Brandscoopet 1-2013.pdf - Räddningstjänsten Storgöteborg

LBe – med hela
ansvaret sida 4
tydligare mål
för förmåga
sida 10
temA
ekonomi
sida 14–21
dessutom Utmaningar framför oss • Smartare hemsida
Räddningstjänsten Storgöteborgs personaltidning • Nr 1/2013
Nr1/2013
Vi tror att det kommer
bli ännu mycket lättare
och effektivare för chefer
och övrig personal
att använda det nya
ekonomisystem som vi
nu håller på att införa.
Lena Simenius-Peters,
sida 15

FRåN ledNiNgeN
Förbundet bör bli bättre på att ha initiativet inom vissa strategiska områden.
Om inte vi själva vet vad vi vill ökar risken att externa aktörer styr delar av
verksamheten mot oönskad inriktning. – Lars Klevensparr, direktör
utmaningar framför oss
i SkRivaNdetS StuNd har äntligen våren nalkats
vårt förbunds territorium! Jag har nu
varit anställd i ”hela” åtta veckor och erhållit
en mängd olika intryck från möten, samtal,
stationsbesök, mail samt en och annan skrivelse.
Bilden av att vårt förbund som en väl
fungerande verksamhet har förstärkts under
denna tid, dock har vi ett antal utmaningar
och utvecklingsområden framför oss.
Det är alltid lätt att vara efterklok när man
har svaren och resultaten av vissa tidigare fattade
beslut som nu i efterhand kan visa sig inte
vara helt lyckade. RSG:s ledningsgrupp hade
ett tvådagars ledningsmöte i februari månad
för att bl.a. identifiera problemområden som
vi har att hantera på både kort och lång sikt.
De problemområden som här kommer att redovisas
har också delgivits förbundets styrelse
och de fackliga organisationerna.
• RSG behöver en gemensam verksamhetsplan.
• Handlingsprogrammets förmågebeskrivning
bör utvecklas inför 2015.
• RSG har startat ett arbete med att göra en
analys av nuvarande stationers placering och
utbildnings- och övningsplatser.
• En översyn av verksamhetshandboken har
påbörjats med syfte att bl.a. ensa i begreppen
och klargöra vem och på vilket sätt
denna ”bok” ska användas.
Box 5204, 402 24 Göteborg. Besöksadress: Åvägen 2.
Brandscoopet är Räddningstjänsten Storgöteborgs
personaltidning.
weBB www.rsgbg.se
e-post brandscoopet@rsgbg.se
NäSta maNuSStopp 14 maj
• RSG och de fackliga organisationerna ska
gemensamt genomlysa nuvarande samverkansavtal.
• En IT-strategi bör snarats utarbetas för att
minska risker för olönsamma IT-investeringar.
• En fastighetsbeståndsinventering har påbörjats
med sikte på att kunna lämna en
god överblick över såväl hyresnivåer som
kostnadseffekter.
• Ett beslut om inriktning av RSG:s dykverksamhet
har utarbetats. Grunden är att
vidmakthålla vår förmåga till livräddningsdykning.
• En målsättning är också att under år 2013
ska en utvärdering/analys påbörjas av nuvarande
organisationsstruktur som infördes
2004–2005. Detta innebär således att något
beslut inte har fattats om att ändra nuvarande
organisation.
• RSG:s övningsplats vid Färjenäs är ett särskilt
kapitel. Det är mycket angeläget att
RSG tar fram en strategi beträffande Färjenäs
och Karholmen.
Förbundet bör bli bättre på att ha initiativet
inom vissa strategiska områden. Om inte vi
själva vet vad vi vill ökar risken att externa aktörer
styr delar av verksamheten mot oönskad
inriktning.
aNSvaRig utgivaRe Mia Dahlström
RedAktöR Anna Dyne 031-335 27 58
LAyout Rickard Örtegren
tRyck Trydells Tryckeri AB
Förbundet har fått en ny räddningschef och
tillika biträdande direktör, Anders Ekberg.
Detta är väldigt bra och medför en ökad stabilitet
ur ledningssynpunkt. Anders och jag,
tillsammans mer er alla, har som ambition att
RSG ska ta ”mer plats” på centrala arenor som
är viktiga för vår verksamhet. Jag kommer under
april och maj månad att besöka samtliga
stationer med syfte att lyssna och diskutera
verksamhetsfrågor som har betydelse för er
vardag.
Avslutningsvis vill jag förmedla att Ni gör
ett väldigt bra jobb och att jag är mycket stolt
över att få vara chef för Räddningstjänsten
Storgöteborg!
Lars klevensparr
direktör
SyNpuNkteR på BRaNdScoopet? Maila synpunkter
på tidningen till brandscoopet@rsgbg.se. Om du
har tips på innehåll hör gärna av dig. Den som lämnar
uppgifter till en tidning har laglig rätt att vara anonym.
Radaktören förbehåller sig rätten att avgöra om
publicering ska ske och att korta insänt material.

i detta NummeR
omslagsbilden: Sportlov (2011)
Foto: gunnar lindahl
med hela ansvaret 4
RSG tar över LBE
Noterat 5
Rökning, Få skador på fordon,
Utredning om oljesanering
måndag på team Norr 6
Team Norr | Eget recept för måndagsmöte
samarbete för brandsäkerhet 7
Team Syd
vindar i lerum 8
Team Öst
lyckad insats 9
Ytlivräddning
tydligare mål för förmåga 10
Projekt förmågebeskrivning
varför ska inte alla fordons-
förare blåsa? 11
Alkoholpolicyn
sportlov! 12
temA ekonomi
vad tycker du?
Om du ser den här symbolen i anslutning till en artikel betyder det att du
kan läsa och kommentera den på Insidan. Om du vill kan du vara anonym.
8 13 22
det ekonomiska året 15
Ekonomichef Lena Simenius-Peters om RSG:s
ekonomiska år.
koll på köpen 16
Enhetschef Katarina Appelqvist om upphandlings-
enhetens uppgifter
Bättre stöd till cheferna 18
Nytt ekonomiverktyg
en stationschefs perspektiv 19
Johan Fors om att hantera en stations ekonomi
vad är ditt bästa köp? 19
Enkät
årsredovisning 2012 20
Hur möter vi medborgaren? 22
Kurs: Kommunikativt förhållningssätt
personal 23
Bland annat: Martin Lindgren om RIF:s nya fotbollslag.
Baksidan: smartare hemsida
Annika Boberg om förändringar på hemsidan
3

RSg taR öveR lBe
deN 1 SeptemBeR 2010 började den nya Lag
om brandfarliga och explosiva varor att gälla.
En av lagens huvudintentioner var att samla
tillstånds- och tillsynshantering hos en ansvarig
myndighet.
Nationellt bestämdes att både tillstånds- och
tillsynsanansvaret för explosiv vara skulle
lyftas från polismyndigheten. Ansvaret för
tillstånd lades på medlemskommunerna som
redan var ansvarig för tillståndshanteringen av
brandfarlig vara. Ansvaret för tillsyn av explosiv
vara lades på RSG som redan ansvarade för
tillsynen av brandfarlig vara.
medHela
ansvaret
Den 3 april 2013 tar Räddningstjänsten Storgöteborg över hela ansvaret för
allt som åligger medlemskommunerna inom lagen om brandfarliga och explosiva
varor (LBE). Delprocessledare Kenny Thuresson berättar om bakgrunden
till beslutet och hur RSG har organiserat sig för att leva upp till ansvaret.
Text kenny thuresson
Således fortsatte byggnadsnämnderna i respektive
kommun att hantera tillstånd och RSG
tillsyn med denna utökning av arbetsområde.
ytterligare steg
Redan samma år (2010) gav förbundets medlemskommuner
i uppdrag åt RSG att utreda
förutsättningar och konsekvenser av att i
framtiden även delegera tillståndsgivningen av
brandfarliga och explosiva varor till RSG.
2012 beslutade medlemskommunerna att
RSG ska överta hela ansvaret för Lag om brandfarliga
och explosiva varor åt kommunerna.
kent, kenny, tora, erland, Jan, karin, peter, christer och karl i lBe-gruppen.
– Nu ansvarar vi inte bara för LSO, utan
även hela LBE, säger Kristina Lindfeldt, chef
för Utvecklingsavdelningen.
Nya uppgifter i befintlig organisation
Den nya rollen organiseras så att tillståndshanteringen
anpassas till den befintliga organisationen
med tre team. Samtliga team ska kunna
hantera inkomna tillståndsansökningar inom
de egna distrikten. För att klara detta finns det
en tillståndshandläggare för brandfarlig vara
och en för explosiv vara på varje team.
4 1 • 2013

