Förstudie fullmakt slutrapport 130130

Postadress
Min Pension i Sverige AB, Box 24043, 104 50 Stockholm
1(66)
Fördjupad förstudie – en
elektronisk fullmaktsnod inom
försäkringsområdet
Slutrapport 2013-01-30
Besöksadress
Karlavägen 108
Telefon
08-522 786 40
Org. nr
556650-3495

2(66)
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning ......................................................................................................... 5
1.1 Uppdraget ........................................................................................................... 5
1.2 Fördelar med en elektronisk fullmaktsnod .................................................... 5
1.3 Etablering och finansiering av en fullmaktsnod ........................................... 6
1.4 Genomförande ................................................................................................... 6
1.5 Tidplan och kostnader ...................................................................................... 6
2 Inledning ..................................................................................................................... 8
2.1 Bakgrund ............................................................................................................. 8
2.2 E-delegationens och Pensionsmyndighetens utgångspunkt ....................... 8
2.3 Syfte och mål ...................................................................................................... 9
2.4 Metod ................................................................................................................ 10
2.5 Projektorganisation ......................................................................................... 11
3 Analys av modeller för en elektronisk fullmaktsnod ......................................... 14
3.1 Inledning ........................................................................................................... 14
3.2 Analys av modeller .......................................................................................... 14
3.2.1 En elektronisk fullmaktsnod för informationsfullmakter ................. 14
3.2.2 Den danska modellen i svensk tappning ............................................. 15
3.2.3 SFM/ InsureSec:s förslag till fullmaktsnod. ....................................... 16
3.3 Analys och slutsatser – modeller för elektronisk fullmaktsnod ............... 16
4 Hantering av fullmakter i dagsläget ...................................................................... 17
4.1 Inledning ........................................................................................................... 17
4.2 Beskrivning av dagens lösning ....................................................................... 17
4.2.1 Övergripande bild ................................................................................... 17
4.2.2 Typer av fullmakter ................................................................................. 18
4.2.3 Utfärdande av fullmakt ........................................................................... 18
4.2.4 Överföring av fullmaktsinformation .................................................... 19
4.2.5 Hanteringen av fullmakter hos behörighetskontrollerande part ...... 20
4.2.6 Hanteringen av fullmakter hos individer/ fullmaktstagare ............... 20
4.3 Analys och slutsatser – dagens fullmaktshantering .................................... 20
5 Beskrivning av en digital fullmaktsnod ................................................................ 22
5.1 Inledning ........................................................................................................... 22
5.2 Föreslagen lösning ........................................................................................... 23
5.2.1 Övergripande bild ................................................................................... 23
5.2.2 Typer av fullmakter ................................................................................. 24
5.2.3 Utfärdande av fullmakt ........................................................................... 24

3(66)
5.2.4 Överföring av fullmaktsinformation .................................................... 25
5.2.5 Hanteringen av fullmakten hos BKP ................................................... 26
5.2.6 Hantering av fullmakter hos individer/ fullmaktsgivare ................... 26
5.2.7 Kontroller i noden .................................................................................. 26
5.2.8 Pappersfullmakter ................................................................................... 26
5.2.9 Andra elektroniska signeringsmöjligheter ........................................... 27
5.2.10 Anslutning till noden .............................................................................. 27
5.2.11 Övriga frågeställningar ........................................................................... 28
5.3 Juridiska frågeställningar fullmaktsnodslösning .......................................... 29
5.3.1 Utgångspunkter för analysen ................................................................. 29
5.3.2 Personuppgiftslagen ................................................................................ 29
5.3.3 Användaravtal .......................................................................................... 31
5.3.4 Integritetsaspekter ................................................................................... 31
5.3.5 Konkurrensrättslig analys ....................................................................... 31
5.4 Analys och slutsatser – lösning för hantering av fullmakter ..................... 32
6 Konsumentnytta fullmaktsnod ............................................................................. 33
6.1 Inledning ........................................................................................................... 33
6.2 Individens fullmaktshantering i dagsläget och förbättringspotential ....... 34
6.2.1 Inledning ................................................................................................... 34
6.2.2 Fullmaktsbeteende .................................................................................. 34
6.2.3 Konsumentnyttan med fullmakter och utmaningar med dagens
system 36
6.2.4 Konsumentupplevelsen av konceptet Mina Fullmakter ................... 36
6.2.5 Avsändare av en fullmaktsnod .............................................................. 38
6.2.6 En gemensam tjänst för alla fullmakter ............................................... 38
6.3 Räkneexempel utveckling fullmakter ............................................................ 38
6.3.1 Inledning ................................................................................................... 38
6.3.2 Antal personer i behov av rådgivning .................................................. 39
6.3.3 Utvecklingen av antal fullmakter .......................................................... 41
6.4 Analys och slutsatser - konsumentnytta ....................................................... 41
7 Kostnads- och intäktsanalys .................................................................................. 43
7.1 Inledning ........................................................................................................... 43
7.2 Kostnader i dagsläget ...................................................................................... 43
7.2.1 Fullmaktstagare ........................................................................................ 43
7.2.2 Behörighetskontrollerande part ............................................................ 44
7.2.3 Totala kostnader i dagsläget .................................................................. 44

4(66)
7.3 Kostnad uppbyggnad fullmaktsnod ............................................................. 45
7.3.1 Bakgrund .................................................................................................. 45
7.3.2 Utgångspunkter ....................................................................................... 45
7.3.3 Resursuppskattning ................................................................................. 45
7.4 Löpande kostnader .......................................................................................... 46
7.4.1 Kundservice ............................................................................................. 46
7.4.2 Bemanning ............................................................................................... 46
7.4.3 Löpande IT-kostnader ............................................................................ 47
7.4.4 Övriga löpande kostnader ...................................................................... 47
7.4.5 Sammanfattning löpande kostnader ..................................................... 47
7.5 Intäkts- och kostnadsanalys ........................................................................... 47
7.5.1 Inledning ................................................................................................... 47
7.5.2 Finansiering av etablering ...................................................................... 48
7.5.3 Antaganden .............................................................................................. 48
7.5.4 Scenario 1 ................................................................................................. 49
7.5.5 Scenario 2 ................................................................................................. 50
7.6 Jämförelse, kostnader för dagens hantering och i noden .......................... 52
7.7 Fördelning av kostnader mellan aktörer ...................................................... 53
7.8 Slutsatser – kostnads- och intäktsanalys ...................................................... 54
8 Fullmaktsnod – bolagsform, ägande och styrning ............................................. 55
8.1 Inledning ........................................................................................................... 55
8.2 Ägande och styrning - alternativ ................................................................... 55
8.2.1 Utgångspunkter för konsumenten ........................................................ 55
8.2.2 Utgångspunkter för aktörer ................................................................... 56
8.3 Associationsform ............................................................................................. 56
8.4 Analys och slutsatser – bolagsform, ägande och styrning ......................... 57
9 Genomförande av en fullmaktsnod ..................................................................... 59
9.1 Inledning ........................................................................................................... 59
9.2 Förhandling kring ägande och styrning ........................................................ 59
9.3 Genomförandeprojekt – centrala aktiviteter ............................................... 60
9.3.1 Projektetablering ..................................................................................... 60
9.3.2 Initiala aktiviteter ..................................................................................... 61
9.3.3 Upphandling och genomförande .......................................................... 61
9.3.4 Grov tidplan ............................................................................................. 61
9.3.5 Risker ........................................................................................................ 61
10 Bilaga 1: Projektdirektiv ......................................................................................... 63

5(66)
1 Sammanfattning
1.1 Uppdraget
Pensionsmyndigheten har på uppdrag av E-delegationen i en förstudie utrett
förutsättningarna att utveckla en elektronisk fullmaktsnod inom
försäkringsområdet. Utredningen har bedrivits inom ramen för Min Pension
under perioden september 2012 till januari 2013. Min Pensions styrelse har utgjort
styrgrupp för projektet.
Förstudien har löpande stämt av framtagna lösningar med en referensgrupp
bestående av aktörer från försäkringsbolag, försäkringsförmedlare, valcentraler,
myndigheter, branschorganisationer samt konsumentorganisationer. Detta har
skett både vid sammanträden då hela referensgruppen bjudits in och vid
individuella möten med de olika aktörerna. Syftet har varit att skapa engagemang
och delaktighet samt att förankra resultat och lösning.
1.2 Fördelar med en elektronisk fullmaktsnod
I förstudien har en lösning tagits fram för att hantera fullmakter elektroniskt. Den
framtagna lösningen, som förankrats med marknadens aktörer, innebär ett antal
fördelar:
• Ökad konsumentnytta – En fullmaktsnod ger individer en möjlighet att
få en översikt över sina fullmakter och att hantera dem på ett enklare och
säkrare sätt. Härigenom stärks individernas möjlighet till faktisk kontroll
och egenmakt inom försäkringsområdet. Lösningen innebär även en klar
förbättring beträffande den personliga integriteten jämfört med dagens
hantering av pappersfullmakter. I förlängningen kan en etablerad
fullmaktsnod också utgöra en modell för hur fullmakter kan hanteras
inom andra samhällsområden. Därmed bidrar etableringen av en
fullmaktsnod också till att individen i förlängningen får en helhetsbild av
alla typer av fullmakter när dessa kan samlas i en nationell visningstjänst.
• Ökad samhällsnytta – En fullmaktsnod ökar möjligheten för fler aktörer
att dela med sig av pensionsinformation vilket ökar förståelsen för
pensionssystemet som helhet samt stärker individens ställning som
konsument. En fullmakts juridiska status bedöms också bli tydligare med
en fullmaktsnod.
• Effektivisering av fullmaktshanteringen – Såväl försäkringsförmedlare
som försäkringsbolag, valcentraler och myndigheter kommer att kunna dra
nytta av den mer effektiva hantering som etableras i och med att
hanteringen av fullmakter i än högre grad blir digital. En fullmaktsnod
bedöms frigöra resurser och effektivisera hanteringen för alla typer av

6(66)
aktörer, något som gagnar såväl aktörerna själva som deras kunder/
individer.
• Förbättrad säkerhet i hanteringen – Den föreslagna digitala lösningen
gör det möjligt för branschen att uppnå en högre säkerhet i hantering av
fullmakter för bl a ökad regelefterlevnad.
• Förutsättningar för snabb etablering – Pensionsmyndighetens avsikt
att finansiera en start av en fullmaktsnod under vissa förutsättningar,
innebär bra förutsättningar för att snabbt etablera en lösning. Finansiering
via Pensionsmyndigheten minskar också tröskeln för att ansluta sig till en
fullmaktsnod i och med att den initiala kostnaden för noden kan spridas
på flera aktörer över tiden.
Baserat på ovanstående är förstudiens rekommendation att en elektronisk
fullmaktsnod etableras.
1.3 Etablering och finansiering av en fullmaktsnod
Fullmaktsnoden bör etableras som ett fristående aktiebolag med samtliga typer av
aktörer som varit involverade i förstudien d v s försäkringsbolag,
försäkringsförmedlare, valcentraler och myndigheter, som partners. En sådan
lösning ger genom sin bredd förutsättningar för att konsumentnytta och
effektivitetsvinster förverkligas.
Pensionsmyndigheten har sagt sig vara beredd att finansiera etableringen av en
nod. Detta ökar ytterligare förutsättningarna för att en lösning snabbt kan
etableras med ett stort antal aktörer som användare.
1.4 Genomförande
Ett genomförande av en fullmaktsnod bör inledas med att en ägar- och
styrningsmodell etableras som kan accepteras av samtliga aktörer. Detta bör ske
genom förhandlingar mellan berörda parter.
När ägar- och styrningsmodell är etablerad (bolagsordning, konsortialavtal,
anslutnings- och användaravtal), bör ett särskilt genomförandeprojekt inrättas
som bl a utarbetar teknisk kravspecifikation, upphandlar systemleverantör samt
löser organisations- och bemanningsfrågor.
Vid uppbyggnaden av noden bör i möjligaste mån tidigare erfarenheter utnyttjas. I
den löpande förvaltningen bör resurser så långt som möjligt delas med andra
bolag inom den sfär som de aktörer som är engagerade i fullmaktsnoden utgör.
1.5 Tidplan och kostnader
Under förutsättning att aktörerna kommer överens om ägande och styrning av en
nod under våren 2013, bör en fullmaktsnod kunna vara etablerad till årsskiftet
2013/2014. Från denna tidpunkt bör det således vara möjligt för aktörerna att
börja ansluta sig till noden.

7(66)
Enligt beräkningar som gjorts uppskattas uppbyggnadskostnaderna till ca 10
miljoner kr och de årliga driftskostnaderna till drygt 5 miljoner kr, exklusive
återbetalning och räntekostnader till Pensionsmyndigheten.
En bedömning har även gjorts när det gäller bemanningen. För att sköta den
löpande verksamheten har det uppskattats att det krävs 1-1,5 årsarbetskrafter
anställda i noden. Till detta kommer kostnader för externa resurser inkluderade i
kostnaden för löpande förvaltning.

8(66)
2 Inledning
2.1 Bakgrund
Under 2011 gav E-delegationen Pensionsmyndigheten i uppdrag att genomföra en
förstudie kring nyttan med förslag till utformning av en elektronisk
fullmaktstjänst. Förstudien skulle omfatta tekniska, juridiska och säkerhetsmässiga
beskrivningar samt nyttokalkyler och innebar att ta fram beslutsunderlag till Edelegationen,
försäkringsbranschen inklusive Min Pension, berörda myndigheter
och organisationer för fortsatt arbete med utveckling av e-tjänst för fullmakter.
Förstudien, som bedrevs mellan perioden oktober 2011 till mars 2012,
konstaterade att en nationell fullmaktstjänst innebär ökad nytta för privatpersoner
och företagare, en effektivare förvaltning och en minskad administrativ börda för
företag.
Förstudien föreslog ett fortsatt arbete i flera parallella spår, där Bolagsverket skulle
ges i uppdrag att ansvara för utveckling av en gemensam visningstjänst och den
infrastruktur som är förknippad med den. Vidare föreslog förstudien att en
fullmaktsnod för pensions- och livförsäkringsområdet bör utvecklas med en tydlig
förankring i branschen.
Baserat på förstudiens slutsatser och rekommendationer, beslutade Edelegationen
att gå vidare med frågeställningarna och gav bland annat
Pensionsmyndigheten i uppdrag att utreda förutsättningarna att utveckla en
elektronisk fullmaktsnod inom försäkringsområdet i en fördjupad förstudie.
Pensionsmyndigheten aviserade i sin tur att man ville driva förstudien inom ramen
för Min Pension. Styrelsen i Min Pension ställde sig positiva till förslaget under
förutsättning att utredningsuppdraget fick ett brett anslag med möjlighet att
överväga olika alternativ för omfattning och organisatorisk hemvist för en
eventuell fullmaktsnod.
2.2 E-delegationens och Pensionsmyndighetens
utgångspunkt
E-delegationens syfte och vilja är att realisera en sammanhållen lösning för en
enklare, öppnare och effektivare förvaltning. Arbetet ingår i ett antal
förvaltningsgemensamma tjänster för att på sikt kunna ge nytta för privatpersoner
och företag. Den ska bidra till en enklare vardag och effektivare och öppnare
offentlig sektor samt hitta en sammanhållen lösning kring målarkitektur, rättsliga
förutsättningar, informationssäkerhet, behovsstyrd utveckling, nyttorealisering,
förvaltning, återanvändning och erfarenhetsöverföring.
En av de förvaltningsgemensamma tjänsterna är ”Mina fullmakter” vilket är en
tjänst som ska göra det enklare för privatpersoner att få översikt över sina
utfärdade fullmakter, att skapa nya fullmakter och att se vilka fullmakter som
utfärdats av andra.

9(66)
E-delegationen har givit i uppdrag till:
• Pensionsmyndigheten att analysera förutsättningarna för en elektronisk
fullmaktsnod inom försäkringsområdet. De lösningsalternativ för en
elektronisk fullmaktstjänst som identifierades i förstudien ska analyseras och
utvärderas i en fördjupad förstudie.
• Bolagsverket att utreda förutsättningarna att etablera en nationell gemensam
visningstjänst för fullmakter.
• Pensionsmyndigheten att utreda förutsättningarna hur ett elektroniskt
nationellt ställföreträdarregister som innehåller alla beslut om god man,
förmyndare och förvaltare ska kunna realiseras.
Pensionsmyndigheten deltar i dessa tre ovanstående projekt vars gemensamma
syfte är att främja konsument- och medborgarnyttan.
Syftet med den elektroniska fullmaktsnoden för Pensionsmyndigheten är att skapa
ökad nytta för privatpersoner, myndigheter och företagare genom att bl a
förenkla, effektivisera och öka rättssäkerheten i fullmaktshanteringen samt minska
administration. För Pensionsmyndigheten är konsumentnyttan det viktigaste
skälet till att gå in och bekosta projektet. Konsumentnytta innebär att kunderna
ska få bättre service, ökad insyn och kontroll samt kunna få överblick över sina
fullmakter.
Fullmaktstjänsten ska på sikt anslutas till en nationell visningstjänst för fullmakter.
I visningstjänsten ska privatpersoner via länkning till respektive nod kunna se sina
utfärdade fullmakter och där enkelt kunna nå, ändra och återkalla fullmakter både
inom försäkringsområdet och även inom andra områden. Visningstjänsten ska
vara en enkel ingång för att få översikt och för att enklare kunna nå underliggande
fullmaktsregister. Det är först när allt är samlat som tjänsten når sin fulla potential.
Ett av Pensionsmyndighetens långsiktiga mål är att tillgodose det
informationsbehov som finns hos allmänheten för att kunna ta till sig information
och få ökad kunskap och förståelse för hela pensionen. Vidare ska myndigheten
vara en drivande samarbetspartner för att bidra till en mer effektiv och rättsäker
informationsdistribution inom försäkringsbranschen. En elektronisk fullmaktsnod
inom försäkringsområdet är en byggsten i arbetet för att i framtiden komma
närmare ett informationsnav inom pensionsområdet.
2.3 Syfte och mål
Det uppdrag som formulerades för den fördjupade förstudien kring en elektronisk
fullmaktsnod inom försäkringsområdet tog sin utgångspunkt i tre olika alternativa
lösningar som identifierats inom ramen för Pensionsmyndighetens förstudie:
1. Konkret lösningsförslag för en elektronisk fullmaktsnod för
informationsfullmakter. Lösningsförslaget skall i ett första steg inriktas på
en lösning för digital fullmakts- och informationshantering för den
allmänna pensionen samt för den statliga tjänstepensionen.

