Hans Blix ordförande för WFUNAsidan16 FN-förbundet på plats i ...
14.09.2013 • Views
Share Embed Flag

Hans Blix ordförande för WFUNAsidan16 FN-förbundet på plats i ...

Hans Blix ordförande för WFUNAsidan16 FN-förbundet på plats i ...

Hans Blix ordförande för WFUNAsidan16 FN-förbundet på plats i ...

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
sfn.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

VÄRLDSHORISONT<br />

Utges av <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet i Sverige<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet <strong>på</strong> <strong>plats</strong><br />

i Västsverige sidan 18<br />

<strong>Hans</strong> <strong>Blix</strong> <strong>ord<strong>för</strong>ande</strong><br />

<strong>för</strong> WFUNA sidan 16<br />

MR-rådet 1 år sidan 15<br />

Halvtid <strong>för</strong><br />

millenniemålensidan 4<br />

3/2007<br />

NUMMER 3/2007 1

<strong>FN</strong>-NOTISER<br />

Skanska renoverar <strong>FN</strong>:s högkvarter<br />

Efter en grundlig urvalsprocess stod det i<br />

slutet av juli klart att Skanska fått uppdraget<br />

att renovera <strong>FN</strong>:s högkvarter i New York.<br />

Renoveringen omfattar sex byggnader med<br />

en total golvyta <strong>på</strong> 242 000 kvadratmeter. Det<br />

totala ordervärdet <strong>för</strong>väntas bli 6,9 miljarder<br />

kronor. Därmed är investeringsprojektet <strong>FN</strong>:s<br />

största någonsin.<br />

Den 39 våningar höga huvudbyggnaden<br />

färdigställdes 1950 och åtföljdes strax därefter<br />

av konferensbyggnaden och general<strong>för</strong>samlingens<br />

byggnad som stod klara 1951<br />

respektive 1952. Övriga byggnader, bland<br />

annat Dag Hammarskjölds bibliotek, byggdes<br />

mellan 1961 och 1982.<br />

I urvalsprocessen lades vikt bland annat<br />

vid Skanskas engagemang <strong>för</strong> hållbar utveckling,<br />

globala inköp och medverkan i<br />

UN Global Compact.<br />

<strong>FN</strong>:s nyputsade lokaler beräknas stå<br />

klara 2014.<br />

<strong>FN</strong> stannar i Irak<br />

Det skoningslösa våldet i Irak visade<br />

inga tecken <strong>på</strong> att trappas ner när säkerhetsrådet<br />

i augusti beslutade att <strong>för</strong>länga<br />

<strong>FN</strong>:s närvaro i landet med ett år.<br />

Resolutionen, som <strong>för</strong>fattats av USA och<br />

Storbritannien, antogs av ett enhälligt säkerhetsråd<br />

och ger klartecken <strong>för</strong> att skicka<br />

fler internationella hjälparbetare till Irak.<br />

Efter att <strong>FN</strong>:s högkvarter i Bagdad utsattes<br />

<strong>för</strong> två bombdåd under 2003, vilka orsakade<br />

22 <strong>FN</strong>-arbetares död, kallade dåvarande<br />

generalsekreterare Kofi Annan hem<br />

all <strong>FN</strong>-personal. Sedan augusti 2004 har en<br />

mindre <strong>FN</strong>-styrka funnits <strong>på</strong> <strong>plats</strong>.<br />

Beslutet att <strong>för</strong>länga och även utöka uppdraget<br />

i Irak har fått intern kritik. I ett enhälligt<br />

uttalande uppmanade <strong>FN</strong>-personalens<br />

fack<strong>för</strong>bund generalsekreterare Ban<br />

<strong>FN</strong>-skrapan i New York ska genomgå en<br />

omfattande renovering.<br />

Ki-Moon att kalla tillbaka de <strong>FN</strong>-arbetare<br />

som tjänstgör i Irak i stället <strong>för</strong> att skicka<br />

dit fler. Förbundet anser att risknivån <strong>för</strong><br />

<strong>FN</strong>-personalens säkerhet i landet är oacceptabel.<br />

IAEA bekräftar nordkoreansk<br />

nedrustning<br />

Nordkorea har tagit ett <strong>för</strong>sta steg mot<br />

nedrustning genom att stänga fem av sina<br />

kärnkraftverk. Stängningen bekräftades av<br />

<strong>FN</strong>:s atomenergiorgan, IAEA, i juli.<br />

Chefen <strong>för</strong> IAEA, Mohamed ElBaradei,<br />

sa att det var ett viktigt <strong>för</strong>sta steg, men han<br />

underströk också att det bara var det <strong>för</strong>sta<br />

och att det är en lång väg kvar till målet<br />

och en total avveckling av Nordkoreas<br />

kärnvapenprogram.<br />

Enligt amerikanska myndigheter har<br />

Nordkorea i tvåpartssamtal gått med <strong>på</strong> att<br />

tillkännage och avveckla all sin kärnverksamhet<br />

innan årsskiftet. I utbyte kommer<br />

landet att belönas med ekonomiska, säkerhetsmässiga<br />

och diplomatiska <strong>för</strong>delar.<br />

Kurt Waldheim död<br />

<strong>FN</strong>:s generalsekreterare 1972-1982, österrikaren<br />

Kurt Waldheim, avled i juni 88 år<br />

gammal. Waldheim var <strong>FN</strong>:s fjärde generalsekreterare<br />

(efter Trygve Lie, Dag Hammarskjöld<br />

och U Thant). När han 1986<br />

kandiderade till president i Österrike kom<br />

besvärande uppgifter fram om att han under<br />

andra världskriget bevittnat nazistiska<br />

krigs<strong>för</strong>brytelser då han var officer i den<br />

tyska armén. Han blev ändå sitt lands president<br />

(1986-1992).<br />

Kritik mot <strong>FN</strong> i Kosovo<br />

<strong>FN</strong>:s insats i Kosovo utsattes <strong>för</strong> hård<br />

kritik i en rapport från människorättsorganisationen<br />

Human Rights Watch i juni. Den<br />

formellt serbiska provinsen Kosovo styrs<br />

som ett protektorat av <strong>FN</strong> sedan 1999. Human<br />

Rights Watch anklagar i rapporten<br />

representanter <strong>för</strong> <strong>FN</strong>-styret i Kosovo <strong>för</strong><br />

att ostraffat kränka människors rättigheter.<br />

De MR-mekanismer som finns i provinsen<br />

beskrivs som svaga och ineffektiva.<br />

I juni lade <strong>FN</strong>-medlaren Martti Ahtisaari<br />

fram ett <strong>för</strong>slag om en övergång till självbestämmande<br />

<strong>för</strong> Kosovo under EU:s ledning.<br />

Förslaget är omtvistat och det har<br />

inte gått att fatta ett beslut om områdets<br />

framtida status.<br />

Noleen Heyzer lämnar UNIFEM<br />

Chefen <strong>för</strong> UNIFEM (<strong>FN</strong>:s utvecklingsfond<br />

<strong>för</strong> kvinnor) Noleen Heyzer har ut-<br />

setts av <strong>FN</strong>:s generalsekreterare Ban Kimoon<br />

till ny chef <strong>för</strong> Ekonomiska och Sociala<br />

Kommissionen <strong>för</strong> Asien och Stillahavsområdet<br />

(ESCAP). Hon får rangen<br />

undergeneralsekreterare inom <strong>FN</strong>-systemet.<br />

ESCAP är den största av de fem regionala<br />

kommissionerna under ECOSOC,<br />

både i termer av befolkning och landyta.<br />

Noleen Heyzer från Singapore blir den<br />

<strong>för</strong>sta kvinnan i toppen <strong>för</strong> ESCAP, som är<br />

baserad i Bankok. Hon har varit chef <strong>för</strong><br />

UNIFEM sedan 1994.<br />

MC jorden runt <strong>för</strong> <strong>FN</strong><br />

Två unga svenskar, Gustav Röken, 25,<br />

och Marcus Berneström, 29, reser jorden<br />

runt <strong>på</strong> motorcykel till <strong>för</strong>mån <strong>för</strong> <strong>FN</strong>:s<br />

arbete <strong>för</strong> barn och flyktingar. De avreste<br />

från Stockholm den 29 augusti och räknar<br />

med att vara tillbaka den 1 juni 2010. Under<br />

den 143 veckor långa resan räknar de<br />

med att besöka 80 länder.<br />

Målet är att bidra till ökade donationer<br />

till <strong>FN</strong>:s barnfond UNICEF och flyktingorganet<br />

UNHCR, och samtidigt sprida kunskaper<br />

om dessa och andra organisationers<br />

arbete, och om <strong>för</strong>hållandena runt om i<br />

världen. Se www.dustytravellers.com<br />

Svensk diplomat blir Irak-sändebud<br />

Den svensk-italienske diplomaten och<br />

<strong>FN</strong>-veteranen Staffan de Mistura tar över<br />

efter pakistaniern Ashraf Qazi och blir<br />

<strong>FN</strong>:s nya sändebud i Irak.<br />

Mistura har jobbat inom <strong>FN</strong> i över 30 år.<br />

Han har haft uppdrag i en lång rad länder,<br />

fram<strong>för</strong>allt i Mellanöstern men även i t ex<br />

Sudan, Somalia, Nepal och <strong>på</strong> Balkan. År<br />

2005-2006 var han biträdande <strong>FN</strong>-sändebud<br />

i Irak under Ashraf Qazi.<br />

För närvarande är Mistura chef <strong>för</strong> <strong>FN</strong>:s<br />

utbildningscenter (UN System Staff College)<br />

i Turin, Italien.<br />

Staffan de Mistura, nytt <strong>FN</strong>-sändebud i Irak.<br />

2 VÄRLDSHORISONT

Världshorisont<br />

Svenska <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet<br />

Box 15115<br />

104 65 Stockholm<br />

Tel: 08 – 462 25 40<br />

Fax: 08 – 641 88 76<br />

E-post: varldshorisont@fn.se<br />

www.fn.se/varldshorisont<br />

Redaktör: AnnaLena Andrews<br />

Praktikant nr 3/07: Hannah Bergqvist<br />

Ansvarig utgivare: Aleksander Gabelic<br />

Layout: Tweed & Wognum<br />

Tryckeri: GTC Print AB, Luleå<br />

Annonser: Can Media, tel: 0735-035869,<br />

e-post: christina.andersson@canmedia.se<br />

För ej beställt material ansvaras ej. Artikel<strong>för</strong>fattarna<br />

svarar själva <strong>för</strong> innehållet i<br />

respektive artikel.<br />

Världshorisont utges av<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet i Sverige.<br />

ISSN 0042-2134<br />

Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr)<br />

PlusGiro: 50990-1<br />

Tidningen säljs även i buntar.<br />

Kontakta info@fn.se<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet är Sveriges största paraplyorganisation<br />

och folkrörelse <strong>för</strong> globala<br />

frågor. Vår grundidé är att <strong>för</strong>a samman<br />

individer och organisationer i ett gemensamt<br />

arbete <strong>för</strong> ett starkare <strong>FN</strong>. <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet<br />

verkar genom information, kommunikation,<br />

opinionsbildning och globalt samarbete<br />

<strong>för</strong> fred och rättvisa i hela världen i enlighet<br />

med <strong>FN</strong>-stadgans mål och principer och<br />

<strong>FN</strong>:s Millenniedeklaration. 130 riksorganisationer<br />

är idag anslutna till <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet. Vi<br />

har dessutom 7000 enskilda medlemmar i<br />

120 <strong>för</strong>eningar och distrikt över hela landet.<br />

På det globala planet ingår <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet<br />

tillsammans med över 100 andra <strong>FN</strong><strong>för</strong>bund<br />

i världen i WFUNA, World Federation<br />

of United Nations Associations.<br />

Tillsammans <strong>på</strong>verkar vi regeringar, EU,<br />

<strong>för</strong>etagsledare och andra makthavare <strong>för</strong> ett<br />

starkare <strong>FN</strong>.<br />

Som enskild medlem i <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet får Du<br />

inbjudningar till kurser, seminarier och<br />

studieresor; medlemspriser <strong>på</strong> material; 4<br />

nummer per år av Världshorisont samt en<br />

<strong>FN</strong>-pin. Du får möjlighet att delta i utbildnings-<br />

och opinionsbildningsarbetet i Din<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>ening, medverka i <strong>för</strong>bundets kampanjer<br />

samt kan utbilda dig till <strong>FN</strong>-informatör.<br />

Om Du är under 26 år får du inbjudningar<br />

till ungdomsaktiviteter.<br />

Har du frågor, vill bli medlem eller prenumerera<br />

<strong>på</strong> Världshorisont, ring<br />

08–462 25 40 eller e-posta info@fn.se.<br />

Det finns inga<br />

ursäkter!<br />

<strong>FN</strong>:s åtta millenniemål är unika – aldrig tidigare har världen<br />

haft en så omfattande gemensam strategi <strong>för</strong> fattigdomsbekämpning.<br />

Målen är också mätbara och tidsbundna,<br />

och 2015 är det år då de ska ha nåtts. Då ska fattigdomen<br />

i världen vara halverad, alla barn gå i skolan och<br />

spridningen av hiv/aids och malaria ha hejdats, <strong>för</strong> att<br />

nämna några exempel ur raden. Unika är också dagens<br />

kunskaper – aldrig tidigare har vi haft så klart <strong>för</strong> oss vad som krävs<br />

<strong>för</strong> att nå framgång med fattigdomsbekämpningen. Och mycket står<br />

<strong>på</strong> spel. För miljontals fattiga människor <strong>på</strong> jorden handlar det om<br />

överlevnad, om liv eller död <strong>för</strong> dem själva och deras närmaste.<br />

Men det handlar också om <strong>för</strong>troendet <strong>för</strong> världens ledare, och <strong>för</strong><br />

<strong>FN</strong>. I <strong>för</strong>ra årets årsrapport från generalsekreteraren höjdes ett<br />

varnande finger: Vad händer med tillit och framtidstro i<br />

utvecklingsländerna om inte ens historiens största allians mot<br />

fattigdomen <strong>för</strong>mår ändra invanda beteenden och fatta de nödvändiga<br />

politiska besluten? Och vad händer med <strong>för</strong>troendet <strong>för</strong> <strong>FN</strong> om<br />

millenniemålsprojektet blir en halvmesyr?<br />

När målen formulerades år 2000 lovade världens ledare att ”inga ansträngningar<br />

skulle sparas” i kampen mot fattigdomen. Kommer de – och vi – att<br />

kunna se tillbaka 2015 och säga att vi gjort allt i vår makt?<br />

Nu är vi halvvägs till 2015 och experternas analys är solklar. Det är fullt möjligt<br />

att uppnå målen, men bara om världens politiska ledare skyndsamt tar krafttag.<br />

Alla individer och organisationer behövs <strong>för</strong> att trycka <strong>på</strong> i denna riktning.<br />

Läs <strong>på</strong> sidan 14 om vad just DU kan göra!<br />

Välkomna, <strong>för</strong>resten, till nya uppfräschade Världshorisont!<br />

INNEHÅLL<br />

Halvtid <strong>för</strong><br />

millenniemålen<br />

<strong>Hans</strong> <strong>Blix</strong> <strong>ord<strong>för</strong>ande</strong><br />

<strong>för</strong> WFUNA<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet <strong>på</strong><br />

<strong>plats</strong> i Västsverige<br />

SIDA<br />

4<br />

16<br />

18<br />

MR-rådet 1 år<br />

15 – så har det gått 19<br />

Andra gången gillt <strong>för</strong> Röj-en-minas<br />

17 fotbollsturnering 20<br />

18 22<br />

Redaktör AnnaLena Andrews<br />

annalena.andrews@fn.se<br />

Den nye <strong>ord<strong>för</strong>ande</strong>n <strong>för</strong> <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bunden i världen<br />

heter <strong>Hans</strong> <strong>Blix</strong>. <strong>Hans</strong> <strong>FN</strong>-engagemang började 1950<br />

med en annons i Världshorisont.<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundets regionsamordnare i Västsverige ska<br />

vara en länk mellan huvudkontoret i Stockholm och<br />

medlemmarna i regionen.<br />

Omslagsbild nr 3/07: 5-åriga<br />

Emily Owino bor med sin mamma<br />

Sveriges <strong>FN</strong>-ambassadör talade <strong>på</strong><br />

och fem syskon i slumstadsdelen<br />

Backåkra<br />

Korogocho i utkanten av Nairobi,<br />

Kenya. Området, som gränsar till<br />

stadens soptipp, saknar både<br />

Landet Runt; nytt från <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>eningar<br />

och distrikt<br />

vatten, el och toaletter.<br />

Foto: David Dahmén<br />

Äntligen beslut om <strong>FN</strong>-styrkor till<br />

Darfur<br />

Anslagstavlan; information från Svenska<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet<br />

