Minnesanteckningar från seminarium 3 Norrbotten

Medieplaneringskurs för barn- och ungdomsbibliotek i Norrbotten 2010-2011
Anteckningar från Seminarium 3
Datum:11-02-17
Plats: Reginerummet, barnavdelningen vid Luleå stadsbibliotek.
Deltagare:
Arvidsjaur: Inger Mäkimaa, Boden: Elisabet Andersson och Ann-Kristin Kohkoinen, Haparanda: Kristina
Ström, Jokkmokk: Catrin Fjellström, Kalix: Ewy Nilsson, Luleå: Rose-Marie Elvelin, Liz ten Hoeve, Lars
Kostet och Birgitta Kostet-Öhgren, samt kursansvariga: Kristina Sandström, Ulla Adolfsson och Birgitta
Markusson. På eftermiddagen deltog även Tanya Jendersen, Norrbottens läns landsting.
Återblick Teknikens hus
Vi inledde dagen med att fånga upp intrycken från studiebesöket på Teknikens hus som vi besökte förra
gången. De har en tydlig verksamhetsidé som också syns i det publika och barnperspektivet genomsyrar
allt som de gör, var några kommentarer. Upplevelsen är det centrala i deras verksamhet, något som
man kan inspireras av för att utforma biblioteksrummet för barn och ungdomar.
Redovisning av uppgiften
Inför det tredje seminariet hade deltagarna skickat in början på sina medieplaner, se uppgiften på
bloggen http://medieplanering.wordpress.com. Till hjälp har de haft några verktyg som också ligger på
bloggen:
1. En lathund med sammanfattning av olika nyckeltal som är användbara vid medieplanering, och som
även innehåller frågor som stöd vid själva formulerandet av medieplanen.
2. Statistikmallar för BOOK-IT, som är en lathund för att ta fram statistikprofiler i bibliotekssystemet.
3. Kalkylblad för framräkning av nyttjandegrad per avdelning, andel nyförvärv samt andel gallrade.
Varje bibliotek fick 5 minuter att redovisa de frågeställningar som de fått av kursansvariga i förväg.
Därefter fick ”kompisbiblioteket” ställa frågor. Här följer en del av de diskussioner som kom upp under
redovisningarna.
Inte bara böcker
Facklitteratur om folk, länder och städer visade mycket låg nyttjandegrad i Gammelstad och beståndet
hade hög ålder. Gruppen diskuterade avsaknaden av ny litteratur att löpa in för dessa ämnen. Det som
kommer ut är också mycket skolinriktat. Här behöver nättjänsterna lyftas fram, konstaterade vi, genom
att muntligen tala om dem med besökare och hitta sätt att synliggöra dem bland böckerna i hyllorna. Vi
nämnde Landguiden, Wikipedia, Länkskafferiet, burkar.nu.
Ont om facklitteratur
Överlag har facklitteraturen lägre nyttjandegrad för alla och ett stort problem är utgivningen som enligt
statistik har gått ner rejält 2009 jämfört med året innan (se Bokprovning 2009). Inger i Arvidsjaur
konstaterade att facklitteraturen lånas i första hand av skolan och ej av barnen på sin fritid, vilket har
väckt frågan om att omplacera en del böcker till skolorna. Men först behöver bibliotekets uppdrag och
relation till skolan klargöras.
1

Ja, vad är nu skoluppdraget?
Frågan om skoluppdraget kom även upp vad gäller avd. “Högläsning”, vilket flera bibliotek har som en
egen avdelning. Några menade att allt kan läsas högt utifrån rätt syfte och tillfälle, och därför hade de
slopat den som en egen avdelning vilket väckte tankar hos deltagarna. Här behöver vi fundera över vårt
uppdrag som barn- och ungdomsbibliotek och om det är skolas behov vi försöker tillfredställa med avd.
