Ett gott liv på äldre da´r - Broschyr - Bollnäs

Ett gott liv
på äldre da’r
Ett genombrottsprojekt för att
höja livskvaliteten hos äldre
med fokus på delaktighet, välbefinnande
och hälsa
September 2009 - maj 2010

Ett gott liv på äldre da’r
Livskvalitet handlar mycket om hur vi lyckas skapa relationer med andra
människor och upprätthålla en vardag med meningsfullt innehåll. Inom
kommunens äldreomsorg har det visat sig att när personalen själv får utveckla
och påverka innehållet i verksamheten utifrån den äldres individuella
önskemål och behov så ökar också den äldres livskvalitet och välbefinnande.
Det finns idag mycket forskning om vad som påverkar individens
upplevelse av livskvalitet och välbefinnande – Vad som
gör oss lyckliga! I vilken grad man är fysiskt och socialt aktiv, i
vilken utsträckning man tillåts vara delaktig och ha inflytande
över olika beslut som rör ens liv och vardag är några viktiga
faktorer.
Genombrottsprojektet - Ett gott liv på äldre dar har handlat
om hur vi på ett strukturerat sätt, med stöd av genombrottsmetoden,
kan förändra och förbättra för de äldre i vardagen.
Tyngdpunkten har legat på att öka välbefinnandet, minska oro,
förbättra måltidsmiljö, måltidsordning och förbättra personalens
planering av praktiskt vardagsarbete.
Genom att olika yrkeskategorier arbetat tillsamman mot gemensamt
uppsatta mål har det tvär professionella samarbetet
främjats och kunskap om vård och omsorg ökat.
Team deltagarna uppger att man tänker annorlunda, fokus
på individen ökat samt att man i större grad arbetar utifrån ett
rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt * - livskvaliteten
för de äldre har ökat helt enkelt.
I arbetsperioder har teamen testat och konkretiserat sina idéer
i det praktiska vardagsarbetet och däremellan deltagit på tre
lärandeseminarier. Dessa heldagar har syftat till att ge metod-
*Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt: Att den äldre har möjlighet att vara
aktiv utifrån sin egen förmåga och sina önskemål. Aktiviteter och träning integreras i
vardagen där de bästa träningsmöjligheterna finns, t.ex. vid daglig hygien, hushållsarbete,
promenader, utevistelse och trädgård. (Ett gott liv på äldre dar, Bollnäs kommun 2010)
kunskap, kunskapspåfyllnad inom ämnet genom olika föreläsare
samt inte minst
– att sprida goda idéer och inspireras av övriga team deltagare.
Projektet avslutas med en konferens där teamen presenterar
sitt förbättringsarbete.
DELTAGANDE TEAM FRÅN
BOLLNÄS KOMMUNS ÄLDREOMSORG
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hamrelunds servicehus våning 1, Bollnäs
Hällagården äldreboende våning 1,2,3,
Kilafors
Hällagården äldreboende våning 4, Kilafors
Karlslunds servicehus Gullvivan, Bollnäs
Karlslunds servicehus Linbacken, Bollnäs
Karlslunds korttidsboende Treklövern och
Solsidan, Bollnäs
Ringshögs Hemtjänstgrupp, Rengsjö
Ängslunda äldreboende våning A+A4, Arbrå
Ängslunda äldreboende våning B söder och
norr, Arbrå
m

ed fokus på delaktighet, välbefinnande och hälsa
Genombrottmetoden
Tar vara på medarbetares kreativitet
och ökar medarbetares delaktighet i
verksamheten.
Den grundläggande idén med genombrottsmetoden är att lyfta
fram erfarenheter och kunskap som finns men som inte tas till
vara eller tillåts komma fram. Metoden bygger på att man på
verksamhetsnära nivå jobbar med frågan
– Vad kan vi/jag göra här och nu?
Tvärprofessionella team samarbetar utifrån ett gemensamt
förbättringsfokus för att lära av varandra hur de kan förbättra
och utveckla sin verksamhet. Det handlar om att med kundernas
bästa i tankarna se över rutiner, processer, arbetsfördelning,
ja - allt som görs och kanske inte görs.
Genom att fastställa tydliga kundfokuserade mål, använda
enkla mått och mätmetoder och systematiskt testa förändringar
i liten skala sker ett lärande av vilka förändringar som leder
till förbättringar. Det kan även uttryckas som att gapet minskar
mellan det vi vet och vad vi gör.
Metoden har sin förebild i Breakthrough series utarbetad
vid The Institute for Healthcare Improvement (IHI) i Boston,
USA. Metoden har bearbetats för att passa svenska förhållanden
och introducerades av Landstingsförbundet 1997. Metoden
kan tillämpas av alla yrkeskategorier inom vård och omsorg
*Glädje och välbefinnande skalan där teamen värderar de äldres välbefinnande på en femgradig
skala. 1=djupt olycklig, nedslagen eller illa till mods, 2= bekymrad en smula olycklig, 3=neutral,
4=någorlunda nöjd och belåten, relativt lugn och harmonisk, 5=mycket glad och på väldigt gott
humör. Skalan kommer ursprungligen från Uggledalens äldreboende i Göteborg.
ÖVERGRIPANDE MÅL i projektet Ett gott liv på äldre da´r har
varit att öka delaktighet, välbefinnande och hälsa. Under projekttiden
har flera team löpande mätt de äldres glädje och välbefinnande*,
några team har gjort egna skalor enligt liknande
princip.
antal tillfällen
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
09-40
42
Antal Antal tillfällen i i % där glädje glädje och välbefinnande =>4. ≥ 4
Ängslunda A4
44
46
48
Här är ett exempel på en glädje och välbefinnadekalkyl.
50
52
I maj 2010 kan vi se att de nio teamen sammanlagt har planerat
och genomfört över 110 tester. Flertalet av dem har varit
lyckade och permanentats i verksamheten. Testerna har bidragit
till att samtliga team har uppnått minst ett av sina mål.
Här följer en sammanfattning av teamens arbete. Utförliga
slutrapporter kan beställas av teamens kontaktpersoner.
10-10-01
vecka
3
5
7
9
11
13
15
17
Antal
Mål

