Hämta tidningen som PDF - Geotec

i fokus 

geoarena 

35 år – det är 

värt att fira 

Årsstämma med 

skratt och allvar 

Ökar säkerhet 

genom möten 

En tidning från Svenska 

Borrentreprenörers Branschorganisation 

om borrning, 

vatten, värme och kyla 

Kompetenscentrum 

Svensk Geoenergi 

www.geotec.se 

# 4/2012

Atlas Copco – din helhetsleverantör 

www.geotec.se 

• Kostnadseffektiva portabla kompressorer 

• Lätta WEDA-pumpar med tung kapacitet 

• Sänkborrutrustning för ökad produktivitet 

• Jordborrningssystem för trygg och effektiv borrning i alla formationer 

Kontakta oss! 

www.atlascopco.se

# 4 2012 

6 Årsstämma 

i gÖteborg 

Generationsskifte var temat när över 

100 medlemmar möttes för 35-årsstämma. 

9 ska lyfta geoenergin 

Ett Kompetenscentrum ska bidra till att utveckla 

geoenergin i Sverige. 

12 35 År med geotec 

I 35 år har Geotec vuxit och utvecklats 

som förening. Björn Jonsson har varit med 

sedan starten. 

16 smakfullt i italien 

Geotecs jubileumsresa gick till Piazenca i Italien. 

24-32 i fokus: geoarena 

Det bjöds många intressanta seminarier och diskussioner 

när SGU ordnade mässan GeoArena. 

UtgES av: 

Fasta avdelningar 

Sid 5. ledaren 

Erfarenheten skall inte föraktas, utan förvaltas. 

Det är något att tänka på när nu många står inför det som var 

temat på Geotecs årsstämma – generationsskifte. 

Sid 18. profilen 

Andreas Malmberg ansvarar för 6 000 anställa på Atlas Copco 

och affärer för miljarder. 

Svenska Borrentreprenörers 

Branschorganisation 

adrESS: 

Box 1127, 221 04 Lund 

tElEFon: 

075 700 88 20 

tElEFax: 

075 700 88 29 

E-poSt: 

redaktion@geotec.se 

wEBBplatS: 

www.geotec.se/borrsvangen 

rEdaktion: 

Jörgen Olsson, Wirtén PR & 

Kommunikation 

Johan Barth, Geotec 

Johan Larsson, Geotec 

anSvarig UtgivarE: 

Johan Barth 

Form & layoUt: 

Wirtén PR & Kommunikation 

annonSEr: 

David Lundström, 

Ardeo Media AB 

Tel 040-16 54 88, 

david.lundstrom@ardeo.se 

annonSmatErial: 

annons@ardeo.se 

Annonsmaterial till nr 1 2013 

ska vara Ardeo tillhanda senast 

25/2. 

artiklar: 

Manus skall vara redaktionen 

tillhanda senast 4 veckor före 

Sid 21. Brunnsforum 

Anders Nelson besvarar allehanda angelägna och aktuella 

frågor om brunnar. 

Sid 38. Juristen har ordet 

Det kan uppstå osäkerhet kring hur långt ner i jordskorpan 

äganderätten till en fastighet egentligen sträcker sig. 

utgivningsdag. Skriv namn, 

adress och telefonnummer på 

varje manus. För signerade 

artiklar svarar författarna. 

Tidskriften läggs ut i sin helhet 

(lågupplöst PDF) på Geotecs 

webbplats ca 2 veckor efter 

utgivningsdagen. Förbehåll mot 

elektronisk publicering 

skall meddelas redaktionen 

senast på utgivningsdagen. 

Borrsvängen utkommer 

med 4 nummer per år. 

Upplaga: 

5 400 ex. 

näSta nUmmEr: 

Vecka 12/2013 

iSSn 1103-7938 

tryck: 

Exaktaprinting, Malmö 

på omSlagEt: 

Bygget av Citybanan i Stockholm. 

Berget förstärks med 

bultar. Foto: Mikael Ullén 

6 

9 

16 24 

borrsvängen # 4/2012 

3

www.geotec.se 

earth. Bäst i jorden. Paras maasa. Najlepsze z ziemi. Het beste in aarde. Лучшие на земле. Best in earth. Bäst i jorden. Pa 

GOTT NYTT 2013! 

Tack för detta året. Hoppas du får lite ledigt så att vi 

kan börja ladda för ett nytt fantastiskt år. Får du lite tid 

över i helgerna, så passa på att spana in hemsidan. 

www.muovitech.com 

2013 

Hårda klappar nns här året om. www.muovitech.com

erfarenhet ska 

fÖrvaltas – 

inte fÖraktas 

Johan Barth 

VD, Geotec 

Föreningen firar sitt 35 år som organisation 

på den nordiska borrmarknaden. Det 

har varit en 35-årig utvecklingsresa i teknik, 

storlek, inflytande och kunskap. 

Då, för 35 år sedan, var det nästan uteslutande 

fåmansföretag som utförde företrädelsevis 

vattenborrning till konsumenter. Det fanns under 

100 företag i landet. Det var entreprenörer som i 

mångt och mycket var självlärda. Man hade inte 

mycket kontakt mellan olika borrfirmor. Vår verklighet 

idag är radikalt förändrad. 

nu, med nästan 300 företag på marknaden, 

många med omsättningar runt 50 miljoner per år, 

internet som god hjälp i kommunikationen och 

trots allt ett visst utbud på utbildningar är det en 

helt annan situation. Men trots den möjlighet till 

kommunikation som vi har idag upplever jag ändå 

att det är när företagarna fysiskt träffas som de 

utvecklas. Det är i mötet mellan människor som 

ett utbyte av erfarenheter och utveckling av teknik 

sker. Där har organisationen en tydlig roll, oavsett 

vilken branschtillhörighet man som entreprenör 

har. 

geotec blir äldre och företagarna blir äldre. 

Någon gång kommer det. Då man känner att det 

är dags att lämna över. De företagare som lämnar 

över har en ovärderlig erfarenhet, uppbyggd under 

många år. De problem som borrentreprenörer ställs 

inför tenderar att komma tillbaks, och då kan det 

vara skönt att kunna ha ”den gamle” till hands att 

kunna fråga om råd. 

Erfarenheten skall inte föraktas, utan förvaltas. 

Det är något att tänka på när nu många står 

inför det som var temat på Geotecs årsstämma – 

generationsskifte. Många av de företagare som drog 

igång på 70-talet är mogna att, om man är så lottad, 

lämna över till nästa generation eller sälja. Det är 

många frågor som behöver ha svar och lärdomen 

från stämmans föreläsningar är att man bör vara så 

öppen som möjligt och tala om situationen. Och låta 

det ta tid. 

de sistnämnda punkterna skiljer sig inte 

mycket från den övriga verksamheten egentligen. 

Lyckade entreprenader eller försäljningar med nöjda 

kunder brukar kännetecknas av god information 

genom hela processen och tydliga avtal. Eller hur? 


ledaren 

5

aktuellt 

stämma med g 

Den 22-23 november samlades drygt 100 Geotec medlemmar 

på spektakulära Hotel Clarion Post i Göteborg för 

årsstämma. Det blev två intensiva dagar med information, 

beslut, erfarenhetsutbyte och – som vanligt när geotecare 

kommer samman – massor av gott umgänge, trivsel och 

glada skratt. 

TExT och foTo: Jörgen OlssOn 

veteraner avtackades 

I samband med årsstämman avtackades 

mångåriga styrelsemedlemmarna Jonny 

Pettersson och Håkan Andersson. De 

lämnar sina styrelseuppdrag och hyllades 

med blommor, tacktal, presentkort 

och varma applåder för sina viktiga 

insatser för föreningen. 

6 borrsvängen # 4/2012 

nya medlemmar 

Två nya medlemmar valdes in i Geotec – 

Bredareds Brunnsborrning och Frensborg 

Drilling. 

den nya styrelsen 

Årsstämman utsåg en ny styrelse, i 

vilken David Johansson och Fredrik 

Ahlqvist invaldes som nya medlemmar. 

Här är hela den nya styrelsen: David 

Johansson, Rolf Borrås, Johan Barth 

(VD), Björn Jonsson, Gunilla Sverkersson, 

Fredrik Ahlqvist, Jan Berglund och 

Charlie Isaksson. 

Ovan: Ingen Geotecstämma 

är väl helt komplett utan 

underhållning av Sören 

Boström? 

Stora bilden: DeBe Pumpar 

blev årets leverantör och 

priset togs emot av vd Oscar 

Heydorn, t v. 

Nedan: Håkan Andersson (2:a 

fr v) och Johnny Pettersson 

(3:a fr v) tackades för sina 

insatser i styrelsearbetet. 

årets leverantör 

Till Årets leverantör utsågs DeBe Pumpar. 

Oscar Heydorn, vd, representerade 

den mångåriga samarbetspartnern – 

som funnits med alltsedan Geotec startade 

– och tog emot utmärkelsen under 

torsdagskvällens jubileumsmiddag. Ett 

mycket populärt val, av ovationerna att 

döma! DeBe Pumpar AB får priset ”Årets 

Leverantör” för att företaget under hela 

den långa tid som man har funnits med 

i Geotecs verksamhet visat att man ställer 

borrentreprenören i centrum. DeBe 

Pumpar har alltid stått för en gynnsam

od stämning 

produktutveckling och förändrat sin verksamhet 

efter sina kunders önskemål. 

– Överraskande och väldigt väldigt roligt 

– det är Oscars Heydorns kommentar 

till utmärkelsen. 

– Samarbetet med kunderna i Geotec är 

mycket betydelsefullt för oss. Borrarna är 

vår viktigaste kundgrupp historiskt och 

kommer att vara så även i fortsättningen. 

Så gott som dagligen för vi samtal med 

kunder om hur vi kan förbättra produkter 

och förändra sortimentet och ofta blir det 

konkreta resultat. 

Ett färskt exempel på produktutveckling 

som skett tillsammans med Geotecmedlemmar 

är DeBes dricksvattengodkända 

kabel. 

– Den lanserades som en nyhet i år, säger 

Oscar Heydorn som firade utmärkelsen 

tillsammans med personalen med tårtkalas 

– och ser fram emot fortsatt fruktbart 

samarbete med Geotec: 

– Vi ska fortsätta vara lyhörda och anpassningsbara 

för det som borrarna vill ha 

för att fungera bättre på sin marknad. Det 

är det som är vårt existensberättigande. 

Besök på ostindiefararen 

götheborg 

Det arrangerades ett trevligt och uppskattat 

besök på fartyget Götheborg. Kopian 

av den klassiska ostindiefararen har gjort 

ett antal mycket uppmärksammade seglatser 

sedan invigningen 2005 och ligger i 

Göteborgs hamn. Nyfikna geotecare fick 

lära sig det mesta om såväl det hårda livet 

för om masten som den något behagligare 

tillvaron i de aktre befälssalongerna, när 

det begav sig i slutet av 1700-talet då fartyget 

gjorde sina svåra men nästan ofattbart 

lönsamma handelsresor till Kina och förde 

hem porslin, kryddor och siden. 

dahl visade klimatcenter 

Sista programpunkten före avslutningslunchen 

blev ett besök hos leverantören Dahl 

i industriförorten Högsbo, där Dahls alldeles 

nya Klimatcenter visades upp. Det är 

en plats för inspiration och kunskap kring 

klimatsmart energi – givetvis baserad på 

geoenergi – där intresserade kan ta del av 

både praktik och teori. Liknande utställningar 

planeras i Stockholm och Malmö. 

Ulf Magnusson är chef för Klimatcenter 

och visade värmepumpar i drift, smart 

kopplade till solfångare på en av de fyra 

stationerna. 

Ulf Magnusson visade Dahls 

sitt nya Klimatcenter. 

Ostindiefararen Götheborg var delvis 

inpackad för vintern men det blev 

ett lyckat besök med intressant och 

inlevelsefull guidning. 


7

aktuellt 

högaktuellt skifte 

Temat för mötet var generationsskifte och ägarbyte – 

alltså när det är dags för den äldre generationen att lämna 

företaget vidare, antingen genom en extern försäljning eller 

genom att den yngre generationen tar över. 

Ämnet är högaktuellt – den stora och 

driftiga 40-talistgenerationen är nu 

på allvar på väg att lämna det aktiva 

yrkeslivet. Det märks genom omfattande 

pensionsavgångar i hela samhället och 

inte minst står ett stort antal småföretag 

inför ägarbyten. 

Det finns uträkningar som visar att av 

100 000 genomförda ägarbyten blir bara 

20 procent helt lyckade för alla inblandade. 

Företagaren Kenneth Sankala bjöd 

både på sig själv och på den allt annat 

än upplyftande historien om när han 

skulle ta över faderns logistikföretag. En 

process som började redan 1994 och som 

efter åratal av missförstånd, osämja, tvister 

och bitterhet – men också ljusglimtar 

– fortfarande inte är avslutad på något 

riktigt tillfredsställande sätt. 

Att en så stor del som 80 procent av 

ägarbytena i större eller mindre omfattning 

leder till tråkigheter är oroväckande 

såklart, men de inbjudna föreläsarna 

visade att det tack och lov finns en hel 

del man kan göra för att öka chanserna 

att lyckas. 

redde ut begreppen 

Lars Rosén och Henrik Melin från 

revisionsjätten PWC (Price Waterhouse 

Cooper) medverkade och gjorde vad de 

kunde för att reda ut begreppen, varna 

för riskerna och fallgroparna och visa på 

olika vägar till framgång. 

Centralt är att göra checklistor, att ha 

koll på skattefrågorna, att börja planera 

i tid, att ta in extern hjälp och – framför 

allt, för det är just här problemen oftast 

uppstår – att vara raka, ärliga och förtroendefulla 

inför varandra inom familjen. 

Det blev många regler, tips och räkneexempel 

när Henrik Melin redogjorde 

för olika försäljningsvarianter och visade 


Henrik Melin och Lars 

Rosén från PWC pratade 

om skatteeffekter och 

värdering i samband 

med ägarbyte. 

hur det kan komma sig att det av ett 

företag som är värderat till åtta miljoner 

kronor återstår antingen cirka fyra, 

nästan sex eller bara drygt två miljoner 

kronor när allt är klart – helt och hållet 

beroende på hur man lägger upp affären. 

vad är firman värd? 

Oavsett om företaget ska säljas till en 

extern köpare, vilket är vanligast, eller 

tas över av ett eller flera syskon så ska företaget 

värderas. Lars Rosén resonerade 

och förklarade kring de många intressanta 

aspekterna i en företagsvärdering 

och betonade den stora betydelsen av 

att låta göra en oberoende värdering 

som alla inblandade är överens om – en 

sådan är viktig att kunna falla tillbaka 

på om det en tid efter ägarbytet uppstår 

oklarheter och diskussioner. 

