VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK. - Nokian Tyres

VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK.
En faktabroschyr från Nokian.
1

Sammanfattning
Det allmänna miljömedvetandet har ökat kraftigt den senaste tiden. Det fi nns också ett stort och viktigt engagemang
för att minska partikelutsläppen och luftföroreningarna. Luften vi alla andas är avgörande för vår hälsa och
det gäller att effektivt angripa orsakerna. Idag överskrids de miljökvalitetsnormer som gäller enligt EU:s direktiv.
Debatten fokuserar på att dubbdäcken orsakar de höga halterna av PM10. Men, eftersom nuvarande kunskap
med befi ntlig teknik inte säkert kan avgöra olika källors bidrag till luftens partikelinnehåll, går det inte att hävda
att det primärt är dubbdäcken som orsakar de höga PM10-halterna. Det mest sannolika är att fl era faktorer
bidrar till PM10-halten; den ökade mängden sand, luftföroreningar som blåser in från andra länder, dubbdäck
och dubbfria vinterdäck i kombination med sämre städning.
Minskad dubbdäcksanvändning ökar risken till ett större antal trafi kolyckor. Forskare säger att det behövs mer
forskning kring trafi ksäkerheten innan man tar ställning i dubbdäcksfrågan.
Materialet handlar mycket om Stockholm stad men är i stora drag tillämpligt också för fl era städer i Sverige
med liknande situation.
Nokian Tyres vill med denna broschyr informera om situationen med vägdamm och dubbdäck.
3

4
Partikelutsläpp och luftföroreningar
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer ska spegla nationella föreskrifter som baseras på direktiv, mål- och gränsvärden från den
Europeiska Unionen. Miljökvalitetsnormer ska spegla den lägsta godtagbara miljökvaliteten som människa och
miljö tål enligt befi ntligt vetenskapligt underlag. I praktiken har dock normerna närmat sig EU:s gränsvärden,
som också tar hänsyn till praktiska möjligheter att uppnå normerna. Miljökvalitetsnormer för partiklar (PM10)
baseras på gränsvärden i EG-direktiv. De är juridiskt bindande och ska senast klaras vid en given tidpunkt.
Frisk luft
Nationellt delmål ”Frisk luft” är antaget av Riksdagen. Det övergripande målet är att luften ska vara så ren att
människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv.
Delmål fi nns även för t ex PM 10-partiklar, vilka dock enbart är vägledande för miljöarbetet på lokal nivå.
Väderförhållanden på vintern
Vid låg vindhastighet och stark värmeutstrålning från marken kan atmosfäriska förhållanden uppstå som försvårar
utspädning och ventilation av stadsluften. Dessa atmosfäriska förhållanden 1 förekommer speciellt under
vintern och kan leda till kraftigt förhöjda luftföroreningshalter. Kraftiga vindar medför däremot goda ventilationsmöjligheter
och lägre halter. Torra vägbanor under vinterhalvåret medför kraftigt förhöjda partikelhalter. Även
förorenad luft som blåser in från andra länder bidrar till de förhöjda partikelhalterna. 2
Fördelningen till olika källor till PM10
De fl esta forskare är överens om att det är svårt att precisera den exakta fördelningen av olika källor till PM10,
d v s hur mycket som kommer från dubbdäcken och hur mycket som kommer från vägdammet och sanden etc.
Vi är alla överens om att vi måste minska mängden skadliga partiklar men det råder delade meningar om vad
det är som orsakar de höga halterna och hur vi på bästa sätt åtgärdar detta problem parallellt med bibehållen
trafi ksäkerhet.
Korrekta åtgärder mot vägdamm ger fortsatt trafi ksäkerhet vintertid
Trots att Sverige i jämförelse med övriga Europa har en mycket god luftkvalitet är luften i Sverige inte så ren
som den borde vara och har de senaste 10 åren försämrats betydligt, särskilt i storstäderna. Det är oerhört svårt
att precisera exakt var partiklarna kommer ifrån. Det viktigaste är att vi minskar mängden skadliga partiklar men
samtidigt att vi förstår vikten av trafi ksäkerhet.
1) Atmosfäriska förhållanden kan orsaka markinversion. Detta betyder att lufttemperaturen stiger med höjden. Alltså förblir den kallare luften längre ned och
luftföroreningar kan inte stiga uppåt utan blir låsta under ”locket”. Markinversioner bildas främst under kalla nätter då värmeavstrålning sker uppåt och
markytan avkyls. Luften nära marken kyls därmed också och locket är på. Källa: Nationalencyklopedin.
2) Lars Burman, Miljöförvaltningen i Stockholm.