Ängslunda våning B, norr och söder, Arbrå
Demensboende med 17 platser fördelade på två avdelningar, norr och söder.
Förändring vid
måltiderna stillade oron
Det fanns en oro bland kunderna, speciellt
på eftermiddagarna och kvällarna. Vårt
mål var att minska oron och skapa lugn och
harmoni. Genom att förändra måltiderna
och aktivera de mest oroliga så har välbefinnandet
ökat.
- Det mest lyckade var att vi förändrade måltidssituationerna.
Tidigare var det mycket spring med att ställa fram tallrikar,
plocka undan och diska. Det var slamrigt och upplevdes stressigt.
Nu delar vi ut maten vid borden och sitter med vid borden.
Det blir en trevlig samtalsstund och vi dukar inte av förrän alla
ätit färdigt, säger Åsa Jonsson med ett leende på läpparna.
Ett försök med aktivitetsstunder på för- och eftermiddagar
med spel, korgboll, korsord mm gav resultat. Även de mest oroliga
blev lugnare vilket hade en inverkan på hela gruppen. Ett
annat test som har lett till en fast rutin är fikastunderna med
musik på kvällarna. Man stänger av tv:n, lyssnar på musik,
sjunger och fikar tillsammans. – Det här ger ett välbefinnande
som stannar kvar. Det är också bra för nattsömnen att lägga sig
när både magen och själen mår gott säger Gun-Britt Mattsson,
som jobbar på nätterna och som märkt en skillnad när det gäller
nattsömnen hos många.
Redan tidigare har de varit mycket aktiviteter på avdelningen.
Aktiviteter som nu utvecklats än mer. Varje vecka har kunden
egen tid, en halv timme med sin kontaktperson. Då gör man
något tillsammans, det kan vara allt från en promenad till att
fixa håret. Det är väldigt uppskattat.
Teammedlemmar: Anna Dahrén, Gun-Britt Mattsson,
Eva Gustavsson, Karin Johansson och Åsa
Jonsson. Ej på bild: Anette Eriksson
Handledare: Åsa Wallberg
Enhetschef: Agneta Carlsson
HAR DÅ ALLT GÅTT SOM PÅ RÄLS FÖR TEAMET?
- Vi har haft problem att få övrig personal att förstå vad projektet
gått ut på. Kanske pga att boendet renoverats under tiden.
Så några av våra förslag som ex Praktiska turen, där vi tänkt
schemalägga arbetet med städning och aktivitet, för att frigöra
tid för kunderna funkade inte. Det var inte alls populärt liksom
våra försök till bordsplacering under den jobbiga renoveringstiden.
Men praktiska turen tror vi ändå på och kanske kan vi
entusiasmera övrig personal lite längre fram, säger Åsa.
Via dagliga mätningar av ”glädje och välbefinnande” kan
teamet konstatera att alla nu mår bättre än tidigare.
De konstaterar också att det finns tid till aktiviteter om man
planerar. Det är inga stora saker egentligen utan med små medel
kan man förbättra mycket. Att arbeta tvärproffessionellt är
jättebra eftersom man ser saker på olika sätt och kan hjälpa och
stödja varandra.
- Det mest givande har varit att med det här förändrade arbetssättet
så mår både vi och kunderna mycket bättre. Ja, det
har blivit roligare att jobba nu, vi känner att vi gör ett bra jobb,
säger Eva Gustavsson avslutningsvis.