Styrelse gör skillnad 

Med bland föreläsarna under årsstämmans 

första dag fanns också Thomas 

Nielsen från Styrelsehögskolan, som 

talade inspirerat och inspirerande om 

hur berikande det kan vara även för det 

lilla företaget att hålla sig med en aktiv 

och kunnig styrelse. 

Thomas Nielsen gav en rad exempel 

och tips på hur en modern styrelse jobbar 

och hur uppgifterna har förändrats, 

från att granska balansräkningar till att 

bidra både intellektuellt och relationsmässigt. 

– Handplocka personer som kan det 

ni inte kan, som kan tolka omvärlden 

och hjälpa er att få ett försprång. Och 

lägg upp styrelsemötena så att de handlar 

mer om framtiden än om det som har 

varit, då blir effekten som störst, manade 

Nielsen. 

Unga 

borrare 

tar över 

Borrsvängen kollade läget 

med två unga borrare i företag 

där generationsskifte är 

aktuellt. 

david Johansson, Finspångs 

Brunnsborrning: 

– Vi håller på med ett generationsskifte 

just nu, det är jag själv och mina två 

syskon som är med i skiftet. Vi har en 

plan som vi jobbar efter och jag tycker 

att det som sades av föreläsarna var 

väldigt bra eftersom det både gav intressanta 

perspektiv och bekräftade att 

vi gör rätt. Vi tror på vår modell, men 

man ser ju hur komplext det kan vara. 

Fredrik ahlqvist, ahlqvists 

Brunnsborrning: 

– Tillsammans med min fru Helene 

har jag nyligen tagit över familjeföretaget. 

Jag är fjärde generationen, så vi 

har väl ganska bra vana att genomföra 

generationsväxlingar. Vi är väldigt 

öppna mot varandra och allting har 

gått smärtfritt. Men det är givetvis inte 

självklart att det går lätt, så det gäller 

att tänka sig för och att inte tveka att ta 

in en extern rådgivare.

kompetenscentrum 

ska utveckla svensk geoenergi 

Med skapandet av Kompetenscentrum Svensk Geoenergi 

tar Geotec nästa stora steg för att utveckla och kvalitetssäkra 

geoenergin i Sverige. 

TExT: Jörgen OlssOn foTo: anette perssOn 

En av de ansvariga för Kompetenscentrum 

Svensk Geoenergi blir Signhild 

Gehlin, disputerad civilingenjör i 

termisk responstest och för närvarande 

generalsekretare i Energi- och Miljötekniska 

föreningen, som tillträder sin nya 

tjänst1 mars. 

– Jag kommer hem till geoenergin 

igen och det känns väldigt bra, sa Signhild 

Gehlin till de församlade medlemmarna. 

Kompetenscentrum Svensk Geoenergi 

kommer att bland annat att bedriva 

utbildning, informera, bevaka och sammanställa 

forskning samt göra marknadsanalyser. 

– Vi ska samla all den kunskap som 

redan finns i Sverige, göra den överblickbar 

och tillgänglig och givetvis 

också bygga ut den. Ett av syftena är att 

leverera bra underlag till alla beslutsfattare 

som kan behöva det – från bostadsrättsföreningar 

till departement, säger 

Signhild Gehlin till Borrsvängen. 

Centralt i verksamheten blir utbildning 

och information, men Svensk Geoenergi 

kommer också årligen att arrangera 

Geoenergidagen, ett event för bland 

annat fastighetsägare, myndigheter och 

politiker samt aktiva i branschen. 

Stora system kommer 

– Genom Kompetenscentrum ska vi 

kvalitetssäkra och utveckla den svenska 

geoenergin och bidra till att det byggs 

fler bra anläggningar och gärna i nya 

tillämpningar, säger Signhild Gehlin, 

som gärna blickar framåt: 

– Framtiden ligger i de större systemen. 

På den privata sidan med enskilda 

anläggningar har vi nått toppen, men vi 

... vi befinner oss 

bara precis i början 

av en uppgång 

för stora system. 

befinner oss bara precis i början av en 

uppgång för stora system. 

vad innebär det för enskilda 

geotecföretag? 

– Det är svårt att sia om. Det kommer 

ju definitivt inte att borras färre meter, 

men upphandlingarna blir större och 

mer komplexa. Kanske kan det visa sig 

vara bra att gå ihop i koalitioner kring 

vissa jobb och lägga anbud tillsammans. 

I sådana sammanhang blir både Geotec 

och Kompetenscentrum extra viktigt. 

många lekmän 

Bostadsrättsföreningar blir en av de 

viktigare målgrupperna för Kompetenscentrum, 

enligt Gehlin. 

– Dels för att de utgör en mycket stor och 

viktig marknad, dels för att de är lekmän 

på alla områden, vilket gör dem extra 

utsatta. Det blir väldigt viktigt att de 

får tillgång till bra information och bra 

anbud. 

Signhild Gehlin 

”kommer hem” till 

geoenergin. 


9

I KorThET 

charlies i 

vilhelmina – ett 

superföretag 

Charlies Brunns- och Energiborrning tillhör den 

exklusiva skara på 317 företag som klarat att fyra år i 

rad få högsta betyg när analysföretaget PAR bedömer svenska 

aktiebolags ekonomiska prestationer. Charlies platsar därmed 

på listan över så kallade Superföretag, som varje år belönas av 

tidningen Veckans Affärer. 

– Det är en glad överraskning, vi visste inte ens att priset 

fanns. Extra roligt är det när man läser kriterierna för att 

komma med – det är ju många delar i ett företagande som ska 

fungera för att det ska bli framgångsrikt, inte bara vinstsumman, 

säger Helén Isaksson som äger och driver företaget 

tillsammans med maken Charlie sedan 1995. 

Analysen tar utöver vinst bland annat hänsyn till företagens 

effektivitet och kapitalstruktur. 

Charlies har tio anställda och är verksamt i hela Västerbotten. 

I fjol utsågs man till Gasellföretag av Dagens Industri. 

Nytt! 

Ökad mängd accelerator i 

cementblandningen 

= snabbare härdning 

Tätningssats för 5,5” .....320:- 

Tätningssats för 4,5” .....300:- 

Endast cementpatroner ...170:- 

Mängdrabatt möjlig 


● Dränk cementpatronen med varmt 

(ca 25 o ) vatten ca 10 min. 

● Lyft foderröret något, släpp ned den 

våta patronen samt lecapluggen, 

tryck och rotera till bergnivå, 

slå ned foderröret till stopp. 

● När pluggen krossats och 

acceleratorn blandats med cementpastan 

startar härdningen och 

spalten plomberas. 

Blås ren borrkronan och börja bergborra 

efter ca 45 minuter. 

Ny hemsida! 

Referens: www.rototec.se 

Nordisk Cementteknik tel 0293-500 85, 070-311 27 78, e-post: sales@nct.se 

www.nct.se 

leverantörer 

i nya lokaler 

värmdöpumpen har under hösten flyttat till mer ändamålsenliga 

lokaler i en industrifastighet på Lovisebergsvägen i 

Huddinge. 

– Dels har vi nu hela sortimentet med bland annat foderrör 

och slangar samlat på ett och samma ställe, dels är det lätt att 

komma hit med egen lastbil och hämta, säger Anders Bjurling 

som är en av ägarna. 

mincon finns nu förutom i Finspång även i Mölnlycke. Under 

senhösten har man öppnat ett nytt lager på Metodvägen. 

– Det är ett fullsortimentslager som ger oss möjlighet att ge 

bättre service i närområdet även i Västsverige, säger Fredrik 

Green, säljare på Mincon. 

gea welltech flyttar 500 meter – och 100 år. Man har lämnat 

Jonsereds fabriksbyggnader från 1830-talet och har nu hela 

verksamheten i lokaler från 1930-talet, på Jons väg i Jonsered. 

– Men det är fräscha och moderniserade lokaler på 3 400 

kvadratmeter, där vi nu har vår produktion av riggar, service 

och lager, säger vd Örjan Haag. 

”sveriges grönaste kontor?” 

I Helsingborg flyttar Skanska in i vad de menar är det 

miljövänligaste kontor de hittills byggt. Det nya kontoret 

finns på Välaområdet och där samlas nu 70 medarbetare 

som tidigare fanns på fem olika adresser i Helsingborg. Värme, 

kyla och varmvatten kommer från en geoenergianläggning 

och man återvinner upp till 85 procent av den värme som 

utrustning, belysning och kroppar avger. Dessutom finns 450 

kvadratmeter solceller på taket, vilka ska producera 

mer el än byggnaden förbrukar. 

Överskottet ska säljas på det allmänna 

elnätet. 

– Allt sammantaget sparar vi två 

miljoner kronor om året i drift och 

hyra på den här satsningen, säger 

projektledare Freddie Bergkvist till 

Helsingborgs Dagblad. 

något nytt på företaget? 

nyanställda, förvärv, jubileum? 

Berätta för oss så berättar vi för många fler. Med Borrsvängen 

når du drygt 5 000 läsare. 

Har du bytt adress? Berätta det för dina vänner och givetvis 

även för oss, annars kan inte Borrsvängen hitta rätt!

www.geotec.se 

Vi är en KOMPLETT PARTNER inom vattenrening. 

Det betyder EN KONTAKT till enkel och snabb service. 

Då kan du fokusera på DIN KUND istället för på oss. 

H2O Filterteknik AB är ett privatägt företag 

med vattenbehandling som specialitet. 

I vårt företag vill vi ge våra kunder den bästa 

service och support som man kan förvänta sig. 

Vår strävan är att leverera vattenreningsprodukter av bra 

kvalitet. Vår kompetens bygger på lång erfarenhet inom 

branschen. Vi vill med beprövade processer och produkter 

tillgodose våra kunders behov av en väl fungerande anläggning 

både ur driftskostnads- och funktions hänseende. 

H2O Filterteknik AB, Färgvägen 1, 443 61 STENKULLEN. Telefon: 0302-25590, Web: www.h2ofilterteknik.se

geotec 35 år 

geotec – 35 År 

av medlemsnytta 

I 35 år har Geotec hunnit verka – för den konkreta 

medlemsnyttan i det dagliga arbetet och med 

konsumenternas bästa som det överordnade syftet. 

TExT: Jörgen OlssOn foTo: privat/ahlqvists BrunnsBOrrning 

Många av de ursprungliga 

målen har uppnåtts. Men i takt 

med att marknaden har vuxit 

och branschen och tekniken gradvis 

förvandlats har också utmaningarna 

blivit nya. 

– Vi ska vara stolta över att ha kommit 

så här långt, men också ödmjuka och 

vidsynta när vi tänker framåt, säger 

Geotecs vice ordförande Björn Jonsson. 

Han är en av veteranerna – en av de 

tio företagare som fanns med på Hotel 

Bellevue i Hjo i september 1976. 

– Det var då det började. Exakt hur 

idén föddes är oklart idag och vi tio som 

var där kände egentligen inte varandra. 

Men bildandet av Geotec var ett initiativ 

för att skapa ett alternativ till föreningen 

Avanti, som hade funnits sedan mitten 

av 1960-talet. 

Björn hade vid det laget tio års 

bransch erfarenhet och arbetade tillsammans 

med sin far Gunnar i Ingenjörsfirman 

Gunnar Jonsson. De var med 

vid mötet och blev båda medlemmar i 


Björn Jonsson är en av 

de verkliga veteranerna 

i Geotec. 

den sex man starka interimstyrelse som 

tillsattes. 

I interimsstyrelsen satt också Sven- 

Göran Andersson från Uppsala, Bengt 

Månsson från Höör, Hans Olsson från 

Vara och Einar Ederwall från Östersund. 

Resterande mötesdeltagare och Geotecgrundare 

var Verner Jansson från 

Eskilstuna, Mauritz Öberg från Ludvika, 

Gunnar Magnusson från Storå och Carl 

Pettersson från Trollhättan. 

Björn är noga med att påpeka att 

bildandet av Geotec inte var någon revolt 

eller motrörelse. 

– Allt handlade om att skapa ett alternativ 

för de borrföretag som ville stå fria 

och själva välja vilka maskin- och materialleverantörer 

de ville. Inom Avanti 

var man då bunden till deras utrustning. 

Att bilda Geotec var ett initiativ för att få 

bestämma själv och kunna utveckla sin 

verksamhet. 

tydliga mål och flygande start 

Det nybildade föreningen satte upp ett 

antal mål. Man skulle bland annat höja 

kompetensen inom brunnsborrarbranschen, 

arbeta för att etablera ett officiellt 

erkännande av yrket, etablera kontakter 

mellan branschen och samhällsföreträdare, 

medverka till produktutveckling och 

forskning samt medverka till tryggare 

köp för konsumenterna. 

– Vi fick en flygande start. Under första 

året anslöt sig tio företag och redan 1981 

var vi uppe i 27 medlemmar. Men det är 

viktigt att notera att det inte var avhopp 

från den andra organisationen, utan 

huvudsakligen företag som tidigare varit 

oanslutna. 

ombudsman ett genombrott 

Geotec bildades som en förening för 

vattenborrning. Prospekterings- och anläggningsborrning 

fanns med i periferin, 

men geoenergi fanns över huvud taget 

inte på agendan, även om det från mitten 

av 1970-talet utfördes geoenergianläggningar 

i så kallade öppna system. 

Ett viktigt årtal i föreningens historia 

är 1981. Då anställdes den förste ombudsmannen, 

Anders Nelson. 

– Då började det hända saker. Dittills 

hade vi bollats fram och tillbaka mellan 

myndigheter, men Anders började nysta i 

ansvarsfrågorna och etablerade kontakter

som hjälpte oss att komma någonstans, 

att bli hörda. 

lyftet för geoenergin 

Den stora omvälvningen inleddes i mitten 

av 1990-talet när dåvarande Nutek 

(idag en del av Tillväxtverket) utlyste 

en tävling om att konstruera ”Nordens 

bästa värmepump”. Tillverkarna IVT 

och Eufor delade segern. 

– Den vinnande pumpen var liten 

och utan varmvattenberedare. Den var 

anpassad för småhus och behövde ett 

borrhål på cirka 50 till 70 meter, säger 

Björn Jonsson. 

Inledningsvis betydde nymodigheten 

inte särskilt mycket för Geotec 

som förening. Men i takt med att folk 

upptäckte dels den nya tekniken, dels 

att värmepumpen inte riktigt räckte till 

började anläggningarna bli större och 

hålen djupare. 

– Det var i och med det som borrkaxet 

började bli en fråga. Det blev större och 

större mängder kax och fler och fler 

borrningar utfördes inom stadsplanerat 

område. Men något tillstånd för energiborrning 

behövdes inte, det kom inte 

förrän i slutet av 1990-talet. 