“Högläsning”. Om vi ska fungera som en resurs för skolan, hur ser då uppdraget ut? Vi talade också om
att man kan arbeta med högläsningstips på andra sätt, genom t ex. egna eller Btj:s listor med tips, epostutskick
till utvalda målgrupper, genom olika skyltningar i biblioteket med mera.
För hög nyttjandegrad är inte heller bra
Mysterieavdelningen i Gammelstad visar på en hög nyttjandegrad vilket inte är förvånande, berättade
Birgitta. Här behöver man gallra och hålla efter om avdelningen inte har möjlighet att få växa. Viktigt är
också att nyttjandegraden inte blir för hög, det är ett tecken på att det inte finns tillräckligt med böcker för
behovet. Detta gäller även andra populära avdelningar, Boden hade exemplet Fantasi och magi som inte
får växa. Medieplaneringsprincipen 1 in – 1 ut blir viktig om beståndet ska hållas inom befintlig storlek.
Avdelningarnas plats i biblioteket
I Jokkmokk visar avdelningen Musik förvånansvärt bra siffror, berättade Catrin. Nu har de flyttat
avdelningen längre in i biblioteket pga. olika orsaker. Det blir då viktigt att följa upp och se om det leder
till sämre utlån och fundera om flytten var bra. Boden har också flyttat en avdelning men då till en mer
framträdande plats i biblioteket för att se om lånen ökar, avdelningen var “Jag & familjen”. Den har
tidigare legat långt in på barnavdelningen.
Dikter
Luleå berättade om ett nytt sätt att tänka kring en traditionell avdelning som “Dikter”. Ett förslag har lagts
fram om att slopa avdelningen helt och hållet och i stället placera diktböckerna under respektive
ämnesområde. Liz gav som exempel en diktbok om årstider, vilken då hamnar under den symbol där
den här typen av böcker finns. Jättespännande, tyckte vi andra, att utgå ifrån ämne i stället för formen.
Avdelning för vem?
Ewy i Kalix berättade om avdelningen “Mina rättigheter” som personalen tycker är bra men därifrån lånas
det inte så mycket. De har ställt sig frågan om den verkligen ska vara kvar. Är avdelningen helt enkelt en
”personalavdelning”? Om den ska vara kvar behöver man formulera argumenten för den, konstaterade
vi. Det kan också handla om att benämningen på avdelningen behöver ändras. Val av namn på
avdelningarna är viktigt, konstaterade vi, och bland annat nämndes “Jag & familjen” och “Svårt och sånt”
i Boden, och “Kärlek och vänskap” i Luleå som knepiga exempel. Det sistnämnda upplevs som “tjejigt”
och lockar inte killar, menade man, och vi diskuterade sedan detta tillsammans med Tanya som föreslog
att be målgruppen om hjälp. Låt 10 pojkar och 10 flickor tycka till och ge förslag på ny benämning.
Använda fokusgrupper
Kristina berättade om Haparandas arbete med fokusgrupper där synpunkter med direkt koppling till
medieplaneringen hade kommit fram. I fokusgruppen ingick 7 personer bestående av barn, föräldrar,
rektor och lärare. Biblioteket var inte med när gruppen träffades, utan de möttes på egen hand för att
samtala med varandra om biblioteket. Förutom skyltning av olika sagor kom önskemål om fler
ljudböcker, engelsk litteratur och LL-böcker på ungdomsavdelningen. Luleå stadsbibliotek har också
jobbat med fokusgrupper och då kring de symboler som barnbiblioteket tog fram. De hade två grupper
med 10-15 barn som träffades och handleddes av bibliotekspersonalen (en höll i samtalet, en
observerade), vilket fungerade bra.
