterala som det multilaterala utvecklingssamarbetet,

säger biståndsministern.

Landfokuseringen, som berör det bilaterala

samarbetet, ger möjlighet till effektivare

fattigdomsbekämpning. Regeringen

har även antagit en strategi för att förbättra

det multilaterala utvecklingssamarbetet.

Åsa Nyquist Brandt, frilansjournalist

NUMMER 3/2007 7


HALVTID FÖR MILLENNIEMÅLEN

Georgien

satsar ung kraft

Halvtidspunkten för millenniemålen

är något som uppmärksammas stort

med olika kampanjer och projekt

inom FN-förbundens världsfederation

WFUNA. I Georgien, där 54 procent

av befolkningen lever mindre

än 2,5 dollar om dagen, satsar det

georgiska FN-förbundet (United

Nations Association of Georgia, UNAG)

att nå ut till ungdomar med de

viktiga millenniemålsfrågorna. Men

i ett land med bristande resurser,

svag infrastruktur och med en

strömförsörjning lika nyckfull som

vädret krävs okonventionella metoder

och inte minst ett stort engagemang.

Räknat i antal anställda hör georgiska

FN-förbundet med sina 35 anställda till

ett av de största i världen. Förbundet

grundades 1995 av några eldsjälar. Under

en period av extrem politisk oro och

mycket bristande resurser träffades de för

att skapa vad som idag är en av de mest

effektiva och starkaste frivilligorganisationerna

i Georgien.

Ramaz Aptsiauri, en av grundarna och

numera ansvarig för ett program för ökad

integrering och tolerans i landet, berättar

om hur det var i början:

– Även om vi var kontoret tio timmar

om dagen betydde det inte att vi

hade så många effektiva arbetstimmar.

Strömmen gick hela tiden och våra datorer

var så gamla att de knappt funkade

även när vi hade ström. Värst var det

vintern, vår lokal hade ingen uppvärmning

och vi brukade sitta med jackor och

vantar . När strömmen gick kurade vi

ihop oss runt kaminen för att få lite vär-

Delar av georgiska FN-förbundet plats för att stödja aktörer Civil Society Fair i Tblisi

våren 2007. Från vänster: Otar Kantaria, Tinatin Tsereteli (från Civic Initiative Center), Nini

Chkheidze, Teona Lebanidze, Malin Falkmer och Guram Muradov.

FN-FÖRBUND I VÄRLDEN

I FN-förbundens världsfederation WFUNA

(World Federation of United Nations Associations)

ingår 108 FN-förbund från olika delar

av världen. Georgiska FN-förbundet är först

ut i Världshorisonts nya serie ”FN-förbund i

världen”.

me. Det var hårda tider, men vi hade

mycket kul tillsammans. Jag har alltid

haft förmånen att få vara omgiven av

engagerade och varma människor, säger

han.

STORT KONTOR

Idag har UNAG ett stort kontor som upptar

en hel våning i ett kontorshus i huvudstaden

Tbilisi. Det lilla rum som Ramaz

och hans kollegor började verksamheten

i är nu ombyggt och hem åt

UNAG:s egen nätbaserade tidning Civil

Georgia som kontinuerligt uppdateras

med såväl nationella som internationella

nyheter.

8 VÄRLDSHORISONT


Georgiska FN-förbundet har således vuxit

enormt, och idag har det program och

aktiviteter i flera olika riktningar. Förutom

att det kontinuerligt följer myndigheternas

rapporter med sina egna analyser

om vad som händer i landet och

fungerar som en viktig observatör och

tryckare för demokrati och mänskliga

rättigheter har det även mer handgripliga

projekt. Dessa inkluderar att hjälpa flyktingar

i sin asylprocess, att anordna ungdomsläger

och andra aktiviteter för barn

och ungdomar samt en egensponsrad

FN-skola strax utanför Tbilisi.

Just barn och ungdomar är ett område

som UNAG fokuserar stort och det är

bland annat här man tydligast ser hur

arbetet med millenniemålen bedrivs. Till

skillnad från svenska FN-förbundet har

UNAG ingen speciell millenniemålshandläggare

utan målen inkorporeras i

stället i övrig verksamhet.

LÅNG VÄG KVAR

Tillsammans med svenska FN-förbundet,

i ett projekt sponsrat av Sida, har UNAG

framställt en rapport om millenniemålen

och Georgiens utveckling mot dem. Rapporten

publicerades 2006 och visar att

landet har en god bit kvar vägen. Det

faktum att en överväldigande majoritet av

invånarna i Georgien inte vet vad millenniemålen

är eller hur de ska gå till väga

för att verka myndigheterna i rätt riktning

gör att denna väg blir ännu länge.

För att komma runt problemet jobbar

UNAG två nivåer. Dels arbetar de med

rapportering och övervakning av implementeringsprocessen

myndighetsnivå,

dels med att öka folks medvetenhet om

vad målen innebär och hur de kan kräva

sina rättigheter med stöd av dem.

Här ligger fokus ungdomar och i

många av de ungdomsaktiviteter som

UNAG anordnar nämns millenniemålen.

FN-rollspel har blivit ett populärt fenomen

genom UNAG:s ivriga verkan och

dessa har spritt sig ut från universiteten

och ned till grundskolenivå genom hela

Ett av många gatustånd i Tbilisi. I fattigdomens skugga kämpar folk alla sätt för att överleva. Att sälja frukter och

småsaker gatorna ger en knaper men välbehövlig inkomst till några av de värst drabbade familjerna.

landet. Förra året hölls ett 20-tal större

rollspel, och det finns inga tecken att

siffran kommer annat än att öka. Många

rollspel fokuserade millenniemålen,

eller mer konkret ett eller flera av dem

(t ex genus, fattigdom, miljöförstöring).

UNGDOMS-APPROACH

Även genom de UNAG-sponsrade ”demokratiklubbarna”,

som drivs av ungdomar

för ungdomar, sprids medvetenheten.

De unga i Georgien är initiativrika

och via UNAG-sponsrade projekt driver

de själva frågorna vidare.

UNAG erbjuder även utbildningar i

millenniemålen, dels för journalister, dels

för ungdomar. Ett tecken att deras

ungdoms-approach har fungerat är att

ungdomsorganisationer nu börjar vända

sig till dem och själva begära utbildning

om millenniemålen.

I våras anordnade UNAG en utbildningsdag

tillsammans med nystartade

Georgian Youth Association i Rustavi, en

mindre stad i sydöstra Georgien. Dagen

handlade a om millenniemålen

och c hur de berör oss i vårt

vardagsliv. a En av talarna anmärkte

mä i efterhand att ungdomarna

ma i landet är betydligt

villigare il att lära sig om målen

än n

regeringen.

Detta var den första millenniemålsrelaterade

utbildningen som hållits i Rustavi,

men – med tanke att de deltagande

ungdomarna alla kom från olika mindre

ungdomsorganisationer – förhoppningsvis

inte den sista. ”Ringar--vattnetmetoden”

är något som UNAG har lärt

sig behärska till fullo och det visar sig

vara en metod som fungerar.

MYCKET KRAFT

Nini Chkheidze jobbar som Public Information

Officer UNAG, men kallas ofta

för Miss MDG (för Millennium Development

Goals) av sina kollegor. Hon har

anordnat FN-rollspel, utbildningar och

sommarläger för ungdomar.

– Vi måste lära oss att lita våra ungdomar.

De har så många initiativ och så

mycket kraft, säger hon.

– Vi ser hur intresserade de är när vi är

ute och genomför våra aktiviteter och

detta intresse sprider sig. Att arbeta med

och utbilda unga är en investering som i

längden kommer att betala sig tusenfalt.

Text och foto: Malin Falkmer.

Malin Falkmer från Sverige praktiserade

georgiska FN-förbundet mellan februari

och augusti 2007.

NUMMER 3/2007 9


HALVTID FÖR MILLENNIEMÅLEN

Svensk kampanj vill nå

politiker och unga

Om världens politiska ledare håller sina löften så kan vi uppnå millenniemålen.

Men åtgärderna måste sättas in NU. Det är budskapet från den svenska

millenniemålskampanjen som drivs av FN-förbundet och UNDP.

– Det är inte lätt att nå millenniemålen,

men det går! Allt handlar om att lägga

resurserna rätt ställen, och att arbeta

många fronter samtidigt, med en kombination

av lösningar, säger Louise Croneborg

som ansvarar för FN-förbundets

millenniemålskampanj.

– Nu när vi är halvvägs har vi fått statistik

som tydligt visar möjligheterna.

Nu gäller det att utan dröjsmål få fart

arbetet. Vi får inte gå miste om den här

chansen att rädda många miljoner människor

undan fattigdom, fortsätter hon.

FN-förbundet och UNDP (FN:s utvecklingprogram)

driver gemensamt

millenniemålskampanjen i Sverige sedan

förra året. Sedan starten har man bl a

sjösatt webbsidan millenniemalen.nu och

givit ut den oläsliga tidningen NODL i

syfte att uppmärksamma analfabetismen i

världen.

VÄRLDENS CHANS

Tidigare drev utrikesdepartementet en

kampanj om FN:s Millenniedeklaration

och millenniemålen under parollen

”Världens Chans”. I det skedet handlade

arbetet mycket om att väcka allmänheten

och få med organisationssverige millenniemålståget.