10(66)
Tjänstepensioner från övriga intresserade pensionsinstitut hanteras i ett
andra steg.
2. Ett konkret förslag ska utarbetas hur den ”danska modellen” skulle kunna
utformas givet svenska förhållanden. Vidare ska en redovisning göras över
hur den ”danska modellen” förhåller sig till förslaget om en elektronisk
fullmaktsnod för informationsfullmakter. I detta ingår att lämna en
bedömning och rekommendation om det är lämpligt och effektivt att
införa och driva lösningarna parallellt med varandra.
3. En redovisning ska göras över hur SFM/ InsureSec:s förslag till
fullmaktsnod för förmedlarfullmakter förhåller sig till förslaget om en
elektronisk fullmaktsnod för informationsfullmakter. I detta ingår att
lämna en bedömning och rekommendation om det är lämpligt och
effektivt att införa och driva lösningarna parallellt med varandra.
Samtliga alternativ skall analyseras ur ett antal perspektiv:
• teknisk lösning samt göra en inventering av befintliga system,
• organisatorisk hemvist samt förvaltningsorganisation,
• anslutningsavtal för bolagen,
• finansieringsmodell,
• plan för genomförande där införandet sker successivt enligt ovan.
En uppskattning ska också göras av kostnaderna för att genomföra förslaget samt
de årliga förvaltningskostnaderna sedan förslaget inrättats. Vidare ska utredas om
lösningsförslaget får författningskonsekvenser, t.ex. avseende integritets- och
sekretessfrågor.
En analys ska göras av konsumentnyttan av lösningsförslaget. I möjligaste mån
ska denna kvantifieras.
Slutligen ska ett förslag till en samlad strategi över vilket eller vilka lösningsförslag
(fullmaktsinitiativ) som bör genomföras redovisas. I detta ingår även att redovisa
en plan för genomförandet.
2.4 Metod
Arbetet med förstudien har bedrivits i tre steg:
1. Värdering och analys av de alternativ till hantering av fullmakter som
beskrivs i förstudiens direktiv samt rekommendation vilket av dessa
alternativ som bedöms som mest lämpligt och möjligt att genomföra

11(66)
2. Framtagande av en lösning utifrån prioriteringen i steg 1. I detta ingår att
ta fram en lösning som dels uppfyller kraven på en effektivare hantering
av fullmakter än i dagsläget, dels innebär ökad konsumentnytta jämfört
med dagens hantering.
3. Slutsatser, rekommendationer samt förslag till genomförandeplan för en
lösning.
2.5 Projektorganisation
Förstudien etablerades under augusti 2012. Nedan redogörs för förstudiens
bemanning.
• Operativ projektägare: Sabine Gunnarsson, Min Pension
• Projektledare: Christian Rutz, Trinovo Consulting
• Sakkompetens verksamhet: Fredrik Tamm, CapTime
• Sakkompetens verksamhet: Cenneth Eriksson, Min Pension
• Sakkompetens juridik: Nils-Ove Bohlin, Min Pension
• Sakkompetens IT: Patrik Malmqvist, SIGMA
• Kvalitetssäkring: Gunnar Winqvist, Trinovo Consulting
• Projektadmin./ analys: Marcus Ramstrand, Trinovo Consulting
Till förstudien har även kompetens från Pensionsmyndigheten knutits:
• Birgitta Bergman, projektkoordinering gentemot övriga relevanta projekt.
• Lars Wahlund, sakkompetens IT.
• Arne Paulsson, sakkompetens verksamhet.
Styrgrupp för förstudien har varit Min Pensions styrelse. Avstämningar med
styrgruppen har skett vid tre tillfällen: 2012-10-16, 2102-11-29 och 2013-01-24.
Till förstudien har också knutits en referensgrupp för kontinuerliga avstämningar
av resultat och analyser. Referensgruppen har bestått av representanter för
försäkringsförmedlare, försäkringsbolag, valcentraler, branschorganisationer,
myndigheter samt konsumentorganisationer. Avstämningar med referensgruppen
har skett på tre olika sätt:

12(66)
1. Gemensamma referensgruppsmöten. Vid dessa möten har centrala
övergripande frågeställningar tagits upp. Totalt har tre sådana möten
avhållits.
2. Inför och mellan dessa möten har individuella möten avhållits med flera
referensgruppsmedlemmar. Syftet med dessa möten har varit att diskutera
och analysera centrala frågeställningar för att få en uppfattning om
centrala vägval vid utvecklade av en lösning samt frågor kring
huvudmannaskap mm.
3. I syfte att ge referensgruppsmedlemmarna en bild av vilka
utvecklingsinsatser föreslagna lösningar kan ge, genomfördes under
december och januari ett tiotal workshops med de försäkringsbolag,
valcentraler samt försäkringsförmedlare som anmält intresse.
Avstämningar och statusrapporteringar har under förstudiens gång också skett
med ett flertal myndigheter m m med beröring till studien:
• Bolagsverket
• E-delegationen
• Pensionsmyndigheten
Utöver referensgruppen och berörda myndigheter har även avstämningar skett
med ett antal andra företag och organisationer:
• Svenska Försäkringsfabriken
• Visi
• Webcap
• Itello
• Post Nord
• Styrelsen Svensk Försäkring
• Styrelsen SFM
• Personskadekommitténs digitaliseringsutskott
• Svensk Försäkrings liv- och sakförsäkringsutskott
Förstudien har under arbetets gång haft veckovisa avstämningar inom
projektgruppen, inklusive representant för Pensionsmyndigheten. Ett

13(66)
arbetsutskott har dessutom knutits till förstudien bestående av projektägare,
projektledare, projektmedlemmar från Min Pension, Anders Lundström, VD Min
Pension, Johan Hellman, strategisk verksamhetsutvecklare Min Pension samt
Birgitta Bergman, Pensionsmyndigheten. Vid arbetsutskottsmöten har status för
projektet redogjorts och centrala frågeställningar lyfts.
Veckovisa statusrapporter har skickats till Pensionsmyndigheten.

14(66)
3 Analys av modeller för en elektronisk
fullmaktsnod
3.1 Inledning
I direktivet för den fördjupade förstudien, anges tre olika modeller som ska
analyseras och belysas i utredningsarbetet:
1. Konkret lösningsförslag för en elektronisk fullmaktsnod för
informationsfullmakter
2. Den ”danska modellen” i svensk tappning.
3. SFM/ Insuresec:s förslag till fullmaktsnod samt Personskadekommitténs
digitaliseringsprojekt.
Tidigt konstaterades att ett inledande arbete behövde göras för att analysera och
prioritera mellan de olika lösningarna för att säkerställa att det alternativ som
analyseras vidare både uppfyller uppdragsgivarnas intentioner och de krav som
konsumenter respektive aktörer ställer på en digital fullmaktsnod. Det är också
viktigt att den lösning som föreslås analyseras vidare också tar hänsyn till Edelegationens
och Pensionsmyndighetens övergripande mål med en elektronisk
fullmaktsnod, d v s konsumentnyttan med en nationell visningstjänst för
fullmakter och den infrastruktur som krävs för att denna skall kunna förverkligas.
Analysen genomfördes primärt under september och oktober och bestod
framförallt av genomgång och analys av tidigare material, ett stort antal intervjuer
med aktörer representerade i referensgruppen, företrädare för uppdragsgivarna d
v s Pensionsmyndigheten och Min Pension samt presentationer av de modeller
som föreslås, framförallt den ”danska modellen” och SFM:s förslag.
3.2 Analys av modeller
3.2.1 En elektronisk fullmaktsnod för informationsfullmakter
I förstudiens direktiv anges att ett lösningsförslag för en elektronisk fullmaktsnod
för informationsfullmakter i ett första steg ska inriktas på:
• Att hantera digital fullmakts- och informationshantering
• Informationsfullmakter
• Avse den allmänna och statliga tjänstepensionen
I de intervjuer som genomfördes med aktörer i referensgruppen påpekades redan
på ett tidigt stadium vikten av att skilja på fullmaktshantering och hantering av
pensionsinformation. Hanteringen av fullmakter ses av flera aktörer som ett
administrativt problem, där enskilda företag har lite eller inget att vinna gentemot
konkurrenter med en egen hantering. Istället ses fördelar med en gemensam

15(66)
fullmaktsnod då detta kan innebära en mer rationell digital hantering, aktörernas
kontroll och översikt över utställda fullmakter kan förbättras samt att
konsumentnyttan potentiellt ökar. Hanteringen av pensionsinformationen, d.v.s.
informationen om en individs eller företags försäkringsrelationer som skickas som
en följd av en utställd fullmakt, är en mer komplicerad fråga som är starkt kopplad
till aktörernas kärnverksamhet. Däremot skulle en digital nod för
fullmaktshantering vara en förutsättning för bättre kvalitet och ökad effektivitet i
överföringen av pensionsinformation.
De fullmakter som idag används inom försäkringsområdet kan grovt delas in i två
kategorier: informationsfullmakter och förmedlarfullmakter. Den inledande
analysen pekade på att dessa typer av fullmakter rent innehållsmässigt inte skiljer
sig åt. En avgränsning av en lösning till att endast omfatta informationsfullmakter
konstaterades därför vara onödig då en lösning i princip också kan användas för
hanteringen av förmedlarfullmakter.
Det kunde också konstateras att en begränsning till att noden enbart skulle avse
allmän och statlig pension inte skulle förenkla den tekniska lösningen. Dessutom
gjordes bedömningen att en nod som stödjer alla typer av fullmakter oavsett om
dessa avser allmän, statlig eller privat pension ger betydligt bättre förutsättningar
för att fler aktörer tidigt ansluter sig till en fullmaktsnod. Detta ger i sin tur
förutsättningar för en snabbare etablering av både konsumentnytta och
effektivitetsvinster.
3.2.2 Den danska modellen i svensk tappning
En individ som går in på den danska motsvarigheten till Min Pension
(pensionsinfo.dk), ges idag möjlighet att själv initiera en elektronisk överföring av
pensions- och försäkringsinformation till en rådgivare inför ett rådgivningsmöte.
Förmedlare i Danmark är dock inte anslutna till tjänsten och således görs
överföringen av information endast mellan olika försäkringsbolag.
Den danska modellen i svensk tappning skulle i korthet innebära att en individ
inför ett rådgivningsmöte med en förmedlare eller vid kontakt med t ex
Pensionsmyndighetens kundservice själv initierar överföring av
pensionsinformation via ett konto i Min Pension. En sådan lösning skulle
potentiellt kunna innebära ett antal fördelar för individen och branschen som
helhet. Antalet informationsfullmakter som skickas skulle till exempel kunna
minskas i och med att behovet av en fullmakt inte längre skulle finnas vid vissa
rådgivningsmöten. Vidare skulle lösningen också ge individen en ökad kontroll
över den egna informationen samt distributionen av denna.
Ur perspektivet att öka konsumentnyttan och effektivisera hanteringen av
fullmakter är dock den danska lösningen i svensk tappning inte oproblematisk.
För det första innebär den en hantering av pensionsinformation snarare än en
hantering av fullmaktsinformation. Vidare skulle en sådan lösning inte heller
hantera individernas förmedlingsfullmakter eller organisationers
informationsfullmakter. Min Pensions databas innehåller i dagsläget dessutom inte
all den information som potentiellt kan vara intressant vid ett rådgivningsmöte,

16(66)
denna information skulle därför behöva kompletteras med hjälp av ytterligare en
informationsfullmakt. Följaktligen skulle stora delar av den fullmaktsstruktur som
ett nytt system är tänkt att ersätta behöva finnas kvar. En lösning enligt den
danska modellen skulle därför inte heller ligga i linje med E-delegationens uppdrag
till Pensionsmyndigheten, att på basis av den tidigare förstudiens förslag utreda
förutsättningarna att utveckla en elektronisk fullmaktsnod inom
försäkringsområdet. Lösningen ligger inte heller i linje med det uppdrag Edelegationen
gett Bolagsverket, d.v.s. att mer i detalj utreda hur en nationell
visningstjänst för fullmakter kan byggas upp och etableras.
3.2.3 SFM/ InsureSec:s förslag till fullmaktsnod.
Företrädare för SFM föredrog på ett tidigt stadium den lösning som håller på att
utarbetas för hantering av fullmakter. Förstudien har även intervjuat företrädare
för SFM. Baserat på detta kan konstateras att SFM:s lösning för hantering av
fullmakter inte är en annan sorts lösning än den som ska analyseras inom ramen
för förstudien, utan i allt väsentligt sammanfaller med en elektronisk nod för att
hantera fullmakter. Bedömningen blev därför att SFM/ Insuresec:s förslag i det
vidare arbetet inte ska behandlas som en annan sorts lösning.
3.3 Analys och slutsatser – modeller för elektronisk
fullmaktsnod
Förstudiens rekommendation blev att inrikta det vidare arbetet på att analysera
möjligheterna att etablera en digital fullmaktsnod utan de begränsningar som ges i
direktivet avseende typer av fullmakter eller aktörer. Analysen ska inte heller
begränsas vad gäller huvudmannaskap eller teknisk lösning. Rekommendationen
föredrogs för och beslutades av förstudiens styrgrupp den 22 oktober.

17(66)
4 Hantering av fullmakter i dagsläget
4.1 Inledning
För att sätta den föreslagna lösningen i perspektiv, görs först en genomgång av
hur fullmaktshanteringen inom försäkringsområdet fungerar idag samt vilka
förbättringsområden som finns. I beskrivningen används termerna,
fullmaktsgivare, fullmaktstagare samt behörighetskontrollerande part (BKP).
Dessa innebär:
• Fullmaktsgivare: Utställare och undertecknare av en fullmakt. Kan
antingen vara en individ (individfullmakt) eller en organisation
(organisationsfullmakt).
• Fullmaktstagare: Mottagare av fullmakt och den som använder sig av
denna för att hämta in information eller utföra uppdrag för kunds räkning.
Kan vara en försäkringsförmedlare, bank eller försäkringsbolag, ett företag
som själv hanterar pensionsfrågor där en individ är anställd m fl.
• Behörighetskontrollerande part (BKP): Det försäkringsbolag, valcentral
eller annan organisation som har behov av att kontrollera om en
fullmakttagare har rätt att företräda en fullmaktsgivare för t ex
informationsutlämning eller utförande av andra uppdrag.
4.2 Beskrivning av dagens lösning
4.2.1 Övergripande bild
Dagens hantering av fullmakter visas övergripande i nedanstående bild. Därefter
följer en mer detaljerad beskrivning.

18(66)
4.2.2 Typer av fullmakter
De fullmakter som idag skickas kan i stort delas in i två kategorier utifrån
fullmaktsgivare: individfullmakter eller organisationsfullmakter. Individfullmakter
innebär att en individ ger en fullmaktstagare rätt att hämta in information
och/eller företräda denne i försäkringsfrågor. För en organisationsfullmakt gäller
motsvarande fast för en juridisk person. Fullmakten omfattar dock information
kopplat till de försäkringar organisationen äger och betalar för sina anställda
Den vanligaste typen av fullmakt är en informationsfullmakt. Denna ger
fullmaktstagaren rätt att inhämta information kopplat till fullmaktsgivarens
försäkringar. Vilka försäkringar som omfattas av fullmakten är beroende av hur
den är utformad. Det kan finnas flera informationsfullmakter utställda av en och
samma individ eller organisation, t ex om en individ eller organisation vänder sig
till flera försäkringsförmedlare samtidigt.
En mer långtgående fullmakt är s k skötsel- eller förmedlarfullmakt. Denna ger
oftast rådgivaren ensam rättighet att företräda fullmaktsgivaren i
försäkringsfrågor. Dessa fullmakter kan endast förekomma en åt gången d v s vid
varje givet tillfälle finns endast en gällande förmedlarfullmakt. Detta innebär att en
fullmaktstagare som får en förmedlingsfullmakt utställd måste säkerställa att den
existerande fullmakten dras tillbaka. Detta hanteras idag vanligtvis av
försäkringsbolagen som informerar kund och förmedlare om att en ny
förmedlingsfullmakt inkommit och att den gamla har upphört att gälla. Parallella
förmedlingsfullmakter förekommer dock ibland, oftast omfattar då varje fullmakt
ett avgränsat försäkringsområde.
Förmedlarfullmakten innebär också att förmedlare i de flesta fall får ersättning
enligt den modell som dominerar på marknaden idag d v s via provisioner. Till
skötselfullmakten bifogas i det fallet ett antal koder som talar om för
försäkringsbolaget vilken rådgivare på förmedlingsbolaget som är kundansvarig
och den individuella förmedlarens namn samt annan relevant information för att
hantera affärsrelationen mellan fullmaktstagaren och försäkringsbolaget. Det bör
påpekas att denna affärsrelaterade information inte är del av själva fullmakten,
utan bifogas fullmakten som ett praktiskt sätt att vidarebefordra informationen till
försäkringsbolagen.
4.2.3 Utfärdande av fullmakt
I dagsläget utfärdas majoriteten av alla fullmakter på papper. I normalfallet
innebär detta att en rådgivare hos en försäkringsförmedlare, försäkringsrådgivare i
ett försäkringsbolag eller en bankrådgivare inför ett rådgivningsmöte ser till att
individen eller firmatecknaren skriver under en fullmakt. Detta sker ofta vid ett
första möte alternativt att en fullmakt skickas eller mejlas till kunden innan
rådgivningsmötet. Kunden måste därefter skicka tillbaka fullmakten i god tid
innan mötet för att rådgivaren ska kunna hämta in information om individens
situation.
Större försäkringsförmedlare har utvecklat egna lösningar för att underlätta
inhämtade av fullmakter inför rådgivningsmöten och erbjuder idag andra

19(66)
möjligheter att signera en fullmakt än via papper. T ex finns lösningar där
individen skriver under fullmakten på en läsplatta. En annan förekommande
variant är att skicka ut ett lösenord till individens mantalsskrivningsadress med
vilken invididen sedan kan logga in på en webbplats och där godkänna en
fullmaktstext på en webbsida. Den senare lösningen motsvarar Min Pensions
lösning för inhämtande av fullmakt vid nyanslutning till tjänsten med hjälp av
Pensionsmyndighetens personliga kod.
För att effektivisera hanteringen beskriven ovan, har ett antal större
försäkringsförmedlare men även större försäkringsbolag utvecklat lösningar som
bygger på "trust". Denna innebär att förmedlaren/ försäkringsbolagen har avtal
med vissa försäkringsbolag om att de litar på att fullmaktstagaren har en fullmakt
och lämnar ut uppgifter mot förfrågan utan att själva fullmakten presenteras.
Ytterligare en variant av trust-lösning är att förmedlaren tar emot inkomna
fullmakter, scannar och lagrar fullmakter i en egen databas. Förmedlaren ger sedan
försäkringsbolagen tillgång till fullmaktsdatabasen via inloggningar där de kan
utföra kontroller vid förfrågan om försäkringsinformation om de anser detta
nödvändigt. Då trustlösningar ställer höga krav på säkerhet och kvalitet i
hantering hos både fullmaktstagaren och fullmaktsgivaren, är det framförallt
företag med större resurser som använder sig av den möjligheten idag. Många
behörighetskontrollerande parter på marknaden accepterar dock inte trustlösningar,
med Min Pension som fullmaktstagare som enda undantag. Flera
aktörer har uppgett att en anledning till detta är osäkerhet om dessa lösningar
stämmer överens med lagstiftningen kring fullmakter.
De flesta fullmaktsmottagare har idag egna elektroniska fullmaktsregister. Det
finns dock framförallt mindre förmedlare som helt eller delvis har
pappersbaserade fullmaktsregister.
4.2.4 Överföring av fullmaktsinformation
Pappersbaserade fullmakter som fullmaktstagare mottagit, scannas i normalfallet
av fullmaktstagaren. Fullmaktsinformationen mejlas därefter till
behörighetskontrollerande part, i normalfallet ett försäkringsbolag eller en
valcentral. Även lösningar där fullmakten faxas till de behörighetskontrollerande
parterna förekommer.
Ett flertal av de försäkringsbolag som finns på marknaden har valt att outsourca
hela eller delar av sin fullmaktshantering. De vanligaste aktörerna på marknaden
idag är Aditro och Svenska Försäkringsfabriken. Dessa aktörer tar emot
inkommande fullmakter antingen via fax eller mejl, tolkar innehållet i fullmakten,
registrerar den och vidarebefordrar sedan information om fullmakten till
respektive försäkringsbolag i elektronisk form. I en del fall har dessa bolag även
en s k ”portvaktsfunktion”. Denna innebär att det bolag som tar emot
fullmakterna också har tillgång till försäkringsbolagets kundregister och själv kan
söka ut om en individ är kund eller inte. På så sätt kan svaret att en individ eller
företag inte är kund skickas direkt från det outsourcade försystemet och slipper
belasta försäkringsbolagets egna system samt att fullmakten inte behöver gå
igenom hela digitaliseringsprocessen. För det fall ett försäkringsbolag valt att inte