NUMMER 3/2007 3

TANZANIA<br />

HALVTID FÖR MILLENNIEMÅLEN<br />

Kampen<br />

mot fattigdomen<br />

– hiv/aids huvudhinder<br />

Hiv/aids är en sjukdom som<br />

sparkar <strong>på</strong> de svagaste <strong>på</strong> vår<br />

jord, de fattiga. Problematiken omkring<br />

den är också en provkarta <strong>på</strong> de frågor<br />

som berörs i <strong>FN</strong>:s åtta millenniemål. Hela<br />

nationer går <strong>på</strong> knäna när stora delar av den<br />

arbets<strong>för</strong>a befolkningen är döende samtidigt<br />

som mer och mer pengar måste pumpas in i<br />

sjukvården. Barnen ges sämre <strong>för</strong>utsättningar<br />

<strong>för</strong> en bra start i livet genom att färre kan gå i<br />

skolan. Kvinnors särskilda utsatthet framstår<br />

tydligt. Sammantaget utgör sjukdomen ett<br />

huvudhinder i kampen <strong>för</strong> det <strong>för</strong>sta och<br />

övergripande millenniemålet att halvera<br />

fattigdomen i världen.<br />

Mor och dotter Samson<br />

sitter fram<strong>för</strong> den öppna<br />

elden <strong>på</strong> jordgolvet i sitt<br />

kök i Bukoba i nordvästra Tanzania. Ljuset<br />

från de glasfria fönstren orkar sig<br />

knappt igenom röken från elden. Det är<br />

dags att laga middag, kokta bönor med<br />

kasawa-rot. Mamma Loveness säger till<br />

sin 16-åriga dotter att hämta lite vatten att<br />

koka bönorna och kasawan i. Dottern<br />

Doris lommar ut <strong>på</strong> gården.<br />

Loveness har aids, en smitta hon fått av<br />

sin nu döde make. Hon fick reda <strong>på</strong> att<br />

hon var smittad <strong>för</strong> sex år sedan, och<br />

bestämde sig <strong>för</strong> att inte berätta om sin<br />

sjukdom <strong>för</strong> Doris och hennes tre år yngre<br />

syster Lilian <strong>för</strong>rän de var gamla nog.<br />

Men Doris räknade ut hur det låg till<br />

ändå och oroar sig nu <strong>för</strong> hur hon ska<br />

klara sig utan sin mamma:<br />

– Jag är rädd att hon ska dö. Mamma<br />

gör ju allting här omkring. Hur ska jag<br />

klara av det utan henne? säger hon och<br />

ögonen fylls av tårar. Hon ber generat om<br />

ursäkt <strong>för</strong> dem men torkar inte bort dem.<br />

ÄLDSTA BARNET TAR ÖVER<br />

Traditionen säger att om båda <strong>för</strong>äldrarna<br />

dör är det äldsta barnet som får<br />

ansvar <strong>för</strong> resten av familjen. Som tur är,<br />

är det sociala skyddsnätet i form av släktingar,<br />

grannar och vänner mycket större<br />

i Tanzania än i Sverige. Förr var det oftast<br />

någon släkting eller granne som adopterade<br />

<strong>för</strong>äldralösa barn. Men det har blivit<br />

mycket sämre ekonomiskt och nu<strong>för</strong>tiden<br />

är det fler och fler som har nog med att<br />

<strong>för</strong>sörja sin egen familj. Framtiden ser<br />

oviss ut <strong>för</strong> Doris och Lilian.<br />

Doris kommer snart tillbaka in i köket<br />

med ett kärl fullt av vatten. De har rent<br />

vatten, som dessutom kommer från en<br />

pump <strong>på</strong> gården. En lyx få <strong>för</strong>unnat.<br />

Snart ligger bönorna och puttrar i kärlet.<br />

Rent vatten och nyttig mat är en nödvändighet<br />

<strong>för</strong> Loveness som äter bromsmedicin<br />

mot aids.<br />

OTROGEN MAKE<br />

Som de flesta afrikanska kvinnor med<br />

hiv/aids blev Loveness smittad av sin<br />

otrogne make. Monogami är något som<br />

inte alls är en självklarhet, inte ens inom<br />

äktenskapet. Kvinnorna är sällan den som<br />

tar initiativet till en sexuell relation och<br />

har där<strong>för</strong> sällan sex utan<strong>för</strong> äktenskapet.<br />

När Loveness man levde bodde familjen<br />

Samson hemma hos Loveness svär<strong>för</strong>äldrar<br />

eftersom de inte hade råd att skaffa sig<br />

Loveness Samson (till höger) bor med sin dotter<br />

Doris (till vänster) och hennes lillasyster i ett hus<br />

som de fått genom en hjälporganisation. De har<br />

rent vatten från en pump <strong>på</strong> gården, något som är<br />

livsnödvändigt <strong>för</strong> Loveness som är hiv-smittad.<br />

4 VÄRLDSHORISONT

Alla hiv-smittade gravida kvinnor i Tanzania får gratis bromsmedicin <strong>för</strong> att risken att smitta barnet vid<br />

födseln ska minimeras. Millenniemål 4 (sänkt barnadödlighet) är ett område där Tanzania gjort framsteg.<br />

ett eget boende. När maken dog började<br />

svärfadern terrorisera Loveness. Han<br />

ansåg sig inte ha ansvar <strong>för</strong> henne och<br />

ville där<strong>för</strong> inte <strong>för</strong>sörja henne längre. Till<br />

sina <strong>för</strong>äldrar kunde hon inte återvända,<br />

hon tillhör sin makes familj nu. Till slut,<br />

efter år av psykisk och fysisk misshandel,<br />

byggde hjälporganisationen Huyawa ett<br />

hus till henne och barnen.<br />

– Nu är jag som lyckligast, sedan jag<br />

fick det här huset, säger Loveness.<br />

– Genom att hjälpa hiv-smittade mammor<br />

hjälper vi barnen. Att mamman äger<br />

ett hus och en bit mark är en <strong>för</strong>säkring<br />

att barnen inte kommer att svälta eller<br />

hamna <strong>på</strong> gatan när hon dör, berättar<br />

Jonas Balami, chef <strong>för</strong> Huyawa.<br />

HEMLIG DRÖM<br />

I en by inte långt från familjen Samson<br />

bor 17-åriga Witness Spirian tillsammans<br />

med sina syskon och sin farmor.<br />

– Min dröm är att mina bröder blir sekre-<br />

terare och mina systrar blir sjuksköterskor<br />

som de önskar, säger hon.<br />

Witness tvingades sluta skolan efter sjätte<br />

klass. Sedan hennes <strong>för</strong>äldrar dog har<br />

hon huvudansvaret <strong>för</strong> familjen. Hennes<br />

uppgift är att sköta hushållet så att åtminstone<br />

småsyskonen kan fortsätta studera.<br />

Witness drömmer ändå i hemlighet<br />

om att få gå en kurs i sömnad. Men att<br />

<strong>för</strong>verkliga den drömmen ligger så långt<br />

bort att hon knappt vågar yppa den.<br />

Att få gå i skolan är en högsta önskan<br />

<strong>för</strong> de flesta barn i Tanzania. De inser att<br />

utbildning är deras biljett till ett bättre liv.<br />

Men många tanzanska familjer har inte<br />

råd att låta sina barn gå i skolan. Skolavgift,<br />

böcker och skoluniformer kostar<br />

mycket pengar.<br />

GRATIS MEDICIN<br />

Under tiden som man <strong>för</strong>söker forska<br />

fram ett botemedel mot hiv/aids <strong>för</strong>söker<br />

man hela tiden minska smittspridningen.<br />

<strong>FN</strong>:S ÅTTA MILLENNIEMÅL:<br />

1. Halvera extrem fattigdom och hunger<br />

2. Grundskoleutbildning <strong>för</strong> alla<br />

3. Främja jämställdhet och kvinnors makt<br />

4. Minska barnadödligheten<br />

5. Förbättra mödrahälsan<br />

6. Bekämpa hiv/aids, malaria och andra sjukdomar<br />

7. Säkra en hållbar utveckling<br />

8. Utveckla ett globalt partnerskap <strong>för</strong> utveckling<br />

FAKTA TANZANIA OCH MILLENNIEMÅLEN<br />

Tanzania har lyckats sänka barnadödligheten,<br />

få fler barn till skolan och <strong>för</strong>länga flickornas<br />

skoltid. Fler har tillgång till rent vatten och<br />

landets BNP ökar stadigt. Landet har dock fortfarande<br />

problem med att stävja spridningen av<br />

hiv/aids och med att sänka mödradödligheten.<br />

TANZANIA<br />

NUMMER 3/2007 5

TANZANIA<br />

Kvinnor i Tanzania som är ekonomiskt självständiga och har makt över sitt liv och sin kropp har större chans att inte smittas av hiv.<br />

FAKTA HIV/AIDS<br />

Aids är en immunbristsjukdom som orsakas<br />

av hiv-viruset. Det attackerar celler som<br />

sköter immunsystemet och gör dem odugliga.<br />

En av de attackerade cellerna är s k<br />

t-hjälparceller och nivån <strong>på</strong> dem är läkarnas<br />

mått <strong>på</strong> hur sjuk patienten är. Man kan bära<br />

<strong>på</strong> hiv-viruset helt symptomfritt i tio år. Då<br />

brukar den smittades immunsystem vara så<br />

ansträngt att man börjar få följdsjukdomar<br />

och man säger då att aids har utvecklats.<br />

Det finns varken botemedel eller vaccin mot<br />

hiv men bromsmediciner gör att viruset<br />

sprids långsammare i kroppen och immun<strong>för</strong>svaret<br />

kan till och med <strong>för</strong>bättras.<br />

17-åriga Witness Spirian är äldst i en syskonskara<br />

av fem. Efter att båda <strong>för</strong>äldrarna gått bort i aids<br />

är det hon som har ansvaret <strong>för</strong> de fyra yngre<br />

barnen – en tung börda <strong>för</strong> en tonåring. Som tur är<br />

finns farmor i livet och bor med barnen.<br />

Där<strong>för</strong> ger den tanzanska staten<br />

bromsmedicin till alla smittade gravida<br />

kvinnor så att risken <strong>för</strong> att de ska smitta<br />

sina barn vid födseln minimeras. Alla<br />

andra smittade som har mellan 200 och<br />

400 t-hjälparceller (se faktarutan här<br />

intill) får också bromsmedicin.<br />

De allra flesta smittade i Tanzania skulle<br />

aldrig själva kunna köpa sin medicin,<br />

de har nog med att skaffa mat till sig själva<br />

och sina barn. Att få gratis bromsmedicin<br />

är något mycket ovanligt bland de<br />

afrikanska länderna. De allra flesta länder<br />

har inte råd.<br />

På Ndolage-sjukhuset <strong>för</strong>söker man så<br />

mycket som möjligt <strong>på</strong>verka både de som<br />

testar positivt och negativt att ha ett säkert<br />

sexliv. Kunskap och ett <strong>för</strong>ändrat<br />

beteende är bästa vapnet i kampen mot<br />

sjukdomen.<br />

– Vi <strong>för</strong>söker uppmuntra människor att<br />

använda kondom så mycket som möjligt.<br />

Särskilt kvinnor har svårt att kräva att<br />

deras partner ska använda kondom. Mest<br />

beror det <strong>på</strong> okunskap, de <strong>för</strong>står inte hur<br />

livsviktigt det är och faller <strong>för</strong> trycket från<br />

sin partner att ha sex utan, säger Dr Zebedayo<br />

Ngewa som arbetar med aidspatienterna<br />

<strong>på</strong> sjukhuset.<br />

PENGAR BEHÖVS<br />

För att kunna bekämpa aids behövs pengar,<br />

massor av pengar. Jonas Balami <strong>på</strong><br />

Huyawa ser dystert <strong>på</strong> framtiden:<br />

– Vi här <strong>på</strong> Huyawa kan inte lösa problemen<br />

med aids, Tanzania kan inte det,<br />

inte ens hela Afrika kan det. Vad som<br />

krävs är ett botemedel och det har vi varken<br />

kunskap eller resurser <strong>för</strong> att forska<br />

fram här i Afrika.<br />

De få som har haft råd att åka utomlands<br />

<strong>för</strong> att utbilda sig till t ex läkare<br />

stannar ofta kvar i Europa eller USA <strong>för</strong><br />

att deras hemland inte har möjlighet att<br />

erbjuda ett lika bra liv.<br />

– Ni i väst har möjligheten, fast ni har<br />

inget intresse av att hjälpa oss, fortsätter<br />

Jonas Balami. Hade aids varit fågelinfluensan<br />

kan jag garantera att forskningen<br />

hade kommit mycket längre än den gjort<br />

idag. Men aids är ett problem som inte<br />

rör er, bara Afrika, var<strong>för</strong> ska ni då hjälpa<br />

till? Västvärlden måste inse att de också<br />

<strong>för</strong>lorar <strong>på</strong> att en hel kontinent bara dör<br />

ut.<br />

Text och bild: Mia Martinsson, frilansjournalist<br />

6 VÄRLDSHORISONT

<strong>FN</strong>:s millenniemål fortsätter att vara en av grundpelarna i svensk biståndspolitik,<br />

enligt regeringen. Foto: WFP/Brenda Barton<br />

Antalet samarbetsländer reduceras kraftigt och länder där den demokratiska<br />

utvecklingen inte går i rätt riktning fasas ut. Men regeringens politik <strong>för</strong> global<br />

utveckling – och arbetet med millenniemålen – kommer att fortsätta som<br />

tidigare, säger biståndsminister Gunilla Carlsson till Världshorisont.<br />

Det senaste året har debattens vågor gått<br />

höga kring det svenska biståndets framtid.<br />

Enprocentsmålet, det vill säga att en<br />

procent av BNP ska avsättas i kampen<br />

mot fattigdom, har ifrågasatts av såväl<br />

politiker som ledarsidor och debattörer.<br />

Inte minst eftersom svensk ekonomi<br />

blomstrar och biståndet därmed fått mer<br />

pengar än någonsin att göra av med.<br />

Många har ställt sig frågan om Sverige<br />

– och fram<strong>för</strong> allt Sida – har kapacitet att<br />

använda resurserna <strong>på</strong> ett vettigt och<br />

ansvarsfullt sätt. Och hur ser det ut i mottagarländerna?<br />

Kommer alla pengar verkligen<br />

de fattiga till del eller rinner de rakt<br />

ner i fickan <strong>på</strong> korrupta ledare?<br />

TUMMAT PÅ MEDLEN<br />

Moderaterna, som är det enda parti i<br />

alliansregeringen som vill slopa enprocentsmålet,<br />

har hittills fått ge vika. Däremot<br />

har regeringen ”tummat” <strong>på</strong> biståndsmedlen<br />

<strong>på</strong> olika sätt, bl a genom att<br />

räkna in skuldavskrivningar till fattiga<br />

länder i biståndsbudgeten och genom att<br />

använda en del av pengarna till flyktingmottagande<br />

i Sverige.<br />

Det finns också tongivande politiker,<br />

däribland biståndsministern Gunilla<br />

Carlsson, som vill ta av biståndet <strong>för</strong> att<br />

finansiera militära insatser – med argumentet<br />

att fred och stabilitet är en <strong>för</strong>utsättning<br />

<strong>för</strong> fattigdomsbekämpning.<br />

VÄNTAD OMLÄGGNING<br />

Att regeringen planerat en omläggning av<br />

svenskt utvecklingssamarbete har legat i<br />

luften en längre tid. Inte minst den <strong>för</strong>estående<br />

landfokuseringen har väckt starka<br />

känslor bland frivilligorganisationer<br />

och andra som ansett att processen in<strong>för</strong><br />

beslutet varit omgärdad av hemlighetsmakeri.<br />

I slutet av augusti presenterades den<br />

nya politiken som innebär att Sverige<br />

reducerar antalet samarbetsländer från<br />

dagens 70 till 33. ”Sverige kan inte göra<br />

allt överallt”, konstaterade Gunilla Carlsson<br />

i samband med presentationen.<br />

Bland de 33 länderna finns fattiga länder<br />

fram<strong>för</strong> allt i Afrika. Där finns också konfliktdrabbade<br />

länder och områden, liksom<br />

länder i vårt östra närområde som<br />

får svenskt stöd <strong>för</strong> att underlätta EUintegrationen.<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet är överens med regeringen<br />

när det gäller vikten av att reducera<br />

antalet länder <strong>för</strong> att därigenom <strong>för</strong>bättra<br />

