Läs mer - Hippocampus - SLU

Innehållsförteckning
Förord 2
Referat 2
Inledning 3
Litteraturstudie 3
Fölbesiktning 3
Treårstest 4
Unghästtest för treåriga hästar 5
Forskningsresultat 6
Material och metoder 6
Material 6
Metoder 6
Resultat 7
Poängfördelning 7
Sambandet 9
Diskussion 11
Litteraturförteckning 13
Internetreferenser 13
Personliga meddelande 13

Förord
Jag vill tacka all som hjälpt mig att genomföra detta fördjupningsarbete. Främst vill jag tacka
min handledare Åsa Gelinder, som hela tiden kommer med nya idéer och förslag. Hon har
varit mycket snabb med svara på mina frågor och rättningar av arbetet trots att hon har
mycket att göra. Vill även tacka Mia Lundberg som såg till att jag kom igång med arbetet och
personalen på ASVH:s kansli för vänligt bemötande.
Referat
2
TUSEN TACK!!!!!!
Målet med den svenska produktionen av hästar är att få fram fina sporthästar som kan hävda
sig i internationell konkurrens. Hur ska man tidigt veta vilka hästar som kommer att bli de
bästa på tävlingsbanan och som det är värt att satsa lite extra på? Är det möjligt att redan på
fölbedömning se vilka hästar som kommer att bli de bästa? Syftet med det här arbetet var att
se om man kan förutsäga vilket hoppbetyg hästen kommer att få som treåring genom att titta
på poängen som hästen fick som föl. Frågeställningen i denna undersökning var om det fanns
något samband mellan hästarnas resultat vid fölbedömning och treårsbedömning gällande
hoppning.
Undersökningen omfattade fölbedömningsresultat från 1999 och resultat från treårstest och
unghästtest för treåriga hästar 2002. Det var 99 hästar som deltagit i båda bedömningarna. Det
gick inte att se något samband mellan totalpoängen vid fölbedömning och hoppbetyg som
treåring. Ej heller kunde samband ses mellan galoppbetyg på fölbedömning och senare
hoppbetyg. Vid en jämförelse mellan klass som föl och klass vid treårstest gick det heller inte
att utläsa något samband.
Resultatet från studien gör att värdet av fölbedömningarna kan ifrågasättas. Man ska däremot
komma ihåg att materialet enbart utgjordes av 99 hästar och för ett säkrare resultat bör flera
årgångar följas upp. Fölbedömningen har andra värden, såsom ett marknadsföringstillfälle och
social aktivitet. Jag tycker därför att man ska fortsätta visa sina föl vid fölbedömningar även
om sambandet med framtida prestationer inte kan bevisas. En slutsats är att visa sitt föl vid en
fölbedömning kan vara roligt om det är en fölunge som ser trevlig ut men resultatet är ingen
garanti för framtida karriären.

Inledning
Går det med ledning av fölbedömningsresultaten förutsäga vilket hoppbetyg hästen kommer
få i löshoppning vid treårstest? Om det visade sig finnas ett positivt samband mellan de båda
bedömningarna skulle fölresultatet kunna vägleda uppfödarna i frågan om hur mycket tid och
pengar som ska läggas ner på hästen fram till treårstestet. Ett samband kan även underlätta vid
eventuell försäljning redan under de första levnadsåren i hästens liv. Köpare av föl och unga
hästar skulle också med större säkerhet hitta de rätta individerna. Om det däremot inte finns
något samband kan värdet av fölbedömningarna ifrågasättas.
Mitt egna stora intresse för avel och unghästar gör att jag tycker att det är intressant att
undersöka om det finns något samband mellan fölbedömning och treårstest. Eftersom mitt
intresse huvudsakligen är hoppning är jag mest intresserad av att ta reda på om fölresultatet
har något samband med treårstestets hoppbetyg. Då fölbedömning först blev en officiell
bedömning 1999 har ingen tidigare studie gjorts inom området.
Syftet med arbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan totalpoängen samt
galoppbetyget vid fölbedömning och hoppbetyg vid treårstest. Hypotesen är att det inte finns
något samband mellan dessa båda bedömningar. Undersökningen är begränsad till de hästar
som deltagit i fölbedömningen 1999 och därefter också deltagit i treårstest eller unghästtest
för treåriga hästar år 2002
Litteraturstudie
Fölbesiktning
Inom halvblodsaveln kan man visa sitt föl på fölbesiktning på hösten under fölets första
levnadsår. Det är en officiell bedömning. Vid visningen är även modern till fölet med.
Fölet bedöms enligt 60-poängskalan, dvs:
1. Typ 1-10 poäng
2. Huvud, hals och bål 1-10 poäng
3. Extremiteter och rörelsernas korrekthet 1-10 poäng
4. Skritt 1-10 poäng
5. Trav 1-10 poäng
6. Galopp 1-10 poäng
I förhållande till totalpoängen delas fölen in i olika klasser:
Klass l: 45p och uppåt
Klass ll: 42-44p
Klass lll: 40-41p
Klass lV: 39p och lägre
Vid visningen leder man sto och föl vid hand när exteriören och skritten bedöms. När trav och
galopp ska bedömas får fölet springa lös. De bästa fölen från fölbesiktningen som går vidare
till fölchampionat bedöms där på speciella protokoll eftersom det räknas som en utställning
och inte är avelsvärderingsgrundande (ASVH, www).
3