20(66)
outsourca fullmaktshanteringen, sker fullmaktshanteringen internt på i princip
motsvarande sätt som beskrivits ovan.
Försäkringsbolagen har idag olika utgångspunkt vad gäller lagring av fullmakter.
Flertalet har idag egna fullmaktsregister som byggs upp, det finns dock ett antal
bolag som inte sparar fullmakter utan kräver en ny fullmakt varje gång
information hämtas ut. De bolag som har fullmaktsregister, har ofta dessa
kopplade till andra interna system så att fullmaktsinformationen även kan
användas i flera interna processer.
4.2.5 Hanteringen av fullmakter hos behörighetskontrollerande
part
När fullmaktsinformationen når behörighetskontrollerande part, skickas eller
hämtas oftast pensions- och försäkringsinformation via de upparbetade kanaler
som finns mellan BKP och fullmaktstagare. I normalfallet sker detta elektroniskt,
men det förekommer även att detta sker pappersbaserat.
4.2.6 Hanteringen av fullmakter hos individer/ fullmaktstagare
Efter att en fullmaktsgivare skrivit under eller på annat sätt ställt ut en fullmakt,
finns det idag begränsade möjligheter för en fullmaktsgivare att få en överblick
över utställda fullmakter. Fullmaktsgivaren kan visserligen gå till den
fullmaktstagare som tagit emot fullmakten för att ändra den eller återkalla den,
men det går inte att få en överblick över vilka eller hur många fullmakter som
ställts ut annat än genom att kontakta fullmaktstagarna var och en för sig.
Vad gäller återkallande av en fullmakt, måste detta ske på samma medium som
fullmakten är utställd på. Detta innebär att en fullmakt som är utställd på papper
också måste återkallas via papper. Proceduren för att återkalla flera fullmakter kan
därför också vara omständlig, om fullmaktsgivaren inte har full kontroll på vilka
fullmakter som ställts ut och till vem. Dock verkar det finnas en branschpraxis att
även godkänna återkallelser via mejl.
4.3 Analys och slutsatser – dagens fullmaktshantering
Baserat på nulägesbeskrivningen kan konstateras att dagens fullmaktshantering i
stort fungerar men att det finns ett flertal förbättringar som skulle kunna öka
effektiviteten och säkerheten i hanteringen.
Den till stora delar pappersbaserade hanteringen ger upphov till en manuell
hantering som tar både sälj- och administrativa resurser i anspråk. På grund av
detta har flera aktörer utvecklat lösningar där fullmakterna hanteras elektroniskt
via olika digitala signeringssätt. De initiativ som tagits av aktörer för att digitalisera
hanteringen har dock endast delvis lyckats i och med att de endast accepteras av
ett urval av aktörer, till stor del beroende på osäkerhet kring fullmaktens legala
status i lösningarna samt om signeringssätten lever upp till de krav som kan
komma att ställas av bland annat Datainspektionen.
Ett ytterligare problem med dagens hantering är att flera
behörighetskontrollerande parter får ta emot ett stort antal förfrågningar baserat

21(66)
på fullmakter som gäller individer som inte är kunder. Flera aktörer har idag
konstaterat att detta är så pass dyrt, att man valt eller överväger att frångå den
fullmaktshantering som finns och endast accepterar egna utställda fullmakter där
kundstatus kontrollerats innan. Det finns därför i förlängningen en risk att
individen inte får den kompletta bild av pensions- och försäkringsinformationen
som eftersträvas.
Till sist kan konstateras att de lösningar som finns idag generellt ger individen
begränsade möjligheter att få en överblick över utställda fullmakter alternativt att
återkalla fullmakter. Den enda säkra vägen för en individ att idag ha full kontroll
över detta, är att spara och arkivera kopior av samtliga utställda fullmakter och att
kontakta fullmaktstagaren om en fullmakt ska återkallas. Sedan måste
fullmaktstagaren i sin tur vända sig till alla behörighetskontrollerande parter som
fullmakten någon gång skickats till och återkalla den hos var och en.

22(66)
5 Beskrivning av en digital fullmaktsnod
5.1 Inledning
I förstudien har en lösning för en digital fullmaktsnod tagits fram på en
övergripande nivå. Utgångspunkten för noden har varit att den potentiellt ska
innebära ökad nytta för konsumenten. För att uppnå detta behöver en lösning
utvecklas som för fullmaktstagare och behörighetskontrollerande parter är så pass
effektiv jämfört med dagens lösning att så många som möjligt på ett tidigt stadium
ansluter sig till noden. På så sätt kommer noden snabbt att bygga upp en
fullmaktsstock som ger individen möjlighet till ökad kontroll.
För att säkerställa att den beskrivna lösningen dels innebär en effektivisering, dels
minimerar påverkan på aktörers nuvarande processer för att hantera fullmakter
har modellen löpande stämts av med en referensgrupp. Avstämningarna har skett
vid referensgruppsmöten samt vid individuella möten med företrädare för alla de
typer av aktörer som är representerade i referensgruppen d v s förmedlare,
försäkringsbolag, valcentraler samt Pensionsmyndigheten.
Förstudiens utgångspunkt vid framtagande av en modell för fullmaktsnod var
inledningsvis:
1. Hanteringen ska ske helt digitalt för att i möjligaste mån effektivisera
dagens fullmakthantering.
2. Identifiering ska ske med e-legitimation/mobilt Bank ID då detta är
generella, aktörsoberoende och accepterade lösningar på marknaden och
bland konsumenter. Enligt statistik från Logica har 75 % av myndiga
personer tillgång till e-legitimation 2012.
3. Lösningen ska även kunna hantera mobilt Bank ID. Även om mobilt
Bank ID i dag är en ny lösning, kan antalet användare med ett antagande
om samma utveckling som för ”vanlig” e-legitimation att uppgå till ca 50
% av antalet myndiga personer 2016. På så sätt kommer noden även ha
beredskap för att hantera förändringar t ex mot ett allt större inslag av
digital rådgivning via telefon eller över web.
4. Endast information relaterad till fullmakten ska hanteras. Annan
information som idag hanteras med hjälp av fullmakten såsom
förmedlarkoder ska inte ingå i lösningen.
Den lösning som initialt togs fram utgick från punkterna ovan. Vid avstämningar
av modellen med referensgruppen kunde dock konstateras att en sådan modell
skulle innebära ganska stora justeringar i både fullmaktstagares och
behörighetskontrollerande parters arbetssätt och potentiellt innebära högre
trösklar för anslutning till en nod:

23(66)
• Vad gäller helt digital hantering, kunde konstateras att majoriteten av
fullmakter i dagsläget fortfarande är pappersbaserade. En lösning där
endast digitala fullmakter är möjliga skulle troligen innebära utmaningar
för vissa förmedlare och deras kunder, som då skulle ha svårt att direkt
använda sig av fullmaktsnoden Därmed skulle åtminstone under en
övergångsperiod förmedlarna och deras kunder inte kunna utnyttja noden
på tänkt sätt. I den konsumentnyttostudie som gjorts kunde också
konstateras att det finns individer som känner en större trygghet i att
underteckna ett papper än att använda en digital identitet för signering.
• Vad gäller e-legitimation/ mobilt Bank ID som enda lösningar för att
identifiera fullmaktsgivare vid upplägg av fullmakt, har ett antal större
förmedlare idag utvecklat elektroniska lösningar för hantering av
fullmakter, där identifieringen inte är baserad på e-legitimation utan istället
elektroniska signaturer på skrivplatta alternativt personliga lösenord. Vissa
förmedlare har uttryckt önskemål om fortsatt användning av egna
lösningar inom ramen för en nod mot de parter som godkänt dem.
• Den hantering av s k förmedlarkoder, där fullmaktsdokumentet är bärare
av affärsinformation är sedan länge etablerad i branschen. Om en nod
skulle frångå detta arbetssätt skulle detta enligt aktörerna innebära en
högre tröskel för att gå med i noden samt utvecklingskostnader för att
hantera denna information via andra kanaler vilken troligen skulle fördyra
och försena en anslutning till noden.
Genom att i lösningen inkludera pappers- respektive andra elektroniska kanaler
för att skicka in fullmakter bedöms möjligheten att snabbt etablera en
fullmaktsnod och få in relevanta aktörer som medlemmar i noden som betydligt
bättre. Att även inkludera affärsinformation där fullmakten är bärare, ökar
möjligheten ytterligare. Den beskrivning av den tänkta lösningen som görs nedan
inkluderar därför dessa justeringar av den ursprungliga lösningen.
5.2 Föreslagen lösning
5.2.1 Övergripande bild
Den lösning som tagits fram i förstudien visas övergripande i nedanstående bild.
Därefter följer en mer detaljerad beskrivning.

24(66)
5.2.2 Typer av fullmakter
Fullmaktsnodslösningen som den beskrivs nedan är tänkt att i princip hantera
samtliga fullmakter som idag finns på marknaden, d v s såväl individ- som
organisationsfullmakter samt informations- och förmedlingsfullmakter.
Undantaget gäller dock s k egenhändigt utformade fullmakter, i klartext t ex
handskrivna fullmakter som inte kan läsas maskinellt.
Utgångspunkten för en elektronisk fullmaktsnod är att innehållet och
utformningen av fullmakter, oavsett om dessa hanteras inom eller utanför noden,
precis som idag ska vara en fråga framförallt för fullmaktsgivare, fullmaktstagaren
och behörighetskontrollerande parter. Den elektroniska fullmaktsnoden skall
endast tillhandahålla ett verktyg för att på ett säkert och effektivt sätt distribuera
fullmaktsinformationen. För detta krävs dock gemensamma standarder för de
fullmakter som skall signeras digitalt samt i övrigt hanteras av noden för att de
olika parternas respektive affärssystem skall kunna tolka och hantera fullmakterna
maskinellt.
5.2.3 Utfärdande av fullmakt
Utgångspunkten för lösningen är att fullmaktstagaren inför ett rådgivningsmöte
digitalt förbereder en fullmakt för fullmaktsgivaren att signera. Det görs genom att
fullmaktstagaren loggar in i noden före rådgivningsmötet och elektroniskt lägger
upp en fullmakt. I praktiken kommer detta förmodligen skötas av förmedlarens
affärssystem för att minimera den manuella delen av hanteringen. Information
som är tänkt att läggas upp motsvarar i princip den information som finns i
fullmakter idag d v s:
• Namn, personnummer, e-post och mobilnummer till fullmaktsgivaren vid
individfullmakt och organisationsnamn, organisationsnummer, eventuellt
namn och personnummer på anställda vid organisationsfullmakt, namn
och organisationsnummer på fullmaktstagaren
• Vilken typ av fullmakt det är.
• Eventuellt vilka typer av försäkringar som fullmakten ska gälla,
giltighetstid samt i förekommande vilka försäkringsbolag fullmakten ska
skickas till initialt.
När informationen är upplagd, sparas fullmakten i noden och i samband med
detta skickas automatiskt en länk till fullmaktsgivaren via e-post eller SMS.
Genom att klicka på länken kommer fullmaktsgivaren direkt att kopplas upp mot
noden, kan logga in med hjälp av e-legitimation och signera fullmakten.
För att en fullmaktsgivare ska kunna logga in och signera en fullmakt, krävs första
gången registrering i noden. Registrering innebär bland annat namn,
personnummer/organisationsnummer, godkännande av villkor m m. För att
registrera sig i noden krävs e-legitimation.

25(66)
När registrering genomförts eller, om noden använts tidigare, inloggning skett
kommer fullmaktsgivarens översiktbild att visas. Förutom möjlighet att signera
upplagda fullmakter kommer det på sidan även finnas möjlighet att återkalla
befintliga fullmakter samt att få en översikt över samtliga utställda fullmakter. Vid
signering kommer fullmaktsgivaren att dels få information om vad fullmakten
avser och gäller men också få ta ställning till bland annat giltighetstid vad gäller
informationsfullmakter, antingen genom att själv ange giltighetstid eller genom
förifyllda perioder. När detta gjorts, klickar fullmaktsgivaren på signering och
fullmakten signeras. I samband med detta skickas också en notifiering till
fullmaktstagaren om att fullmakten är signerad.
Registrering i noden och signering av fullmakter kan göras genom andra
gränssnitt, bland annat sk Single sign on där fullmaktsgivaren t ex via ett
försäkringsbolags hemsida och e-legitimation kan kopplas till noden.
Fullmaktsgivaren måste dock rent juridiskt genomföra transaktionerna direkt mot
noden. Hur detta praktiskt utformas för att stödja fullmaktstagarnas önskemål och
samtidigt ger en tydlighet mot fullmaktsgivaren är en fråga för ansvariga för en
fullmaktsnod.
5.2.4 Överföring av fullmaktsinformation
När fullmakten är upplagd och registrerad i fullmaktsnoden, kommer överföring
av information att göras till de behörighetskontrollerande parterna som berörs av
fullmakten. Fullmaktsnoden är tänkt att endast skicka förändringar i registret. På
så sätt kommer datatrafik att minimeras, samtidigt som
försäkringsbolag/behörighetskontrollerande parter med egna register löpande
kommer uppdateras av fullmaktsnoden och därmed spegla informationen i noden.
På samma sätt kommer fullmaktstagarna notifieras vid återkallelse av en fullmakt i
noden.
Det finns idag både fullmaktstagare och behörighetskontrollerande parter som
inte för egna register eller endast har register på papper. Dessa kommer att kunna
utnyttja noden som fullmaktsregister, d v s en fullmaktstagare kan när som helst
mot registret söka bland ”sina” fullmakter samt kontrollera att fullmakt finns vid
förfrågan om information från en fullmaktstagare. De behörighetskontrollerande
parter som valt att inte föra egna register kan välja att inte notifieras om att
fullmakt har utfärdats eller återkallats.
De förmedlarkoder som idag skickas tillsammans med fullmakter och som ligger
till grund för bland annat provisionsutbetalningar, är som ovan nämnts tänkta att
även fortsättningsvis skickas tillsammans med fullmakten. Fullmaktsnoden
kommer dock inte att lagra denna typ av information eller göra den sökbar på
annat sätt än via koppling till fullmakten. Noden kommer alltså inte att känna till
vilka namngivna personer som är kopplade till respektive kod utan denna
hantering sköts som tidigare av respektive försäkringsbolag. Eventuella ändringar
av koderna på befintliga affärsavtal kommer därför också fortsättningsvis att göras
på samma sätt som i dagsläget, d v s genom brev, mejl eller telefonsamtal mellan
fullmaktstagare och försäkringsbolag.

26(66)
5.2.5 Hanteringen av fullmakten hos BKP
När fullmaktsinformationen når behörighetskontrollerande part, kan den vidare
processen vad gäller pensions- och försäkringsinformation ske som idag d v s
utifrån informationen i fullmakten, skickas pensions- och försäkringsinformation i
de upparbetade kanaler som finns mellan BKP och fullmaktstagare.
För att säkerställa registrets giltighet kommer fullmaktstagare såväl som
behörighetskontrollerande part när som helst kunna gå in i fullmaktsnoden för att
kontrollera och samköra egna register mot vilka fullmakter som är utställda på
fullmaktstagaren samt vilka fullmaktsregistreringar som är aktuella eller varit
aktuella för behörighetskontrollerande part.
5.2.6 Hantering av fullmakter hos individer/ fullmaktsgivare
Efter att en fullmakt lagts upp, kommer fullmaktsgivaren med hjälp av elegitimation
när som helst kunna logga in på fullmaktsnoden och kontrollera vilka
fullmakter som ställts ut, vad de gäller, hur lång tid de gäller m m.
Fullmaktsgivaren kommer dessutom när som helst digitalt kunna återkalla en
utställd fullmakt, eventuellt kan även en påminnelse skickas i samband med att
löptiden för en fullmakt håller på att gå ut. Förändringar som görs av
fullmaktsgivaren kommer alltid innebära att notifieringar skickas, både till
fullmaktstagare och de behörighetskontrollerande part som valt den lösningen.
Fullmaktsgivaren kommer också ha möjlighet att se historiken över sitt
fullmaktsengagemang från starten av noden.
5.2.7 Kontroller i noden
I den förslagna lösningen till en fullmaktsnod, har även funktionalitet föreslagits
för kontroller av de aktörer som använder sig av noden. Huvudsyftet är att
säkerställa registervård samt behörigheter hos de aktörer som använder noden.
Exempel på kontroller kan vara om en individ är avliden, om en individ hos en
organisation är behörig firmatecknare eller att tillstånd och auktorisationer är
gällande. Kontrollerna kan t ex göras mot Bolagsverket, Finansinspektionen eller
Insuresec. Vilka slutliga kontroller som görs för att säkerställa nodens
funktionssätt är en fråga för ansvariga för en fullmaktsnod.
5.2.8 Pappersfullmakter
För att hantera pappersbaserad information kommer noden att behöva ansluta
försystem som konverterar pappersinformation till digital information. För
fullmaktsgivaren och fullmaktstagaren kommer samma förfaringssätt som idag att
gälla, d v s att den underskrivna pappersblanketten scannas och mejlas alternativt
faxas till ett försystem. I försystemet tolkas den pdf-fil eller faxkopia som
inkommit och läggs över i ett dataformat i enlighet med vad som gäller för en
digital fullmakt. Den tolkade informationen skickas därefter över till noden som i
den vidare processen hanterar informationen på samma sätt som om den
inkommit via digital fullmakt. För det fall informationen på pappersfullmakten
inte är tekniskt läsbar kommer fullmaktstagaren att notifieras om detta via mejl
och ombedjas skicka en ny fullmakt.