PM10 och PM 2.5
Luften innehåller mängder av olika partiklar med olika storlek. PM10 vars diameter underskrider tio mikrometer
(µm) består av förorenad luft från andra länder, uppvirvlande partiklar som bildas vid slitage av vägbanor,
däck och bromsar. Partiklar vars diameter underskrider 2,5 mikrometer (µm) kallas PM2,5 och dessa inrymmer
även nanopartiklar. De senare är ultrafi na partiklar som letar sig ned i lungorna och kan komma ut i blodet.
De ultrafi na partiklarna kommer från förbränningsprocesser som till exempel avgasutsläpp, vedeldning och
förbränningsanläggningar. Den försämrade luften i framför allt Stockholm tycks till största delen bero på att
mängden farliga, inandningsbara partiklar (PM10 och PM2,5) ökar. 3
Kommunens ansvar för miljökvalitetsnormer för PM10
Torra vägbanor under vinterhalvåret medför kraftigt förhöjda partikelhalter i stadsluften. Eftersom partiklarna
anses ha betydande negativ påverkan på människors hälsa har gränsvärden införts i EG-direktiv för partiklar,
så kallade miljökvalitetsnormer. Kommunerna ansvarar för att kontrollera att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft
(kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon bly, bensen och partiklar, PM 10) uppfylls i
den egna kommunen. Om gränsvärdena överskrids ytterligare är kommunen skyldig att införa åtgärdsprogram.
Normvärden för PM 10 fi nns för årsmedelvärde och dygnsmedelvärde. Enligt reglerna om miljökvalitetsnormer
för PM10 i utomhusluft får PM10-halten inte överskrida 50 µg/m3, mer än 35 gånger per år räknat som dygnsmedelvärde.
Det högsta tillåtna årsmedelvärdet är 40 mikrogram per kubikmeter.
Lokalt problem
I dag överskrids dessa gränsvärden, ibland kraftigt, på ett antal gator i Stockholms innerstad (bland andra
Sveavägen, Norrlandsgatan och Hornsgatan) varför Stockholm stad vill vidta åtgärder för att minska partikelhalten.
Det fi nns dock inga bevis för att minskad dubbdäcksanvändning minskar partikelhalterna i Stockholm, det är
bara antaganden. Nuvarande kunskap pekar på att förbränningspartiklarna från bilar är farligare för hälsan än
slitagepartiklarna. 4
Problemen med för höga PM10-halter är lokala och periodiska på gatunivå. Därför kan dessa problem enkelt
åtgärdas på just de gator och vägar där halterna är för höga. Det går att tillfälligt sänka hastigheten på dessa
gator och vägar eller att tillfälligt leda om trafi kströmmen då problemen är som störst. Man kan också effektivisera
städning och städmetoder, använda tvättad sand och studera alternativa halkbekämpningsmedel.
3) Länsstyrelsen i Stockholms län (http://www.ab.lst.se/templates/InformationPage____8351.asp).
4) Väg- och transportforskningsinstitut, Remissvar till Näringsdepartementet.
5

6
Vägdamm – vad är det och var kommer det ifrån?
Vägdamm består bland annat av beläggningsslitage från alla däck på såväl lätta som tunga fordon. Förutom däckens
slitage av vägbanan ger även slitage från bromsar, smuts på gatorna, sand och avgaser upphov till partiklar.
Mängden slitagepartiklar som bildas beror även på vilken vägbeläggning som används. 5
Svensk luft jämfört med övriga Europa
Vägverket påstår att Sverige har bland de högsta halterna av PM10 i Europa och att den till största delen beror
på dubbdäcken. Påstående att PM10-halten är bland de högsta i Europa är felaktigt, sett över hela året. 6
Enligt EU-kommissionens organ Apheis 7 är situationen med för höga halter av PM 10 i luften extremt mycket
värre i städer på kontinenten (t ex Paris och Budapest) än vad den är i Stockholm och Göteborg där dubbdäck
används. 8 Enligt en annan mätning från 2001 av PM10-halten i Europa låg Budapest klart högst, och där förekommer
inte dubbdäck.
År 2005 gjordes en mätning av PM10 i Hamburg i Tyskland som visade att de tillåtna värdena överskreds 45
gånger under vinterperioderna. Under tiden januari till maj 2006 överskreds gränserna 29 gånger. Dubbdäck
är inte tillåtna i Tyskland och ändå överskreds PM10-halterna. Detta är en indikation på att det inte är enbart
dubbdäcken som orsakar de höga PM10-halterna.
En orsak till att överskridanden knappast sker sommartid är att de atmosfäriska förutsättningarna är fördelaktigare
än vintertid. 9
Dubbdäckens utveckling Europa
Dagens dubbdäck sliter betydligt mindre på vägarna än de gjorde för 20 år sedan. Slitageeffekten påverkas förutom
av hastigheten, även av dubbens vikt, form och material, däckkonstruktion. Vägbeläggningens sammansättning och
material är också av stor betydelse.
Däckteknologin har anpassats till de nordiska förhållandena, både vad gäller dubbfria vinterdäck med bättre grepp
och dubbdäck som sliter mindre på vägbanan. Dessutom har gummiblandningen anpassats och förbättrats för de
nordiska vinterväglagen vilka ofta medför snabba temperaturförändringar.
5) Mats Gustafsson, Väg- och transportforskningsinstitutet.
6) http://www.apheis.net/pages/communications.htm.
7) Air Pollution and Health: A European Information System.
8) www.apheis.net/ApheisNewCityReports1.PDF/index.html (2005).
9) Institut für Hygiene und Umwelt, Aktuelle Themen 2005/2006, Feinstaub PM10, Hamburg Tyskland.

