Bibliotek för alla skriver om Rutten bloidig och skön - Torbjörn ...

Bibliotek
Nummer 3•2003
Utgiven av Talboks- och
punktskriftsbiblioteket
DAISY och KURT
på café
Hyllad debutant på TPB
för alla
Torbjörn
Lundgren:
Först ut med
DAISY direkt
1

2
7
4
13
8
Innehåll nr 3•2003
10
6
3 Ledare: Goda nyheter i förslag
om ny upphovsrätt
Ingar Beckman Hirschfeldt.
4 Integrerad service på Malmö högskola
Malmö högskola ligger långt framme med service till
funktionshindrade studenter.
6 Forskning om synskadades läsning
Nya forskningsrön om bland annat vad som händer i
hjärnan vid blindas och seendes läsning.
7 Notiser
Bland annat ny affisch om vilka som är talboksberättigade.
8 Rutten, blodig och skön - direkt som DAISY
Torbjörn Lundgrens bok är första skönlitterära bok att ges
ut samtidigt som tryckt bok och DAISY- cd.
9 Vad tycker du om DAISY?
Fem bibliotekarier ger sina åsikter om bra och dåligt med
DAISY.
10 Tidskriftscafé med DAISY och KURT
Försök pågår att ge läshandikappade tillgång till fler
kulturtidskrifter.
12 Kort och gott om DAISY
Fakta och notiser.
13 Uppmärksammad författare på TPB
TPB-bibliotekarien Maria Tapaninen har gjort
uppmärksammad debut med boken Vid Lärkvatten.
14 Tekniken förenklar Evas vardag
Eva Björk är blind och skulle inte klara vardagen utan
tekniska hjälpmedel.
15 Om och för barn
Notiser om bland annat taktila barnböcker.
16 Filmade böcker
Tips om talböcker som har blivit film.

Bibliotek för alla utges av Talboksoch
punktskriftsbiblioteket
3•2003
Utgivning: 3 ggr/år
Nästa nummer beräknas utkomma
i februari 2004
Ansvarig utgivare:
Ingar Beckman Hirschfeldt
Vik redaktör:
Inger Öhrqvist
inger.ohrqvist@tpb.se
Layout:
Annika Sundin
Redaktion:
Beatrice Christensen Sköld
Jesper Klein
Jenny Nilsson
Cia Sutinen
Adress:
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
122 88 Enskede
Besöksadress:
Sandsborgsvägen 52
Prenumeration (gratis)
Telefon: 08-39 93 50 (vx)
Telefax: 08-659 94 67
E-post: info@tpb.se
Internet: www.tpb.se
För att läsa Bibliotek för alla på
webbplatsen, klicka på länken Om
TPB och välj Tidskriften Bibliotek för
alla.
Bibliotek för alla finns även på kassett
och cd-rom (DAISY-format).
ISSN 1400-6332
Omslagsfoto: Erik Öhman
Läs om Torbjörn Lundgrens nya
bok.
Citera oss gärna, men glöm inte att
ange källan!
Information om Bibliotek för alla
Bibliotek för alla speglar biblioteksvärlden
ur läshandikappades
perspektiv. Här presenteras olika
verksamheter på TPB och ute i
landet, intervjuer med låntagare,
boktips, information om ny teknik
och mycket mer.
Goda nyheter i förslag
om ny upphovsrätt
Ingar Beckman Hirschfeldt
Bibliotekschef
Ledare
Produktionen av talböcker har sedan
1960 varit reglerad som en inskränkning i
upphovsmannens rättigheter. Paragraf 17
har haft stor betydelse för talboks- och
punktskriftsverksamhet i Sverige. Ett nytt
och uppdaterat förslag, Upphovsrätten i
informationssamhället, är nu på väg till
riksdagen med en omarbetad paragraf 17.
Tidigare kunde ”var och en” framställa
exemplar i punktskrift. Denna rättighet
utvidgas nu och innebär att böcker,
Foto: Erik Öhman
tidskrifter, noter, bilder och annan information
kan anpassas till den läshandikappade målgruppens
behov. Text får skannas in för att läsas med läsprogram eller tolkas
till teckenspråk. Detta kan man göra inte enbart som enskild
person utan även för spridning i en verksamhet. Det får dock inte
ske i förvärvssyfte. Målgruppen ska vara ”personer med funktionshinder
som annars inte kan ta del av verket”.
Förslaget innefattar, enligt författningskommentaren, även
personer med svåra läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, som nu
alltså skulle omfattas av lagen och inte bara av det avtal som staten
har med Författarförbundet om utvidgad lånerätt av talböcker.
Produktion av talböcker och andra ljudupptagningar kommer
att även i fortsättningen vara förbehållet de bibliotek och organisationer
som får särskilt tillstånd av regeringen. Möjligheten att i
DAISY producera talböcker med synkroniserad elektronisk text är
ett efterlängtat resultat av en ny lagstiftning. De framställda
talböckerna kan enligt förslaget inte bara lånas ut som idag utan
även överlåtas och överföras över Internet. Dessa möjligheter
kommer säkert att väcka diskussion om den rådande biblioteksmodellen.
Det föreslås också att förbudet att framställa talböcker av ljudböcker
som har kommit i handeln skall tas bort vilket är glädjande.
Bäst vore naturligtvis om förlagen själva gav ut i DAISY-format.
En komplikation jämfört med nuvarande förhållanden är
betonandet av att framställningen enligt paragraf 17 inte får ske i
förvärvssyfte vilket kan drabba två av dagens talboksproducenter.
En övergångsbestämmelse ger dock dessa rätten att producera
enligt den äldre lagstiftningen. TPB har i sitt remissvar, som finns
på www.tpb.se, framfört att Bibliotekstjänst i kraft av sin centrala
ställning i den svenska talboksmodellen borde kunna omfattas av
den nya paragraf 17 om Bibliotekstjänst kan visa att framställningen
inte är vinstgivande.
Planen är att lagen ska träda i kraft 1 januari 2004 så innan dess
bör riksdagen ha fattat sitt beslut och vi får hoppas att det blir lika
välavvägt som förslaget.
3