Treårstest
För att vi i Sverige ska få en så prestationsinriktad avel som möjligt är det viktigt att urvals-
och avelsvärderingsmomenten visar en verklig bild. Det är viktigt att bedömningarna sker
redan i tidig ålder och att dessa sedan genomförs för hästarna genom alla årgångarna (ASVH,
www). Treårstestet infördes 1999 och ersatte då den dåvarande treårspremieringen.
Treårspremieringen ansågs inte längre svara upp på marknadens krav (Philipsson,1999).
Kvalitetsbedömningen har varit den del i avelsarbetet som näst efter bruksproven varit
viktigast för avelsframsteget i svensk ridhästavel. För att försöka höja avelsframsteget
ytterligare, framförallt fånga upp unga ston tidigt startades treårstestet. Det genomförs i hela
landet på våren innan betäckningssäsongen startar så att man kan sätta in de bästa stona i avel
redan som treåringar (ASVH, www).
Treårstestets målsättning kan sammanfattas på följande sätt:
♦ att göra en allsidig bedömning på vad som är lämpligt att bedöma hos denna åldersgrupp
♦ att stimulera stoägare att sätta in bra ston i avel redan som treåringar
♦ att dressyr och hoppning jämställs i avelsmålet
♦ stimulera så att en tidigare hantering av den unga hästen sker och att fler hästar rids in på
våren som treåringar
♦ medverka till marknadsföring av den unga hästen genom att stimulera samarbetet mellan
uppfödare, ryttare, tränare och domare
♦ leder till ett bättre underlag för tidig avkommeuppföljning för hingstarna eftersom fler
treåringar av båda könen visas (Philipsson, 1999).
Hästen visas vid följande stationer:
1. Mankhöjdsmätning och ID-kontroll.
2. Rörelser i frihet, löshoppning och exteriörbedömning.
3. Frivilligt ridprov (är obligatoriskt för att kunna erhålla diplom om denna
poäng uppnås)
Följande egenskaper bedöms och betygsätts mellan 1 och 10:
♦ Typ
♦ Huvud, hals och bål
♦ Extremiteter och rörelsernas korrekthet
♦ Rörelsemekanik i skritt
♦ Rörelsemekanik i trav
♦ Rörelsemekanik i galopp (bedöms endast i frihet)
♦ Löshoppning, teknik och förmåga
♦ Löshoppning, temperament och allmänt intryck
(ASVH, www).
Hästarna klassindelas som dressyrtalang respektive hopptalang efter bedömningen. Poäng
som lovande dressyrtalang beräknas som summan av följande delpoäng: Typ – huvud, hals
och bål – extremiteter och rörelsernas korrekthet – skritt – trav – galopp. Poäng som lovande
hopptalang beräknas som summan av Typ – huvud, hals och bål – extremiteter och
rörelsernas korrekthet –galopp – löshoppning, teknik och förmåga – löshoppning,
temperament och allmänt intryck.
4