Samarbetar gärna 

Geotec har alltid samarbetat med ett 

flertal olika leverantörer och det nära 

samarbetet har spelat en viktig roll i den 

mycket stora tekniska utveckling som 

branschen upplevt. 

– Vi hade aldrig varit där vi är idag om 

vi inte samarbetat kring produkt- och 

teknikutveckling. 

Men under ganska lång tid var Geotec 

en medlemsförening bara för borrentreprenörer 

(A-medlemmar) – först efter 

cirka 15 år öppnades för installatörer att 

lösa B-medlemskap 

– Våra avtalsleverantörer betyder 

också väldigt mycket för oss. Vi drar ju 

bägge nytta av att få möjlighet att träffa 

så många som möjligt på våra möten och 

samtidigt få bättre diskussioner, menar 

Björn Jonsson. 

Bransch på tilväxt 

Han beskriver mitten av 00-talet som 

den mest ”explosiva” tiden för geoenergi, 

då efterfrågan steg kraftfullt. 

– Branschen har vuxit och vuxit och 

Geotec med den. Mellan 1984 och 2012 

gick vi från 34 till 74 medlemmar och 

den största ökningen ligger på energisidan. 

Vattenborrningen har legat på gan- 

På väg till möte på Skinnarby Högfjällshotell 

i Norge 1982. Närmast Carl 

Pettersson därefter Sven Andersson 

och Richard Ahlqvist. 

ska konstanta nivåer under 

åren, men vi vet också att 

vattenborrarna tillhör en 

generation som är på väg 

ut och vi har redan tappat 

alldeles för mycket viktig 

kunskap på den sidan. 

– Idag finns inte längre 

riktigt den kompetens vi 

skulle behöva – kunskapen 

om hur man hittar vatten 

och hur man utför en 

brunn tekniskt så att den 

blir säker. Därför har vi 

inom Geotec valt att lyfta 

vattenfrågorna genom att 

satsa mer på information 

och utbildning. 

Att bilda Geotec var ett initiativ 

för att få bestämma själv och 

kunna utveckla sin verksamhet. 

Geotec med egen monter på mässa i Jönköping 

1991. Fr v Richard Ahlqvist, Tina Sjögren, 

Johnny Pettersson och Gösta Nelson. 

En resa 1989 tog geotecare till bland annat 

Berlin, München och Hamburg. Under resan 

blev det också avtackning av DeBeveteranen 

Tage Skarbrant.

geotec 35 år 

viktig kvalitetssäkring 

Kompetensutveckling och kvalitetssäkring 

har alltid varit centrala frågor för 

Geotec. Resonemang om en certifiering 

för borrare och borrföretag fördes redan 

på 1970-talet men blev inte verklighet 

förrän 2005. Men redan 1997 togs ett annat 

viktigt steg i och med Normbrunndokumentet 

som specificerar hur en 

energibrunns ska utföras och togs fram 

tillsammans med bland annat SGU. Det 

utvecklades sedan till Normbrunn 07 

som även gäller vattenbrunnar. 

– Det är oerhört viktigt för vår 

bransch att det inte borras hejvilt utan 

att det finns klara bestämmelser för 

hur vi gör. Normbrunn är en tydlig 

kvalitetsstämpel och en trygghet både 

för kunderna och för oss, fastslår Björn 

Jonsson. 

Hallå 

när blev ni medlemmar? 

– 2010, efter att vi hade blivit tillfrågade 

tidigare. 

varför valde ni att gå med i geotec? 

– Det är en kvalitetsstämpel och något 

som är positivt för våra kunder. Det 

är vissa kriterier som ska vara uppfyllda 

och regler att följa för att få vara 

medlem. Det ger trygghet för dem som 

vill anlita oss. Vi anger nu alltid i våra 

offerter att vi är medlemmar i Geotec. 

Det hade varit mindre intressant att vara 

med i en förening som släpper in alla. 

Inte bara de som är seriösa och beter sig 

bra mot både konkurrenter och kunder. 


där… 

många utmaningar kvar 

Till de stora frågorna framöver 

hör – förutom behovet att ha extra 

fokus på vattensidan – att arbeta 

för ännu mer storskalig användning 

av geoenergi och att på allvar 

sätta geoenergin på kartan bland de 

förnybara energikällorna. 

– Det är en stor utmaning som 

kommer att innebära väldigt mycket 

jobb, men vi har också kommit en 

bra bit redan, menar Björn. 

Han övertog tillsammans med 

sin bror faderns företag i mitten 

av 1980-talet, blev så småningom 

ensam ägare och var det fram till för 

fem år sedan då några av medarbetarna 

blev delägare. 

– Sedan jag började 1965 har jag gjort 

allt – från springpojke till VD. Idag är 

jag arbetschef för vår vattenavdelning. 

möten ger positiv energi 

Björn betonar den stora och 

positiva energikick som kom- 

DeBe har ordnat många resor 

genom åren – här en bild från den 

allra första bussresan till Tyskland. 

Det var i mars 1979 och bland 

annat besöktes Franklin Electric i 

Moseldalen. 

Vadstena Villavärme, som är en av Geotecs yngsta 

medlemmar. Företaget har idag elva anställda, två borriggar 

och utför även installationer samt service. Kunderna är allt 

från villaägare till industrier i hela Östergötland. 

Borrsvängen frågade Johan Sköld, en av två delägare, om vad 

medlemskapet betyder för bolaget. 

Finns det centrala frågor ni nu ser 

möjlighet att driva genom geotec? 

– Geotec är mycket bra på att lobba för 

geoenergi, att uppvakta politiker och 

lyfta frågor som kan ge oss fler jobb. Det 

vill vi gärna vara med och stödja. Sedan 

är det också bra att vi som företagare går 

samman och trycker på leverantörer som 

har en monopolställning. Och utbildning 

av nya borrare kan vi komma ha 

nytta av. 

Hur har ni använt ert medlemskap 

hittills? 

– Vi har bara hunnit vara på ett medlemsmöte. 

Det var mycket trevligt. Det 

är bra att kunna diskutera tillsammans 

med branschkollegor. Men vi har inte 

I mars 1988 blev Gunnar Jonsson, en av 

Geotecs grundare, hedersordförande i 

föreningen. Här med Richard Ahlqvist. 

mer från arbetet med Geotec och alla 

medlemmar. 

– Jag har varit med i styrelsen i totalt 

25 av de 35 åren – de senaste sex åren 

som vice ordförande. Det har alltid känts 

väldigt bra när man vet att det snart är 

dags för ett Geotecmöte i en eller annan 

form, vi har alltid trevligt och det kommer 

alltid något positivt ur mötena med 

medlemmar och kollegor. Vi ger varandra 

positiv input och det hjälper oss att 

hålla fokus på det som är det stora syftet; 

att i slutänden gagna konsumenterna genom 

att hela tiden förbättra säkerheten 

och kvaliteten i det vi själva gör. 

TExT: ulrika hOtOpp 

varit jätteaktiva och har för mycket jobb 

för att hinna gå på allt. 

vad har ni fått ut av att träffa 

branschkollegor då och då? 

– Det är värdefullt att tekniska svårigheter 

lyfts upp, men de måste då vara lite 

större och generella frågor. Men en del har 

vi haft klar nytta av. 

vad skulle ni mer vilja se av geotec? 

– Vi är nöjda med utbudet som Geotec 

har, men man skulle kunna tänka sig mer 

hjälp med marknadsföring. Sedan är vi 

inte heller ett företag som endast borrar, 

utan vi utför totalentreprenader där borrning 

är en del. Så mer diskussioner om 

våra förutsättningar vore intressant.

Växel: 031-795 61 00 

TEAM 

Anders Kempe 

Uthyrning/Försäljning 

031-795 92 11 

DRILLERS CLUB 

www.geotec.se 

Marcus Johansson Stefan Johansson David Haag 

Försäljning Försäljning Försäljning 

031-795 92 21 031-795 92 13 031-795 92 14 

Benjamin Karlsson 

Service 

0703-89 10 60 

LAG SÄLJ 

Örjan Haag 

Nyförsäljning maskiner 

031-795 92 02 

Carl Wernestad 

Innesäljare 

031-795 92 04 

Johan Aldenbrand Samuel Karlsson Boa Andersson+ 

Mikael Hagberg 

Konstruktion Lageransvarig Produktion 

031-795 92 15 031-795 92 06 (Varannat byte) 

Andreas Lennartsson 

Service 

0703-82 22 72 

Urban Karlsson 

Utveckling/Produktion 

031-795 92 08 

LAG SERVICE/PRODUKTION 

Mailadress till kontaktperson: förnamn.efternamn@geawelltech.se 

www.geawelltech.se

geotec 35 år 

För att fira att föreningen 

2012 fyller 35 år, arrangerade 

Geotec en medlemsresa till 

Italien under den inledande 

delen av oktober. Resans 

huvudsyfte var att besöka 

Geofluid, en av de bättre 

mässorna för borrning i 

Europa. 

TExT: JOhan Barth foTo: JOhan larssOn Och JOhan Barth 

geotecs jubileumsresa: 

italiensk mässa 

med mersmak 

Mässan går vart annat år i Piazenca, en 

mindre ort belägen strax väster om Milano 

i norra Italien. Den är helt inriktad 

på borrning med tonvikten på grundläggning, 

energi och vattenborrning. 

Men även schaktfri ledningsförläggning 

och lite geoteknik fanns att beskåda. De 

ledande företagen inom den europeiska 

branschen fanns representerade bland 

utställarna, så våra svenska entreprenörer 

känner sig delvis hemma. 


Bra uppslutning 

Mässans utbud och Geotecs efterföljande 

resmål gjorde att uppslutningen 

blev osedvanligt bra. Hela 89 personer 

lämnade Sverige för några dagar i ett 

betydligt varmare klimat. 

Reseledningens tankar med resan 

var att Italiens kulinariska del skulle 

komma geotecarna till del och därför var 

programmet inriktat på den inhemska 

matproduktionen med tillhörande 

restaurangbesök. Därför gick resan till 

Reggio Emilia, hemvist för de kända 

skinkorna och ostarna. 

En studieresa av den här karaktären 

i ett annat land blir inte bättre än den 

Johan Larsson får mästerliga instruktioner 

om hur en korv skall knytas upp. 

Fraste – en av många 

riggtillverkare som 

ställde ut på mässan. 

eller de som översätter språket och kan 

berätta om sevärdheterna. Och med den 

utgångspunkten kunde vi inte få det 

bättre – guiderna Marianne Ohlén och 

Ann-Charlotte Nilsson, båda svenskor 

och italienskt gifta, var fantastiska och 

gjorde resan etter bättre! 

Jubileumsmiddag 

Resenärerna fick möjligheten att se 

tillverkningen och smaka läckerheter 

som parmesanost, parmaskinka i olika 

varianter, balsamvinäger och vin. Resan 

kröntes av ett besök till Bassa Parmese 

där sällskapet fick möjlighet att själva 

tillverka delar av den efterföljande jubileumsmiddagen. 

Varma i själen, nöjda 

och inte minst mätta återvände sällskapet 

till Sverige!

Milstolpar 35 år 

1976: Föreningen Geotec ser dagens ljus 

när en interimistisk styrelse utses vid ett möte 

i Hjo. 

1977: Officiellt grundande och första 

styrelsen. 

1981: Geotec anställer sin första ombudsman, 

Anders Nelson (senare vd), bland annat 

med uppgift att reda ut ansvarsfrågor för medlemsföretagens 

verksamhet och att etablera 

kontakter med myndigheter. 

1987: Nyhetsbrevet Branschnytt 

börjar ges ut. 

1988: Start för Brunnsborrarutbildningen. 

1993: Tidningen Borrsvängen börjar ges ut. 

1995: Sedan IVT och Eufor delat segern i 

den av Nutek utlysta teknikupphandlingstävlingen 

om Nordens bästa värmepump börjar 

geoenergilösningar till enskilda hushåll öka 

markant. 

1997: Dokumentet Normbrunn -97 läggs 

fram, med tekniska kravspecifikationer för hur 

en energibrunn ska utföras. 

2005: SGU inför tillsammans med branschen 

certifiering av borrare. 

2007: Dokumentet Normbrunn uppdateras 

och blir standard, samt utvidgas till att även 

gälla vattenbrunnar. 

gruse lovar 

helhets lösningar 

och nya idéer 

Svensk Grundläggarservice AB – Gruse – är ny avtalsleverantör till 

Geotecs medlemmar. 

– Ett nära samarbete med Geotec är viktigt för oss och jag hoppas 

och tror att medlemmarna ska tycka att vi har bra och intressanta 

lösningar, kanske särskilt när det gäller grundläggning och 

gruvor, säger Stefan Nygren som är teknisk chef på Gruse. 

Företaget är nybildat. Verksamheten 

startade i februari 

2012 men Stefan har själv gott 

och väl tio års erfarenhet borrbranschen. 

– Jag är tekniker och har jobbat med 

service och underhåll på alla typer av 

entreprenadmaskiner och sedan med 

försäljning av riggar och utrustning, 

säger han. 

Gruse består av fyra personer. Helena 

Nygren är vd med lång erfarenhet av försäljning 

och har på Gruse särskilt ansvar 

för dragstag, stålpålar och foderrör. Billy 

Dahlberg är servicetekniker som också 

bygger om riggar för speciella uppdrag. 

Han ansvarar också för installationen av 

det mät- och loggsystem man har i sortimentet. 

Annelie Åberg är administratör 

och innesäljare. 

modifierar riggar 

– Förutom att vara leverantör av utrustning 

och material deltar vi i problemlösning 

tillsammans med kunderna. 

Det kan handla om borrning i speciella 

formationer, att förbättra borrkronor 

eller modifiera borriggar för särskilda 

jobb, säger Stefan Nygren. 

På Gruse både säljer och hyr man ut 

maskiner, som vid behov kan hämtas 

utanför landets gränser. Ett aktuellt 

exempel är den rigg som under sommaren 

snabbinkallades för att klara av den 

djupa och starkt vattenförande borrningen 

vid bygget av konsert-, kongress- 

De fyra medarbetarna på Gruse, 

nybliven avtalsleverantör till 

Geotec. Fr v Billy Dahlberg, 

Stefan Nygren, Helena Nygren 

och Annelie Åberg. 

TExT: Jörgen OlssOn foTo: gruse aB 

och hotellanläggningen Malmö Live. 