Mitt i biblioteket har supportansvarige Peter Leanderz och bibliotekarie Lotta Wogensen placerat
datorer med hjälpmedelsprogram så att alla studenter kan använda dem.
Integrerad service på
Malmö högskolebibliotek
Sedan våren 2002 erbjuder Malmö högskolebibliotek en ny och förbättrad
service till sina läshandikappade studenter. Frontfigurerna i genomförandet
är bibliotekarie Lotta Wogensen och supportansvarige Peter Leanderz.
Idén att införa en ny service för
funktionshindrade studenter på
Malmö högskolebibliotek kom våren
2001. Talboks- och punktskriftsbiblioteket,
TPB, höll en utbildning i
hur högskolebiblioteken skulle
kunna ta över en del av den service
som TPB då tillhandahöll. Med på
utbildningen var Peter Leanderz,
4
supportansvarig på Bibliotek och IT
(som ansvarar för högskolans informationsförsörjning
och IT-service).
Peter äskade pengar ur högskolans
budget och drog sedan igång ett projekt
för att kunna genomföra idén.
Den nya servicen skulle bestå i att
studerande med funktionshinder i
så stor utsträckning som möjligt
själva skulle söka och låna litteratur.
Högskolebibliotekets personal skulle
assistera studenterna när det behövdes.
Lotta Wogensen kom in i arbetet
under projektets planeringsstadium
våren 2002. Under denna vår deltog
alla de av högskolans instanser som
på något sätt hade kontakt med
funktionshindrade studenter i arbetet.
Man ville vara säker på att man
fick kunskap om alla led som måste
finnas med och anpassas för den nya
servicen.
Studenterna i fokus
Peter och Lotta betonar särskilt ett
område som stod i centrum för diskussionerna
i arbetet med projektet.
Nämligen bemötandet av de funktionshindrade
studenterna.
– Vi ville att servicen till de funktionshindrade
studenterna helt skulle
integreras i vår allmänna service och
inte vara utpekande på något sätt,
säger Lotta.
Därför bestämde man sig för att
inte skapa speciella resursrum. I dag
finns datorer med hjälpmedelsprogram
som alla studenter får använda
utplacerade mitt i biblioteket.
Under hösten 2001 anlitade man
i ett annat projekt - DTV, digital tillgänglighet
- tekniska konsulter
inom området hjälpmedel för olika
typer av läshandikapp.
– Det är något vi verkligen är tacksamma
för idag, säger Peter. Genom
konsulterna fick vi kunskapen som
behövdes för att göra den nya tekniken
så enkel som möjligt att använda
för studenterna.
Arbete på bred front
– I dag hoppas vi att det nya sättet att
tänka kring funktionshinder och tillgänglighet
genomsyrar all verksamhet
inom Bibliotek och IT, säger Lotta. Allt
från tillgänglighetsanpassade webbplatser
till bemötande av funktionshindrade
studenter.
Personalen som i dag arbetar på
Malmö högskolebibliotek har fått en
halvdags utbildning i den nya servicen.
Varje delbibliotek har en bibliotekarie
som fungerar som kontaktperson
till TPB. Dessutom har man

sedan 1998 en verksamhet som heter
Helpdesk i alla delbibliotek.
Bemanningen vid dessa utgörs av
30 anställda studenter som hjälper
andra studenter med frågor kring ITsupport
och användning av teknisk
utrustning, till exempel på de anpassade
datorerna.
Lotta anser att arbetet med projektet
har flutit på mycket bra och att det
till stor del beror på att högskolebiblioteket
arbetar på bred front tillsammans
med andra områden och
avdelningar på högskolan. Exempelvis
genomförde tio elever på medie- och
kommunikationsutbildningen sina
examensarbeten genom att göra in-
formations- och instruktionsfilmer
om hur den nya servicen fungerar.
Dessa finns idag tillgängliga för alla
på Bibliotek och IT: s webbplats.
Engagemang viktigt
En faktor tycks dock ha varit avgörande
för projektets framgång.
– Peters engagemang och förmåga
att förmedla kunskap till både personal
och studenter gav de bästa av
förutsättningar. Det är absolut nödvändigt
att den supportansvarige är
en god pedagog, säger Lotta.
Trots goda förberedelser menar
Peter och Lotta att man ändå blivit
överraskad av den stora mängden ar-
Helpdesk- Studenter som hjälper studenter
Alexandra Ernberg läser sitt
tredje år på programmet för
medie- och kommunikationsvetenskap
vid Malmö
högskola. Hon arbetar vid
högskolebibliotekets Helpdesk,
en del av flera, i den nya
service för funktionshindrade
som erbjuds på Malmö högskolebibliotek.
Alexandra kom i kontakt
med arbetet i Helpdesk genom
en annons på bibliotekets
webbplats. Där sökte man studenter
som ville hjälpa andra
studenter genom att arbeta i
studenternas Helpdesk.
– Jag har själv dyslexi och
tänkte att det här skulle vara
ett bra sätt att lära mig och få
tillgång till den hjälp som erbjöds,
berättar Alexandra.
Hon har genomgått en kortare
utbildning i de programvaror
som används samt litteratursökning
i bibliotekskatalogerna. Men inte
bara dessa moment ingår när man
står och arbetar i Helpdesk.
– Jag pratar med studenterna om
det mesta som rör studierna och jag
hoppas kunna vara en kontakt som
stödjer och ger uppmuntran.
Alexandra är mycket nöjd med
Alexandra Ernberg med blanketten
för studenternas datorbokning.
stor del använder som studerande.
Hon nämner exempelvis workshops,
som anordnas två gånger per termin,
dit studenterna bjuds in för att få information
och utbyta kunskap med
varandra och personalen. Att ha ett
funktionshinder innebär att man
bete som den nya servicen innebär.
Mest tyngd har legat på de bibliotekarier
som fungerat som kontaktpersoner.
Det beror på att man i dag
har många fler användare än man
först räknade med. Det är med andra
ord tydligt att det tidigare funnits ett
mörkertal av läshandikappade studenter
som nu har möjlighet att utnyttja
de nya tekniska hjälpmedlen
och bibliotekets service.
Text och foto: Mia Peterson
Läs mer om hur Bibliotek och IT: s service
fungerar på:
www.bit.mah.se/dtv
måste vara aktiv inom alla områden
som rör studierna.
– Tyvärr drar sig många studenter
för att söka upp den hjälp som faktiskt
finns, säger Alexandra. Det fina
med Helpdesk är att man slipper det
eventuella obehaget att prata med en
datatekniker, som är ett proffs, utan
istället kan prata med andra studenter
med samma bakgrund och erfarenheter.
Lika villkor?
Joakim Nordell läser sedan tre år tillbaka
elektroteknikprogrammet vid
Malmö högskola. Han välkomnar
den nya service som syftar till att
skapa lika villkor för tillgång till litteratur
och studiehjälpmedel för alla
som studerar.
Joakim är student och synskadad.
Han ser positivt på utvecklingen av
den nya service som erbjuds på
Malmö högskolebibliotek. Just i
dagarna fick Joakim tillgång till en
ny skrivare, Ultima, som varit
mycket efterlängtad. Den skriver ut
taktila bilder (upphöjda linjer och
punkter) på speciella svällpapper.
Joakim använder den bland annat
till att skriva ut kopplingsscheman,
något som han tidigare fått ordna
med själv.
den nya servicen, som hon själv till
5