Tillstånd
Brandfarlig vara
Tillsyn
Brandfarlig vara
Tillstånd
Explosiv vara
Tillsyn
Explosiv vara
Ansvarig
RSG
vilka är vi som hanterar tillstånden?
Karin Sköldberg är vår tillståndskoordinator.
Hennes roll är att följa upp tillståndshanteringen
och sköta fördelningen av ansökningarna.
Hon är spindeln i nätet för tillståndsprocessen
där hon hanterar dokumentation, registrerar
och arkiverar. Hon ska även se till att hanteringen
sker i enlighet med förvaltningsjuridikens
krav.
Tillståndshandläggarna är de som bereder
och prövar ärenden för att se om beslut av tillstånd
kan fattas. Handläggarna består av ett antal
av våra befintliga inspektörer och ingenjörer
på teamen. Varje team har två handläggare som
tillståndskoordinator: Karin Sköldberg.
delprocessledare lBe: Kenny Thuresson.
tillståndshandläggare, brandfarlig vara:
Tora Gustafsson, brandingenjör Team Syd,
Erland Gustafsson, brandinspektör Team Syd
Kent Johansson, brandinspektör Team Öst, Jan
Carlsson, brandinspektör Team Norr.
Byggnads-
nämnden
lBe-gruppen
Remissinstanser
Miljö-
nämnden
Polis-
mynd.
kan hantera teamets inkomna tillståndsansökningar.
Utöver tillståndshanteringen kommer
de att precis som innan arbeta med tillsyner,
remisser och rådgivning. Tillsyn av brandfarliga
varor har vi sedan tidigare hanterat enligt
den gamla lagstiftningen, och från 1 september
2010 även hanteringen av explosiva varor.
Övriga tillsynsförrättare inom RSG ska precis
som innan sköta tillsynen av brandfarlig
och explosiv vara.
Delprocessledaren ansvarar för att teamen
håller en gemensam linje i bedömningarna,
att handläggarna har de verktyg de behöver
för sitt arbete och att processen är rättssäker
tillståndshandläggare, explosiv vara:
Christer Dahlberg, brandinspektör Team
Syd, Karl Korsan-Bengtsen, brandinspektör
Team Norr Peter Johansson, brandinspektör,
Team Öst.
Besök även vår hemsida, www.rsgbg.se.
Där kan du läsa om vem som ska söka
tillstånd, hur det går till att ansöka och
vad det kostar. Välkommen!
noterat
Rökning fortfarande den
vanligaste orsaken bakom
dödsbränder
Preliminära siffror visar att 112 personer
i Sverige har dött i 98 bränder under 2012,
vilket är något lägre än tidigare år. Rökning
är den vanligaste kända brandorsaken.
Undersökningar visar att rökning i
kombination med rörelsehandikapp eller
ett riskbeteende är farligast. Exempelvis
påverkas det generella omdömet vid
kraftig berusning vilket försämrar säkerhetstänkandet
och förmågan att hantera
farliga situationer. Källa MSB
113 13 – nytt nationellt
informationsnummer
På måndag den 11 mars kl. 08.00 började
det nya nationella informationsnumret
113 13 att gälla. SOS Alarm har fått regeringens
uppdrag att inrätta ett särskilt
informationsnummer för att komplettera
och avlasta nödnumret 112. Bakgrunden
är att det pga ett stort allmänt informationsbehov
vid olyckor och kriser ofta
uppstår stark belastning på nödnumret.
Risken är att de akuta nödsamtalen som
måste få hjälp omedelbart har svårt att
komma fram till 112.
mSB och Hav utvärderar
arbetet med oljeutsläppet
på tjörn 2011
MSB ska tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten,
HaV, utvärdera arbetet
med det stora oljeutsläppet som drabbade
Tjörn i september 2011. Målet är att få en
helhetsbild av hur alla inblandade aktörer
hanterade situationen och vad som
kan förbättras. Källa: MSB
grattis till vår utryckande
personal!
Ni är nu historiska – aldrig tidigare har
RSG haft så lite skador på utryckningsfordonen
som år 2012. Antalet inrapporterade
fordonsskador uppgick till fjorton,
varav ca hälften skedde under pågående
larmuppdrag. Källa: Göran Norberg, Trafikutbildningen
RSG.
1 • 2013 5

team NoRR | Eget recept för måndagsmöte
måndag
på team Norr
Under flera år har Team Norr haft sitt eget recept för det klassiska
måndagsmötet. Här följer man upp och agerar på de brister och fel
som uppmärksammas vid räddningsinsatser. Man följer dessutom upp
tips från allmänheten om brister i det förebyggande brandskyddet.
– på måNdagSmöteNa träffas både förebyggande
och operativ personal, berättar Crister Asker
på Team Norr. Vi fångar upp veckans händelser
via insatsrapporten. Personal från förebyggande
enheten och/eller utryckningen följer
upp händelserna. Exempelvis kan utryckande
personal följa upp en lägenhetsbrand med återkopplingssamtal
med lägenhetsinnehavarna.
stationerna ges mer ansvar
– För oss är det viktigt att den utryckande
verksamheten redan i ett tidigt skede är med i
det förebyggande arbetet. Personalen på stationerna
har med sina SMO-koordinatorer fått ett
större ansvar där det kan och tar egna beslut.
Exempel på detta kan vara en container som
magdalena Hellgren, enhetschef team Norr och lars lundqvist.
Text Annika Jonasson,
Team Norr
Med SMO-koordinatorerna har
stationerna fått större ansvar
att ta egna beslut.
står för nära en husvägg, belamrade trapphus,
skräp i utrymningsvägar mm. Utryckningen
tar då själva kontakten med fastighetsägarna.
Effekten av detta spar tid för brandinspektörerna
och SMO- ansvariga fångar upp och informerar
om detta på måndagsmötet.
Crister Asker menar att om brandmän och
styrkeledare kan göra tillsyner skapar det bra
förutsättningar för rekrytering till framtidens
brandinspektörer. Dessutom kan de hjälpa till
Lars Lundqvist är ansvarig för
team norrs måndagsmöten där
han tar upp teamets händelser
och larm. Lars är insatsledare
och har en kombitjänst där han
även arbetar som olycksutredare.
– teametS alla dagtidaRe, stationschefer och
stationsrepresentanter deltar. Alla har med sig
sina aktuella händelser och erfarenheter och
tillsammans följer vi upp detta. Innan mötet
har jag läst teamets insatsrapporter, berättar
med att nå RSG: s tillsynsmål. Om det skulle
behövas förstärkning på tillsynssidan kan dessa
personer kallas in som extra resurs. Det blir ett
mer flexibelt system för RSG i stort. I och med
att dessa arbetsuppgifter utförs av utryckande
personal ökar den förebyggande kunskapen effektiviteten
i det operativa arbetet.
många smo-ansvariga
På Team Norr finns flera SMO-ansvariga som
har gått Tillsyn A och har möjlighet att utföra
tillsyner. På Lundby, brandman Christian
Weberberger, på Torslanda, brandman
Ingemar Karlsson, på Angered, styrkeledarna
Peter Andersson, Lars Jacobsson och Mårten
Andersson
Lars. Vi följer upp händelser veckan innan och
framtida arbete på teamet. Vi fördelar och ser
till att saker följs upp och i vissa fall åtgärdas
av inspektör eller kanske lagen på stationerna.
Detta gör att vi tillsammans på ett bra sätt
kvalitetssäkrar vårt arbete och ser till att inget
ramlar mellan stolarna.
Lars vill även påpeka att en bra ifylld insatsrapport
gör det lättare för teamet att följa upp
och åtgärda ett problem.
– Vi känner att detta är ett väl inarbetat arbetssätt
och att det vi gör har gett resultat. Dessutom
har vi fått förståelse för varandras arbete
6 1 • 2013