27(66)
För att en pappersblankett skall vara möjlig att använda, kommer dessa behöva
följa en viss mall som gör det möjligt för försystemet att tolka informationen.
Detta kan lösas genom att det på nodens hemsida lägga ut ett antal
standardfullmakter som fullmaktstagare kan ladda ner och skriva ut. En annan
möjlig lösning är att fullmaktstagaren utifrån standardiseringsdata utvecklar en
egen fullmaktsblankett med den information och det utseende som krävs. Oavsett
lösning kommer blankettens utformning bli en framtida fråga för de
branschaktörer som utnyttjar noden.
En juridisk fråga som uppstår vid hanteringen av pappersfullmakter är kravet att
en fullmakt ska återkallas på samma media som fullmakten en gång utfärdades.
Förstudiens bedömning är att detta kan frångås om fullmaktsgivaren på respektive
blankett godkänner en skrivning, som innebär ett medgivande att fullmakten kan
förändras eller återkallas digitalt, oavsett vilken form fullmakten lämnades. En
sådan skrivning är i så fall tänkt läggas in som en regel för att fullmakten ska
kunna hanteras i försystemet.
5.2.9 Andra elektroniska signeringsmöjligheter
Som ovan nämnts har ett antal fullmaktstagare redan idag etablerade lösningar för
att hantera elektroniska fullmakter. Dessa bygger på identifiering via personliga
lösenord eller underskrifter på s k skrivplattor. Möjligheten att inkludera dessa
kanaler för fullmakter in i noden, bygger på att avsändaren av fullmakten har
möjlighet att anpassa formatet på dessa fullmakter till det dataformat som gäller i
noden så att fullmakten när den väl är upplagd kan hanteras på samma sätt som
övriga fullmakter.
Då identifierings- och säkerhetsslösningen för dessa fullmakter skiljer sig jämfört
med e-legitimation respektive underskrift på papper, är en förutsättning för dessa
kanaler att behörighetskontrollerande part har möjlighet att välja vilka typer av
identifikationssätt som accepteras. Detta innebär att respektive fullmakt behöver
”flaggas” i systemet med vilken typ av identifiering som gjorts. Denna situation är
analog med hur dessa lösningar hanteras idag, där t ex förmedlare och
försäkringsbolag har avtal om lösningen med vissa försäkringsbolag men inte
andra.
5.2.10 Anslutning till noden
Förstudien har gjort bedömningen att den exakta utformningen av
anslutningsavtal med mera inte omfattas av förstudien utan istället ligger som en
del i ett eventuellt genomförande, då det med all säkerhet kommer att finnas ett
antal faktorer kring sådana avtal som kräver förhandling mellan olika parter som
ansluter sig till noden.
På ett övergripande plan har dock gjorts bedömningen att den avtalsstruktur som
Min Pension har idag borde kunna fungera även för en separat fullmaktsnod, d v s
ett anslutningsavtal mellan noden och en aktör samt ett tjänsteavtal som
fullmaktsgivaren godkänner vid den första påloggningen.

28(66)
Vilka delar som bör finnas i ett avtal har övergripande diskuterats, men behöver
fastställas i detalj. Exempel på faktorer som skulle kunna vara relevanta är
registrering hos Finansinspektionen, att en fullmaktstagare avser att följa god
förmedlarsed och att en fullmaktstagare förbinder sig att inte utnyttja
fullmaktsnoden för oetisk försäljning
5.2.11 Övriga frågeställningar
Historik - En av utgångspunkterna för noden har varit att nu utestående fullmakter
inte skulle inkluderas i fullmaktsnoden. Anledningen till detta är framförallt att
register är spridda hos såväl fullmaktstagare som behörighetskontrollerande parter
samt att kvaliteten i dessa register bedöms som låg. Bland annat är arkiven till stor
del pappersbaserade, fullmakter tillbaka i tiden kan ha olika juridisk status samt
olika utformning. Det skulle därför vara ett omfattande arbete att sortera ut
dubbletter samt överföra informationen till tolkningsbar data, där kostnaderna
riskerar att bli mycket höga.
I den konsumentnyttostudie som gjorts, uppger dock de intervjuade att en viktig
aspekt med en fullmaktsnod är att få tillgång till helheten d v s samtliga fullmakter
som är utställda. I referensgruppen har därför en förnyad diskussion förts om
möjligheterna att inkludera även befintliga fullmakter i noden. Slutsatsen av denna
diskussion har dock blivit densamma, d v s svårigheterna och kostnaderna för att
inkludera befintliga fullmakter bedöms inte uppväga nyttan av att inkludera dessa.
Ett inkluderande av befintliga register över fullmakter riskerar också att få
omfattande juridiska konsekvenser, se vidare nedan. Ett möjligt alternativ skulle
kunna vara att etablera ”tittfunktioner” in i de största aktörernas system, detta har
dock inte analyserats djupare.
Karenstid vid återkallelse - Möjligheten att i noden lägga in en karenstid vid
återkallande av fullmakter har diskuterats med delar av referensgruppen. Tanken
med en karenstid skulle vara att förhindra ett oöverlagt återkallande av en
fullmakt, t ex vid ett säljsamtal per telefon där en individ kan känna sig pressad till
oöverlagda beslut. Förstudien har inte tagit ställning i denna fråga utan kan
konstatera att detta bör bli en fråga för de aktörer som gemensamt bygger upp en
fullmaktsnod, då det berör fullmaktens innebörd och användande. Däremot kan
konstateras att med det upplägg som beskrivits med t ex kontroll av aktörers
tillstånd med Finansinspektionen samt villkor i anslutningsavtal så torde detta till
stor del motverka att företag med oetiska försäljningsmetoder ansluts till noden. I
den beskrivna lösningen måste individen/fullmaktsgivaren dessutom aktivt
återkalla en förmedlingsfullmakt innan en ny tecknas, vilket innebär en betydligt
säkrare hantering än dagens. Innan en sådan lösning införs bör därför även
konsumentnyttan med en sådan karenstid utvärderas.
Portvaktsfunktion - En ytterligare fråga som lyfts av referensgruppen, är möjligheten
att filtrera inkommande fullmakter för en fullmaktsgivare som inte är kund hos t
ex ett försäkringsbolag (”portvaktsfunktion”). I dagsläget finns det aktörer där
endast ca 10 % av det totala antalet förfrågningar avser kunder. Detta medför i sin
tur en betydande merkostnad, framförallt om bolaget i fråga har anlitat en extern
part för att hantera inkommande fullmaktsförfrågningar och de flesta svar är att

29(66)
ingen information finns. Förstudien kan konstatera att i och med att
fullmaktsförfrågningarna kommer att komma in digitalt, kommer också
utvecklandet av lösningar hos respektive bolag för att hantera dessa förfrågningar
att underlättas. Det borde därför vara upp till respektive aktör att utveckla en
sådan lösning. En eventuell lösning på detta problem inom noden torde däremot
bli en fråga för samtliga aktörer som gemensamt bygger upp en fullmaktsnod.
5.3 Juridiska frågeställningar fullmaktsnodslösning
5.3.1 Utgångspunkter för analysen
Min Pension har i ett tidigare arbete gjort en bedömning av vilka juridiska
frågeställningar och konsekvenser som skulle bli aktuella med en nod för
fullmakter. Under förstudiens gång har konstaterats, att en stor del av de
frågeställningar som tagits upp i den ursprungliga juridiska analysen är av generell
natur d v s inte beroende av vem som är huvudman för en fullmaktsnod, så länge
det handlar om en privaträttslig aktör. Som juridisk modell kommer därför Min
Pensions nuvarande verksamhet kring individens samlade pensionsinformation att
användas som utgångspunkt, då den i allt väsentligt kan konstateras utgöra en
effektiv lösning även för en fullmaktsnod.
Det sammandrag som följer nedan är baserat på ett PM kring juridiska
frågeställningar sammanställt inom förstudien. Förstudien har kontinuerligt stämt
av de i utredningen framförda bedömningarna kring den beskrivna
fullmaktsnoden med Datainspektionen. Myndigheten uttalar sig aldrig bindande
för hur de ser på juridiska modellösningar som framförs och ej heller kring
fullmaktsnoden i denna förstudie, men förstudien har tagit hänsyn till de
synpunkter som noterats i myndighetskontakten. När en slutlig modell presenteras
för hur fullmaktsnoden ska se ut krävs en slutgiltig juridisk avstämning kring
integritetsfrågor mm.
5.3.2 Personuppgiftslagen
Utgångspunkten för lösningen är som tidigare beskrivits, att en elektronisk
fullmaktsnod upprättas för att hantera fullmakter i vilken noden ska vara
personuppgiftsansvarig för alla tre punkterna nedan. Fullmakterna kan komma in
till noden på framförallt tre sätt:
1. Digitalt läggas upp i noden där individen eller företaget signerar denna
med e-legitimation
2. Pappersfullmakter, där den information som finns på
pappersfullmakten är standardiserad och utformad av noden, vilket
scannas och tolkas av ett försystem som är knutet till fullmaktsnoden i
form av att agera som personuppgiftsbiträde till noden
3. System med t ex PIN-kod eller signering på ”surfplatta, därefter
skickas informationen in i fullmaktsnoden enligt det format som krävs.

30(66)
Förutsättningarna generellt för alla alternativa lösningar, men speciellt för 2 och 3
ovan, är att dessa vid en senare prövning bedöms uppfylla de säkerhets- och
identifieringskrav som föreligger enligt personuppgiftslagens § 31. Säkerhetsnivån
ska utformas med beaktande av de tekniska möjligheter som finns, vad det skulle
kosta att genomföra åtgärderna, de särskilda risker som finns med behandlingen
av personuppgifter och hur pass känsliga de behandlade personuppgifterna är.
Oavsett insamlingssätt kommer fullmaktsgivaren att behöva logga in med e-
legitimation för att få tillgång till en fullmakt som är registrerad i noden.
Personuppgiftslagen ställer upp vissa grundläggande krav på behandlingen av
personuppgifter. Dessa krav innebär bl.a. att personuppgifter får behandlas bara
för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Personuppgifter får, om
de grundläggande kraven är uppfyllda, i princip behandlas bara om den
registrerade lämnar sitt samtycke till det. Från denna regel finns dock flera
undantag, t.ex. om det är nödvändigt för att ett avtal med den registrerade skall
kunna fullgöras.
Den som ensam eller tillsammans med andra faktiskt bestämmer över ändamål
och medel för behandlingen av personuppgifter ska kallas personuppgiftsansvarig.
Med personuppgiftsbiträde avses den som behandlar personuppgifter för den
personuppgiftsansvariges räkning.
I en ovan beskriven fullmaktsnodslösning skulle noden ensam bli
personuppgiftsansvarig för såväl de fullmakter som anslutna aktörer som har
behörighet att enligt alternativen 2 och 3 låta användaren underteckna i kontakt
med dem som för nodens egen fullmaktshantering enligt alternativ 1 samt för
helhetsinformationen till användaren, allt under förutsättning att det är noden
som styr över ändamålen och medlen för denna personuppgiftsbehandling. Skulle
däremot noden inte ensamt utan tillsammans med övriga aktörer på olika sätt
komma att styra över ändamål och medel blir det mer komplext hur
personuppgiftsansvaret ser ut. Eventuellt kan såväl noden som aktörerna bli
gemensamt personuppgiftsansvariga i ett sådant fall.
Under förstudien har diskuterats om det finns möjlighet att även lägga in aktörers
nuvarande fullmaktsregister in i fullmaktsnoden d v s lyfta över fullmaktshistorik.
Det har konstaterats att detta ur verksamhetsmässig synpunkt skulle innebära
ganska stora utmaningar såväl som kostnader, då samtliga dessa fullmakter skulle
behöva göras om för att passa nodens informationsstruktur. Även ur en juridisk
synpunkt skulle detta komma att innebära mer omfattande åtaganden. I ett sådant
fall skulle noden även administrera fullmakter för vilka berörda fullmaktstagare
har ett ensamt personuppgiftsansvar, vilket skulle medföra att noden åtar sig
rollen som personuppgiftsbiträde till dessa aktörer. Biträdesavtal, som reglerar på
vilket sätt aktörerna vill att nodens fullmaktshantering sköts samt hur
verksamheten ska kunna styras med hjälp av instruktioner m m, ska då upprättas
mellan parterna. Noden ansvarar då inför de personuppgiftsansvariga aktörerna
utifrån de avtal som tecknats samt personuppgiftslagens bestämmelser avseende
biträden.

31(66)
En visningstjänst, där noden avropar aktörers fullmakter från aktörernas egna
fullmaktsregister, har endast berörts i förstudien men skulle innebära att noden tar
emot dessa fullmakter för användarens räkning med behörighet från
användaravtalet (fullmakt) och blir personuppgiftsansvarig för den
helhetsinformation som användaren får i form av användarens samtliga till
anslutna aktörer utfärdade fullmakter, där aktörerna är personuppgiftsansvariga
för sina respektive fullmakter.
5.3.3 Användaravtal
Baserat på den tänkta lösningen, torde den avtalsstruktur som Min Pension har
idag direkt kunna översättas till en fullmaktsnod. Min Pensions befintliga
hantering av pensionsdata bygger dels på samarbetsavtal (Anslutningsavtalet)
mellan Min Pension och anslutet pensionsrelaterad verksamhet dels på ett
tjänsteavtal/fullmakt (Användaravtal) som användaren godkänner vid första
påloggningen.
En viktig faktor är att säkerställa är att avtalen följer det integritetsskydd som
utgår från direktivet 95/46/EG och som regleras närmare i svensk rätt genom
personuppgiftslagen, där ett grundläggande krav är att personuppgifter inte får
behandlas för något ändamål som inte stämmer överens med det ändamål för
vilket de samlades in. Detta innebär avseende fullmaktsnoden att insamlade
personuppgifter inte kan användas till något annat ändamål än utifrån den
verksamhetsbild som tecknas inom ramen för nodens Användaravtal. Inget kan
ändra detta med mindre att man först inhämtar samtycke från individen avseende
det nya ändamålet.
5.3.4 Integritetsaspekter
I Min Pensions nuvarande system berörs inga känsliga personuppgifter och det
torde ej heller bli aktuellt i en fullmaktsnod varför det generellt går att säga att
integritetsfrågan får betraktas vara rimligt säkert hanterad.
5.3.5 Konkurrensrättslig analys
Med Min Pension som modellösning har tidigare en konkurrensrättslig analys
gjorts av Advokatbyrån Mannheimer Swartling, som konstaterar att det inte torde
möta några hinder ur konkurrensrättslig synpunkt mot att etablera en
fullmaktsnod inom ramen för Min Pension. Förstudiens bedömning är att det
rättsliga utlåtandet även går att applicera på en fristående fullmaktsnod med
likvärdiga utgångspunkter. Allt under förutsättning att det finns objektiva och
rimliga villkor för de som skall kunna inhämta information från noden, att noden
är tillräckligt transparant och öppet och att en framtida standardisering inte i
väsentlig grad utestänger aktörer som har sämre förutsättningar att leva upp till de
förändrade krav som kan uppkomma. När lösningen för en fullmaktsnod har
slagits fast, kan dock en slutlig prövning av konkurrensrättsliga aspekter behöva
göras.

32(66)
5.4 Analys och slutsatser – lösning för hantering av
fullmakter
En digital hantering av fullmakter kommer jämfört med nuläget innebära en
avsevärd effektivisering av hanteringen. I och med att fullmaktsinformationen
kommer att vara helt digital, kommer flera av de moment som idag behövs hos ett
försäkringsbolag / BKP att kunna tas bort. Detta gäller bland annat tolkning och
registrering av fullmakten vilket torde medföra lägre resursanvändning. I och med
att informationen från början är digital bör det också vara relativt enkelt att bygga
in egna ”portvaktsfunktioner” (se ovan). Sammantaget innebär detta att betydande
resurser bör kunna frigöras för andra ändamål.
I och med digitaliseringen av fullmakterna kommer rådgivningsprocessen att
förenklas för flertalet individer och organisationer då det inte kommer att krävas
ett separat möte för att ställa ut en fullmakt. Antalet möten kopplat till
rådgivningen borde därmed kunna minskas från i många fall två till ett, samtidigt
som hanteringen av dokument minskar. Att lösningen hanterar e-legitimation/
mobilt Bank ID innebär dessutom att lösningen tar höjd för förändringar i hur
rådgivning kan komma att gå till. Den digitala signeringen samt inloggningen
torde dessutom innebära ökad informationssäkerhet för fullmaktsgivaren.
Möjligheten till översikt och hantering av fullmakter ökar för individer och övriga
fullmaktsgivare. Genom s k Single sign on-lösningar kommer dessutom tillgången
till fullmaktsnoden att kunna integreras med olika aktörers befintliga lösningar och
därmed underlätta för individer/ fullmaktsgivares att koppla upp sig mot noden.
Det kan konstateras att under de förutsättningar som redovisas ovan innebär
Personuppgiftslagen inte några avgörande hinder för etableringen av en
fullmaktsnod. Att även lyfta över fullmaktshistorik i form av nuvarande
fullmaktsregister hos fullmaktstagare till noden är teoretiskt genomförbart, men
skulle förmodligen ur juridik synpunkt innebära betydligt mer omständlig
hantering med risk för betydande kostnadsökningar, detta oavsett de
verksamhetsmässiga utmaningar som noden skulle stå inför med en sådan lösning.
Etablerandet av en fullmaktsnod innebär inte heller några konkurrensbegränsande
hinder så länge som villkoren inte kan sägas utesluta nya aktörer från att använda
noden. Sammanfattningsvis bedöms det inte finnas några avgörande juridiska
hinder för att etablera en fullmaktsnod.