FN-förbundet och UNDP har enats om

tre målsättningar för kampanjen. Dels vill

man verka svensk politik så att millenniemålen

sätts i fokus. Dels vill man öka

Ghana halverar fattigdomen Ghana verkar bli det första landet

i Afrika som når millenniemål 1 om halverad fattigdom, och detta i god

tid före 2015. Enligt Världsbanken har Ghana minskat fattigdomen

från 51,7 procent 1991 till 28,5 procent 2005. Banken anger som skäl

för framgångarna regeringens hårda arbete för minskad fattigdom i

kombination med stödet från landets utvecklingspartners.

ungdomars kunskap och engagemang för

målen. Och dels vill man få svenska företag

att förstå hur de kan bidra till målens

uppfyllelse.

FN-förbundet kommer under hösten

2007 att fortsätta granska hur Sveriges

politik för global utveckling efterlevs

olika politiska fronter, som t ex den kommande

landfokuseringen av det bilaterala

biståndet.

Vidare kommer förbundet att värva 15

ungdomar från olika delar av landet och

utbilda dem till ambassadörer för millenniemålen.

Var och en ska sedan i samarbete

med sin lokala FN-förening arrangera

lokala evenemang där målen uppmärksammas.

– Det finns många olika saker man kan

göra, t ex ordna en välgörenhetsmiddag

eller bjuda in en intressant föreläsare.

Med de lokala evenemangen når vi mångdubbelt

fler och vi hoppas att de kan leda

till ringar--vattnet-effekter under lång

tid framöver, säger Louise Croneborg.

Andra evenemang under hösten där

millenniemålen kommer att uppmärksammas

är t ex Bok- och Biblioteksmässan

i Göteborg och olika seminarier

och utbildningar.

BESÖK AV FN-PROFILER

På UNDP i Stockholm arbetar bl a Helena

Ekinge med kampanjen. För att öka

fokuset millenniemålen kommer de

KORT OM MILLENNIEMÅLEN

Louise Croneborg ansvarar för Svenska FNförbundets

kampanj för de åtta millenniemålen.

Foto: AnnaLena Andrews

nordiska länderna under hösten att få

besök av två välkända FN-profiler, berättar

hon. I september kommer ekonomiprofessorn

Jeffrey Sachs, som är generalsekreterarens

särskilde rådgivare för millenniemålen,

till Stockholm. Och i oktober

kommer Jan Egeland, tidigare FN:s

högste samordnare för humanitära insatser,

för att delta vid Ungdomens Nordiska

Råds möte i Oslo.

UNDP bedriver också samarbete kring

millenniemålen med bl a LSU (Landsrådet

för Sveriges Ungdomsorganisationer)

och de politiska ungdomsförbunden.

AnnaLena Andrews

Inom FN-systemet har FAO huvudansvaret för det första millenniemålet

om halverad fattigdom och hunger. FAO arbetar också aktivt för målen

tre, sex och sju.

Annika Söder central för Mål 1-arbetet Tidigare stats-

Målen i centrum ungdomsläger FN:s millenniemål var

temat för Svenska FN-förbundets årliga ungdomskonvent, UNg 07, som

gick av stapeln 21-23 september. Ett 60-tal ungdomar från hela landet

samlades en kursgård utanför Norrköping för att under två dygn

sekreteraren svenska UD Annika Söder utsågs i början av året till ägna sig åt föreläsningar, workshops och nätverkande. Bl a diskutera-

undergeneraldirektör i FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO. des FN-rollspel som verktyg för att sprida kunskap om de åtta målen.

10

10

Hon är bl a ansvarig för organisationens arbete med millenniemålen.

VÄRLDSHORISONT


FN-fakta MILLENNIEMÅLEN

Åtta mål för mänskligheten

Vid Millennietoppmötet i New York i september 2000, den största uppställningen av världens ledare någonsin, antog

världens länder FN:s Millenniedeklaration. I den gjordes ett antal åtaganden utifrån visionen att fattigdomen ska utrotas

från jorden och utvecklingen bli hållbar. För att komma vidare med det praktiska arbetet formulerades i samband med

mötet åtta millenniemål (Millennium Development Goals, MDG).

Varje mål består av ett eller flera konkreta

delmål, totalt 18 stycken. För att kunna mäta hur

arbetet i varje land fortskrider är ett antal

indikatorer, totalt 48 stycken, knutna till målen

(se nästa sida). Regeringarna ska regelbundet

lämna in rapporter till FN med uppgifter om hur

det går när det gäller de olika indikatorerna. Det

är viktigast att rapporter kommer in från

utvecklingsländerna, men några

höginkomstländer har också lämnat in rapporter,

däribland Sverige. Många länder har inte

tillförlitlig statistik och får stöd från FN med

detta.

De flesta målen har 1990 som basår, bl a för att

det är lättare att avläsa förändringar över en

längre tidsperiod och för att det finns en naturlig

eftersläpning i omfattande statistikmaterial. När

man t ex i Mål 1 talar om att halvera den extrema

fattigdomen till 2015 ska halveringen alltså ske i

förhållande till den andel människor som var

extremt fattiga 1990.

Utvecklingsprogrammet UNDP är övergripande

ansvarigt inom FN för det praktiska arbetet med

övervakning och uppföljning av millenniemålen.

Olika fack- och underorgan som FAO, WHO, Unicef

m fl har stort ansvar inom sina respektive

områden. FN:s generalsekreterare har också ett

särskilt sändebud för millenniemålen, den amerikanske

ekonomiprofessorn Jeffrey Sachs.

Huvudaktörer i millenniemålsarbetet utöver

FN-systemet är framförallt olika länders regeringar,

som ansvarar för utvecklingen i respektive

land, men också civilsamhället med sin opinionsbildande

och drivande roll, och med sin

omfattande verksamhet i utvecklingsländerna.

Läget vid halvtid 2007

Den 2 juli 2007 presenterade FN en rapport som

sammanfattar var vi står idag när sju och ett

halvt år gått sedan arbetet med millenniemålen

inleddes och lika lång tid återstår till målgången

2015. Rapporten visar ett mycket blandat

resultat. Samtidigt som en rad framsteg har

gjorts saknas de omfattande insatser som skulle

behövas för att nå alla målen i alla länder och

regioner. Generellt sett krävs snabba och kraft-

The Millennium Development Goals Report

UNITED NATIONS

2007

fulla åtgärder å både å i utvecklingsländerna själva

och från höginkomstländerna.

I förordet till rapporten säger FN:s generalsekreterare

Ban Ki-moon att framgång i vissa länder

visar att det går att skapa snabba och storskaliga

framsteg om starkt ledarskap och genomtänkta

strategier kombineras med adekvat finansiellt

och tekniskt stöd från det internationella

samfundet. Han pekar vidare att det är omöjligt

även för välskötta länder att uppnå millenniemålen

när biståndet från omvärlden är för

litet.

Till ljuspunkterna i rapporten hör att det första

och övergripande målet om att halvera fattigdomen

kommer att nås global nivå om nuvarande

utvecklingstakt håller i sig. Störst är framstegen

i Öst- och Sydasien, men även i de mest

utsatta regionerna – inklusive Afrika söder om

Sahara – går utvecklingen åt rätt håll när det

gäller att minska den extrema fattigdomen.

Andra positiva nyheter är t ex att barnadödligheten

minskat global nivå, att allt fler barn i

fattiga länder går i skolan, att kvinnors inflytande

i politiken har stärkts och att tillgången

rent vatten har ökat.

Tyvärr finns också många nedslående uppgifter. I

regionen Västasien* har den extrema fattigdo-

men e mer än fördubblats sedan 1990. Vidare dör

mer e än en halv miljon kvinnor i världen varje år

under n graviditet eller förlossning p g a bristande

vårdresurser. å Antalet människor som dör i aids

ökar k för varje år som går och över hälften av

befolkningen e i utvecklingsländerna saknar toaletter

t vilket får allvarliga konsekvenser för närmiljö

i och hälsa.

Vad a krävs för att målen ska nås?

Denna e grundläggande fråga har undersökts i ett

stort o forskningsprojekt, UN Millennium Project,

lett t av Jeffrey Sachs. I sin slutrapport Investing

in Development från 2005 listades tio åtgärder

som o krävs för att millenniemålen ska nås. De är

(redigerad e och kort version):

1. Regeringar i låginkomstländer måste anta

djärva ä utvecklingsstrategier baserade

millenniemålen.

i

2. Strategierna bör fastslå ökade satsningar

offentlig sektor, kapacitetsuppbyggnad, nationell

resursmobilisering och bistånd. De bör syfta till

att stärka en god och demokratisk samhällsstyrning

och mänskliga rättigheter. Civilsamhället

bör engageras i arbetet och insatserna bör gynna

den privata sektorn.

3. Strategierna bör utformas och genomföras i en

öppen och inkluderande process, i nära samarbete

med det civila samhället, det lokala näringslivet

och internationella partners.

4. Internationella givare bör identifiera minst ett

dussin länder som är rätt väg mot målen

(”MDG fast-track countries”) och som har förutsättningar

för att omedelbart ta emot ett kraftigt

ökat bistånd.

5. Utvecklingsländerna och industriländerna bör

gemensamt och omedelbart lansera ett paket

med ”enkla lösningar” (”Quick Win actions”) för

att rädda och förbättra miljontals människors liv

och främja ekonomisk tillväxt. (Insatser som

snabbt och till låg kostnad kan ge stora vinster

är t ex gratis skolmåltider, gratis myggnät och

avskaffandet av skolavgifter och skoluniformer.)