– Vi vill erbjuda våra kunder ett i det 

närmaste komplett sortiment av utrustning 

för borrning och vi har samlat 

det vi anser vara det bästa som finns på 

marknaden. Dessa produkter kompletteras 

med teknisk expertis för rådgivning 

och diskussioner samt naturligtvis av 

servicetekniker som både sköter eftermarknad 

samt reparerar, renoverar och 

bygger om maskiner efter våra kunders 

behov, säger Helena Nygren som är vd. 

nya synsätt 

– En sak som skiljer oss från andra 

leverantörer i branschen är att vi när 

det kommer till borrutrustning inte 

är bundna till produkter av specifika 

fabrikat. Det innebär att vi kan utgå 

från kundens behov, inte från vad som 

finns i broschyren. Av oss fyra är det ju 

dessutom bara jag som har en bakgrund 

i borrbranschen. Mina tre kollegor kan 

alltså komma med nya synsätt och fräscha 

idéer, tillägger Stefan Nygren. 

Gruse har huvudkontoret i Upplands- 

Bro, mellan Stockholm och Enköping. 

– Att bli avtalsleverantör och få tillgång 

till nätverket inom Geotec är betydelsefullt 

för oss som ungt och nystartat 

företag. Vi har också fått förfrågan från 

Geotecs tekniska kommitté om att vara 

med och lösa problem och det är en 

spännande utmaning. 


aktuellt 

17

profilen 

– Känslan när man 

kommer ut till någon som 

är i akut behov av vatten 

är obeskrivlig. 

18 borrsvängen # 4/2012

sätter människorna 

fÖre tekniken 

Han har alltid känt sig ung i alla sammanhang. Andreas Malmberg var 

tidigare den yngste vd:n någonsin på Wassara och har arbetat i borrbranschen 

i snart 20 år. I slutet av 90-talet satt han dessutom i Geotecs styrelse. 

Idag ansvarar han för 6 000 Atlas Copco-anställda och affärer för ett antal 

miljarder kronor. 

Säkerhetstänkandet är enligt honom det som förändrats mest under hans 

tid. Både hos människor och maskiner. 

TExT: ulrika hOtOpp foTo: anette perssOn 

Filminspelningen 

har pågått hela 

dagen. Andreas 

Malmberg, divisionschef på 

Atlas Copco, förbereder sig 

för den sista tagningen av 

vad som ska bli en peppande 

film för internt bruk. Han 

tittar med bestämd blick i 

kameran och upprepar sitt 

manus några gånger. Han är 

fokuserad och har sina 6 000 

anställda i 70 länder framför 

ögonen. 

– Det går ju inte att träffa 

alla samtidigt, men med 

film kan jag nå dem, säger 

han. 

Vi träffas på Atlas Copcos 

nyinvigda serviceenhet 

söder om Stockholm. Lokalerna, 

med en stor verkstad 

för reparationer av bland 

annat kompressorer, anläggningsmaskiner 

och borriggar, 

ligger mellan Mälarens 

strandkant och E4:ans 

trafikerade motorled. 

Detta är en av hundratals 

serviceenheter som Andreas 

Malmberg ansvarar för 

världen över som chef över 

”Atlas Copco Mining and 

Rock Excavation Service”. 

Det vill säga enheten för allt 

som har med reservdelar och 

service att göra. 

– Min enhet tar hand om 

hela maskinens livscykel; 

efter det att den lämnat fabriken, 

säger han vidare. 

En modern rallare 

Den globala tjänsten innebär 

också att Andreas Malmberg 

är på resande fot halva året. 

Hans eget kontor ligger i 

Märsta i norra Stockholm 

och hemmet finns i småländska 

Tingsryd. 

– Jag är den moderna 

tidens rallare… 

Det som får honom att 

”ticka igång” är just att möta 

människor och kulturer. 

Hellre en indisk gryta på en 

bakgata under ett informellt 

samtal med en kollega, än 

en stel middagskonversation 

på finrestaurang. Och hans 

mantra i arbetet är just: människorna, 

kulturer, möten – 

och tekniken. 

– Just i den ordningen. 

Tekniken är intressant, men 

utbytet med människor är 

vad som driver mig. 

Just detta upprepar han på 

olika sätt och i olika sammanhang 

under intervjun. 

Inte minst när det kommer 

till säkerheten inom borrbranschen. 

mer mänsklighet 

– och säkerhet 

– Med mer mänsklighet 

kommer också mer säkerhet. 

Säkerheten blir då till 

ett samtal varje dag, inte en 

siffra i en bok. 

Det vill säga att om människorna 

blir sedda som 

individer med familjer och 

drömmar, blir det automatiskt 

mer fokus på en bättre 

arbetsmiljö. 

Även i länder om Kina har 

säkerhetsarbetet förbättrats, 

enligt Andreas. För några år 

sedan kostade det gruvföretag 

100 000 kronor i böter 

om ett dödsfall inträffade. 

Idag kostar det sju gånger så 

mycket. 

– Är det något som verkligen 

är annorlunda sedan jag 

började i borrbranschen på 

90-talet så är det säkerhetsmedvetandet, 

säger Andreas 

Malmberg med eftertryck. 

Skräckinjagande 

Han berättar att han under 

sin första tid som hjälpare 

på en linstöt, en borrteknik 

utvecklad många sekler 

tillbaka. 

– Det var faktiskt en 

skräckinjagande utrustning, 

med många rörliga delar som 

var potentiella stora risker, 

säger han. 

Även på maskinerna idag 

märks ett högre säkerhetstänk, 

enligt Andreas Malmberg. 

Mer och mer är automa- 

Vem är … 

namn: Andreas Malmberg. 

ålder: 41 år. 

Bor: Tingsryd, Småland. 

Familj: Fru och fyra barn 

(tre är bonusbarn i tonåren). 

Fritidsintressen: Familjeliv 

och båt. 

drivkraft: Möten med 

människor och kulturer. 

oanad talang: Gör 

Tingsryds bästa 

viltgryta. 


19

profilen 

tiserat. Radiostyrningar och 

olika hjälpmedel i form av 

lyftanordningar är allt mer 

standard på borriggar. Men 

eftersom han själv känner till 

brunnsborrningsbranschen 

vet han att det är fler speciallösningar 

där jämfört med till 

exempel den mer standardiserade 

gruvindustrin. Vilket 

i sin tur beror på att ingen 

brunnsborrningsmiljö är den 

andra lik, till skillnad från 

gruvborrning som sker under 

liknande förhållande över 

hela världen. 

– Sedan är det också helt 

andra marginaler. Prispressen 

inom brunnsborrning har 

bidragit till att det inte varit 

möjligt att tänka lika långsiktigt 

och göra investeringar i 

arbetsmiljön som jämförelsevis 

i gruvindustrin. 

Men det är inte värt att ta 

genvägar för det. Även för en 

brunnsborrare lönar det sig 

förstås att ha friska medarbetare 

till pensionen, säger 

Andreas Malmberg. 

Borrare är problemlösare 

Han konstaterar att en 

brunnsborrare måste vara 


mångsysslare. Vara bra på att 

ta kunder, ha koll på miljöfrågor, 

geologi, finansiering – 

och vara tekniskt kunnig om 

de maskiner som behövs för 

borrningen. 

– En borrare är en problemlösare. 

Många underskattar 

detta. Det är också det 

jag kan sakna från min tid på 

borrfirman. Det var roligt att 

arbeta med något så grundläggande 

för människor som 

energi och vatten. 

Inom Atlas Copco finns 

fortfarande kopplingen till 

att försörja människor med 

människorna viktigaste 

livsmedel genom företagets 

initiativ ”Water for all” 

som innebär att stötta vattenförsörjning 

för de allra 

mest behövande i världen. 

Anställda på Atlas Copco kan 

välja att ge en del av sin lön 

till projekten. Atlas Copco 

dubblar då också varje insats 

som en anställd gör. 

– Känslan när man kommer 

ut till någon som är i 

akut behov av vatten är obeskrivlig. 

Först när man själv 

varit utan vatten förstår man 

hur mycket det är värt. 

DESROCK 

Kontakta: 

– din Mitsubishi Rock Tools-leverantör 

Daniel Lång, 070-678 19 75 (distrikt Norr) 

Steve Egelstam, 070-678 10 37 (distrikt Söder) 

www.desrock.se 

Borrning kom Andreas 

Malmberg i kontakt med 

redan under sitt ex-jobb under 

Öresundsbrobygget. Då 

ägnade han sig åt kärnborrning 

för att undersöka den 

så kallade injekterbarheten i 

Malmös kalksten, inför bygget 

av bron. Efter studierna 

blev han rekryterad till borravdelningen 

på Malmbergs 

i Yngsjö, idag Malmberg 

Water. Han är dock inte släkt 

med ägarfamiljen. 

desrock_1_2012.indd 1 2012-02-09 09:24:03 

tur med utmaningar 

Malmbergs i Yngsjö var ett 

av de första företagen att 

använda den då nya Wassaratekniken 

utanför gruvindustrin, 

och det ena ledde till 

det andra. År 2000, bara 29 år 

gammal, blev han vd på Wassara 

och var med under den 

internationella expansionen 

av det LKAB-ägda företaget. 

2004 rekryterades han till 

Atlas Copco. Nuvarande position 

har han haft sedan i år. 

Han ritar upp en tidslinje för 

att i detalj förklara för oss 

vilka steg han har tagit under 

åren, fast egentligen är allt 

enligt honom ”en slump”. 

– Jag har aldrig sökt några 

jobb, aldrig haft någon karriärplanering, 

utan har haft sådan 

tur att roliga utmaningar 

kommit min väg ändå. 

Jordnära i geotec 

Ett av dem var också att vara 

med i Geotecs styrelse ett 

par år runt millennieskiftet. 

Här upplevde han en 

oerhört familjär stämning, 

trots konkurrenssituationen 

i det dagliga arbetet mellan 

företagen. 

– Jag har nog aldrig upplevt 

ett öppnare samtalsklimat. 

Det var ett annorlunda 

styrelseuppdrag. Det var 

mycket praktiskt och jordnära. 

Gjordes det planer för 

något så blev det också av. 

Andreas Malmberg avslöjar 

dock att diskussionerna 

ibland kunde bli heta, men 

alltid utifrån att göra något 

som är bra för hela branschen. 

Aldrig för att gynna 

en enskild aktör. 

– Det är fantastiskt att 

hålla ihop på detta vis som 

bransch. Det 

är väldigt 

seriöst 

och framåtblickande,konstaterar 

han.

BrUnnSforUM 

anders nelson har en 

mångårig och gedigen kunskap 

på området och arbetar idag 

som fristående konsult. Här 

väljer han bland frågor som de 

senaste månaderna har ställts 

på Geotecs brunnsforum. 

det läcker mellan 

betongringarna 

Fråga: Jag har en brunn med betongringar 

där det läcker mellan ringarna. 

Har efter mycket letande hittat vattenstopp, 

som man tydligen blandar med 

cementpulver och får en härdtid på ett 

par minuter. 

Är det någon som har erfarenhet av 

detta? Svårt att applicera, hållbart? 

Svar: Normalt sett skall man täta läckande 

skarvar utifrån. 

Att försöka peta in tätningsmedel i skarvarna 

inifrån är svårt, rinner det dessutom 

vatten så är det i stort sätt omöjligt. 

Min rekommendation är att om det 

läcker mellan ringarna, gräv upp och 

täta utifrån. 

finns det risk för frost när 

locket ligger grunt? 

Fråga: Jag har en energibrunn där locket på foderröret ligger endast cirka 25 cm 

under mark. Vi har en tredje slang i locket som släpper ut övertrycksvattnet. Finns 

det en “frostrisk” med tanke på att det ligger så pass grunt under gräset? 

Svar: Det beror på flödet du har i slangen från energibrunnen. Tappar du kontinuerligt 

minimum en till två liter i minuten bör det inte frysa i slangen, under förutsättning 

att du inte har ett underdimensionerat borrhål, det vill säga att du har låga 

temperaturer på inkommande köldbärare. 

Ju högre flöde du har på avtappningen, ju mindre risk är det för frysning. 

ytvatten tränger 

in i brunnen – kan 

man täta själv? 

Fråga: I sommarstugan har vi en borrad 

brunn på 45 meter med jorddjup 

två meter, sedan kommer berget. Vi 

har nu troligen problem med ytvatteninträngning, 

eventuellt är det tätningen 

av foderröret mot berget som 

inte är bra. 

Brunnen är från 1977 och enligt 

info så är den ursprungliga tätningen 

av typen “cementering”. 

Går detta att kolla, byta eller fixa 

själv – eller är det något som en auktoriserad 

borrfirma bör fixa? 

Svar: Ja, man kan sätta dit ett inre 

foder rör av polyeten som har en tätning 

mot berget i nederkanten på röret. 

Man måste veta på någon millimeter 

när, dimensionen på borrhålet där 

tätningen skall sitta. Här kan du med 

fördel fodra borrhålet ner till exempel 

till 10-15 meters djup för att säkert bli 

av med ytvattnet eller det ytliga förekommande 

grundvattnet. 

För att lyckas med detta så bör du 

anlita en duktig borrare, kontakta 

gärna din närmaste Geotec-borrare. 

uran i 

dricksvattnet! 

Fråga: Vilka åtgärder ska man vidta när 

man har 39 mg/l uran i dricksvattnet? 

Svar: Då gränsen för tjänligt med 

anmärkning går vid 15 mg/l så bör du 

installera ett filter som tar bort eller 

ner halten uran betydligt. 

det finns fler frågor och svar! 

Besök brunnsforum på 

www.geotec.se 

äldre nummer av Borrsvängen 

finns att läsa helt kostnadsfritt 

på www.borrsvängen.se 


21

Mincon Sweden AB 

Box 2084 

612 02 Finspång 

Mincon Sweden AB 

Metodvägen 7 

435 33 Mölnlycke 

John Gøytil 

070-378 53 20 

john@mincon.nu 

Håkan Waltersson 

Servicetekniker 

0706-72 11 12 

hakan@mincon.nu

Kjell Järnström 

Reservdelar 

070-294 70 78 

kjell@mincon.nu 

407RT 

470TS 

Fredrik Green 

Sälj/marknad 

070-342 23 64 

fredrik@mincon.nu 

Tommy Ottemo 

Sälj/marknad 

070-378 53 41 

tommy@mincon.nu 

www.qmatecdrilling.no 

Nemek 407RT 

En liten effektiv fastramsmaskin 

för borrning i städer. 

Effektiv vid svår framkomlighet. 

Emil Nilsson 

Sälj/marknad 

070-378 53 70 

emil@mincon.nu 

Nemek 470TS 

Terrängrigg med 

bandpendling. 

Kan borra i alla vinklar. 

Kan användas för vatten-, 

energi-, horisontal- och lättare 

entreprenadborrning. 