33(66)
6 Konsumentnytta fullmaktsnod
6.1 Inledning
I den förstudie som bedrevs av Pensionsmyndigheten 2011/2012 konstaterades
baserat på bland annat 300 kundförfrågningar till Konsumenternas
försäkringsbyrå, att:
• Konsumenterna känner en osäkerhet om skillnaden mellan en
informations- och en skötselfullmakt
• Det finns en osäkerhet om vad ett undertecknande av en fullmakt faktiskt
innebär.
• Det finns en osäkerhet kring hur en fullmakt sägs upp/ återkallas.
För att få en mer nyanserad och fullständig bild av vilka nyttor för individer som
en elektronisk fullmaktsnod skulle kunna ge, har det inom ramen för den
fördjupade förstudien drivits ett separat delprojekt med syfte att klarlägga
konsumentnyttan med en fullmaktsnod. Konsumentnyttan belyses ur två aspekter:
1. Konsumentnytta med en fullmaktsnod i dagsläget samt
förbättringspotential - I vilken mån och på vilket sätt skulle en elektronisk
fullmaktsnod underlätta fullmaktshanteringen jämfört med hur fullmakter
hanteras i dagsläget? I vilken grad ses en fullmaktsnod inom
försäkringsområdet som ett första steg mot en nationell visningstjänst för
fullmakter och hur värderas detta?
2. Konsumentnyttan med en fullmaktsnod på längre sikt - Kommer antalet
individer i en situation som kräver en fullmakt inom försäkringsområdet
att öka framöver? Kan situationer som kräver en fullmakt antas öka
framöver?
För att klarlägga dessa frågeställningar har en kombination av kvalitativa och
kvantitativa metoder använts.
För att klargöra konsumentnyttan med en fullmaktsnod i dagsläget och eventuell
förbättringspotential valdes att göra en fokusgruppsstudie. Anledningen till att en
kvalitativ metod valdes var framförallt att det bedömdes som svårt att få fram
tillräckligt relevanta och detaljerade svar utifrån en rent kvantitativ enkätstudie.
Förutom kartläggningen av själva nyttan med en lösning, har fokusgruppsstudien
även använts till att klargöra eventuella kompletteringar av funktionalitet i den
modell för fullmaktsnod som presenterades vid intervjuerna, för att i möjligaste
mån få en lösning som uppfyller konsumentbehoven. Detta hade varit betydligt
svårare att uppnå med en kvantitativ studie. Efter att resultatet av studien
redovisades för referensgruppen, ställdes också frågan om en kompletterande
kvantitativ studie behövdes. Referensgruppens allmänna mening var dock att

34(66)
resultatet från studien var så pass entydigt att detta inte bedömdes som
nödvändigt.
Studien genomfördes av ett undersökningsföretag specialiserat på
fokusgruppsstudier. Totalt genomfördes sex fokusgruppsintervjuer med mellan
fem och sex deltagare i varje. En spridning inom följande kriterier eftersträvades:
• Män/ kvinnor.
• 30 – 65 år, framförallt för att de intervjuade skulle uppnått en viss
inkomstnivå och därmed vara intressant ur ett rådgivningsperspektiv.
• Olika typer av yrkesgrupper.
Samtliga intervjuade var boende i Storstockholm. Den geografiska
koncentrationen bedöms inte ha påverkat resultatet då arbetssättet för rådgivare
inte bedöms skilja sig mellan olika delar av landet.
Grupperna sattes samman utifrån vilken typ av rådgivare som individerna mött,
totalt gav detta två intervjutillfällen med individer som suttit i rådgivningsmöte
med bankrådgivare, två intervjutillfällen med individer som suttit i
rådgivningsmöte med försäkringsrådgivare samt två intervjutillfällen med individer
som suttit i rådgivningsmöte med försäkringsförmedlare.
För att klargöra konsumentnyttan med en fullmaktsnod på längre sikt, har en
prognos gjorts över hur antalet individer som kommer att ställas inför en fullmakt
inom försäkringsområdet kan komma att utvecklas samt vilken effekt ett ökat
antal situationer med fullmakter kan komma att påverka utvecklingen. Prognosen
baserar sig på tillgängliga demografiska data samt fördelningen av individer i olika
kollektivavtalsområden och sträcker sig fram till 2032.
Nedan görs en genomgång av respektive frågeställning samt slutsatser.
6.2 Individens fullmaktshantering i dagsläget och
förbättringspotential
6.2.1 Inledning
Nedanstående genomgång är en sammanfattning av den rapport som presenterats
av fokusgruppsstudien. Genomgången följer samma struktur som rapporten.
6.2.2 Fullmaktsbeteende
En av de hypoteser som påverkade indelningen av fokusgrupperna, var att
behovet och upplevelsen av hanteringen av en fullmakt var kopplat till om
individen besökt en bank, ett försäkringsbolag eller en försäkringsförmedlare och
att detta skulle skilja sig åt. Studien kan konstatera att det finns vissa generella
skillnader mellan de olika delmålgrupperna, till exempel ha de som varit hos en
försäkringsförmedlare i högre grad gjort detta som konsekvens av anställningen,
medan besök hos bank och försäkringsbolag i högre grad utgått från individen

35(66)
som privatperson. Däremot finns det inte några skillnader mellan målgrupperna
vad gäller själva fullmaktsförfarandet. Det finns förvisso skillnader i beteende
mellan deltagarna, men dessa är inte kopplade till vilken typ av aktör som besökts
utan snarare till individuella preferenser och förutsättningar.
Deltagarnas diskussioner pekar på att fullmakter inte är något som man reflekterar
över i vardagen. Pensioner och pensionsrelaterade frågställningar kommer i sig
långt ner på listan och i och med att fullmakter ses som en detalj i en kedja
kopplat till pensionsfrågan, kommer följaktligen även fullmakten långt ner på
listan. Inställningen till fullmakten och dess hantering påverkas också av andra
faktorer:
• Fullmakter upplevs som tråkiga
• Fullmakter innehåller tråkig text
• Fullmakter tar någon annan ansvar för.
Ointresset kring fullmakter leder till att flera av deltagarna anser detta som ett
svårt och krångligt område att sätta sig in i. De poängterar att fullmakter är en
detalj eller bisak när de besöker en rådgivare, samtidigt som det finns en
medvetenhet om fullmaktens roll i hela rådgivningskedjan och att den är viktig för
att rådgivaren skall kunna göra den sammanställning av individens
pensionssituation som oftast är syftet med mötet.
Det kan också konstateras att även om flertalet deltagare upplevde det som
krångligt med fullmakter och inget som de känner att de har kontroll över, så
fanns det även deltagare som anser sig ha full kontroll på vilka fullmakter de
skrivit på och vad det betyder. Dessa olika beteendetyper påverkar också
individens syn på dagens system för fullmakter och eventuella andra lösningar.
Studien pekar på att deltagarna kan delas in i olika beteendetyper baserat på deras
relation till fullmaktsförfarandet. Bilden nedan ger en översikt över de
karakteristika som särskiljer grupperna åt.
Samtidigt som deltagarnas diskussioner visat att flertalet är ointresserade av
fullmakter, känner de även en viss respekt för vad en fullmakt innebär och att
detta inte är något man ger vem som helst utan endast i ett sammanhang där de
känner sig trygga. Aktörer involverade i fullmaktsförfarandet måste därför vara
aktörer som deltagarna känner sig trygga med och kan lita på.

36(66)
6.2.3 Konsumentnyttan med fullmakter och utmaningar med
dagens system
Deltagarna i studien beskriver att en av konsekvenserna av arbetsbyte är att
tjänstepensionen spritts ut på olika ställen och mellan olika aktörer. Detta i
kombination med att pensionssystemet på en övergripande nivå (allmän/tjänste
/privat) upplevs som splittrad och krånglig, gör att det ofta upplevs som en
utmaning att få en överblick över individens pensions- och försäkringssituation.
För att deltagarna ska få den överblick som de beskriver att de söker, krävs att all
relevant information kan hittas. De intervjuade bedömer att detta inte är något de
själva skulle kunna klara av. Fullmakterna ses därför som ett nödvändigt
instrument för att rådgivaren ska kunna erbjuda den önskade överblicken.
Utifrån diskussionerna kan konstateras att dagens system för hantering av
fullmakter innebär vissa utmaningar för individerna:
• Generellt vet inte individerna vad det är de har skrivit på, ofta har de inte
läst eller hunnit läsa den information som finns på själva fullmakten.
• Flera har inte fått eller säger sig inte fått en kopia av fullmakten.
• Flera upplever att det generellt är svårt att hålla reda på papper.
• Det är svårt att kontrollera fullmaktens giltighetstid, man vet ofta inte vart
man ska vända sig.
• Man vet i normalfallet inte hur man ska återkalla en fullmakt, av de
intervjuade var det inte någon som hade återkallat en fullmakt.
Trots att fullmakter är ett fenomen med lågt engagemang så ser deltagarna
problem med dagens hantering. I diskussionerna är det därför flera deltagare som
redan i början av intervjun beskriver en lösning som skulle kunna hjälpa dem och
som till mycket stor del överensstämmer med den lösning som senare visas.
Kärnan i deltagarnas beskrivning är att den bör vara digital för att slippa
pappershantering samt att den samlar alla fullmakter på ett och samma ställe.
6.2.4 Konsumentupplevelsen av konceptet Mina Fullmakter
För att ge deltagarna en så pass verklighetsnära bild som möjligt av hur en digital
fullmaktsnod skulle kunna se ut, utvecklades ett antal ”skärmdumpar” som
beskriver ett användningsfall där en individ hanterar sina fullmakter. Fallet bygger
på det scenario som togs fram i Pensionsmyndighetens tidigare förstudie.
Deltagarnas utvärdering och kommentarer kring användningsfallet kan
sammanfattas i sju punkter.
1. Överblick – Att samtliga fullmakter inom pensionsområdet samlas på ett
ställe upplevs generellt som positivt av deltagarna. Sammanställningen ger

37(66)
möjlighet till överblick samt kontroll över de fullmakter som utfärdats.
Flera av de intervjuade ser också överblicken som ett sätt att öka
medvetenheten om vilka fullmakter man faktiskt har utfärdat.
2. Giltighetstid – Att den beskrivna lösningen uppmanar konsumenten att
välja giltighetstid upplevs som positivt. Det som särskilt lyfts fram är att
detta gör individerna medvetna om att det faktiskt finns en möjlighet att
tidsbegränsa en fullmakt och därmed bättre kontroll. Däremot beskriver
flera av deltagarna att de är osäkra på vilket datum de skulle fylla i då de
inte vet hur lång tid en rådgivare faktiskt behöver för att sammanställa
informationen. Ett alternativ som flera lyfter fram är att det istället bör
finnas ett ”default-alternativ” som gäller om inget annat väljs.
3. Tillgänglighet – Flera av deltagarna beskriver att de förväntar sig att man
ska kunna gå tillbaka och titta närmare på de fullmakter som man tidigare
skrivit på. De flesta tror inte att de kommer att göra det, men att
möjligheten finns att gå tillbaka och titta på detta i sig skapar en viss
trygghet. Att åtkomst till fullmaktstjänsten är oberoende av var man
befinner sig ses som positivt, likaså att man inte behöver anpassa sig till
kontorstider. Någon av deltagarna uttrycker en viss oro över att eftersom
man kommer att besöka sidan så pass sällan finns det risk att man
glömmer hur man hittar dit.
4. Makulering – Möjligheten att enkelt kunna återkalla en fullmakt beskrivs
av flertalet som något mycket positivt. Möjligheten till enkel återkallelse
skulle för några av deltagarna innebära att det blir tryggare att signera en
fullmakt och därmed sänka tröskeln. De flesta av deltagarna skulle
däremot vilja ha någon typ av bekräftelse på att återkallelsen är mottagen,
viss oro uttrycks även från några deltagare att lättheten att återkalla en
fullmakt skulle kunna ge incitament för mer oseriösa aktörer att återkalla
och byta fullmakt över telefon, även om den i lösningen beskrivna
funktionaliteten att aktivt återkalla en gällande förmedlingsfullmakt innan
en ny fullmakt tecknas upplevs som bra. Återkallade fullmakter bör sparas
så att det är möjligt att se historiken.
5. Säkerhet – E-legitimation ses av i princip alla deltagare som positivt, dels
då de känner igen lösningen, dels då de känner sig trygga med den. Att
lösningen därmed inte innebär nya lösenord eller PIN-koder ses också
som positivt. Däremot finns det ett mindre antal individer som anser att
papper kan vara lika säkert, i och med att risken för ”dataintrång” minskar.
6. Integritetsaspekten – Ur ett integritetsperspektiv ser inte deltagarna den
beskrivna lösningen som ett problem. Detta beror framförallt på att
informationen inte upplevs som speciellt känslig, då den primärt består av
personnummer namn och adress. Däremot är det viktigt att endast
individen har tillgång till den kompletta bilden, aktörerna ska endast ha
tillgång till den information som de behöver för att kunna agera med hjälp
av fullmakten.

38(66)
7. Papper vs digitalt – Flera av deltagarna konstaterar att just det faktum att
de inte behöver hantera papper är positivt. De som framförallt ser detta
som positivt är de som normalt inte brukar hålla reda på ”papper av lägre
intresse”. Flera framhåller också att en digital hantering känns modernt
och att stora delar av övriga privatekonomiska affärer (banker,
Försäkringskassan m m) redan idag är digitaliserade. Dessa tjänster
innehåller dessutom ofta mycket mer känslig information än en fullmakt.
Även miljöaspekter med minskad pappersanvändning lyfts i någon mån
fram. Bland deltagarna finns dock några få som beskriver att de trots allt
ändå vill ha ett papper att skriva på, då detta känns mer ”på riktigt”.
Någon deltagare lyfte även fram ett potentiellt datorhaveri som ett skäl att
inte digitalisera fullmaktsförfarandet.
6.2.5 Avsändare av en fullmaktsnod
Deltagarnas inställning, att fullmakter endast utfärdas till någon som man litar på
påverkar även vem som bör vara avsändare av en fullmaktsnod. Därför är hög
trovärdighet ett måste för en aktör eller flera aktörer som står bakom en
fullmaktsnod. Det är också viktigt att avsändaren/ avsändarna möjliggör och
säkerställer att tjänsten blir heltäckande och inte utnyttjar sin position till att
blockera konkurrens. Om dessa krav uppfylls, ser flera av deltagarna att
medverkan i en fullmaktsnod kan bli en trovärdighetsstämpel för de förmedlare,
banker och försäkringsbolag som medverkar och deltar.
På direkt fråga vem som skulle kunna stå som avsändare, är det framförallt olika
myndigheter som nämns. Under diskussionen blir det dock tydligt att även någon
typ av ”hybridorganisation” där både företrädare för stat och näringsliv står
bakom skulle kunna accepteras.
6.2.6 En gemensam tjänst för alla fullmakter
I samband med fokusgruppsintervjuerna, har också en fråga ställts hur deltagarna
ställer sig till en tjänst där alla fullmakter på sikt samlas och ger möjlighet att få en
överblick över sitt totala ”fullmaktsengagemang”, oavsett vilket område de gäller.
Flera av deltagarna beskriver att det först är då som en fullmaktstjänst skulle nå
sin fulla potential genom att förenkla vardagen inom alla områden.
6.3 Räkneexempel utveckling fullmakter
6.3.1 Inledning
På den svenska livförsäkringsmarknaden utfärdas det idag ca 250 000
informationsfullmakter och ca 100 000 förmedlingsfullmakter per år. Varje

39(66)
fullmakt skickas i genomsnitt till åtta försäkringsbolag, vilket ger att nya
informationsfullmakter totalt används ca 2 miljoner gånger på ett år, utöver
användandet av redan befintliga fullmakter. Till detta kommer uppskattningsvis ca
100 000 nya förmedlingsfullmakter som skapas varje år. 1
Det finns ett antal faktorer som talar för att behovet av rådgivning och därmed
antalet fullmakter kommer att öka ytterligare på kort till medellång sikt:
• Kontinuerlig övergång från förmånsbestämd till premiebestämd pension –
I princip alla tjänstepensionsavtal har i dag gått över till stora delar
premiebestämda inslag.
• En eventuellt utökad flytträtt.
• Individer ser behov av att komplettera sociala skyddsnät med privata
lösningar, t ex vid arbetslöshet.
• Reformeringen av den allmänna pensionen och införandet av
premiepension.
• Tjänstepension spridd på flera aktörer kan ge behov av stöd för att
optimera utbetalningarna i samband med pensionering.
Totalt innebär detta en större osäkerhet kopplat till individens privatekonomi.
Mycket tyder på att dessa förändringar därmed också kommer att leda till ett
större behov av rådgivning i någon form framöver.
Inom förstudien har en modell utvecklats för att i kvantitativa termer ge en bild av
vad denna utveckling kan komma att innebära i termer av nya fullmakter per år.
6.3.2 Antal personer i behov av rådgivning
Den utvecklade modellen tar sin utgångspunkt i hur många individer som har en
övervägande del av sin tjänstepension premiebestämd. Genom att följa denna
utveckling 20 år framåt för vart och ett av de fyra största kollektivavtalen samt för
icke kollektivavtalade tjänstepensioner, fås en grov indikation på hur många
personer som potentiellt kan komma att behöva rådgivning.
Den andra faktorn som påverkar är hur många fullmakter per potentiell
rådgivningsindivid som faktiskt ställs ut. D v s dels hur många av de som har
behov av rådgivning som faktiskt får det och därigenom renderar en fullmakt,
men även hur många fullmakter en person ger upphov till. Denna faktor kan
förväntas öka då det på grund av samhällsförändringar tillkommer nya områden
som kan komma att kräva rådgivning, t ex på grund av utökad flytträtt eller
rådgivning kring nya typer av produkter. En ökad penetration på
rådgivningsmarknaden skulle också få denna faktor att öka. Hur denna kommer
1 Förstudie Mina Fullmakter, Pensionsmyndigheten

40(66)
premiebestämt
att förändras är svårt att prognostisera, här görs istället simuleringar med antagna
nyckeltal för att ge en bild av vilken effekt detta kan ge.
I modellen görs antagandet att för det ska finnas förutsättning för rådgivning så
bör minst 80 % av de år man har haft tjänstepension vara premiebestämd.
I modellen har inte några förflyttningar mellan kollektivavtal eller ut ur
kollektivavtal antagits. Alla grupper antas ha samma befolkningstillväxt (enligt
SCB:s prognos över sysselsättning 2 ) och ökningen av den potentiella
rådgivningsmarknaden beror alltså primärt på att premiebestämda
tjänstepensioner successivt ersätter förmånsbestämda.
Vid årsskiftet 2011/2012 så var 4 026 200 personer i åldrarna 25-64 år sysselsatta.
Knappt 3,5 miljoner av dessa omfattades av något av de fyra stora
kollektivavtalen 3 :
Kollektivavtal Antal personer
SAF-LO 1 223 135
KAP-KL 1 114 818
ITP 885 786
PA03 243 934
Totalt 3 467 673
Utöver dessa så antar vi att det finns ca 400 000 personer som har icke
kollektivavtalad tjänstepension och som alla ”tillhör” rådgivningsmarknaden.
Med utgångspunkt i ovanstående bedöms den potentiella rådgivningsmarknaden
öka från dagens ca 1,8 miljoner till ca 3,6 miljoner 2032, d v s en ökning med ca
100 %. Diagrammet nedan ger en aggregerad bild av den bedömda utvecklingen.
Tusental
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
Utveckling rådgivningsmarknaden
Minst 80 %
Totalt antal personer i
avtalsområdena samt
personer med tjänstepension
utanför kollektivavtal
Rådgivningsmarknaden
• Årlig tillväxt (CAGR): 3,4%
SAF-­‐LO,CAGR: 3%
KAP-­‐KL,CAGR: 4,6%
ITP1, CAGR: 5,4%
Ej kollektivavtal, CAGR: 0,09%
PA 03,CAGR: 4,3%
2 SCB:s prognos över sysselsättning: 1,77 % tillväxt mellan 2012-­‐2032
3 Pressmeddelande: ”Allt färre har kollektivavtalad tjänstepension”, AMF

41(66)
6.3.3 Utvecklingen av antal fullmakter
Med ett antagande att förhållandet mellan den potentiella rådgivningsmarknaden
och antalet fullmakter är konstant dvs. cirka 0,2 fullmakter per person, ger detta
en ökning från dagens ca 350 000 fullmakter till ca 700 000 nya fullmakter 2032
(+100 %) allt annat lika. Om antalet tillfällen som kräver rådgivning också skulle
öka eller om penetrationen på rådgivningsmarknaden skulle öka, och därmed
nyckeltalet successivt öka till 0,3, kommer detta istället leda till en uppskattad
volym om drygt 1 miljon nya fullmakter per år 2032 (+200 %).
800 000
700 000
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
Utveckling av antal nya fullmakter per år
Den uppskattade utvecklingen av antal fullmakter är baserad på att
marknadsförhållandena ser ut ungefär som idag. Skulle detta förändras så kan det
också komma att påverka utvecklingen av antalet fullmakter.
6.4 Analys och slutsatser - konsumentnytta
Antal fullmakter per
person på
rådgivningsmarknaden
Fullmakter fyller en viktig funktion - Studien visar tydligt att konsumenterna är
medvetna om att fullmakter fyller en viktig funktion i deras vardag och är något
som förenklar för dem. Fullmakter gör att de slipper göra något som de anser att
en bank, försäkringsbolag eller försäkringsmäklare är mer kompetenta att utföra.
Fullmakter är en bisak, inget som engagerar - Samtidigt som fullmakter fyller en
viktig funktion är det tydligt att för konsumenterna är fullmakter en bisak, ett
verktyg för att de ska kunna få överblick över sina pensioner. Fullmakter är inget
som engagerar och inget som konsumenterna tänker på i vardagen.
Det finns flera olika beteendetyper - Studien visar även att det i relation till
fullmaktsförfarandet finns olika beteendetyper - ”Ordning & reda”, ”Lite koll”
och ”Ingen koll”.
Viktigt att en fullmaktsnod är heltäckande - En fullmaktsnod ses som något
positivt med flera fördelar för konsumenterna, det upplevs dock som viktigt att
tjänsten är heltäckande som möjligt så att konsumenterna kan få den totala
överblicken som de önskar.
Det krävs en seriös och opartisk avsändare till Mina Fullmakter - För att
konsumenterna ska känna den trygghet som krävs kring fullmaktsförfarandet bör
0,3
0,2
0,3
0,2

42(66)
avsändaren ha någon typ av myndighetskoppling. Detta signalerar seriositet och
opartiskhet vilket ses som mycket viktigt för en fullmaktsnod.
Upplevelsen av en digital fullmaktsnod beror på beteendetyp - Studien visar att
behovet av en digital och vilken upplevd nytta den ger konsumenterna till stor del
påverkas av vilken typ av relation man har till dagens fullmaktsprocess. De som
anser att de redan har bra kontroll och överblick med dagens system (”Ordning &
Reda”), ser inte lika stora vinster med en fullmaktsnod som de som inte upplever
att de har tillräckligt bra kontroll med dagens system. De individer som i studien
benämns ”Lite koll” eller ”Ingen koll” bedöms dock vara flera till antalet.
En digital fullmaktsnod erbjuder konsumenterna större möjligheter att ha kontroll
vilket skapar, överblick, tillgänglighet och trygghet - Konsumentnyttan med en
fullmaktsnod är:
• En överblick över individens fullmakter som de upplever att de saknar
idag.
• Utställda fullmakter blir mer tillgängliga - både för att se vad man
skrivit på och för att dra tillbaka en fullmakt.
• Att Mina Fullmakter skulle förvara fullmakterna åt konsumenterna ses
även de som en stor fördel, eftersom allt som gör att man slipper att
hålla reda på papper själv uppskattas.
Konsumentnyttan med en fullmaktsnod ökar när antalet fullmakter ökar –
räkneexemplet över antalet fullmakter pekar på åtminstone en fördubbling av
antalet fullmakter fram till 2032. Detta innebär att den nytta med en fullmaktsnod
som slagits fast totalt kommer att öka.