Samtidigt bör ett utbildningsprogram lokal

Forts. nästa sida

NR 3/07


FN:s millenniemål med delmål och

Mål 1. Halvera extrem fattigdom

och hunger

DELMÅL 1 Halvera andelen människor

som lever mindre än en dollar per dag

till 2015.

Indikatorer:

1. Andel av befolkning under 1 USD per dag.

2. Klyftan mellan fattiga och rika.

3. Den fattigaste femtedelens andel av den

inhemska konsumtionen.

DELMÅL 2 Halvera andelen människor

som lider av hunger till 2015.

Indikatorer:

4. Förekomst av underviktiga barn (under 5

år).

5. Andel av befolkning under miniminivån för

energiintag.

Fortsättning från föregående sida

nivå sjösättas så att varje samhälle får egna

lokala experter inom utbildning, hälsa, infrastruktur,

samhällsstyrning, jämställdhet mm.

6. Regeringarna i utvecklingsländerna bör länka

sina utvecklingsstrategier till regionala initiativ

som den Karibiska gemenskapen och Nya partnerskapet

för Afrikas utveckling (NEPAD).

7. Höginkomstländer bör öka biståndet till 0,7

procent av BNI senast 2015. Samtidigt bör kvalitén

biståndet öka.

8. Höginkomstländer bör öppna sina marknader

för exportprodukter från utvecklingsländer i

enlighet med överenskommelser i Doha-rundan.

De bör vidare hjälpa de minst utvecklade länderna

att öka sin konkurrenskraft genom investeringar

inom handelsrelaterad infrastruktur (vägar,

hamnar mm).

9. Internationella givare bör öka stödet till global

vetenskaplig forskning och utveckling som rör de

fattigas särskilda behov när det gäller hälsa,

jordbruk, energi, klimat samt miljö- och naturresurser.

10. Samordningen mellan FN:s organ, fonder och

program när det gäller millenniemålen bör stärkas,

både central och nationell nivå. FN:s

landteam bör stärkas och de bör ha ett nära

samarbete med internationella finansiella institutioner

till förmån för millenniemålen.

Mål 2. Garantera grundskoleutbildning

för alla barn

DELMÅL 3 Alla barn i hela världen, såväl

flickor som pojkar, ska kunna avsluta sin

grundskoleutbildning. Ett mål som ska

vara genomfört 2015.

Indikatorer:

6. Andel (netto) inskrivna i grundskola.

7. Andel elever som skrivs in i årskurs 1 och

som avslutar årskurs 5.

8. Andel läskunniga i åldern 15-24 år.

46,8

41,1

Afrika söder

om Sahara

Mål 3. Främja jämställdhet

mellan könen och kvinnors

makt

DELMÅL 4 Avskaffa könsdiskriminering i

grund- och gymnasieskolan, helst till

2005, och i all utbildning senast 2015.

Indikatorer:

9. Andel flickor räknat per pojkar i grundskola,

gymnasieskola och högre utbildning.

10. Andel läskunniga flickor räknat per läskunniga

pojkar i åldern 15-24 år.

11. Andel kvinnor i lönearbete utanför jordbrukssektorn.

12. Andel kvinnor i parlament.

Den extrema fattigdomen minskar utom i Västasien

Andelen människor (i procent) som lever mindre än en dollar per dag

41,1

29,5

33,0

9,9

10,3

8,7

Sydasien Östasien Latinamerika

& Karibien

20,8

6,8

År 1990

År 2004

1,6 2,6

3,8 1,4

Sydöstasien Västasien* Nordafrika

* Västasien omfattar Bahrain, Cypern, Förenade Arabemiraten, Irak, Israel, Jemen, Jordanien, Kuwait, Libanon, ockuperade palestinska områden, Oman, Qatar,

Saudiarabien, Syrien, Turkiet. För övriga regioner se mdgs.un.org (klicka ”data”).


indikatorer för uppföljning och mätning

Mål 4. Minska barnadödligheten

DELMÅL 5 Minska dödligheten bland

barn under fem år med två tredjedelar

till 2015.

Indikatorer:

13. Andel barn som dör före fem års ålder.

14. Andel barn som dör före ett års ålder.

15. Andel barn under ett år som vaccineras

mot mässling.

Mål 5. Förbättra mödrahälsan

DELMÅL 6 Minska mödradödligheten

med tre fjärdedelar till 2015.

Indikatorer:

16. Andel kvinnor som dör i samband med

graviditet och förlossning.

17. Andel förlossningar där utbildad hälsovårdspersonal

deltar.

Mål 6. Bekämpa hiv/aids,

malaria och andra sjukdomar

DELMÅL 7 Hejda och minska spridningen

av hiv/aids till 2015.

Indikatorer:

18. Förekomst av hiv bland gravida kvinnor i

åldern 15-24 år.

19. Användning av preventivmedel.

20. Antal barn som blivit föräldralösa

grund av hiv/aids.

DELMÅL 8 Hejda och minska förekom-

Illustrationer: UNDP Brasilien

sten av malaria och andra stora folksjukdomar

till 2015.

Indikatorer:

21. Förekomst av malaria och dödsfall som

har samband med sjukdomen.

22. Andel befolkning i riskzoner för malaria

som får förebyggande behandling.

23. Förekomst av tuberkulos och dödsfall

som har samband med sjukdomen.

24. Andel fall av tuberkulos som har upptäckts

och botats genom vårdinsatser.

Mål 7. Säkra en hållbar

utveckling

DELMÅL 9 Integrera principerna om

hållbar utveckling i den nationella politiken

och i de nationella programmen och

vända trenden med förlorade naturresurser.

Indikatorer:

25. Andel landarea som täcks av skog.

26. Skyddad landarea för biologisk mångfald.

27. BNP i förhållande till energiförbrukning.

28. Koldioxidutsläpp (per capita).

DELMÅL 10 Halvera andelen människor

som saknar tillgång till rent dricksvatten

till 2015.

Indikatorer:

29. Andel befolkning med hållbar tillgång till

förbättrad vattenförsörjning.

DELMÅL 11 Förbättra förhållandena för

minst 100 miljoner människor som bor i

slum till 2020.

Indikatorer:

30. Andel befolkning med tillgång till förbättrade

sanitära anordningar.

31. Andel befolkning med tillgång till säker

besittningsrätt.

Mål 8. Utveckla ett globalt

partnerskap för utveckling

DELMÅL 12 Vidareutveckla ett öppet,

reglerat, förutsägbart, icke-diskriminerande

handels- och finanssystem.

DELMÅL 13 Ta hänsyn till de speciella

behoven hos de minst utvecklade länderna.

DELMÅL 14 Ta hänsyn till de speciella

behoven hos små utvecklingsländer som

är öar.

DELMÅL 15 Ta ett helhetsgrepp om utvecklingsländernas

skuldproblem genom

nationella och internationella åtgärder i

syfte att nå en hållbar skuldnivå lång

sikt.

Indikatorerna för delmål 12-15 rör statligt

bistånd, marknadstillträde och skuldlättnader.

Hela listan finns

www.millenniemalen.nu.

DELMÅL 16 I samarbete med utvecklingsländer,

utveckla och genomföra

strategier för anständiga och produktiva

arbeten för ungdomar.

Indikatorer:

45. Andelen arbetslösa i åldern 15-24 år.

DELMÅL 17 I samarbete med läkemedelsföretag,

tillhandahålla livsviktiga

läkemedel till överkomliga priser i utvecklingsländer.

Indikatorer:

46. Andel befolkning med säker tillgång till

livsviktiga läkemedel till överkomliga priser.

DELMÅL 18 I samarbete med den privata

sektorn, göra ny teknik, framför allt

inom information och kommunikation,

tillgänglig.

Indikatorer:

47. Telefonlinjer per 1.000 personer.

48. Persondatorer per 1.000 personer.


Alla behövs i arbetet för att uppnå millenniemålen – tillsammans kan vi verka utvecklingen så att

den går åt rätt håll! Här är några förslag hur just DU kan bidra.

1

Stöd FN:s skolmatsprojekt!

Gratis skolmat i fattiga länder har

positiva effekter flera av millenniemålen.

Det utgör ett direkt bidrag till

arbetet för halverad hunger och att alla

barn ska gå i skolan. Vidare har det flera

långsiktiga positiva effekter, t ex när det

gäller att minska fattigdomen, öka jämställdheten

och bekämpa sjukdomar.

FN:s livsmedelsprogram WFP (World

Food Programme) arbetar med gratis

skolmat till barn i 78 länder. Här i Sverige

samlar kampanjen Skolmat blir

kunskap in pengar till WFP:s arbete.

Ge ett eget bidrag! Gå till www.fn.se/

skolmat eller sätt in pengarna pg nr

90 00 79-5 (ange ”skolmat”). Du kan

också stödja skolmatskampanjen en

längre tid genom att bli autogirogivare.

2

Starta en studiegrupp

eller diskussionsgrupp!

Kunskaper är grunden för all handling.

Ju mer du kan om millenniemålen och de

problem de handlar om, desto bättre

rustad är du för att engagera dig i olika

sammanhang och för att sprida budskapet

vidare till andra. FN-förbundet har

tagit fram flera skrifter om millenniemålen,

bl a en särskild studiebok som kan

användas som underlag för studie- eller

diskussionsgrupper.

