information om vatten, värme och avlopp i samfälligheten

INGÅR I HUSPÄRMEN FLIK 5 2010-02-07 1(5)
INFORMATION OM VATTEN, VÄRME OCH AVLOPP I
SAMFÄLLIGHETEN
1. KORT BESKRIVNING AV SYSTEMET
Hetvatten distribueras av Södertörns Fjärrvärme AB till vår undercentral. Hetvattnets
temperatur varierar beroende på årstiden och görs om till varmvatten och värme i
undercentralens värmeväxlare.
Varmvattnet till våra kranar från undercentralen håller c:a 60 grader. Varmvattnet
cirkulerar i systemet, så att alla hus ska ha ungefär samma temperatur. Cirkulationen styrs
av termoventiler i varje slinga som gör att temperaturen i torpargrunden är lägst 53,5
grader.
Temperaturen på vattnet i våra element, styrs från undercentralen, beroende på
yttertemperatur, enligt en förprogrammerad kurva. På sommaren stängs värmen av.
I varje hus finns huvudkranar, mätare och sekundärkranar för kall- varmvatten.
För värmen finns en kran för värme till huset och en strypventil för returvärme.
Samfälligheten ansvarar för ledningar fram till och med huvudkranar, samt för mätare.
Kranarna efter mätarna och ledningsnät i husen är husägarens ansvar.
Vid användning av diskmaskin, kan det vara bra att veta att vårt vatten är mjukt med
hårdheten 4-5 dH.
2. VARMVATTENDISTRIBUTION
Varmvattnet går ut i 5 slingor. (SG 7-51), (ÖG 35-85), (ÖG 1-33, 87-101), (ÖG 119-159)
och (ÖG 103-117, 161-187).
Alla slingor har en returledning som går till en s.k. VVC pump i undercentralen.
Varmvattnet i torpargrunden är alltså minst 53,5 grader. Det kan sedan finnas kallt vatten i
rörledningarna från slingan till huset som försenar varmvattnet till tappställena.
En annan orsak till sent varmvatten vid tappstället, är de grova varmvattenrören i husen. I
hustyp 308, ryms det c:a 10 liter vatten i röret från huvudkran till köket. Ett sätt att
förbättra detta är att dra ett separat klenare rör från strax efter mätaren, via torpargrunden
till det tappställe som är längst bort från inkommande varmvatten. Ett 12 mm rör rymmer
bara c:a 1,5 liter. Man måste då se till att det inte finns kvar rörledningar med stillastående
vatten. Eftersom förbrukning i slingan påverkar vattentrycket, kan den blandade
temperaturen variera.
Ytterligare en orsak till varmvattenproblem är om ett hus har en gammal läckande
termostatblandare utan backventil. Eftersom kallvattnet har högre tryck, trycks då
kallvatten ut i varmvattenslingan, via den läckande termostatblandaren. Detta påverkar
sedan alla hus i slingan. Detta kan kontrolleras av varje hus, genom att stänga av alla
tappställen och sedan kontrollera att både kall- och varmvattenmätarna står still. En
läckande termostatblandare gör att varmvattenmätaren går baklänges.
3. VÄRMEDISTRIBUTION

INGÅR I HUSPÄRMEN FLIK 5 2010-02-07 2(5)
Värmen distribueras på liknande sätt som varmvattnet i 5 slingor. Cirkulationspumparna
stängs av när utetemperaturen överstiger 18 grader.
4. VÄRMEREGLERING I HUS
4.1. ALLMÄNT
Det finns ingen enkel lösning som garanterat sparar värme.
Det finns ett antal saker man kan tänka på som tillsammans sparar värme, men som också
kan påverka luftväxling i huset negativt.
T.ex.
• Lägre innertemperatur
• Kortare vädringsperioder
• Fungerande reglering av värme på elementen
• Minskad ventilation i kök och våtutrymmen
• Rätt inställning av strypventilen (se nedan).
• Byte till modernare fönster. Besparing c:a 2 MWh per år.
4.2. KRANAR OCH RÖR
OBS. Bilden är spegelvänd i vissa hus
Värmeretur från övervåning
Värme till övervåning
Värmeretur från undervåning
Värme till undervåning
Flödesmätare för värme
Huvudkran för varmvatten alt.
kallvatten (beroende på hus)
Huvudkran för kallvatten alt.
varmvatten (beroende på hus)
Strypventil för värme
Huvudkran för värme
Värmen distribueras i huset genom två slingor. En för övervåningen och en för
undervåningen.
Vissa hus har installerat en central termostat på returledningen mellan
värmeflödesmätaren och husets rör. Eventuellt kan värmeförbrukningen sänkas på detta
sätt. Eftersom samfälligheten inte vet vilka som installerat central termostat, kan vi inte
visa någon statistik. De vi känner till, visar inte på någon generell besparing.
En strypventil för övervåningen kan ev. också minska värmeförbrukningen.
Värmeförbrukningen är en produkt av flödet genom systemet och skillnaden mellan
ingående och utgående temperatur, som sammanställs i den elektroniska
värmemängdsmätaren i varje hus.