Ulrika Björketun 

Kontor/ekonomi 

tel. 0122-154 80 

fax 0122-154 81 

Vårt totala produktutbud, 

produktblad och priser 

hittar du på vår webbplats 

www.mincon.nu

i fokus: geoarena 


Med en symbolisk detonation 

öppnades GeoArena av SGU:s 

generaldirektör Jan Magnusson 

tillsammans med närings och 

regionminister Annie Lööf. 

Ovan: Från byggandet av Citybanan 

i Stockholm. 

under två dagar i oktober arrangerade sveriges geologiska 

undersökning, sgu, för första gången geoarena. det är en 

konferens och mötesplats för företag, myndigheter, offentliga 

och privata aktörer, forskare, media och intresseorganisationer 

– alla med det gemensamt att geologi finns på agendan. 

konferensen, som hölls i uppsala, innehöll en stor mängd 

seminarier, talarsessioner, frågestunder, utställningar och diskussioner 

– och borrsvängen fanns naturligtvis på plats för att 

bevaka ett urval av allt det intressanta som erbjöds.

Bygget av Citybanan i Stockholm sysselsätter över 2 500 personer, varav många har 

specialistkompetens inom mark- och bergarbeten. På GeoArena 2012 talade flera 

inblandade om det gigantiska infrastrukturprojektet utifrån fokus på grundvattenskydd. 

med sikte pÅ stockholms 

grundvatten 

Sakta men säkert sprängs, borras 

och sågas tunnlar i skilda 

etapper genom centrala Stockholms 

urberg. Citybanan blir en dubbelspårig 

järnväg för pendeltåg mellan 

Tomteboda och stationen Stockholms 

södra. 2017 beräknas tågtrafiken vara i 

gång, och problemet med Stockholms 

smala ”getingmidja” vara löst. 

Under arbetets gång måste entreprenörerna 

ta hänsyn till flera faktorer. 

Byggnationen av Citybanan är högst 

komplicerad, vilket gäller såväl utförande 

som påverkan på omgivningen. 

Citybanans sträckning passerar ett stort 

antal byggnader och verksamheter som 

kräver hänsynstagande. En del av byggnaderna 

är kulturhistoriskt värdefulla 

och måste skyddas. Sprängningarna görs 

därför enligt tidtabell och med yttersta 

försiktighet. 

En annan viktig faktor är att grundvattennivån 

inte får sjunka under vissa 

bestämda nivåer. Många av Stockholms 

äldre fastigheter vilar på trägrundläggning 

och om grundvattennivån sjunker under 

överkanten på pålar och träkonstruktioner 

är risken stor att de förstörs. Sänkningar 

av grundvatten kan även medföra att leran 

pressas ihop, vilket i sin tur kan leda till 

skador på husen om de inte är grundlagda 

ner till fast mark. 

Under århundradena har Stockholms 

grundvattennivåer dessutom påverkats av 

olika byggen och för att klarlägga dagens 

situation har Trafikverket utfört omfattande 

utredningar. 

komplexa markförhållanden 

Björn Sundqvist, nationell vattensamordnare 

på Trafikverket, förklarade hur 

komplex marken under Stockholm stad är. 


TExT: elisaBet tapiO neuwirth foTo: karl-erik alnavik Och Mikael ullén 

– I vårt fall gäller 

det även att 

bygga robust, 

med tanke på 

förväntade 

klimatförändringar 

med bland 

annat ändrade 

vattennivåer och 

flöden som följd. 

borrsvängen # 4/2012 25


Grundvatten finns i sprickor och krosszoner 

i berg, i vattenförande jordlager 

av bland annat grus och sand, ibland 

överlagrade av tät lera som i sin tur kan 

överlagras av ytliga jordlager. Inte sällan 

är de förorenade, och kan innehålla 

grundvatten. I marken finns förutom 

trägrundläggning för byggnader, befintliga 

tunnlar, rör och vattenledningar att 

ta hänsyn till. 

– Undermarksbyggande i urban miljö 

är mycket komplext. Allt arbete som sker 

under marken kan påverka andra som 

arbetar där. I vårt fall gäller det även att 

bygga robust, med tanke på förväntade 

klimatförändringar med bland annat 

ändrade vattennivåer och flöden som 

följd, sade han. 

Trafikverket har fått tillstånd av 

Miljödomstolen att leda bort grundvatten 

som läcker in vid tunnelarbetena. 

För att skydda grundvattennivån gör 

myndigheten regelbundna mätningar, 

och återför grundvatten via så kallad infiltration 

och man kontrollerar samtidigt 

föroreningar i vattnet. 

Så skyddas grundvattnet 

Hanna Lokrantz, hydrogeolog på konsultföretaget 

Bergab, berättade hur man 

rent praktiskt går tillväga för att skydda 


och kontrollera grundvattennivåerna vid 

sträckningen Tomteboda-Odenplan. 

För att förhindra grundvatten från att 

sippra in i tunnlarna förstärks och tätas 

berget inifrån med så kallad för- och 

efterinjektering. Hål borras i berget och 

cementblandningar injekteras. Efter 

förstärkningen borras kontrollhål för 

att säkerställa att tätningen har önskad 

effekt. 

Enligt miljödomens villkor får inläckaget 

på en av fyra delsträckor av den 

norra delen av Citybanan totalt sett ligga 

på 114 liter per minut i byggskedet, men 

med hjälp av hydrogeologiska undersökningar 

och olika skyddsåtgärder ligger 

läckaget i dag på 80 liter per minut. 

– Ett bra resultat som visar att undersökningar, 

utredningar och skyddsåtgärder 

fungerar, sade Hanna Lokrantz. 

2000 kontrollpunkter 

För att ha uppsikt över grundvattennivåerna 

görs flera olika typer av mätningar. 

Den totala mängden utpumpat vatten 

mäts, liksom det vatten som tillförs i 

byggprocessen. Via rör direkt i marken 

mäts grundvattennivån och om den har 

sjunkit under en bestämd nivå tillförs 

vatten via infiltration, ofta direkt från 

vattenledningsnätet. Totalt sett finns i 

dag 2 000 kontrollpunkter för grundvattenobservationer, 

sättnings- och 

inläckagemätningar. 

Björn Sundqvist berättade att den 

skyddsinfiltration som pågår är kostsam, 

men ibland nödvändig. Tunnel-, schakt- 

och dagvatten omhändertas och renas. 

Inläckande grundvatten separeras och 

återanvänds om det är tillräckligt rent. 

– I Citybanan finns i dag 460 aktiva 

observationsrör, och de måste vi ha kontroll 

över, sade han. 

• Citybanan ska ge mer frekventa, punktligare 

och snabbare tågförbindelser i 

Stockholmsregionen och i hela landet. 

Spårkapaciteten för järnvägstrafik genom 

Stockholm fördubblas. Ett pendeltåg tar 

lika många resande som 1 000 bilar. 

• Projekt Citybanan bygger 6 kilometer 

tunnel och 2 nya stationer: Stockholm 

City och Stockholm Odenplan, samt en 

1,4 kilometer lång bro vid Årsta. 

• Schaktmassor motsvarande 30 Hötorgsskrapor, 

främst berg, fraktas bort. 

• Betong motsvarande 3 Hötorgsskrapor 

går åt till bygget. 

• Byggtid: 9 år. 

• Budget: 16,8 miljarder kronor (prisnivå 

januari 2007). 

Källa: Trafikverket 

Från byggandet av Citybanan. 

En tillfartstunnel ansluter till 

huvudtunneln. Rören i taket ger 

ventilation under byggtiden.


vatten 

– en kokhet fråga 

På GeoArena 2012 i Uppsala hade grundvatten stort fokus 

på flera seminarier. Klimatförändringar, hot om sämre 

tillgång på dricksvatten och vattnets kvalitet kom upp på 

agendan. 

I Kalmar län arbetar man intensivt för 

att skydda grundvattnet och trygga 

tillgången på framtida vattenresurser 

via en regional vattenförsörjningsplan. 

Länet är nederbördsfattigt, somrarna kan 

vara varma med hög avdunstning, vilket 

gör att grundvattenbildningen är liten. 

Grundvattenmagasinen är små och det 

finns få stora vattendrag och sjöar. Man 

rustar nu för de klimatförändringar som 

väntas komma i form av kortare vintrar, 

mer nederbörd, varmare temperaturer 

över året med högre avdunstning 

som följd samt ökade vindstyrkor. Allt 

detta kan komma att påverka den redan 

begränsade vattentillgången i länet. 

TExT: elisaBet tapiO neuwirth foTo: karl-erik alnavik 

Vattenresurser kartläggs och man tittar 

efter nya vattentäkter inom kommunens 

gränser, men man är också beredd att 

höja blicken för att hitta vattenresurser 

och samarbeten utanför kommunens 

gränser. 

– I framtiden får vi kanske räkna med 

längre vattentransporter, menade Sven 

Andersson på Länsstyrelsen i Kalmar 

län. 

problem i kustområden 

Även Bo Olofsson, professor i mark- och 

vattenteknik vid KTH, lyfte frågan om 

framtidens vattentillgångar, eller snarare 

risken för brist på vatten. Allt fler män- 


27


– Vi måste spara och förbättra vattnet. 

Det är inte en oändlig tillgång. 


niskor vill bo permanent i kustnära 

områden där vattenförsörjningen ofta 

baseras på enskilda borrade brunnnar. 

De geologiska förutsättningarna 

ur vattenförsörjningssynpunkt är dock 

inte de bästa längs Sveriges 3 000 km 

långa kuststräcka. Kustområdena består 

ofta av kal berggrund och jordmäktigheterna 

är i allmänhet små. Framtida 

klimatscenarier visar att om mängden 

nederbörd ökar i Sverige kan problemen 

med vattenförsörjning trots allt 

öka i dessa områden på grund av mer 

extrema perioder av torka samt en längre 

växtsäsong, vilket periodvis kan leda 

till minskad grundvattenbildning. Men 

det handlar inte enbart om kvantitet, 

utan om att värna om vattnets kvalitet. 

Kvaliteten på grundvattnet kan förändras 

av klimatförändringarna i form av 

saltvatteninträngning, mer föroreningar 

och mikroorganismer. I framtiden får 

vi sannolikt räkna med att lagra mer 

vatten under längre perioder. En mängd 

verktyg har utvecklats i syfte att bedöma 

vattentillgång och vattenkvalitet, men vi 

måste också tänka till: 

– Vi måste spara och förbättra vattnet. 

Det är inte en oändlig tillgång, sade 

Olofsson. 

SgU har statistiken 

Den enskilda vattenförsörjningen i 

Sverige i form av grävda eller borrade 

brunnar ligger, enligt SGUs statistik, på 

en konstant nivå. I dag är cirka 1,2 miljoner 

permanentboende och ungefär lika 

många fritidsboende beroende av enskild 

vattenförsörjning. Flera undersökningar 

visar att det finns stora problem med 

vattenkvaliteten. Ungefär en femtedel 

av brunnarna ger otjänligt dricksvatten 

främst på grund av bakterier, höga radonhalter 

och kväveföroreningar, flurorid, 

salt, vägsalt, tungmetaller och bekämpningsmedel. 

Många av de problem som är 

förknippade med vattnets tjänlighet beror 

på både mänskliga och naturliga orsaker. 

Dessa kan förebyggas och avhjälpas med 

hjälp av hydrogeologisk information, menade 

Bo Thunholm på SGU. Med denna 

information kan brunnar placeras bättre 

med hänsyn till närhet av förorenande 

objekt, grundvattnets flödesriktning, 

jordlagrens och berggrundens innehåll av 

metaller. Han berättade även att myndigheten 

erbjuder kommuner, länsstyrelser 

och andra aktörer inom samhällsplaneringen 

experthjälp att bland annat tolka 

geologiska data och använda geologisk 

kunskap via den nya supporttjänsten 

”Låna en geolog”. 

nationellt nätverk 

På det nationella planet kartläggs dricksvattenområdet 

av ”Nationellt nätverk för 

dricksvatten” på initiativ av Livsmedelsverket. 

Bland medlemmarna i nätverket 

finns bland andra Boverket och Kerstin 

Hugne på myndigheten berättade att 

landets kommuner arbetar allt hårdare 

mot gemensamma mål, strategier och 

handlingsplaner för att skapa en helhetssyn 

över dricksvattenkedjan. 

– Det är många aspekter som behöver 

knytas ihop för att det ska bli bra. Samplanering 

i kommunerna och gemensamma 

strategier leder till framgång, sade 

hon. 

Samlad bild saknas 

Trots att det varje år görs en stor mängd 

grundvattenkemiska analyser av förorenade 

områden i Sverige saknas en nationell 

bild över problemens omfattning, 

berättade Lena Maxe på SGU. Nu har ett 

projekt genomförts i syfte att utreda om 

det är möjligt att samla in analyserna. I en 

enkät som skickades ut till länsstyrelserna 

visade resultatet att drygt 20 000 provtagningsanalyser 

från 1 000 olika förorenade 

områden finns. Betydligt färre grundvattenanalyser 

finns dock från områden 

med pågående miljöfarlig verksamhet. 

Lena Maxe berättade att det är angeläget 

att samla in denna typ av grundvattenanalyser 

för att förbättra kunskapsläget 

men att det också är komplicerat. 

Analyser och kringinformation finns 

oftast presenterat inuti rapporter hos 

verksamhetsutövaren, på kommunen eller 

länsstyrelsen.

ny teknik lyfter 

svenska gruvor 

Den svenska gruvindustrin vädrar morgonluft. Nya 

och mer förfinade undersökningsmetoder – som ofta 

förutsätter prospekteringsborrning – har lett både till helt 

nya fyndigheter och till att gruvor som ansågs uttömda 

kunnat öppnas igen. 

Dessutom väntas den globala efterfrågan på alla slags 

metaller stiga kraftigt under de kommande decennierna. 

”Framtidens miljövänliga gruva” var 

titeln på ett av seminarierna på Geo- 

Arena och det blev halvannan timme 

som visade framför allt på nyvunnen 

framtidstro i en bransch som har ett par 

motiga decennier i färskt minne, men 

också på hur gruvindustrin på olika sätt 

arbetar med miljöfrågorna. 

Tomas From från branschorganisationen 

SweMin målade upp bilden av 

TExT: Jörgen OlssOn foTo: BOliden 

metallsamhället och gjorde kopplingen 

mellan den globala befolkningstillväxten 

och det totala antal människor 

som ”får det bättre” – det vill säga som 

tjänar mer än motsvarande 20 000 dollar 

om året. 

Utvecklingen kan mätas i ”stålintensitet”, 

det vill säga behovet av färdigt 

stål per person och år – ett behov 

som med bortemot tre miljarder nya 


medelklasskonsumenter till år 2030 kan 

förväntas stiga kraftigt. 