Ängslunda Våning A, Arbrå
Allsångstunder och
gott fika förgyller dagen
Det var en allmän oro, och framförallt under
måltiderna var det ett problem. Genom
att förbättra måltidsmiljön och göra vardagen
lite roligare så ökade välbefinnandet.
- Det vi är mest nöjda med är våra allsångsstunder varje vecka.
Vi dukar upp med mysigt fika, delar ut allsångshäften och
sjunger tillsammans. Vi har så trevligt, och många vill sjunga
sångerna flera gånger, säger Brita-Karin, en av sångfåglarna i
teamet. Allsången har nu blivit en fast rutin och något kunderna
ser fram emot varje vecka.
Eftersom det var rörigt kring måltiderna med mycket spring
så ville man förbättra miljön. För att uppnå det så fick de bröd
med en klick smör på samt dricka i väntan på maten. De som
tidigare inte kunnat sitta ner så länge fick nu något att göra,
och lugnet spred sig snabbt i lokalen. Små enkla medel som
gjort att stämningen kring borden nu blivit lugnare och mer
harmonisk.
- EN MER STIMULERANDE VARDAG var något vi ville jobba
med, säger Viola Unger och fortsätter: Vi hade en kvinna med
ett stort ropbeteende. Genom handmassage skapades kontakt,
hon blev sedd, och det gjorde att ropen nu försvunnit. Vi har
också provat med fotbad och det har en liknande lugnande effekt.
Allt som sker skrivs ner i en dag- och rutinpärm, te x städ-
och aktivitetsschema och annat som man ska ha koll på. Just
schemaläggningen på städ och aktivitet har gjort att man frilagt
mer tid tillsammans med kunderna. Att sitta ner och lösa
korsord eller lägga pussel med någon kund är nu lika viktigt
som att städa eller tvätta.
- Alla i personalen har varit väldigt positiva. Många ideér
och engagemang från hela personalen har gjort det enkelt att
utföra det man kommit överens om. Visst har vi några test som
misslyckats som t ex att hörlurar med lugn musik inte fungerade
alls för en orolig kvinna, hon ville ju vara delaktig i det
Lätt demens boende, 8 st,
Boede med särskilda behov, 7 st, A4
Teammedlemmar: Viola Unger, Karin Bergqvist,
Catarina Johansson, Carin Fransén, Marlene
Frisk, Brita-Karin Leander
Handledare: Birgitta Svensson
Enhetschef: Agneta Carsson
Allsångsstunden är en efterlängtad aktivitet varje vecka.
som hände. Likaså var våra planer på att dölja dörrar för att
förhindra spring ut inte populärt hos brandmyndigheten. Men
annars har nog det mesta gått bra och vi har fått många nya och
bra rutiner, säger Catarina Johansson.
Det som känts jobbigt var all dokumentation och rapportering
eftersom många i teamet saknade datorvana och ovana att
uttrycka sig i skrift.
SAMMANFATTNINGSVIS tycker teamet att de fått inspiration
och många tips från alla bra föreläsningar. De har även fått en
bekräftelse på att de jobbar rätt och fått mycket matnyttigt från
andra team. En annan lärdom är att inte ge upp en idé om den
inte fungerar första gången utan prova flera gånger och att det
oftast handlar om små saker som gör vardagen så mycket trevligare
för både kunder och personal.

Korttids Karlslund, Bollnäs
Korttidsboende, 2 våningar; Treklövern blandat boende 10 platser,
Solsidan, demensboende 6 platser
Teammedlemmar: Katarina Ädel, Kerstin Olsson,
Yvonne Nilsson, Inger Björk, Berith Haglund-
Johansson, Jannett Källänge, Britt Ljungh
Handledare: Birgitta Svensson
Enhetschef: Jannett Källänge
Våra nya och bättre
rutiner ökar
välbefinnandet
Teamets mål var att frigöra tid för aktiviteter och ge kunderna
en mer stimulerande vardag. Tidigare var det väldigt rörigt
med diffusa ansvar och rutiner. Nu rörde man om ordentligt
och skapade ansvarsområden med ansvarig för tvätt, kök och
aktivitet.
- VI HAR SKRIVIT NED ALLA RUTINER vi kommit överens
om. Så alla vet vad de ska göra. Det är mycket lugnare nu och
vi kan lägga mer fokus på kunderna, säger Berith Haglund-
Johansson.
- Ja, nu är det större acceptans för aktivitet. Ingen behöver
ha dåligt samvete för att man slår sig ner och pratar med en
kund ”istället” för att jobba med tvätt eller liknande. Att vara
med kunden är lika viktigt som de andra sysslorna säger Kerstin
Olsson.
Ett annat moment som tog lång tid förut var rapporteringen.
Från rapportering till ”alla” så sker rapporteringen nu vid ett
tillfälle till en bestämd ansvarig. För att få bättre tid med kunderna
så är det nu också telefonledigt morgon och lunchtid.
Tidigare blev tiden med kunden ofta avbruten av telefonsamtal.
Nu är det mycket lugnare på avdelningarna.
GULDVAGNEN är något som kunderna verkligen uppskattar.
Guldvagnen är en uppskattad fredagsaktivitet
Det var allmänt rörigt och vi sprang om varandra och gjorde samma
saker. Nu har vi strukturerat arbetet och fått många bra rutiner, vilket
lett till mer tid för kunderna.
En vagn lastad med godis, chips och cider i vackra glas gör fredagseftermiddagen
eller kvällen extra trevlig. Då sitter personal
och kunder tillsammans och myser och pratar. Redan tidigt
på eftermiddagen märks en förväntan bland kunderna.
Även om en av avdelningarna heter Solsidan, så har det inte
varit solsken hela tiden. Ett försök att duka borden i förväg, för
att skapa lugn blev inte så lyckat. Förutom en stressad köksa
så försvann grejorna från borden. Ett annat misslyckande var
att eftersom korttidsboende kräver en hel del administration
ville man göra om ett kombinerat personal- och kontorsrum till
en bättre kontorsmiljö. Det blev en het diskussion som slutade
med att det bara blev ett nytt skrivbord.
Eftersom kunderna bara är en kort tid här så är mätningarna
lite svåra att göra. Olika behov på dem som kommer gör det
svårt att sätta målen. Men genom kundernas positiva respons
känner de ändå att de är rätt ute.
- DET HAR VARIT EN ROLIG TID, säger Jannett, även om vi varit
tvungna att ta till extra resurser för att klara träffarna. Det
svåraste och viktigaste är att få hela personalen med. Det måste
vara väl förankrat och få ta tid. Sedan ska man nog inte göra för
många olika tester på en gång säger Inger Björk avslutningsvis.