För att erhålla diplom som dressyrtalang ska lägst 47 poäng uppnås, ingen delpoäng under 7,
minst ett gångartsbetyg över 7 och godkänt ridprov. För att erhålla diplom som hopptalang
gäller att lägst 47 poäng uppnås, lägst 8 poäng i de båda hoppbetygen, ingen delpoäng under 7
och godkänt ridprov. För övriga klasser gäller följande indelning:
klass l lägst 45 poäng
klass ll 42-44 poäng
klass lll 40-41 poäng
klass lV 39 poäng eller lägre eller när hästen erhållit någon delpoäng under 5 i något av
de moment som ingår i respektive gren (ASVH, www).
Antal deltagande hästar har varit ganska konstant förutom sista året då deltagandet minskat
något:
♦ 1999 deltog 935 hästar
♦ 2000 deltog 897 hästar
♦ 2001 deltog 888 hästar (ASVH, 2001)
♦ 2002 deltog 605 hästar (Åsa Gelinder, SLU, 2003)
Unghästtest för treåriga hästar
Unghästtest som bedömningsform har nu försvunnit och existerade bara under 2002. Från och
med 2003 finns bara bedömningsformen treårstest för de treåriga hästarna (Nickesson, 2003).
Anledningen till att Unghästtestet försvunnit är att deltagarantalet var för lågt. En trolig orsak
till det låga antalet var säkerligen att vid denna bedömningsform ställdes högre krav på
unghästen (Fromme, pers. medd., 2003).
Unghästtestets målsättningar var:
♦ Unghästtiden är en av de viktigaste perioderna i hästens liv, den ska därför börja ridas
regelbundet för att kunna utveckla sina anlag och egenskaper.
♦ Kunna se vilka förutsättningar och kvalitéer den unga hästen har och vilket hälsotillstånd
den befinner sig i.
♦ Ge ett statistiskt underlag för avkommebedömningar av ston och hingstar, plus ett bra
material för forskning- och utvecklingsarbete.
♦ Ge hästägarna en kvalificerad rådgivning om hästens fortsatta träning.
♦ Talangjakt för tävlingsämnena.
♦ Kunna marknadsföra unga testade hästar (ASVH, www).
Unghästtest genomfördes regionalt runt om i landet under maj – augusti 2002. De hästar som
fick högst poäng på respektive visningsplats gick vidare till final i Avels- och
sportchampionatet (ASVH, www).
Hästarna bedömdes på följande fem stationer:
♦ Hälsotillstånd: veterinärer undersöker hästarna på två olika stationer och bedömer deras
hälsotillstånd på skalan 1-10 poäng. Temperament och allmänt intryck bedöms också.
♦ Exteriörbedömning enligt 50-poängskalan, dvs galoppen bedöms ej.
♦ Gångarter: domaren bedömer hästen i skritt, trav och galopp under ryttare, även
temperament och allmänt intryck bedöms.
♦ Hoppning: domaren bedömer hästen i löshoppning och temperament och allmänt intryck
(ASVH, www).
Hästarna fick två olika slutpoäng, en som lovande hopphäst och en som lovande dressyrhäst.
Som lovande hopphäst togs hänsyn till följande delpoäng: hälsotillstånd (V), exteriör (E),
5