HALVTID FÖR MILLENNIEMÅLEN<br />

Svensk<br />

biståndspolitik<br />

PGU ligger fast men<br />

länderna blir färre<br />

effektiviteten, liksom att ställa större krav<br />

<strong>på</strong> demokratisk utveckling. Däremot är<br />

<strong>för</strong>bundet missnöjt med processen in<strong>för</strong><br />

beslutet.<br />

– Regeringen borde ha tillvaratagit<br />

frivilligorganisationernas åsikter i större<br />

utsträckning. Dessutom undrar vi hur<br />

vårt och andras arbete kommer att <strong>på</strong>verkas.<br />

Gunilla Carlsson har visserligen sagt<br />

att vi ska fortsätta som tidigare men jag<br />

undrar om det är möjligt, säger generalsekreterare<br />

Bonian Golmohammadi.<br />

PGU LIGGER FAST<br />

Svensk utvecklingspolitik styrs sedan<br />

2003 av PGU – Politik <strong>för</strong> Global Utveckling.<br />

Den dåvarande regeringen ville slå<br />

fast att global utveckling är en fråga <strong>för</strong><br />

alla politikområden, inte bara biståndspolitiken,<br />

och att den <strong>för</strong>da politiken<br />

måste vara sammanhållen.<br />

Och enligt Gunilla Carlsson finns inga<br />

planer <strong>på</strong> att överge målet om samstämmighet.<br />

– Nej, PGU ligger fast och utgör grunden<br />

<strong>för</strong> regeringens utvecklingspolitik.<br />

När det gäller arbetet med att genom<strong>för</strong>a<br />

hela PGU, med det övergripande målet<br />

att alla politikområden ska bidra till en<br />

rättvis och hållbar global utveckling, så<br />

kommer regeringen att beskriva detta i en<br />

skrivelse till riksdagen under det kommande<br />

året, säger hon.<br />

Den nya politiken <strong>för</strong> global utveckling<br />

har också varit ett sätt <strong>för</strong> Sverige att bidra<br />

till arbetet med <strong>FN</strong>:s millenniemål.<br />

– Millenniemålen kommer även i fortsättningen<br />

ligga till grund <strong>för</strong> såväl det<br />

bilaterala som det multilaterala utvecklingssamarbetet,<br />

säger biståndsministern.<br />

Landfokuseringen, som berör det bilaterala<br />

samarbetet, ger möjlighet till effektivare<br />

fattigdomsbekämpning. Regeringen<br />

har även antagit en strategi <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra<br />

det multilaterala utvecklingssamarbetet.<br />

Åsa Nyquist Brandt, frilansjournalist<br />

NUMMER 3/2007 7

HALVTID FÖR MILLENNIEMÅLEN<br />

Georgien<br />

satsar <strong>på</strong> ung kraft<br />

Halvtidspunkten <strong>för</strong> millenniemålen<br />

är något som uppmärksammas stort<br />

med olika kampanjer och projekt<br />

inom <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundens världsfederation<br />

WFUNA. I Georgien, där 54 procent<br />

av befolkningen lever <strong>på</strong> mindre<br />

än 2,5 dollar om dagen, satsar det<br />

georgiska <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet (United<br />

Nations Association of Georgia, UNAG)<br />

<strong>på</strong> att nå ut till ungdomar med de<br />

viktiga millenniemålsfrågorna. Men<br />

i ett land med bristande resurser,<br />

svag infrastruktur och med en<br />

ström<strong>för</strong>sörjning lika nyckfull som<br />

vädret krävs okonventionella metoder<br />

och inte minst ett stort engagemang.<br />

Räknat i antal anställda hör georgiska<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet med sina 35 anställda till<br />

ett av de största i världen. Förbundet<br />

grundades 1995 av några eldsjälar. Under<br />

en period av extrem politisk oro och<br />

mycket bristande resurser träffades de <strong>för</strong><br />

att skapa vad som idag är en av de mest<br />

effektiva och starkaste frivilligorganisationerna<br />

i Georgien.<br />

Ramaz Aptsiauri, en av grundarna och<br />

numera ansvarig <strong>för</strong> ett program <strong>för</strong> ökad<br />

integrering och tolerans i landet, berättar<br />

om hur det var i början:<br />

– Även om vi var <strong>på</strong> kontoret tio timmar<br />

om dagen betydde det inte att vi<br />

hade så många effektiva arbetstimmar.<br />

Strömmen gick hela tiden och våra datorer<br />

var så gamla att de knappt funkade<br />

även när vi hade ström. Värst var det <strong>på</strong><br />

vintern, vår lokal hade ingen uppvärmning<br />

och vi brukade sitta med jackor och<br />

vantar <strong>på</strong>. När strömmen gick kurade vi<br />

ihop oss runt kaminen <strong>för</strong> att få lite vär-<br />

Delar av georgiska <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet <strong>på</strong> <strong>plats</strong> <strong>för</strong> att stödja aktörer <strong>på</strong> Civil Society Fair i Tblisi<br />

våren 2007. Från vänster: Otar Kantaria, Tinatin Tsereteli (från Civic Initiative Center), Nini<br />

Chkheidze, Teona Lebanidze, Malin Falkmer och Guram Muradov.<br />

<strong>FN</strong>-FÖRBUND I VÄRLDEN<br />

I <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundens världsfederation WFUNA<br />

(World Federation of United Nations Associations)<br />

ingår 108 <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bund från olika delar<br />

av världen. Georgiska <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet är <strong>för</strong>st<br />

ut i Världshorisonts nya serie ”<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bund i<br />

världen”.<br />

me. Det var hårda tider, men vi hade<br />

mycket kul tillsammans. Jag har alltid<br />

haft <strong>för</strong>månen att få vara omgiven av<br />

engagerade och varma människor, säger<br />

han.<br />

STORT KONTOR<br />

Idag har UNAG ett stort kontor som upptar<br />

en hel våning i ett kontorshus i huvudstaden<br />

Tbilisi. Det lilla rum som Ramaz<br />

och hans kollegor började verksamheten<br />

i är nu ombyggt och hem åt<br />

UNAG:s egen nätbaserade tidning Civil<br />

Georgia som kontinuerligt uppdateras<br />

med såväl nationella som internationella<br />

nyheter.<br />

8 VÄRLDSHORISONT

Georgiska <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet har således vuxit<br />

enormt, och idag har det program och<br />

aktiviteter i flera olika riktningar. Förutom<br />

att det kontinuerligt följer myndigheternas<br />

rapporter med sina egna analyser<br />

om vad som händer i landet och<br />

fungerar som en viktig observatör och<br />

<strong>på</strong>tryckare <strong>för</strong> demokrati och mänskliga<br />

rättigheter har det även mer handgripliga<br />

projekt. Dessa inkluderar att hjälpa flyktingar<br />

i sin asylprocess, att anordna ungdomsläger<br />

och andra aktiviteter <strong>för</strong> barn<br />

och ungdomar samt en egensponsrad<br />

<strong>FN</strong>-skola strax utan<strong>för</strong> Tbilisi.<br />

Just barn och ungdomar är ett område<br />

som UNAG fokuserar stort <strong>på</strong> och det är<br />

bland annat här man tydligast ser hur<br />

arbetet med millenniemålen bedrivs. Till<br />

skillnad från svenska <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet har<br />

UNAG ingen speciell millenniemålshandläggare<br />

utan målen inkorporeras i<br />

stället i övrig verksamhet.<br />

LÅNG VÄG KVAR<br />

Tillsammans med svenska <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet,<br />

i ett projekt sponsrat av Sida, har UNAG<br />

framställt en rapport om millenniemålen<br />

och Georgiens utveckling mot dem. Rapporten<br />

publicerades 2006 och visar att<br />

landet har en god bit kvar <strong>på</strong> vägen. Det<br />

faktum att en överväldigande majoritet av<br />

invånarna i Georgien inte vet vad millenniemålen<br />

är eller hur de ska gå till väga<br />

<strong>för</strong> att <strong>på</strong>verka myndigheterna i rätt riktning<br />

gör att denna väg blir ännu länge.<br />

För att komma runt problemet jobbar<br />

UNAG <strong>på</strong> två nivåer. Dels arbetar de med<br />

rapportering och övervakning av implementeringsprocessen<br />

<strong>på</strong> myndighetsnivå,<br />

dels med att öka folks medvetenhet om<br />

vad målen innebär och hur de kan kräva<br />

sina rättigheter med stöd av dem.<br />

Här ligger fokus <strong>på</strong> ungdomar och i<br />

många av de ungdomsaktiviteter som<br />

UNAG anordnar nämns millenniemålen.<br />

<strong>FN</strong>-rollspel har blivit ett populärt fenomen<br />

genom UNAG:s ivriga <strong>på</strong>verkan och<br />

dessa har spritt sig ut från universiteten<br />

och ned till grundskolenivå genom hela<br />

Ett av många gatustånd i Tbilisi. I fattigdomens skugga kämpar folk <strong>på</strong> alla sätt <strong>för</strong> att överleva. Att sälja frukter och<br />

småsaker <strong>på</strong> gatorna ger en knaper men välbehövlig inkomst till några av de värst drabbade familjerna.<br />

landet. Förra året hölls ett 20-tal större<br />

rollspel, och det finns inga tecken <strong>på</strong> att<br />

siffran kommer annat än att öka. Många<br />

rollspel fokuserade <strong>på</strong> millenniemålen,<br />

eller mer konkret ett eller flera av dem<br />

(t ex genus, fattigdom, miljö<strong>för</strong>störing).<br />

UNGDOMS-APPROACH<br />

Även genom de UNAG-sponsrade ”demokratiklubbarna”,<br />

som drivs av ungdomar<br />

<strong>för</strong> ungdomar, sprids medvetenheten.<br />

De unga i Georgien är initiativrika<br />

och via UNAG-sponsrade projekt driver<br />

de själva frågorna vidare.<br />

UNAG erbjuder även utbildningar i<br />

millenniemålen, dels <strong>för</strong> journalister, dels<br />

<strong>för</strong> ungdomar. Ett tecken <strong>på</strong> att deras<br />

ungdoms-approach har fungerat är att<br />

ungdomsorganisationer nu börjar vända<br />

sig till dem och själva begära utbildning<br />

om millenniemålen.<br />

I våras anordnade UNAG en utbildningsdag<br />

tillsammans med nystartade<br />

Georgian Youth Association i Rustavi, en<br />

mindre stad i sydöstra Georgien. Dagen<br />

handlade a om millenniemålen<br />

och c hur de berör oss i vårt<br />

vardagsliv. a En av talarna anmärkte<br />

mä i efterhand att ungdomarna<br />

ma i landet är betydligt<br />

villigare il att lära sig om målen<br />

än n<br />

regeringen.<br />

Detta var den <strong>för</strong>sta millenniemålsrelaterade<br />

utbildningen som hållits i Rustavi,<br />

men – med tanke <strong>på</strong> att de deltagande<br />

ungdomarna alla kom från olika mindre<br />

ungdomsorganisationer – <strong>för</strong>hoppningsvis<br />

inte den sista. ”Ringar-<strong>på</strong>-vattnetmetoden”<br />

är något som UNAG har lärt<br />

sig behärska till fullo och det visar sig<br />

vara en metod som fungerar.<br />

MYCKET KRAFT<br />

Nini Chkheidze jobbar som Public Information<br />

Officer <strong>på</strong> UNAG, men kallas ofta<br />

<strong>för</strong> Miss MDG (<strong>för</strong> Millennium Development<br />

Goals) av sina kollegor. Hon har<br />

anordnat <strong>FN</strong>-rollspel, utbildningar och<br />

sommarläger <strong>för</strong> ungdomar.<br />

– Vi måste lära oss att lita <strong>på</strong> våra ungdomar.<br />

De har så många initiativ och så<br />

mycket kraft, säger hon.<br />

– Vi ser hur intresserade de är när vi är<br />

ute och genom<strong>för</strong> våra aktiviteter och<br />

detta intresse sprider sig. Att arbeta med<br />

och utbilda unga är en investering som i<br />

längden kommer att betala sig tusenfalt.<br />

Text och foto: Malin Falkmer.<br />

Malin Falkmer från Sverige praktiserade<br />

<strong>på</strong> georgiska <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet mellan februari<br />

och augusti 2007.<br />

NUMMER 3/2007 9

HALVTID FÖR MILLENNIEMÅLEN<br />

Svensk kampanj vill nå<br />

politiker och unga<br />

Om världens politiska ledare håller sina löften så kan vi uppnå millenniemålen.<br />

Men åtgärderna måste sättas in NU. Det är budskapet från den svenska<br />

millenniemålskampanjen som drivs av <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet och UNDP.<br />

– Det är inte lätt att nå millenniemålen,<br />

men det går! Allt handlar om att lägga<br />

resurserna <strong>på</strong> rätt ställen, och att arbeta<br />

<strong>på</strong> många fronter samtidigt, med en kombination<br />

av lösningar, säger Louise Croneborg<br />

som ansvarar <strong>för</strong> <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundets<br />

millenniemålskampanj.<br />

– Nu när vi är halvvägs har vi fått statistik<br />

som tydligt visar <strong>på</strong> möjligheterna.<br />

Nu gäller det att utan dröjsmål få fart <strong>på</strong><br />

arbetet. Vi får inte gå miste om den här<br />

chansen att rädda många miljoner människor<br />

undan fattigdom, fortsätter hon.<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet och UNDP (<strong>FN</strong>:s utvecklingprogram)<br />

driver gemensamt<br />

millenniemålskampanjen i Sverige sedan<br />

<strong>för</strong>ra året. Sedan starten har man bl a<br />

sjösatt webbsidan millenniemalen.nu och<br />

givit ut den oläsliga tidningen NODL i<br />

syfte att uppmärksamma analfabetismen i<br />

världen.<br />

VÄRLDENS CHANS<br />

Tidigare drev utrikesdepartementet en<br />

kampanj om <strong>FN</strong>:s Millenniedeklaration<br />

och millenniemålen under parollen<br />

”Världens Chans”. I det skedet handlade<br />

arbetet mycket om att väcka allmänheten<br />

och få med organisationssverige <strong>på</strong> millenniemålståget.<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet och UNDP har enats om<br />

tre målsättningar <strong>för</strong> kampanjen. Dels vill<br />

man <strong>på</strong>verka svensk politik så att millenniemålen<br />

sätts i fokus. Dels vill man öka<br />

Ghana halverar fattigdomen Ghana verkar bli det <strong>för</strong>sta landet<br />

i Afrika som når millenniemål 1 om halverad fattigdom, och detta i god<br />

tid <strong>för</strong>e 2015. Enligt Världsbanken har Ghana minskat fattigdomen<br />

från 51,7 procent 1991 till 28,5 procent 2005. Banken anger som skäl<br />

<strong>för</strong> framgångarna regeringens hårda arbete <strong>för</strong> minskad fattigdom i<br />

kombination med stödet från landets utvecklingspartners.<br />

ungdomars kunskap och engagemang <strong>för</strong><br />

målen. Och dels vill man få svenska <strong>för</strong>etag<br />

att <strong>för</strong>stå hur de kan bidra till målens<br />

uppfyllelse.<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet kommer under hösten<br />

2007 att fortsätta granska hur Sveriges<br />

politik <strong>för</strong> global utveckling efterlevs <strong>på</strong><br />

olika politiska fronter, som t ex den kommande<br />

landfokuseringen av det bilaterala<br />

biståndet.<br />

Vidare kommer <strong>för</strong>bundet att värva 15<br />

ungdomar från olika delar av landet och<br />

utbilda dem till ambassadörer <strong>för</strong> millenniemålen.<br />

Var och en ska sedan i samarbete<br />

med sin lokala <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>ening arrangera<br />

lokala evenemang där målen uppmärksammas.<br />

– Det finns många olika saker man kan<br />

göra, t ex ordna en välgörenhetsmiddag<br />

eller bjuda in en intressant <strong>för</strong>eläsare.<br />

Med de lokala evenemangen når vi mångdubbelt<br />

fler och vi hoppas att de kan leda<br />

till ringar-<strong>på</strong>-vattnet-effekter under lång<br />

tid framöver, säger Louise Croneborg.<br />

Andra evenemang under hösten där<br />

millenniemålen kommer att uppmärksammas<br />

är t ex Bok- och Biblioteksmässan<br />

i Göteborg och <strong>på</strong> olika seminarier<br />

och utbildningar.<br />

BESÖK AV <strong>FN</strong>-PROFILER<br />

På UNDP i Stockholm arbetar bl a Helena<br />

Ekinge med kampanjen. För att öka<br />

fokuset <strong>på</strong> millenniemålen kommer de<br />

KORT OM MILLENNIEMÅLEN<br />

Louise Croneborg ansvarar <strong>för</strong> Svenska <strong>FN</strong><strong>för</strong>bundets<br />

kampanj <strong>för</strong> de åtta millenniemålen.<br />

Foto: AnnaLena Andrews<br />

nordiska länderna under hösten att få<br />

besök av två välkända <strong>FN</strong>-profiler, berättar<br />

hon. I september kommer ekonomiprofessorn<br />

Jeffrey Sachs, som är generalsekreterarens<br />

särskilde rådgivare <strong>för</strong> millenniemålen,<br />

till Stockholm. Och i oktober<br />

kommer Jan Egeland, tidigare <strong>FN</strong>:s<br />

högste samordnare <strong>för</strong> humanitära insatser,<br />

<strong>för</strong> att delta vid Ungdomens Nordiska<br />

Råds möte i Oslo.<br />

UNDP bedriver också samarbete kring<br />

millenniemålen med bl a LSU (Landsrådet<br />

<strong>för</strong> Sveriges Ungdomsorganisationer)<br />

och de politiska ungdoms<strong>för</strong>bunden.<br />

AnnaLena Andrews<br />

Inom <strong>FN</strong>-systemet har FAO huvudansvaret <strong>för</strong> det <strong>för</strong>sta millenniemålet<br />

om halverad fattigdom och hunger. FAO arbetar också aktivt <strong>för</strong> målen<br />

tre, sex och sju.<br />

Annika Söder central <strong>för</strong> Mål 1-arbetet Tidigare stats-<br />

Målen i centrum <strong>på</strong> ungdomsläger <strong>FN</strong>:s millenniemål var<br />

temat <strong>för</strong> Svenska <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundets årliga ungdomskonvent, UNg 07, som<br />

gick av stapeln 21-23 september. Ett 60-tal ungdomar från hela landet<br />

samlades <strong>på</strong> en kursgård utan<strong>för</strong> Norrköping <strong>för</strong> att under två dygn<br />

sekreteraren <strong>på</strong> svenska UD Annika Söder utsågs i början av året till ägna sig åt <strong>för</strong>eläsningar, workshops och nätverkande. Bl a diskutera-<br />

undergeneraldirektör i <strong>FN</strong>:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO. des <strong>FN</strong>-rollspel som verktyg <strong>för</strong> att sprida kunskap om de åtta målen.<br />