Joakim Nordell har fått tillgång till efterlängtad
skrivare för taktila bilder.
6
Vid en konferens arrangerad av IFLA:s Libraries
for the Blind Section, i Marburg i Tyskland under
månadsskiftet juli - augusti kom det fram intressanta
forskningsrön från hela världen.
Vad händer i hjärnan?
Läsforskaren Birgitte Röder, biträdande professor på
psykologiska institutionen vid Phillipsuniversitetet i
Marburg, redogjorde för ett projekt som rör blindas
läsförmåga. Projektets ena del gick ut på att se hur
barndomsblinda läste jämfört med seende. Man ville
veta vad som händer i hjärnan när blinda respektive
seende läser. Undersökningen visade att blinda och
seende använder exakt samma del av hjärnan vid
läsning även om den förra gruppen läser med fingrarna
och den senare med ögonen. Det var inte heller någon
skillnad i hastighet.
Talboksläsning
Professor Röder redovisade också resultatet av ett
projekt med talboksläsning. Det som skilde den blinda
gruppen från den seende var att blinda använde både
auditivt centrum och läscentrum i hjärnan då de
lyssnade till talböcker. Den seende gruppen använde
bara auditivt centrum.
Synproblem för hälften av fyrtiotalisterna
Om tio år kommer hälften av fyrtiotalisterna att ha
problem med maculadegeneration, spår Frances Cutler
från Canadian Institute for the Blind. Sjukdomen
innebär att gula fläcken i ögat långsamt förstörs och
man får bland annat svårt att fokusera. Många med
– Mitt funktionshinder kräver stor
framförhållning i studierna, säger
Joakim. Mina seende kurskamrater
får en litteraturlista, går till studentbokhandeln
i stan och kan redan
samma kväll börja läsa sin litteratur.
Jag måste låna talböcker och tyvärr
finns litteraturen ofta inte ens inläst.
Att få en nyinläst bok från TPB kan
ta mellan sex och tio veckor från och
med att man beställt den. Utvalda
delar av boken kan man få inläst
inom två veckor.
Därför efterlyser Joakim en förbättring
av den nya servicen när det
Forskning om synskadades läsning
denna sjukdom kan läsa stor stil men är på grund av
begränsat utbud hänvisade till talböcker.
Verdana bästa typsnittet
Det bästa typsnittet på marknaden för personer med
maculadegeneration är, enligt Cutler, Verdana. Också i
två andra projekt har man kommit fram till att Verdana
är det typsnitt som fungerar bäst: i det schweiziska
blindbibliotekets XML-projekt, och i det av
Europakommissionen finansierade projektet Tiresias.
Men Verdana är inte perfekt. Därför arbetar Tiresias
med att få fram ett annat som är helt anpassat för
personer med maculadegeneration.
Nya typsnitt
Man har kommit fram till att det i de flesta typsnitt är
svårt att skilja mellan siffran 1 och bokstaven l. Därför
har man utarbetat en hel ”familj” av typfonter, bland
annat en font för tv och en för dataterminaler som
kassaregister och biljettautomater, berättade dr John
Gill, som lett projektet. Dessutom finns en font, Tiresias
LP-font, med alla bokstäver i europeiska språk. Det är
en fetstil som passar bra i storstilsböcker och informationsmaterial
för personer med maculadegeneration.
Fonten finns att köpa via nätet på adress
www.tiresias.org. Där kan man också läsa projektledarnas
rapporter.
Föredragen från hela konferensen finns på IFLA:s
webbplats www.ifla.org.
Text: Beatrice Christensen Sköld
gäller samarbetet mellan kursansvariga
och biblioteket. Han menar
att det borde vara deras uppgift
att tillsammans diskutera hur kurslitteraturen
bäst kan anpassas till den
enskilda studenten och i god tid
ordna så att litteratur finns tillgänglig
på anpassade media när kursen
startar.
– Då skulle servicen fungera likadant
för alla, såväl för funktionshindrade,
som för andra studenter,
menar Joakim.
Text och foto: Mia Peterson
Fotnot: IFLA, International Federation of Library Associations and
Institutions, är bibliotekens internationella samarbetsorganisation.

Hitta till punktskriften!
En folder om synskadade barn och
läsning har tagits fram av TPB. Den är
tänkt för vuxna som kommer i kontakt
med synskadade barn och ungdomar
– och som inte har några förkunskaper
på området. Till exempel föräldrar,
lärare, elevassistenter, bibliotekarier,
informatörer och andra. Foldern tar
upp de olika former av punktskriftsböcker
och taktila böcker som finns på
TPB och hur man bär sig åt för att låna
och köpa dem. Den kan beställas på
www.tpb.se.
Nobelpris
Årets Nobelpristagare i litteratur är den
sydafrikanske författaren J.M. Coetzee.
Han är en kompromisslös författare,
som i sina romaner med glasklar logik
skriver om hur de värderingar och
beteenden som det sydafrikanska
apartheidsystemet skapat, kan uppstå
överallt. Alla hans böcker finns att låna
som talbok på TPB. Många av dem
finns även på biblioteken ute i landet.
Affisch med talboksberättigade
TPB:s textaffisch med en lista över vilka grupper av personer
som har rätt att låna talböcker kom på försommaren och har
haft en strykande åtgång. Affischen finns i A3- och A4-format
och kan beställas på www.tpb.se, klicka på Om TPB sedan
Informationsmaterial.
TPB-katalogen på nätet
Snart går TPB över till ett nytt utlåningssystem. I slutet av november kommer TPB:s låntagare att få tillgång
till TPB-katalogen på nätet. Där kan man se om en önskad bok finns inne eller om det är kö på boken. Det
går också att förlänga lån, reservera en utlånad bok eller låna andra böcker i väntan på de reserverade.
Biblioteken kommer att få låntagar-id och pin-kod för att kunna boka och låna i den nya TPB-katalogen.
Katalogen ska även anpassas för personer med läshandikapp.
Handikat-katalogen finns kvar för sökning precis som tidigare. Tills vidare kan läshandikappade studenter
med låne-id fortsätta att boka lån hos TPB via Handikat.
7

Rutten, blodig och skön
– direkt som DAISY
8
Den första skönlitterära svenska bok som ges ut samtidigt som
tryckt bok och digitalbok i DAISY-format har nu sett dagens ljus.
Med Torbjörn Lundgrens ”Rutten, blodig och skön”, en bok om
en dyslektikers resa till läsning och författande, följer cd-romskivan
som gör att också läshandikappade kan läsa boken direkt
– utan att den behöver förvandlas till talbok på TPB.
”Jag hade något jag ville säga. Jag ville säga det på mitt sätt” skriver Torbjörn Lundgren i sin bok
om varför han blev författare, trots sina läs- och skrivsvårigheter.
För en dyslektiker kan tanken på att
läsa en hel bok förefalla oöverstiglig.
Orden tornar upp sig i ogenomträngliga
murar, bokstäver byter plats,
texten myllrar fram över sidorna…
Att erövra en skriven text kan kräva
lång tid och mycket tålamod. Men
det innebär inte att förståelsen av
orden i sig erbjuder motstånd – det
är det skrivna ordet, texten på papper
eller skärm som är problemet. Därför
är inläsningar av texter ett viktigt
hjälpmedel för en person med läsoch
skrivsvårigheter.
Profil först i Sverige
Att just Torbjörn Lundgren är den
förste författaren i Sverige vars bok
samtidigt kommer ut som tryckt bok
och som digitalbok – en DAISY-cd
med både text och ljud - förklarar
han med att han helt enkelt har seglat
i medvind.
- Det hänger ihop med rollen: min
egen dyslexi, mitt författarskap, mitt
engagemang i FMLS... Jag har befunnit
mig mitt i vad som har hänt.
Torbjörn Lundgren är en känd
profil bland dem som själva är eller
har anknytning till personer med
dyslexi/läs- och skrivsvårigheter.
Han har tidigare givit ut bland annat
Det skrivna ordets tystnad, en roman
om en pojke med dyslexi, och På spaning
efter ordblindheten, en stridsskrift
om upplevelser bland ordblinda.
Han är också en drivande kraft i FMLS
(Förbundet Funktionshindrade Med

