Fjärrvärme i Lågenergihus 2011 - Svensk Fjärrvärme

More documents

Recommendations

Info

Svensk Fjärrvärme AB │ 2011 Fjärrvärme i lågenergihus 4 │ 1. Allmänna trender och utvecklingstendenser Många olika typer av värmeåtervinningsanläggningar har beräknats ge stora bidrag som ofta inte alls har stämt med verkligheten. För husens värmebehov av olika slag har det blivit standard att kalkylera behov där hänsyn tagits till att människor vistas där stadigvarande och att deras bruk av apparater tillsammans ger en grundvärme. Detta stämmer ofta inte i praktiken. Dagens människor är sällan hemma och nästan aldrig samtidigt. Skiftarbeten, semestrar på landet eller i fjärran land, periodvis boende i utlandet, säsongarbete m.m. blir allt vanligare. Förbrukningsmönster har i grunden förändrats. Detta medför att den mänskliga grundvärmen, ofta kallad internlast, ej bör användas som argument för att varaktigt sänka värmekapaciteten. Allt från köksmaskiner till TV-skärmar och datorer har fått kraftigt minskade energibehov mot vad de hade för bara några år sedan. En teknikutveckling som fortsätter. Det som senast börjat minska rejält är värmetillskotten från belysningen. Byte av äldre glödlampor till lågenergi- eller LED-lampor sänker klart de hittills använda värmetillskotten. I en nära framtid kan man inte räkna med något värmetillskott alls från dessa apparater. Värmetillskott av sol mm kan i normalfallet räknas bort på grund av det endast är fråga om små volymer som blir uppvärmda under den delen av året då vi har ett värmebehov. Under sommarsäsongen är solen ett reellt tillskott som framöver kommer att ses som ett kylbehov. Dessa faktorer står tillsammans för stora felangivelser som legat till grund för alldeles för låga fjärrvärmebeställningar. Resultaten har i en del fall blivit att fjärrvärmebolaget fått kritik för otillräcklig leverans. I andra fall har fastighetsägaren/byggherren hellre valt andra lösningar som också passar bra med solvärme och annat. Här vill vi gärna säga att Svensk Fjärrvärme har tagit fram kopplingsvarianter för de flesta lösningar. Dessa finns att hämta på hemsidan www.svenskfjarrvarme.se. Ett typiskt exempel på användning av felaktigt beräknade värmeunderlag är Hammarby sjöstad. Husen byggdes 2000 – 2004 och skulle ha behov av ca 65-90 kWh/m², år. Det visade sig att det bästa huset behöver 97 och genomsnittet hamnade på 150-160 kWh/ m², år. Det är bara att konstatera att fjärrvärmedimensioneringen inte räckte till.
Svensk Fjärrvärme AB │ 2011 Fjärrvärme i lågenergihus Hammarby sjöstad. Tydliga felberäkningar vid byggnadens dimensionering märks än så länge mest i storstadsregionerna men fenomenet att utgå från felaktiga energisituationer finns på de flesta ställen i landet. Här presenteras ett lite udda exempel från Karlshamn på att ändringar i boendet också medför stora förändringar i fjärrvärmeleveransens storlek vilket måste hanteras av både kund och fjärrvärmeföretag; I ett bostadsområde med miljonprogramshus byggda i slutet på 60-talet norr om Karlshamn, har en del av fastigheterna sålts till Norsk Fritid. De har i sin tur sålt lägenheterna vidare till norrmän som ”sommar- lägenheter”. Nu har en del av lägenhetsinnehavarna flyttat dit permanent och det är svårt att hålla önskad temperatur i dessa lägenheter vintertid. Hela dimensioneringen av radiatorsystemet bygger på att alla lägenheter håller en rumstemperatur på +20°C med systemtemperaturerna 80/60°C vid DUT -14°C. Vintertid då flertalet lägenheter inte utnyttjas ställs dock termostaterna i dessa på läge frostskydd, som enligt fabrikantens anvisningar är +8°C i rummet. Lägenheter med permanent boende får därmed fler kalla ytor än vad de är dimensionerade för vilket ger stora svårigheter att hålla önskad rumstemperatur, som idag är +23°C. Man har höjt värmekurvan för att kompensera detta. Det blir ingen eller väldigt liten avkylning över radiatorerna och med detta följer naturligtvis en hög fjärrvärmeretur. För att uppnå önskad temperatur i lägenheterna med permanent boende samt en bra värmeavgivning/avkylning, så är ett byte till fler eller större radiatorer och en ny injustering en lösning. Nu har man ingen individuell mätning så de har bara möjligheten att höja temperaturen på samtliga termostater/ radiatorer. Detta är ett udda exempel men faktiskt belyses fjärrvärmeföretagets problem på ett tydligt och bra sätt. Förändringar i fastigheterna innebär mycket ofta att FV-företaget får stora extrakostnader för att kunna klara förändringar i befintliga leveranser. Ett vanligt │ 5
Page 1: fjärrvärme i lågenergihus Rappor
Page 4 and 5: Förord Fjärrvärmecentralen är d
Page 8 and 9: Svensk Fjärrvärme AB │ 2011 Fj
Page 20: Svensk Fjärrvärme AB │ 2011 Fj

Fjärrvärme i Lågenergihus 2011 - Svensk Fjärrvärme

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?