10<br />

10<br />

Hon är bl a ansvarig <strong>för</strong> organisationens arbete med millenniemålen.<br />

VÄRLDSHORISONT

<strong>FN</strong>-fakta MILLENNIEMÅLEN<br />

Åtta mål <strong>för</strong> mänskligheten<br />

Vid Millennietoppmötet i New York i september 2000, den största uppställningen av världens ledare någonsin, antog<br />

världens länder <strong>FN</strong>:s Millenniedeklaration. I den gjordes ett antal åtaganden utifrån visionen att fattigdomen ska utrotas<br />

från jorden och utvecklingen bli hållbar. För att komma vidare med det praktiska arbetet formulerades i samband med<br />

mötet åtta millenniemål (Millennium Development Goals, MDG).<br />

Varje mål består av ett eller flera konkreta<br />

delmål, totalt 18 stycken. För att kunna mäta hur<br />

arbetet i varje land fortskrider är ett antal<br />

indikatorer, totalt 48 stycken, knutna till målen<br />

(se nästa sida). Regeringarna ska regelbundet<br />

lämna in rapporter till <strong>FN</strong> med uppgifter om hur<br />

det går när det gäller de olika indikatorerna. Det<br />

är viktigast att rapporter kommer in från<br />

utvecklingsländerna, men några<br />

höginkomstländer har också lämnat in rapporter,<br />

däribland Sverige. Många länder har inte<br />

till<strong>för</strong>litlig statistik och får stöd från <strong>FN</strong> med<br />

detta.<br />

De flesta målen har 1990 som basår, bl a <strong>för</strong> att<br />

det är lättare att avläsa <strong>för</strong>ändringar över en<br />

längre tidsperiod och <strong>för</strong> att det finns en naturlig<br />

eftersläpning i omfattande statistikmaterial. När<br />

man t ex i Mål 1 talar om att halvera den extrema<br />

fattigdomen till 2015 ska halveringen alltså ske i<br />

<strong>för</strong>hållande till den andel människor som var<br />

extremt fattiga 1990.<br />

Utvecklingsprogrammet UNDP är övergripande<br />

ansvarigt inom <strong>FN</strong> <strong>för</strong> det praktiska arbetet med<br />

övervakning och uppföljning av millenniemålen.<br />

Olika fack- och underorgan som FAO, WHO, Unicef<br />

m fl har stort ansvar inom sina respektive<br />

områden. <strong>FN</strong>:s generalsekreterare har också ett<br />

särskilt sändebud <strong>för</strong> millenniemålen, den amerikanske<br />

ekonomiprofessorn Jeffrey Sachs.<br />

Huvudaktörer i millenniemålsarbetet utöver<br />

<strong>FN</strong>-systemet är fram<strong>för</strong>allt olika länders regeringar,<br />

som ansvarar <strong>för</strong> utvecklingen i respektive<br />

land, men också civilsamhället med sin opinionsbildande<br />

och <strong>på</strong>drivande roll, och med sin<br />

omfattande verksamhet i utvecklingsländerna.<br />

Läget vid halvtid 2007<br />

Den 2 juli 2007 presenterade <strong>FN</strong> en rapport som<br />

sammanfattar var vi står idag när sju och ett<br />

halvt år gått sedan arbetet med millenniemålen<br />

inleddes och lika lång tid återstår till målgången<br />

2015. Rapporten visar <strong>på</strong> ett mycket blandat<br />

resultat. Samtidigt som en rad framsteg har<br />

gjorts saknas de omfattande insatser som skulle<br />

behövas <strong>för</strong> att nå alla målen i alla länder och<br />

regioner. Generellt sett krävs snabba och kraft-<br />

The Millennium Development Goals Report<br />

UNITED NATIONS<br />

2007<br />

fulla åtgärder å både å i utvecklingsländerna själva<br />

och från höginkomstländerna.<br />

I <strong>för</strong>ordet till rapporten säger <strong>FN</strong>:s generalsekreterare<br />

Ban Ki-moon att framgång i vissa länder<br />

visar att det går att skapa snabba och storskaliga<br />

framsteg om starkt ledarskap och genomtänkta<br />

strategier kombineras med adekvat finansiellt<br />

och tekniskt stöd från det internationella<br />

samfundet. Han <strong>på</strong>pekar vidare att det är omöjligt<br />

även <strong>för</strong> välskötta länder att uppnå millenniemålen<br />

när biståndet från omvärlden är <strong>för</strong><br />

litet.<br />

Till ljuspunkterna i rapporten hör att det <strong>för</strong>sta<br />

och övergripande målet om att halvera fattigdomen<br />

kommer att nås <strong>på</strong> global nivå om nuvarande<br />

utvecklingstakt håller i sig. Störst är framstegen<br />

i Öst- och Sydasien, men även i de mest<br />

utsatta regionerna – inklusive Afrika söder om<br />

Sahara – går utvecklingen åt rätt håll när det<br />

gäller att minska den extrema fattigdomen.<br />

Andra positiva nyheter är t ex att barnadödligheten<br />

minskat <strong>på</strong> global nivå, att allt fler barn i<br />

fattiga länder går i skolan, att kvinnors inflytande<br />

i politiken har stärkts och att tillgången <strong>på</strong><br />

rent vatten har ökat.<br />

Tyvärr finns också många nedslående uppgifter. I<br />

regionen Västasien* har den extrema fattigdo-<br />

men e mer än <strong>för</strong>dubblats sedan 1990. Vidare dör<br />

mer e än en halv miljon kvinnor i världen varje år<br />

under n graviditet eller <strong>för</strong>lossning p g a bristande<br />

vårdresurser. å Antalet människor som dör i aids<br />

ökar k <strong>för</strong> varje år som går och över hälften av<br />

befolkningen e i utvecklingsländerna saknar toaletter<br />

t vilket får allvarliga konsekvenser <strong>för</strong> närmiljö<br />

i och hälsa.<br />

Vad a krävs <strong>för</strong> att målen ska nås?<br />

Denna e grundläggande fråga har undersökts i ett<br />

stort o forskningsprojekt, UN Millennium Project,<br />

lett t av Jeffrey Sachs. I sin slutrapport Investing<br />

in Development från 2005 listades tio åtgärder<br />

som o krävs <strong>för</strong> att millenniemålen ska nås. De är<br />

(redigerad e och kort version):<br />

1. Regeringar i låginkomstländer måste anta<br />

djärva ä utvecklingsstrategier baserade <strong>på</strong><br />

millenniemålen.<br />

i<br />

2. Strategierna bör fastslå ökade satsningar <strong>på</strong><br />

offentlig sektor, kapacitetsuppbyggnad, nationell<br />

resursmobilisering och bistånd. De bör syfta till<br />

att stärka en god och demokratisk samhällsstyrning<br />

och mänskliga rättigheter. Civilsamhället<br />

bör engageras i arbetet och insatserna bör gynna<br />

den privata sektorn.<br />

3. Strategierna bör utformas och genom<strong>för</strong>as i en<br />

öppen och inkluderande process, i nära samarbete<br />

med det civila samhället, det lokala näringslivet<br />

och internationella partners.<br />

4. Internationella givare bör identifiera minst ett<br />

dussin länder som är <strong>på</strong> rätt väg mot målen<br />

(”MDG fast-track countries”) och som har <strong>för</strong>utsättningar<br />

<strong>för</strong> att omedelbart ta emot ett kraftigt<br />

ökat bistånd.<br />

5. Utvecklingsländerna och industriländerna bör<br />

gemensamt och omedelbart lansera ett paket<br />

med ”enkla lösningar” (”Quick Win actions”) <strong>för</strong><br />

att rädda och <strong>för</strong>bättra miljontals människors liv<br />

och främja ekonomisk tillväxt. (Insatser som<br />

snabbt och till låg kostnad kan ge stora vinster<br />

är t ex gratis skolmåltider, gratis myggnät och<br />

avskaffandet av skolavgifter och skoluniformer.)<br />

Samtidigt bör ett utbildningsprogram <strong>på</strong> lokal<br />

Forts. <strong>på</strong> nästa sida<br />

NR 3/07

<strong>FN</strong>:s millenniemål med delmål och<br />

Mål 1. Halvera extrem fattigdom<br />

och hunger<br />

DELMÅL 1 Halvera andelen människor<br />

som lever <strong>på</strong> mindre än en dollar per dag<br />

till 2015.<br />

Indikatorer:<br />

1. Andel av befolkning under 1 USD per dag.<br />

2. Klyftan mellan fattiga och rika.<br />

3. Den fattigaste femtedelens andel av den<br />

inhemska konsumtionen.<br />

DELMÅL 2 Halvera andelen människor<br />

som lider av hunger till 2015.<br />

Indikatorer:<br />

4. Förekomst av underviktiga barn (under 5<br />

år).<br />

5. Andel av befolkning under miniminivån <strong>för</strong><br />

energiintag.<br />

Fortsättning från <strong>för</strong>egående sida<br />

nivå sjösättas så att varje samhälle får egna<br />

lokala experter inom utbildning, hälsa, infrastruktur,<br />

samhällsstyrning, jämställdhet mm.<br />

6. Regeringarna i utvecklingsländerna bör länka<br />

sina utvecklingsstrategier till regionala initiativ<br />

som den Karibiska gemenskapen och Nya partnerskapet<br />

<strong>för</strong> Afrikas utveckling (NEPAD).<br />

7. Höginkomstländer bör öka biståndet till 0,7<br />

procent av BNI senast 2015. Samtidigt bör kvalitén<br />

<strong>på</strong> biståndet öka.<br />

8. Höginkomstländer bör öppna sina marknader<br />

<strong>för</strong> exportprodukter från utvecklingsländer i<br />

enlighet med överenskommelser i Doha-rundan.<br />

De bör vidare hjälpa de minst utvecklade länderna<br />

att öka sin konkurrenskraft genom investeringar<br />

inom handelsrelaterad infrastruktur (vägar,<br />

hamnar mm).<br />

9. Internationella givare bör öka stödet till global<br />

vetenskaplig forskning och utveckling som rör de<br />

fattigas särskilda behov när det gäller hälsa,<br />

jordbruk, energi, klimat samt miljö- och naturresurser.<br />

10. Samordningen mellan <strong>FN</strong>:s organ, fonder och<br />

program när det gäller millenniemålen bör stärkas,<br />

både <strong>på</strong> central och nationell nivå. <strong>FN</strong>:s<br />

landteam bör stärkas och de bör ha ett nära<br />

samarbete med internationella finansiella institutioner<br />

till <strong>för</strong>mån <strong>för</strong> millenniemålen.<br />

Mål 2. Garantera grundskoleutbildning<br />

<strong>för</strong> alla barn<br />

DELMÅL 3 Alla barn i hela världen, såväl<br />

flickor som pojkar, ska kunna avsluta sin<br />

grundskoleutbildning. Ett mål som ska<br />

vara genom<strong>för</strong>t 2015.<br />

Indikatorer:<br />

6. Andel (netto) inskrivna i grundskola.<br />

7. Andel elever som skrivs in i årskurs 1 och<br />

som avslutar årskurs 5.<br />

8. Andel läskunniga i åldern 15-24 år.<br />

46,8<br />

41,1<br />

Afrika söder<br />

om Sahara<br />

Mål 3. Främja jämställdhet<br />

mellan könen och kvinnors<br />

makt<br />

DELMÅL 4 Avskaffa könsdiskriminering i<br />

grund- och gymnasieskolan, helst till<br />

2005, och i all utbildning senast 2015.<br />

Indikatorer:<br />

9. Andel flickor räknat per pojkar i grundskola,<br />

gymnasieskola och högre utbildning.<br />

10. Andel läskunniga flickor räknat per läskunniga<br />

pojkar i åldern 15-24 år.<br />

11. Andel kvinnor i lönearbete utan<strong>för</strong> jordbrukssektorn.<br />

12. Andel kvinnor i parlament.<br />

Den extrema fattigdomen minskar utom i Västasien<br />

Andelen människor (i procent) som lever <strong>på</strong> mindre än en dollar per dag<br />

41,1<br />

29,5<br />

33,0<br />

9,9<br />

10,3<br />

8,7<br />

Sydasien Östasien Latinamerika<br />

& Karibien<br />

20,8<br />

6,8<br />

År 1990<br />

År 2004<br />

1,6 2,6<br />

3,8 1,4<br />

Sydöstasien Västasien* Nordafrika<br />

* Västasien omfattar Bahrain, Cypern, Förenade Arabemiraten, Irak, Israel, Jemen, Jordanien, Kuwait, Libanon, ockuperade palestinska områden, Oman, Qatar,<br />

Saudiarabien, Syrien, Turkiet. För övriga regioner se mdgs.un.org (klicka <strong>på</strong> ”data”).

indikatorer <strong>för</strong> uppföljning och mätning<br />

Mål 4. Minska barnadödligheten<br />

DELMÅL 5 Minska dödligheten bland<br />

barn under fem år med två tredjedelar<br />

till 2015.<br />

Indikatorer:<br />

13. Andel barn som dör <strong>för</strong>e fem års ålder.<br />

14. Andel barn som dör <strong>för</strong>e ett års ålder.<br />

15. Andel barn under ett år som vaccineras<br />

mot mässling.<br />

Mål 5. Förbättra mödrahälsan<br />

DELMÅL 6 Minska mödradödligheten<br />

med tre fjärdedelar till 2015.<br />

Indikatorer:<br />

16. Andel kvinnor som dör i samband med<br />

graviditet och <strong>för</strong>lossning.<br />

17. Andel <strong>för</strong>lossningar där utbildad hälsovårdspersonal<br />

deltar.<br />

Mål 6. Bekämpa hiv/aids,<br />

malaria och andra sjukdomar<br />

DELMÅL 7 Hejda och minska spridningen<br />

av hiv/aids till 2015.<br />

Indikatorer:<br />

18. Förekomst av hiv bland gravida kvinnor i<br />

åldern 15-24 år.<br />

19. Användning av preventivmedel.<br />

20. Antal barn som blivit <strong>för</strong>äldralösa <strong>på</strong><br />

grund av hiv/aids.<br />

DELMÅL 8 Hejda och minska <strong>för</strong>ekom-<br />

Illustrationer: UNDP Brasilien<br />

sten av malaria och andra stora folksjukdomar<br />

till 2015.<br />

Indikatorer:<br />

21. Förekomst av malaria och dödsfall som<br />

har samband med sjukdomen.<br />

22. Andel befolkning i riskzoner <strong>för</strong> malaria<br />

som får <strong>för</strong>ebyggande behandling.<br />

23. Förekomst av tuberkulos och dödsfall<br />

som har samband med sjukdomen.<br />

24. Andel fall av tuberkulos som har upptäckts<br />

och botats genom vårdinsatser.<br />

Mål 7. Säkra en hållbar<br />

utveckling<br />

DELMÅL 9 Integrera principerna om<br />

hållbar utveckling i den nationella politiken<br />

och i de nationella programmen och<br />

vända trenden med <strong>för</strong>lorade naturresurser.<br />

Indikatorer:<br />

25. Andel landarea som täcks av skog.<br />

26. Skyddad landarea <strong>för</strong> biologisk mångfald.<br />

27. BNP i <strong>för</strong>hållande till energi<strong>för</strong>brukning.<br />

28. Koldioxidutsläpp (per capita).<br />

DELMÅL 10 Halvera andelen människor<br />

som saknar tillgång till rent dricksvatten<br />

till 2015.<br />

Indikatorer:<br />

29. Andel befolkning med hållbar tillgång till<br />

<strong>för</strong>bättrad vatten<strong>för</strong>sörjning.<br />

DELMÅL 11 Förbättra <strong>för</strong>hållandena <strong>för</strong><br />

minst 100 miljoner människor som bor i<br />

slum till 2020.<br />

Indikatorer:<br />

30. Andel befolkning med tillgång till <strong>för</strong>bättrade<br />

sanitära anordningar.<br />

31. Andel befolkning med tillgång till säker<br />

besittningsrätt.<br />

Mål 8. Utveckla ett globalt<br />

partnerskap <strong>för</strong> utveckling<br />

DELMÅL 12 Vidareutveckla ett öppet,<br />

reglerat, <strong>för</strong>utsägbart, icke-diskriminerande<br />

handels- och finanssystem.<br />

DELMÅL 13 Ta hänsyn till de speciella<br />

behoven hos de minst utvecklade länderna.<br />

DELMÅL 14 Ta hänsyn till de speciella<br />

behoven hos små utvecklingsländer som<br />

är öar.<br />

DELMÅL 15 Ta ett helhetsgrepp om utvecklingsländernas<br />

skuldproblem genom<br />

nationella och internationella åtgärder i<br />

syfte att nå en hållbar skuldnivå <strong>på</strong> lång<br />

sikt.<br />

Indikatorerna <strong>för</strong> delmål 12-15 rör statligt<br />

bistånd, marknadstillträde och skuldlättnader.<br />

Hela listan <strong>på</strong> finns <strong>på</strong><br />

www.millenniemalen.nu.<br />

DELMÅL 16 I samarbete med utvecklingsländer,<br />

utveckla och genom<strong>för</strong>a<br />

strategier <strong>för</strong> anständiga och produktiva<br />

arbeten <strong>för</strong> ungdomar.<br />

Indikatorer:<br />

45. Andelen arbetslösa i åldern 15-24 år.<br />

DELMÅL 17 I samarbete med läkemedels<strong>för</strong>etag,<br />

tillhandahålla livsviktiga<br />

läkemedel till överkomliga priser i utvecklingsländer.<br />

Indikatorer:<br />

46. Andel befolkning med säker tillgång till<br />

livsviktiga läkemedel till överkomliga priser.<br />

DELMÅL 18 I samarbete med den privata<br />

sektorn, göra ny teknik, fram<strong>för</strong> allt<br />

inom information och kommunikation,<br />

tillgänglig.<br />

Indikatorer:<br />

47. Telefonlinjer per 1.000 personer.<br />

48. Persondatorer per 1.000 personer.

Alla behövs i arbetet <strong>för</strong> att uppnå millenniemålen – tillsammans kan vi <strong>på</strong>verka utvecklingen så att<br />

den går åt rätt håll! Här är några <strong>för</strong>slag <strong>på</strong> hur just DU kan bidra.<br />