Läs och Skrivsvårigheter) och projektet
Språka loss. De senaste åren
har han ägnat en stor del av sin tid åt
att resa runt i Sverige och sprida
kunskap om dyslexi.
Vägen till läslusten
Boken Rutten, blodig och skön …
till litteraturens och dyslexins försvar
är vad Torbjörn Lundgren själv
kallar ”ett hopkok”, en blandning av
skönlitteratur och debatt. Där undersöker
han sin egen komplicerade väg
in i litteraturen. Skolan hade inte givit
honom den nyckel han skulle ha behövt.
Då, på femtio- och sextiotalen,
var kunskapen om läs- och skrivsvårigheter
inte så stor, även om viljan
visst fanns där. ”De lässvaga” eleverna
skulle hjälpas av läsklasser och speciallärare.
Men det hjälpte inte Torbjörn.
- I sjuan gav jag upp, jag valde att
bli en aktiv icke-läsare, säger han.
Hans räddning när läraren kom
med klassupplaga och Hemsöborna
landade på skolbänken var att den
samtidigt gick som tv-serie. Men
inte gav det läslust. Lusten fann han
istället flera år senare. En kompis gav
honom en bok av Dylan Thomas.
”Jag hoppade in och var där. För-
älskad. I orden. I litteraturen”, skriver
Torbjörn i sin bok Rutten, blodig
och skön. Han var sjutton år och hade
hittat tillbaka till litteraturen.
Börja tidigt viktigt
Torbjörn Lundgrens val i sjuan att bli
en aktiv icke-läsare medförde ett utanförskap
som följde honom i flera år.
För så är det, dyslexin är inte bara ett
problem med praktiska konsekvenser.
I boken skriver han om hur den i
värsta fall också kan få sociala följder.
Idag ska inga barn och ungdomar behöva
hamna i det utanförskapet, säger
han. Med hjälp av talböcker kan de läsa
samma böcker som sina jämnåriga,
med anpassade läromedel kan de
hålla jämna steg i skolarbetet.
- Det är därför det är så viktigt att
börja tidigt med talböcker, säger han.
När nu hans egen bok har kommit ut
i tryck och som DAISY-cd i samma
paket ser han det som ett första steg
mot att också dyslektiker direkt får
tillgång till nyutkommen litteratur.
Men han anser att den viktiga prioriteringen
just nu ändå är att läromedelsförlagen
förser läromedlen
med DAISY-cd.
- Ansvaret för att det blir en sådan
efterfrågan ligger på kommunerna.
De ska anslå tillräckliga resurser till
skolan för det här, säger han. Däremot
tycker han inte att pengar ska
öronmärkas för ändamålet.
- Det ska ingå som en naturlig del.
Dessutom blir kostnaden ganska låg
om man regelmässigt gör det och slår
ut det på stora upplagor, säger han.
Framtidens bok som DAISY-cd
Det var han själv som föreslog att
Rutten, blodig och skön skulle ges ut
som tryckt bok och talbok samtidigt.
Förläggaren ställde sig positiv när
han kom med förslaget, men det
dröjer nog innan det förlaget ger ut
nya böcker med DAISY-cd. Det är
dyrt i små upplagor.
Någon gång i framtiden kanske
ändå alla böcker – läromedel, fackböcker,
skönlitteratur, uppslagsverk
- har en DAISY-cd i en liten ficka på
omslagets insida.
I alla fall om Torbjörn Lundgren
och många med honom får som de
vill.
Text: Inger Öhrqvist
Foto: Erik Öhman
I vimlet på Bok & Biblioteksmässan passade vi på att fråga några besökare:
Karin Sold, barnbibliotekarie,
Rättvik
Smart format. Ger möjlighet
att sätta bokmärken, att
spola, att leta. Suveränt.
Mycket bättre än talböcker
på kassett.
Hanna Stein, bibliotekarie,
Olympiaskolan, Helsingborg
Det verkar vara ett modernt
sätt att läsa talböcker. De
flesta har ju dator nu och
man kan hoppa mellan
avsnitten. Jag jobbar mest
med dyslektiker i gymnasiet
och de har behov av att läsa
samma böcker som sina
kompisar och där verkar
DAISY jättebra. Nackdelen
är att man inte kan lyssna i
freestyle. Det skulle vara
precis vad dom behöver.
VAD TYCKER DU OM DAISY?
Carina Ljung, bibliotekarie,
Norrköpings stadsbibliotek
Jag är förvånad över att det
har gått så fort att acceptera
den nya tekniken – det är ju
många gamla människor
som använder den. De flesta
tycker den är jättebra och
kan inte tänka sig att återgå
till kassetter.
Gunnel Christensson,
bibliotekarie, Färgelanda
kommunbibliotek
Jag tycker det är ett alldeles
utmärkt nytt medium.
Lätthanterligt, mera hållbart
än de gamla kassetterna –
men det finns ett aber: att
det är så få gamla som
förstår sig på ny teknik.
Calle Sundewall, bibliotekarie,
Landskrona
Jag tycker inte om DAISY. Vi
har problem med det. Folk
har inte råd att köpa DAISYspelare.
Förut köpte jag in
Bok och band, men nu
köper jag inget eftersom allt
ligger på DAISY. Det positiva
är att det blir lättare att
hantera och förvara och för
den nya generationen är det
bra. Men de gamla tanterna
har kommit i kläm.
9