Ringshög, Rengsjö
Ordinärt boende, 23 lägenheter
Teammedlemmar: Britt-Inger Hedin Östlund, Siv
Johansson, Annica Mårtensson, Birgitta Rudberg,
Victoria Edh. Ej på bild: Sofie Kihlström
Handledare och enhetschef: Britt-Inger Hedin
Östlund
Det måste få ta tid...
Egen tid för kund och förändringar vid
måltiderna har varit positiva inslag för
kunderna, trots att man genomgått en
omfattande ombyggnation under projekttiden.
Ringshög var tidigare ett äldreboende men har nu klassats till
vanlig hyreslägenhet. Hur kan hemtjänsten agera för att ge äldre
som bor i vanlig hyreslägenhet en bättre vardag? Det blev en
utmaning för personalen.
Att försöka stimulera och aktivera de kunder som brukade
sitta och sova i entrén var det som främst engagerade teamet
i starten. Man ville ge dem en bättre vardag. Ett schema med
ansvarig varje dag gjordes.
- Tyvärr blev det första testet inte lyckat. Under hela året har
ombyggnationer skett så lokaler saknades. Vi hade även svårt
att förankra projektet och idéen i övriga arbetsgruppen. Det
upplevdes jobbigt med förändringsarbetet mitt i en ombyggnation.
Kanske är detta något vi kan återuppta längre fram, säger
Victoria Edh.
BÄTTRE GICK DET I SMÖRGÅSTESTET. Tidigare fick kunderna
bredda smörgåsar på kvällen. Det ansågs effektivare och
gick fortare när personalen bredde. Nu skapade man istället en
aktivitet och de äldre fick själva bre sina mackor. En enkel aktivitet
som fallit i god jord och skapat en lugnare stämning.
Ett försök med Egen tid har också gått bra och engagerat en del
av personalen. Kunderna får då en halvtimme per vecka för
egen tid med sin kontaktperson. Tid för promenader, samtal
och andra trevligheter.
- När nu ombyggnaden är klar så tror jag att många fler i
personalen sluter upp kring de här stunderna. För alla tycker
det är jättebra att få en egen stund med ”sin” kund, säger Britt-
Inger Hedin Östlund.
SAMMANFATTNINGSVIS kan sägas att trots dåliga förutsättningar
så har man ändå lyckats med några test. Övrig personal
har också i vissa delar engagerat sig. Smörgåsbredningen är nu
en rutin liksom den egna tiden. Det har varit vissa svårigheter
vid mätningen, kanske beroende på kundernas kondition, men
efter en aktivitet så märks både glädje och förnöjsamhet.
- Det svåraste är ändå att få alla med sig. Vi borde varit mer
förberedd och vetat hur vi skulle få andra i personalen att förstå
både syfte och mål. Vi vet också att vi just har börjat vår
resa och att den kommer att ta tid. Men med små förändringar
så kommer vi framåt, en bit i taget, säger Birgitta Rudberg, en i
teamet på Ringhög i Rengsjö.