Kontakta berith.granath@fn.se eller

gå till www.fn.se/material.

Det här kan DU göra!

3 4

Skriv till en världsledare

om biståndet!

Frankrike, Tyskland och Italien är

stora och rika länder som har långt

kvar till de biståndsnivåer som de

utlovat. Dessutom är de partners med

Sverige i vår gemensamma union, EU.

Skicka ett e-postmeddelande till dem

och minn dem om att de tillsammans

med världens övriga länder år

2000 enades om åtta millenniemål.

Skriv att målen är fullt möjliga att nå,

men att det omgående krävs att världens

höginkomstländer (däribland de

själva) höjer sina biståndsnivåer och i

övrigt ökar sina ansträngningar att

stötta de fattiga länderna (enligt millenniemål

8). Underteckna med ditt

eget namn och land.

Skicka ditt e-postmeddelande (

engelska eller landets språk) till:

Frankrikes president Nicolas Sarkozy:

e-postformulär finns www.elysee.fr

(klicka ”écrire au président”)

Italiens premiärminister Romano

Prodi: e-postformulär finns

www.romanoprodi.it (klicka ”scrivi a

romano prodi”)

Tysklands förbundskansler Angela

Merkel: angela.merkel@bundestag.de

WEBBSIDOR PÅ SVENSKA:

www.fn.se/md

ww.millenniemålen.nu

www.undp.se

WEBBSIDOR PÅ ENGELSKA:

www.un.org/millenniumgoals

www.undp.org/mdg

www.millenniumcampaign.org

www.unmillenniumproject.org

Gå samman!

Kontakta din lokala FN-förening och

undersök vad de gör där för att uppmärksamma

millenniemålen. Om

föreningen inte har någon verksamhet

idag kanske du kan vara med och dra

igång något? Det finns massor att

göra! Ni kan skriva insändare till lokala

tidningar, ”skramla” till FN-förbundets

skolmatsprojekt, prata skolor eller

ordna en utställning. Se till att vara

med och synas vid lokala evenemang,

typ festivaler, marknader och festdagar.

Har du ingen FN-förening i närheten

kanske du kan höra om det finns intresse

för någon gemensam aktivitet

din arbetsplats eller i skolan? Många

av FN-förbundets anslutna riksorganisationer

har också kampanjer och aktiviteter

kring millenniemålen.

Se www.fn.se (klicka Om förbundet;

Förbundets organisation).

5

Sprid Världshorisont

och faktabladet om

millenniemålen!

Världshorisont kan beställas billigt i

buntar. Beställ en trave och ge bort,

sprid ut eller sälj! Tidningen bör ha sin

givna plats bokbord och andra evenemang

arrangerade av FN-föreningar.

Den bör också finnas med som ett

verktyg vid medlemsvärvning. Världshorisont

i bunt kostar för FN-förbundets

medlemmar 100 kr för 10 ex och 270 kr

för 30, portot bjuder förbundet .

Detta faktablad om millenniemålen

kan beställas gratis från FN-förbundet.

Skicka ett mejl till info@fn.se.

FN-fakta nr 3/07: Millenniemålen · Text: AnnaLena Andrews

Faktabladet kan beställas från FN-förbundet · E-post: info@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 40 · www.fn.se


Ett år med MR-rådet

FN:s nya råd för mänskliga rättigheter

(MR) har nu existerat i drygt ett år. Det

ersatte kommissionen för mänskliga

rättigheter som under 30 år arbetat

med att följa upp tillämpningen

av de mänskliga

rättigheterna och med

att bygga upp ett system

för övervakning av MRbrott.

Även om Kommissionens

arbete innebar en

rad framsteg för det internationella

arbetet med

mänskliga rättigheter var dess vilja

att beivra kränkningar begränsad. Mycket

kritik riktades bl a mot att länder som

själva systematiskt kränkte mänskliga

rättigheter var medlemmar och kunde

hindra arbetet med hjälp av olika allianser

och övertalningskampanjer. Debatten

var politiserad och fokuserad mer

meningsskiljaktigheter än MR-frågor.

SYFTE ATT FÖRBÄTTRA

Generalförsamlingen inrättade det nya

MR-rådet i syfte att förbättra övervakandet

av de mänskliga rättigheterna och

undvika kommissionens misslyckanden.

Man skulle därför förändra arbetssättet,

förbättra granskningsmekanismerna och

ställa upp kriterier för medlemskap.

En av de största innovationerna är den så

kallade universella periodiska granskningen

(UPR). Istället för att utvalda länder

pekas ut och kritiseras, som i kommissionen,

kommer alla länder granskas

rutinmässigt. Men de beslut som fattats

under året tyder att rådet i många fall

Tre nya ungdomspraktikanter väg ut i världen.

Från vänster: Linda Wallberg, Alexandra Åhlén och

Caroline Möller. Foto: Hannah Bergqvist

Förra hösten startade FN-förbundet ett

projekt för att öka den internationella

prägeln sin ungdomsverksamhet. I

är mer angeläget att inte förolämpa det

granskade landet än att ta upp MRkränkningar.

Hur framgångsrika UPRmekanismen

blir för att faktiskt göra

slut MR-kränkningar återstår

att se.

Icke statliga organisationer

spelade en viktig roll i

kommissionens granskningsarbete

då de bidrog

med information om situationen

i länder som kommissionen

och specialrapportörerna

inte hade tillgång till. En

annan central fråga är därför vilken

roll frivilligorganisationer kommer att

spela i det nya rådet.

ANTOG RESOLUTIONER

Under året antog rådet en rad resolutioner

gällande MR-situationen i de ockuperade

palestinska områdena och Darfur.

Mycket kritik har riktats mot att rådet sett

genom fingrarna med andra MR-kränkningar

och att det misslyckats med att

reflektera över den globala politiska miljön.

Många anser därför att rådet ärvt sin

föregångares tillkortakommanden gällande

selektivitet och politisering. Det

gäller nu att medlemsstaterna ökar sina

ansträngningar för att bygga ett MR-råd

med stark trovärdighet och möjligheter

att agera.

Anett Sasvari, Handläggare för mänskliga

rättigheter vid Svenska FN-förbundet

Texten är en sammanfattning av en längre

redogörelse för MR-rådet ett år efter starten.

Läs den fullständiga texten

www.fn.se/mrradet

FN-ungdomar N

praktiserar p utomlands

projektet ingår att erbjuda unga medlemmar

i FN-förbundet praktikplatser

andra FN-förbund.

Höstens praktikanter heter Alexandra

Åhlén, Caroline Möller och Linda

Wallberg. I början av september reste de

iväg för att spendera sex månader FNförbunden

i Georgien, Tanzania och

Uganda.

Konflikten

i Afghanistan

Lokala, regionala

och globala perspektiv

8-9 november

Internationell konferens

Svenska Afghanistankommittén, SAK,

bjuder in till en tvådagars internationell

konferens om situationen i Afghanistan,

ett land som upplevt konflikter i snart

30 år. kommer

att behandlas ur ett lokalt, regionalt

och globalt perspektiv. I ett fullmatat

program kommer några av världens

främsta Afghanistanexperter att ge sin

syn drivkrafter, aktörer, allianser,

grannländers och stormakters roll.

Med sikte framtiden kommer även

framsteg, utmaningar och internationellt

utvecklingssamarbete att diskuteras.

Boka in dig redan idag – begränsat antal platser!

Anmäl dig nu! Skicka ett mejl till seminar@sak.se

För mer information kontakta Josef Ahlberg

08-545 818 53, josef.ahlberg@sak.se

eller besök www.sak.se

Bland talarna är:

Gunilla Carlsson

Jan Eliasson

Ahmed Rashid

Barnett Rubin

Jawed Ludin

Horia Mosadiq

Aziz Rafiee

Lena Hjelm-Wallén

Margareta Wahlström

Tid/plats 8-9 november, Stockholm

Arrangör Svenska Afghanistankommittén

Kostnad 1 000 kr (600 kr för SAK-medlemmar)

Språk engelska

Välkommen!

SAK. 08-545 818 40 info@sak.se www.sak.se

NUMMER 3/2007 15


Hans Blix

ordförande för

världens

FN-förbund

Året är 1950. Uppsala-

studenten Hans Blix, 21, ser i

mars-numret av Världshorisont

att FN:s informationsavdelning i

samarbete med FN-förbunden i

världen utlyser en internationell

uppsatstävling om vetorätten.

”Berättigade att delta i pristävlan är personer

mellan 20 och 35 års ålder, vilka är

medlemmar av FN-föreningarna eller

andra folkliga organisationer, som bedriver

upplysningsverksamhet om FN”, står

det bl a i tidningen som vid den tiden

gavs ut av göteborgsjournalisten Gunnar

Fagrell.

– Jag hade ett par veckor under våren

1950 då jag hade tid över, så jag forskade

lite kring vetorätten och skrev ihop ett

bidrag till tävlingen, berättar Hans Blix

när Världshorisont når honom telefon

hemma i bostaden i Stockholm.

– Jag var en av tio som fick pris, och

priset var att närvara under generalförsamlingen

i New York samma höst. Det

var en mycket spännande tid, säger han.

AVGÖRANDE TID

Vistelsen vid FN kom att bli avgörande

för juridikstudenten Hans Blix fortsatta

studier och inriktning. I stället för att

satsa den akademiska världen och

jobb som professor valde han ett liv som

diplomat med FN och internationellt

samarbete som sitt kall.