Försök pågår:
10
Tidskriftscafé med
DAISY och KURT
DAISY och KURT, ett äkta par? Ja, just nu är det precis
vad de är – men det har ingenting med kärlek att göra.
Istället handlar det om ett försök att med ny teknik ge
läshandikappade möjligheter att läsa fler kulturtidskrifter.
Denna onsdagkväll ska den första
utgåvan av en tidskrift i DAISY–format
diskuteras på Tidskriftscaféet på
Malmö Stadsbibliotek. Det är Forskning
& Framsteg som är först ut.
Men det är inte innehållet som diskuteras.
Här är det strukturer, nivåer,
hastighet, Playback 2000 hit och
TPB Reader dit. Deltagarna utgör
testgrupp för projektet KURT,
Kulturtidskrifter i DAISY – format.
- Är det någon mer än jag som
tycker att talsyntesen är för långsam?
- Nää, jag tycker det är bra när det
går långsamt.
- Hur vet man när rubriken är slut?
- Man kan väl varva manlig och
kvinnlig röst?
Frågor, synpunkter och förslag på
problemlösningar korsar luften. Det
mesta handlar om strukturen - det
är svårt att veta vad som är vad när
man inte ser layouten.
Kulturrådet finansierar
Projektet KURT föddes efter många
års fruktlösa försök att göra kulturtidskrifter
mer tillgängliga för läshandikappade.
Nu kanske tiden äntligen
är mogen. Med ny teknik och
finansiering av Kulturrådet har TPB
fått uppdraget att utveckla, testa och
utvärdera en metod att enkelt,
snabbt och till låg kostnad göra tidskrifter
i format som även läshandikappade
kan ta till sig.
En tidning - en cd
En av fördelarna med
tidning på cd-rom jämfört
med kassett är att
på en cd-skiva får hela
tidningen plats medan
en kassett ofta endast
rymmer ett urval av
tidningens innehåll.
DAISY-formatet
gör det dessutom möjligt
att söka, bläddra
och lägga bokmärken.
Men ännu är inte tekniken
för att överföra tidning
till DAISY utvecklad.
Det är här projektet
KURT kommer
in i bilden.
Ann-Margret Järås förbereder
kvällens Tidskriftscafé
Teknik på frammarsch
Tanken är att man ska utnyttja det
faktum att redan i dag finns det
mesta av allt tryckt material någon
gång under processen i digitalt format.
Ett sådant format som nu är på
frammarsch är XML. Enkelt uttryckt
kan man säga att XML är ett uppmärkningsspråk
– ett språk för att
märka upp text - som gör det möjligt
att från ett och samma dokument
producera både tryckt text - och text
i DAISY-format. Ett XML-dokument,
till exempel en tidskrift, kan
då lätt och snabbt struktureras om
till DAISY –format.
Från förlag till prenumerant
I projektet KURT skickar förlaget sin
tidskrift i XML-format till TPB.
Därifrån sänds tidskriftstexten över
Internet till en server som omvandlar
det med talsyntes och spelar in
det i DAISY-format. När detta är
gjort återsänds det till TPB. Hela
proceduren tar inte mer än någon
timme och arbetsinsatsen bara några
minuter. På TPB kopieras dokumentet
på cd-romskivor och så distribueras
den färdiga tidskriften till läsarna.
- Utmaningen är att få förlagen att
använda XML så att så få ingrepp som
möjligt behöver göras för att överföra
förlagstexter till DAISY-format,
säger Jesper Klein, projektledare för
KURT-projektet på TPB.
Om vi får det här att fungera bra
kan det bli mycket billigare att anpassa
tidskrifter, och då kommer ju
utbudet kunna bli mycket större,
säger han.

Tidskriftscafé för påtryckning
Ann-Margret Järås på Malmö stadsbibliotek
kopplades in på projektet
våren 2002. Hon och Christina Herder,
som är den på Kulturrådet som
ansvarar för att öka anpassningen av
kultur för funktionshindrade, hade då
redan haft kontakt i andra frågor om
tillgänglighet för läshandikappade.
Ann-Margret sökte och fick bidrag
av Svensk Biblioteksförening för
Tidskriftscaféer på biblioteket – en idé
som hon hade haft länge. Tidskriftscaféerna
startade i januari i år. De ska
fungera som testgrupp i KURT-projektet
tillsammans med en grupp i
Stockholm. Men inte bara det.
- Vi ser som en av våra stora uppgifter
att agera påtryckargrupp, säger
Ann-Margret. Det är viktigt att alla
tidningsutgivare får upp ögonen för
möjligheten att göra tidningar och
tidskrifter tillgängliga för alla, att
göra det känt inte bara bland de
smala tidskrifterna, säger hon.
Hennes engagemang går inte att ta
miste på. Och kanske är hon rätt person
att lyckas, i våras fick hon Svensk
Biblioteksförenings och Greta
Renborgs pris som utdelas till person
som ”utmärkt sig speciellt på
marknadsföringsområdet.”
Fler att välja på
- Det här öppnar nya dimensioner,
säger Sten Nilsson, en av deltagarna
i Tidskriftscaféet. Jag kommer
kunna läsa tidningen precis som
seende gör, i hängmattan eller på
stranden, i stället för att vara hänvisad
till datorn. Och DAISY är ju
helt överlägsen kassetten.
Marianne Johnsson, Ulla-Britt Rönnhage och Sten Nilsson är några av deltagarna på Tidskriftscaféet där alla
åldrar finns representerade.
- Om det här funkar bra så får vi
tillgång till fler tidskrifter, säger
Ulla-Britt Rönnhage, en annan av
deltagarna i Tidskriftscaféet och
blind sedan födseln.
- Det är jätteviktigt att kunna välja
själv vilka tidningar man vill läsa,
säger Marianne Johnsson, som också
deltar i Tidskriftscaféet.
Att göra fler tidskrifter tillgängliga
är ett av de viktigaste målen med
KURT-projektet. När tekniken väl är
utvecklad kommer varje publikation
att bli billigare. Det gör att de pengar
som nu fördelas av Statens Kulturråd
till kassettidningar, det så kallade
kassettstödet, kommer att räcka till
fler tidningar.
Utvärdering visar vägen
Christina Herder på Kulturrådet vill
inte ge några utfästelser om hur
snabbt en sådan utveckling kan gå,
eller ens om det faktiskt är DAISY
som är lösningen.
- Om vi ska ersätta kassettstödet
med ett stöd till tidskrifter i DAISY -
format beror på vad läsarna tycker och
vad projektet KURT visar. Projektet
ska svara på frågorna om vilka vägar
som finns att gå. Nu testar vi, sen
utvärderar vi hur vi kan ta nästa steg.
Caféprotokoll
- Jag har inte en susning om vad som
är rubrik.
- Och jag lyckas inte börja om från
början!
- Man vet inte längden på artikeln
- eller är det en notis?
- Vad är NCC för något?
De flesta av deltagarna på Tidskriftscaféet
har läst tidskriften noga
och kommer med synpunkter. På
Tidskriftscaféerna är det inte bara
KURT som utvärderas utan också
programvaran som man använder
för att läsa tidskriften. Det blir ett digert
protokoll efter kvällens möte som
Jesper Klein och hans medarbetare på
TPB kommer att få ta del av och många
problem återstår att lösa. Men det är ju
också meningen med denna testgrupp:
att hjälpa teknikerna på TPB att
utveckla en metod för struktur och
läsbarhet som enkelt kan överföras till
fler tidskrifter.
Kulturrådet avgör
Vad prenumeranterna tycker har
undersökts i en studie av Zanyar
Adami på Kungliga Tekniska Högskolan.
Sista juli 2004 ska hela projektet
vara klart och utvärderat. Sedan är
det Kulturrådets sak att bedöma hur
utvecklingen ska gå vidare; om det
ska satsas på DAISY eller om någon
annan teknisk lösning är bättre.
Text och foto: Inger Öhrqvist
Fotnot:
Bibliotek för alla och SRF:s tidning Perspektiv
kommer redan nu i DAISY-format
11