teAm syd
samarbete
vid tillSyNeN i maJ 2010 var bristerna med
öppet trapphus, dåliga lägenhetsdörrar samt
otillräcklig avskiljning mot källarvåning, orsak
till att åtgärder togs.
– En brand skulle kunna få förödande konsekvenser.
Byggreglerna anger att det ska vara
ett sk Tr2-trapphus, 30-minuters brandmotstånd
på lägenhetsdörrar samt brandsluss mot
källaren, säger Bo Carlsson.
Bo (dåvarande enhetschef), Johan Wendt
(då brandingenjör nu enhetschef) och Roy
Bengtsson, brandinspektör, beslutade efter
tillsynen att ta mer omfattande tag mot bristerna
och inledde ett djupare samarbete med
fastighetsägaren Familjebostäder.
Familjebostäder i sin tur gav konsultföretaget
WSP i uppdrag att ta fram förslag till åtgärder.
De här åtgärderna presenterades sedan
kort därefter för RSG.
öppet trapphus
Ett problem var husets s.k. öppna trapphus: vid
brand i källare eller i lägenhet hade rökspridningen
gått mycket fort i trappuppgången.
Tveksamt var även att utrymningsplanen menar
att boende från plan 15 ska ner till plan 9 och
ta sig ut via spiraltrappor på utsidan. Från balkong
på plan 8 ska de boende kunna utrymmas
via maskinstege. Eftersom förutsättningarna är
olika för de boende att utrymma den här vägen
ansågs det vara en bristfällig plan.
– Räddningstjänsten har under många år
uppmärksammat problematiken med öppna
för brandsäkerhet
På Markmyntsgatan står ett 15-vånings flerbostadshus
som genomgått ett flertal förändringar i brandsäkerhet.
Här berättar Malin Jenefalk om husets utveckling.
Text malin Jenefalk,
Team Syd
trapphus i så här höga byggnader, säger Magnus
Ekdal, brandinspektör Team Syd. Engagemanget
och viljan på RSG att hitta ett svar på
denna långdragna fråga har nu resulterat i en
acceptabel lösning.
övertrycksventil och larmkoppling
Trapphuset är numera övertrycksventilerat
med en fast installerad fläkt som också är
kopplad till ett direktkopplat brandlarm till
RSG monterat i trapphuset. Vid rökutveckling
startar övertrycksfläkten automatiskt och spjäll
öppnas längst uppe och nere i trapphuset för
att skapa frånluft så att röken ventileras ut så
fort som möjligt. Samtliga lägenhetsdörrar har
också försetts med dörrstängare som minimerar
risken att rök tränger in i lägenheterna.
Familjebostäder har även satt upp utvändig
nödbelysning på spiraltrapporna från plan
8–15, från åttonde våningen är nödbelysning
satt på insidan. Åtgärder har även tidigare genomförts,
bland annat i källaren där dubbla
branddörrar satts in för att minimera risken
vid källarbrand.
givande testkörning
Systemet testkördes i byggnaden den 20 december
2012. På plats var Frölundas lag 2 med
Stl Patric Gillgren.
– Övningen var mycket givande, framförallt
i samarbetet mellan förebyggande, installatörer,
fastighetsägare och oss själva. De som har
konstruerat fläktsystemet fick lyssna på våra
tankar och idéer. Exempelvis hade ägare och
installatörer räknat med att dörren ut från
trapphuset alltid är stängd när fläkten är i drift.
Vi förklarade hur det ser ut i verkligheten, säger
Stl Patric Gillgren.
– Det här är ingen lösning som kompletterar
ett Tr2 hus och är således inte acceptabelt
vid nybyggnation, säger Magnus Ekdal. Men i
detta specifika fall och i kombination med de
andra åtgärder som presenteras ansåg RSG att
det här vara en acceptabel lösning
1 • 2013 7

teAm öst
vindar
i lerum
I december sökte en boende i ett radhusområde i Uddared, Lerum bygglov
för att inreda vinden men fick avslag då vinden saknar utrymningsväg. Det
blev början på en komplicerad historia som kom att uppta stora resurser från
den förebyggande enheten på team öst, kommunikationsstaben och UVA.
peRSoNeN Som Sökte Bygglov påpekade att
hen var den enda i sin radhuslänga som ännu
inte inrett vinden. Då blev vi kontaktade av
Lerums kommun och vi konstaterade att de
allra flesta vindar i området var inredda och att
det rörde sig om ett 150-tal radhus.
Bryter brandcellsgränsen
Det finns flera problem med de inredda vindarna
i Uddared. För det första står det i detaljplanen
från 60-talet att vindarna i radhusen
inte får inredas. Trots detta har vissa radhuslängor
fått bygglov av kommunen för att inreda
vinden.
Ur brandsäkerhetssynpunkt rör det sig om
två brister. Dels låg troligtvis en brandcellsgräns
(EI30) i vindsbjälklaget vilken man
bryter med en trappa om man inreder vinden.
Dessutom saknar vinden en utrymningsväg på
grund av att de flesta takfönster sitter för högt
upp (över 2 meter från golvet) för att användas
som detta.
Text & Foto erik grunnesjö,
Team Öst
Skräckscenario
Ett skräckscenario är att personer sover på vinden
i ett radhus där samtliga radhus i en länga
inrett vinden. Då har vi en enda brandcell och
sovande personer på en våning som saknar utrymningsväg.
Det mest troliga är att Lerums
kommun kommer att ändra sin detaljplan för
att möjliggöra inredda vindar i området. Men då
kvarstår fortfarande bristerna i brandskyddet.
Där har vi inte riktigt landat i hur vi ska gå
vidare och vilken nivå som bör uppnås. Vi har
kontaktat MSB och Boverket i frågan och kommer
att diskutera vidare med dem under våren.
inte bara i lerum
Problemet finns säkert i många fler delar av
förbundet och vi har redan fått uppgifter på
fler områden att undersöka från fler lag ute på
stationerna. Därför är det extra viktigt att vi
lägger ner mycket tid på att göra vårt arbete bra
och noggrant så att det vi kommer fram till kan
användas på fler ställen
Ett skräckscenario är att personer sover på vinden i ett radhus
där samtliga radhus i en länga inrett vinden. Då har
vi en enda brandcell och sovande personer på en våning som
saknar utrymningsväg.
8 1 • 2013

ytlivRäddNiNg
lyckat
uppdrag
deN 8 JaNuaRi kl 22.09 får Öjersjö lag 3 larm
till Chalmersvägen i Härryda.
– Drunkningstillbud, person under isen,
lyder larmet från LC. Vid den här typen av
larm åker styrkan med två ytlivräddare. Den
primära uppgiften är att söka av och göra livräddning
på ytan.
Patrik Johansson, styrkeledare, gör redan i
vagnhallen en snabb omprickning på sin personal
där han prickar Thomas Sjöstrand och
P-A Langseth som ytlivräddare.
– Det var ingen tvekan om det. Både Thomas
och P-A har lång erfarenhet, Thomas har
arbetat här i 40 år varav 30 år som dykare,
berättar Patrik.
Framkörningen till sjön tar ca 20 minuter,
i bilen pratar styrkan om vad som väntar dem.
De bestämmer att Thomas och P-A ska gå ut på
isen medan Pascal Kåveryd och Kenneth Jönsson
förbereder motorsåg, linor, hansabräda m.m.
panik i luften
– När vi kommer fram till platsen möts vi av
personer som visar oss till vaken där de sist såg
sin kompis, berättar Patrik. Den saknade, en
20-årig kille, har badat bastu och gått ut för att
kyla av sig i sjön. Olyckligtvis har han hamnat
under isen.
Kompisar på plats har på olika sätt försökt
att slå hål på isen men inte lyckats. Deras händer
är blodiga och när styrkan kommer fram
känner de paniken i luften. Det är mörkt och
sikten under isen är i princip obefintlig.
Sent på kvällen en tisdag i januari kommer ett larm till
Öjersjö brandstation om en person under isen i Härryda.
Här berättar lag 3 för Brandscoopet om vad som hände.
Text & Foto Anna dyne
– P-A och jag tar oss snabbt fram till vaken
där killen sist sågs. Bara en av oss får plats i
vaken så jag hoppar i. Lyckligtvis tog vi med oss
den starka rökdykarlampan från bilen, berättar
Thomas. Först lyser jag runt under isen medan
P-A går ovanpå isen och letar. Vi ser ingenting
och känner båda att det här blir svårt.
Thomas lyser sedan ner mot botten och
ser något därnere. Han tror först att det är en
planka men förstår att det är den försvunna
killen. Han dyker ner de ca två metrarna till
botten och kommer upp med den medvetslösa
killen. De hjälps åt att dra upp honom på isen.
Sedan går allt väldigt fort. De påbörjar
hjärtkompressioner i väntan på de två ambulanser
som kommer till platsen och fortsätter
behandlingen tillsammans med styrkan. När
patienten transporteras till sjukhuset har han
hjärtverksamhet.
så gott som återställd
När Brandscoopet träffar styrkan på Öjersjö
har det gått nästan två månader sedan tillbudet.
Nu har de fått besked om att killen skrivits
ut från sjukhuset och är så gott som återställd.
– När vi fick larmet trodde vi att vi skulle
åka på eftersök, men vi hittade honom och det
gick bra trots att han legat nästan 30 minuter
under isen. Det är detta som förväntas av oss
som brandmän och det vi övar på att kunna.
Att utgången blev lyckad beror på erfarenhet,
bra kommunikation, att alla visste sina roller
och vad de skulle göra och var bra på, avslutar
personalen på Lag 3 Öjersjö.
Efter händelsen hade laget avlastningssamtal
ihop med Gårda, insatsledare, polis, SOS
Alarm och ambulanspersonalen. För de ungdomar
som befann sig på olycksplatsen kopplades
kamratstödjare in
pascal kåveryd, p-a langseth, thomas Sjöstrand och partik Johansson. på lag 3 jobbar även kenneth Jönsson
och Jonas ireby.
1 • 2013 9

