Hämta rapporten - Nydala klosterträdgård

Vikingatiden är visserligen den kortaste av de
förhistoriska och historiska epoker som rekonstruktionerna
i den här framställningen
knyter an till, men det är den period som har
genererat flest rekonstruktioner totalt sett.
Perioden ger stora möjligheter att tolka in en
egen uppfattning av perioden. Enkla och
rättframma roller för män som kvinnor kombineras
med bilden av en erkänd, om än något
barbarisk, civilisation och kultur. Resan till
vikingatiden är många olika resor. Några går
till vapen, styrka manlighet och mod, andra
till miljö, barn, kvinnor, äventyr och mission,
ytterligare några till handel, jordbruk och
entreprenörskap.
Medeltiden – kultur och kontrast
Resan till medeltiden har med åren blivit
starkt efterfrågad. Det finns en nära koppling
till rollspels- och lajvkulturen. Perioden är,
tillsammans med vikingatiden, den epok som
oftast uppträder i rollspelens värld. Riddaridealet
och de sköna jungfrurna lockar. Folklivet
myllrar, det finns utrymme för högt och lågt,
renhet och smuts, hälsa och sjukdom -
grymma sjukdomar som pesten och spetälskan.
Rik som fattig, man som kvinna kan gestaltas.
Det finns markanta roller och historiska
fenomen att ta fasta på. Den typiska
uppfattningen av medeltiden är ett ståndssamhälle
med de ingående kategorierna frälse,
präster, borgare och bönder. Utifrån dessa
stånd kan återskapandet utgå. Det mesta utgår
dock från två av de fyra stånden, nämligen
frälse och borgare.
Inom ramen för perioden finns möjlighet
att leva sig in i såväl markant manlig som
kvinnlig identitet, liksom gränsöverskridande
könsliga och mentala alternativ, där sexualitet,
mentala förmågor och tillkortakommanden
får plats i det gycklande och karnevalistiska.
Det finns huvudsakligen två vägar till medeltiden
genom rekonstruktion. Den ena är
att deltaga i de årligen återkommande veckor
eller dagar på temat som är mycket vanliga i
vår tid, där festen är i fokus och undantaget
från vardagen tydligt. Den andra är att besöka
de relativt få centra som har etablerats i
medeltidens namn, där det finns rekonstruktioner
av allt från hamnar, båtar och krigsmaskiner
till byggnader och värdshus. Bebyggelsen
anspelar ofta på samhällets övre skikt,
Personer i dräkter från vikingatid och medeltid. Hantverkslägret
i Kronobergs slottsruin vid Växjö. Foto: Jes Wienberg.
som på Bornholms Middelaldercenter med
sin befästa storgård, omgiven av en palissad
(Bornholms Middelaldercenter hemsida 14
juni 2002). Vid några centra, exempelvis
Middelandercentret i Sundby, finns även
arenor för festligheter såsom tornerspel och
marknader. Det gör att de även kan utgöra
bakgrund för årligen återkommande fester av
det förstnämnda slaget.
Pilgrimsvandringen har fått en renässans i
vår tid. Det religiösa sökandet har inneburit,
att en del människor vänder sig till andra
former för religiös utövning än det traditionella
gudstjänstbesöket. Pilgrimsvandringen
uppfattas rentav som ett sätt för den troende
att”erövra långsamhetens kultur”, och att
företa en såväl yttre som inre vandring. Den
konkreta fysiska vandringen möjliggör även
mentala vandringar i det inre, själsliga landskapet
(Lindström 1999:10, 122ff). Moderna
pilgrimsvandringar har blivit en vanlig företeelse
runtom i Norden. I Norge har exempelvis
den medeltida pilgrimsleden från Oslo
till Nidaros markerats som vandringsled. Den
öppnades 1997 (Kollandsrud 1997). Pilgrims-
17