1981-1997 var han t ex generaldirektör

för det internationella atomenergiorganet

IAEA och 2000-03 var han verkställande

chef för UNMOVIC, FN:s kommission

för övervakning, verifiering och inspek-

tion i Irak. Månaderna innan USA och

dess allierade invaderade Irak (i mars

2003) blev han internationell superkändis

då han inför världens TV-kameror envist

klargjorde att FN:s vapeninspektörer trots

hundratals inspektioner inte funnit några

massförstörelsevapen och att de borde få

slutföra sitt jobb.

2004 tillträdde han posten som ordförande

för den oberoende internationella

kommissionen om massförstörelsevapen

(Weapons of Mass Destruction Commission,

WMDC). Kommissionens slutrapport

lades fram i juni 2006.

Är kommissionen fortfarande aktiv och i

så fall med vad?

– Vi var en tankesmedja och har presenterat

vår baby, och nu reser vi runt

och talar om rapporten och de slutsatser

och förslag som den innehåller. Bl a har

den under de senaste månaderna översatts

till olika språk och lanserats i olika

delar av världen, berättar Blix.

– Vi har inga nya möten inplanerade

men det utesluter inte att det kan bli någon

form av fortsättning. Kommissionen

har fortfarande ett litet sekretariat UD

som håller i efterarbetet.

Hans Blix fyller 80 nästa år men han är

fortfarande en strängt upptagen person.

När Världshorisont ringer sitter han och

skriver en rapport till Stanforduniver-

16 VÄRLDSHORISONT


Hans Blix är ordförande för FN-förbundens världsfederation WFUNA sedan november 2006. Han nominerades av FNförbundet

i Sverige till uppdraget som är tre år. På bilden är han fotograferad i sitt vardagsrum framför en tavla av

konstnären Björn Wessman. Foto: Martin Naucler

sitetet och ska dessutom snart ut en ny

jorden runt-turné. Ändå tar han sig tid

att svara några snabba frågor.

Eftersom FN-karriären tog sin början

med FN:s och FN-förbundens uppsatstävling

1950 är cirkeln sluten när Hans

Blix nu blivit ordförande för FN-förbundens

världsfederation WFUNA (World

Federation of United Nations Associations).

Vad innebär uppdraget som ordförande

för WFUNA i praktiken?

– Det innebär framförallt att jag reser

runt och deltar i olika möten och aktiviteter

som FN-förbunden runt om i världen

har. Jag har också regelbunden kontakt

med personer i WFUNA:s exekutivkommitté

och bollar idéer kring verksamheten

med dem, säger han.

– Jag har själv föreslagit att WFUNA

ska ordna studiegrupper över hela världen

som ska diskutera några viktiga FNfrågor;

klimatet, nedrustning och millen-

Cupen invigdes av Röj-enminas

ambassadör hockeyproffset

Mats Sundin inför

cirka 3 000 åskådare. Konferencier i år

var Viktor Åkerblom-Nilsson, känd från

teveprogrammen Bolibompa och Let’s

Dance. Fotbollsspelerskan Victoria

Svensson, sångerskan Elin Lanto och

Staffan Hellstrand var andra stjärnor

plats.

Men GloBall Cup är inte bara en folkfest.

Turneringen syftar först och främst

till att informera om hur situationen med

minor ser ut i världen och samla in pengar

till FN-förbundets kampanj Röj-enmina.

Pengarna går till FN:s arbete för

minröjning och hjälp till mindrabbade.

Den som inte spelade match eller satt

läktaren kunde exempelvis besöka

totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum,

SWEDEC. På ett fiktivt

niemålen. Studiematerialet ska grupperna

hämta från internet och detta projekt är

vi igång med för fullt!

Hur ser du WFUNA:s roll i internationell

politik och FN-sammanhang?

– Det finns mycket okunskap och missförstånd

kring FN och det behövs verkligen

större kunskaper om hur FN fungerar

och arbetar. FN-förbunden har en

mycket viktig roll när det gäller att föra ut

kunskaper om FN, både till andra organisationer

och till allmänheten.

– Jag tycker att WFUNA ska undvika

att vara normgivande eller tryckande i

kontroversiella frågor där länderna inte

är överens i FN. I sådana frågor bör

WFUNA i stället fungera som en arena

för kunskap och diskussion. Det är mycket

nog.

Vad är det viktigaste att åstadkomma i

dagens värld när det gäller massförstörelsevapen?

– Det är att återuppväcka frågorna och

Fotboll för en minfri värld

minfält fick den som ville prova att

röja minor.

JU FLER MÅL, DESTO MERA PENGAR

Företag, organisationer och privatpersoner

kunde bidra genom att skänka en,

fem eller tio kronor för varje mål som

gjordes. Enligt Jonas Nyström, projektle-

att återuppta nedrusningsarbetet som

legat nere under många år. Just nu överskuggas

oron för massförstörelsevapnen

av oron för klimatförändringarna, men

massförstörelsevapnen är också en ödesfråga

för mänskligheten.

– Idag rustar många länder upp inför

öppen ridå, vi har en utveckling där

kapplöpningen går helt synligt. Samtidigt

finns många röster i motsats riktning,

för nedrustning. Inställningen att

konflikter ska lösas med militärt våld

känns som den är väg ut, och USA:s

hållning i dessa frågor håller att mjukas

upp.

Till sist, har du kvar uppsatsen från

1950?

– Jag hittade den för ett par år sedan

men just nu tror jag att den är ett av de

papper som jag inte hittar, säger WFU-

NA-ordföranden och skrattar.

AnnaLena Andrews

För andra året i rad arrangerades i somras fotbollsturneringen GloBall Cup i Enköping parallellt med stadens årliga

hamnfestival. 1500 barn och ungdomar från Sverige, Norge och Italien kom för att spela fotboll till förmån för en minfri

värld. Antalet deltagare var nästan dubbelt så många jämfört med förra året.

1 500 barn och ungdomar deltog i årets upplaga av

GloBall Cup. Foto: Elena Novikova

dare för Röj-en-mina, har systemet med

att låta företag och andra sponsra målen

visat sig mycket lyckat.

– Ungdomarna tycker att det är jättekul

att känna att varje gång de gör ett mål,

samlar de också in pengar till folk som

drabbats av minor, berättar han.

Resultatet i år blev ett överskott 250

000 kronor. Kombinationen spel, tävlan

och resultat har med andra ord visat sig

vara ett vinnande koncept, för alla.

Trots sitt genomslag är GloBall Cups

framtid oviss, turneringen är beroende av

sina medarrangörer och, som så ofta, är

det också en fråga om pengar. Men om

Jonas Nyström får bestämma kan vi se

fram emot GloBall Cup även nästa år.

– Det vore kul att få jobba vidare med

GloBall Cup och inte släppa taget nu när

forumet och varumärket har blivit etablerat,

säger han.

Hannah Bergqvist

NUMMER 3/2007 17


FN-förbundet

får kontor

i Göteborg

FN-förbundet har anställt

en regionsamordnare för

Västsverige med placering

i Göteborg. Förbundets nya

medarbetare heter Carin

Olesen och blir den första

anställda att ha sitt skrivbord

annan ort än i Stockholm.

Trots att hon bara har jobbat sedan i maj,

och dessutom hunnit med fyra veckors

semester, säger Carin att hon redan har

kommit in i jobbet.

– Jag har fått starkt stöd från Stockholm,

allt fungerar och det är bra stämning.

Det känns verkligen jättekul!

Carin kommer främst att fungera som

en länk mellan FN-förbundet och dess

medlemmar i regionen. Hon ska också

informera om förbundets aktiviteter och

som hon säger själv ”visa upp hela smörgåsbordet

som FN-förbundet erbjuder”.

Dessutom kommer hon att söka och distribuera

pengar från FN-förbundet till

FN-styrka till Darfur

Carin Olesen heter den nya länken mellan FNförbundets

kansli i Stockholm och Västsverige.

Foto: AnnaLena Andrews

olika lokala projekt i regionen.

Tidigare har Carin jobbat med hiv/

aids-frågor FAO (Food and Agriculture

Organization of the United Nations) i

Italien. Hon har också hunnit med ett år

som utbytesstudent i USA, nio månader

som aupair i Frankrike, fältstudier i

Rwanda och politiska studier i Chile. Hon

pluggade Göteborgs universitet där

hon tog en master i mänskliga rättigheter

2005.

Som regionsamordnare hoppas Carin

att hon ska lyckas stärka FN-tanken. Hon

vill se till att få ut budskapet om FN till

fler och bidra till att FN-förbundet blir

Efter åratal av komplicerade turer kunde FN:s

FN-förbundets regionsamordnare i

Västsverige

CARIN OLESEN

Besöksadress: Heurlins plats 1

Postadress: Box 31120, 400 32 Göteborg

Telefon: 070-716 55 24

Växel: 08-462 25 40

E-post: carin.olesen@fn.se

bäst i Sverige att utbilda människor i

mänskliga rättigheter. Dessutom vill hon

värva fler medlemmar och verka för att

fler föreningar bildas.

Först dagordningen står emellertid

att skriva en verksamhetsplan inför det

kommande året och besöka olika föreningar

i regionen.

Hannah Bergqvist

säkerhetsråd den 31 juli äntligen fatta beslut om

Resolutionen ger FN och Afrikanska unionen

ett inledande mandat 12 månader.