1<br />

Stöd <strong>FN</strong>:s skolmatsprojekt!<br />

Gratis skolmat i fattiga länder har<br />

positiva effekter <strong>på</strong> flera av millenniemålen.<br />

Det utgör ett direkt bidrag till<br />

arbetet <strong>för</strong> halverad hunger och att alla<br />

barn ska gå i skolan. Vidare har det flera<br />

långsiktiga positiva effekter, t ex när det<br />

gäller att minska fattigdomen, öka jämställdheten<br />

och bekämpa sjukdomar.<br />

<strong>FN</strong>:s livsmedelsprogram WFP (World<br />

Food Programme) arbetar med gratis<br />

skolmat till barn i 78 länder. Här i Sverige<br />

samlar kampanjen Skolmat blir<br />

kunskap in pengar till WFP:s arbete.<br />

Ge ett eget bidrag! Gå till www.fn.se/<br />

skolmat eller sätt in pengarna <strong>på</strong> pg nr<br />

90 00 79-5 (ange ”skolmat”). Du kan<br />

också stödja skolmatskampanjen en<br />

längre tid genom att bli autogirogivare.<br />

2<br />

Starta en studiegrupp<br />

eller diskussionsgrupp!<br />

Kunskaper är grunden <strong>för</strong> all handling.<br />

Ju mer du kan om millenniemålen och de<br />

problem de handlar om, desto bättre<br />

rustad är du <strong>för</strong> att engagera dig i olika<br />

sammanhang och <strong>för</strong> att sprida budskapet<br />

vidare till andra. <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet har<br />

tagit fram flera skrifter om millenniemålen,<br />

bl a en särskild studiebok som kan<br />

användas som underlag <strong>för</strong> studie- eller<br />

diskussionsgrupper.<br />

Kontakta berith.granath@fn.se eller<br />

gå till www.fn.se/material.<br />

Det här kan DU göra!<br />

3 4<br />

Skriv till en världsledare<br />

om biståndet!<br />

Frankrike, Tyskland och Italien är<br />

stora och rika länder som har långt<br />

kvar till de biståndsnivåer som de<br />

utlovat. Dessutom är de partners med<br />

Sverige i vår gemensamma union, EU.<br />

Skicka ett e-postmeddelande till dem<br />

och <strong>på</strong>minn dem om att de tillsammans<br />

med världens övriga länder år<br />

2000 enades om åtta millenniemål.<br />

Skriv att målen är fullt möjliga att nå,<br />

men att det omgående krävs att världens<br />

höginkomstländer (däribland de<br />

själva) höjer sina biståndsnivåer och i<br />

övrigt ökar sina ansträngningar att<br />

stötta de fattiga länderna (enligt millenniemål<br />

8). Underteckna med ditt<br />

eget namn och land.<br />

Skicka ditt e-postmeddelande (<strong>på</strong><br />

engelska eller landets språk) till:<br />

Frankrikes president Nicolas Sarkozy:<br />

e-postformulär finns <strong>på</strong> www.elysee.fr<br />

(klicka <strong>på</strong> ”écrire au président”)<br />

Italiens premiärminister Romano<br />

Prodi: e-postformulär finns <strong>på</strong><br />

www.romanoprodi.it (klicka <strong>på</strong> ”scrivi a<br />

romano prodi”)<br />

Tysklands <strong>för</strong>bundskansler Angela<br />

Merkel: angela.merkel@bundestag.de<br />

WEBBSIDOR PÅ SVENSKA:<br />

www.fn.se/md<br />

ww.millenniemålen.nu<br />

www.undp.se<br />

WEBBSIDOR PÅ ENGELSKA:<br />

www.un.org/millenniumgoals<br />

www.undp.org/mdg<br />

www.millenniumcampaign.org<br />

www.unmillenniumproject.org<br />

Gå samman!<br />

Kontakta din lokala <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>ening och<br />

undersök vad de gör där <strong>för</strong> att uppmärksamma<br />

millenniemålen. Om<br />

<strong>för</strong>eningen inte har någon verksamhet<br />

idag kanske du kan vara med och dra<br />

igång något? Det finns massor att<br />

göra! Ni kan skriva insändare till lokala<br />

tidningar, ”skramla” till <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundets<br />

skolmatsprojekt, prata <strong>på</strong> skolor eller<br />

ordna en utställning. Se till att vara<br />

med och synas vid lokala evenemang,<br />

typ festivaler, marknader och festdagar.<br />

Har du ingen <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>ening i närheten<br />

kanske du kan höra om det finns intresse<br />

<strong>för</strong> någon gemensam aktivitet <strong>på</strong><br />

din arbets<strong>plats</strong> eller i skolan? Många<br />

av <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundets anslutna riksorganisationer<br />

har också kampanjer och aktiviteter<br />

kring millenniemålen.<br />

Se www.fn.se (klicka <strong>på</strong> Om <strong>för</strong>bundet;<br />

Förbundets organisation).<br />

5<br />

Sprid Världshorisont<br />

och faktabladet om<br />

millenniemålen!<br />

Världshorisont kan beställas billigt i<br />

buntar. Beställ en trave och ge bort,<br />

sprid ut eller sälj! Tidningen bör ha sin<br />

givna <strong>plats</strong> <strong>på</strong> bokbord och andra evenemang<br />

arrangerade av <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>eningar.<br />

Den bör också finnas med som ett<br />

verktyg vid medlemsvärvning. Världshorisont<br />

i bunt kostar <strong>för</strong> <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundets<br />

medlemmar 100 kr <strong>för</strong> 10 ex och 270 kr<br />

<strong>för</strong> 30, portot bjuder <strong>för</strong>bundet <strong>på</strong>.<br />

Detta faktablad om millenniemålen<br />

kan beställas gratis från <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet.<br />

Skicka ett mejl till info@fn.se.<br />

<strong>FN</strong>-fakta nr 3/07: Millenniemålen · Text: AnnaLena Andrews<br />

Faktabladet kan beställas från <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet · E-post: info@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 40 · www.fn.se

Ett år med MR-rådet<br />

<strong>FN</strong>:s nya råd <strong>för</strong> mänskliga rättigheter<br />

(MR) har nu existerat i drygt ett år. Det<br />

ersatte kommissionen <strong>för</strong> mänskliga<br />

rättigheter som under 30 år arbetat<br />

med att följa upp tillämpningen<br />

av de mänskliga<br />

rättigheterna och med<br />

att bygga upp ett system<br />

<strong>för</strong> övervakning av MRbrott.<br />

Även om Kommissionens<br />

arbete innebar en<br />

rad framsteg <strong>för</strong> det internationella<br />

arbetet med<br />

mänskliga rättigheter var dess vilja<br />

att beivra kränkningar begränsad. Mycket<br />

kritik riktades bl a mot att länder som<br />

själva systematiskt kränkte mänskliga<br />

rättigheter var medlemmar och kunde<br />

hindra arbetet med hjälp av olika allianser<br />

och övertalningskampanjer. Debatten<br />

var politiserad och fokuserad mer <strong>på</strong><br />

meningsskiljaktigheter än <strong>på</strong> MR-frågor.<br />

SYFTE ATT FÖRBÄTTRA<br />

General<strong>för</strong>samlingen inrättade det nya<br />

MR-rådet i syfte att <strong>för</strong>bättra övervakandet<br />

av de mänskliga rättigheterna och<br />

undvika kommissionens misslyckanden.<br />

Man skulle där<strong>för</strong> <strong>för</strong>ändra arbetssättet,<br />

<strong>för</strong>bättra granskningsmekanismerna och<br />

ställa upp kriterier <strong>för</strong> medlemskap.<br />

En av de största innovationerna är den så<br />

kallade universella periodiska granskningen<br />

(UPR). Istället <strong>för</strong> att utvalda länder<br />

pekas ut och kritiseras, som i kommissionen,<br />

kommer alla länder granskas<br />

rutinmässigt. Men de beslut som fattats<br />

under året tyder <strong>på</strong> att rådet i många fall<br />

Tre nya ungdomspraktikanter <strong>på</strong> väg ut i världen.<br />

Från vänster: Linda Wallberg, Alexandra Åhlén och<br />

Caroline Möller. Foto: Hannah Bergqvist<br />

Förra hösten startade <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet ett<br />

projekt <strong>för</strong> att öka den internationella<br />

prägeln <strong>på</strong> sin ungdomsverksamhet. I<br />

är mer angeläget att inte <strong>för</strong>olämpa det<br />

granskade landet än att ta upp MRkränkningar.<br />

Hur framgångsrika UPRmekanismen<br />

blir <strong>för</strong> att faktiskt göra<br />

slut <strong>på</strong> MR-kränkningar återstår<br />

att se.<br />

Icke statliga organisationer<br />

spelade en viktig roll i<br />

kommissionens granskningsarbete<br />

då de bidrog<br />

med information om situationen<br />

i länder som kommissionen<br />

och specialrapportörerna<br />

inte hade tillgång till. En<br />

annan central fråga är där<strong>för</strong> vilken<br />

roll frivilligorganisationer kommer att<br />

spela i det nya rådet.<br />

ANTOG RESOLUTIONER<br />

Under året antog rådet en rad resolutioner<br />

gällande MR-situationen i de ockuperade<br />

palestinska områdena och Darfur.<br />

Mycket kritik har riktats mot att rådet sett<br />

genom fingrarna med andra MR-kränkningar<br />

och att det misslyckats med att<br />

reflektera över den globala politiska miljön.<br />

Många anser där<strong>för</strong> att rådet ärvt sin<br />

<strong>för</strong>egångares tillkortakommanden gällande<br />

selektivitet och politisering. Det<br />

gäller nu att medlemsstaterna ökar sina<br />

ansträngningar <strong>för</strong> att bygga ett MR-råd<br />

med stark trovärdighet och möjligheter<br />

att agera.<br />

Anett Sasvari, Handläggare <strong>för</strong> mänskliga<br />

rättigheter vid Svenska <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet<br />

Texten är en sammanfattning av en längre<br />

redogörelse <strong>för</strong> MR-rådet ett år efter starten.<br />

Läs den fullständiga texten <strong>på</strong><br />

www.fn.se/mrradet<br />

<strong>FN</strong>-ungdomar N<br />

praktiserar p utomlands<br />

projektet ingår att erbjuda unga medlemmar<br />

i <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet praktik<strong>plats</strong>er <strong>på</strong><br />

andra <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bund.<br />

Höstens praktikanter heter Alexandra<br />

Åhlén, Caroline Möller och Linda<br />

Wallberg. I början av september reste de<br />

iväg <strong>för</strong> att spendera sex månader <strong>på</strong> <strong>FN</strong><strong>för</strong>bunden<br />

i Georgien, Tanzania och<br />

Uganda.<br />

Konflikten<br />

i Afghanistan<br />

Lokala, regionala<br />

och globala perspektiv<br />

8-9 november<br />

Internationell konferens<br />

Svenska Afghanistankommittén, SAK,<br />

bjuder in till en tvådagars internationell<br />

konferens om situationen i Afghanistan,<br />

ett land som upplevt konflikter i snart<br />

30 år. kommer<br />

att behandlas ur ett lokalt, regionalt<br />

och globalt perspektiv. I ett fullmatat<br />

program kommer några av världens<br />

främsta Afghanistanexperter att ge sin<br />

syn <strong>på</strong> drivkrafter, aktörer, allianser,<br />

grannländers och stormakters roll.<br />

Med sikte <strong>på</strong> framtiden kommer även<br />

framsteg, utmaningar och internationellt<br />

utvecklingssamarbete att diskuteras.<br />

Boka in dig redan idag – begränsat antal <strong>plats</strong>er!<br />

Anmäl dig nu! Skicka ett mejl till seminar@sak.se<br />

För mer information kontakta Josef Ahlberg <strong>på</strong><br />

08-545 818 53, josef.ahlberg@sak.se<br />

eller besök www.sak.se<br />

Bland talarna är:<br />

Gunilla Carlsson<br />

Jan Eliasson<br />

Ahmed Rashid<br />

Barnett Rubin<br />

Jawed Ludin<br />

Horia Mosadiq<br />

Aziz Rafiee<br />

Lena Hjelm-Wallén<br />

Margareta Wahlström<br />

Tid/<strong>plats</strong> 8-9 november, Stockholm<br />

Arrangör Svenska Afghanistankommittén<br />

Kostnad 1 000 kr (600 kr <strong>för</strong> SAK-medlemmar)<br />

Språk engelska<br />

Välkommen!<br />

SAK. 08-545 818 40 info@sak.se www.sak.se<br />

NUMMER 3/2007 15

<strong>Hans</strong> <strong>Blix</strong><br />

<strong>ord<strong>för</strong>ande</strong> <strong>för</strong><br />

världens<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bund<br />

Året är 1950. Uppsala-<br />

studenten <strong>Hans</strong> <strong>Blix</strong>, 21, ser i<br />

mars-numret av Världshorisont<br />

att <strong>FN</strong>:s informationsavdelning i<br />

samarbete med <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bunden i<br />

världen utlyser en internationell<br />

uppsatstävling om vetorätten.<br />

”Berättigade att delta i pristävlan är personer<br />

mellan 20 och 35 års ålder, vilka är<br />

medlemmar av <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>eningarna eller<br />

andra folkliga organisationer, som bedriver<br />

upplysningsverksamhet om <strong>FN</strong>”, står<br />

det bl a i tidningen som vid den tiden<br />

gavs ut av göteborgsjournalisten Gunnar<br />

Fagrell.<br />

– Jag hade ett par veckor under våren<br />

1950 då jag hade tid över, så jag forskade<br />

lite kring vetorätten och skrev ihop ett<br />

bidrag till tävlingen, berättar <strong>Hans</strong> <strong>Blix</strong><br />

när Världshorisont når honom <strong>på</strong> telefon<br />

hemma i bostaden i Stockholm.<br />

– Jag var en av tio som fick pris, och<br />

priset var att närvara under general<strong>för</strong>samlingen<br />

i New York samma höst. Det<br />

var en mycket spännande tid, säger han.<br />

AVGÖRANDE TID<br />

Vistelsen vid <strong>FN</strong> kom att bli avgörande<br />

<strong>för</strong> juridikstudenten <strong>Hans</strong> <strong>Blix</strong> fortsatta<br />

studier och inriktning. I stället <strong>för</strong> att<br />

satsa <strong>på</strong> den akademiska världen och<br />

jobb som professor valde han ett liv som<br />

diplomat med <strong>FN</strong> och internationellt<br />

samarbete som sitt kall.<br />

1981-1997 var han t ex generaldirektör<br />

<strong>för</strong> det internationella atomenergiorganet<br />

IAEA och 2000-03 var han verkställande<br />

chef <strong>för</strong> UNMOVIC, <strong>FN</strong>:s kommission<br />

<strong>för</strong> övervakning, verifiering och inspek-<br />

tion i Irak. Månaderna innan USA och<br />

dess allierade invaderade Irak (i mars<br />

2003) blev han internationell superkändis<br />

då han in<strong>för</strong> världens TV-kameror envist<br />

klargjorde att <strong>FN</strong>:s vapeninspektörer trots<br />

hundratals inspektioner inte funnit några<br />

mass<strong>för</strong>störelsevapen och att de borde få<br />

slut<strong>för</strong>a sitt jobb.<br />

2004 tillträdde han posten som <strong>ord<strong>för</strong>ande</strong><br />