Hela biblioteket är med
Liz, Rose-Marie, Kristina och Lars vid Luleå stadsbibliotek berättade om deras arbete med 13 av totalt
131 symboler. All personal vid stadsbiblioteket involverades i arbetet med medieplanen genom att
avdelningarna delades upp mellan ämnesgrupperna. De fick ta fram siffror och även ge förslag på
åtgärder. Barnavdelningen var mycket positivt till arbetssättet som blivit möjligt genom starkt stöd från
chefen. Tanken att hela biblioteket är med och jobbar fram underlaget till medieplanen kändes som ett
bra sätt att organisera arbetet, även för små bibliotek. Luleå SB betonade att de är de som äger frågan
och fördelar arbetet, men att de även kommer att ge feedback till ämnesgrupperna om vad som kommer
att åtgärdas så att de blir delaktiga i processen hela vägen fram. De är också i sin tur beredda på att
vara delaktiga när vuxenavdelningen ska medieplanera.
2

Trafikljuset!
Kristina i Luleå gav en bra bild över hur de har tänkt lägga upp arbetet framöver - utifrån en
trafikljusmodell. Grönt ljus innebär att avdelningen är ok, inga större åtgärder krävs. Orange ljus betyder
att ev. krävs gallring eller någon annan mindre åtgärd. Rött ljus kräver större åtgärder med en
handlingsplan över vad som ska göras, vem som är ansvarig och när det ska ske. En modell som vi alla
tyckte var bra att ta med till medieplaneringsarbetet. Luleå SB uppskattade att de skulle klassa ungefär
15-20 st avdelningar som ”rött ljus” för den närmaste medieplaneringsperioden.
Kom ihåg!
Slutligen samlades vi kring några viktiga konstateranden för att medieplaneringsarbetet ska bli ett
levande verktyg i vardagen:
-ha med planen hela tiden vid inköp, inköpsmöten osv. för att förhindra att den blir en skrivbordsprodukt
-se till att medieplanera med regelbundenhet, skriv in det i verksamhetsplanen och lägg upp en planering
över året om vad som ska göras, vem och när, entusiasmen bruka vara högst i början så försök få rutin
på arbetet så att det blir långsiktigt hållbart
-fördela arbetet över hela bibliotekspersonalen
-chefens stöd är ett måste!
Dessutom
-våga skrota SAB
-våga testa nya symboler, nya avdelningar och nya namn på avdelningarna
-dela inte upp i för små avdelningar, förslag att ha minst 20 titlar för att utgöra en egen avd.
-ha en rimlig ambitionsnivå, det är ok att ha en tråkig avdelning med låg nyttjandegrad ifall man har fullt
upp med att jobba med andra avdelningar (utifrån trafikljuset)
Medieplanera jämställt
Till dagens seminarium var Tanya Jendersen inbjuden. Hon är beteendevetare och ansvarig för
NLLJämt inom Landstinget och var med under eftermiddagen för att ge oss verktyg för att medieplanera
jämställt. Först inledde hon med att ge oss en introduktion till begreppet jämställdhet, vad
jämställdhetsintegrering innebär samt de politiska mål som satts upp för detta. Se Tanyas presentation
för att få bakgrunden.
Vi fick en checklista med kontrollfrågor som vi kan använda oss av för att integrera
jämställdhetsperspektivet direkt i medieplaneringsarbetet:
1. Finns jämställdhetsmål?
2. Finns kartläggning och könsuppdelad statistik?
3. Finns analys ur genusperspektiv?
4. Hur följs resultatet upp?
5. Vem är ansvarig?
Därefter fick vi diskutera följande frågor i grupper:
• Varför medieplanerar vi? Syfte?
Vilka mål finns? Hur säkrar vi att målen är jämställda?
• Finns kartläggningar? (4R) Vet vi hur det ser ut?
• Hur följer vi upp? Följer vi upp/kön? Görs analyser?
• Ansvarig...
• Kön som indelning! Andra relevanta variabler för medieplaneringen; ålder, religion, etnicitet,
funktionsnedsättning, sexualitet och identitet...
Här följer en del av eftermiddagens samtal kring frågorna ovan:
Kvalitet - kvantitet
• Kvantitativ jämställdhet - innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i
samhället.
• Kvalitativ jämställdhet - innebär att både kvinnor och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas
3

tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället
• Kvalitativ jämställdhet handlar om makt och inflytande.