Dubbfria däck rör upp mer damm
Sand på gatorna under vinterhalvåret gör att dubbfria vinterdäck skapar en och en halv gång mer partiklar
än dubbdäck eftersom de dubbfria vinterdäckens tätare lamellering fungerar som små lufthål som suger upp
damm från gatan och som sedan virvlar upp i luften. Det är bara när gatan är helt fri från sand som dubbdäck
skapar mer damm. Det gäller därför att hitta en kompromiss där luftkvaliteten och trafi ksäkerheten inte hamnar
10 ,11
i konfl ikt med varandra.
Det är svårt att beräkna hur mycket partiklar som slits loss av däcken eftersom det fi nns så många olika typer
av vägbeläggningar i Sverige. Vägslitaget är i hög grad beroende av vilken stenkvalitet som används i vägbeläggningen.
12
Följande faktorer påverkar PM10:
g Vägbanans fuktighet
g Vindhastighet
g Temperatur
g Hastighet på fordonet
g Typ av däck
g Typ av vägbeläggning
g Friktionsmaterial
Partiklar i vägmiljön kommer från följande källor:
g Avgaser
g Slitage eller korrosionsmaterial från fordon
g Slitage av vägmaterial och däck
g Källor i vägens omgivning
g Luftburna partiklar från t.ex. utlandet
Mycket tyder således på att det är någonting annat än dubbdäcken som orsakar de höga halterna av PM10.
10) Docent Heikki Tervahattu.
11) Kaarle Kupiainen, Nordic Envicon OY, Finland.
12) Mats Gustafsson, Väg- och transportforskningsinstitutet, Icke-avgasrelaterade partiklar i vägmiljön, 2001.
7

8
Sand och städmetoder
Förbättrad gaturenhållning minskar vägdammet
Sand och grus mellan däck och vägbana sliter mycket på vägarna vilket i sin tur också bidrar till att det slits upp
partiklar. Sand ökar dessutom slipeffekten på vägbanan vilket bara skapar ännu mer damm. Mer effektiv och
frekvent städning av gatorna skulle snabbt få ned mängden sand och mängden damm avsevärt.
Stora mängder sand används i Stockholm
Stockholm har lagt ut gaturenhållningen på entreprenad. Enligt Trafi kkontoret går det åt ca 40 000 ton natursand
(otvättad sand) per år. Entreprenörerna använder inte tvättad sand då denna troligtvis är för dyr. I dag sker sandupptagning
bara under april och maj månad. Återanvänd sand ger mer än dubbelt så hög PM10 koncentration och
ny sand ger cirka 70 procent mer jämfört med tvättad natursand inom den första timmen i laboratorieprovning. 13
I Malmö har man förbjudit natursand eftersom man där anser att det är farligt och att material från halkbekämpningssand
är en av huvudorsakerna till bildning av partiklar. 14
Det sandas ungefär lika mycket idag som det gjordes i början på 90-talet. Skillnaden jämfört med för 10–15 år
sedan är att det städas betydligt sämre i dag. Förr sopade man upp gammal sand innan man sandade på nytt
men så är det inte idag. Nu sandar man regelbundet ny sand på gammal sand vilket innebär att det fi nns
betydligt mer sand som virvlar upp på gatorna idag. 15 Den ökade mängden sand är en möjlig orsak till att
PM10-halterna är för höga.
Städmetoder
Den städmetod som används är maskinell spolning och sopning. Omfattningen av gaturenhållningen har
varierat under åren men det man vet med säkerhet är att spolning av gator förekom mer frekvent i början på
90-talet än vad det gör idag. 16
En preventiv metod som fi nns är dammbindning. En ny metod som använder CMA innebär att kalk, magnesium
och ättika spolas ut på gatorna och håller dem våta. Försök i Stockholm har resulterat i att mängden farliga partiklar
i luften tillfälligt minskade med 40 procent. CMA går även att använda som halkbekämpningsmedel.
Det fi nns dessutom effektivare städmaskiner på marknaden som skulle kunna minska vägdammet.
13) Väg- och transportforskningsinstitutet, Vägtrafi kens partikelföroreningar, mars/april 2007.
14) Tekniska nämnden i Malmö kommun.
15) Göran Westberg, Trafi kmiljösamordnare, Trafi kkontoret, Stockholms stad.
16) Göran Westberg, Trafi kmiljösamordnare, Trafi kkontoret, Stockholms stad.