löshoppning (LH) och temperament vid löshoppning (TLH). Som lovande dressyrhäst ingick
följande delpoäng i beräkningarna: hälsotillstånd (V), exteriör (E), gångarter (G) och
temperament vid gångarter (TG). Poängberäkningen gjordes på följande sätt:
♦ Lovande hopphäst = V+E+2*LH+TLH/5
♦ Lovande dressyrhäst = V+E+2*G+TG/5
Maximalpoängen i de två olika grenarna var 10 (ASVH, www).
Forskningsresultat
Emma Thorén (2002) gjorde en genetisk analys av data från treårstest och en jämförelse
mellan resultat vid treårstet och kvalitetsbedömning. Analysen av resultaten från treårstestet
visar medelhöga arvbarheter, vilket bekräftar att materialet är användbart för fortsatt genetisk
analys. Höga genetiska samband mellan egenskaper bedömda vid treårstest och vid
kvalitetsbedömning bör göra resultaten från treårstesten intressanta för att komplettera
avelsvärderingen (BLUP), vilken idag baseras enbart på resultat från kvalitetsbedömningen.
Skattningen av avelsvärden kan därmed göras tidigare. Dessutom blir skattningen av
avelsvärden säkrare i och med att det blir fler bedömningstillfällen (både treårstest och
kvalitetsbedömning). Thorén (2002) kunde också dra slutsatsen att treåringarnas gångarter
inte behöver bedömas under ryttare för att få en god uppfattning av deras gångarter tack vare
höga genetiska korrelationer mellan gångarter vid hand och fritt på treårstest och gångarter
under ryttare på kvalitetsbedömning. Det framkom också att det fanns positiva genetiska
korrelationer mellan exteriör, hopptalang och dressyrtalang. Det ger en indikation på att det är
möjligt att kombinera god exteriör, goda hoppegenskaper och dressyregenskaper i samma
hästpopulation. Varken vid treårstest eller kvalitetsbedömning utnyttjas hela poängskalan
gällande bedömning av exteriör och gångarter. Det görs däremot vid hoppning (Thorén,
2002).
Material och metoder
Material
De hästar som ligger till grund för denna undersökning är fölårgången 1999. De hästar som
ingår i studien är de som deltagit i fölbedömning och sedan även deltagit i regionalt treårstest
alternativt unghästtest för treåriga hästar 2002. Materialunderlaget är till ASVH inkomna
protokoll från fölbedömningarna som ASVH:s kansli i Flyinge hade samlat i en pärm.
Fölpärmen innehöll 348 hästar. Från institutionen för husdjursgenetik, SLU, erhölls resultat
för de hästar som bedömts även på treårstest eller unghäst test år 2002, vilket omfattade 99
hästar. Av de 99 treåriga hästarna deltog 72 hästar regionalt treårstest och 27 hästar deltog i
unghästtest för treåriga hästar.
Metoder
I Microsoft Excel sammanställdes och bearbetades totalpoängen och det galoppbetyg som
hästen fått vid fölbedömning och treårstest samt det hoppbetyg som hästen fick som treåring
vid treårstest alternativt vid unghästtest. Fölen och de hästar som deltagit i treårstest delades
in enligt klassindelningen I-IV. Det hoppbetyg som användes var medelvärdet av betyget för
teknik och förmåga och betyget för temperament och allmänt intryck. Hästarna delades in i
två grupper efter hoppbetyget enligt följande:
- grupp 1: hoppbetyg 1-6,5
- grupp 2: hoppbetyg 7-10
6

Resultat
Poängfördelning
Av de 99 hästarna som deltog i undersökningen fördelades fölpoängen mellan klass I-III som
kan ses i figur 1, och mellan 41 poäng och 49 poäng som kan ses i figur 2. Majoriteten av
fölen hade uppnått klass l och 45 eller 46 poäng.
.
Figur 1. Klassindelning vid fölbedömning
Antal bedömda hästar
Antal bedömda hästar
80
60
40
20
30
25
20
15
10
5
0
0
l ll lll lV
Klassindelning
41p 42p 43p 44p 45p 46p 47p 48p 49p
Fölpoäng
Figur 2. Fördelningen av totalpoängen vid fölbedömning.
Fölens galoppbetyg var fördelade mellan poängen 6 och 9, vilket kan ses i figur 3. Betyg 7
och 8 var det betyg som tilldelats flest föl. 97% av fölen hade erhållit 7 eller 8 i galoppbetyg.
7

Antal bedömda hästar
60
50
40
30
20
10
0
Figur 3. Fördelningen av galoppbetyget vid fölbedömning
Av de 99 hästar som deltog i undersökningen var det 72 hästar som deltog i treårstest.
Totalpoängen av hopptalanger var fördelat mellan diplom och klass IV mellan poängen 34
och 52, där klass II och 46 poäng var mest förekommande. Klassindelningen kan ses i figur 4
och fördelningen av totalpoängen kan ses i figur 5.
Antal bedömda
hästar
1p 2p 3p 4p 5p 6p 7p 8p 9p 10p
Galoppbetyg
Figur 4. Klassindelning hopptalanger vid treårstest.
Antal bedömda hästar
10
8
6
4
2
0
25
20
15
10
5
0
34p
Diplom l ll lll lV
36p
38p
40p
Klassindelning
Figur 5. Fördelning av totalpoängen av hopptalanger vid treårstest.
42p
44p
8
46p
Hopptalangpoäng
48p
50p
52p