<strong>för</strong> den oberoende internationella<br />

kommissionen om mass<strong>för</strong>störelsevapen<br />

(Weapons of Mass Destruction Commission,<br />

WMDC). Kommissionens slutrapport<br />

lades fram i juni 2006.<br />

Är kommissionen fortfarande aktiv och i<br />

så fall med vad?<br />

– Vi var en tankesmedja och har presenterat<br />

vår baby, och nu reser vi runt<br />

och talar om rapporten och de slutsatser<br />

och <strong>för</strong>slag som den innehåller. Bl a har<br />

den under de senaste månaderna översatts<br />

till olika språk och lanserats i olika<br />

delar av världen, berättar <strong>Blix</strong>.<br />

– Vi har inga nya möten inplanerade<br />

men det utesluter inte att det kan bli någon<br />

form av fortsättning. Kommissionen<br />

har fortfarande ett litet sekretariat <strong>på</strong> UD<br />

som håller i efterarbetet.<br />

<strong>Hans</strong> <strong>Blix</strong> fyller 80 nästa år men han är<br />

fortfarande en strängt upptagen person.<br />

När Världshorisont ringer sitter han och<br />

skriver <strong>på</strong> en rapport till Stanforduniver-<br />

16 VÄRLDSHORISONT

<strong>Hans</strong> <strong>Blix</strong> är <strong>ord<strong>för</strong>ande</strong> <strong>för</strong> <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundens världsfederation WFUNA sedan november 2006. Han nominerades av <strong>FN</strong><strong>för</strong>bundet<br />

i Sverige till uppdraget som är <strong>på</strong> tre år. På bilden är han fotograferad i sitt vardagsrum fram<strong>för</strong> en tavla av<br />

konstnären Björn Wessman. Foto: Martin Naucler<br />

sitetet och ska dessutom snart ut <strong>på</strong> en ny<br />

jorden runt-turné. Ändå tar han sig tid<br />

att svara <strong>på</strong> några snabba frågor.<br />

Eftersom <strong>FN</strong>-karriären tog sin början<br />

med <strong>FN</strong>:s och <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundens uppsatstävling<br />

1950 är cirkeln sluten när <strong>Hans</strong><br />

<strong>Blix</strong> nu blivit <strong>ord<strong>för</strong>ande</strong> <strong>för</strong> <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundens<br />

världsfederation WFUNA (World<br />

Federation of United Nations Associations).<br />

Vad innebär uppdraget som <strong>ord<strong>för</strong>ande</strong><br />

<strong>för</strong> WFUNA i praktiken?<br />

– Det innebär fram<strong>för</strong>allt att jag reser<br />

runt och deltar i olika möten och aktiviteter<br />

som <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bunden runt om i världen<br />

har. Jag har också regelbunden kontakt<br />

med personer i WFUNA:s exekutivkommitté<br />

och bollar idéer kring verksamheten<br />

med dem, säger han.<br />

– Jag har själv <strong>för</strong>eslagit att WFUNA<br />

ska ordna studiegrupper över hela världen<br />

som ska diskutera några viktiga <strong>FN</strong>frågor;<br />

klimatet, nedrustning och millen-<br />

Cupen invigdes av Röj-enminas<br />

ambassadör hockeyproffset<br />

Mats Sundin in<strong>för</strong><br />

cirka 3 000 åskådare. Konferencier i år<br />

var Viktor Åkerblom-Nilsson, känd från<br />

teveprogrammen Bolibompa och Let’s<br />

Dance. Fotbollsspelerskan Victoria<br />

Svensson, sångerskan Elin Lanto och<br />

Staffan Hellstrand var andra stjärnor <strong>på</strong><br />

<strong>plats</strong>.<br />

Men GloBall Cup är inte bara en folkfest.<br />

Turneringen syftar <strong>för</strong>st och främst<br />

till att informera om hur situationen med<br />

minor ser ut i världen och samla in pengar<br />

till <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundets kampanj Röj-enmina.<br />

Pengarna går till <strong>FN</strong>:s arbete <strong>för</strong><br />

minröjning och hjälp till mindrabbade.<br />

Den som inte spelade match eller satt<br />

<strong>på</strong> läktaren kunde exempelvis besöka<br />

total<strong>för</strong>svarets ammunitions- och minröjningscentrum,<br />

SWEDEC. På ett fiktivt<br />

niemålen. Studiematerialet ska grupperna<br />

hämta från internet och detta projekt är<br />

vi igång med <strong>för</strong> fullt!<br />

Hur ser du <strong>på</strong> WFUNA:s roll i internationell<br />

politik och <strong>FN</strong>-sammanhang?<br />

– Det finns mycket okunskap och miss<strong>för</strong>stånd<br />

kring <strong>FN</strong> och det behövs verkligen<br />

större kunskaper om hur <strong>FN</strong> fungerar<br />

och arbetar. <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bunden har en<br />

mycket viktig roll när det gäller att <strong>för</strong>a ut<br />

kunskaper om <strong>FN</strong>, både till andra organisationer<br />

och till allmänheten.<br />

– Jag tycker att WFUNA ska undvika<br />

att vara normgivande eller <strong>på</strong>tryckande i<br />

kontroversiella frågor där länderna inte<br />

är överens i <strong>FN</strong>. I sådana frågor bör<br />

WFUNA i stället fungera som en arena<br />

<strong>för</strong> kunskap och diskussion. Det är mycket<br />

nog.<br />

Vad är det viktigaste att åstadkomma i<br />

dagens värld när det gäller mass<strong>för</strong>störelsevapen?<br />

– Det är att återuppväcka frågorna och<br />

Fotboll <strong>för</strong> en minfri värld<br />

minfält fick den som ville prova <strong>på</strong> att<br />

röja minor.<br />

JU FLER MÅL, DESTO MERA PENGAR<br />

Företag, organisationer och privatpersoner<br />

kunde bidra genom att skänka en,<br />

fem eller tio kronor <strong>för</strong> varje mål som<br />

gjordes. Enligt Jonas Nyström, projektle-<br />

att återuppta nedrusningsarbetet som<br />

legat nere under många år. Just nu överskuggas<br />

oron <strong>för</strong> mass<strong>för</strong>störelsevapnen<br />

av oron <strong>för</strong> klimat<strong>för</strong>ändringarna, men<br />

mass<strong>för</strong>störelsevapnen är också en ödesfråga<br />

<strong>för</strong> mänskligheten.<br />

– Idag rustar många länder upp in<strong>för</strong><br />

öppen ridå, vi har en utveckling där<br />

kapplöpningen <strong>på</strong>går helt synligt. Samtidigt<br />

finns många röster i motsats riktning,<br />

<strong>för</strong> nedrustning. Inställningen att<br />

konflikter ska lösas med militärt våld<br />

känns som den är <strong>på</strong> väg ut, och USA:s<br />

hållning i dessa frågor håller <strong>på</strong> att mjukas<br />

upp.<br />

Till sist, har du kvar uppsatsen från<br />

1950?<br />

– Jag hittade den <strong>för</strong> ett par år sedan<br />

men just nu tror jag att den är ett av de<br />

papper som jag inte hittar, säger WFU-<br />

NA-<strong>ord<strong>för</strong>ande</strong>n och skrattar.<br />

AnnaLena Andrews<br />

För andra året i rad arrangerades i somras fotbollsturneringen GloBall Cup i Enköping parallellt med stadens årliga<br />

hamnfestival. 1500 barn och ungdomar från Sverige, Norge och Italien kom <strong>för</strong> att spela fotboll till <strong>för</strong>mån <strong>för</strong> en minfri<br />

värld. Antalet deltagare var nästan dubbelt så många jäm<strong>för</strong>t med <strong>för</strong>ra året.<br />

1 500 barn och ungdomar deltog i årets upplaga av<br />

GloBall Cup. Foto: Elena Novikova<br />

dare <strong>för</strong> Röj-en-mina, har systemet med<br />

att låta <strong>för</strong>etag och andra sponsra målen<br />

visat sig mycket lyckat.<br />

– Ungdomarna tycker att det är jättekul<br />

att känna att varje gång de gör ett mål,<br />

samlar de också in pengar till folk som<br />

drabbats av minor, berättar han.<br />

Resultatet i år blev ett överskott <strong>på</strong> 250<br />

000 kronor. Kombinationen spel, tävlan<br />

och resultat har med andra ord visat sig<br />

vara ett vinnande koncept, <strong>för</strong> alla.<br />

Trots sitt genomslag är GloBall Cups<br />

framtid oviss, turneringen är beroende av<br />

sina medarrangörer och, som så ofta, är<br />

det också en fråga om pengar. Men om<br />

Jonas Nyström får bestämma kan vi se<br />

fram emot GloBall Cup även nästa år.<br />

– Det vore kul att få jobba vidare med<br />

GloBall Cup och inte släppa taget nu när<br />

forumet och varumärket har blivit etablerat,<br />

säger han.<br />

Hannah Bergqvist<br />

NUMMER 3/2007 17

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet<br />

får kontor<br />

i Göteborg<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet har anställt<br />

en regionsamordnare <strong>för</strong><br />

Västsverige med placering<br />

i Göteborg. Förbundets nya<br />

medarbetare heter Carin<br />

Olesen och blir den <strong>för</strong>sta<br />

anställda att ha sitt skrivbord<br />

<strong>på</strong> annan ort än i Stockholm.<br />

Trots att hon bara har jobbat sedan i maj,<br />

och dessutom hunnit med fyra veckors<br />

semester, säger Carin att hon redan har<br />

kommit in i jobbet.<br />

– Jag har fått starkt stöd från Stockholm,<br />

allt fungerar och det är bra stämning.<br />

Det känns verkligen jättekul!<br />

Carin kommer främst att fungera som<br />

en länk mellan <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet och dess<br />

medlemmar i regionen. Hon ska också<br />

informera om <strong>för</strong>bundets aktiviteter och<br />

som hon säger själv ”visa upp hela smörgåsbordet<br />

som <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet erbjuder”.<br />

Dessutom kommer hon att söka och distribuera<br />

pengar från <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet till<br />

<strong>FN</strong>-styrka till Darfur<br />

Carin Olesen heter den nya länken mellan <strong>FN</strong><strong>för</strong>bundets<br />

kansli i Stockholm och Västsverige.<br />

Foto: AnnaLena Andrews<br />

olika lokala projekt i regionen.<br />

Tidigare har Carin jobbat med hiv/<br />

aids-frågor <strong>på</strong> FAO (Food and Agriculture<br />

Organization of the United Nations) i<br />

Italien. Hon har också hunnit med ett år<br />

som utbytesstudent i USA, nio månader<br />

som aupair i Frankrike, fältstudier i<br />

Rwanda och politiska studier i Chile. Hon<br />

pluggade <strong>på</strong> Göteborgs universitet där<br />

hon tog en master i mänskliga rättigheter<br />

2005.<br />

Som regionsamordnare hoppas Carin<br />

att hon ska lyckas stärka <strong>FN</strong>-tanken. Hon<br />

vill se till att få ut budskapet om <strong>FN</strong> till<br />

fler och bidra till att <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet blir<br />

Efter åratal av komplicerade turer kunde <strong>FN</strong>:s<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundets regionsamordnare i<br />

Västsverige<br />

CARIN OLESEN<br />

Besöksadress: Heurlins <strong>plats</strong> 1<br />

Postadress: Box 31120, 400 32 Göteborg<br />

Telefon: 070-716 55 24<br />

Växel: 08-462 25 40<br />

E-post: carin.olesen@fn.se<br />

bäst i Sverige <strong>på</strong> att utbilda människor i<br />

mänskliga rättigheter. Dessutom vill hon<br />

värva fler medlemmar och verka <strong>för</strong> att<br />

fler <strong>för</strong>eningar bildas.<br />

Först <strong>på</strong> dagordningen står emellertid<br />

att skriva en verksamhetsplan in<strong>för</strong> det<br />

kommande året och besöka olika <strong>för</strong>eningar<br />

i regionen.<br />

Hannah Bergqvist<br />

säkerhetsråd den 31 juli äntligen fatta beslut om<br />

Resolutionen ger <strong>FN</strong> och Afrikanska unionen<br />

ett inledande mandat <strong>på</strong> 12 månader.<br />

Den fredsbevarande insatsen har fått namnet<br />

att skicka en fredsbevarande styrka till den plågade<br />

regionen Darfur i västra Sudan. Omvärlden har väntat<br />

UNAMID (the United Nations and African<br />

Union Mission in Darfur) och det är tänkt att<br />

den ska bestå av soldater från både <strong>FN</strong> och<br />

länge <strong>på</strong> ett genombrott i <strong>för</strong>handlingarna och det<br />

Afrikanska Unionen. Med en styrka <strong>på</strong> cirka<br />

26 000 militärer och poliser kommer freds-<br />

efterlängtade beslutet tände nytt hopp om ett slut <strong>på</strong><br />

lidandet <strong>för</strong> människorna i området.<br />

operationen att bli <strong>FN</strong>:s största.<br />

Norge och Sverige har erbjudit sig att bistå<br />

UNAMID med ett gemensamt ingenjörs<strong>för</strong>-<br />

Människor <strong>på</strong> flykt från<br />

Darfur. Foto: UNHCR<br />

18 VÄRLDSHORISONT

Sveriges <strong>FN</strong>-ambassadör oroad<br />

”Ban Ki-moon allt<strong>för</strong> <strong>för</strong>siktig”<br />

Det blev ett övergripande svep<br />

kring <strong>FN</strong>:s dagsaktuella situation<br />

och problem när Sveriges <strong>FN</strong>ambassadör<br />

Anders Lidén talade<br />

<strong>på</strong> Dag Hammarskjölds Backåkra<br />

<strong>på</strong> Österlen den 22 juli. Lidén<br />

uttryckte bl a oro över att <strong>FN</strong>:s nye<br />

generalsekreterare Ban Ki-moon<br />

framstår som otydlig och allt<strong>för</strong><br />

<strong>för</strong>siktig.<br />

– Han är svår att få grepp om och han har<br />

inte varit tillräckligt tydlig i viktiga frågor.<br />

Där<strong>för</strong> finns det en misstänksamhet mot<br />

honom och man undrar vems ärenden<br />

han går. Han har också misslyckats med<br />

att få igenom en del <strong>för</strong>slag och har efter<br />

det blivit väldigt <strong>för</strong>siktig. Jag är orolig<br />

<strong>för</strong> att han blir över<strong>för</strong>siktig och får <strong>för</strong><br />

lite uträttat, sade Lidén bl a, men underströk<br />

också att det är <strong>för</strong> tidigt att döma<br />

en generalsekreterare efter bara sju månader<br />

<strong>på</strong> posten.<br />

Det är bra att generalsekreteraren har<br />

stöd av nyckelländerna USA och Kina,<br />

framhöll Lidén vidare, men det gäller <strong>för</strong><br />

en generalsekreterare att tala <strong>för</strong> hela <strong>FN</strong><br />

och inte kantra över åt något håll. Kina<br />

ser sydkoreanen Ban Ki-moon i allra<br />

högsta grad som ”sin” och Asiens generalsekreterare.<br />

I de olika dagsaktuella frågorna har<br />

Ban Ki-moon gjort en stark insats när det<br />

gäller situationen i Darfur. Genom att ta<br />

tillvara sina kontakter med Kinas regering,<br />

som i sin tur kan trycka <strong>på</strong> reger-<br />

band <strong>på</strong> 350 man. Det meddelade utrikesminister<br />

Carl Bildt och hans norska kollega<br />

Jonas Gahr Store den 17 augusti.<br />

UNAMID-styrkan beräknas vara <strong>på</strong> <strong>plats</strong> i<br />

oktober. Afrikanska unionen har haft soldater<br />

i Darfur sedan 2004 men vid årsskiftet<br />

är det tänkt att UNAMID ska ta över.<br />

För att få alla medlemsländerna att acceptera<br />

resolutionen blev man tvungen att<br />

stryka delar av det ursprungliga <strong>för</strong>slaget.<br />

Sveriges <strong>FN</strong>-ambassadör Anders Lidén.<br />

Foto: Pawel Flato<br />

ingen i Sudan, har man gjort framsteg<br />

som lett fram till de konkreta planerna<br />

<strong>på</strong> en <strong>FN</strong>-styrka i regionen.<br />

KINA MER AKTIVT<br />

Parallellt med att <strong>FN</strong> fått en asiatisk generalsekreterare<br />

kan man se en tydlig utveckling<br />

just i Kinas <strong>för</strong>hållningssätt till<br />

<strong>FN</strong>: Kina har idag en betydligt högre<br />

profil i <strong>FN</strong> och är mycket mer aktivt och<br />

drivande än tidigare, berättade Lidén.<br />

Genom sina handels<strong>för</strong>bindelser och<br />

biståndsinsatser i Afrika ökar också Kinas<br />

inflytande ”explosionsartat” i en lång<br />

rad afrikanska länder.<br />

Annars menade Lidén att den viktigaste<br />

milstolpen i <strong>FN</strong>:s historia var det<br />

kalla krigets slut runt 1990.<br />

– Detta med<strong>för</strong>de den största <strong>för</strong>ändringen<br />

i <strong>FN</strong>:s historia i och med att stormakterna<br />

började samarbeta i stället <strong>för</strong><br />

Den slutgiltiga versionen ger soldaterna<br />

rätt att använda våld <strong>för</strong> att genomdriva<br />

<strong>för</strong>ra årets fredsavtal, <strong>för</strong> att skydda civila,<br />

den egna och andra hjälporganisationers<br />

personal, samt <strong>för</strong> att <strong>för</strong>hindra väpnade<br />

attacker. Däremot kommer de inte att ha<br />

rätt att avväpna miliserna, inte heller att<br />

<strong>för</strong>följa eller arrestera misstänkta krigs<strong>för</strong>brytare.<br />

