Läs mer - Hippocampus - SLU

Recommendations

Info

Sambandet av galoppbetyget som föl och hoppbetyget kan ses i figur 8. För de hästar som hade fått hoppbetyg 4-6,5 var det lika många som hade fått 7 respektive 8 på galoppen som föl. Däremot finns det en mycket svag tendens till att föl med 8 poäng på galoppen i större utsträckning får det högre hoppbetyget, 7-9 poäng, jämfört med föl med 7 poäng på galoppen. Figur 8. Sambandet mellan galoppbetyget på fölen och deras hoppbetyg vid treårstest. I figur 9 visas en jämförelse mellan fölklass och hoppklass på treårstest. Det går inte att utläsa något samband mellan den klass som hästen erhållit som föl och klass som lovande hopphäst på treårstest. Av de föl som erhållit klass I fick 43% diplom eller klass I medan hela 57% av klass I-fölen blev klass II-IV som treåring. Antal hästar Antal hästar 16 14 12 10 8 6 4 2 0 35 30 25 20 15 10 5 0 1p 2p 3p 4p 5p 6p 7p 8p 9p 10p Hoppbetyg Galoppbetyg 4-6,5p Hoppbetyg 7-9p I II Fölklass III Diplom Klass I Klass II Klass III Klass IV Figur 9. Jämförelse mellan fölklass och hoppklass vid treårstest. 10
Diskussion Resultatet visade att hypotesen var korrekt, det vill säga att det inte fanns något samband mellan resultatet vid fölbedömning och det hoppbetyg som samma häst fick som treåring. Undersökningen visade att fölpoängen för de 99 hästarna var fördelad mellan 41 poäng och 49 poäng där 45 poäng och 46 poäng överlägset var det mest förekommande resultatet. 48 % av fölen belönades med 45 eller 46 poäng. Det betyder att majoriteten av fölen var klass I-hästar som föl. Fölens galoppbetyg var fördelade mellan poängen 6 och 9. 8 poäng var den poäng som var mest utdelad, men även 7 poäng var ofta förekommande. Poäng 7 och 8 var utdelat till hela 97 % av alla fölen. Av dessa resultat anser jag att den slutsats som kan dras är att av den svenska halvblodshästen så är de allra flesta klass I-hästar som föl och under denna period i deras liv galopperar de för ett betyg som är 7-8-mässigt. Är alla hästar så bra som föl eller är det bara svårt att betygsätta hästarna när de är så unga? Gällande snittbetyget för hoppning var dessa poäng fördelat mellan 4 poäng och 9 poäng, där 7 poäng var det mest förekommande. Liksom i Thoréns studie (2002) var skalan dåligt utnyttjad. Undersökningen visade även att det var 43% av hästarna som var klass I som föl som sedan var diplom eller klass I hästar som hopptalanger vid treårstest. 57% av hästarna som var klass I som föl blev klass II-IV som hopptalanger. Detta visar att det inte finns något samband mellan de båda bedömningarna. Inga resultat visade på att en häst som fått mycket höga poäng som föl sedan även låg på mycket höga poäng i sin hoppning som treåring,. Resultaten visade inte heller att en häst med låga poäng som föl sedan även hade låga hoppbetyg som treåring. Fölbedömningens betydelse skulle kunna ifrågasättas med tanke på dessa resultat. Vad ska dras för någon slutsats av dessa resultat? Ska fölbedömningarna tas bort? Självklart ska fölbedömningarna inte tas bort, även om resultatet inte är en garanti för framtida prestationer inom hoppningen. Att visa sitt föl på en fölbedömning kan vara en rolig sak att göra med sitt föl, men även ett marknadsföringstillfälle och en social aktivitet. Det resulterar däremot inte i att det är Sveriges bästa föl som blir årets föl eftersom långt ifrån alla föl visas. Jag tror att de som visar sina föl är de uppfödare som har ett föl, de större uppfödarna med fler föl visar inte. Den största orsaken till det är säkerligen att det inte finns tid plus att framförallt hoppuppfödarna tror sig veta av erfarenhet att det inte finns någon garanti på att ett högt belönat föl också blir en stor hopptalang. Har man som målsättning att sälja sitt föl redan i denna ålder så kan det vara meningsfullt att visa om det är ett bra föl eftersom höga poäng säkerligen är säljande. Jag tror personligen att den säljande effekten av ett högt belönat föl främst gäller gångartsföl. Jag tror också att möjligheten till ett samband mellan fölpoäng och gångartspoäng som treåring är större än sambandet med hoppningen, helt enkelt därför att fölbedömningen tar större hänsyn till typ och rörelser, men inte har något hoppmoment. För att vidareutveckla dessa resultat och göra dem ännu säkrare borde fler årgångar undersökas, så att man kan se att även andra årgångar följde samma mönster. Det låga antalet hästar gör det svårt att dra en ordentlig slutsats. En annan sak som skulle förbättra resultatet var att alla Sveriges föl skulle visas och därefter också visas som treåringar. Om detta gjordes skulle ett klart och säkert mönster kunna ses, men att få igenom detta skulle vara en omöjlighet. En uppföljning av denna undersökning skulle kunna göras i ett senare stadium när 11
Page 1 and 2: Innehållsförteckning Förord 2 Re
Page 3 and 4: Inledning Går det med ledning av f
Page 5 and 6: För att erhålla diplom som dressy
Page 7 and 8: Resultat Poängfördelning Av de 99
Page 9: Hoppbetyget för hästarna vid tre
Page 13: Litteraturförteckning Avelsföreni

Läs mer - Hippocampus - SLU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?