INGÅR I HUSPÄRMEN FLIK 5 2010-02-07 3(5)
4.3. NYA FJÄRRAVLÄSTA MÄTARE
Med början sommaren 2009 kommer samtliga senast sommaren 2011 att få fjärravlästa
mätare för kallvatten, varmvatten och värme.
Man kan givetvis själv fortfarande läsa av mätarna.
Via integreringsverket kan man bl.a. läsa av
energi MWh, effekt kW, totalflöde, flöde i
kubikmeter per timme, inkommande och
utgående temperatur. Se anvisningen som finns
vid mätaren.
Fjärravläsning av värme, kallvatten och
varmvatten görs av samfälligheten via radio.
Kall- och varmvatten kan man bara läsa av på mätarnas
räkneverk. Dessa är anslutna till integreringsverket.
4.4. INSTÄLLNING AV KRANAR
Samtliga kranar, även de som inte är visade i bild och sitter på kall- och varm-vattenrören,
ska vara helt öppna, med ett undantag. Strypventil för värme ska vara så stängd som
möjligt för att få önskad värme i huset. Vrid den fullt medurs och öppna sedan något. Om
den är för mycket öppen, förbrukas onödig värme i husets rörsystem.
En för mycket stängd strypventil, sänker flödet i systemet, men sänker också temperaturen
på elementen i slutet av slingan på både över och undervåning.
En grundinställning är 2 liter per minut.
Om det är för kallt i slutet på slingan, som regel på norrsidan, prova att strypa
elementkranarna på sydsidan, för att ”tvinga över” värmen till norrsidan. Justera sedan
den fyrkantiga kranen försiktigt, så ni får lagom temperatur i huset.
På sommaren kan värmecirkulationen i huset oftast vara helt stängd. I stället för att röra
strypventilen, är det bättre att helt stänga tilloppet av värme. Se ”Huvudkran” på
föregående bild
4.5. ELEMENT
Det finns olika lösningar i husen. Från början fanns bara manuell reglering av värmen per
element. Senare installerade de flesta termostat på elementen. Fördelen är en automatisk
värmereglering och nackdelen är att termostaten öppnar, när man vädrar.
Bakom ratten eller termostaten, sitter en axiell ventil som kan kärva. Om inte
värmeregleringen fungerar, måste man se till att pinnen inte fastnat. Kan göras med någon
form av oxidlösning och sedan en lätt knackning på pinnen. Pinnen ska kunna tryckas in
c:a 5 mm. Den är fjäderbelastad.

INGÅR I HUSPÄRMEN FLIK 5 2010-02-07 4(5)
MANUELL VENTIL TERMOSTATVENTIL REGLERVENTIL
Om man måste byta elementratt, finns det att köpa på Stuvsta Rör i Huddinge, och
Hornbach.
Ratten heter MMA Handratt ENH och kostar c:a 45:-. Delarna till vänster om ratten ingår
i en sats som heter MMA Adapter MMA-M Minor och kostar c:a 35:-
Delarna är billigare på Hornbach, men man får mer hjälp på Stuvsta Rör.
VIKTIGT VID BYTE !
Pinne som kan kärva
Följande delar finns också på Stuvsta Rör:
Lock, i de fall man monterat bort elementet men behållit ventilen. Se foto nedan.
Packbox som sitter runt den lilla pinnen i centrum, c:a 60:-
Helt ny ventil som passar på elementet och rören, c:a 600:-, utan ratt.
Ta bort den yttre ratten,
genom att skruva ut
centrumskruven.
Skruva helt ut den lilla
mässingsskruven och
skruva sedan av den
svarta inre ratten
Om inte den svarta ratten går att skruva av med lätt handkraft, måste den försiktigt sågas
sönder och bändas bort. Om man använder för stor kraft, eller gör fel, kan den
bakomvarande ventilen lossna, vilket medför läckage.
Se till att pinnen bakom ej kärvar innan ni monterar den nya ratten med tillbehör enligt
anvisningarna som följer med i förpackningen.

INGÅR I HUSPÄRMEN FLIK 5 2010-02-07 5(5)
5. DAGVATTENSYSTEMET
Inom samfälligheten finns 36 st gårdsbrunnar, 39 st spolbrunnar och 14 st slamavskiljare.
De fyrkantiga galler som syns vid vägar och planteringar är gårdsbrunnar. Dess funktion
är att samla upp sand etc. och förhindra att detta går ut i dagvattenavloppet. Om brunnen
blir full, måste systemet spolas rent, annars uppstår översvämning.
Gårdbrunnarna är alltså inga avloppsbrunnar. Allt material, förutom vatten, som
kommer ner i brunnarna, måste antingen sugas eller grävas upp. Detta är en
kostsam åtgärd för samfälligheten. Om brunnarna blir fulla, är det ännu dyrare att
återställa systemet.
6. AVLOPPSSYSTEMET
Vårt avloppssystem är ej dimensionerat för avfallskvarnar. Dessa är alltså
förbjudna. Reparation av avloppssystemet orsakat av avfallskvarn, kommer att
debiteras husägaren.
Var noga med att kontrollera era golvbrunnar. Speciellt dom i bottenvåningen som är av
gjutjärn. Om vattnet i vattenlåset försvinner, kan det betyda att det blivit hål på brunnen
och att vatten går ut i bottenbjälklaget.
Gjutjärnsbrunnar är inte godkända enl. försäkringsvillkoren.
Om ni renoverar våtrummen, byt golvbrunnar.