Hoppbetyget för hästarna vid treårstest och unghästtest varierade mellan 4 och 9 poäng som
kan ses i figur 6. Det mest förekommande betyget var 7. I övrigt var det jämnt fördelat mellan
de andra förekommande betygen med undantag av 4, 4,5 och 9 poäng som endast ett fåtal
hästar hade erhållit.
Antal bedömda hästar
25
20
15
10
5
0
Figur 6. Fördelningen av hoppoängen vid treårstest och unghästtest.
Sambandet
I figur 7 kan sambandet mellan hästarnas sammanlagda fölpoäng och hoppbetyget ses. Det
vanligaste hoppbetyget för klass I-fölen var 7. Det var lika många klass I-föl som hade fått 5,5
poäng i hoppning som hade fått 8 poäng. Dessa var fler än de som fått 6-6,5 respektive 7,5
poäng. För klass II-fölen var 6,5-7 poäng vanligast och fördelningen var mer normalfördelad
jämfört med klass I-fölens hoppbetyg.
Antal bedömda hästar
16
14
12
10
8
6
4
2
0
1p 2p 3p 4p 5p 6p 7p 8p 9p 10p
Hoppbetyg
Klass l 45>p Klass ll 42-44p
Klass lll 40-41p
Figur 7. Sambandet mellan fölpoäng och hoppbetyg
1p
1,5p
2p
2,5p
3p
3,5p
4p
4,5p
5p
5,5p
6p
6,5p
7p
7,5p
8p
8,5p
9p
9,5p
10p
Hoppbetyg
9

Sambandet av galoppbetyget som föl och hoppbetyget kan ses i figur 8. För de hästar som
hade fått hoppbetyg 4-6,5 var det lika många som hade fått 7 respektive 8 på galoppen som
föl. Däremot finns det en mycket svag tendens till att föl med 8 poäng på galoppen i större
utsträckning får det högre hoppbetyget, 7-9 poäng, jämfört med föl med 7 poäng på galoppen.
Figur 8. Sambandet mellan galoppbetyget på fölen och deras hoppbetyg vid treårstest.
I figur 9 visas en jämförelse mellan fölklass och hoppklass på treårstest. Det går inte att utläsa
något samband mellan den klass som hästen erhållit som föl och klass som lovande hopphäst
på treårstest. Av de föl som erhållit klass I fick 43% diplom eller klass I medan hela 57% av
klass I-fölen blev klass II-IV som treåring.
Antal hästar
Antal hästar
16
14
12
10
8
6
4
2
0
35
30
25
20
15
10
5
0
1p 2p 3p 4p 5p 6p 7p 8p 9p 10p
Hoppbetyg Galoppbetyg
4-6,5p Hoppbetyg 7-9p
I II
Fölklass
III
Diplom Klass I Klass II Klass III Klass IV
Figur 9. Jämförelse mellan fölklass och hoppklass vid treårstest.
10