Kort och gott om DAISY
12
DAISY gav 90 000 i prispengar
Upphovsmännen bakom DAISY, Kjell Hansson, Jan Lindholm och Lars Sönnebo, har fått 30 000 kronor
vardera från Stiftelsen Märta och Nils Barthelssons samt deras föräldrars minne. De tre pionjärerna har sedan
början av 90-talet arbetat med att ta fram, utveckla och sprida kunskap om DAISY, bland annat genom det
internationella DAISY-konsortiet. Kjell Hansson och Lars Sönnebo arbetar på TPB med att fortsätta utveckla
DAISY. Jan Lindholm är tidigare chef för Labyrinten Data AB som utvecklade programvaran för TPB. Underlag
för nomineringen kan läsas på www.tpb.se under Nytt, frågor.
Mänsklig talsyntes
på heldag om
framtidens DAISY
Snart finns talsyntes som knappt
går att skilja från vanlig inläsning.
Ett smakprov gavs på
Hjälpmedelsinstitutets årligen
återkommande ID-dagar, där
DAISY i år var ett av flera teman.
Exemplet på talsyntes av mycket
hög kvalitet, närmast jämförbar
med mänsklig inläsning, var på
engelska.
Ännu finns inte fullt så högkvalitativ
talsyntes på svenska.
Att utveckla talsyntes är kostsamt
och varje språk kräver sina
”lexikon” och regler, till exempel
för uttal. I ett litet språkområde
som det svenska med relativt få
användare går därför utvecklingen
lite långsammare. Inom en
inte alltför avlägsen framtid är
det dock möjligt att DAISY –
böcker spelas in med hjälp av
talsyntes som är omöjlig att skilja
från traditionell inläsning.
Svenska DAISY-konsortiet
håller utbildning
Sedan juni 2003 håller det svenska DAISY-konsortiet
återkommande utbildningar för sina medlemmar inom
det senaste i tillämpningar och nyheter i DAISY-teknik.
Hittills har man avverkat två kurstillfällen. Det senaste
ägde rum den 10-12 oktober på TPB i Stockholm. Då
tog man bland annat upp produktionsverktyg för
DAISY-produktion. Deltog gjorde personal från Skånes
taltidning i söder till Jämtlandsbandet i norr. För mer
information, gå in på se.daisy.org, Utbildning . För
anmälan, kontakta bitte.kronqvist@tpb.se
Nya talboksspelare – och gamla
I somras kom de bärbara DAISY-spelarna Victor Vibe och Telex Scholar.
Den enkla spelaren Victor Classic 102 har ett nytt utseende på knapparna
för volym, ton och hastighet och ersätter Victor Classic. Den avancerade
Victor Classic Plus ersätter Victor Pro. Spelaren har nytt utseende men har
kvar alla tidigare finesser. Plextalk-spelarna finns inte längre i handeln.
Tidigare återförsäljaren Iris Hadar AB har support på Plextalk-spelarna
under ett antal år framåt. Spelarna finns till utlåning på TPB och på
många bibliotek i landet. Bästa sättet att informera sig om de spelare som
är aktuella på marknaden är att kontakta återförsäljarna direkt. På
www.tpb.se under Talböcker - Läsprogram och spelare finns adresser till
svenska återförsäljare.
TPB Reader
TPB Reader, det lätthanterliga läsprogrammet
i dator för att läsa DAISY-böcker, finns nu i en ny
version (TPB Reader RC3). Programmet har funnits
tillgängligt en längre tid, men nu är också den
viktiga delen med reglerbar uppspelningshastighet
färdig. Man kan beställa den nya programversionen
på cd-rom från TPB på www.tpb.se, klicka på
Talböcker, sedan Läsprogram och spelare. Därifrån
kan det också laddas ner. Programmet är 9,49
megabyte och med 56k modem tar
det 23 min att ladda ner.
Fakta om DAISY
DAISY (Digital Accessible Information System) är ett
standardiserat sätt att lagra textinformation på en
cd-rom som gör att man både kan läsa den på
datorn - som tal, som vanlig text, som storstil eller
med punktskriftsskärm - och lyssna på den i en
speciell DAISY-spelare. En viktig fördel jämfört med
talbok på kassett är att man kan bläddra och söka i
texten på ett enkelt sätt. En annan fördel är att
mycket mer text ryms på en cd-rom än på kassetter.
DAISY-standarden används i dag vid produktion av
alla TPB:s talböcker.

Uppmärksammad
författare på TPB
Maria Tapaninen arbetar sedan 1989 på TPB som internationell
bibliotekarie. Men här ska vi möta henne i en annan roll: författarens.
I höstas debuterade hon nämligen med boken Vid lärkvatten.
Den möttes av idel lovord och fick stor uppmärksamhet. Vi ställde
några frågor till författaren Maria Tapaninen.
Om boken
Det här är en bok som är svår att
genrebestämma, den benämns i
recensionerna som lyrik, prosalyrik,
poetisk berättelse, prosadiktsamling,
sagofragment… På försättsbladet
kallas den Album. Hur vill du själv
definiera den?
Som en prosalyrisk berättelse. Om
man läser den som ren prosa kan
man uppleva den som stillastående
men om man läser den som lyrik
kanske man inte förväntar sig så
mycket handling utan istället ser mer
bilder. Jag ville kalla den Album därför
att den består av bilder men bilder
som hänger ihop och bildar en enhet.
Boken är väldigt fragmentariskt
skriven. Du lämnar mycket åt läsaren
och åt dennes associationer. Texten
har stora hål som läsaren själv får
fylla i. Hur har du hittat fram till den
här högst personliga formen?
Det har varit en lång process. Huvudtexterna
kom väldigt snabbt men
sedan tog det över ett år att sortera
och skriva sjötexterna - de texter som
binder ihop boken till en helhet.
Anledningen till att det blev den här
formen kanske är att jag gillar att röra
mig på osäker mark, att experimentera
lite. Att jag känner mig hemma
i ett gränsland kan hänga ihop med
att jag har två länder i mig – Finland
och Sverige.
Om förhållandet till naturen
De sju systrarna som bor vid Lärkvattnet
lever i och genom naturen
och dess växlingar. Hur är ditt eget
förhållande till djur och natur?
Jag är väldigt beroende av natur, det
är min miljö. Som man säger i Finland
”skogen är min kyrka och min meditationsplats”
och människan är ”ett
stycke natur”. Sen har jag ju läst och
hört många sagor där djuren har sina
egna epitet och naturen spelar en
viktig roll. Jag har lärt mig mycket
om människans psykologi genom
sagorna.
Om skrivandet
Tidigare har du deltagit med ett
bidrag i en antologi men det här är
din egentliga debut.
Hur länge har du skrivit?
Inte speciellt länge. Jag skrev på finska
när jag var yngre. Flytten till Sverige
gjorde att jag tappade språket. Måleriet
blev istället min uttrycksform.
Men sedan gick jag en skrivarkurs på
Biskops-Arnö folkhögskola och då
började jag skriva igen. Cirkeln är
sluten kan man säga.
Vad är din drivkraft?
I samband med en svår period i mitt
liv – året efter att jag hade gått skrivarkursen
- började texter trängas i mitt
huvud. Jag hade inget val, texterna
måste bara ut, de kom som en källa
från underjorden. Det var inget planerat
eller medvetet. Så var det just för
den här boken. Om det blir någon mer
bok blir det på ett annat sätt.
Om framtiden
Har du nya böcker på gång?
Jag har texter – men efter de recensioner
jag fick för boken har ju ribban
höjts. Kraven har ökat och man är
rädd att falla. Jag inser att det måste
få ta tid med en ny bok.
Vill du berätta något om det?
Vad som intresserar mig är platsernas
poesi. Jag har bott en del under kortare
perioder i andra länder där jag har
funnit platser som jag vårdar inom
mig.
Text: Inger Öhrqvist
Foto: Annika Sundin
Skrivet om Till Lärkvatten
”…min läsning präglas av den lockande
osäkerheten och den stillsamma suggestionen
hos den poetiska trakt som är Vid Lärkvatten”
Jesper Olsson, Svenska Dagbladet
”Lika ljuvlig som förrädisk”
Henriette Zorn, Södra Dalarnes tidning
”Vid Lärkvatten är fascinerande men alltför
kortfattad läsning”
Björn Gunnarsson, Göteborgsposten
”Tapaninen har skrivit en högst läsvärd och
suggestiv berättelse…”
Agneta Rosendal, Nerikes Allehanda
Vid Lärkvatten finns som talbok, inläst av
Maria Tapaninen själv, från december 2003
13