pRoJekt FöRmågeBeSkRivNiNg
tydligare
mål för förmåga
Under 2013 kommer målen för förmågan hos de operativa styrkorna
inom RSG att bli tydligare. Målen håller nu på att synkas med översynen
av övningsverksamheten i förbundet. Resultatet förväntas ge
en tydlig bild av vad varje enhet ska klara av och vilka övningar
som ska genomföras för att uppnå önskad nivå.
i BRaNdScoopet HaR vi tidigaRe kunnat läsa
om hur utbildningsavdelningen med projektledare
Kristoffer Wahter i spetsen arbetar med att
se över konceptet för övningsverksamheten för
de operativa styrkorna inom RSG (nr 3, 2012).
I takt med att översynen börjar bli klar så närmar
sig nu Kristoffer ett annat projekt, Förmågeprojektet
som är på väg in i införandefas.
mål matchas med övningar
Tillsammans arbetar man nu för att de mål
som sätts upp för den operativa verksamheten
ska matchas med anpassade övningar. Just nu
pågår arbetet med att ta fram en övningsbank
med utbildningsmaterial, övningsbeskrivningar,
säkerhetsplaner, utvärderingsmallar och filmer.
Först ut är förmågeområdet trafikolycka.
Allt eftersom kommer övningsbanken att fyllas
på med material.
– De nya övningarna, som till att börja med
ska kunna genomföras på enhetsnivå, följer helt
strukturen för de mål som satts för enheternas
förmåga, berättar Kristoffer. Det ska vara lätt
för t.ex. en styrkeledare att förbereda, genomföra
och utvärdera ett övningsmoment med
sitt lag.
Uppföljning och utvärdering av övning och
insatser är oerhört viktigt för att vi hela tiden
ska hålla en hög kvalitet och lära oss av våra
erfarenheter. Detta finns det stöd för i det nya
konceptet, säger Kristoffer.
Text & Foto carin Fhyr
Det finns ett tryck ute på
stationerna att på ett enkelt
och tydligt sätt klargöra vad
de olika enheterna förväntas
klara av.
Nio tydliga förmågeområden
Förmågeprojektets införandefas leds av projektledare
Peder Lindström.
– Jag tar över stafettpinnen efter Daniel Gillesén
som tillsammans med sina projektdeltagare
gjort ett gediget arbete med att utveckla
de nio förmågeområden som vi valt att fokusera
på inom RSG, säger Peder.
– De nio förmågeområdena känns igen från
det gamla RAM-dokumentet och här handlar
det om att sätta mål för vad varje enhet förväntas
kunna inom varje förmågeområde. Jag upplever
att det finns ett tryck ute på stationerna
att på ett enkelt och tydligt sätt klargöra vad de
olika enheterna förväntas klara av. Förmågedokumentet
är efterlängtat, säger Peder.
Just nu arbetar Peder och hans projektmedlemmar
med att ta fram en plan för hur RSG ska
göra verkstad av förmågedokumentet. Det stora
arbetet kommer ske i höst med utbildningsinsatser
för såväl insatsledare, styrkeledare och
stationschefer och medarbetare som arbetar
med uppföljning i systemet. Men redan innan
sommaren planeras en förhandsvisning för stationscheferna
och insatsledare.
Ny utbildningsportal på insidan
På Insidan växer det nu fram en användarvänlig
lösning där det kommer vara enkelt att se
vilken kunskapsnivå som förväntas av respektive
team inom önskat förmågeområde. Man
kommer också ha tillgång till utbildningsmaterialet
i en ny utbildningsportal som lanseras
under året. Övningsbanken ligger i Daedalos
för att man enkelt ska kunna genomföra uppföljningar.
tydligt se om vi når uppsatta mål
Resultatet av arbetet med förmågedokumentet
och utbildningsportalen leder till att vi på ett
enkelt sätt får en tydlig bild av vad en enhet
ska klara av. Vi kommer också på ett enkelt
sätt se om vi lever upp till målen i RSGs handlingsplan,
detta är bra ur flera olika perspektiv.
Dels för oss själva inom organisationen men
också för våra politiker som ger oss uppdraget
att bedriva räddningstjänst, menar både Peder
och Kristoffer. Båda projektledarna är säkra på
sin sak, det här kommer bli ett lyft för verksamheten!
10 1 • 2013

Nu ska det bli verkstad av de två projekten Enheternas förmåga och koncept för den operativa
övningsverksamheten. de två projektledarna peder lindström och kristoffer Wahter är
säkra på att det här kommer bli ett lyft för verksamheten.
de Nio
FöRmågeomRådeNa
1
2
3
Brand i byggnad
Brand i skog
och mark
Brand i brandfarlig
vätska eller gas
4 Trafikolycka
5 Vattenlivräddning
Olycka med 6 farliga ämnen
7 Terrängtransport
8
Övrig brand 9 och räddning
Prehospitalt akut
omhändertagande
alkoHolpolicyN
varför ska inte
alla fordonsförare
blåsa utan bara de
på utryckningen?
Detta är den vanligaste frågan som personalavdelningen
(PA) får efter återkoppling
från de APT-möten som nu hålls i förbundet
med anledning av den reviderade
alkohol- och drogpolicyn. Tack vare all
återkoppling från organisationen ser vi
att ett förtydligande är på sin plats, säger
Karolina Landin personalspecialist.
Förtydligande om blåsningen
I riktlinjerna står att endast personal som framför utryckande
och tyngre fordon ska alkoholtestas men förbundets inriktning
är att alla i förbundet som framför fordon ska testas.
– En grupp kommer att arbeta med att ta fram rutiner
inför införandet, säger Agneta Stark, personalhandläggare.
Ambitionen är att använda alkolås eller likvärdig lösning
i poolbilarna men vissa tekniska och administrativa
aspekter måste analyseras vidare innan detta kan bli verklighet.
Diskussioner kommer att föras i samband med nästa
upphandling av poolbilar inom förbundet.
Stort engagemang inom förbundet
Under vintern/våren genomförs APT-möten i hela organisationen
där frågan "Vad gör du om du misstänker att
en kollega/chef/medarbetare uppvisar ett beteende som du
misstänker är förenat med missbruk?" tas upp. Att prata
om detta på APT:n är ett sätt att göra policyn känd i hela
organisationen samt att få en möjlighet att prata om hur
vi tillsammans kan förebygga ohälsa genom att uppmärksamma
tidiga signaler och värna om varandra.
De reaktioner som hittills inkommit
till PA är övervägande positiva. Medarbetarna
uttrycker att det är bra
att policyn har förtydligats och
att förbundets ställning i frågan
tydliggörs, man ser inga direkta
nackdelar med införandet av alkotester.
Den 2 maj är det sista
dagen för alla cheferna att skicka
in sina återkopplingar på APT-frågan
till PA
1 • 2013 11

Sportlov!
Under öppet hus vecka 7 besökte inte mindre än
3 800 personer våra brandstationer.
– Det är ca 500 fler än förra året, säger Jonas
Lundqvist, kommunikationssamordnare på kommunikationsstaben
(KS).
BeSökaRNa vaR glada och nöjda att
få komma till en brandstation. I år lades
extra kraft på att bjuda in barn i
skolåldern. Målsättning var att få fler
besökare i åldern 7-12 år. Mediabevakningen
var bra, det gick att höra och se
om vårt öppna hus i radio, på tv och i
tidningar både före och under veckan,
Det fanns även information på vår
webb och på våra sociala mediekanaler
såsom på Facebook och Twitter.
– Som vanligt gör stationerna ett bra
arbete, i år besökte jag Öjersjö, Kungs-
backa och Gårdas stationer, det var kul
att se deras engagemang, säger Jonas
Lundqvist.
Det är en stor utmaning för stationerna
att organisera besök för så mycket
människor. Det är positivt att se stationer
där man jobbar ihop alltifrån
stationschef, förebyggare och personal
från täckningsstyrkan. Det skapar
även en trygghet om styrkan behöver
åka på larm
Foton Jonas lundqvist
12 1 • 2013