– Mer än 50 procent av de samlade 

gruvinvesteringarna i EU sker i Sverige 

och Finland och totalt kan gruvindustrin 

ge 50 000 nya jobb fram till mitten 

av 2020-talet, siade Tomas From. 

Borrningar gav nya fynd 

Ett färskt och konkret exempel på hur ny 

teknik som involverar borrning har gjort 

succé, kom från gruvföretaget Boliden 

och den klassiska men under en tid nedläggningshotade 

gruvan i Garpenberg. 

Bolidens strategi- och affärsutvecklingsdirektör 

Pierre Heeroma: 

– Tekniken med elektromagnetisk 

prospektering och mätning av borrhål 

har utvecklats. Tack vare den har vi under 

senare år kunnat göra omtolkningar 

av äldre geologiska data som, i kombination 

med nya borrningar, visat på nya 

stora fyndigheter i djupet. Vi har nu 

Gruvan i Garpenberg. En tid 

var den nedläggningshotad 

men nya sätt att analysera 

borrningar visade på stora 

fyndigheter. 


29


investerat kraftigt, öppnat och utvecklat 

ett nytt gruvfält, där det också blir en ny 

anrikningsanläggning. 

Boliden har tidigare meddelat att produktionen 

i Garpenberg ökar från cirka 

1,4 till 2,5 miljoner ton malm om året. 

Forskning kring avfallet 

Björn Öhlander från Luleå Tekniska 

Universitet och Per-Erik Lindvall, 

direktör för teknik- och affärsutveckling 

på LKAB, belyste industrins miljöarbete 

från olika utgångspunkter. 

– Gruvorna producerar nästan 100 

miljoner ton avfall årligen och den stora 

miljöpåverkan är urlakningen av sura 

järnsulfider. Hittills har man bromsat 

oxidation och urlakning genom att hålla 

sandmagasinen vattenfyllda och täcka 

med dubbla lager moränlera, sa Öhlander. 

Men det pågår intressanta försök med 

alternativa metoder, som faktiskt involverar 

ett annat problematiskt avfallsslag, 

nämligen grönlutslam från pappersindustrin. 

– Det produceras 150 000 ton sådant 

slam om året i Sverige. Det har en fan- 

30 borrsvängen # 4/2012 3/2012 

tastiskt bra förmåga att hålla vatten och 

kan användas i stället för morän. Långtidsstudier 

har visat att grönlutslammet 

är oförändrat efter 20 år, berättade 

Öhlander. 

Han pekade också på att även nedlagda 

gruvor är potentiella möjligheter 

ur ett hållbarhetsperspektiv. 

– Vi har redan sett att de kan bli 

turistattraktioner och rekreationsområden. 

Och man ska inte glömma att 

gamla gruvor kan bidra till ökad biologisk 

mångfald. Där det tidigare kanske 

bara var en monoton myrmark skapar 

gruvdriften en helt ny topografi – och 

då händer det saker med växt- och 

djurlivet. 

Fokus på utveckling 

Per-Erik Lindvall på LKAB påminde 

om 1980- och 1990-talen, då gruvindustrin 

dränerades på såväl självförtroende 

som resurser. Geologutbildningarna 

drogs ner, pessimismen regerade 

och sakta började bilden av gruvor som 

något omodernt och miljöfarligt att 

etablera sig: 

Vi finns nu på vår nya adress.. 

Värmdöpumpen AB 

Tel: 08-97 80 37, info@varmdopumpen.se 

Besöksadress: Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge 

www.varmdopumpen.se 

– Visst är vår verksamhet miljöpåverkande, 

men inte miljöfarlig. Det 

är en stor skillnad. När man talar om 

hållbar utveckling måste fokus ligga 

på just utveckling – inte att låsa fast sig 

vid bevarande, resonerade Lindvall och 

lyfte fram inte bara gruvnäringens stora 

betydelse för den svenska exporten utan 

också de många andra positiva sidoeffekterna: 

regional aktör 

– Vi satsar mycket på att de samhällen 

där vi har verksamhet ska vara attraktiva, 

både ekonomiskt och socialt. Vi bidrar till 

kultur- och föreningslivet i hela regionen 

och inte minst satsar vi på utbildning genom 

LKAB-akademin, som har målsättningen 

att bli Sveriges bästa skola. 

Bland konkreta miljöåtgärder nämnde 

Lindvall bland annat LKAB:s investering 

i förbättrad rökgasrening för 1,5 miljarder 

kronor. 

– Den genomför vi utan att ha krav på 

oss. Vi vill vara proaktiva. En annan satsning 

är elektriska malmtåg till Narvik. 

Efter riksgränsen är det nerförsbacke och

återvinner loken bromsenergin 

blir totalförbrukningen 

på sträckan noll. 

Finska reflektioner 

Från arrangerande SGU:s 

finska motsvarighet GTK 

kom Ilmo Kukkonen och 

berättade om hur undersökningar 

av ”seismiska reflektioner” 

gett en helt ny bild av 

de geologiska strukturerna 

på större djup. Med hjälp av 

dessa kan man till exempel 

närmare studera det Kukkonen 

beskrev som ”geologiska 

vägkorsningar”, där olika 

formationer möts och korsar 

varandras väg långt nere i 

berget. 

Reflektionsseismologiska 

undersökningar har gjorts 

bland annat i den betydelsefulla 

Hannukainen-gruvan. 

– Där har vi hittat något 

som mycket väl kan vara en 

ny och mycket stor fyndighet 

en bra bit under den 

nuvarande gruvan. Men det 

är viktigt att komma ihåg 

att reflektionerna bara ger 

antydningar. Det behövs 

fortfarande fysiska undersökningar, 

till exempel i form 

av borrningar. De seismiska 

reflektionerna kan göra det 

lättare att välja ut de borrplatser 

där möjligheterna att 

lyckas är störst. 

– nedlagda gruvor kan 

bli turistattraktioner och 

rekreationsområden. 

XXXXXXXX 

RADON 

Radonavskiljare för vatten 

Radonett är europas mest sålda och effektiva radonavskiljare. 

Den har den högsta reningsgraden av radon 

i samtliga tester av SSI (Statens Strålskyddsinstitut) 

och råd & rön. 

Plus för Radonett: 

+ garanterad reningsgrad 

av radon 97–99,9 % 

+ tar bort svavelväte, 

metangas och CO 2 

+ höjer pH-värdet 

till ca 7,5 på naturlig väg 

utan kemikalier 

+ den är driftsäker och 

lättinstallerad 

+ det är en lönsam 

affär för dig 

Det finns ca. 50.000 brunnar i Sverige 

som har hälsofarligt vatten med för hög 

radonhalt som måste åtgärdas! 

Intresserad att sälja 

vår lättinstallerade och driftsäkra radonavskiljare 

och samtidigt göra en lönsam affär? 

Välkommen att höra av dig till oss. 

RADONETT 

Sarholms Plåtdetaljer AB 

Box 64, Hällebergsväg 46, 795 21 RÄTTVIK 

tlf: +46-248-107 00 

www.radonett.com 

info@radonett.com


”Geoenergi – problem och möjligheter” var överskriften på ett av seminarierna under 

GeoArena. Göran Hellström från Neoenergy och Johan Barth från Geotec hade 

inte några stora svårigheter att visa på möjligheterna. 

Bo Rutberg fick i egenskap av ansvarig för vatten- och energifrågor på Sveriges 

Kommuner och Landsting, SKL, representera den sida som åtminstone från branschens 

synvinkel kan sägas utgöra en del av problemet – nämligen kommunernas 

skiftande hantering av geoenergi. TExT: Jörgen OlssOn 

geoenergi en framtidsresurs 

enligt sgu 

faktum 

– Vi får alltid höra att kommunerna 

är besvärliga. Och kanske 

är det precis det kommunerna 

ska vara? sa Rutberg med lika delar allvar 

och glimten i ögat och fortsatte: 

– Är geoenergi ett problem i förhållande 

till plan- och bygglagen? Där är 

svaret nej. Kan den vara ett problem i 

förhållande till miljö- och hälsoskydd? 

Ja, det är åtminstone där kommunerna 

tar emot ansökningarna och ställer upp 

regelverken för hur projekten ska utföras. 

Hos oss på SKL finns en medvetenhet om 

att det här görs på olika sätt i olika kommuner. 

Men det finns tecken på en ökad 

samsyn och att kommuner är på väg att 

börja arbeta på ett gemensamt sätt. Men 

mycket har att göra med Naturvårdsverkets 

tillsynsvägledning. Vi önskar att de 

kommer med tydligare sådana. 

Bo Rutberg kom också in på polariseringen 

mellan å ena sidan geoenergi och 

å andra sidan fjärrvärme: 

– Det finns exempel på hur ett antal 

enskilda kommuner försökt styra över 

konsumenter till fjärrvärme, men här har 

Miljö överdomstolen satt ner foten. Domstolen 

menar att det inte går att hävda att 

fjärrvärme är bättre ur ett miljöperspektiv. 

Ställer villkor 

En av de metoder kommuner använt sig 

av är att villkora markförsäljning med 

fjärrvärmeanslutning. 

– Så kan man kanske göra, sa Bo Rutberg, 

men det är egentligen ganska poänglöst. 

När marken väl har bytt ägare så 

styr ju inte kommunen längre över den. 

Det finns andra omständigheter som 

kan begränsa möjligheterna för geoenergi. 

Det gäller till exempel urbana områden 

med kända eller anade föroreningar 

i marken. 


Här är beskedet från länsstyrelserna 

tydligt – antingen ska man återfylla 

borrhålen eller låta bli att borra. 

SgU får frågor 

Seminariet öppnades annars av Göran 

Risberg, avdelningschef för mark- och 

grundvatten på arrangerande SGU. 

– Det här seminariet är viktigt bland 

annat därför att vi på SGU ser geoenergin 

som en framtidsresurs och för att vi 

får otroligt många frågor. Det kommer 

frågor från borrare, från konsulter och 

från kommuner. Det verkar finnas nästan 

lika många olika åsikter om geoenergi 

som det finns kommuner. 

Ökad effekt 

Några av frågetecknen rätades ut av 

Geotecs Johan Barth och av Göran Hellström, 

konsult i egna företaget Neoenergy 

och tillika en av Sveriges – och 

världens – ledande experter på geoenergi. 

Hellström redogjorde för de grundläggande 

förutsättningarna och funktionerna 

kring bland annat värmelagringsförmåga 

men påminde om att 

geoenergi – inte minst i större system 

och i fastigheter med olika verksamheter 

– också kan täcka behovet av kyla. 

– Geoenergi är extra bra i fastigheter 

där verksamheternas olika art, behov 

och lastprofiler och kan utnyttjas för 

att öka effektiviteten. Till exempel har 

fastigheter i städer ofta kommersiell 

verksamhet i bottenplanet, där det genereras 

spillvärme som kan användas till 

att återladda systemet. 

Johan Barth berättade om Geotec och 

det arbete som bedrivs för medlemmar 

och gentemot myndigheter och andra 

samhällsfunktioner, förklarade principerna 

för borrning och berörde även det 

att geoenergi sällan finns med 

när det talas om förnybar energi. 

– Det är många begrepp i omlopp, som 

egentligen avser teknik för att utvinna 

en och samma sak: Geoenergi, som ju 

enkelt uttryckt är energi lagrad i jordskorpans 

övre del. 

geotec initierar studier 

Andra ämnen som kom upp i Johan 

Barths anförande gällde bland annat 

hur Geotec arbetar med forskning och 

studier om återfyllning av borrhål, med 

sedimenthantering och med certifiering 

av borrare och borrföretag. 

– Ett intressant ämne är också avvikelsemätning. 

När man borrar i berg 

tenderar borren att följa de geologiska 

formationerna och i kombination med 

andra parametrar kan det bli så stora 

avvikelser som 50 meter på 200 meter 

djupt hål. Vad händer om man borrar sig 

utanför fastighetsgränsen och in under 

någon annans fastighet? 

– Vi har frågat vår jurist om det då är 

intrång och fått svaret att det troligen 

går att tolka lagstiftningen så (se vidare 

artikeln ”juristen har ordet”). Men det är 

inte rättsligt prövat ännu. Det vill vi göra 

och därför letar vi nu efter ett projekt 

som en domstol kan ta ställning till.

Vattenrening! 

Har Du kalk, järn, mangan, färg, humus, 

salt eller uran i ditt dricksvatten? 

Marknadens 

lägsta driftskostnad! 

• Inga byten av fi ltermassor. 

• Ingen elektrisk anslutning. 

humus, salt eller uran i ditt dricksvatten? 

Marknadens 

minsta 

underhåll 

Kontakta oss 

för prislista 2013 och katalog 

Tel 018-25 22 10 

www.mnvsverige.se

orrarutbildningen 

Det här är eleverna på årets 

Brunnsborrarutbildning. 

Allihop presenterar sig genom 

att svara på följande fyra frågor: 

Alid Elmi Liban 

1. Jag har ventilations- och 

plåtutbildning. 

2. Arbetat som snickare, 

transportchaufför och 

som tolk. 

3. Träna på gym. 

4. Var som helst. 

henrik 

rosenberg 

1. Teknisk gymnasieutbildning, 

inriktning matematik 

och fysik kombinerat med 

elitidrott i tre år. 

2. Renslakteri, bartender, 

försäljare och i störst utsträckning 

yttre fastighetsskötsel 

(trädgårdsmästare) 

på Bergfast. 

3. Djur och natur. 

4. Kan tänka mig att arbeta 

i stort sett i hela Europa 

inom entreprenadborrning. 


nikola Ivanovic 

1. Fordonsteknik två år, 

svarv- och fräsutbildning, 

truckutbildning AB. 

2. Kontrollant på Saab, kurir 

på DHL, truckförare på 

Pågen bröd. 

3. Powerwalking och träna 

på gym. 

4. Hela världen. 

robin häggman 

1. Handel och administration. 

2. Jobbat i butik, på lager, 

budbilsförare med mera. 

3. Styrketräning, snowboard/ 

skoter, vara ute i naturen. 

4. Kan tänka mig arbeta 

utomlands, även i Norge. 

1. Vad har du för utbildning? 

2. Vad har du för arbetslivserfarenhet? 

3. Vilka är dina fritidsintressen? 

4. Var kan du tänka dig din framtida 

arbetsplats (var som helst i Sverige etc)? 

rafael Gonzales 

1. Industriell mekanik. 

2. Rivning och mekanik. 

3. Titta på film. 

4. Hela Sverige. 

christer 

Andersson 

1. Svetsutbildning, 

lastbilsutbildning. 

2. Svetsare, lastbilschaufför, 

brunnsborrare. 

