Fjärrvärme i Lågenergihus 2011 - Svensk Fjärrvärme

fjärrvärme 

i lågenergihus 

Rapport | 2011

FJÄRRVÄRME I LÅGENERGIHUS 

HUR FJÄRRVÄRMECENTRALEN MINIMERAR 

ENERGIÅTGÅNGEN I NYA OCH OMBYGGDA BOSTÄDER 

Rapport │ 2011 

ISBN Nr. 978-91-85775-04-0 

© 2011 Svensk Fjärrvärme AB

Förord 

Fjärrvärmecentralen är den del av fjärrvärmesystemet som kunden ser och kommer i 

kontakt med när han/hon ansluter sig till fjärrvärme. Det är också här kunden själv kan 

säkerställa att all effektivisering och alla miljöriktiga åtgärder som görs i huset får 

genomslag på energiförbrukningen. 

För att belysa fjärrvärmecentralens fortsatta framtida möjligheter är det viktigt att lyfta 

fram de erfarenheter branschen har av senare års utgåvor av boverkets regler. De 

tydliga trender som identifierats främjar inte byggnadens lokala energiförbrukning 

utan fokuserar endast på var denna energi är köpt. 

Vår slutsats blir att vår globala miljöpåverkan är oberoende av regelsamlingen dvs. var 

energin är köpt eller inte köpt. Grönlandsisarna är på väg att smälta oavsett om 

husägaren köpt eller själv producerat energin. Det är hur miljövänligt energin 

producerats och inte hur och om den köpts som avgör miljöpåverkan. Om trenden inte 

bryts och vi inte visar på möjligheten till resurshushållning genom att 

energieffektivisera rätt så kommer Grönlandsisen att smälta fort. 

Vi vill därför belysa möjligheterna att: 

Öka fjärrvärmecentralens utnyttjande i den kommande byggnationen av 

lågenergihus 

Beskriva situationen för framtida behov i befintlig bebyggelse 

Ge underlag för framtida förslag för utvecklingsprojekt 

Arbetet har genomförts av Svensk Fjärrvärmes expertgrupp inom kundcentraler 

bestående av. 

Hans Lund, Fortum Värme, Hans Dahlbäck, Mälarenergi, Hans Engström, Luleå 

Energi, Lars-Göran Nilsson, Lunds Energi, Lars Ove Gustavsson, Tekniska verken 

Linköping, Kenth Sevestedt, Karlshamn Energi, Gunnar Nilsson, ordf. Göteborg 

Energi, Conny Håkansson, sekr. Svensk Fjärrvärme 

Gunnar Nilsson 

Ordförande i Kundcentralgruppen 

Rapporten redovisar projektets resultat och slutsatser. Publicering innebär inte att 

Svensk Fjärrvärme eller Fjärrsyns styrelse har tagit ställning till innehållet.

Svensk Fjärrvärme AB │ 2011 Fjärrvärme i lågenergihus 

Innehållsförteckning 

1. Allmänna trender och utvecklingstendenser ...................... 4 

2. Mätning av FV leveranser ...................................................... 6 

3. Lokala värmekrav på nybyggnation ..................................... 8 

4. Golvvärmelösningar .............................................................. 9 

5. Inkoppling av solvärme på fjärrvärmesystemet ................ 10 

6. Injustering av värmesystemen! .......................................... 11 

7. Markvärme och returvärme ................................................. 13 

8. FTX aggregat och byggprocessen ..................................... 14 

9. Miljonprogrammets renovering .......................................... 14 

9.1. Katjas Gata 119 i Backa Röd har under 2009 byggts om till 

lågenergihus .................................................................................. 15 

9.1.1. Åtgärder och Resultat ..................................................................... 16 

9.1.2. Mätning ........................................................................................... 16 

9.1.3. Lönsamhet vid ombyggnad till lågenergihus ................................... 16 

9.1.3.1. Förutsättningar för god lönsamhet i energiombyggnation ............... 17 

9.1.3.2. Hur skall vi få lönsamhet? ............................................................... 17 

9.2. Slutsats avseende miljonprogramsupprustningen ................... 18 

│ 3


4 │ 

1. Allmänna trender och utvecklingstendenser 

Många olika typer av värmeåtervinningsanläggningar har beräknats ge stora bidrag 

som ofta inte alls har stämt med verkligheten. 