Tekniken förenklar
Evas vardag
Klockan sex på morgonen väcks jag
av min talande väckarklocka. Jag har
inte bestämt vilken tröja jag ska ta
idag, den röda eller den beiga. De är
likadana, bortsett från färgen förstås,
så jag använder min färgindikator för
att skilja dem åt.
Jag vacklar in i köket och öppnar
kylskåpet. Förhoppningsvis har barnen
satt in mjölkpaketen på rätt
ställe. Dem kan jag inte skilja åt, om
jag inte själv märker dem. Det är jag
oftast för lat för.
Jag stoppar ner min cd/mp3-spelare
i ryggsäcken tillsammans med
styrelseinformationen på DAISYskiva.
Jag har läst den, men vill repetera
ett par ärenden. Jag tar upp min
vita käpp ur fickan och ger mig iväg
till jobbet.
Framme på jobbet läser jag min epost
med syntetiskt tal och punktskrift.
Jag lyssnar av min röstbrevlåda
via telefonen. Mitt arbetsbiträde och
jag går igenom min post i svartskrift.
14
Efter lunch ska jag på styrelsemöte
i Sigtuna. Jag beställer färdtjänst.
I taxin tar jag upp cd/mp3spelaren
och snabbläser styrelsehandlingarna
igen. Skönt att slippa
plocka med kassetter, för de ramlar
alltid ner på golvet när man är ute och
reser, och det är så besvärligt att hitta
dem igen.
Mötet gick ovanligt fort, men det
är ingen idé att åka tillbaka till jobbet.
Så jag kommer hem igen redan
klockan fyra. Det har kommit en hel
del post i brevlådan. En veckotidning
i punktskrift, denna gång med månadens
korsord, ett nyhetsbrev för synskadade
kvinnor på kassett och TPB:s
tidning ”Bibliotek för alla” på DAISY.
Det är den enda DAISY-tidningen än
så länge. I brevlådan ligger också två
DAISY-romaner jag beställde från
kommunbiblioteket i förrgår.
Ett tjockt kuvert med punktskrift
innehåller bruksanvisningen till min
nya mikrovågsugn. Jag skickade
På punktskrift kan Eva läsa både sin almanacka och bruksanvisningen till mikron som kom med posten.
DAISY, punktskriftstjänst, lässervice...
Med hjälpmedel och ny teknik blir
vardagen betydligt enklare för
Eva Björk, blind sedan födseln och
chef för Synskadades Riksförbunds
informations- och IT-avdelningar.
Följ henne en helt vanlig dag.
bruksanvisningen till TPB:s punktskriftstjänst
för några veckor sen, och
nu har den kommit i punktskrift.
Det gör det möjligt för mig att använda
alla finesserna på mikron.
Från ett studieförbund har jag fått
höstens studieprogram på kassett.
Jag läser lite snabbt och fastnar för en
studiecirkel om min hembygd. Jag
ska ringa SRF och beställa studieboken.
Den finns inte inläst, men de
läser in den på DAISY åt mig så jag
får den i tid inför cirkeln.
Sen är det förstås en del svartskriftspost.
Jag abonnerar på SRF:s
tjänst ”Lässervice via telefax”. För en
låg kostnad har jag fått låna en förprogrammerad
telefax. Så jag sätter
mig vid telefaxen och skickar de båda
breven och reklamen via fax till Läscentralen
som har öppet ända till tio
på kvällen. Efter några minuter ringer
de upp mig och berättar att det första
brevet var en räkning och det andra en
kallelse till läkaren.
Jag skriver upp läkartiden i min
punktskriftsalmanacka. Reklamen
innehöll bl.a. extrapriser från min
matvaruaffär. Jag lägger till de matvaror
jag ska köpa på min köplista, i
punktskrift förstås. Idag var det
ingen post jag ville spara i datorn. I
så fall skannar jag in den.
Jag tar med mig köplistan och
käppen och går till mataffären. Där
får jag hjälp av personalen att plocka
ihop varorna. Jag betalar med mitt
kort, som jag har på en bestämd plats
i plånboken, och bär sedan hem varorna.
Vi ska ha tjejträff i kväll. Jag tar
fram min DAISY-spelare och min
favoritkokbok. Jag har redan valt recept
och lagt in bokmärken på rätt
ställen. Jag stoppar spelaren i en
plastpåse, så jag inte ska kladda ner