1 • 2013 13

temA
ekonomi
14 1 • 2013

Hur ser det ekonomiska året ut för RSg?
– Året löper i två parallella cykler, dels budget
och planering inför kommande år och dels
uppföljning, prognos och bokslut för innevarande
år.
Budgetarbetet inför 2014 startar nu i februari
2013. Efter några turer till förbundsstyrelsen
under våren ska styrelsebeslut fattas
om uppräkning av medlemsavgiften inför nästa
år. Därefter fattar förbundsfullmäktige beslut
i juni och storleken på budgetramen fastställs.
Med start i september börjar sedan detaljbudgetarbetet
där alla budgetansvariga är med och
lägger sina respektive budgetar per kostnadsställe.
Under den processen hanteras äskanden
och förändringar som beror på verksamhetens
ständiga utveckling. Investeringsplaneringen
pågår parallellt.
Uppföljning görs vid fem tillfällen under
året förutom årsbokslut. Vid alla uppföljningstillfällen
görs en analys av det ekonomiska läget
och en prognos för helåret. De budgetansvariga
cheferna lägger prognos för sina kostnadsställen.
Därefter samlas ledningsgruppen och går
igenom resultat och prognos för hela förbundet
sammantaget samt fattar beslut om eventuella
åtgärder och omfördelningar. Därefter presenteras
de officiella siffrorna. Det är viktigt att
det ekonomiska
Året
Lena Simenius-Peters, chef för ekonomiavdelningen berättar om
det ekonomiska året på RSG samt vad hennes avdelning gör för
att stötta medarbetarna i deras ekonomiska uppgifter.
Text Anna dyne
alla lägger en prognos som är så nära sanningen
som möjligt så att inte cheferna är alltför försiktiga
i sina bedömningar. För då riskerar förbundet
att inte kunna utnyttja sina tilldelade
medel på bästa sätt.
vad ingår i en chefs ekonomiansvar?
– Chefen ska enligt en fastställd tidplan lägga
budget och göra prognoser, attestera fakturor
och rent allmänt hålla koll på sina intäkter och
kostnader. Utgångsläget är dessutom att chefen
ska hålla sin budget om inget annat beslutas.
Hur stöttar ni chefer i ekonomifrågor?
– De budgetansvariga cheferna är mycket duktiga
i att tänka ekonomiskt och att använda de
verktyg som finns för ekonomiarbetet.
Ekonomiavdelningen har utsett kontaktpersoner
för varje avdelning, det är dessa cheferna
i första hand vänder sig till. Vi deltar vid ledningsmöten
när det gäller ekonomifrågor och
introducerar nya chefer i att använda ekonomisystemen.
Vi hjälper dessutom till vid kalkyler
och utredningar.
Vi tror att det kommer bli ännu mycket lättare
och effektivare för chefer och övrig personal
att använda det nya ekonomisystem vi håller
på att införa
Vi tror att det kommer
bli ännu mycket lättare
och effektivare för
chefer och övrig personal
att använda det nya
ekonomisystem som vi
nu håller på att införa.
1 • 2013 15

leNa
SimeNiuSpeteRs
Ekonomichef
1. Ansvarar ytterst för
att förbundet uppfyller
de legala kraven
på ekonomisk
hantering i en kommun
och att budgetansvariga
chefer och
andra medarbetare
får det stöd de behöver
i ekonomifrågor.
2. Natur- och djurupplevelser
och tekannor.
16
temA Framtid Ekonomi
koll på
köpen
Upphandlingsenhetens uppgift är att hålla koll på RSG:s upphandlingar
och inköp. Offentlig upphandling styrs av Lagen om offentlig
upphandling. Lagen gäller inom hela EU och reglerar alla köp som
görs genom allmänna medel dvs. alla myndigheter, kommuner,
landsting och offentliga bolag. Enhetschef Katarina Appelqvist
svarar här på några vanliga frågor.
mARJo
JoHaNSSoN
Ekonomiadministratör
1. Jag administrerar
databasen Gasell,
där vi hanterar våra
leverantörsfakturor,
mottagarkoder och
autokonteringar.
Support och utbildning
som gäller Gasell
och leverantörs-
fakturor är en stor
det av mitt arbete.
Är också kontaktperson
mot Team
Norr i uppföljnings-
och prognosarbetet.
Text Anna dyne
HeNRic
FlodiN
Ekonom
1. Tillsammans med
cheferna inom
Team Syd och Öst
arbetar jag mycket
med budget, uppföljning
och analys.
camilla
RoNStad
Ekonom
1. I mina arbetsuppgifter
ingår att ansvara
för redovisning
och bokslut.
Jag arbetar också
med utredningar
samt med budget
och prognoser. Har
varit delaktig i arbetet
med det nya ekonomisystemet.
Jag
är även kontaktekonom
gentemot
UVA.
varför måste vi göra upphandlingar?
Ja, förutom att det ger oss de absolut bästa affärerna,
så är det för att det är lagstiftat att köp
inom den offentliga sektorn ska göras på ett
visst sätt enligt en viss form. I huvudsak är det
en konkurrenslag som innebär att alla eventuella
leverantörer på marknaden ska ha samma
chans att ta del av den offentliga sektorns investeringar
utan att det ska spela någon roll om
man känner rätt folk eller om man redan är en
etablerad leverantör.
Hur gör vi upphandlingar inom förbundet?
Det finns flera olika sätt att genomföra en upphandling,
det beror helt på vad vi vill åstadkomma.
Det är därför man inte bara kan ta en
annan organisations kravspecifikation, de har
ulRica
daHlgReN
Ekonom
1. Just nu, det nya ekonomisystemet.Normalt
arbetar jag
med analyser, budget
samt bokslut –
även utveckling och
förvaltande av rutiner
inom ekonomiområdet
samt våra
olika system. Jag är
även kontaktekonom
mot TA och
UVA samt sitter
med i investeringsgruppen.
2. Jag samlar på uppåtpuffar!
aNNie liNd-
mAJstRÅLe
Ekonomi-
administratör
1. Jag hanterar kontanta
in- och utbetalningar,administrerar
attester och
organisationsöversikt.
Kontaktperson
mot Team Öst i
uppföljnings- och
prognosarbetet,
samt sitter med i
beklädnadskommittén.
2. Som ung samlade
jag på sångtexter.
Brandscoopet frågade personalen på ekonomiavdelningen:

helt enkelt oftast inte samma behov som oss.
Det krävs i alla lägen att man gör ett förfrågningsunderlag
som annonseras och hanteras
i en viss form. Exempel är att det finns krav
på hur förfrågningsunderlaget ser ut, hur man
sammanställer, tidsfrister samt hur länge och i
vilka forum det ska annonseras etc. Vi använder
också helt olika processer beroende på om
det är en vara eller tjänst som skall upphandlas.
Det är i princip alltid också användarna i
referensgruppen som ska ställer kraven i våra
upphandlingar.
vilka berörs av upphandling?
Alla i förbundet, då vi är tvingade att följa de
avtal förbundet går in i. Många gånger blir det
väldigt tydligt när man gör upphandlingar
tiNa
Beydilli
Ekonomi-
administratör
1. Kundreskontra, vilket
innebär att jag
har hand om fakturering
ut till våra
kunder, och kontona
dit betalningar
kommer in till oss.
Jag är också kontaktpersongentemot
Team syd.
2. Jag samlar på film.
maRie
liNdqviSt
Ekonom
1. Budget, prognos,
bokslut, uppföljning,
analys och
allmän redovisning.
Är kontaktekonom
för team Norr och
personalavdelningen
2. Ja matrecept, men
lagar inte så ofta
maten.
att många runt om berörs, som man kanske
inte först ser. Som exempel innebär det konsekvenser
för personalen om man köper in nya
tekniska hjälpmedel, då dessa allt som oftast
kräver utbildning. Ett annat exempel är verkstaden
när teamen köper en ny brandbil eller
vår IT-enhet om verksamheten köper en ny
applikation.
Framtiden, hur ser du på den och för
upphandlingsenheten?
Åh, den ser ljus ut! Vi handlar upp som aldrig
förr så vi har faktiskt kö, vilket är jätteroligt.
Vår tillsynsmyndighet Konkurrensverket ser ju
till att vi har mycket att göra, då det nuförtiden
döms ut marknadsskadeavgifter hej vilt till
organisationer som väljer att inte följa LOU.
kataRiNa
appelqviSt
Enhetschef
Upphandling
1. Som chef ansvarar
jag för att vi alla på
Upphandlingsenheten
mår bra och har
förmåga att göra ett
bra jobb. Ytterst ska
vi säkerställa att de
köp som förbundet
gör via oss görs på
ett lagriktigt sätt.
2. Nej... eller jo kanske...
minnen.
toRim Hall
Upphandlingsadministratör
1. Jag har hand om
avtal och stöttar vid
avrop och inköp
samt är administratör
i beställarsystemet
Winst.
2. Jag har samtliga
nummer av motortidningen
Wheels
sedan starten 1977.
vad vill du poängtera extra?
Det är att vi aldrig köper något till lägst pris
även om förfrågningsunderlaget utvärderas på
lägst pris. Detta är lite klurigt att förklara men
det handlar om att de kravspecifikationerna
som verksamheterna skapar alltid innehåller
många kvaliteter och det är först när anbudsgivaren
når upp till dessa som det är det lägsta
priset som vinner, om vi gör den typen av
upphandling.
Läs gärna förbundets riktlinjer om upphandling
och inköp samt vår upphandlingspolicy som
ligger i verksamhetshandboken!
amaNda
gaRRett
Upphandlare
1. Upphandla de varor
och tjänster som
förbundet behöver
2. Loppisfynd.
FotNot: lagen om effentlig
upphandling har beteckningen
lou 2007:1091.
uppHaNdliNgSeNHeteN
1. vad är dina arbetsuppgifter? 2. Samlar du på någonting?
aNette
JoHaNqviSt
Upphandlare
1. Jag arbetar som
upphandlare och
har i mitt uppdrag
ansvar för hela upphandlingsprocessen.
Jag stöttar även
hela förbundet vid
avrop.
2. Soliga dagar – bor i
Borås...
17