Tanya menade att ett kvalitativt jämställdhetsarbete i biblioteket är att fråga sig: vilka är flickornas behov
resp. pojkarnas behov när de kommer in i biblioteket? Kvantitativt arbete handlar om att ta fram
könsuppdelade siffror för analys över besök, utlån och nyttjande av bibliotekets olika tjänster. Vi insåg
med andra ord att vi behöver göra en kartläggning av verksamheten för att kunna börja med en analys.
Tanya avrådde oss ifrån att göra jämställdhetsarbetet till en isolerad fråga där man tar fram en särskild
plan för jämställdhetsarbetet, utan att istället integrera frågeställningarna ovan direkt i medieplanen.
Vilka lånar?
Vi frågade oss hur användandet av avdelningarna eg. ser ut, och t ex tyckte vi oss kunna säga att tjejer
lånar mer hästböcker och kärleksböcker, men viktigt alltså att ta fram statistik och inte gissa sig fram.
Om det visar sig att förhållandet är att 75 % av de som lånar hästböcker är tjejer och 25 % killar, då kan
man sätta upp en rimlig målsättning med arbetet för ett år framåt. Till exempel att försöka ändra
nyttjandet till 70/30. Tanya underströk att det inte är ett “problem” att, som exempel, tjejer gillar
hästböcker eller kärleksböcker, utan vi ska fråga oss hur vi kan göra så att även killar känner sig hemma
på dessa avdelningar. Val av symboler, namn på avdelningarna, färger, former osv. har stor betydelse.
Vilka besöker biblioteket?
Förutom utlåningsstatistik är besöksstatistik ett sätt att mäta nyttjandet av biblioteket fördelat på kön. För
att få fram statistik för barn- och ungdomsavdelningen måste man göra observationer i rummet, vilket
kan vara tidskrävande men kan ge intressanta siffror för analys. Det vi också kan göra är att räkna hur
många pojkar resp. flickor som deltar på bokpresentationer, bokcirklar och andra arrangemang, för att se
hur fördelningen ser ut och sedan sätta mål för förändringsarbetet.
Personalen är (mest) kvinnor
Vilken betydelse har det faktum att bibliotekspersonalen i stor sett utgörs av kvinnor? Det har betydelse,
menade Tanya, vi är med och segmenterar könsroller omedvetet. Bibliotekslokalerna kan till viss del
vara könskodade (gulligare?), “vi kommer inte ifrån det”, menade Tanya. Men vi kan bli medvetna om
det och försöka arbeta med frågan, dvs. börja titta på verksamheten och analysera vad vi gör och hur.
Hur vi placerar avdelningarna i biblioteket var en annan fråga som vi kom in på. Är traditionella tjej- resp.
killämnen samlade bredvid varandra eller blandar vi dem? Varför står avdelningarna som de gör?
Bokpresentationer
Som konkret exempel tog vi upp bokpresentationer: tänker vi på att det är pojkar resp. flickor som vi ska
prata inför när vi samlar ihop böcker? Hur tänker vi då när vi gör urvalet? Tar vi med spännande böcker,
sportböcker osv. för att det är killar med, och är kärleksböckerna ämnade åt tjejerna? Tanya menade att
vi inte ska tänka kön när vi väljer ut böcker utan istället tänka på att ha med ett varierat utbud av ämnen.
Hur gör föräldrarna?
Någon nämnde att en del föräldrar hjälper till och segmenterar könsrollerna, t ex att de går direkt till
“traktorböckerna” med sin son och lånar inget annat. Ett förslag från en grupp var att försöka ha litteratur
som handlar om både flickor och pojkar inom ämnesområdena, gärna 50/50, och alltså att ta med det
som en målsättning i medieplaneringen. Har man böcker med båda könen så bidrar man till att ge en
mer jämställd bild. Här fick vi veta att könsidentifiering sker mellan 2-4 år, alltså den ålder då man börjar
bli medveten om att det finns olika kön. Efter det börjar barnet observera vad mamma resp. pappa gör.