Även om resolution 1769 inte till fullo är<br />

vad majoriteten av världssamfundet hop-<br />

att motarbeta varandra. Det gjorde ju att<br />

säkerhetsrådet äntligen kunde börja<br />

fungera, samtidigt som den nya tiden<br />

med<strong>för</strong>de en enorm expansion <strong>för</strong> hela<br />

<strong>FN</strong> och organisationen fick en lång rad<br />

nya uppgifter.<br />

MR-RÅDET PROBLEM<br />

När det gäller den <strong>på</strong>gående reformprocessen<br />

inom <strong>FN</strong> uttryckte Lidén optimism<br />

i fråga om den nya fredsbyggande<br />

kommissionen och dess möjligheter att<br />

bidra till uppbyggnaden av länder i ett<br />

efterkrigsskede. Däremot finns en rad<br />

problem med det nya rådet <strong>för</strong> mänskliga<br />

rättigheter.<br />

I fråga om reformeringen av <strong>FN</strong>:s sekretariat<br />

har man lyckats med en del, t ex<br />

när det gäller att bekämpa korruption<br />

och att <strong>för</strong>bättra reglerna <strong>för</strong> upphandling.<br />

– När det gäller reformeringen av säkerhetsrådet<br />

så har det varit omöjligt att<br />

komma vidare i den frågan. Just nu talas<br />

det om att in<strong>för</strong>a ”tillfälliga <strong>för</strong>ändringar”<br />

av rådet. Det återstår att se ifall detta går<br />

att genom<strong>för</strong>a och om det i så fall kan<br />

innebära en väg ut ur dödläget.<br />

När det gäller Sveriges agerande i <strong>FN</strong><br />

har vi märkt att det kan ge väldig styrka<br />

och kraft att gå samman med övriga EU,<br />

sa Lidén vidare.<br />

– Men ibland är det bättre att agera<br />

tillsammans med de nordiska länderna,<br />

eller att agera ensamt som Sverige. EU ses<br />

av övriga länder som de rikas klubb, och<br />

det är inte en <strong>för</strong>del i alla <strong>för</strong>handlingslägen,<br />

berättade <strong>FN</strong>-ambassadören.<br />

AnnaLena Andrews<br />

pats <strong>på</strong> innebär den ändå ett stort steg i<br />

rätt riktning. Men vägen till en hållbar fred<br />

i Darfur är lång och som Rodolphe Adada,<br />

chef <strong>för</strong> fredsstyrkan, har sagt: ”Jag är säker<br />

<strong>på</strong> att insatsen blir ett av de viktigaste verktygen<br />

<strong>för</strong> att främja fred i Darfur, men det<br />

är bara en fredsinsats. Det behövs en fred<br />

<strong>för</strong> att kunna bevara den.”<br />

Hannah Bergqvist<br />

NUMMER 3/2007 19

AKTIVITETER I <strong>FN</strong>-FÖRENINGAR OCH DISTRIKT<br />

Love & Peace-festivalen större än någonsin<br />

Festivalen Love & Peace som startade <strong>för</strong> fem<br />

år sedan bara växer och växer. I år hade arrangörerna<br />

sålt 20 000 festivalpass redan innan<br />

själva festivalen började. En nyhet <strong>för</strong> året<br />

var temadagarna som inledde själva festivalen.<br />

Här kunde besökarna både lyssna till<br />

spännande <strong>för</strong>eläsningar och besöka olika<br />

organisationers montrar. Temat <strong>för</strong> dagarna<br />

var revolution. Borlänge <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>ening<br />

fanns <strong>på</strong> <strong>plats</strong> och lyfte fram millenniemålen<br />

och särskilt mål 2, grundskoleutbildning<br />

<strong>för</strong> alla. Att få lära sig läsa är en verklig<br />

revolution i en människas liv. Besökarna<br />

<strong>på</strong> temadagarna kunde rent konkret bidra<br />

till uppfyllelsen av millenniemål 2 genom<br />

Marianne Andersson, Vårgårda<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>ening, Anders Sjögren,<br />

OK Kullingshof och Robert<br />

Hagström, Folkhälsorådet, i<br />

startgroparna <strong>för</strong> samarrangemanget.<br />

Tipspromenad<br />

T<br />

gav g mat till<br />

1360 barn<br />

Vårgårda V <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>enings, OK<br />

Kullingshofs K och Folkhälsorådets<br />

s tipspromenad<br />

samlade s 50 deltagare.<br />

Resultatet R av insamling och<br />

deltagaravgifter d<br />

blev 2 720<br />

kronor. k Den summan räcker<br />

till ti 1 360 portioner skolmat<br />

till i barn i fattiga länder.<br />

– Det här arrangemanget<br />

ska bli tradition<br />

så vi kommer igen<br />

nästa år, säger Marianne<br />

Andersson, <strong>ord<strong>för</strong>ande</strong> i<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>eningen.<br />

Skolaktiviteter i<br />

KRAMFORS<br />

Med projektstöd från <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet genom<strong>för</strong>de<br />

Kramfors <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>ening i maj en <strong>för</strong>eläsning <strong>på</strong><br />

Gudmundråskolan. Benny Grunfeldt <strong>för</strong>fattare<br />

till boken Tonåring i Hitlers dödsläger, medverkade.<br />

Han gjorde ett starkt intryck <strong>på</strong> eleverna<br />

som deltog flitigt i den efterföljande diskussionen.<br />

Genom arrangemanget passade <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>eningen<br />

också <strong>på</strong> att värva medlemmar.<br />

att lämna ett bidrag till projektet ”Skolmat<br />

blir kunskap”. Närmare 1 400 kronor samlades<br />

in.<br />

På själva festivalen som hölls utomhus<br />

fokuserade Borlänge <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>ening <strong>på</strong> information<br />

om och stöd till projektet Röj-enmina.<br />

För 10 kr kunde intresserade rita en<br />

kvadratmeter med gatukrita. Det symboliserade<br />

kostnaden <strong>för</strong> att röja en kvadratmeter<br />

minerad mark.<br />

– Under festivaldagarna samlade vi in<br />

6 420 kronor. Vi är mycket nöjda med årets<br />

festival och ser redan fram emot nästa,<br />

säger Irma Pelo-Hallqvist, <strong>ord<strong>för</strong>ande</strong> i<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>eningen.<br />

SKROTA<br />

KÄRNVAPEN<br />

NU!<br />

Kärnvapenupprustning <strong>på</strong>går<br />

runt om i världen, men i opinionen<br />

hörs det inte mycket.<br />

Många upplever att frågan<br />

är <strong>för</strong> stor, att man inte kan<br />

göra något åt det – men det<br />

stämmer inte. Minns att Frankrike<br />

1995 kortade av en serie provsprängningar<br />

<strong>för</strong> att opinionen var<br />

<strong>för</strong> upprörd! Kalmar <strong>FN</strong>-distrikt<br />

har med stöd från Blekinge <strong>FN</strong>distrikt<br />

dragit igång en ny kampanj,<br />

Skrota kärnvapen nu (www.skrotakarnvapen.nu)<br />

<strong>för</strong> opinionsbildning mot<br />

upprustningen. På hemsidan kan<br />

du bland annat skicka protestbrev<br />

direkt till makthavare! Du kan också<br />

lära dig mer om kärnvapen och<br />

testa dina kunskaper. Vill din <strong>för</strong>ening<br />

eller ditt distrikt vara med i<br />

kampanjen? Kontakta Niklas Carlsson,<br />

post@niklascarlsson.se eller tel.<br />

073-5962871.<br />

– Här är det minfritt, säger dessa glada<br />

tjejer som stödde Röj-en-mina.<br />

Titti Nylander fram<strong>för</strong> stockrosorna<br />

vid Backåkra.<br />

Backåkra- a<br />

dagarna a<br />

2007 2<br />

Så är då sommaren till ända och också våra<br />

sex <strong>för</strong>eläsningar <strong>på</strong> Backåkra. Viktiga ämnen<br />

har behandlats – kvinnors engagemang<br />

genom organisationen Kvinna till<br />

kvinna och dess pressansvariga Åsa Carlman.<br />

Jan O Karlsson höll en engagerad<br />

<strong>för</strong>eläsning om vilka <strong>för</strong>delar vi alla skulle<br />

ha av en friare inställning till migration.<br />

Kunniga Titti Nylander, Sveriges<br />

Radios utrikeskommentator, öste ur sitt<br />

djupa kunnande om Mellanösternfrågan<br />

och Anders Lidén, vår <strong>FN</strong>-ambassadör<br />

talade om vilka utmaningar <strong>FN</strong> står in<strong>för</strong>.<br />

(se artikel <strong>på</strong> sid. 19) Professor Erland<br />

Källén, som deltagit i skrivandet av två av<br />

<strong>FN</strong>:s klimatrapporter, gav en mycket initierad<br />

och pedagogisk lektion om klimat<strong>för</strong>ändringarna.<br />

Vad Rädda Barnen gör<br />

<strong>för</strong> barn och deras skolgång i konfliktdrabbade<br />

områden berättade Henrik<br />

Häggström om. Efter varje <strong>för</strong>eläsning<br />

samlades deltagarna över en kopp kaffe.<br />

Insamlingen av pengar i samband med<br />

kaffeserveringen inbringade 2 346 kronor<br />

till Skolmat blir kunskap.<br />

GUN-BRITT NILSSSON<br />

YSTAD-ÖSTERLENS <strong>FN</strong>-FÖRENING<br />

20 VÄRLDSHORISONT<br />

VÄRLDSHORISONT

STORT intresse <strong>för</strong><br />

<strong>för</strong>eläsning OM ISLAM<br />

Vad är islam och hur är det att vara muslim i Sverige?<br />

Dessa frågor diskuterades när Eksjö <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>ening bjöd in<br />

till en <strong>för</strong>eläsnings- och diskussionskväll. Professor Jan<br />

Järpe medverkade och lockade en stor publik. Östanåskolansk<br />

l aula l var nästan ffullsatt ll med d åhörare h i alla ll åldrar. ld<br />

Imamerna Ismet Mehmedovic och Mesud Muhic medverkade<br />

och delade med sig av sina erfarenheter från<br />

Sverige.<br />

– Många svenskar har en felaktig och negativ bild<br />

av islam som ofta beror <strong>på</strong> okunskap. De som pratar<br />

illa om islam borde läsa mer om islam och även umgås<br />

med muslimer, sa Mesud Muhic.<br />

Intresserade besökare ville veta mer om <strong>FN</strong>.<br />

Karlskrona <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>ening visar<br />

framfötterna<br />

Den 2-5 augusti var det stadsfest i Karlskrona. Givetvis pas-<br />

sade den lokala <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>eningen <strong>på</strong> att visa framfötterna <strong>på</strong><br />

Sailet som stadsfesten kallas lokalt. Föreningen visade material<br />

och informerade både om den lokala verksamheten<br />

och internationella frågor. – Vi passade också <strong>på</strong> att <strong>för</strong>a<br />

fram den nystartade antikärnvapenkampanjen, www.<br />

skrotakarnvapen.nu som Blekinge <strong>FN</strong>-distrikt driver tillsammans<br />

med Kalmar <strong>FN</strong>-distrikt. Intresset var stort<br />

och många har tagit kontakt med lokal<strong>för</strong>eningen i<br />

efterhand. Efteråt var vi väldigt nöjda men trötta, säger<br />

Bosse Engdahl, <strong>ord<strong>för</strong>ande</strong> i Blekinge <strong>FN</strong>-distrikt.<br />

I HALMSTAD<br />

samlade <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>eningen, Korpen och Alets IK in<br />

1000 kronor till Skolmat blir kunskap.<br />

Från vänster, Siv Blomberg<br />

och Toni Lundin <strong>för</strong>bereder<br />

<strong>för</strong>eningens monter.<br />

Gotlands <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>ening <strong>på</strong> Östersjötorget<br />

under Almedalsveckan<br />

Jag tycker det blev en fantastisk vecka med alla möjliga <strong>för</strong>edrag och<br />

seminarier med mänskliga rättigheter som grundtema. Vi hade många<br />

intresserade besökare i vår monter. Nu har folk sett att även en<br />

liten <strong>för</strong>ening som vår lever och frodas och <strong>för</strong>hoppningsvis kommer<br />

fler intresserade att även gå med som medlemmar, säger<br />

Bengt Blomberg, <strong>ord<strong>för</strong>ande</strong> i Gotlands <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>ening.<br />

Hanna Andersson och<br />

Johanna Olsson diskuterar<br />

barns rättigheter med en<br />

scoutgrupp. Foto: Heidi<br />

Engdahl<br />

Jingijamborii – scoutläger med<br />

MINRÖJNING<br />

Den 14-22 juli byggdes en enorm tältstad upp utan<strong>för</strong> Kristianstad. Ca<br />

19 500 scouter, ledare och funktionärer deltog i lägret Jingijamborii <strong>på</strong><br />

det militära övningsfältet i Rinkaby. Lägret arrangerades av samtliga<br />

fem svenska scout<strong>för</strong>bund tillsammans. Ovan<strong>för</strong> tälten vajade <strong>FN</strong>-fanan.<br />

Kristianstads <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>ening, i samarbete med andra <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>eningar<br />

och UNICEF-grupper i Skåne, bjöd under fem dagar <strong>på</strong> aktiviteter och<br />

information till scouterna. De fick också själva prova pikning, d.v.s. leta<br />

i marken efter minor.<br />

Migrationsminister Tobias Billström besökte lägret och<br />

<strong>FN</strong>-tältet och följde minröjningen med stort intresse.<br />

Namninsamling mot klustervapen<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>eningen i Hallstahammar har satt i gång en namninsamling<br />

mot klustervapen. <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>eningen kräver att regeringen snarast<br />

sätter stopp <strong>för</strong> tillverkning och <strong>för</strong>säljning av Bombkapsel 90,<br />

som är Sveriges enda klustervapen. Bombkapsel 90 släpps från<br />

stridsflygplanet JAS 39 Gripen och kan innehålla upp till 72 små<br />

bomber som sprids över ett område så stort som 250 x 400 meter.<br />

– Det är moraliskt helt o<strong>för</strong>svarbart att Sveriges regering tillåter tillverkning,<br />

lagring och <strong>för</strong>säljning av Bombkapsel 90, säger Moa<br />

Fjällborg, <strong>ord<strong>för</strong>ande</strong> i Hallstahammars <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>ening.<br />

AKTIVITETER I <strong>FN</strong>-FÖRENINGAR OCH DISTRIKT<br />

Redaktör: Anita Seidel<br />

E-post: anita.seidel@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 53<br />

NUMMER 3/2007 21

Anslagstavlan<br />

INFORMATION FRÅN SVENSKA <strong>FN</strong>-FÖRBUNDET<br />

Bli ambassadör!<br />

I höst kommer <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet att erbjuda 15 unga medlemmar att vara med i ett ambassadörsprojekt<br />

<strong>för</strong> <strong>FN</strong>:s millenniemål! Som diplomerad ambassadör kommer du att få utbildning om<br />

målen, ha möjlighet att bidra till att målen nås och mycket mer. Läs om hur du kan söka <strong>på</strong> www.<br />

fn.se. Sista anmälningsdagen är 20:e oktober.<br />

Blekinge och Kalmar <strong>FN</strong>-distrikt vitaliseras<br />

Den 6-7 oktober hälsas alla medlemmar i <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>eningarna i Blekinge och Kalmar <strong>FN</strong>-distrikt samt<br />

presumtiva medlemmar välkomna till en vitaliseringshelg i Kalmar.<br />

För mer information kontakta Anita Seidel, tel. 08-462 25 53 eller e-post anita.seidel@fn.se<br />

www.globalis.se – nu i ny version!<br />

Interaktiv världskarta med fakta och bilder om världens länder<br />

Landprofiler <strong>för</strong> <strong>FN</strong>:s medlemsländer<br />

Satellitbilder som visar mänsklig inverkan <strong>på</strong> jordens miljö<br />