Följder av dubbdäcksrestriktion
Det har framförts förslag för att förbjuda dubbdäck, höja momsen för dubbdäck, införa avgifter för dubbdäck
eller att enskilda kommuner kan förkorta användarperioden. Att avgiftsbelägga dubbdäck gör trafi ksäkerhetsfrågan
för enskilda personer till en ekonomisk fråga. Höjd moms eller annan differentierad skattesats för dubbdäck
anses i praktiken ogenomförbart 17 .
Trafi ksäkerheten för pendlare riskeras
Att förkorta användarperioden i vissa kommuner skulle få märkliga konsekvenser för alla de som dagligen
arbetspendlar till/från en annan kommun än hemkommunen. Om de som kör bil tvingas köra med dubbfria
vinterdäck långa sträckor på hala vägar, riskerar de att råka ut för fl er trafi kolyckor.
Dubbdäck skapar grepp för de som kör dubbfritt
Dubbdäck behövs i trafi ken för att rugga upp gatan och förbättra säkerheten även för dem som kör med dubbfria
vinterdäck. Därför vore det orättvist att avgiftsbelägga de som kör med dubbdäck. I länder där dubbdäck
inte används måste istället gatorna ruggas upp maskinellt.
Dubbdäck har ett bättre väggrepp och är det säkraste alternativet vid vinterväglag d.v.s. vid is och hårdpackad
snö där dubbdäcken har en kortare stoppsträcka vilket kan undvika trafi kolyckor, personskador och dödsfall.
Dubbdäck ökar greppet även i sidled, vilket har en avgörande betydelse då sladd uppstår. Den ökade friktionen
på is med dubbdäck ökar chanserna att återfå kontrollen över bilen i sladdsituationen.
Restriktioner eller förbud mot dubbade däck leder till att vintervägarna måste saltas och sandas mer för bibehållen
trafi ksäkerhet. Införs restriktioner eller förbud kan dessa ge upphov till miljöskador orsakade av saltet och höga
partikelhalter i luften.
Det fi nns därutöver en risk att de som kör med dubbfria vinterdäck aldrig byter till sommardäck, av bekvämlighet.
Detta kan innebära ökade trafi ksäkerhetsrisker sommartid.
17) Skatteverket, Remissvar till Näringsdepartementet.
9

10
Hur minskar vi vägdammet?
Vägdammet som bildas kommer från många olika källor. Det fi nns dock en rad enkla lösningar som minskar
mängden vägdamm och därmed också PM10-partiklarna.
g Sanda mindre eller övergå till andra mer hälso- och miljövänliga alternativ. Effektivare städmetoder måste
utvecklas lokalt och användas på de gator där problemen är som störst:
1. Städa mer och bättre med effektivare städmaskiner som verkligen får upp allt vägdamm.
Dagens städmaskiner är inte tillräckligt effektiva.
2. Studera alternativa halkbekämpningsmedel.
3. Använd dammbindning för att tillfälligt minska PM10-halterna med upp till 40 procent.
4. Sänk hastigheten.
g Problemen med för höga PM10-halter är framförallt lokala, d.v.s. på vissa gator och i vissa städer.
Exempel på åtgärder för att minska partikelhalterna på utsatta gator är:
1. Sänk hastigheten på problematiska gator. Hastigheten har stor betydelse för produktionen av PM10
i luften. Detta exemplifi eras med resultat av en undersökning som visar att en hastighetsminskning
från 77 km/h till 67km/h minskar PM10 med 35 procent.
2. Varna lokalbefolkningen vid extremt höga föroreningshalter.
3. Ny vägbeläggning kan minska slitageeffekten och därmed minska vägdammet.
4. Bygg kringfartsleder för att minska koncentrationen av farliga partiklar.

www.nokiantyres.com
12