Hämta tidningen som PDF - Geotec

En enkel ekvation!
Växthusets bergvärmeanläggning består av
14 borrhål, 2 stycken 70 kW-värmepumpar
och en 50 kbm stor ackumulatortank. Växthusets
driftskostnader har sjunkit med
200 000 kr per år jämfört med ”oljeåren”.
– Växthuset etablerades någon gång på
trettiotalet, berättar Ulf.
– Ursprungligen eldade man pannorna
här med sågspån. Det fanns ett sågverk
i närheten och det var rätt billigt. I slutet
av 80-talet bytte vi till oljedrift som var
billigare än sågspån.
Varierande värmebehov
Ulf berättar att olika växter kräver olika
temperatur. Penséerna skall ha 2-3 grader
varmt nu, medan andra växter kräver
kanske uppemot 20 grader.
För att klara de olika behoven är växthuset
indelat i några sektioner åtskilda
med glasväggar.
– Vi producerar ungefär ett par hundra
tusen plantor per år och utan vinterdrift
14
2
+ 50
= 200 000
skulle det ha blivit betydligt färre växter.
Det gäller att anpassa inredningen efter
de växter man har inne för tillfället, förklarar
Ulf.
Fram till nyligen har växthuset värmts
upp med en oljedriven anläggning. Det
är egentligen inte så märkligt med tanke
på att temperaturen i växthuset måste
vara ganska stabil.
– Så länge solen ligger på kan det lätt bli
här tillräckligt varmt, även om temperaturen
utomhus är -10 grader. Men så
snart solen går ner, faller temperaturen i
växthuset mycket snabbt. En bra anläggning
måste kunna leverera stor mängd
energi mycket snabbt, påpekar han.
– Växthuset får inte bli avkylt.
– Oljepannorna var bra på det, men kost-
naden blev oacceptabel. Oljan stod
egentligen inte för hela värmebehovet.
Växthusets högtryckslampor förbrukar
ca 100000 kWh el per år och ger både
ljus och ansenliga mängder värme.
Flispanna duger inte
Efter ett antal studiebesök, samtal med
andra odlare och kostnadsjämförelser
beslutade sig Ulf för att satsa på en kraftig
geoenergianläggning.
– Men jag var faktiskt inne på flis också,
berättar Ulf.
Fortsättning på nästa sida…
27