43(66)
7 Kostnads- och intäktsanalys
7.1 Inledning
Kostnads- och intäktsanalysen kopplat till en fullmaktsnod har delats upp i tre
delar:
• Inledningsvis görs en uppskattning av vad dagens fullmaktshantering
kostar. Uppskattningen delas upp på de aktörer som berörs av
fullmaktshanteringen d v s fullmaktstagare och behörighetskontrollerande
part .
• I ett andra steg görs en genomgång av kostnaden för att etablera en
fullmaktsnod samt en intäkts- och kostnadsanalys på 10 års sikt.
• Avslutningsvis görs en jämförelse med dagens kostnader för
fullmaktshanteringen och noden samt att en diskussion kring fördelningen
av kostnaderna i en nod mellan aktörer.
7.2 Kostnader i dagsläget
7.2.1 Fullmaktstagare
För fullmaktstagare, som idag hanterar fullmakter manuellt eller via
egenutvecklade system, är kostnaderna för fullmaktshanteringen framförallt
kopplade till den systemutveckling som gjorts samt tidsåtgången för hanteringen
av fullmakter. Förstudien har inte gjort någon bedömning av kostnader för
investering eller avskrivningar i de system som t ex vissa förmedlare utvecklat.
Anledningen till detta är att det är mycket svårt att få fram information som är
kvalitetssäkrad. Bedömningen utgår istället från den uppskattade tid som
fullmaktstagarna lägger på att hantera varje fullmakt.
För att klarlägga kostnaderna, har diskussioner förts med företrädare för
försäkringsförmedlare samt att resultatet tagits upp i samband med workshops
med förmedlarföretag. Arbetstiden som läggs ned på att hantera en ny fullmakt
hos en fullmaktstagare uppskattas till ca 10 minuter, fördelat som följer:
• Tiden för att lägga upp en ny fullmakt i ett system, d v s lägga in relevant
information samt att mejla eller skicka fullmakten till den tänkta
fullmaktsgivaren, uppskattas till ca 5 minuter. Bedömningen utgår från att
fullmakten alltid distribueras via mejl, det förekommer dock vissa fall (t ex
fullmakter till organisationer) där denna oftast skickas via post.
• Av de fullmakter som skickas ut, bedöms ca 70 % returneras scannade av
kunden via mejl medan resterande inkommer via post. Om fullmakten har
mejlats, d v s kunden har scannat in dokumentet, lyfter förmedlaren in
pdf-filen in i det system som används. Inkommer fullmakten per post,
scannas den för att sedan läggas upp i systemet.

44(66)
Vid de intervjuer som genomförts, kan konstateras att det utöver tiden ovan även
kan läggas upp till 30 minuter på att hantera påminnelser om fullmakten inte
returneras, hantering av affärsinformation m m. Dessa kostnader uppstår däremot
inte för varje fullmakt, delar av dessa kostnader berör inte heller
fullmaktshanteringen varför denna kostnad inte inkluderats i beräkningen. Det är
dock inte orimligt att anta att den tiden skulle kunna minska med en digital
hantering av fullmakter, t ex genom en automatiserad påminnelsefunktion i
fullmaktsnoden.
Hanteringen av fullmakter enligt beskrivningen ovan görs i de allra flesta fall av en
förmedlarassistent. Med ett antagande att månadslönen ligger på 25 000 kr ger
detta en kostnad för den manuella hanteringen av en fullmakt på ca 36 kr.
7.2.2 Behörighetskontrollerande part
Hanteringen av fullmaktsförfrågningar ligger antingen internt eller är outsourcad
till någon av de aktörer som säljer fullmaktshanteringstjänster/ försystem. Oavsett
hur detta är löst, innebär hanteringen samma moment d v s mottagning av en
scannad version av fullmakten, ofta manuell hantering för att lägga över
informationen in i ett system samt arkivering. Vad gäller förmedlarfullmakter
tillkommer ofta ett moment av kontroll av innehållet i fullmakten.
Baserat på intervjuer, har kostnaden för hantering av en fullmakt uppskattats till
ca 5 kr per fullmakt hos behörighetskontrollerande part. Uppskattningen är
baserad på den kostnad som större aktörer betalar till ett försystem som hanterar
fullmakter, ett antagande har gjorts att de aktörer som hanterar detta internt har
samma kostnad. Det bör påpekas, att för mindre aktörer kan denna kostnad vara
mer än dubbelt så hög.
Till detta kommer framförallt intern tid hos de olika behörighetskontrollerande
parterna för att kvalitetssäkra och rätta information, hantera förmedlarkoder m m.
Totalt bedöms den tid detta tar motsvara 24 helårstjänster.
Med ett antagande att lönekostnaden hos ett försäkringsbolag motsvarar den för
en administratör hos en förmedlare, uppgår kostnaden per fullmakt till 5 kr samt
en arbetskostnad om ca 4 kr, vilket totalt ger ca 9 kr per fullmakt.
7.2.3 Totala kostnader i dagsläget
Totala kostnader per ny fullmakt som läggs upp blir 36 kr för fullmaktstagare samt
9 kr för de behörighetskontrollerande parter som får fullmakten skickat till sig.
Enligt projektet Förstudie Mina Fullmakter som drevs av Pensionsmyndigheten så
skickas varje fullmakt ut till i genomsnitt 8 behörighetskontrollerande parter. Med
den inputen uppgår den totala kostnaden för respektive fullmakt med dagens
hantering till ca 108 kr. Utifrån de uppskattningar om ca 350 000 nya fullmakter
per år som gjordes i Pensionsmyndighetens tidigare studie, ger detta en total
kostnad om ca 38 miljoner kr, där uppskattningsvis 65 % (25 miljoner kr) av dessa
ligger på den behörighetskontrollerande sidan.

45(66)
Ovanstående bedömning ska inte ses som en total kalkyl över kostnaderna, utan
är en grov indikation där inte alla typer av kostnader har kunnat uppskattas.
Bedömningen har dock stämts av med medlemmar i referensgruppen, den oftast
förekommande kommentaren har då varit att de antagna kostnaderna förmodligen
ligger i det nedre intervallet.
7.3 Kostnad uppbyggnad fullmaktsnod
7.3.1 Bakgrund
För att få en uppskattning av vilka resurser som krävs för att etablera en
fullmaktsnod, har utgångspunkten varit uppbyggnaden av Min Pension.
Bedömningen av resursåtgången har gjorts av Sigma som varit engagerad i
uppbyggnaden. Förstudien har också låtit Svenska Försäkringsfabriken (SFF) göra
en grov bedömning av vad kostnaden skulle vara för att etablera en fullmaktsnod.
Nedanstående beskrivning baseras på Sigmas genomgång, totalkostnaden
stämmer dock i stort överens med den uppskattning som gjorts av SFF.
7.3.2 Utgångspunkter
För att uppskatta kostnaden har ett antal antaganden gjorts vad gäller användare
av noden:
• Den lösning som beskrivs är anpassad för att kunna hantera 2 miljoner
fullmaktsgivare,
• Antalet fullmaktstagarföretag som ska kunna ansluta sig till noden har
satts till upp till 3000 st och antal behörighetskontrollerande parter kan
uppgå till minst 50 st.
Vad gäller antal fullmaktstagare som kan ansluta sig, är det troligt att leverantörer
av system till t ex förmedlare kommer att utveckla funktionalitet för
fullmaktshanteringen i sina system vid en etablering av en fullmaktslösning. Om
detta sker, kommer anslutning till noden till stor del ske via dessa system och
antalet direktanslutna bli betydligt lägre än antagandet ovan.
I övrigt kan nämnas att lösningen tar höjd för teknisk support 24/7 (first line),
anslutningsförfarandet till noden ska till stora delar kunna ske automatiskt samt att
det inte ska finnas ”single point of failure” d v s två system/ maskiner som löper
parallellt.
7.3.3 Resursuppskattning
Hur en fullmaktsnod slutligen i detalj ska fungera, var den ska etableras samt
andra krav är av naturliga skäl inte helt klarlagt. Den bedömning av
uppbyggnadskostnader som görs nedan är därför angivet som att spann för att ta
hänsyn till den osäkerhet som finns i kalkylen.
Uppskattningen av resurser för etableringen av en fullmaktsnod uppskattas till
mellan 3900 och 7600 timmar. Med ett antagande om en genomsnittlig
timkostnad om 850 kr ger detta en kostnad om 3,3 – 6,5 miljoner kr.

46(66)
I ovanstående uppskattning ingår kravfångst samt utveckling av webapplikationer
för individer/ fullmaktsgivare, verksamhetsadministration, fullmaktstagare samt
behörighetskontrollerande part. Även uppskattade kostnader för att utveckla
integration mot t ex Finansinspektionen, distribuerade lösningar, beställarfunktion
samt systemtest ingår i kostnaden.
Vad gäller den hårdvara som krävs, bedöms kostnaden för detta uppgå till mellan
800 000 kr och 2,9 miljoner kr. I detta ingår hårdvara, licenser, konfigurering,
miljö samt uppsättning av övervakning, robotar, rutiner m m.
Totalt bedöms den initiala kostnaden för att etablera en fullmaktsnod till mellan
4,1 och 9,4 miljoner kr.
7.4 Löpande kostnader
7.4.1 Kundservice
Öppettider för nodens kundservice är satt till mellan 8 och 17. Frågor till
kundservice förväntas framförallt röra noden och vara mer av teknisk karaktär,
frågor rörande fullmaktens innehåll och innebörd är tänkt att hänvisas till
fullmaktstagare respektive behörighetskontrollerande part. En annan möjlighet för
att komplettera den egna kundservicen skulle kunna vara att inleda ett samarbete
med t ex Konsumenternas Försäkringsbyrå. Detta behöver dock analyseras
närmare.
Antagandet om antal kunder som ringer till kundservice har baserats på
förhållanden hos andra aktörer och skattats till 1 %. Erfarenheter från andra
lösningar pekar dock på att det finns risk för att frågor kring innehåll efter ett tag
kan börja komma in även till nodens kundservice. För att ta höjd för detta, har i
beräkningarna 2 % av de fullmaktsgivare som lägger upp en fullmakt antagits
kontakta kundservice. Varje kundservicekontakt uppskattas kosta ca 40 kr. Totalt
uppskattas kostnaden för kundservice till ca 300 000 kr per år.
7.4.2 Bemanning
Följande roller har identifierats som nödvändiga för att driva en fullmaktsnod:
• Ansvarig för kravhantering
• Juridisk kompetens
• Administrativa resurser
Bedömningen i nuläget är att inte någon av dessa funktioner i sig innebär en
heltidstjänst. Ett implicit antagande är därför att resurser kan delas med ytterligare
en aktör inom t ex samma ägandesfär alternativt att tjänsterna köps in på
konsultbasis. Motsvarande resonemang har även förts vad gäller fullmaktsnodens
övriga administrationskostnader. Totalt uppskattas kostnaderna för bemanning
inklusive administrationskostnader uppgå till ca 1,5 miljoner kr per år.

47(66)
I kostnaderna ovan ingår inte kostnader för en resurs motsvarande VD. Tanken är
istället att de intressenter som ställer sig bakom en fullmaktsnod tar på sig
framförallt uppgiften att sälja in noden som lösning till aktörerna. Skulle detta
upplägg inte visa sig fungera bör det dock finnas en beredskap för att det kan
komma att krävas en VD-funktion som sammanhållande kraft, åtminstone på
deltid.
7.4.3 Löpande IT-kostnader
De löpande IT-kostnaderna för noden bedöms uppgå till mellan 1,1 och 3,7
miljoner kr årligen, än en gång baserat på erfarenheter från Min Pension. I dessa
kostnader ingår dock 0,5 – 2 miljoner kr för kontinuerlig vidareutveckling och
applikatorisk drift. Detta innebär att utvecklingskostnaderna för fullmaktsnoden
under en tioårsperiod, förutom de initiala ca 10 miljoner kr, kan bli upp till totalt
30 miljoner kr.
7.4.4 Övriga löpande kostnader
Kostnader för e-legitimation uppgår enligt Logica till 0,29 kr per transaktion vid
inloggning. Vid signering tillkommer ytterligare 1,45 kr. Vid intervjuer med
aktörer i referensgruppen kan konstateras att användande av e-legitimation vid
signering inte alltid ses som nödvändig om en fullmaktsgivare loggat in med elegitimation.
Antagandet har här därför gjorts att samma förhållande gäller för
fullmaktsnoden, detta blir dock slutligen en fråga för de aktörer som kommer att
ansvara för en fullmaktsnod.
För de pappersfullmakter som inkommer, har kostnaden bedömts till 5 kr per
fullmakt för scanning och tolkning av innehållet. Hanteringen av
pappersfullmakter är tänkt att outsourcas till en leverantör av dessa tjänster.
Samtliga avgifter som redovisas ovan är oförhandlade. Framförallt vad gäller elegitimationskostnader
finns möjligheter att erhålla volymrabatter.
7.4.5 Sammanfattning löpande kostnader
Totalt bedöms de löpande kostnaderna för fullmaktsnoden att uppgå till mellan
2,9 och 5,5 miljoner kr.
7.5 Intäkts- och kostnadsanalys
7.5.1 Inledning
Baserat på den investering och löpande kostnader som en fullmaktsnod bedöms
medföra, har en analys av kostnadsutvecklingen på 10 års sikt gjorts för att:
1. Uppskatta vilken kostnad per fullmaktstransaktion som behöver tas ut för
att täcka nodens kostnader. Med fullmaktstransaktion avses här de
transaktioner som idag innebär en kostnad för fullmaktstagare samt BKP.
För att exemplifiera innebär en ny fullmakt som skickas till 8 BKP totalt 9
fullmaktstransaktioner.

48(66)
2. Bedöma det maximala investeringsbehovet. I detta ingår både
etableringskostnader samt finansiering av ett eventuellt initialt
driftsunderskott.
3. Bedöma riskerna
7.5.2 Finansiering av etablering
Pensionsmyndigheten har under förstudiens gång sagt sig vara beredd att
finansiera starten av en fullmaktsnod. Den främsta anledningen till det är att
utifrån myndighetens uppdrag säkerställa att konsumentnyttan med en
fullmaktsnod uppfylls så fort som möjligt. Investeringen ska betalas tillbaka i form
av avgifter från användarna d v s företag som använder tjänsten.
Ett villkor för finansieringen är att ett tillräckligt antal aktörer är beredda att
ansluta sig till noden. Om inte detta uppfylls, påverkas inte heller
konsumentnyttan i tillräcklig grad och därmed Pensionsmyndighetens möjlighet
till finansiering.
7.5.3 Antaganden
Analysen tar sin utgångspunkt i två scenarier:
• Scenario 1: Kostnader såväl som investeringar ligger i detta scenario i det
högre intervallet. Effekten av detta utvärderas dels vid en totalvolym i
noden om 350 000 fullmakter (d v s hela marknaden), dels vid en
totalvolym on 250 000 fullmakter (d v s 70 % av den totala marknaden).
• Scenario 2: Kostnaderna når inte det övre intervallet, antagande har här
gjorts att nivån når miniminivån plus 50 % av skillnaden mellan max- och
min-nivå. Även här utvärderas effekten vid 350 000 respektive 250 000
fullmakter.
De antaganden som gjorts oberoende av scenario är:
1. Beräkningarna görs på 10 års sikt.
2. Förutom den initiala investeringen finansierar Pensionsmyndigheten även
de underskott som uppkommer de första åren.
3. De totala investeringskostnaderna löper med en ränta om 3 %. Den totala
investeringen ska återbetalas till Pensionsmyndigheten under 10årsperioden.
4. Det maximala antalet fullmakter i noden nås efter år 4.
5. Andelen papper antas till 65 % år 1 för att därefter sjunka till 5 % från och
med år 4 och framåt. Den direkta försystemkostnaden för en
pappersfullmakt antas betalas av fullmaktstagaren.