Linbacken, Karlslund, Bollnäs
Äldreboende, en avdelning med 11 platser
Färgkodning
gav oss tid
För att nå våra mål var vi tvungna att
börja med oss själva. Tänk, vi hittade tid
som vi inte trodde fanns.
Vi ville få det mer hemlikt och få bort känslan av institution.
Samtidigt var vi fullt sysselsatta med att springa om varandra
och ta tag i samma saker. En förutsättning var att frigöra mer
tid för kunderna, och då måste vi strukturera upp arbetet bättre,
säger Lena Englund, en av eldsjälarna på Linbacken.
ETT LYCKAT FÖRANKRINGSARBETE med övrig personal där
projektet presenterades via film och diskussioner ledde till en
positiv syn. Under hela förändringsarbetet så mättes och utvärderades
personalens välbefinnande enligt glädjeskalan. Resultatet
blev häpnadsväckande positivt.
– Nu jobbar vi enligt en färgkod. Vi har delat upp arbetet och
skrivit ner vad t ex den som jobbar grönt en dag ska göra. Det
finns väl dokumenterat i en pärm. Det är enkelt och fungerar
jätte bra säger, Lena Bertilsson.
– Ja, och vi hittade tid som vi inte trodde fanns. Det är så bra
att även andra avdelningar har varit och kollat hur vi jobbar tillägger
Margaretha Nilsson.
Något alla är överens om är att färgkodningen har gjort det
mer legalt att vara med kunderna. Förr kunde det upplevas som
maskning om man bara satt och pratade och inte for omkring
och städade. Nu har man aktivitet som färgkod och det har blivit
lika viktigt som städ och tvätt.
ETT LYCKAT TEST gruppen gjorde var att möblera om i matsalen.
Istället för ett långt bord där det var både högljutt och svårt
att nå t ex smör och bröd, så införskaffades nu mindre bord.
– Vi skaffade vaxdukar och gjorde små enheter där 2-3 st
satt tillsammans. Vi fick bra respons direkt. Det blev mycket
lugnare, de satt kvar längre vid borden och samtalade, säger
Ann-Marie Persson med ett leende och tillägger; - tänk bara
vad en vaxduk kan göra för hemkänslan.
Att välbefinnandet hos kunderna också ökat syns på mätningarna.
Två gånger om dagen görs mätningar och kurvan pekar
lika uppåt som leendena hos personalen.
Att det blivit så lyckat säger Ann-Marie, beror på att vi har
några eldsjälar som brinner för det här: Våra Lenor ger aldrig
upp. Visst har vi haft det kämpigt ibland. Det kan vara svårt att
motivera och hålla energin uppe, men de har entusiasmerat
oss andra. Vi tänker fortsätta vårt arbete även efter projekttiden
och testa nya saker.
En stund med tidningen på morgonen är en bra början på dagen.
Teammedlemmar: Lena Bertilsson, Margaretha
Nilsson, Ann-Marie Persson, Lena Englund, Kristina
Norling
Handledare: Marita Lindsmyr
Enhetschef: Margaretha Nilsson

Gullvivan, Karlslund, Bollnäs
Demensboende, en avdelning med 11 platser
Alla ska få gå ut
– året om
Det fanns en klar önskan från kunder
och deras anhöriga att de skulle få vistas
mer utomhus.
Så teamet valde att fokusera på utevistelse. Man bestämde sig
för att ge samtliga egen tid för att vara ute, en skön promenad
med samtal tillsammans med personal där alla sinnen stimuleras.
Nya synintryck, dofter och ljud gjorde kunden både piggare
och gladare. Det fungerade så bra att det nu finns en rutin, ca
30 min per vecka, för egen tid utomhus.
- EFTERSOM VI ÄR UTE ÅRET OM skaffade vi speciella åkpåsar
för dem som sitter i rullstol. Det har fungerat bra. I början
trodde vi att en personal skulle klara promenader med flera
kunder efter varandra. Men det visade sig, trots bra uterullstol,
att stolarna är så tunga att dra i snösörja eller grus, så vi måste
byta av varandra varje gång. Så en elrullstol är något vi verkligen
behöver, säger Marie Friberg.
För att genomföra det här och andra aktiviteter så behövde
man frigöra tid. En omorganisation ledde till att en personal
nu tar han om det praktiska dvs tvätt, kök och städ medan de
övriga två har kundfokus.
- Visst kan det bli tufft att hinna med allt när man har praktiskt
schema. Men vi jobbar efter måttet ” Det man hinner
–hinner man”. Vi får ta det nästa gång i stället. Alla är överens
att ingen tid ska tas från dem som har kundfokus, säger Ulrica
Johnson.
Andra aktiviteter är korsordslösning, sittgympa med eftermys,
bingo mm. Ja utan tvekan är samvaron kring fikabordet vanligt
och uppskattat. När teamet försökte införa fredagsmys med
fika blev det bara ett enstaka försök.
- Det kändes lite onödigt, säger Marie, det blev ingen skill-
Korsord är en populär aktivitet på avdelningen
nad, för vi har ju så mycket fika och aktiviteter i alla fall. Vi är
nog mer för spontant mys, än inplanerade.
Personalgruppen har fungerat jättebra under projekttiden. Vissa
uppstartsproblem med rädslor för dokumentation och att
inte hinna med göromålen för den praktiska personen fanns.
Men med gruppens öppenhet och vissa förändringar så fungerar
det nu bra.
- JA, DET GÅR ATT FÖRÄNDRA. Visst är förändringsarbetet
svårt och ibland tungt. Men vår lyckade utevistelse som nu
är rutin visar ändå att gör man något tillsammans - som man
verkligen vill - så går det, säger Marie avslutningsvis.
Teammedlemmar: Ulrica Johnson, Marie Friberg,
Margareta Forsebrandt, Mona Norén, Anita Eriksson
Handledare: Gunilla Svedberg
Enhetschef: Mona Norén