temA Ekonomi
det pågåR måNga SpäNNaNde utvecklingsarbeten
inom RSG just nu. Ett av dem handlar
om att byta till en ny och modernare programvara
för att hantera ekonomi.
Det gamla systemet Horisonten har ungefär
30 år på nacken och mycket har hänt inom
ekonomihantering under åren. Nu tar vi steget
över till ett modernare verktyg som ger chefer
ett ökat stöd i att göra uppföljningar och ha
koll på ekonomin.
– Det kommer bli lättare att arbeta i det nya
verktyget och det finns ett bra stöd för att ta
fram snygga rapporter, säger Lena Simenius-
Peters, chef ekonomiavdelningen.
cheferna först ut
De första som börjar arbeta i den nya programvaran
är cheferna. Ekonomiavdelningen
är mitt uppe i arbetet att utbilda cheferna i hur
de ska använda det nya verktyget. Det handlar
rent konkret om att cheferna kommer lägga
mars månads prognos i det nya systemet.
– Det här verktyget förenklar min vardag.
Jag får snabbt och effektivt fram underlag som
jag behöver för både uppföljning och prognosarbete,
säger Ann-Helene Lindbäck-Augustsson,
chef team Öst.
nytt ekonomiverktyg:
Bättre stöd
till cheferna
I april 2013 byter RSG till ett modernare verktyg för
ekonomihantering. Systemet innehåller verktyg för
både ekonomi, personalrapporter och verksamhetsplanering.
Detta är ett första steg till att införa ett
modernt beslutsstödssystem inom RSG.
Text carin Fhyr
Det känns väldigt bra att
RSG i framtiden kommer
att ha ett enhetligt system
för såväl ekonomisk
uppföljning i kronor och
ören som verksamhets-
och personalstatistik
På sikt så kommer alla medarbetare som
hanterar fakturor att slussas in i det nya systemet.
Enligt tidsplanen sker inte detta förrän
2014, så det dröjer ett tag till. Deadline för att
stänga ner det gamla ekonomiverktyget Horisonten
är satt till sista december 2014.
står på egna ben
Arbetet med att ta fram och välja system har
pågått under flera år och 2011 togs beslutet
att upphandla ett nytt ekonomisystem inom
förbundet.
I det gamla verktyget hade RSG ett nära
samarbete med Göteborgs stad men nu har man
alltså valt att stå på egna ben i ett system som
kommer vara anpassat till RSG:s verksamhet.
– Som eget kommunalförbund behöver vi
tillgodose behovet av ekonomihantering och
uppföljning. Det system vi har valt att arbeta
med kan även byggas ut med personal- och
verksamhetsstatistik. Det känns väldigt bra att
RSG i framtiden kommer att ha ett enhetligt
system för såväl ekonomisk uppföljning i kronor
och ören som verksamhets- och personalstatistik,
säger Lena Simenius-Peters.
möjlighet till helhetsgrepp
Utöver ekonomi kommer det nya verktyget på
sikt även kunna hantera personalrapporter och
verksamhetsplanering. Det återstår dock en hel
del arbete att göra innan hela beslutssystemet
är helt klart att börja arbeta i. Just nu pågår
ett intensivt arbete i tre parallella projekt där
Lars Klevensparr, direktör Räddningstjänsten
Storgöteborg är sammankallande.
– Ska man fatta kloka beslut krävs genomarbetade
underlag, säger Lars Klevensparr. Med
det nya beslutsstödssystemet så får vi fram statistik
och siffror som kommer vara ett utomordentligt
viktigt stöd i arbetet med att vässa
vår verksamhet
18 1 • 2013

en
Stationschefs
perspektiv
Scoopet träffade Johan Fors, stationschef på
Öjersjö brandstation för att prata lite ekonomi.
Hur ser ekonomiarbetet ut
på öjersjö brandstation?
– Det är annorlunda eftersom
det inom mitt
stationsområde finns fem
olika kostnadsställen/
stationer. Vilket innebär
att allt är gånger fem. Jag
måste tänka på både hel-
och deltiden, vilket ibland
kan vara utmanande, men
samtidigt väldigt roligt, i
alla fall när det går bra.
Budgeten för deltiden ligger för snävt, den
borde justeras. Jag får ofta tänka om och fördela
pengar mellan mina olika kostnadsställen.
Budgeten borde ses över och anpassas bättre till
hur det ser ut i dag. Exempel på detta är dagens
RIB-anställda, (tidigare deltidsbrandmän) förutsättningarna
för dem är annorlunda idag och
för att få en mer täckande verksamhet skulle
personaltätheten behöva utökas.
Samarbetar ni med ekonomin inom teamet?
– Ja, på Team Öst jobbar vi väldigt tajt. Vi
har täta avstämningar där vi ser över hur vi
StatioNeR i aNSvaRS-
omRÅdet öJeRsJö: Öjersjö
heltid, Hindås deltid, Rävlanda
deltid, Mölnlycke deltid samt
Öjersjö depå
aNtal medaRBetaRe: 98
total Budget: 23,5 miljoner
Text Anna dyne
ligger till på stationerna. Vi är öppna
med vår ekonomi mot varandra. Om
någon station skulle ligga sämre till
med personal eller verksamhetsbudget
så hjälper vi varandra. Allt för att
teamets skull.
Hur tycker du att arbetet med ekonomiavdelningen
fungerar?
– Min kontaktperson på ekonomiavdelningen
är ekonomen Henric
Flodin. Vi har tät kontakt och det
fungerar bra. Han är tillgänglig och
hjälpsam. Vi hanterar både vardagliga
ekonomifrågor men även framtida
projekt. Han har hjälpt till att
utveckla verktyg där vi lättare ska
kunna hantera framförallt deltidens
ekonomi.
vad skulle du göra om du fick 1 miljon
till öjersjö brandstation?
– Satsa på utbildning och kompetensutveckling.
Att de anställda skulle
kunna utbildas och utvecklas utifrån
personliga intressen inom räddningstjänst.
Till exempel om någon vill
sätta sig in mer i en metod eller ett
arbetssätt så skulle det kunna vara
möjligt. Att det inte alltid behöver
vara arbetsgivarens mål och syfte med
utbildningen. Jag hade nog också satsat
mer på team building och kamratövningar.
Det är alltid utvecklande
med sådana kurser och vi behöver det
inom alla yrkesområden
Vad är ditt bästa
köp?
RoBeRt lööv
Brandman, Lundby
– När min fru och jag köpte
vår lägenhet, det var stort för
oss. Inköp av smartphone har
påverkat på många sätt, det
har blivit en personlig revolution
kan man säga.
eRika meyeR
Assistent, Gårda
– Jag har börjat måla akvarell,
så när jag köpte färg och penslar
till det var det en fantastisk
känsla.
laRS-iNge peRSSoN
Stationschef, Gårda
– Mina hundar, tack vare
dem kommer jag ut i skog
och mark. Jag har även fått
möjlighet att utbilda mig som
räddningshundsinstruktör.
miRaNda laRSSoN
Brandingenjör, Team Norr
– Mina bäst köp är nog alla
resor jag gjort. Semesterresor,
klätterresor, vandringsresor,
skidresor, backpackerresor och
helgresor för att hälsa på familj
och vänner. Det är mycket
pengar som gått på flyg- och
tågbiljetter, men jag kommer
nog aldrig ångra de utläggen.
1 • 2013 19