Stor databas med statistik över befolkning, ekonomi, hälsa mm<br />

Information om millenniemålen och utvecklingen i olika länder<br />

Fakta om aktuella konflikter i världen och <strong>FN</strong>:s roll i dessa<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet <strong>på</strong> Bok & Biblioteksmässan<br />

Även i år finns vi med <strong>på</strong> Bokmässan i Göteborg mellan den 27-30 september. Du hittar oss i<br />

monter H01:16 en trappa upp i H-hallen <strong>på</strong> Internationella Torget. Kom till vår monter, titta <strong>på</strong><br />

material, diskutera <strong>FN</strong> och stöd kampanjen Skolmat blir kunskap. Under mässan medverkar vi<br />

<strong>på</strong> scenerna med många intressanta programpunkter och <strong>på</strong> lördagen den 29 september klockan<br />

9.00 bjuder vi tillsammans med några andra organisationer <strong>på</strong> Vattenfrukost.<br />

Nya <strong>FN</strong>-rapporter<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundets skriftserie med <strong>FN</strong>-rapporter i sammandrag har utökats med två nya utgåvor. Den<br />

ena handlar om Darfur och sammanfattar ett antal <strong>FN</strong>-rapporter om såväl den politiska som den<br />

humanitära situationen. Den andra handlar om <strong>FN</strong>:s millenniemål och är sammanställd av <strong>FN</strong>chefen<br />

Ban Ki-moon. Beställ <strong>på</strong> talongen <strong>på</strong> sista sidan i detta nummer av Världshorisont eller<br />

<strong>på</strong> www.fn.se eller telefon 08 462 25 40<br />

<strong>Hans</strong> <strong>Blix</strong><br />

i Bryssel<br />

26 november klockan 18.00 talar <strong>Hans</strong> <strong>Blix</strong><br />

<strong>på</strong> ett seminarium <strong>på</strong> Europaparlamentet<br />

i Bryssel inom ramen <strong>för</strong> <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundens<br />

Europeiska nätverk ”UNA Europe network”<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundetsstyrelsesammanträden<br />

Förbundsstyrelsen sammanträder den<br />

14/9, 23/11 och 24/11.<br />

Seminarium in<strong>för</strong> <strong>FN</strong>-dagen<br />

Välkomna till vårt traditionella seminarium in<strong>för</strong> <strong>FN</strong>-dagen! Tid: Tisdagen den 23 oktober klockan<br />

10.00-12.30. Plats: Stockholms Konserthus, Grunewaldsalen. För mer information och anmälan<br />

kontakta Anita Seidel <strong>på</strong> e-post anita.seidel@fn.se eller tel. 08-462 25 53<br />

REDAKTÖR: ANITA SEIDEL<br />

E-post: anita.seidel@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 53<br />

ABCutbildningar<br />

HÖSTEN/VINTERN 2007<br />

A-kurser<br />

27 september i Stockholm<br />

10 november i Göteborg<br />

B-kurser<br />

6 oktober, Göteborg. Mänskliga rättigheter<br />

samt fred, säkerhet och nedrustning.<br />

17 november, Stockholm. Millenniedeklarationen<br />

och millenniemålen<br />

11 december, Stockholm. Kulturmöten och<br />

interkulturell kommunikation i <strong>FN</strong>:s tjänst<br />

C-kurser<br />

En fyradagarsutbildning i Genéve 28 oktober<br />

- 2 november. Kursen är fulltecknad,<br />

men det går bra att sätta upp sig <strong>på</strong> en<br />

reservlista som används vid återbud.<br />

Mer information om utbildningarna får du<br />

<strong>på</strong> vår hemsida www.fn.se under fliken<br />

utbildning.<br />

Lärarkurs<br />

i <strong>FN</strong>-rollspel<br />

15 -16 oktober <strong>på</strong> Falu frigymnasium.<br />

Rollspelskurserna arrangeras av Svenska<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet i samarbete med Den<br />

Globala Skolan. Läs mer <strong>på</strong><br />

www.denglobalaskolan.com<br />

Skolforum<br />

Den 29 -31 oktober deltar <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet<br />

<strong>på</strong> skolmässa i Älvsjö, Stockholm. Läs mer<br />

<strong>på</strong> www.skolforum.com<br />

<strong>FN</strong>-rollspel i<br />

Kristianstad<br />

7 - 9 november regionalt <strong>FN</strong>-rollspel <strong>för</strong><br />

gymnasieelever <strong>på</strong> Söderportskolan i Kristiansstad.<br />

Arrangeras av Söderportskolan<br />

i samarbete med Svenska <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet.<br />

Läs mer <strong>på</strong><br />

www.buf.kristianstad.se/soderport/<strong>FN</strong><br />

22 VÄRLDSHORISONT

Med anledning av att halva tiden nu återstår till<br />

2015 presenterade <strong>FN</strong>:s generalsekreterare Ban Kimoon<br />

i somras en rapport om millenniemålsarbetet.<br />

Ban konstaterade att utvecklingen går åt rätt håll <strong>på</strong> vissa områden,<br />

men att mer måste göras.<br />

<strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet bevakar och informerar om millenniearbetet.<br />

Från vår horisont är det viktigt att understryka att fattiga och<br />

rika länder måste arbeta tillsammans <strong>för</strong> att nå målen, och att<br />

världens rika länder måste ta ett större ansvar. Vi samarbetar<br />

med <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bund i hela världen och i det arbetet står millenniemålen<br />

i centrum – i Georgien, i Kina och i Stora sjö-regionen i<br />

Afrika.<br />

Men till syvende och sist är det undertecknarna av Millenniedeklarationen,<br />

världens regeringar, som bär det huvudsakliga<br />

ansvaret <strong>för</strong> att målen uppfylls. Låt mig nämna tre exempel.<br />

Håll löftena om ökat bistånd! Världens samlade bistånd<br />

minskade <strong>för</strong>ra året <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången sedan 1997, och uppgår<br />

nu i snitt till ca 0,3 procent av de rika ländernas bruttonationalinkomst.<br />

G8-ländernas löfte om dubblat bistånd till Afrika blev<br />

en ökning om ynka 2 procent mellan 2005 och 2006. Bara Sverige<br />

och fyra andra länder uppfyller <strong>FN</strong>-målet om 0,7 procent<br />

av BNI i bistånd.<br />

Ta bort handelshindren! Industriländernas handelshinder<br />

och jordbrukssubventioner kostar utvecklingsländerna mycket<br />

mer i <strong>för</strong>lorade exportinkomster än de får i bistånd. Tyvärr<br />

Den privata sektorns roll <strong>för</strong> utveckling<br />

och välstånd i världen uppmärksammas<br />

allt mer. Mikrokrediter – små lån under<br />

<strong>för</strong>månliga villkor <strong>för</strong> att komma igång<br />

med en egen rörelse – har t ex visat sig<br />

vara en enormt framgångsrik väg till<br />

ekonomisk och social utveckling i fattiga<br />

länder. Och Kemal Dervis, chef <strong>för</strong> <strong>FN</strong>:s<br />

utvecklingsprogram UNDP, talar om<br />

inkluderande tillväxt som det begrepp<br />

som bör stå i fokus <strong>för</strong> utvecklingsarbetet<br />

framöver.<br />

aleksander gabelic<br />

<strong>ord<strong>för</strong>ande</strong> i svenska fn-<strong>för</strong>bundet:<br />

Nästa nummer<br />

av Världshorisont kommer ut i slutet av november<br />

och handlar om Näringsliv.<br />

Rika länder<br />

måste ta sitt ansvar!<br />

Från <strong>FN</strong>:s sida har man närmat sig det<br />

privata näringslivet genom att bl a dra<br />

igång Global Compact, ”en global pakt<br />

med gemensamma värderingar och<br />

principer som kommer att ge den<br />

globala marknaden ett mänskligt ansikte”.<br />

Samtidigt har konsumenterna i<br />

vår del av världen blivit allt mer medvetna<br />

om att de kan <strong>på</strong>verka <strong>för</strong>hållanden<br />

i andra delar av världen genom<br />

att gynna <strong>för</strong>etag och produkter<br />

som bidrar till goda <strong>för</strong>hållanden <strong>för</strong><br />

både miljö och arbetare.<br />

visar generalsekreterarens rapport att också stödet till handel<br />

med de fattiga länderna har minskat. Världsbanken har efterlyst<br />

mer samarbete med näringslivet och reformer som effektivare<br />

bistånd, friare handel och bättre samhällsstyrning <strong>för</strong> att målen<br />

ska uppnås.<br />

Sätt millenniemålen i centrum! <strong>FN</strong>:s utvecklingsprogram<br />

UNDP har tillsammans med flera regeringar arbetat fram<br />

och stöttat individuella länders strategier <strong>för</strong> att nå millenniemålen.<br />

Dessa strategier måste följas och stödjas långsiktigt med<br />

hjälp av ökat bistånd, kapacitetsutveckling i flera sektorer och,<br />

fram<strong>för</strong>allt, utveckling <strong>på</strong> landsbygden.<br />

Också de fattiga länderna har ett ansvar. För att millenniemålen<br />

ska uppfyllas krävs bland annat handelsreformer <strong>för</strong> att liberalisera<br />

export och import och utveckling i andra sektorer som<br />

rättsektorn och finanssektorn. Utbildning och jämställdhet är<br />

andra frågor som måste hanteras om riktig utveckling ska kunna<br />

komma igång.<br />

Även klimat<strong>för</strong>ändringarna måste tas <strong>på</strong> allvar. <strong>FN</strong>:s miljöprogram<br />

UNEP har <strong>på</strong>pekat att dåligt vatten, överfiske, torka och<br />

ökad energianvändning är hot mot millenniemålen. En särskild<br />

utmaning är <strong>för</strong>hållandena <strong>för</strong> den tredjedel av världens storstadsbor<br />

som finns i slumområden.<br />

Slutsatsen är att arbetet med millenniemålen måste bedrivas <strong>på</strong><br />

flera fronter samtidigt – och utan dröjsmål.<br />

Hjälp oss sprida Världshorisont genom att<br />

beställa buntar av tidningen till skolarbete,<br />

medlemsvärvning eller olika utåtriktade<br />

evenemang!<br />

Kontakta varldshorisont@fn.se.<br />

Webb: www.fn.se/varldshorisont<br />

NUMMER 3/2007 23

POSTTIDNING B<br />

Avsändare Svenska <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet<br />

Box 15 115<br />

104 65 Stockholm<br />

Begr. eftersändning<br />

<strong>FN</strong>-rapporter 2007<br />

<strong>FN</strong>-rapporter 2007<br />

<strong>FN</strong>-RAPPORTER i sammandrag<br />

För dig som vill ha koll <strong>på</strong> läget i världen!<br />

<strong>FN</strong>:s F generalsekreterare rapporterar<br />

e om millenniemålen<br />

I denna d skrift sammanfattas <strong>FN</strong>:s<br />

ge generalsekreterare Ban Ki-moons<br />

rapport a om millenniemålen till<br />

<strong>FN</strong>:s N ekonomiska och sociala råd<br />

(ECOSOC) E 2007. Det är den <strong>för</strong>sta<br />

rapporten a i sitt slag. Generalsekreteraren<br />

e analyserar mål <strong>för</strong> mål och<br />

konstaterar att a en del framsteg skett men att<br />

mycket kvarstår att göra. Mötet i ECOSOC<br />

avslutades med en ministerdeklaration i<br />

vilken deltagarna ånyo bekräftar sina åtaganden<br />

när det gäller millenniemålen. 24<br />

sidor. 2007.<br />

<strong>FN</strong>:S GENERALSEKRETERARE RAPPORTERAR OM<br />

Millenniemålen<br />

I SAMMANDRAG<br />

<strong>FN</strong> N rapporterar om Darfur<br />

I ddenna<br />

skrift ingår sammanfattningar<br />

i av tre <strong>FN</strong>-rapporter. Den<br />

<strong>för</strong>sta ö handlar om kränkningar av<br />

mmänskliga<br />

rättigheter i Darfur och<br />

är r sammanställd av en kommission<br />

under n ledning av nobelpristagaren<br />

Jody o Williams. Den andra rapporten<br />

hhandlar<br />

om sexuella övergrepp och<br />

godtyckliga<br />

frihetsberövanden och är publicerad<br />

av <strong>FN</strong>:s högkommissarie <strong>för</strong> mänskliga<br />

rättigheter. Den tredje rapporten beskriver<br />

hur klimat<strong>för</strong>ändringen <strong>för</strong>värrar konflikten i<br />

Darfur. Den är utgiven av <strong>FN</strong>:s miljöprogram.<br />

28 sidor. 2007.<br />

<strong>FN</strong> RAPPORTERAR OM<br />

Situationen i Darfur<br />

I SAMMANDRAG<br />

Jag/vi beställer:<br />

(1-4 rapporter kostar 25:-/st. 5 och fler kostar 10:-/st.)<br />

st <strong>FN</strong>:s generalsekreterare rapporterar om millenniemålen<br />

st <strong>FN</strong> rapporterar om Darfur<br />

st Världsbankens rappport: En global granskning av<br />

millenniemålen<br />

st GEO 2006: En översikt över vår <strong>för</strong>ändrade miljö<br />

st <strong>FN</strong>:s generalsekreterares rapport: Internationell<br />

migration och utveckling<br />

st UNDP:s rapport om mänsklig utveckling i arabvärlden:<br />

Kvinnors inflytande måste öka<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Världsbankens ä<br />

rappport:<br />

En n global granskning av<br />

mmillenniemålen<br />

Världsbanken ä menar att<br />

det e krävs ekonomisk<br />

tillväxt l och ett bra investeringsklimat<br />

e <strong>för</strong> <strong>för</strong>etag<br />

<strong>för</strong> ö att millenniemålen<br />

sk ska nås. Ekonomisk<br />

tillväxt främjar mänsk mänsklig utveckling, enligt<br />

rapporten. Rapporten fokuserar <strong>på</strong> bistånd,<br />

handel och samhällsstyrning. 24 sidor. 2006.<br />

<br />

<br />

<br />

GE GEO 2006: En översikt<br />

över v vår <strong>för</strong>ändrade<br />

mmiljö<br />

<strong>FN</strong>:s N miljöprogram UNEP<br />

beskriver e i rapporten<br />

världsdel ä <strong>för</strong> världsdel<br />

de e miljömässiga <strong>för</strong>utsättningarna<br />

ä <strong>för</strong> att<br />

millenniemålen i<br />

ska<br />

kunna nås nås. Rapporten bbelyser<br />

utmaningar<br />

som klimat<strong>för</strong>ändringar, luft<strong>för</strong>oreningar och<br />

energibehovet. 24 sidor. 2006.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<strong>FN</strong> <strong>FN</strong>:s generalsekreterares<br />

rapport: a Internationell<br />

mmigration<br />

och utveckling<br />

Internationell n migration<br />

<strong>på</strong>verkar å utvecklingen<br />

lokalt, o nationellt, regionalt<br />

och c globalt. Det finns klara<br />

kopplingar o mellan migration<br />

o och länders möjlighe-<br />

ter att bekämpa fatti fattigdom och nå millenniemålen.<br />

24 sidor. 2006.<br />

<br />

<br />

<br />

UUNDP:s<br />

rapport om<br />

mmänsklig<br />

utveckling i<br />

ar arabvärlden: Kvinnors<br />

inflytande n måste öka<br />

RRapporten<br />

handlar om<br />

kv kvinnors situation i<br />

regionen. e För att få till<br />

stånd t mänsklig utveckling<br />

n och kunna nå <strong>FN</strong>:s<br />

millenniemål måste kv kvinnor få en bättre<br />

ställning i samhället och inte som hittills<br />

diskrimineras inom politik, näringsliv, hälsovård<br />

och utbildning. 28 sidor. 2006.<br />

<br />

<br />

<br />

Pris: 25:-/st<br />

Vid köp av minst 5 stycken (oavsett vilken/vilka rapport/er): 10:-/st<br />

Porto tillkommer. Beställ produkterna här & nu genom att fylla i talongen och skicka den<br />

till Svenska <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet utan kostnad. Eller beställ <strong>på</strong> www.fn.se eller info@fn.se.<br />

Beställare<br />

Adress<br />

Postnummer Postort<br />

E-post Telefon<br />

Fakturaadress<br />

Svenska <strong>FN</strong>-<strong>för</strong>bundet<br />

Svarspost<br />

Kundnummer 110 469 801<br />

110 15 Stockholm<br />

Frankeras ej.<br />

Mottagaren<br />

betalar portot.

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!