Hällagården, Våning 1 - 3, Kilafors
Demensboende, 3 gruppboenden, 8 platser / våning
Det här klarar du
själv…
Att ta reda på vad kunden praktiskt klarar
själv förhindrar att personalen ”tar
över” aktiviteten från kunden.
För att minska oron och rastlösheten hos kunderna så ville teamet
skapa större delaktighet i vardagen. De som kan ska vara
med i det dagliga arbetet. Någon följer med till tvättstugan och
hänger tvätt, en annan dukar borden osv. Sysselsättningen individanpassas
nu efter kundens förutsättningar. I levnadsberättelsen
står om kundens bakgrund, intressen mm, vilket underlättar
när man planerar en aktivitet. Vanliga aktiviteter är
t ex minnespåsen med kända saker som stimulerar till samtal,
aktivitetsförkläden med insydda fack som intresserar den som
tycker om att plocka lite bland saker, eller en handmassage
som ger skön kontakt.
Man har också märkt att när oron hos de mest oroliga nu minskat
så för det med sig en lugnare miljö på hela avdelningen, den
lugna stämningen smittar av sig på övriga.
ATT NATTFASTAN INTE SKULLE ÖVERSTIGA 11 TIMMAR var
något teamet också ville jobba med. Tidigare gick en del till
sängs vid 18-tiden och åt inget förrän till frukosten vid 9.30
dagen efter. Detta innebar trötthet och viktminskning hos en
del.
- Vi införde därför nya rutiner. En mjölkdrink med frukt eller
bär serveras nu som kvälls- , natt- eller morgonmål, vilket
uppskattas av många. En del vaknar på natten och mjölkdrinken
ger dem mättnad, så de har lättare att somna om. Självklart
kan de få en smörgås också om de vill, säger teamet samstämt.
En mjölkdrink med frukt eller bär hör numera till rutinerna som
kvälls-, natt- eller morgonmål
Det här innebär att vikten nu ligger mer konstant och att en del
inte längre behöver de näringsdrycker de tidigare måste ha.
För att klara de nya rutinerna så finns en rutinpärm med dag-
och veckoplanering. En bra struktur som visar vem som gör
vad. Pärmen utvecklas hela tiden och är ett värdefullt stöd för
personalen tillsammans med den anslagstavla där allt kring
metoden samlats.
- Anslagstavlan har varit jätteviktig för oss, säger teamet,
utan den hade vi nog inte lyckats få hela personalgruppen med
i arbetet. Det är så enkelt – alla mallar, rapporter mm finns där.
Det var lite gnissel i början, speciellt när det gällde dokumentationen.
Men anslagstavlan och våra bra resultat gör att vi nu
funderar på att använda metoden även efter projektets slut.
- PROJEKTARBETET HAR VARIT POSITIVT och vi har fått ett
ändrat synsätt. Vi vill gärna testa nya saker, eller prova gamla
idéer. Samarbetet mellan olika professioner har gjort att både
personalen och kunderna här på våning 1 – 3 nu har en större
glädje i vardagen, säger de avslutningsvis med övertygelse.
Åsa Eriksson, Kerstin Hansson, Ulla Nordqvist, Nina
Pettersson, Irene Westlén. Ej på bild:Linda Svedlund
Handledare: Åsa Wallberg
Enhetschef: Annelie Lindqvist

Hällagården, Våning 4, Kilafors
Äldreboende, en avdelning med 10 platser
Vi vill känna dig
Genom att verkligen lära känna våra
kunder skapade vi goda relationer
som gav trygghet.
- Genom att ge varje kund egen tid med personal, så har vi
lärt känna våra kunder bättre. Tidigare visste vi inte vad de
gillade, arbetat med och brukat göra förr. Efter omstrukturering
finns nu tiden, så nu har vi fokuserat mycket mer på
att skapa en förståelse och se hela människan. Varje kontaktman
känner sin kund och det har skapat ett förtroende
som innebär både trygghet och en valmöjlighet i vardagen,
säger Marianne Hydling.
FÖR ATT FRIGÖRA MER TID så finns nu arbetsuppgifterna
nedskrivna i en rutinmapp. Här ser personalen vilka sysslor
som ska skötas och av vem, beroende på vilket schema man
går på. Och den egna tiden, finns nu inskrivet på schema,
vilket har legaliserat aktiviteterna. Det känns bra för personalen
som nu kan prioritera det, även om alla praktiska
sysslor inte hunnits med under dagen.
Att kontaktmannen nu har bättre kännedom om sin kund
gör att även kunder som annars inte märks eller kommer
med några önskemål, fått möjlighet att komma fram. Plötsligt
finns ett val i vardagen på vad man vill göra, hjälpa till
med och liknande.
- Det här med den egna tiden är så mycket mer än bara de
30 min i veckan då kunden är med sin kontaktman, säger
Johanna och fortsätter. Det öppnar upp för samtal och aktiviteter
om sådant vi vet intresserar kunden. Vi försöker
hela tiden se den enskilda personen och de önskemål och
förutsättningar som finns.
Något som inte fungerade så bra var teamets försök med
Morgongymnastiken är alltid välbesökt och uppskattad
Johanna Wigers, Kais Wallin, Marianne Hydling
Ej på bild: Inga-Lill Andersson
Handledare: Marianne Sundström
Enhetschef: Anneli Linqvist
guldvagn med helgmys. Eftersom kundgruppen inte har mycket
gemensamt så fungerade inte den sociala gemenskapen kring
helgmyset, utan man lade ner den efter ett par veckor. Möjligt
är att teamet återupptar försöket men då med mer individanpassning
med mindre grupper eller egenmys på rummen.
En gruppaktivitet som dock fungerar jättebra är morgongymnastiken.
Så gott som alla är med när Inga-Lill drar igång gympapasset
på morgonen.
Teamet tycker att de fått många bra föreläsningar. De känner
också större glädje och tillfredsställelse i jobbet. De känner att
det de gör är viktigt och att det verkligen uppskattas av kunderna.
Det visar också mätningarna tydligt. Målet är passerat
och visar att kunderna mår bättre och känner sig tryggare än
förut.
- Svårast var att få hela personalen med sig. Speciellt i dokumentationen,
att få övriga att förstå vikten av att mäta. Att vi
genom mätningarna kan utvärdera våra aktiviteter och se hur
kunderna mår säger Kais Wallin.
- Men tänk så lite som behövs ibland, säger Johanna och
avslutar med avdelningens nya mantra: SMÅ STUNDER GER
STORA ÖGONBLICK.