Exempel på målsättningar
Sammanfattningsvis ska vi vara könsneutrala i vårt agerande. I analysen ska vi undersöka om
verksamheten har nyttjats av både pojkar och flickor och dra upp målsättningar om vi vill förändra det vi
ser. Tanya gav exempel på hur man kan formulera sig i medieplanen:
Övergripande mål: Vi vill exponera våra böcker så att både pojkar och flickor lockas till läsning och utlån.
Delmål: Vi vill öka utlån av kärleksböcker hos pojkar därför att det är bra för pojkar (och i förlängningen
samhället) att läsa om känslor och träna sig i att hantera olika känslor.
Hur: Beskrivning hur man ska gå till väga, vem som ansvarar, när det ska vara klart.
4

Övergripande mål: Föräldrarna är en viktig målgrupp som ska känna sig välkomna på biblioteket.
Delmål: Vi vill att både mammor och pappor kommer till biblioteket med sina barn och besöker våra
arrangemang.
Hur: Beskrivning hur man ska gå till väga, vem som ansvarar, när det ska vara klart.
Uppgiften till nästa gång
Tanya kommer att delta vid nästa seminarium då vi ska ha jobbat fram den färdiga medieplanen. Vi får
tillfälle att få feedback av henne och ytterligare hjälp med att integrera jämställdhetsarbetet i planen.
Skicka in er plan till Bibbi senast den 20 maj!
Medieplanen för barn- och/eller ungdomsverksamheten ska innehålla:
1. Barnbibliotekets verksamhetsinriktning och omvärldsbevakning
Detta utgör alltså resultatet av arbetet med frågorna i uppgift 1: ert uppdrag och målformuleringar för
barnbiblioteket (styrdokument), användarnas behov, konkurrenter, barn- och ungdomsbiblioteket i
relation till det övriga biblioteket, verksamhetsidé.
Obs! Undersök också om det finns styrdokument för jämställdhetsarbetet i kommunen? Finns
målformuleringar kring jämställdhet för biblioteksverksamheten? Om inte, hur formulerar ni de
övergripande målen?
2. Medieplan för resp. avdelning/temaområde vilken innehåller:
a) nulägesbeskrivning genom att man redovisar nyckeltal. Boden tex. redovisar antal exemplar i
beståndet, antal utlån, nyttjandegrad, nyförvärv och gallrade. Ålder på bestånd är också intressant ifall
man vill jobba med att föryngra det.
b) ett framåtblickande resonemanget kring hur avd. ska utvecklas. D.v.s. den text som är grunden för hur
man ska jobba aktivt med beståndet framöver för att uppnå vissa målsättningar utifrån uppdraget.
c) Obs! Införliva jämställdhetsperspektivet i medieplanen – ta fram kvalitativa och kvantitativa underlag
för avdelningarna och använd er sedan av Tanyas kontrollfrågor för att formulera målsättningar med de
områden ni vill göra förändringar inom.
Nästa seminarium 8 juni och avslutningskonferens i oktober
Det fjärde och sista seminariet i kursen för Norrbotten blir den 8 juni i Luleå, och till hösten planerar
länsbiblioteken i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland en gemensam konferens för alla
kursdeltagare i länen och andra intresserade. Konferensen kommer att hållas i Umeå den 3-4 oktober.
Program och mer information om anmälan kommer senare i vår. Håll utkik!
Barnbiblioteksmötet i Piteå
En programpunkt vid vårens barnbiblioteksmöte är ”Pojkar och flickor i biblioteket”. Åsa Wilén kommer
att inleda om den danska debatten och en önskan finns att vi som medieplanerar berättar om
jämställdhetsintegrering i medieplaneringsarbetet och Tanyas medverkan i kursen. Liz och Bibbi åtog sig
att berätta om detta i Piteå, med övriga kursdeltagares uppbackning.
/2011-03-02, antecknat av Birgitta Markusson.
5