Den fredsbevarande insatsen har fått namnet

att skicka en fredsbevarande styrka till den plågade

regionen Darfur i västra Sudan. Omvärlden har väntat

UNAMID (the United Nations and African

Union Mission in Darfur) och det är tänkt att

den ska bestå av soldater från både FN och

länge ett genombrott i förhandlingarna och det

Afrikanska Unionen. Med en styrka cirka

26 000 militärer och poliser kommer freds-

efterlängtade beslutet tände nytt hopp om ett slut

lidandet för människorna i området.

operationen att bli FN:s största.

Norge och Sverige har erbjudit sig att bistå

UNAMID med ett gemensamt ingenjörsför-

Människor flykt från

Darfur. Foto: UNHCR

18 VÄRLDSHORISONT


Sveriges FN-ambassadör oroad

”Ban Ki-moon alltför försiktig”

Det blev ett övergripande svep

kring FN:s dagsaktuella situation

och problem när Sveriges FNambassadör

Anders Lidén talade

Dag Hammarskjölds Backåkra

Österlen den 22 juli. Lidén

uttryckte bl a oro över att FN:s nye

generalsekreterare Ban Ki-moon

framstår som otydlig och alltför

försiktig.

– Han är svår att få grepp om och han har

inte varit tillräckligt tydlig i viktiga frågor.

Därför finns det en misstänksamhet mot

honom och man undrar vems ärenden

han går. Han har också misslyckats med

att få igenom en del förslag och har efter

det blivit väldigt försiktig. Jag är orolig

för att han blir överförsiktig och får för

lite uträttat, sade Lidén bl a, men underströk

också att det är för tidigt att döma

en generalsekreterare efter bara sju månader

posten.

Det är bra att generalsekreteraren har

stöd av nyckelländerna USA och Kina,

framhöll Lidén vidare, men det gäller för

en generalsekreterare att tala för hela FN

och inte kantra över åt något håll. Kina

ser sydkoreanen Ban Ki-moon i allra

högsta grad som ”sin” och Asiens generalsekreterare.

I de olika dagsaktuella frågorna har

Ban Ki-moon gjort en stark insats när det

gäller situationen i Darfur. Genom att ta

tillvara sina kontakter med Kinas regering,

som i sin tur kan trycka reger-

band 350 man. Det meddelade utrikesminister

Carl Bildt och hans norska kollega

Jonas Gahr Store den 17 augusti.

UNAMID-styrkan beräknas vara plats i

oktober. Afrikanska unionen har haft soldater

i Darfur sedan 2004 men vid årsskiftet

är det tänkt att UNAMID ska ta över.

För att få alla medlemsländerna att acceptera

resolutionen blev man tvungen att

stryka delar av det ursprungliga förslaget.

Sveriges FN-ambassadör Anders Lidén.

Foto: Pawel Flato

ingen i Sudan, har man gjort framsteg

som lett fram till de konkreta planerna

en FN-styrka i regionen.

KINA MER AKTIVT

Parallellt med att FN fått en asiatisk generalsekreterare

kan man se en tydlig utveckling

just i Kinas förhållningssätt till

FN: Kina har idag en betydligt högre

profil i FN och är mycket mer aktivt och

drivande än tidigare, berättade Lidén.

Genom sina handelsförbindelser och

biståndsinsatser i Afrika ökar också Kinas

inflytande ”explosionsartat” i en lång

rad afrikanska länder.

Annars menade Lidén att den viktigaste

milstolpen i FN:s historia var det

kalla krigets slut runt 1990.

– Detta medförde den största förändringen

i FN:s historia i och med att stormakterna

började samarbeta i stället för

Den slutgiltiga versionen ger soldaterna

rätt att använda våld för att genomdriva

förra årets fredsavtal, för att skydda civila,

den egna och andra hjälporganisationers

personal, samt för att förhindra väpnade

attacker. Däremot kommer de inte att ha

rätt att avväpna miliserna, inte heller att

förfölja eller arrestera misstänkta krigsförbrytare.

Även om resolution 1769 inte till fullo är

vad majoriteten av världssamfundet hop-

att motarbeta varandra. Det gjorde ju att

säkerhetsrådet äntligen kunde börja

fungera, samtidigt som den nya tiden

medförde en enorm expansion för hela

FN och organisationen fick en lång rad

nya uppgifter.

MR-RÅDET PROBLEM

När det gäller den gående reformprocessen

inom FN uttryckte Lidén optimism

i fråga om den nya fredsbyggande

kommissionen och dess möjligheter att

bidra till uppbyggnaden av länder i ett

efterkrigsskede. Däremot finns en rad

problem med det nya rådet för mänskliga

rättigheter.

I fråga om reformeringen av FN:s sekretariat

har man lyckats med en del, t ex

när det gäller att bekämpa korruption

och att förbättra reglerna för upphandling.

– När det gäller reformeringen av säkerhetsrådet

så har det varit omöjligt att

komma vidare i den frågan. Just nu talas

det om att införa ”tillfälliga förändringar”

av rådet. Det återstår att se ifall detta går

att genomföra och om det i så fall kan

innebära en väg ut ur dödläget.

När det gäller Sveriges agerande i FN

har vi märkt att det kan ge väldig styrka

och kraft att gå samman med övriga EU,

sa Lidén vidare.

– Men ibland är det bättre att agera

tillsammans med de nordiska länderna,

eller att agera ensamt som Sverige. EU ses

av övriga länder som de rikas klubb, och

det är inte en fördel i alla förhandlingslägen,

berättade FN-ambassadören.

AnnaLena Andrews

pats innebär den ändå ett stort steg i

rätt riktning. Men vägen till en hållbar fred

i Darfur är lång och som Rodolphe Adada,

chef för fredsstyrkan, har sagt: ”Jag är säker

att insatsen blir ett av de viktigaste verktygen

för att främja fred i Darfur, men det

är bara en fredsinsats. Det behövs en fred

för att kunna bevara den.”

Hannah Bergqvist

NUMMER 3/2007 19


AKTIVITETER I FN-FÖRENINGAR OCH DISTRIKT

Love & Peace-festivalen större än någonsin

Festivalen Love & Peace som startade för fem

år sedan bara växer och växer. I år hade arrangörerna

sålt 20 000 festivalpass redan innan

själva festivalen började. En nyhet för året

var temadagarna som inledde själva festivalen.

Här kunde besökarna både lyssna till

spännande föreläsningar och besöka olika

organisationers montrar. Temat för dagarna

var revolution. Borlänge FN-förening

fanns plats och lyfte fram millenniemålen

och särskilt mål 2, grundskoleutbildning

för alla. Att få lära sig läsa är en verklig

revolution i en människas liv. Besökarna

temadagarna kunde rent konkret bidra

till uppfyllelsen av millenniemål 2 genom

Marianne Andersson, Vårgårda

FN-förening, Anders Sjögren,

OK Kullingshof och Robert

Hagström, Folkhälsorådet, i

startgroparna för samarrangemanget.

Tipspromenad

T

gav g mat till

1360 barn

Vårgårda V FN-förenings, OK

Kullingshofs K och Folkhälsorådets

s tipspromenad

samlade s 50 deltagare.

Resultatet R av insamling och

deltagaravgifter d

blev 2 720

kronor. k Den summan räcker

till ti 1 360 portioner skolmat

till i barn i fattiga länder.

– Det här arrangemanget

ska bli tradition

så vi kommer igen

nästa år, säger Marianne

Andersson, ordförande i

FN-föreningen.

Skolaktiviteter i

KRAMFORS

Med projektstöd från FN-förbundet genomförde

Kramfors FN-förening i maj en föreläsning

Gudmundråskolan. Benny Grunfeldt författare

till boken Tonåring i Hitlers dödsläger, medverkade.

Han gjorde ett starkt intryck eleverna

som deltog flitigt i den efterföljande diskussionen.

Genom arrangemanget passade FN-föreningen

också att värva medlemmar.

att lämna ett bidrag till projektet ”Skolmat

blir kunskap”. Närmare 1 400 kronor samlades

in.

På själva festivalen som hölls utomhus

fokuserade Borlänge FN-förening information

om och stöd till projektet Röj-enmina.

För 10 kr kunde intresserade rita en

kvadratmeter med gatukrita. Det symboliserade

kostnaden för att röja en kvadratmeter

minerad mark.

– Under festivaldagarna samlade vi in

6 420 kronor. Vi är mycket nöjda med årets

festival och ser redan fram emot nästa,

säger Irma Pelo-Hallqvist, ordförande i

FN-föreningen.

SKROTA

KÄRNVAPEN

NU!

Kärnvapenupprustning går

runt om i världen, men i opinionen

hörs det inte mycket.

Många upplever att frågan

är för stor, att man inte kan

göra något åt det – men det

stämmer inte. Minns att Frankrike

1995 kortade av en serie provsprängningar

för att opinionen var

för upprörd! Kalmar FN-distrikt

har med stöd från Blekinge FNdistrikt

dragit igång en ny kampanj,

Skrota kärnvapen nu (www.skrotakarnvapen.nu)

för opinionsbildning mot

upprustningen. På hemsidan kan

du bland annat skicka protestbrev

direkt till makthavare! Du kan också

lära dig mer om kärnvapen och

testa dina kunskaper. Vill din förening

eller ditt distrikt vara med i

kampanjen? Kontakta Niklas Carlsson,

post@niklascarlsson.se eller tel.