För husens värmebehov av olika slag har det blivit standard att kalkylera behov där 

hänsyn tagits till att människor vistas där stadigvarande och att deras bruk av apparater 

tillsammans ger en grundvärme. Detta stämmer ofta inte i praktiken. 

Dagens människor är sällan hemma och nästan aldrig samtidigt. Skiftarbeten, 

semestrar på landet eller i fjärran land, periodvis boende i utlandet, säsongarbete m.m. 

blir allt vanligare. Förbrukningsmönster har i grunden förändrats. Detta medför att den 

mänskliga grundvärmen, ofta kallad internlast, ej bör användas som argument för att 

varaktigt sänka värmekapaciteten. 

Allt från köksmaskiner till TV-skärmar och datorer har fått kraftigt minskade 

energibehov mot vad de hade för bara några år sedan. En teknikutveckling som 

fortsätter. Det som senast börjat minska rejält är värmetillskotten från belysningen. 

Byte av äldre glödlampor till lågenergi- eller LED-lampor sänker klart de hittills 

använda värmetillskotten. I en nära framtid kan man inte räkna med något 

värmetillskott alls från dessa apparater. 

Värmetillskott av sol mm kan i normalfallet räknas bort på grund av det endast är 

fråga om små volymer som blir uppvärmda under den delen av året då vi har ett 

värmebehov. Under sommarsäsongen är solen ett reellt tillskott som framöver kommer 

att ses som ett kylbehov. 

Dessa faktorer står tillsammans för stora felangivelser som legat till grund för alldeles 

för låga fjärrvärmebeställningar. Resultaten har i en del fall blivit att fjärrvärmebolaget 

fått kritik för otillräcklig leverans. I andra fall har fastighetsägaren/byggherren hellre 

valt andra lösningar som också passar bra med solvärme och annat. 

Här vill vi gärna säga att Svensk Fjärrvärme har tagit fram kopplingsvarianter för de 

flesta lösningar. Dessa finns att hämta på hemsidan www.svenskfjarrvarme.se. 

Ett typiskt exempel på användning av felaktigt beräknade värmeunderlag är 

Hammarby sjöstad. Husen byggdes 2000 – 2004 och skulle ha behov av ca 65-90 

kWh/m², år. Det visade sig att det bästa huset behöver 97 och genomsnittet hamnade 

på 150-160 kWh/ m², år. 

Det är bara att konstatera att fjärrvärmedimensioneringen inte räckte till.


Hammarby sjöstad. 

Tydliga felberäkningar vid byggnadens dimensionering märks än så länge mest i 

storstadsregionerna men fenomenet att utgå från felaktiga energisituationer finns på de 

flesta ställen i landet. 

Här presenteras ett lite udda exempel från Karlshamn på att ändringar i boendet också 

medför stora förändringar i fjärrvärmeleveransens storlek vilket måste hanteras av 

både kund och fjärrvärmeföretag; 

I ett bostadsområde med miljonprogramshus byggda i slutet på 60-talet norr om 

Karlshamn, har en del av fastigheterna sålts till Norsk Fritid. De har i sin tur sålt 

lägenheterna vidare till norrmän som ”sommar- lägenheter”. Nu har en del av 

lägenhetsinnehavarna flyttat dit permanent och det är svårt att hålla önskad temperatur 

i dessa lägenheter vintertid. 

Hela dimensioneringen av radiatorsystemet bygger på att alla lägenheter håller en 

rumstemperatur på +20°C med systemtemperaturerna 80/60°C vid DUT -14°C. 