3. Fiska, åka motorcykel. 

4. Kan tänka mig att arbeta 

var som helst, även i 

Norge och Finland. 

Mikael claesson 

1. Robotsvetsutbildningar, 

produktionsteknik. 

2. Yrkesfiskare, lagerarbetare, 

skogsarbetare, robotreparatör 

och billackerare. 

3. Hundar, träning, familj, bilar 

och motorcyklar. 

4. Var som helst men gärna 

västra Sverige. 

Joakim 

Andersson 

1. Utbildad mekaniker. 

2. Yrkesmilitär och vaktmästeri. 

3. Sport och speciellt 

fotboll och skidor, fjällvandring. 

4. Kan tänka mig vart som 

helst i världen men föredrar 

Jämtland/Norrland. 

christian 

Lundell-Bauhn 

1. Kriminologi, forensisk lingvistik, 

underrättelseanalys, 

praktisk utbildning som massör 

steg 1. 

2. Främst inom marknadsförning 

för Erik Olsson Fastighetsförmedling 

som ansvarig för 

expansion i Malmö/Skåne. 

Diverse kortare anställningar 

inom casino, massage, reklam 

och försäljning på utbildningsmarknaden. 

3. Piano, fiol, styrketräning, motion, 

film och böcker. 

4. Närmsta åren i Skåne, därefter 

tar jag mig var som där 

lönen är bäst.

Andreas Bergvall 

1. Utbildad lastbilschaufför. Har 

alla ADR utom för tank och 

radioaktiva ämnen. 

2. Kyl- och frystransporter, 

fordonsmonterad kran upp till 

tolv tonmeter. Har utbildningen 

säkerhet på väg. Har arbetat 

till och från under tre års tid på 

Östersunds Renhållning som 

insamlare (sopgubbe). 

3. På fritiden vill jag ta det lugnt. 

4. Kan tänka mig att arbeta vart 

som. 

Jacob Jansson 

1. Naturvetenskaplig utbildning 

på gymnasiet. 

2. Bygg: snickare och gjutning, 

fiberoptisk installation 

och projektering, projektledning. 

3. Resor, träning, familjen. 

4. Kan tänka mig arbeta i Sverige 

eller runtom i världen. 

Jimmy hägg 

1. Jag har gått tre år på 

Energiprogrammet med 

VVS-inriktning. 

2. Efter gymnasiet började jag 

på brunnsborrarutbildningen, 

har ännu inte fått någon 

arbetslivserfarenhet. 

3. På fritiden umgås jag mest 

med mina vänner och hittar 

på roliga saker att göra. 

4. Kan tänka mig att arbeta var 

som helst i Norden. 

Johnny Persson 

1. Grundskola 

2. Lastmaskinchaufför, arbetat 

som montör på kaminexperterna 

i Mönsterås, vaktmäs- 

3. tare på tegelbruket i Högsby. 

4. Kan arbeta i södra Sverige. i 

Sverige eller runtom i världen. 

Marcus hamberg 

1. Gymnasieutbildning, fordonsmekaniker 

inriktning motorcykelteknik, 

väktarutbildning 

del 1. 

2. Efter lumpen två år som budbilschaufför. 

Har även arbetat 

två år som yrkessoldat på P7 

Revingehed som tungbärgare. 

3. På fritiden håller jag på med 

diverse sorters motorcyklar 

och jag kör ofta fyrhjulsdrivna 

bilar i skog och lerhål. 

4. Jag jobbar var som helst, 

mycket gärna utomlands. 

Jonas Brinck 

1. Fordonslinjen på gymnasiet, 

student 2008. 

2. Inom transport med bland 

annat budbil, biltransporter 

i Malmö hamn samt som 

sophämtare. 

3. Min fritid spenderas huvudsakligen 

på gymmet eller med 

annan fysisk aktivitet. 

4. Är öppen för jobb både inom 

och utom Sveriges gränser. 

borrsvängen # 4/2012

Från smått till en av Sveriges 

största samlingsbrunnar, 

LÄTTMONTERAD 

BERGVÄRME 

Vi på Kvatab Trading utvecklar och tillverkar 

smarta och prisvärda lösningar 

för vattenbrunnar och bergvärme. 

Nu har vi utvecklat smarta samlingsbrunnar 

och samlingsskåp. Brunnarna och skåpen 

anpassas till kundens behov. 

Skåpen finns för väggmontage eller fristående, 

de levereras med snabbkopplingar. 

Nyhet! 

www.geotec.se 

Pumpar med tillbehör för vattenbrunn och bergvärme 

KVATAB Trading AB Truckgatan 24 442 40 Kungälv 

T 0303 945 50 F 0303 945 51 www.kvatab.se

Auktoriserade återförsäljare för Atlas Copco 

Borrhålstätning 

- Bentonit + cement 

- Värmeledande 

- Ren Bentonit 

- Pellets 

- Pulver 

www.borrcenter.se ● 08-798 20 40 

borrcenter@borrcenter.se 

Djupgående kunskap och 

stort engagemang för den 

seriöse brunnsborraren! 

Komplett Miljösortiment 

- Saltvatteninträngning 

- Vattennivåmätning 

- Utvärderingsverktyg 

- Miljöinstallationer 

- Provpumpning 

- Kurser 

Borraggregat WELLDRILL 

Made in Sweden 

HYR LUFT upp till 35 BAR 

Stor Hyrespark 

3050 CR I HYRESPARKEN 

Ambulerande SERVICE 

Flytt-REA 

Geawelltech har flyttat till nya lokaler: 

Jons väg 19A i Jonsered. 

www.geawelltech.se ● 031-795 61 00 ● info@geawelltech.se

JUrISTEn 

hur långt ner äger 

man under sin fastighet? 

De flesta fastigheter som vi kommer i kontakt med är så 

kallade tvådimensionella fastigheter. De är avgränsade enbart 

horisontellt. Det finns också så kallade tredimensionella 

fastigheter som är avgränsade i höjd och djupled, men dem 

behandlar vi inte här. 

Beträffande tvådimensionella fastigheter 

kan det uppstå osäkerhet beträffande 

hur långt ner i jordskorpan äganderätten 

sträcker sig. 

I den juridiska litteraturen finner man 

stöd för att även det som finns under 

markytan på en tvådimensionell fastighet 

är en del av den fasta egendomen. En allmänt 

vedertagen fastighetsrättslig princip 

säger dock att räckvidden nedåt och uppåt 

för en fastighet inte går att ange. Generellt 

har man dock ansett att gränsen går 

vid vad som är en praktiskt möjlig gräns 


TExT: pia BOsdOtter OlsOn 

Och Magnus Berg, nOrdic law 

Efterord av Johan Barth 

Vi tar upp ämnet i Borrsvängen på 

grund av vi får många frågor rörande 

om man har rätt till marken under sin 

fastighet. Anledningen är givetvis att det 

har förekommit borrhål som vandrar i 

väg avsevärda sträckor 

Jag tror att vi måste slå fast en sak: Borrhål 

är inte raka, såvida man inte arbetar 

hårt med att upprätthålla en rakhet. Avvikelserna 

är ofta geologiska betingade, men 

även visst handhavande kan påverka. Vill 

man, går det att med hjälp av styrningar 

och mätinstrument att uppnå betydande 

precision. Men givetvis till helt andra 

kostnader. Kostnader som är så stora att det 

med stor sannolikhet inte är lönt att utföra 

entreprenaderna. 

för fastighetsägarens nyttjande av marken. 

Utgångspunkten är alltså att äganderätten 

sträcker sig ner till jordens mittpunkt under 

förutsättning att man som fastighetsägare 

skulle kunna ha någon verklig nytta av att 

använda fastigheten på detta djup. 

Ett konkret exempel när äganderätts- och 

behörighetsfrågor kan uppkomma är då en 

fastighetsägare – i syfte att finna energi – låtit 

göra ett borrhål på sin fastighet och borrhålet 

har, långt ner under markytan, drivit över 

tomtgränsen och fortsatt in under grannens 

fastighet. Vad gäller i en sådan situation? 

I texten ovan belyser advokaterna 

grundproblemet och visar också vilken 

komplex fråga det egentligen är. Förmodligen 

berör problemet dessutom flera olika 

lagtexter. 

olika perspektiv 

Rekommendationen är fortsatt att hålla 

sig inom den tvådimensionella fastighetsgränsen 

och att utgå från att man 

gör ett intrång på annans äganderätt om 

borrhålet driver i sidled in under grannens 

tomt. Men det vi talar om där är ur 

ett användarperspektiv. Funktionen kan 

ju kvarstå om man kompenserar för närheten 

till andra borrhål. Vi tar inte död 

på möjligheten att utnyttja geoenergin, 

utan får andra termiska förutsättningar. 

Och kan vi som fastighetsägare hävda 

Borrhål kan vara intrång 

För att finna svar på om man kränkt grannens 

äganderätt måste man ställa sig frågan 

om grannen har en praktiskt möjlighet att 

nyttja sin fastighet på det aktuella djupet. 

Svaret på frågan i exemplet blir sannolikt 

jakande eftersom man får förutsätta att 

grannen i och för sig har samma praktiska 

möjligheter som den som låtit utföra borrningen. 

Nästa fråga blir vilka konsekvenser 

detta skulle kunna leda till. Blir den som 

gjort intrånget ersättningsskyldig eller kan 

han rent av bli tvungen att ta bort borrhålet 

eller på annat sätt hindras från att använda 

det? 

Såvitt känt är har saken inte ställts på sin 

spets genom rättslig prövning. Det är dock 

vår tolkning att det torde vara fråga om någon 

form av intrång i annans äganderätt och 

att det föreligger risk för rättslig konflikt. 

Skriv servitut! 

Rekommendationen till den som planerar 

en borrning blir därför att om möjligt 

förlägga borrhålet på sådant avstånd till 

fastighetsgränsen att marginal finns för 

ett snett borrhål inom ramen för den egna 

fastighetens gränser. 

Ett annat sätt är att redan på förhand diskutera 

saken med sin granne och om möjligt 

skriva ett avtalsservitut som ger rätt att 

bibehålla anläggningen även om det senare 

skulle visa sig att borrhålet kom att ligga 

delvis innanför grannens fastighetsgräns. 

rådighet över en termisk resurs? Så som 

jag har tolkat lagtexterna tidigare kan 

man inte hävda rådighet över en termisk 

resurs. Och då kanske det resonemanget 

faller. Eller? 

Ska prövas rättsligt 

Frågorna blir många och som advokaterna 

skriver är detta inte prövat rättsligt 

ännu, men vi letar efter ett 

lämpligt fall där vi kan få 

pröva lagstiftningen. Då 

kan vi få ett prejudikat 

som vi kan utgå ifrån i 

alla de olika typfall vi kan 

ställas inför. 

C 

M 

Y 

CM 

MY 

CY 

CMY 

K

företaget 

Med 35 år som egen företagare och brunnsborrare har Clark Sverkersson och Clarks 

Vatten & Energi AB blivit ett välkänt namn i företagets upptagningsområde som sträcker 

sig från Sörmland i söder via Västmanland och Uppland till Gävle i norr. Under åren har 

en hel del förändrats både i branschen men också i det egna företaget. 

– Framförallt går det snabbare 

idag och jag har skaffat mig 

erfarenhet från att räkna på 

större jobb, vilket gör att arbetet blir mer 

rationellt, menar Clark Sverkersson. 

Betongbilen rullar in på byggarbetsplatsen 

och Clark Sverkersson skruvar 

av locken till hålen han borrat för 

grundläggningen av Östhammarshems 

nya projekt ”Mästersmeden” i centrala 

Österbybruk. Här ska totalt 38 hyreslägenheter 

stå färdiga för inflyttning 

hösten 2013. 

– 50 hål är färdiga och till jul ska totalt 

190 hål ha borrats, förklarar Clark när 

Borrsvängen hälsar på. 

tänker stort 

Att räkna på större jobb är inte något som 

avskräcker Clark Sverkersson. Snarare 

tvärt om. 


Clark anser att det är mer rationellt att 

vara en längre tid på samma ställe men då 

krävs också en noggrann tidsplan 

– Efter ett tag får man en viss erfarenhet 

och det blir lite som att tävla mot sig själv. 

Hade jag bedömt markförhållandena rätt? 

Höll tidplanen? En bättre morot finns nog 

inte. 

En regel han dock har är att inte ta 

åt sig jobb som ligger mer än en och en 

halvtimmes enkelresa från gården Buska 

i Tärnsjö. 

– Dels för att det blir långt att pendla 

när jag har jobb på gården att sköta, men 

också att det blir lång väg att transportera 

maskinerna, förklarar Clark. 

Energiboom 

Clark Sverkersson är något av en veteran 

i branschen. Han började som bergssprängare 

innan han tog anställning som 

brunnsborrare. I slutet av sjuttiotalet 

startade han det egna företaget Clarks 

Vatten & Energi AB och har därmed 35 

års erfarenhet från såväl borrsvängen som 

eget företagande. 

Till en början handlade det mycket om 

vattenbrunnar, grundläggning och stagborrning 

men när energibrunnarna kom i 

mitten på nittiotalet blev det riktigt drag. 

– Även rotavdraget ger oss en hel del 

arbete. Som mest hade jag åtta anställda 

där merparten av arbetet handlade om 

installation av bergvärmepumpar, minns 

Clark. 

Intresset för energibrunnar har klingat 

av lite när det gäller privatsidan och 

för Clarks del handlar det nu mer om 

hyreshusinstallationer, jobb som han är 

inbokad på fram till mars nästa år. 

deltidsarbete 

För femton år sedan skedde en förändring 

TExT och foTo: Åsa slOBOdnik 

i Clarks liv. Han tog över föräldragårdens 

jord- och skogsbruk hemma i byn Buska 

utanför Tärnsjö. 

– Skogsegendomen är på 200 hektar. Det 

mesta arbetet lejs ut förutom röjning och 

första gallring. 

Att ta över gården innebar att en del 

av tiden måste läggas på skogsskötsel och 

spannmålsproduktion. Det var inte längre 

möjligt att ha anställda och Clark gick ner 

på 75 procents arbetstid för att hinna med 

arbetet hemma på gården. 

vattenlycka 

Idag är han ensam i företaget som omsätter 

mellan två och fyra miljoner kronor om 

året. 

– Det beror lite på vilka sorts jobb jag 

gör och hur mycket material som går åt, 

förklarar Clark. 

Cirka 30 procent av jobben är vattenbrunnar, 

30 procent energibrunnar medan 

resterande arbeten är entreprenad där det 

borras för grundläggning. Uppskattningsvis 

utförs 60 procent av alla jobb åt företag. 