49(66)
6. Antalet anslutna behörighetskontrollerande parter anslutna till noden ökar
från 4 år 1 till 16 år 5 och framåt.
Utgångspunkten är att en fullmaktsnod inte skall visa vinst utan endast täcka
löpande kostnader samt återbetalning av initial investering samt ränta.
Nedanstående scenarier utgår samtliga från antagandet att den investeringen som
görs skall återbetalas inom en 10-årsperiod. Detta innebär att
transaktionskostnaden har anpassats i de olika scenarierna för att den tänkta
återbetalningstiden. Perioden är vald utifrån att Pensionsmyndighetens
finansiering skall minska en potentiell tröskel för anslutning i noden. Genom den
valda perioden samt transaktionskostnaderna fördelas återbetalningen av nodens
startkostnader på såväl de aktörer som på ett tidigt stadium ansluter sig till noden
som på de som ansluter sig i ett senare skede.
7.5.4 Scenario 1
De löpande kostnaderna för noden skulle i scenario 1 successivt minska under 10årsperioden
från ca 17 kr per fullmaktstransaktion ner till ca 1,30 kr per
transaktion med ett antagande att noden på sikt hanterar 250 000 av totalt 350 000
fullmakter på marknaden.
Med ett antagande att antalet fullmakter istället når 350 000, kommer kostnaden
per transaktion att sjunka från ca 12,50 kr ner till 0,95 kr.
Kostnad per transaktion, kr
20,00
18,00
16,00
14,00
12,00
10,00
8,00
6,00
4,00
2,00
0,00
Kostnad per transaktion, löpande maximala kostnader
exkl. ränte-­‐ och amorteringskostnader
12,46
17,15
4,93
3,61
250 tst fullmakter
350 tst fullmakter
2,30
1,68
1,46 1,31 1,31 1,31 1,31 1,31 1,31
1,06 0,95 0,95 0,95 0,95 0,95 0,95
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ovanstående beräkningar avser dock endast löpande kostnader och omfattar inte
räntor samt amorteringar på den initiala investeringen samt underskottet de första
åren. För att täcka även dessa kostnader samt att hela skulden skall återbetalas
inom en 10-årsperiod, skulle en transaktionskostnad om ca 2,10 kr behöva tas ut
av aktörerna i noden vid 250 000 fullmakter.
År

50(66)
Den maximala investeringen skulle uppgå till 18-20 miljoner kr och uppnås år 3
för att sedan till fullo vara återbetald år 10. Efter år 10 torde
transaktionskostnaden kunna sänkas 2,10 kr
1,50 till de kr
1,30 kr som redovisas ovan, allt annat
lika.
5 000 000
-­‐5 000 000
-­‐10 000 000
-­‐15 000 000
-­‐20 000 000
-­‐25 000 000
Med ett antagande om 350 000 fullmakter, skulle däremot en transaktionskostnad
om 1,50 kr vara tillräckligt för att säkerställa återbetalning under 10-årsperioden.
Även här skulle den maximala investeringen uppgå till 18-20 miljoner kr.
7.5.5 Scenario 2
0
5 000 000
0
-­‐5 000 000
-­‐10 000 000
-­‐15 000 000
-­‐20 000 000
-­‐25 000 000
250 000 fullmakter
Rörelseresultat
År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10
Ack. finansieringsbehov
350 000 fullmakter
Rörelseresultat
År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10
Ack. finansieringsbehov
I scenario 2 antas grundinvesteringen samma som i scenario 1 d v s den uppgår till
de ca 10 miljoner kr som redovisats ovan. De löpande kostnaderna utgör däremot
knappt 80 % av de kostnader som antas i scenario 1.
I och med justeringen av kostnaderna kommer den långsiktiga
transaktionskostnaden vid 250 000 fullmakter att sjunka från ca 1,30 i scenario 1
till 0,93 kr i scenario 2. Med ett antagande om 350 000 fullmakter kommer
transaktionskostnaden att sjunka från 0,95 kr per transaktion i scenario 1 till ca
0,70 kr i scenario 2.

51(66)
Kostnad per transaktion, kr
14,00
12,00
10,00
8,00
6,00
4,00
2,00
0,00
9,01
12,32
3,55
2,62
1,65
1,22
1,03 0,93 0,93 0,93 0,93 0,93 0,93
0,75 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Med hänsyn tagen till finansieringen, skulle en transaktionskostnad om 2 kr som
successivt sjunker till 1,50 kr under 10-årsperioden vara tillräcklig för att återbetala
investeringen vid 250 000 fullmakter. En initialt högre avgift som sedan sjunker
kan appliceras för att fortare minska finansieringsbehovet. Den maximala
investeringen skulle i detta fall uppgå till ca 15 miljoner kr.
5 000 000
Kostnad per transaktion, löpande maximala kostnader
exkl. ränte-­‐ och amorteringskostnader
0
-­‐5 000 000
-­‐10 000 000
-­‐15 000 000
-­‐20 000 000
2 kr à 1,50 kr
250 tst fullmakter
350 tst fullmakter
Vid 350 000 fullmakter skulle motsvarande transaktionskostnad starta på 1,50 kr
för att under perioden sjunka till ca 1 kr, den maximala investeringen skulle vara
ungefär densamma, d v s ca 15 miljoner kr.
År
250 000 fullmakter
Rörelseresultat
År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10
Ack. finansieringsbehov

52(66)
10 000 000
5 000 000
0
-­‐5 000 000
-­‐10 000 000
-­‐15 000 000
-­‐20 000 000
350 000 fullmakter
1,50 kr à 1 kr
Rörelseresultat
År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10
Ack. finansieringsbehov
7.6 Jämförelse, kostnader för dagens hantering och i
noden
Den rena transaktionskostnad som idag bedöms ligga på ca 5 kr kommer i en
fullmaktsnod kunna sänkas till åtminstone 2,10 kr per transaktion under den
närmaste 10-årsperioden, en sänkning med knappt 60 %. Skulle en större del av
fullmakterna dessutom gå via noden kommer denna kostnad att kunna läggas
ännu lägre. Analysen pekar dessutom på att kostnaderna när väl investeringen är
återbetald skulle kunna sänkas med åtminstone ytterligare ca 1 kr.
De kostnader för manuell hantering som idag finns både hos fullmaktstagare och
behörighetskontrollerande part, har också diskuterats med medlemmar i
referensgruppen. Flera av dessa har uppgett att en digitalisering av fullmakterna
skulle kunna frigöra en stor del av dessa resurser, bland annat då felfrekvensen
och den manuella hanteringen kan förväntas minska.
Med ett inte orimligt antagande att såväl fullmaktstagare som
behörighetskontrollerande part skulle kunna halvera den interna tid som läggs ned
på fullmaktshanteringen i och med en fullmaktsnod, skulle den uppskattade
hanteringskostnaden sjunka från 36 kr till 18 kr för fullmaktstagare. Motsvarande
minskning för behörighetskontrollerande part (inklusive direkt kostnad för
hantering av fullmakt) skulle då vara från 9 kr till 4 kr, med möjlighet till
ytterligare sänkning.

53(66)
7.7 Fördelning av kostnader mellan aktörer
I ovanstående kalkyl har samtliga fullmaktstransaktioner likställts d v s upplägg av
en fullmakt av en fullmaktstagare belastas med lika höga kostnader som en
fullmakt som skickas till en behörighetskontrollerande part. Kalkylen antar också
implicit att en förfrågan som inte motsvaras av ett kundförhållande kostar lika
mycket som en förfrågan till en behörighetskontrollerande part där det faktiskt
finns ett kundförhållande.
Förstudien har valt att inte ge något förslag på hur kostnaderna ska fördelas på
olika typer av aktörer i en fullmaktsnod. Fördelningen är en av flera frågor som
kommer behöva beslutas mellan de aktörer som väljer att delta i en fullmaktsnod.
De frågeställningar som identifierats under förstudiens gång och som skulle
behöva adresseras vid ett genomförande av en fullmaktsnod kopplat till
finansiering och fördelning av kostnader är bland annat:
• Hur stor del av kostnaden skall löpa på fullmaktstagare respektive
behörighetskontrollerande part?
• Ska kostnaden för en aktör vara transaktionsbaserad eller en kombination
av fast och rörlig kostnad?
• Ska större aktörer betala en proportionellt större andel av kostnaderna än
mindre aktörer? Vad ska i så fall kostnaderna baseras på?
• Hur mycket skall en pappersfullmakt kosta för att säkerställa att det finns
incitament att övergå till digital fullmaktshantering?
• Skulle den fördelningsnyckel som används av Min Pension kunna vara ett
alternativ för fördelning av kostnader?
• På vilken sikt kommer den initiala finansieringen behöva betalas tillbaka?

54(66)
7.8 Slutsatser – kostnads- och intäktsanalys
Sammanfattningsvis kan konstateras att intäkts- och kostnadsanalysen pekar på att
det totalt sett finns betydande effektivitetsvinster med en digital fullmaktsnod,
även med ett antagande att etableringskostnaderna för noden skall återbetalas av
aktörerna under en 10-årsperiod.
Effektivitetsvinster uppstår även om fullmaktsnoden inte skulle omfatta samtliga
nya fullmakter som tillkommer på marknaden årligen.
Att Pensionsmyndigheten är beredd att under vissa förutsättningar finansiera
uppbyggnaden av en fullmaktsnod, sänker inträdeströskeln för en aktör att ansluta
sig till noden, genom att etableringskostnaden kan fördelas på användare över tid.
En snabbare anslutning av fler aktörer leder i sin tur till ökad konsumentnytta.

55(66)
8 Fullmaktsnod – bolagsform, ägande och
styrning
8.1 Inledning
För att klargöra vilken form för ägande och styrning samt associationsform som
är mest lämplig för en eventuell fullmaktsnod, har ett antal initiativ tagits för att så
långt som möjligt klargöra dessa frågeställningar:
1. I den kvalitativa konsumentnyttostudie som gjorts inom förstudien
ställdes frågan om vilka avsändare som konsumenterna kan ha förtroende
för vad gäller ägande och skötsel av en fullmaktsnod.
2. I samband med det första referensgruppsmötet initierades en diskussion
för att förstudien skulle kunna bilda sig en uppfattning om olika aktörers
utgångspunkt framförallt i ägar- och styrningsfrågan.
3. Styrningsstrukturer har analyserats för att få en uppfattning om hur
styrning av ett bolag kan ske på andra sätt än genom ägarskap, som t ex
via konsortialavtal.
4. I samband med etablering av dotterbolag till Svensk Försäkring har
analyser gjorts av för- och nackdelar med olika organisationsformer.
Förstudien har dels intervjuat företrädare för Svensk Försäkring, dels tagit
del av material som beskriver en sådan analys.
Frågeställningarna har även diskuterats vid enskilda möten med företrädare för
bolag och organisationer i referensgruppen.
8.2 Ägande och styrning - alternativ
8.2.1 Utgångspunkter för konsumenten
I svaren från den fokusgruppsstudie som gjorts med konsumenter kring
hanteringen av fullmakter, kan konstateras att vem som är avsändare är en viktig
faktor för konsumenternas förtroende för en fullmaktsnod. Det omedelbara
svaret från individerna var i nästan samtliga fall att avsändaren bör vara en
myndighet. Detta motiverades med att en myndighet inte agerar utifrån ett
affärsintresse samt upplevs som neutral.
I den fortsatta diskussionen som följde nyanserades svaret såtillvida att en
kombination av myndighet samt branschförbund också ses som möjliga
avsändare. Detta motiverades med att varken branschförbund eller myndigheter
har något direkt egenintresse i en fullmaktsnod och därmed inte kan misstänkas
utnyttja en fullmaktsnod för att t ex främja den egna affärsverksamheten. En
sådan konstellation upplevdes också som ett sätt att balansera makten i en
fullmaktsnod.

56(66)
Baserat på reaktionerna från konsumenterna, har slutsatsen dragits inom
förstudien att det är viktigt att samtliga typer av aktörer d v s
försäkringsförmedlare, försäkringsbolag, valcentraler samt
myndigheter/Pensionsmyndigheten är representerade som avsändare av en
fullmaktsnod, i möjligaste mån genom branschförbund. Det är därmed också
viktigt att samtliga har ett reellt inflytande över hur noden och därmed
fullmakterna hanteras.
8.2.2 Utgångspunkter för aktörer
Samtliga typer av aktörer har angett att de är angelägna om att kunna påverka hur
fullmaktsnoden utformas och styrs. Den främsta anledningen till detta är att
fullmakterna och fullmakternas hantering påverkar förmedlarnas,
försäkringsbolagen samt valcentralernas löpande verksamhet och därmed också
deras kunder. Detta är också ett skäl för Pensionsmyndigheten, men myndigheten
har i kraft av sitt uppdrag att på samhällsnivå underlätta för konsumenter att få
tillgång till information ytterligare en drivkraft.
Förstudien har identifierat en övergripande modell för hur styrning av noden
skulle kunna fungera som till stora delar baseras på Min Pension. I korthet innebär
modellen att utgångspunkten för styrningen av noden inte endast är ägandet.
Istället etableras en lösning, där ett konsortialvatal ger aktörer som inte är ägare
inflytande i olika frågeställningar. I avtalet regleras vilka dessa frågor är samt hur
beslutsprocessen kring dessa ska se ut.
Samtliga aktörer har sett den beskrivna modellen som en väg framåt. De
valcentraler som frågeställningarna diskuterats med samt Pensionsmyndigheten
har dock uppgett att ägande inte är ett alternativ, då det med ett ägande följer en
affärsmässig risk som man inte är beredd att acceptera. För myndigheter är det
dessutom endast i undantagsfall möjligt att äga ett bolag. Det finns också
sekretess- och integritetsskäl till varför detta inte är lämpligt.
SFM har i de diskussioner som förts utpekat sig som en naturlig ägare av en
fullmaktsnod. Genom ett ägande minimeras risken att beslut fattas över huvudet
på förmedlare, säkerställer kontrollen över information samt ökar möjligheten att
påverka viktiga frågeställningar som t ex kostnadsfördelningar. Avgörande för
SFM är också att beslut utgår från konsensus/veto i styrelsen.
Svensk Försäkring har å sin sida framfört att för det fall deras medlemmar i en
tänkt nod kommer att stå för merparten av användningskostnaderna, bör också
det avgörande inflytandet över bolaget ligga hos Svensk Försäkring. Med den
utgångspunkten kan sedan styrelseplatser fördelas mellan aktörerna samt
eventuella konsortialavtal upprättas för att säkerställa inflytande för alla parter.
8.3 Associationsform
I och med ställningstaganden från aktörer vad gäller medbestämmande vid
styrning av en nod, blir en placering av en fullmaktsnod i ett bolag som ägs av ett
branschförbund inte självklar. Detta innebär bland annat att en fullmaktsnod som
en del av t ex det av Svensk Försäkring ägda Min Pension eller det av SFM ägda

57(66)
Insuresec inte skulle vara aktuellt, med annat än att de nuvarande mekanismerna
för styrning av dessa bolag justeras för att ge även aktörer utanför den nuvarande
kretsen möjlighet till inflytande.
Slutsatsen blir därmed att det mest framkomliga alternativet är att en nod etableras
som en egen juridisk enhet. Det är dock viktigt att ett sådant bolag fortfarande
kan dra nytta av de erfarenheter som gjorts vid uppbyggnaden av t ex Min
Pension. Det är också en klar fördel om resurser kan delas mellan olika bolag (s.k.
shared services) för att på så sätt minska kostnaden för en fullmaktsnod, både
under uppbyggnad och löpande verksamheten.
Vad gäller eventuell associationsform för ett bolag som hanterar en fullmaktsnod,
har som ovan nämnts diskussioner förts med Svensk Försäkring för att utnyttja
tidigare gjorda analyser. Analysen är inte fullständig och kan behöva fördjupas,
med ger ändå en fingervisning om vilken typ av associationsform/
associationsformer som kan vara lämpliga. Nedan görs en kort bedömning av
respektive associationsform:
• Stiftelse – Relativt oflexibel associationsform där ändringar eller justeringar
av verksamhetsområdet innebär ett omfattande arbete. Även om
utgångspunkten med en fullmaktsnod inte är att ändra
verksamhetsområdet, finns det i övrigt inga fördelar med stiftelseformen
för en fullmaktsnod.
• Ideell förening – Det kommer finnas uppenbara svårigheter att få en
fullmaktsnod klassad som ideell förening.
• Ekonomisk förening – Eventuellt ett alternativ för en fullmaktsnod. Finns
dock vissa svårigheter att kalibrera olika parters inflytande t ex för det fall
ytterligare medlemmar skulle tillkomma, då alla parter i en ekonomisk
förening som utgångspunkt har samma röstetal.
• Enkelt bolag – Upplevs som en relativt svag konstruktion även om
styrningen av ett bolag skulle kunna lösas med ett konsortialavtal.
• Aktiebolag – Aktiebolag är den typen av associationsform som idag
bedöms ha störst rättslig tydlighet vad gäller styrning och
ansvarsfördelning.
Sammanfattningsvis är förstudiens bedömning att för det fall en fullmaktsnod
etableras som ett eget bolag, torde aktiebolagsformen vara den mest lämpade.
8.4 Analys och slutsatser – bolagsform, ägande och
styrning
Ur såväl konsument- som effektivitetssynpunkt görs bedömningen, att en
fullmaktsnod där samtliga aktörer deltar i styrningen av en fullmaktsnod och
därmed kan stå som avsändare ger bäst förutsättningar för att snabbt få en
fullmaktsnod etablerad och accepterad. Det kan dock konstateras att det inom

58(66)
ramen för förstudien inte kommer att vara möjligt att lägga fram ett förslag till
ägande och styrning som direkt kommer att vinna accept av alla parter.
Vidare arbete med ägarfördelning, strukturer för styrning och fördelning av
beslutsmandat, bör därför ske genom förhandling mellan de parter som är
intresserade, med målsättningen att samtliga aktörer ska ha ett inflytande och
därmed kunna stå som avsändare gentemot konsumenterna. Dessa
frågeställningar måste också lösas innan genomförandeaktiviteter påbörjas. En
förhandling bör därför utgöra en inledande aktivitet i ett eventuellt
genomförandeprojekt.
Ett förslag till en möjlig utgångspunkt i en förhandlingsprocess har tagits fram av
förstudien. Förslaget är baserat på att det ska vara möjligt att sköta bolagets
löpande verksamhet på ett smidigt sätt, samtidigt som möjlighet ges att ge aktörer
inflytande i avgörande verksamhetsfrågor. Förslaget innebär i korthet:
• De parter som ser ägande som en förutsättning har möjlighet att vara
delägare i noden med åtföljande ansvar för ekonomi m m.
• Den ägande part som t ex står för den största delen av intäkten i en
fullmaktsnod (direkt eller via medlemmar) eller har flest antal aktörer
anslutna, har ett avgörande inflytande för att kunna hantera den löpande
driften av bolaget. Detta kan t ex vara i form av utslagsröst i styrelsen.
• I ett konsortialavtal upprättas en förteckning över de frågeställningar som
kräver konsensus samt hur konsensusbeslut definieras. En sådan
frågeställning kan t ex vara vilken avgift som skall tas ut av noden.
• I den mån detta inte regleras genom t ex styrelsesammansättning,
specificeras i konsortialavtalet också hur inflytandet för de aktörer som
inte är delägare i en fullmaktsnod ska se ut.
• Eventuellt kan ett beredningsorgan etableras för att förbereda de beslut
där konsensus ska gälla.
Ett flertal av de frågor som tagits upp under studiens gång gällande fullmaktens
innehåll och funktion, är sådana som redan idag diskuteras, analyseras och
beslutas mellan branschens aktörer utan att det för den skull finns en
fullmaktsnod. Som tidigare konstaterats erbjuder fullmaktsnoden framförallt en
plattform för att elektroniskt vidarebefordra fullmaktsinformationen samt för att
ge fullmaktsgivare möjlighet att få en översikt och hantera utställda fullmakter.
Hur fullmakter ska hanteras av aktörerna och vad de ska innehålla bör därför även
framöver avgöras av aktörerna på marknaden och bör även i fortsättningen
rimligtvis omfatta alla fullmakter, inte bara de som kommer att hanteras av en
fullmaktsnod. Med en sådan utgångspunkt, d v s inom ramen för noden hanteras
framförallt frågor av teknisk karaktär, torde det också bli lättare för marknadens
aktörer att komma överens om hur en fullmaktsnod ska styras.