Hamrelund, gruppboende 1, Bollnäs
Äldreboende, 8 platser
Det var så tyst vid
måltiderna
Det var en tyst och dämpad stämning
vid måltiderna. Genom att förändra dukningen
fann de något att samtala kring,
och gemenskapen blev genast bättre.
För att öka den sociala samvaron så bestämde man sig för att
göra skillnad på vardags- och helgdukningen. Man dukade med
servetter, vackra glas, ”fin”koppar och färggranna tabletter. Det
gav upphov till neutrala samtalsämnen och reaktionerna var
omedelbara. Plötsligt fanns det något att samtala kring.
- NUMERA ÄR HELGDUKNINGEN EN RUTIN. Alla tycker att
det är trevligt och både kunder och personal får en helgkänsla
säger Anita, och drar lite i hatten som hon bär dagen till ära,
och tillägger: Vi har så roligt här. Vi är en liten personalgrupp
som trivs tillsammans så det blir en hel del skratt under dagarna.
Alla var engagerade redan från starten, så det har verkligen
gått jättebra.
För att ge vardagen ett meningsfullt innehåll så har de också
infört egen tid med kunderna. Ungefär 30 min per vecka gör de
något tillsammans med kunden. Något som verkligen uppskat-
Teammedlemmar: Anita Wikström, Anneli Hansson,
Nils Berggren, Maud Johansson
Handledare: Kia Olsson
Enhetschef: Juliana Westrin
En fin helgdukning inspirerar till samtal och god samvaro.
tas. Tiden är inte schemalagd utan man tar den när det passar
och dokumenterar sedan i en pärm. Vanliga aktiviteter är promenader,
samtal, handmassage och liknande.
En annan nyhet är att Anita nu kommer upp från rehab
vissa tider, så att kunder som annars inte brukar gå dit kan ta
del av aktiviteterna.
Teamet har haft lite svårigheter när det gäller mätningen. Att
sätta upp konkreta mål och veta hur man skulle mäta upplevdes
som svårt i början .
Det kunde också vara svårt att hitta på något att göra i början
med vissa kunder, med tiden kom fantasin igång och personalen
upptäckte att det är de små sakerna som betyder mest
- Ja, men vi kan ändå konstatera att vi näst intill nått alla
mål, säger Maud Johansson. Det känns jättebra. Vi tycker alla
att det har varit en lärorik tid och att föreläsningarna vi fått gå
har varit helt fantastiska. Synd bara att inte hela personalen
fick ta del av dem.

Handledarna för teamen
Team - håll fokus!
Vår roll var att stötta, vägleda och fylla på
teamens energi när den började tryta.
Teamet hade tidigt klart för sig vad de ville arbeta med men
behövde hjälp att formulera mål och hitta mätmetoder. Att
strukturera upp arbetet, planera test i arbetsmallar och skriva
månadsrapporter var en tröskel för många. Där hade handledarna
en viktig roll att coacha teamet. Ge dem energi för att
orka fortsätta.
-Många har nu lärt sig arbetssättet och flera har förbättrat
sin datorvana. Utvecklingen har gjort att teamen växt och flera
team tänker fortsätta mäta också efter projekttiden, säger Marita
Lindsmyr.
- Men även för oss tog det tid att sätta oss in i metoden, säger
Gunilla Svedberg. Då var våra handledarträffar ett bra stöd.
Här kunde vi få hjälp av varandra att förstå uppdraget, vädra
bekymmer, få tips och råd hur andra team löst uppgifterna, säger
Kia Olsson.
- Ja, våra handledarträffar har verkligen fyllt på energin. Bra
också att handledargruppen var tvärprofessionell. Det gjorde
att vi kunde se problem och möjligheter ur olika synvinklar, tillägger
Birgitta Svensson.
Något som ibland var svårt för handledarna var att inte komma
med färdiga svar. För att behålla engagemanget hos teamen så
var det viktigt att de själva skulle besluta om tester och hitta
svaren på sina frågor.
- Här fick man bita sig i tungan ibland, säger Britt-Inger Hedin
Östlund. Som chef är man ju van att säga åt folk vad de ska
göra, men nu fick jag istället bita ihop.
Handledarna: Gunilla Svedberg, Birgitta Svensson,
Åsa Wallberg, Marita Lindsmyr, Britt-Inger Hedin
Östlund, Marianne Sundström, Kia Olsson
Föreläsningarna var mycket uppskattade.
VIKTIGT FÖR PROJEKTET var att alla teamträffar fungerade.
Ibland var det svårt att hitta tid för teamträffen. Det ser lite olika
ut i verksamheten och även om både vilja och engagemang
finns hos både team och enhetschefer så har det inte alltid
fungerat.
- Men för att lyckas med metoden krävs kontinuerliga träffar
och det är viktigt att dessa är inplanerade, att det finns frigjord
tid för dessa, säger Åsa Wallberg.
Grupparbetsplatsen på nätet har varit viktigt för teamen
och handledarna. Här har teamen dokumenterat sitt arbete,
uppdaterat sig på vad övriga deltagare gör och hur det går för
dem.
- DET HAR VARIT ROLIGT ATT FÖLJA TEAMEN, säger Birgitta.
I början var det lite trevande, så börjar saker hända och man
ser hur gruppen växer. De har varit så engagerade och tagit ett
stort ansvar.
- Fast det inte varit så lätt för dem alla gånger att få med övrig
personal, så finns ökad arbetsglädje. Personalen uppger att
de fått ett nytt tänk och många upplever att de fått en sådan positiv
respons. Tänk vilken styrka när vi alla jobbar mot samma
mål. Helt klar mår både personal och kunder bättre idag, säger
Marianne Sundström.