073-5962871.

– Här är det minfritt, säger dessa glada

tjejer som stödde Röj-en-mina.

Titti Nylander framför stockrosorna

vid Backåkra.

Backåkra- a

dagarna a

2007 2

Så är då sommaren till ända och också våra

sex föreläsningar Backåkra. Viktiga ämnen

har behandlats – kvinnors engagemang

genom organisationen Kvinna till

kvinna och dess pressansvariga Åsa Carlman.

Jan O Karlsson höll en engagerad

föreläsning om vilka fördelar vi alla skulle

ha av en friare inställning till migration.

Kunniga Titti Nylander, Sveriges

Radios utrikeskommentator, öste ur sitt

djupa kunnande om Mellanösternfrågan

och Anders Lidén, vår FN-ambassadör

talade om vilka utmaningar FN står inför.

(se artikel sid. 19) Professor Erland

Källén, som deltagit i skrivandet av två av

FN:s klimatrapporter, gav en mycket initierad

och pedagogisk lektion om klimatförändringarna.

Vad Rädda Barnen gör

för barn och deras skolgång i konfliktdrabbade

områden berättade Henrik

Häggström om. Efter varje föreläsning

samlades deltagarna över en kopp kaffe.

Insamlingen av pengar i samband med

kaffeserveringen inbringade 2 346 kronor

till Skolmat blir kunskap.

GUN-BRITT NILSSSON

YSTAD-ÖSTERLENS FN-FÖRENING

20 VÄRLDSHORISONT

VÄRLDSHORISONT


STORT intresse för

föreläsning OM ISLAM

Vad är islam och hur är det att vara muslim i Sverige?

Dessa frågor diskuterades när Eksjö FN-förening bjöd in

till en föreläsnings- och diskussionskväll. Professor Jan

Järpe medverkade och lockade en stor publik. Östanåskolansk

l aula l var nästan ffullsatt ll med d åhörare h i alla ll åldrar. ld

Imamerna Ismet Mehmedovic och Mesud Muhic medverkade

och delade med sig av sina erfarenheter från

Sverige.

– Många svenskar har en felaktig och negativ bild

av islam som ofta beror okunskap. De som pratar

illa om islam borde läsa mer om islam och även umgås

med muslimer, sa Mesud Muhic.

Intresserade besökare ville veta mer om FN.

Karlskrona FN-förening visar

framfötterna

Den 2-5 augusti var det stadsfest i Karlskrona. Givetvis pas-

sade den lokala FN-föreningen att visa framfötterna

Sailet som stadsfesten kallas lokalt. Föreningen visade material

och informerade både om den lokala verksamheten

och internationella frågor. – Vi passade också att föra

fram den nystartade antikärnvapenkampanjen, www.

skrotakarnvapen.nu som Blekinge FN-distrikt driver tillsammans

med Kalmar FN-distrikt. Intresset var stort

och många har tagit kontakt med lokalföreningen i

efterhand. Efteråt var vi väldigt nöjda men trötta, säger

Bosse Engdahl, ordförande i Blekinge FN-distrikt.

I HALMSTAD

samlade FN-föreningen, Korpen och Alets IK in

1000 kronor till Skolmat blir kunskap.

Från vänster, Siv Blomberg

och Toni Lundin förbereder

föreningens monter.

Gotlands FN-förening Östersjötorget

under Almedalsveckan

Jag tycker det blev en fantastisk vecka med alla möjliga föredrag och

seminarier med mänskliga rättigheter som grundtema. Vi hade många

intresserade besökare i vår monter. Nu har folk sett att även en

liten förening som vår lever och frodas och förhoppningsvis kommer

fler intresserade att även gå med som medlemmar, säger

Bengt Blomberg, ordförande i Gotlands FN-förening.

Hanna Andersson och

Johanna Olsson diskuterar

barns rättigheter med en

scoutgrupp. Foto: Heidi

Engdahl

Jingijamborii – scoutläger med

MINRÖJNING

Den 14-22 juli byggdes en enorm tältstad upp utanför Kristianstad. Ca

19 500 scouter, ledare och funktionärer deltog i lägret Jingijamborii

det militära övningsfältet i Rinkaby. Lägret arrangerades av samtliga

fem svenska scoutförbund tillsammans. Ovanför tälten vajade FN-fanan.

Kristianstads FN-förening, i samarbete med andra FN-föreningar

och UNICEF-grupper i Skåne, bjöd under fem dagar aktiviteter och

information till scouterna. De fick också själva prova pikning, d.v.s. leta

i marken efter minor.

Migrationsminister Tobias Billström besökte lägret och

FN-tältet och följde minröjningen med stort intresse.

Namninsamling mot klustervapen

FN-föreningen i Hallstahammar har satt i gång en namninsamling

mot klustervapen. FN-föreningen kräver att regeringen snarast

sätter stopp för tillverkning och försäljning av Bombkapsel 90,

som är Sveriges enda klustervapen. Bombkapsel 90 släpps från

stridsflygplanet JAS 39 Gripen och kan innehålla upp till 72 små

bomber som sprids över ett område så stort som 250 x 400 meter.

– Det är moraliskt helt oförsvarbart att Sveriges regering tillåter tillverkning,

lagring och försäljning av Bombkapsel 90, säger Moa

Fjällborg, ordförande i Hallstahammars FN-förening.

AKTIVITETER I FN-FÖRENINGAR OCH DISTRIKT

Redaktör: Anita Seidel

E-post: anita.seidel@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 53

NUMMER 3/2007 21


Anslagstavlan

INFORMATION FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET

Bli ambassadör!

I höst kommer FN-förbundet att erbjuda 15 unga medlemmar att vara med i ett ambassadörsprojekt

för FN:s millenniemål! Som diplomerad ambassadör kommer du att få utbildning om

målen, ha möjlighet att bidra till att målen nås och mycket mer. Läs om hur du kan söka www.

fn.se. Sista anmälningsdagen är 20:e oktober.

Blekinge och Kalmar FN-distrikt vitaliseras

Den 6-7 oktober hälsas alla medlemmar i FN-föreningarna i Blekinge och Kalmar FN-distrikt samt

presumtiva medlemmar välkomna till en vitaliseringshelg i Kalmar.

För mer information kontakta Anita Seidel, tel. 08-462 25 53 eller e-post anita.seidel@fn.se

www.globalis.se – nu i ny version!

Interaktiv världskarta med fakta och bilder om världens länder

Landprofiler för FN:s medlemsländer

Satellitbilder som visar mänsklig inverkan jordens miljö

Stor databas med statistik över befolkning, ekonomi, hälsa mm

Information om millenniemålen och utvecklingen i olika länder

Fakta om aktuella konflikter i världen och FN:s roll i dessa

FN-förbundet Bok & Biblioteksmässan

Även i år finns vi med Bokmässan i Göteborg mellan den 27-30 september. Du hittar oss i

monter H01:16 en trappa upp i H-hallen Internationella Torget. Kom till vår monter, titta

material, diskutera FN och stöd kampanjen Skolmat blir kunskap. Under mässan medverkar vi

scenerna med många intressanta programpunkter och lördagen den 29 september klockan

9.00 bjuder vi tillsammans med några andra organisationer Vattenfrukost.

Nya FN-rapporter

FN-förbundets skriftserie med FN-rapporter i sammandrag har utökats med två nya utgåvor. Den

ena handlar om Darfur och sammanfattar ett antal FN-rapporter om såväl den politiska som den

humanitära situationen. Den andra handlar om FN:s millenniemål och är sammanställd av FNchefen

Ban Ki-moon. Beställ talongen sista sidan i detta nummer av Världshorisont eller

www.fn.se eller telefon 08 462 25 40

Hans Blix

i Bryssel

26 november klockan 18.00 talar Hans Blix

ett seminarium Europaparlamentet

i Bryssel inom ramen för FN-förbundens

Europeiska nätverk ”UNA Europe network”

FN-förbundetsstyrelsesammanträden

Förbundsstyrelsen sammanträder den

14/9, 23/11 och 24/11.

Seminarium inför FN-dagen

Välkomna till vårt traditionella seminarium inför FN-dagen! Tid: Tisdagen den 23 oktober klockan

10.00-12.30. Plats: Stockholms Konserthus, Grunewaldsalen. För mer information och anmälan

kontakta Anita Seidel e-post anita.seidel@fn.se eller tel. 08-462 25 53

REDAKTÖR: ANITA SEIDEL

E-post: anita.seidel@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 53

ABCutbildningar

HÖSTEN/VINTERN 2007

A-kurser

27 september i Stockholm

10 november i Göteborg

B-kurser

6 oktober, Göteborg. Mänskliga rättigheter

samt fred, säkerhet och nedrustning.

17 november, Stockholm. Millenniedeklarationen

och millenniemålen

11 december, Stockholm. Kulturmöten och

interkulturell kommunikation i FN:s tjänst

C-kurser

En fyradagarsutbildning i Genéve 28 oktober

- 2 november. Kursen är fulltecknad,

men det går bra att sätta upp sig en

reservlista som används vid återbud.

Mer information om utbildningarna får du

vår hemsida www.fn.se under fliken

utbildning.

Lärarkurs

i FN-rollspel

15 -16 oktober Falu frigymnasium.