temA Ekonomi
Årsredovisning 2012
Händelser under året
≥Förebyggande skydd och räddningstjänst
Enligt handlingsprogrammet ska det förebyggande
arbetet mot anlagda bränder i skolan
och ökat bostadsbrandskydd prioriteras.
Sedan 2006 har larmen till skolbränder
halverats. Men under 2012 ses en svag ökning
med bl.a. fyrverkeriskjutning mot skolor.
Utryckningsstyrkorna har under 2012
mött knappt 16 000 skolelever.
Bostadsrelaterade bränder ligger kvar på
samma nivå som 2011.
Antalet räddningsuppdrag har, jämfört med
2011, minskat med 500 till cirka 8 100, beroende
på att året inte har innehållit några extrema
vädersituationer. Antalet obefogade automatlarm
har minskat med 5 % under 2012.
Målet på 1 200 tillsyner har uppnåtts med
1 268 utförda tillsyner.
≥RAKEL
Fullskalig provperiod har genomförts 2012
och från sommaren 2013, efter en tid med
parallell drift, kommer det nuvarande talkommunikationssystemet
att avvecklas.
≥Tillståndsgivning enligt LBE
Tillståndsgivningen för hantering av brandfarliga
och explosiva varor tas över från kommunerna
från 1 april 2013. Personal har anställts
och utbildats samt rutiner upprättats
under 2012.
≥Utveckling av den utryckande verksamheten
Kvalitetssäkring av insatsstyrkornas förmåga
sker dels genom den s.k. förmågebeskrivningen
och dels med konceptet för operativ
övningsverksamhet. Stationernas olika
specialkompetenser är under genomlysning
för optimal placering av enheter som hanterar
t ex trafikolyckor, olyckor som kräver
insatser på hög höjd, vattenlivräddning, kemikalieolyckor,
djurlivräddning och tunga
lyft. Utredning pågår också om eventuellt
införande av alternativa släckenheter, ASE,
bestående av skärsläckare och skumsläcksystemet
CAFS.
≥Projekt Renare arbetsplats
Förbundet har börjat ta fram rutiner för
hantering av kontaminerade larmkläder och
materiel som exponerats för farliga ämnen i
samband med insats.
≥Nytt ekonomi- och verksamhetsplaneringssystem
– REKK-projektet
Upphandling och införande av egna system
har påbörjats och senast 2014 lämnar förbundet
Göteborgs Stads ekonomisystem.
Behovet av beslutsstöd i form av verktyg för
verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning
kommer att tillgodoses.
≥Sociala medier
Förbundet har under året startat användning
av de sociala medierna Facebook och Twitter.
Den externa webbplatsen har anpassats
för smartphones.
≥Miljöutredning av marken på utbildningsanläggningen
Färjenäs
Berörda parter (Nynäs AB, Stena Oil AB och
Räddningstjänsten Storgöteborg) genomförde
under hösten 2011 en miljöutredning
för att fastställa ansvaret för de föroreningar
som fanns på området. Kontakter har tagits
med Länsstyrelsen som inte tar ställning till
vilket företag eller organisation som är skyldigt
att vidta åtgärder. Det kan bli aktuellt
med en rättslig process mot Nynäs AB för
att klargöra kostnadsfördelningen av miljöåtgärderna
mellan Nynäs AB och förbundet.
Förbundet befarar att marken är ännu mer
nedsmutsad än vad som antagits hittills i kalkylerna
för sanering och fler beräkningar görs.
ekonomisk redovisning
≥God ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning enligt Kommunallagen
innebär att förbundet uppnår minst
nollresultat och samtidigt visar att verksamhetsmålen
enligt handlingsprogrammet för
skydd mot olyckor uppfylls.
Det innebär också att förbundets ekonomiska
utrymme är överordnat verksamhetens
ambitionsnivå.
≥Ekonomiskt resultat
Resultaträkningen visar minus 1,7 mkr för
2012, men eftersom förbundet hade en budget
på minus 2,0 mkr innebär resultatet jämfört
budget plus 0,3 mkr. Både för 2011 och 2012
är budgeten underbalanserad med 2,0 mkr.
Det positiva resultatet 2010 tillät förbundet
att till 2012–2014 överföra 2,0 mkr per år för
ökade avskrivningar. För 2011 är budgeten
underbalanserad pga utbytet av fordonsrutor.
I resultaträkningen redovisas jämförelsestörande
poster. Intäkt på 10,8 mkr för
återbetalning av avtalsförsäkringar samt ytterligare
en avsättning på 10,0 mkr för miljöåtgärder
på Färjenäs samt pensionskostnader
utöver budget 2011. Avsättningen för Färje-
20 1 • 2013

näs ska användas för s.k. skimming där friflytande
olja tas bort från grundvattenytan.
≥Intäkter
Intäkterna är på samma nivå de båda åren
bortsett från återbetalningen av avtalsförsäkringarna.
De består av externa intäkter
för larm, myndighetsutövning, utbildning,
hyror, RVR, sanering samt diverse övriga,
ofta sporadiska intäkter som t ex för SMC:s
insats i Halmstads hamn.
Intäkterna för obefogade larm utgör
normalt en knapp femtedel av de externa
intäkterna. De bidrar till förbundets ekonomi
samtidigt som aktivt arbete pågår för
att minska antalet obefogade utryckningar.
Andelen obefogade utryckningar per anläggning,
det finns cirka 3 800 anslutna, minskade
något.
≥Entreprenad- och konsultkostnader
Kostnaderna består av externt inköpt stödverksamhet
som avtal med SOS Alarm,
räddningstjänst (av främst Kungälv), städning
samt IT- och administrativ service. Under
2012 har byte av IT-plattform och Officeversion
förberetts samt införandet av nya
ekonomi- och uppföljningssystem påbörjats.
IT-verktyget som används för att rapportera
arbetsskador och tillbud har förbättrats. Under
året har alla chefer och styrkeledare genomgått
utbildning under ledning av Ernst
& Young, i att arbeta i offentlig förvaltning.
≥Personalkostnader
Avser löner, sociala avgifter samt pensioner.
Lönerevisionen gav en genomsnittlig ökning
av lönenivån med 3,2 % från 1 april. Tidsuttaget
för deltidsbrandmännen ökar p.g.a.
utbildningar och övningar. Antalet outtagna
semesterdagar ökar liksom övertiden, som
varit särskilt hög framförallt under den senare
delen av hösten och till viss del under sommaren.
Det har gjorts avsättningar i samband
med avgångar och pensionsavgångar.
Från att ha haft en nedåtgående trend de senaste
fem åren har den totala sjukfrånvaron för
första gången ökat till 3,2 %, vilket dock fort-
farande är lägre än för 2007 med 4,7 %. Förbundet
arbetar med rehabiliteringsprocessen
i samarbete med företagshälsovården, fackliga
organisationer, försäkringskassan samt Aleforsstiftelsen
vid alkohol- och drogproblem.
≥Övriga verksamhetskostnader
Den stora skillnaden mellan åren utgörs av
den utökade avsättningen till Färjenäs för
miljöåtgärder på 10 mkr. Övriga verksamhetskostnader
utgörs annars av övriga personalkostnader
som t.ex. utbildning samt
lokaler, materiel och tjänster. Kostnaderna
för fastighetsunderhåll, upprustningar och
verksamhetsanpassningar av lokaler ökar.
Större fastighetsåtgärder har gjorts bl.a. på
Frölunda och Donsö samt på Gula villan Färjenäs.
Kostnaderna för företagshälsovård fortsätter
att öka pga. fler rehabiliteringsinsatser
och drogtester. Förbundet har lagt 0,5 mkr på
projektet ”Renare arbetsplats” genom inköp
av flera larmställ som också tvättas oftare.
Kostnader för IT och främmande tjänster
ökar då förbundet är beroende både av
administrativa och verksamhetsanknutna
system för utryckning och förebyggande arbete.
Systemen utvecklas kontinuerligt och
anpassas till tekniska förutsättningar som
t.ex. tillgång till IT i utryckningsfordonen.
≥Avskrivningar och investeringar
Avskrivningskostnaderna ökar 2012 eftersom
investeringsvolymen var omfattande 2011.
Under 2012 gjordes investeringar för 17,5
mkr mot 42,5 mkr 2011 som var ett år då
många tunga fordon levererades. Inköpen
under året består av bl.a. av brandmateriel,
personbilar, pickup-bilar, småbåtar, en ny
generation befälshjälmar, lyftutrustning för
spårvagn och datorstöd åt larmcentralen
inom RAKEL-projektet. Upphandling av ett
flertal basbilar med utrustning för alternativa
släckmetoder planeras inför 2013 och 2014.
≥Medlemsavgifter
Medlemskommunerna ersätter förbundet
genom avgifter för att utföra uppdraget beskrivet
i handlingsprogrammet enligt LSO.
Dessutom får förbundet ersättning för alla
pensionskostnader. Orsaken till att medlemsavgifterna
är lägre för 2012 än 2011,
trots uppräkningen av medlemsavgifterna
med 2,7 %, var den kraftigt ökade kostnaden
för pensionerna förra året.
Under 2012 har Göteborgs Stad betalat in
avgift för räddningstjänst på Säve flygplats för
både 2011 och 2012, med knappt 4 mkr per år.
≥Finansiella poster
De finansiella intäkterna för reverslån och
bankkonton används för att stärka räddningstjänstens
närvaro i samhället genom
ungdomsprojekt och ge möjlighet för brandmän,
som inte längre klarar de fysiska kraven
för utryckning men ännu inte uppnått pensionsålder,
att arbeta kvar. Finansiella kostnader
utgörs av ränta på pensionsskulden
Resultaträkning 2012 mkr 2011 mkr
intäkter 90,2 79,7
varav återbetalning
avtalsförsäkringar
10,8
entreprenad- och
konsultkostnader
- 21,7 - 19,8
personalkostnader - 414,0 - 406,0
övriga verksamhetskostnader
varav ökad avsättning
Färjenäs miljöskuld
- 124,3 - 108,0
- 10,0
Avskrivningar - 24,9 - 23,0
medlemsavgifter 500,7 505,6
Finansiella poster - 7,7 - 26,6
varav pensionskostnader
utöver budget 2011
- 22,7
Resultat - 1,7 1,9
Budget - 2,0 -2,0
Resultat jämfört med budget 0,3 3,9
1 • 2013 21