Diskussion
Resultatet visade att hypotesen var korrekt, det vill säga att det inte fanns något samband
mellan resultatet vid fölbedömning och det hoppbetyg som samma häst fick som treåring.
Undersökningen visade att fölpoängen för de 99 hästarna var fördelad mellan 41 poäng och
49 poäng där 45 poäng och 46 poäng överlägset var det mest förekommande resultatet. 48 %
av fölen belönades med 45 eller 46 poäng. Det betyder att majoriteten av fölen var klass
I-hästar som föl. Fölens galoppbetyg var fördelade mellan poängen 6 och 9. 8 poäng var den
poäng som var mest utdelad, men även 7 poäng var ofta förekommande. Poäng 7 och 8 var
utdelat till hela 97 % av alla fölen. Av dessa resultat anser jag att den slutsats som kan dras är
att av den svenska halvblodshästen så är de allra flesta klass I-hästar som föl och under denna
period i deras liv galopperar de för ett betyg som är 7-8-mässigt. Är alla hästar så bra som föl
eller är det bara svårt att betygsätta hästarna när de är så unga?
Gällande snittbetyget för hoppning var dessa poäng fördelat mellan 4 poäng och 9 poäng, där
7 poäng var det mest förekommande. Liksom i Thoréns studie (2002) var skalan dåligt
utnyttjad.
Undersökningen visade även att det var 43% av hästarna som var klass I som föl som sedan
var diplom eller klass I hästar som hopptalanger vid treårstest. 57% av hästarna som var klass
I som föl blev klass II-IV som hopptalanger. Detta visar att det inte finns något samband
mellan de båda bedömningarna.
Inga resultat visade på att en häst som fått mycket höga poäng som föl sedan även låg på
mycket höga poäng i sin hoppning som treåring,. Resultaten visade inte heller att en häst med
låga poäng som föl sedan även hade låga hoppbetyg som treåring. Fölbedömningens
betydelse skulle kunna ifrågasättas med tanke på dessa resultat.
Vad ska dras för någon slutsats av dessa resultat? Ska fölbedömningarna tas bort? Självklart
ska fölbedömningarna inte tas bort, även om resultatet inte är en garanti för framtida
prestationer inom hoppningen. Att visa sitt föl på en fölbedömning kan vara en rolig sak att
göra med sitt föl, men även ett marknadsföringstillfälle och en social aktivitet. Det resulterar
däremot inte i att det är Sveriges bästa föl som blir årets föl eftersom långt ifrån alla föl visas.
Jag tror att de som visar sina föl är de uppfödare som har ett föl, de större uppfödarna med fler
föl visar inte. Den största orsaken till det är säkerligen att det inte finns tid plus att framförallt
hoppuppfödarna tror sig veta av erfarenhet att det inte finns någon garanti på att ett högt
belönat föl också blir en stor hopptalang. Har man som målsättning att sälja sitt föl redan i
denna ålder så kan det vara meningsfullt att visa om det är ett bra föl eftersom höga poäng
säkerligen är säljande. Jag tror personligen att den säljande effekten av ett högt belönat föl
främst gäller gångartsföl. Jag tror också att möjligheten till ett samband mellan fölpoäng och
gångartspoäng som treåring är större än sambandet med hoppningen, helt enkelt därför att
fölbedömningen tar större hänsyn till typ och rörelser, men inte har något hoppmoment.
För att vidareutveckla dessa resultat och göra dem ännu säkrare borde fler årgångar
undersökas, så att man kan se att även andra årgångar följde samma mönster. Det låga antalet
hästar gör det svårt att dra en ordentlig slutsats. En annan sak som skulle förbättra resultatet
var att alla Sveriges föl skulle visas och därefter också visas som treåringar. Om detta gjordes
skulle ett klart och säkert mönster kunna ses, men att få igenom detta skulle vara en
omöjlighet. En uppföljning av denna undersökning skulle kunna göras i ett senare stadium när
11

det finns resultat från fler årgångar. En annan intressant frågeställning som bör undersökas är
varför en så liten andel hästar bedömdes både som föl och som treåringar. År 2002 var det
821 bedömda treåringar, 605 på treårstest och 216 på unghästtest. Av dessa 821 hästar var det
bara 99 hästar som också blivit bedömda som föl, även om det var 349 föl som bedömdes det
året. Det vill säga att bara 28% av hästarna som bedömdes som föl deltog i något test som
treåring. Jag anser att det är en mycket låg siffra, framförallt om några säkra slutsatser utifrån
min undersökning ska komma fram.
Som en sista slutsats kan jag bara poängtera att visa ett föl kan vara roligt om det är en
fölunge som ser trevlig ut men resultatet är ingen garanti för den framtida karriären.
12

Litteraturförteckning
Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen. 2001. ASVH 2001. Trelleborg.
Nickesson, E. 2003.Åter till kvalitetsbedömning och 3-årstest. Ridsport, nr 1, 47.
Philipsson, J. 1999. Lyckad start för treårstest! Stencil. Institutionen för husdjursgenetik,
Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.
Thorén, E. 2002. Genetisk analys av data från treårstest och jämförelse mellan resultat vid
treårstest och kvalitetsbedömning. Examensarbete 229. Institutionen för husdjurgenetik,
Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.
Internetreferenser
Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, ASVH,
www.asvh.se/asvh/kvalitet3.htm. 2002-09-23
www.asvh.se/asvh/storegl.htm. 2003-01-25
www.asvh.se/asvh/trears3.htm. 2003-01-25
Personliga meddelande
Maria Fromme. ASVH:s kansli, Flyinge. 2003-04-24.
Åsa Gelinder. Institutionen för husdjursgenetik, SLU. Asa.Gelinder@hgen.slu.se. 2003-04-
14.
13