Rehabiliterande- och aktiverande
förhållningssätt
”Ett gott liv på äldre dar” har handlat om
hur vi kan öka livskvalité för de äldre
med fokus på delaktighet, välbefinnande
och hälsa.
Under projekttiden har äldreomsorgen i Bollnäs kommun
enats kring en definition om hur vi skall arbeta utifrån ett
rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt. Vi kan idag
se att flera av teamens tester bygger på definitionens andemening.
Det kan exempelvis gälla måltidssituationer, den egna
tiden med personal där kundens förmåga och önskemål tas till
vara, utevistelse eller i den sociala samvaron.
Ett rehabiliterande- och aktiverande
förhållningssätt
”Att den äldre har möjlighet att vara aktiv utifrån
sin egen förmåga och sina önskemål. Aktiviteter
och träning integreras i vardagen där de bästa träningsmöjligheterna
finns, tex. vid daglig hygien,
hushållsarbete, samvaro, promenader, utevistelse
och trädgård”.
Äldreomsorgen Bollnäs kommun
”Ett gott liv” 2010

Genombrott projektet
Ett gott liv på äldre da´r
Att arbeta inom äldreomsorgen innebär att hela tiden ställas inför nya situationer.
De människor vi möter har skiftande behov och önskemål. Därför
måste vård och omsorg vara individuellt anpassad och ofta kan man behöva
pröva flera olika vägar innan man hittar rätt.
Nationellt finns ett ökat intresse och behov av att mäta innehållet
i vård och omsorg och vilka resultat som faktiskt uppnås
t.ex. vad det gäller livskvalitet, välbefinnande och hälsa.
Inom äldreomsorgen i Bollnäs kommun har vi funnit att genombrott
metoden är ett bra verktyg för att komma igång
med förbättringsarbete och prova olika lösningar i vardagen.
Genom att mäta ser vi om våra insatser ger önskat resultat. De
flesta som arbetar inom vård och omsorg vet och känner att de
gör ett bra jobb, med hjälp av data från mätningar blir det också
möjligt att visa andra det.
Projektansvariga har utifrån tidigare erfarenheter av genombrott
metoden samt med inspiration från andra genombrottprojekt
utformat ett arbetsmaterial som använts i ”Ett gott liv
på äldre da´r”. Materialet kan användas i fortsatt utvecklings-
och förbättringsarbete inom verksamheten.

Kontakta oss om du vill veta mer!
Projektansvarig
Eva Lahenkorva, äldreomsorgschef Bollnäs kommun
eva.lahenkorva@bollnas.se
Projektledare
Birgitta Svensson, birgitta.svensson@bollnas.se
Åsa Wallberg, asa.wallberg@bollnas.se
Teamens kontaktpersoner
Karlslunds äldreboende
Gullvivan
Marie Friberg, marie.friberg@bollnas.se
Ulrika Johnson, ulrika.johnson@bollnas.se
Korttids
Britt Ljungh, britt.ljung@bollnas.se
Katarina Ädel, katarina.adel@bollnas.se
Linbacken
Lena Bertilsson, lena.bertilsson@bollnas.se
Hamrelunds äldreboende
Våning 1
Anita Wikström, anita.wikstrom@bollnas.se
Hällagårdens äldreboende
Våning 1,2 och 3
Nina Pettersson, nina.pettersson@bollnas.se
Våning 4
Marianne Hydling, marianne.hydling@bollnas.se
Ringshög hemtjänstgrupp
Britt-Inger Hedin-Östlund, britt-inger.hedin-ostlund@bollnas.se
Ängslunda äldreboende
Våning B norr och söder
Eva Gustavsson, eva.gustavsson@bollnas.se
Våning A och A4
Karin Bergkvist, karin.bergkvist@bollnas.se
Carina Fransén, carina.fransen@bollnas.se
Bollnäs kommun www.bollnas.se tfn 0278-25o 00
Foto: Anna Hildingson-Edling, Anneli Wiklund.
Produktion: Anneli Wiklund, informationskontoret Bollnäs kommun. Tryck: RG -Tryck 2010