– Men allra roligast är fortfarande att 

borra vattenbrunnar åt privatpersoner. Folk 

blir så glada när de får rent vatten. 

Utvecklade kronor 

Vad har då förändrats under de 35 år Clark 

Sverkersson drivit eget? 

– Den stora skillnaden är att det idag går 

mycket fortare att borra. Bättre kompressorer, 

sänkborrmaskiner och kronor som hela 

tiden utvecklas. Att borra en tremetersstång 

idag tar fyra minuter jämfört med 20 

minuter när jag började. 

Däremot inte sagt att all utveckling 

redan skett. 

– Nej, exempelvis när det gäller hytter 

finns mycket mer att göra, konstaterar 

Clark.

Även kundkontakten har förändrats 

genom åren. 

– Det är stor skillnad, idag är folk mer 

noggranna och tar in anbud från flera 

entreprenörer. Man pratar också mer 

med grannar och hör sig för. I väntan på 

brinntid vid en gjutning brukar jag därför 

ta mig tid att lägga ut lappar i grannskapet 

för att informera att jag borrar här om någon 

mer skulle vara intresserad, förklarar 

Clark. 

reklamen lönade sig 

Ett gott rykte är viktigt och Clark 

poängterar att bra reklam från början 

hjälper den som är ny i branschen. 

– När energibrunnarna kom blev vi 

också betydligt fler brunnsborrare och det 

gällde att synas i mängden. 

Än idag kommer vart tredje jobb Clarks 

Vatten & Energi får in från de skyltar som 

sattes upp för många år sedan. 

– Den peng jag satsade på logotype och 

att trycka och sätta upp gulsvarta skyltar 

när vi åkte runt på jobb har betalt sig 

många gånger om, säger Clark med ett 

leende. 

Stor och liten en styrka 

Clark har nästan varit medlem i Geotec 

lika länge som organisationen funnits. 

– Jag gick med 1982 var vi 20-tal 

medlemsföretag, idag är vi närmare 

80 stycken. Att organisationen gör ett 

bra jobb råder inte någon tvekan om. 

Det finns så många regler, framförallt 

rörande miljö som är svårt för varje 

enskild företagare att sätta sig in i. Att 

organisationen dessutom tar in synpunkter 

från såväl stora som mindre 

företag innan de lägger fram förslag är 

en styrka. 

Hur ser clarks vatten & Energi ut 

om säg fem-tio år? 

– Då har jag gått i pension men än så 

länge finns inte någon person som tar 

över företaget. 

– Maskinerna är gamla men också 

betalda, så ekonomin tål att de står 

still. Jag har fått förfrågan om det 

inarbetade namnet men än vet jag inte 

hur det kommer att bli, avslutar Clark 

Sverkersson. 

www.geotec.se 

– Att borra en tremetersstång idag tar 

fyra minuter jämfört med 20 minuter 

när jag började. 

God Jul & Ett Gott Nytt År! 

önskar årets leverantör 2012 

inom Geotec 

Bergvärmeinstallation? 

Vi har tillbehören! 

Energitoppar Rörskydd 

Rörisolering Isoleringstejp 

Svetsvinklar Infoskyltar 

Kabelljuslod Inspektionsbrunn 

Enköpingsvägen 106, SE-174 46 Sundbyberg ● Tel 08-628 11 85 ● Fax 08-628 11 90 

E-post: info@debe.se ● www.debe.se 

● Undervattenspumpar 3” - 14” 

● Adaptrar G25 - G50 

● Borrtoppar 

● Membranhydroforer 

i stål och i glasfiber 

● Galvade och rostfria 

hydroforer 

● Rördelssatser 

● Länspumpar 

● Avloppspumpstationer 

● Energibrunns- 

tillbehör 

● Rostfria filterrör 

med tillbehör 


41

Bergsäkra lös 

Aquatätsystem för vatten- och energibrunnar 

Energibrunnstätning 

Tätar mot borrhålet och kollektorslangen. Används för 

att få stopp på artesiskt vatten (självtryck). Monteras 

innan kollektorn sänks, tätningen skjuts ner på 

kollektorslangen och sätts fast med t.ex. slangklämmor. 

Mantlingsrör med gängor 

Kan monteras ihop till önskad längd. 

Det är viktigt att välja rätt tryckklass 

för mantlingsrören för att undvika risk 

för buckling. Tryckklass PN8 klarar 

nivåskillnader 0-24 meter. Finns i 

dimensionerna 90, 104, 110, 125, 140, 

160 och 200 mm. 

Energibrunnstätning delbar 

Tätar mot borrhålet och kollektorslangen. 

Används för att få stopp på artesiskt vatten 

(självtryck). Monteras innan kollektorn sänks. 

Isolerrör för energikollektorer 

Isolerrör 

Liten lindningsdiameter. Liten volym. Låg vikt. Smidigare och mer formbar än 

många andra liknande produkter, som fi nns på marknaden. Färgen är anpassad 

till energimarkeringsfärgen RÖD. 

Energikollektorrören tillverkas enligt den Europeiska standarden INSTA SBC 12201 EN 12201:2003. 

Med Norpock godkännande. Kollektorerna är typgodkända av Swedcert typgodkännandebevis 0505.

ningar. 

Tryckrör för vatten och avlopp 

Tryckrör 16-160 mm 

Rören tillverkas i PE80 och PE100 material 

enligt Europeisk standard. 

Tryckrören tillverkas enligt den Europeiska standarden. 

INSTA SBC EN 12201 EN 12201:2003. 

PE 80 tillverkas i klasserna SDR 11 & 17. 

PE 100 tillverkas i SDR 11, 13,6 & 17. 

Tryckrören levereras som rulle, i rak längder 

eller på trumma beroende på dimension och längd. 

TELEFON: 033 29 11 10 | FAX: 033 29 11 40 | JÄRNVÄGSGATAN 9, 515 61 SVANEHOLM | WWW.PEMTEC.SE

GEoTEcS 

MEDLEMSförETAG 

aHlQviStS 

BrUnnSBorrning aB 

klintEHamn 

www.ahlqvistbrunnsborrning.se/ 

alvErdEnS aB 

HUddingE 

www.alverdens.se 

arnE ZEtHZon 

vattEnanläggningar aB 

SÖdErtälJE 

mobil 070-609 74 92 

aSkErSUndS 


aSkErSUnd 

mobil 070-397 99 80 

BEngt JonSSonS 


HJältEBy 

tel. 0304-66 07 77 

BEngt karlSSonS 

BrUnnSBorrningar 

i alStErBro aB 

alStErBro 

tel. 0481-580 06 

BErgUm 


oloFStorp 

tel. 031-702 56 00 

mobil 070-723 56 00 

BgE aB 

Sala 

www.bge.se 

BgE vvS & 

värmEpUmptEknik aB 

Sala 

www.bge.se 

BoStrÖmS 


mora 

mobil 070-621 82 52 

BpS Borr & 

pUmpSErvicE aB 

tyrESÖ 

tel. 08-770 18 25 

BrEdarEdS 


mobil 0705-438613 

BrUnnSBorrarna 

EdErwall & ErikSSon 

aB lit 

tel. 0642-31 11 30 


i ÖStErSUnd 

aB lit 

www.brunnsborrarna.nu 


rEHn ocH SJÖBErg aB 

HolmSUnd 

tel. 090-401 33 

BryngElS aB 

HUdikSvall 

tel. 0650-56 00 12, 060-66 

88 55 

cHarliES BrUnnS- 

ocH EnErgiBorrning aB 

vilHElmina 

mobil 070-373 28 17 

clarkS vattEn 

ocH EnErgi aB 

tärnSJÖ 

tel. 0292-509 88 

drillcon corE aB 

nora 

tel. 0587-828 20 

EartH SUStainaBlE 

EnErgy SwEdEn aB 

malmÖ 

mobil 076-645 49 49 

EnErgiBorrning i 

lidkÖping aB 

lidkÖping 

mobil 070-260 06 62 

FinSpångS 


FinSpång 

tel. 0122-100 64 

FrEnSBorg drilling aB 

mobil 0705-241000 

gEo-vant aB 

ÖrEBro 

www.geovant.se 

gEoBorr gEoEnErgi aB 

SaltSJÖ-Boo 

mobil 070-747 07 30 

gräv ocH Borr 

i SvErigE aB 

JÖrlanda 

www.gobis.se 

gÖtE karlSSonS 


lammHUlt 

tel. 0472-26 50 75, 

0455-429 99 

HallgrEn 

BErgBorrning aB 

kUngälv 

tel. 0303-127 06 

HåkanS vattEn & 

EnErgiBrUnnar aB 

ankarSrUm 

tel. 0490-521 22, 

mobil 070-575 68 27 

HÖJdEnS 


karlStad 

tel. 054-21 15 15 

ing. gUnnar JonSSon aB 

kållErEd 

tel. 031-795 40 10 

inpro 


SUnd, åland 

tel. +358 18 - 438 88 

Jan lUndBlad aB 

HJo 

www.janlundblad.se 

JannES 


BUrSEryd 

www.jannesbrunnsborrning.se 

JoHn nilSSonS 

BrUnnSBorrning EFtr. 

BillESHolm 

mobil 070-590 27 19 

Jw BrUnnSBorrning aB 

kovland 

www.jwbrunnsborrning.se 

JämtBorr aB 

tandSByn 

tel. 063-75 43 14 

adresskälla: 

EGET 

REGISTER 

B 

gEotEc, Box 1127, 221 04 lund, Sverige poSttidning 

76 är verksamma i Sverige, 10 i de övriga nordiska länderna och 2 i Baltikum 

Geotec bildades år 1977 och är idag Skandinaviens största sammanslutning av fristående borrningsföretag. 

kEnnEtH S 

BrUnnSBorrning 

i HallSBErg aB 

HallSBErg 

mobil 070-671 69 59 

kriStianStad watEr aB 

kriStianStad 

mobil 0761-80 20 00 

magnUSSon & 

pEttErSSon aB 

lindESBErg 

tel. 0581-135 25 

malmBErg Borrning aB 

åHUS 

tel. 044-780 19 20 

maSkintJänSt aB 

gällivarE 

tel. 0970-162 80 

mora BrUnnSBorrning aB 

mora 

mobil 070-272 20 91 

motala 


motala 

mobil 070-234 60 16 

mUllSJÖ 

BrUnnSBorrningar aB 

mUllSJÖ 

www.mullsjobrunn.se 

mälarÖarnaS 


Skå 

tel. 08-56 02 43 48 

niBU Borr aB 

gävlE 

tel. 026-16 03 10 

norrBottEnS 

BErgtJänSt aB 

pitEå 

tel. 0911-165 68 

olSSonS 


ronnEBy 

tel. 0457-430 50 

pEEkaB BrUnnSBorrning 

kUngälv 

www.peekab.nu 

rH BrUnn & 

EnErgiBorrning aB 

Brålanda 

www.rhbrunn.se 

rm BrUnnSBorrning aB 

StEnUngSUnd 

mobil 070-630 48 05 

roSlagSBrUnnar aB 

norrtälJE 

tel. 0176-144 96 

rototEc aB 

UpplandS väSBy 

tel. 08-568 218 00 

rUBEnSSonS 


tranåS 

www.rubenssonsbrunnsborrning.se 

SaFE 

StockHolm 

www.safegeo.se 

SEEc 

StockHolm 

www.seec.se 

SkånSka EnErgi aB 

SÖdra SandBy 

www.skanska-energi.se 

Utländska 

medlemsföretag: 

www.geotec.se 

StyrUd ingEnJÖrSFirma aB 

SävEdalEn 

www.styrud.se 

SvErigES 

BrUnnSBorrarE aB 

HägErStEn 

tel. 08-708 75 00 

SÖrmlandS 


FlEn 

tel. 0157-107 30 

t.a. BrUnnSBorrning 

& vvS aB 

knivSta 

www.tabrunnsborrning.se 

tBl BrUnnSBorrning aB 

mariEHamn, åland 

tel. +358-18-320 63 

tEam ptl aB 

växJÖ 

tel. 0470-211 90 

tErra 

StorvrEta 

mobil 070-527 91 40 

tJ:S pUmpSErvicE aB 

FinSpång 

mobil 070-628 14 06 

tS BrUnnSBorrning 

ocH EntrEprEnad aB 

SollEFtEå 

www.tsbab.se 

UBE Borrning aB 

åSEda 

tel. 0474-170 20 

Udc aB 

HÖÖr 

tel. 0413-242 33 

vadStEna villavärmE aB 

motala 

tel. 0143-249 20 

vara BrUnnSBorrning aB 

vara 

mobil 070-796 25 82 

vattEn ocH BorrtEknik 

i Småland aB 

Stockaryd 

tel. 0382-205 14 

ZÜBlin aB 

UppSala 

www.zueblin.se 

åSa dJUpBorrning aB 

kinna 

www.varme.nu 

Samtliga svenska 

medlemsföretag 

som arbetar med vatten- 

och/eller energiborrning 

har minst en (1) certifierad 

ansvarig borrare. 

danmark: 

gEo 

lyngBy, danmark 

tel. +45-45-88 44 44 

pEr aarSlEFF a/S 

Hvidovre, danmark 

tel. +45-36-79 35 11 

Finland: 

tom allEn oy 

porvoo, Finland 

www.tomallen.fi 

rototEc 0y 

tampE, Finland 

tel. +358-10-422 33 00 

SkärgårdEnS 


kirJala, Finland 

www.kaivonporaus.com 

iSland: 

alvarr HF 

rEykJavik, iSland 

tel. +354-561-2460 

lEttland: 

Sia lEonida loBanova 

riga, lEttland 

tel. +371-7 14 86 03 

litaUEn: 

kaUno HidrogEologiJa 

kaUnaS rEg.,litaUEn 

tel. +370-37 39 33 53 

norgE: 

BrØnn og 

SpESialBoring a/S 

tErtnES, norgE 

tel. +47-551-853 18 

Hallingdal BErgBoring a/S 

ål, norgE 

tel. +47-320-859 00 

nordEnFJEldSkE BrØnn- 

og SpESialBoringEr a/S 

åSnES FinnSkog, norgE 

www.nb-boring.com 

vinJE BrØnnBoring 

vinJE, norgE 

tel. +47-350 721 71, - 350 722 05 

Adressändringen gör du enklast genom 

att sända ett kort e-postmeddelande 

till redaktion@geotec.se 

Ange gärna det tre- alt. fyrsiffriga nummer 

som finns i adressfältet högst upp på sidan. 

Du kan även beställa prenumeration 

till dina samarbetspartners. 

tel.: 075 700 88 20 

fax: 075 700 88 29 

e-post: redaktion@geotec. se 

webb: www.geotec.se

Hämta tidningen som PDF - Geotec

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?