kuRs: Kommunikativt förhållningssätt
hur möter vi
medborgaren?
Personal från tre brandstationer: Lundby, Frölunda och Kortedala,
har nu genomfört utbildningen i kommunikativt förhållningssätt
– en färdighet i att agera i mötet med medborgaren
före, under och efter en händelse.
geNom kuRSeN har de fått reflektera över möjligheterna
att påverka utgången av en orolig och
hotfull situation. Deltagarna har även poängterat
hur viktigt det är att det finns ett gemensamt
synsätt inom RSG.
Diskussioner har förts mellan samtliga ledningsfunktioner,
LC- personal, stationschefer
och det utryckande lagen. Detta har mynnat
ut i ett antal gemensamma värderingar som
kopplar till våra värdegrunder och alla de erfarenheter
som vi samlat på oss i relationen med
medborgarna.
Dessa värderingar är viktiga att tänka på
såväl före, under och efter en händelse.
Det känns extra bra
att det är den lokala
polisen som håller i
utbildningen.
deltagare från många grupper
Vid den senaste kursen deltog även representanter
och ambassadörer från MBU, människan
bakom uniformen, som delade med sig av
ungdomarnas syn på räddningstjänsten och
hur de skulle vilja bli bemötta. Det känns extra
bra att det är den lokala polisen som håller
i utbildningen
Text & Foto p-A Lindfeldt
praktiska övningar under kursen i kommunikativt förhålliningssätt.
tHomaS eRicSSoN
Kortedala styrkeledare Lag 4
vi aRBetaR i ett område där det varit oroligt
i flera år och med ett tuffare klimat. Därför
känns utbildningen extra angelägen för oss,
framför allt för våra nya brandmän. Dagen var
bra – laget fick inblick i hur vi kan bemöta vissa
grupper. En dags utbildning, där vi bara skummat
lite på ytan, kan kännas kort i sammanhanget.
De praktiska övningarna var mycket
bra. Efter insatsen summerade vi vårt förhållningssätt
och dessa erfarenheter har stärkt oss i
våra fortsatta mentala förberedelser. Vi hoppas
på en uppföljning i framtiden
BJöRN elFStRöm
Lolop, LC
dageN vaR JätteBRa och belyste vad vi brandmän
kan utsättas för. Jag tycker att vi måste vara
mer lyhörda för hur den enskilda brandmannen
egentligen mår. Vi är vanliga människor, men
vi förväntas utstå väldigt känslomässiga och
traumatiska händelser. Att man genom denna
utbildning lyfter fram detta är viktigt för den
enskilde brandmannen, där många med mig
har hamnat i situationer som vi inte kunnat
bearbeta. Vi måste lära oss att prata med varandra
om känslor och hur vi egentligen mår
22 1 • 2013

personal
taksäkringsövning
tack!
– ett stoRt tAck för utbildningsavdelningens
insats på motorsågsutbildningen som hölls i
november. Ni servade oss på ett positivt och
engagerat sätt. Ni gjorde kursen till en extra
bra kurs. Roger Sahlqvist, Lerum lag 3
göRaN BJöRN, enhetschef UA, kommenterar:
– Uppdraget att genomföra sågkursen gavs
till oss på Färjenäs. Efter intensiva kontakter
med skogsstyrelsens instruktörer fick vi
tillslut klart för oss vad vi behövde förbereda
för att kunna genomföra en så bra kurs som
möjligt.
Jag vill i min tur ge en eloge till Tommy
Emanuelsson och Mikael Andreasson på
Angered som iordningställde en av övningsmodulerna
– en lastväxlarram med stockhållare,
som i framtiden kommer att kunna
bokas och användas av stationerna som en
mobil övningsfunktion
Bilder från taksäkringsövning på introduktionen för nyanställda brandmän inom RSg. Foto: pascal kaveryd
insamlingsstiftelsen
Brandmännens cancerfond
www.ibcf.se
konto 900-3047
50-åringar
Anders Gärdhagen 7 april
Teddy Andersson 8 april
Ulf Bengtsson 7 maj
Anders Johansson 23 juni
Hallå där
martin lindgren...
Som startat ett fotbollslag
inom Räddningstjänstens IF
vilken division ska ni spela i?
Division 7 Göteborg.
Hur bred spelartrupp har ni?
Mellan tummen och pekfingret, ca 30 meter.
Vi siktar på en bred kompetens så det finns
plats för fler.
och vem är coach?
Joakim Hallenberg är spelande coach. Det behövs
dock någon mer, så intresserade hör av er .
vad har ni för ambitioner?
Ibland kan det vara skönt att bara vara.
är det några av motståndarna ni
är extra rädda för att möta?
Den svåraste motståndaren finner man oftast i
spegeln. Därför kör vi extra mycket spegelträning
inför seriepremiären.
om man vill komma och heja på er,
när och var spelar ni?
Hemmaplan är Heden, för mer information
om matchdagar och tider kan man kolla www.
rsgbg.se under RIF
pensionärer
Kent Andersson juni
Per Sandh juni
1 • 2013 23

Avsändare:
Räddningstjänsten Storgöteborg
Box 5204
402 24 Göteborg
smartare
hemsida
Under våren sker förändringar på vår hemsida – www.rsgbg.se
kommer nu att anpassa sig till olika skärmformat som smart-
phones och surfplattor. Brandscoopet har pratat med Annika
Boberg, kommunikatör på kommunikationsstaben.
varför gör vi det?
– Det finns EU-direktiv kring tillgänglighet för
myndigheters hemsidor. Det innebär till exempel
att vi ska skriva och uttrycka oss på ett enkelt sätt
så att alla kan förstå, att vår tekniska plattform
ska vara tillgänglig för olika behov som t.ex. läsverktyg
för synskadade och att vår hemsida ska
fungera med olika webbläsare och skärmstorlekar.
Nästan 30 procent av de besökare vi har på hemsidan,
surfar mobilt. Med den utveckling som sker
kan vi räkna med att antalet mobilsurfare kommer
att vara mer än hälften av det totala antalet
besökare under 2014. Därför är det viktigt att vår
sida fungerar mobilt.
Hur går detta till?
– Den metod vi använder oss av är en så kallad
responsiv lösning, det innebär att vår webbplats
känner av vilken typ av skärm du surfar med och
anpassar sig efter den. Du kan testa detta genom
att förminska fönstret i din vanliga browser, du
märker då att sidans utseende förändras.
vad händer mer?
– Nu när vi kan komma åt Insidan utifrån, kommer
allt fler att surfa via smartphonen. Därför gör
vi även Insidan responsiv. Detta blir klart tidigast
till sommaren. Så då kan du ligga i hängmattan
med din padda och gunga till nyheterna på RSG.
Bra va?
POSTTIDNING
B