59(66)
9 Genomförande av en fullmaktsnod
9.1 Inledning
Nedanstående grova beskrivning av en plan för genomförande är uppdelad i fyra
block:
1. En genomgång av handlingsalternativ för etablering av en fullmaktsnod
vid olika utfall vid förhandlingar om ägande och styrning.
2. Genomförandeprojekt – centrala aktiviteter.
3. Grov tidplan.
4. Identifierade risker.
9.2 Förhandling kring ägande och styrning
Som beskrivs ovan, bör en av de första aktiviteterna vid ett eventuellt
genomförande av en fullmaktsnod vara att klargöra hur noden ska ägas och styras
samt åtaganden för olika aktörer. För att säkerställa att förhandlingar kring
styrningen av en nod får bästa möjliga förutsättningar, bör en person engageras
som ansvarar för att säkerställa att förhandlingsprocessen drivs framåt, ta fram
underlag samt i viss mån ”medla” mellan aktörerna. Kostnaden för en sådan
funktion finns inte med i K/I-analysen, men totalt sett bedöms detta innebära 1-2
månaders arbete.
I en sådan förhandling kan tre huvudsakliga utfall förutses:
1. Förhandlingarna leder till en styrmodell som kan accepteras av alla de
aktörer som varit involverade, d v s försäkringsförmedlare,
försäkringsbolag, valcentraler samt myndigheter
2. Förhandlingarna leder inte till en styrmodell som kan accepteras av alla de
aktörer som varit involverade men fördelarna och

60(66)
effektiviseringspotentialen med en fullmaktsnod är ändå så pass stora att
de mest centrala aktörerna bedömer att en fullmaktsnod bör etableras.
3. Förhandlingarna leder inte till en styrmodell som kan accepteras av alla de
aktörer som varit involverade. Fördelarna är inte heller tillräckligt stora för
att de centrala aktörerna bedömer att en etablering av en fullmaktsnod är
meningsfull.
Vid utfall 1 bör i ett nästa steg de parter som anmält intresse för att dels bidra
med kunskap vid nodens uppbyggnad, dels är beredda att initialt ansluta sig till en
nod formeras i en arbetsgrupp för att se till att den sakkompetens som krävs
säkerställs till ett genomförandeprojekt.
Vid utfall 2 behöver den part som avser driva vidare projektet se till att de mest
centrala aktörerna fortfarande är beredda att bidra med kunskap samt ansluta sig
till en nod. Vad gäller lösningen i övrigt torde detta inte innebära några
förändringar. Representanter för övriga parter borde fortfarande kunna erbjudas
inflytande i noden och de framskrivningar vad gäller kostnader och intäkter borde
inte nämnvärt justeras så länge som de centrala aktörerna avser fortgå med
fullmaktsnodslösningen. I och med att intresset från aktörerna finns bör
förutsättningarna för att uppnå konsumentnytta också finnas kvar och därmed
även förutsättningarna för Pensionsmyndigheten att finansiera etableringen av
fullmaktsnoden.
Skulle däremot utfall 3 inträffa, innebär detta en ganska omfattande justering av
fullmaktsnodens utgångspunkter. I och med att de mest centrala aktörerna
kommer att saknas på fullmaktstagarsidan såväl som på den
behörighetskontrollerande sidan, innebär detta att den konsumentnytta som
beskrivits tidigare kraftigt kommer att minska. Även de effektivitetsvinster som
bedöms som möjliga med en fullmaktsnod kommer till stora delar försvinna.
Detta torde också leda till att Pensionsmyndighetens incitament att finansiera en
fullmaktsnod minskar. Vid ett sådant utfall bör frågeställningen aktualiseras på
nytt och det bör analyseras om det finns andra vägar för att uppnå den
konsumentnytta och de effektivitetsvinster som identifierats.
9.3 Genomförandeprojekt – centrala aktiviteter
9.3.1 Projektetablering
Vid alternativ 1 och 2 behöver en organisation för ett genomförandeprojekt
etableras. I ett första steg behöver en arbetsgrupp etableras med företrädare för
aktörer som har sakkunskap. Utgångspunkten för genomförandet av
fullmaktsnoden är att det bland de bolag som varit med i referensgruppen och
bidragit med synpunkter bör finnas aktörer som kan bistå med ytterligare kunskap
för utvecklingen av noden. På så sätt nås också en kontinuitet, där den
specifikation av funktionalitet som påbörjats i förstudien utgör en grundplatta och
på det mest effektiva sättet kan utnyttjas i det vidare arbetet. Möjligheten till
bemanning av projektet med resurser från de berörda företagen bör därför på ett
tidigt stadium undersökas.

61(66)
Parallellt med detta etableras en genomförandegrupp. En sådan grupp bör bestå
av en projektledare samt de tekniska resurser som krävs för att specificera kraven.
För arbetet bör även inrättas en styrgrupp där genomförandeprojektet kan lyfta
relevanta frågeställningar under uppbyggnaden. Denna bör bestå av individer från
respektive aktör med inflytande i fullmaktsnoden.
9.3.2 Initiala aktiviteter
De mest centrala aktiviteterna i ett första skede är:
1. Ta fram ett underlag/kravspecifikation – Utifrån slutsatserna kring krav på
en lösning som beretts i förstudien, skapas ett upphandlingsunderlag som
kan hantera olika regelverk och som modelleras på ett lämpligt sätt. Den
referens/arbetsgruppgrupp med medlemmar från aktörerna som tillsätts
är ytterst viktig för att säkerställa den s.k. ”kravfångsten”, d v s definiera
fullmaktsnodens funktionalitet utöver vad förstudien har definierat.
Arbetet med referensgruppen bör ske både som grupp, men om det krävs,
även vid enskilda möten.
2. Juridik – framförallt gäller detta att utforma anslutningsavtal för de olika
aktörer som skall använda sig av noden. Erfarenheter från uppbyggnaden
av Min Pension pekar på att det i ett sådant arbete på ett tidigt stadium
”automatiskt” identifieras kritiska verksamhetsfrågor.
3. Bemanning – Möjligheten till bemanning bör på ett tidigt stadium
undersökas för att säkerställa att kompetensen finns att tillgå när noden
väl är på plats.
9.3.3 Upphandling och genomförande
I och med att kravspecifikation är klar, kan upphandling av en lösning inledas.
Även i detta skede torde de ingående bolagen kunna bidra med kompetens både
vad gäller upphandlingsförfarande, juridik och utvärdering.
9.3.4 Grov tidplan
Tidplanen är till stor del beroende av resultatet av förhandlingar kring styrmodell
samt hur lång tid dessa tar. Med ett antagande att ett genomförandeprojekt kan
etableras innan sommaren, bedöms en fullmaktsnod kunna vara på plats runt
årsskiftet 2013/2014. Därefter kan anslutning till noden ske.
9.3.5 Risker
Endast ett fåtal aktörer ansluter sig - En avgörande risk vid etableringen av en
fullmaktsnod är att inte ett tillräckligt stort antal aktörer är beredda att ansluta sig
till noden och att därmed en större del av fullmakterna än vad som antagits i
förstudien går utanför noden, d v s den egentliga affärsrisken. Ett sådant scenario
skulle kunna ha sig grund i att nuvarande lösningar för att hantera fullmakter
bedöms som tillräckligt bra, att konkurrerande lösningar etableras m m.

62(66)
Förstudiens bedömning är dock att genom det förfarande som redovisas ovan, d v
s att aktörerna på ett tidigt stadium engagerar sig i uppbyggnaden av noden och
att i och med detta också i någon mån binda upp sig för anslutning, reduceras
denna risk avsevärt. Skulle det visa sig att det inte är möjligt att attrahera
tillräckligt med aktörer, kommer ett genomförandeprojekt att kunna läggas ner
innan några större kostnader uppstått.
Högre etableringskostnader – Etableringen av en fullmaktsnod visar sig vara mer
komplex än förväntat. Risken bör kunna reduceras genom att utnyttja erfarenheter
och engagera individer som varit delaktiga i liknande etableringar (t.ex. Min
Pension).
Högre löpande förvaltningskostnader än förväntat – Förvaltningskostnaderna blir högre
än beräknat. Risken bör kunna reduceras genom att säkerställa att gemensamma
funktioner, avtal m m hos branschorganisationer utnyttjas maximalt.
IT-relaterade risker – Risker kopplade till IT-projekts genomförande är t ex
bristande upphandlingsunderlag, dåligt utformade avtal med vald leverantör, risk
att leverantör går i konkurs eller bristande kompetens hos de som genomför
projektet. För att minska dessa risker bör ett genomförandeprojekt säkerställa att
närliggande kompetens från liknande projekt och från deltagande aktörer utnyttjas
så mycket som möjligt så att riskerna tidigt identifieras. Då kan
genomförandeprojektet säkerställa att kravunderlag och genomförandeplaner
håller hög kvalitet och att det bemannas med rätt kompetens.
Sammanfattningsvis bedöms riskerna med införandet av en fullmaktsnod som
hanterbara. Den största risken bedöms således röra frågan om ägande och
styrning, d v s att en ändamålsenlig lösning inte kan etableras, vilket försämrar
förutsättningarna att etablera en nod.

63(66)
10 Bilaga 1: Projektdirektiv
Direktiv avseende en fördjupad förstudie om en elektronisk
fullmaktsnod inom försäkringsområdet
Bakgrund
Beredningsläget
Pensionsmyndigheten har på uppdrag av E-delegationen genomfört en förstudie
för att analysera förutsättningarna för en nationell fullmaktstjänst.1 Edelegationen
har på basis av förstudiens förslag beslutat att gå vidare med
projektet bl.a. genom att ge Pensionsmyndigheten i uppdrag att utreda
förutsättningarna att utveckla en elektronisk fullmaktsnod inom
försäkringsområdet.
Pensionsmyndigheten har aviserat att man helst vill driva detta utredningsuppdrag
inom ramen för Min Pension. Vid Min Pensions styrelsesammanträde den 2 maj
ställde sig styrelsen positiv till detta förslag under förutsättning att
utredningsuppdraget får ett brett anslag att överväga olika alternativ för
omfattning och organisatorisk hemvist för en eventuell fullmaktsnod.
Ärendet diskuterades även vid Svensk Försäkrings styrelsesammanträde den 30
maj 2012 som också ställde sig positiv till ett fortsatt utredningsarbete om en
fullmaktsnod i försäkringssektorn givet ovanstående inriktning.
Varför en elektronisk fullmaktsnod?
Enligt Pensionsmyndighetens förstudierapport är syftet med en fullmaktstjänst att
ge bättre service för privatpersoner och företagare, en effektivare förvaltning och
en minskad administrativ börda för företag.
Pensionsmyndigheten menar att en elektronisk fullmaktstjänst med tydlig
informationsgivning till fullmaktsgivaren skulle vara ett sätt att öka individens
möjlighet till faktisk kontroll och egenmakt inom försäkringsområdet. Möjligheten
att elektroniskt skapa och hantera sina fullmakter skulle sannolikt även innebära
förbättringar beträffande informationssäkerhet och personlig integritet jämfört
med dagens hantering av pappersfullmakter.
Pensionsmyndighetens analys visar på att en elektronisk fullmaktstjänst skulle
kunna bidra till en betydande rationaliseringspotential inom försäkringsbranschen,
såväl inom liv- som skadeförsäkring. Pensionsmyndigheten menar dessutom att en
elektronisk fullmaktstjänst inom försäkringsbranschen skulle bidra till en
förbättrad kostnadseffektivitet även för Pensionsmyndigheten samt bidra till att
uppfylla myndighetens informationsmål gentemot allmänheten.
Aktuella fullmaktsinitiativ inom försäkringsområdet
Olika initiativ har tagits under senare tid för i syfte att åstadkomma en effektivare
fullmaktshantering i försäkringsbranschen.

64(66)
Min Pension. Under hösten 2010 genomfördes på uppdrag av styrelsen i Min
Pension en konsultstudie för att ta fram förslag på hur minpension.se skulle kunna
utvecklas till ett informationsnav för pensioner. Konsultrapporten utmynnade i ett
förslag benämnt Målbild 2015 som inkluderade att Min Pension även skulle bli ett
nav för elektronisk hantering av pensionsfullmakter.
”Den danska modellen”. Inom ramen för Min Pension pågår även ett arbete med att
utvärdera metoder som kan reducera behovet av informationsfullmakter. En
variant som övervägs baseras på en tjänst som tillhandahålls av Min Pensions
danska systerportal Pensjonsinfo.dk. Med denna tjänst erbjuds den enskilde
individen möjlighet att vidarebefordra egen pensionsinformation till utvalda
externa aktörer, t.ex. pensionsrådgivare. Eftersom den enskilde användaren själv
verkställer hela förloppet (efter inloggning) behövs ingen informationsfullmakt för
att inhämta information från respektive pensionsinstitut. Med denna modell skulle
behovet av informationsfullmakter kunna reduceras avsevärt.
InsureSec. I slutet av arbetet med Pensionsmyndighetens förstudierapport
framförde Svenska försäkringsförmedlares förening (Sfm) reservationer mot
projektets förslag att det fortsatta utredningsarbetet om en fullmaktsnod för
försäkringsbranschen bör bedrivas inom ramen för Min Pension. Sfm har därefter
till Svensk Försäkring redovisat ett alternativt förslag på övergripande nivå som
innebär att en fullmaktsnod för förmedlarfullmakter etableras inom ramen för det
nyetablerade bolaget InsureSec som ska tillhandahålla licensieringstjänster för
försäkringsförmedlare. Enligt detta förslag skulle ett par av de större
försäkringsförmedlarna ”knoppa av” sina fullmaktssystem och överföra dem till
Sfm/InsureSec. Sfm öppnar för att bjuda in även andra aktörer som delägare i
fullmaktsnoden.
Personskadekommittén (PSK). Inom ramen för PSK:s verksamhet pågår sedan ett par år
ett digitaliseringsprojekt. Projektet syftar till att identifiera åtgärder för att
underlätta digital behandling av skadeakter bl.a. genom att förbättra möjligheterna
till utbyte av digital information med externa aktörer, t.ex. myndigheter och
vården. I detta arbete ingår sedan tidigare att utreda förutsättningarna för
elektronisk fullmaktshantering. PSK har nyligen tillsatt en arbetsgrupp som ska
utreda förutsättningarna för att standardisera de fullmakter som
försäkringsföretagen använder inom personskadeområdet. PSK:s
digitaliseringsprojekt leds av Svensk Försäkring och i arbetsgruppen ingår även
representanter från vissa av försäkringsbolagen. I arbetet med
Pensionsmyndighetens förstudie fördes en dialog med PSK. Det framkom då att
det finns ett betydande intresse för en branschgemensam fullmaktstjänst.

65(66)
Uppdrag och tidplan
Nedan redovisas de olika områden som ska analyseras och belysas i
utredningsarbetet.
Konkret lösningsförslag för en elektronisk fullmaktsnod för informationsfullmakter
Lösningsförslaget ska i ett första steg inriktas på en digital fullmakts- och
informationshantering för den allmänna pensionen samt för den statliga
tjänstepensionen. Tjänstepensioner från övriga intresserade pensionsinstitut
hanteras i ett andra steg. Lösningen ska harmonisera med förslag till standardiserat
format för informationsutbyte (SLIM).
I denna del av utredningsarbetet ingår bl.a. att utarbeta förslag till
- teknisk lösning samt göra en inventering av befintliga system,
- organisatorisk hemvist samt förvaltningsorganisation,
- anslutningsavtal för bolagen,
- finansieringsmodell,
- plan för genomförande där införandet sker successivt enligt ovan.
En uppskattning ska också göras av kostnaderna för att genomföra förslaget samt
de årliga förvaltningskostnaderna sedan förslaget inrättats.
Vidare ska utredas om lösningsförslaget får författningskonsekvenser, t.ex.
avseende integritets- och sekretessfrågor.
En analys ska göras av konsumentnyttan av lösningsförslaget. I möjligaste mån
ska en kvantifiering göras av konsumentnyttan. En viktig utgångspunkt för
analysen bör vara Pensionsmyndighetens förstudierapport.
Den ”danska modellen” i svensk tappning
Ett konkret förslag ska utarbetas hur den ”danska modellen” skulle kunna
utformas givet svenska förhållanden. Samma frågeställningar som ovan i
lösningsförslag för en elektronisk fullmaktsnod ska redovisas.
Vidare ska en redovisning göras över hur den ”danska modellen” förhåller sig till
förslaget om en elektronisk fullmaktsnod för informationsfullmakter. I detta ingår
att lämna en bedömning och rekommendation om det är lämpligt och effektivt att
införa och driva lösningarna parallellt med varandra.
InsureSec:s förslag till fullmaktsnod samt Personskadekommitténs digitaliseringsprojekt
En redovisning ska göras över hur InsureSec:s förslag till fullmaktsnod för
förmedlarfullmakter förhåller sig till förslaget om en elektronisk fullmaktsnod för
informationsfullmakter. I detta ingår att lämna en bedömning och
rekommendation om det är lämpligt och effektivt att införa och driva lösningarna
parallellt med varandra.
En bedömning ska göras om det inom ramen för personskadekommitténs
verksamhet kan finnas förutsättningar och möjligheter för att på sikt etablera en
branschgemensam fullmaktstjänst.

66(66)
En samlad strategi
Slutligen ska ett förslag till en samlad strategi över vilket eller vilka lösningsförslag
(fullmaktsinitiativ) som bör genomföras redovisas. I detta ingår även att redovisa
en plan för genomförandet.
Tidplan och leveransdatum
En lägesrapportering ska göras för Min Pensions styrelse på sammanträde den 18
september. Avsikten är att redovisa uppnådda resultat samt förelägga styrelsen
strategiska frågeställningar av vägvalskaraktär som behöver avgöras inför det
fortsatta utredningsarbetet.
Med den fördjupade förstudien som underlag är avsikten att Min Pensions styrelse
på sammanträdet den 22 oktober (eller på ett separat möte) ska besluta om vilken
lösning/lösningar som ska genomföras samt en plan för detta.
Projektet ska redovisas i en rapport till Min Pensions Vd senast den 10 oktober.
Rapporten ska utformas på ett sådant sätt att den kan utgöra ett underlag för
Pensionsmyndighetens återrapportering till E-delegationen.
Ledning, organisation och bemanning
Min Pensions styrelse ska vara styrgrupp för projektet och Min Pensions Vd ska
vara projektägare.
En central utgångspunkt för genomförandet av arbetet är att det inte får ta för
mycket tid och kraft i anspråk av Min Pensions organisation så att den löpande
verksamheten och viktiga utvecklingsprojekt äventyras. Av detta skäl kommer det
att bli nödvändigt att driva projektet med konsultmedverkan inom vissa områden.
En referensgrupp med brett deltagande från branschen ska etableras för att
möjliggöra en löpande dialog mellan projektet och branschen. Syftet är att
resultaten och förslagen ska vara väl förankrade bland intressenterna.
Representanter bör hämtas från försäkringsbolagen, Svensk Försäkring,
Pensionsmyndigheten, SPV, Min Pension, Konsumenternas Försäkringsbyrå, Sfm
och de större försäkringsförmedlarna samt valcentralerna.
I den mån det bedöms lämpligt bör även representanter från intressenterna kunna
delta i det operativa projektarbetet. Detta förutsätter dock att dessa har möjlighet
att aktivt bidra med eget arbete.
Kostnader och finansiering
I anslutning till att en mer detaljerad projektplan utarbetats kan kostnaderna
beräknas för den fördjupade förstudien och en projektbudget fastställas.
Projektet kommer att finansieras av Pensionsmyndigheten.