Rollspelskurserna arrangeras av Svenska

FN-förbundet i samarbete med Den

Globala Skolan. Läs mer

www.denglobalaskolan.com

Skolforum

Den 29 -31 oktober deltar FN-förbundet

skolmässa i Älvsjö, Stockholm. Läs mer

www.skolforum.com

FN-rollspel i

Kristianstad

7 - 9 november regionalt FN-rollspel för

gymnasieelever Söderportskolan i Kristiansstad.

Arrangeras av Söderportskolan

i samarbete med Svenska FN-förbundet.

Läs mer

www.buf.kristianstad.se/soderport/FN

22 VÄRLDSHORISONT


Med anledning av att halva tiden nu återstår till

2015 presenterade FN:s generalsekreterare Ban Kimoon

i somras en rapport om millenniemålsarbetet.

Ban konstaterade att utvecklingen går åt rätt håll vissa områden,

men att mer måste göras.

FN-förbundet bevakar och informerar om millenniearbetet.

Från vår horisont är det viktigt att understryka att fattiga och

rika länder måste arbeta tillsammans för att nå målen, och att

världens rika länder måste ta ett större ansvar. Vi samarbetar

med FN-förbund i hela världen och i det arbetet står millenniemålen

i centrum – i Georgien, i Kina och i Stora sjö-regionen i

Afrika.

Men till syvende och sist är det undertecknarna av Millenniedeklarationen,

världens regeringar, som bär det huvudsakliga

ansvaret för att målen uppfylls. Låt mig nämna tre exempel.

Håll löftena om ökat bistånd! Världens samlade bistånd

minskade förra året för första gången sedan 1997, och uppgår

nu i snitt till ca 0,3 procent av de rika ländernas bruttonationalinkomst.

G8-ländernas löfte om dubblat bistånd till Afrika blev

en ökning om ynka 2 procent mellan 2005 och 2006. Bara Sverige

och fyra andra länder uppfyller FN-målet om 0,7 procent

av BNI i bistånd.

Ta bort handelshindren! Industriländernas handelshinder

och jordbrukssubventioner kostar utvecklingsländerna mycket

mer i förlorade exportinkomster än de får i bistånd. Tyvärr

Den privata sektorns roll för utveckling

och välstånd i världen uppmärksammas

allt mer. Mikrokrediter – små lån under

förmånliga villkor för att komma igång

med en egen rörelse – har t ex visat sig

vara en enormt framgångsrik väg till

ekonomisk och social utveckling i fattiga

länder. Och Kemal Dervis, chef för FN:s

utvecklingsprogram UNDP, talar om

inkluderande tillväxt som det begrepp

som bör stå i fokus för utvecklingsarbetet

framöver.

aleksander gabelic

ordförande i svenska fn-förbundet:

Nästa nummer

av Världshorisont kommer ut i slutet av november

och handlar om Näringsliv.

Rika länder

måste ta sitt ansvar!

Från FN:s sida har man närmat sig det

privata näringslivet genom att bl a dra

igång Global Compact, ”en global pakt

med gemensamma värderingar och

principer som kommer att ge den

globala marknaden ett mänskligt ansikte”.

Samtidigt har konsumenterna i

vår del av världen blivit allt mer medvetna

om att de kan verka förhållanden

i andra delar av världen genom

att gynna företag och produkter

som bidrar till goda förhållanden för

både miljö och arbetare.

visar generalsekreterarens rapport att också stödet till handel

med de fattiga länderna har minskat. Världsbanken har efterlyst

mer samarbete med näringslivet och reformer som effektivare

bistånd, friare handel och bättre samhällsstyrning för att målen

ska uppnås.

Sätt millenniemålen i centrum! FN:s utvecklingsprogram

UNDP har tillsammans med flera regeringar arbetat fram

och stöttat individuella länders strategier för att nå millenniemålen.

Dessa strategier måste följas och stödjas långsiktigt med

hjälp av ökat bistånd, kapacitetsutveckling i flera sektorer och,

framförallt, utveckling landsbygden.

Också de fattiga länderna har ett ansvar. För att millenniemålen

ska uppfyllas krävs bland annat handelsreformer för att liberalisera

export och import och utveckling i andra sektorer som

rättsektorn och finanssektorn. Utbildning och jämställdhet är

andra frågor som måste hanteras om riktig utveckling ska kunna

komma igång.

Även klimatförändringarna måste tas allvar. FN:s miljöprogram

UNEP har pekat att dåligt vatten, överfiske, torka och

ökad energianvändning är hot mot millenniemålen. En särskild

utmaning är förhållandena för den tredjedel av världens storstadsbor

som finns i slumområden.

Slutsatsen är att arbetet med millenniemålen måste bedrivas

flera fronter samtidigt – och utan dröjsmål.

Hjälp oss sprida Världshorisont genom att

beställa buntar av tidningen till skolarbete,

medlemsvärvning eller olika utåtriktade

evenemang!

Kontakta varldshorisont@fn.se.

Webb: www.fn.se/varldshorisont

NUMMER 3/2007 23


POSTTIDNING B

Avsändare Svenska FN-förbundet

Box 15 115

104 65 Stockholm

Begr. eftersändning

FN-rapporter 2007

FN-rapporter 2007

FN-RAPPORTER i sammandrag

För dig som vill ha koll läget i världen!

FN:s F generalsekreterare rapporterar

e om millenniemålen

I denna d skrift sammanfattas FN:s

ge generalsekreterare Ban Ki-moons

rapport a om millenniemålen till

FN:s N ekonomiska och sociala råd

(ECOSOC) E 2007. Det är den första

rapporten a i sitt slag. Generalsekreteraren

e analyserar mål för mål och

konstaterar att a en del framsteg skett men att

mycket kvarstår att göra. Mötet i ECOSOC

avslutades med en ministerdeklaration i

vilken deltagarna ånyo bekräftar sina åtaganden

när det gäller millenniemålen. 24

sidor. 2007.

FN:S GENERALSEKRETERARE RAPPORTERAR OM

Millenniemålen

I SAMMANDRAG

FN N rapporterar om Darfur

I ddenna

skrift ingår sammanfattningar

i av tre FN-rapporter. Den

första ö handlar om kränkningar av

mmänskliga

rättigheter i Darfur och

är r sammanställd av en kommission

under n ledning av nobelpristagaren

Jody o Williams. Den andra rapporten

hhandlar

om sexuella övergrepp och

godtyckliga

frihetsberövanden och är publicerad

av FN:s högkommissarie för mänskliga

rättigheter. Den tredje rapporten beskriver

hur klimatförändringen förvärrar konflikten i

Darfur. Den är utgiven av FN:s miljöprogram.

28 sidor. 2007.

FN RAPPORTERAR OM

Situationen i Darfur

I SAMMANDRAG

Jag/vi beställer:

(1-4 rapporter kostar 25:-/st. 5 och fler kostar 10:-/st.)

st FN:s generalsekreterare rapporterar om millenniemålen

st FN rapporterar om Darfur

st Världsbankens rappport: En global granskning av

millenniemålen

st GEO 2006: En översikt över vår förändrade miljö

st FN:s generalsekreterares rapport: Internationell

migration och utveckling

st UNDP:s rapport om mänsklig utveckling i arabvärlden:

Kvinnors inflytande måste öka





Världsbankens ä

rappport:

En n global granskning av

mmillenniemålen

Världsbanken ä menar att

det e krävs ekonomisk

tillväxt l och ett bra investeringsklimat

e för företag

för ö att millenniemålen

sk ska nås. Ekonomisk

tillväxt främjar mänsk mänsklig utveckling, enligt

rapporten. Rapporten fokuserar bistånd,

handel och samhällsstyrning. 24 sidor. 2006.




GE GEO 2006: En översikt

över v vår förändrade

mmiljö

FN:s N miljöprogram UNEP

beskriver e i rapporten

världsdel ä för världsdel

de e miljömässiga förutsättningarna

ä för att

millenniemålen i

ska

kunna nås nås. Rapporten bbelyser

utmaningar

som klimatförändringar, luftföroreningar och

energibehovet. 24 sidor. 2006.







FN FN:s generalsekreterares

rapport: a Internationell

mmigration

och utveckling

Internationell n migration

verkar å utvecklingen

lokalt, o nationellt, regionalt

och c globalt. Det finns klara

kopplingar o mellan migration

o och länders möjlighe-

ter att bekämpa fatti fattigdom och nå millenniemålen.

24 sidor. 2006.




UUNDP:s

rapport om

mmänsklig

utveckling i

ar arabvärlden: Kvinnors

inflytande n måste öka

RRapporten

handlar om

kv kvinnors situation i

regionen. e För att få till

stånd t mänsklig utveckling

n och kunna nå FN:s

millenniemål måste kv kvinnor få en bättre

ställning i samhället och inte som hittills

diskrimineras inom politik, näringsliv, hälsovård

och utbildning. 28 sidor. 2006.




Pris: 25:-/st

Vid köp av minst 5 stycken (oavsett vilken/vilka rapport/er): 10:-/st

Porto tillkommer. Beställ produkterna här & nu genom att fylla i talongen och skicka den

till Svenska FN-förbundet utan kostnad. Eller beställ www.fn.se eller info@fn.se.

Beställare

Adress

Postnummer Postort

E-post Telefon

Fakturaadress

Svenska FN-förbundet

Svarspost

Kundnummer 110 469 801

110 15 Stockholm

Frankeras ej.

Mottagaren

betalar portot.

More magazines by this user
Similar magazines