En plastpåse skyddar DAISY-spelaren
när Eva lagar mat efter recept.
den, och sätter igång med matlagningen.
Det är mycket lätt att förflytta
sig mellan de olika recepten i
DAISY-boken, och bokmärkena
flyttar jag med mig vartefter matlagningen
framskrider. Det är underbart
att slippa ha hela köksbordet
fullt av kokböcker i punktskrift, för
recepten är ju alltid i olika volymer.
Recept på kassett har jag aldrig lärt mig
använda. Det är ju helt omöjligt om
man ska använda två recept som finns
på olika ställen på samma kassett.
En av mina gäster är blind precis
som jag, en är synsvag och två är fullt
seende. Jag har med hjälp av datorn
plockat ihop ett sånghäfte, som jag
tagit ut i punktskrift, på storstil och
i vanlig skrift. Det underlättar när vi
ska sjunga tillsammans.
Innan de kommer tänder jag mysbelysningen
i vardagsrummet. Med
min ljusindikator kollar jag om lamporna
är tända eller släckta. Jag väljer
duk och servetter med hjälp av
färgindikatorn. Hur klarade man sig
innan den fanns?
När jag kryper i säng vid tvåtiden
lägger jag in ett bokmärke i DAISYboken,
för jag kommer nog att
somna fort, när jag haft en så jäktig
dag. Jag orkar inte läsa min
punktskriftsbok som jag fick från
bokklubben Club Braille i går. Det är
lättare att somna till en talbok. På
natten vaknar jag till. Talboken läser
snällt på. Jag går tillbaka till bokmärket
jag satte innan jag somnade,
startar läsningen och somnar om
lika fort igen.
Foto: Annika Sundin
Fotnot: Sedan september i år kommer även
tidningen Perspektiv ut som DAISY.
Om och för barn
Taktila bilderböcker
Nalle heter en ny taktil bilderbok för små barn. Boken bygger på
den klassiska pekboken av Grete Janus Hertz. I boken beskrivs
bland annat färgen på alla de kläder och saker som omger
Nalle.
Den taktila bilderboken Hej, titta här! bygger på Ilon Wiklands
pekbok och avbildar några vanliga föremål i ett litet barns
vardag.
Båda böckerna passar mycket bra att använda för synsvaga barn
och barn med synrester. Låna gärna böckerna från TPB.
Barntåget i österled
Foto: Studio Lindström
Barntåget, en utställning från Hjälpmedelsinstitutet, visar med
praktiska exempel hur barn med funktionshinder kan leka och
ha roligt om de får rätt hjälpmedel. Våren 2002 turnerade
Barntåget i Sverige. Därefter har utställningen varit i Bryssel och
S:t Petersburg och skall våren 2004 vidare till Estland, Lettland,
Litauen och Polen. TPB deltar med DAISY-spelare och exempel
på barnböcker.
Lästips för barn med utvecklingsstörning
”Vi vill också läsa!” heter en ny och moderniserad upplaga av
Britt Nedestams antologi med lästips för barn med utvecklingsstörning
(utg. Bibliotekstjänst). I boken presenteras bland annat
LL-böcker, böcker med symbolspråken pictogram och bliss,
talböcker, taktila böcker, datorprogram, specialbibliotek och
”äppelhyllor” på barnbibliotek. En användbar bok för alla som
arbetar med funktionshindrade barn och deras rätt till kulturell
stimulans.
15

Posttidning B
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
122 88 Enskede
Vuxenböcker
Cunningham, Michael
Timmarna
Speltid 6 tim 27 min/1 cd-rom
Inläsare Cecilia Agrell
16
ENSKEDE 1
Porto betalt
Port payé
P 3
Filmade böcker
Det är ganska vanligt att en film börjar sitt liv som bok. Film i all ära, men den är trots
allt alltid en tolkning av den skrivna texten. Därför vill man ibland gå till källan – till
boken. Här presenteras ett urval av de böcker som de senaste åren har resulterat i
filmer och som finns på TPB.
Romanen är en kärleksfull hyllning till
Virginia Woolfs roman ”Mrs Dalloway”.
Den första berättelsen handlar om
Virginia Woolf själv. I den andra förbereder
Clarissa Vaughan en fest för Richie
Brown, en aidssjuk, döende poet. Den
tredje historien handlar om Richies mor,
Laura Brown, som i Los Angeles 1949
hamnar i en virvel av tvivel och livssmärta.
Inläst ur Bonnier, 2000. Hce
Harris, Joanne
Choklad
Speltid 11 tim 32 min/1 cd-rom
Inläsare Maj-Britt Remper
Till en liten by i
södra Frankrike
kommer Vianne
och hennes
dotter Anouk.
Vianne öppnar
en chokladbutik
vid torget inom
syn- och dofthåll
för byprästen
curé Reynaud. Bara namnet gör
prästen arg: den himmelska pralinen, La
Céleste Praline. Alla oheliga allianser till
trots så kan prästen inte stoppa den
förändring som byn och dess invånare
genomgår. Inläst ur Richter, 1998. Hce
Highsmith, Patricia
En man med onda avsikter : samt
novellen Vem dör, vem lever?
Speltid 10 tim 3 min/1 cd-rom
Inläsare Leif Liljeroth
En roman om den känslokalle och
amoraliske Tom Ripley. Han lever ett
lugnt liv i sin villa i Frankrike när han
kontaktas av en bekant som ber om
hjälp. Efter diverse förvecklingar åtar
sig Tom några mord på beställning,
och råkar därmed i konflikt med
maffian. Inläst ur Spektra, 1976. Hce
Mazetti, Katarina
Grabben i graven bredvid
Omfång punktskrift 4 volymer
Fullskrift
Desirée är nybliven änka vid drygt 30
år. På kyrkogården träffar hon lantbrukaren
Benny. De är totalt olika i stil och
intressen, hon är bibliotekarie och han
läser inte böcker. Men attraktionen är
stark och kanske, kanske räcker den
för att överbrygga olikheterna. Kopierad
från Alfabeta, 1998 Hc
Szpilman, Wladyslaw
Pianisten
Speltid 6 tim 45 min/5 kassetter
Inläsare Bert Kolker
I september 1939 ockuperas Polen av
nazisterna. Den judiska befolkningen
interneras och förs till olika förintelseläger.
Pianisten Wladyslaw Szpilman
räddas från lägren av en tysk officer.
Szpilman skrev sina memoarer 1945
men när de publicerades förbjöds de
omgående. Utdrag ur den tyske
kaptenens dagbok avslutar boken.
Inläst ur Bra böcker, 1999.
Ijz Szpilman, Wladyslaw.
Under överföring till DAISY.
Barnböcker
Johansson, Kerstin
Som om jag inte fanns
Omfång punktskrift 2 volymer.
Fullskrift
Elina bor i Tornedalen på 1930-talet.
Hennes pappa har just dött och
familjen har det fattigt och besvärligt.
Elinas hemspråk är finska men i skolan
måste hon tala svenska. I fantasin kan
hon tala med sin pappa. Kopierad från
A&W, 1978 Hcg
Sindbad Sjöfararen Del 1
Omfång punktskrift 1 volym.
Fullskrift. Glestryck
Speltid 2 tim 45 min/3 kassetter.
Inläsare Ulf Håkan Jansson.
I den första delen berättar Sindbad om
fyra resor. På sin första resa kom han
till en ö som visar sig vara en fisk.
Sindbad hann inte tillbaka till skeppet
utan fick tag på en träbalja och kom
snart iland och fick träffa sin gamle
kapten. Bearbetad och förkortad
upplaga. Kopierad från och inläst ur
Hegas, 1988-1989. Hcg
Thor, Annika
Sanning eller konsekvens
Speltid 2 tim 36 min/1 cd-rom
Inläsare Marianne Ekenbjörn
När Nora börjar
sexan är ingenting
sig likt.
Sabina, bästisen,
vill bara vara
med Fanny och
klassens tuffa
gäng. Karin
däremot, vill vara
med Nora men
vill Nora vara
med Karin? En berättelse om mobbning,
vänskap, stöld, svek samt
övergivenhet. Boken bygger på
manuskriptet till filmen med samma
namn. Inläst ur Bonnier Carlsen, 1997
Hcg
Foto: Studio Lindström