Vintertid då flertalet lägenheter inte utnyttjas ställs dock termostaterna i dessa på läge 

frostskydd, som enligt fabrikantens anvisningar är +8°C i rummet. Lägenheter med 

permanent boende får därmed fler kalla ytor än vad de är dimensionerade för vilket 

ger stora svårigheter att hålla önskad rumstemperatur, som idag är +23°C. 

Man har höjt värmekurvan för att kompensera detta. Det blir ingen eller väldigt liten 

avkylning över radiatorerna och med detta följer naturligtvis en hög fjärrvärmeretur. 

För att uppnå önskad temperatur i lägenheterna med permanent boende samt en bra 

värmeavgivning/avkylning, så är ett byte till fler eller större radiatorer och en ny 

injustering en lösning. 

Nu har man ingen individuell mätning så de har bara möjligheten att höja 

temperaturen på samtliga termostater/ radiatorer. 

Detta är ett udda exempel men faktiskt belyses fjärrvärmeföretagets problem på ett 

tydligt och bra sätt. 

Förändringar i fastigheterna innebär mycket ofta att FV-företaget får stora 

extrakostnader för att kunna klara förändringar i befintliga leveranser. Ett vanligt 

│ 5


6 │ 

problem är de moderna företagshotellen som hyr ut affärslokaler. Värmebehoven för 

dessa objekt varierar kraftigt precis som i bostadsexemplet från Karlshamn. 

Följande två slutsatser kan vi dra för detta avsnitt: 

Det står klart att samhället och alla myndigheter på ett positivt sätt strävar efter 

att minska elförbrukningen. Samtidigt så går samma samhälle och myndigheter i 

sin energispariver så långt att de nya lösningarna i många fall kommer att kräva 

mer el än vad som krävs idag. Speciellt gäller detta under kallperioder då också 

effektbehovet på el är som störst. 

Det ligger för låga och ofta felaktiga antaganden till grund för husens 

dimensionering av värme. Detta missgynnar fjärrvärmealternativet kraftigt till 

förmån för andra alternativ. 

2. Mätning av FV leveranser 

Kundkraven på individuell mätning kommer att öka. Både FV-branschen och även en 

del stora fastighetsägare anser att en fullständig individuell mätning är för kostsam i 

förhållande till vad energisparandet ger på längre sikt. 

Det Svensk Fjärrvärme och många fastighetsägare tror på är varmvattenmätning och 

om EU-krav kommer så kan även en temperaturmätning i varje lägenhet bli aktuell. 

Det är viktigt att här konstatera att något EU-krav på individuell mätning inte finns 

idag. 

Följande exempel på försök med individuell mätning illustrerar några av 

svårigheterna; 

I Stockholm har Familjebostäder & Stockholmshem installerat var sitt bostadsområde 

med lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler inklusive huvudmätare för huset. 

Familjebostäders projekt hade bidrag från KLIMP där man byggde en fastighet med 

lägenhets – FC (30 st lgh) och en fastighet med konventionell FC (30 st lgh) som 

referenshus. I detta projekt ingick också bidrag för en rapport som skickades till 

Energimyndigheten. 

Stockholmshem har byggt 6 st fastigheter med totalt 156 lgh (26 st i varje fastighet). 

Den tekniska lösningen är lite olika för Familjebostäder och Stockholmshem. Detta 

ger vissa instruktionsproblem samt olika ansvarsförhållanden för 

lägenhetsinnehavaren. Det har visat sig att när man följt upp de mjuka värdena har det 

varit mycket problem med drift & underhåll och mycket problem med funktioner och 

reparationer. I Familjebostäders uppdrag ingick att en oberoende part, KTH´s 

mätavdelning, skulle göra rapporten till Energimyndigheten. 

Denna rapport tar tyvärr inte upp dessa mjuka värden och man kunde inte särskilja vad 

som var varmvatten och vad som var värme. Man sparade in på installationen av 

mätare för tappvatten till respektive lägenhet. Nu efter andra kompletta driftsäsongen 

har det visat sig att i Familjebostäders fastigheter (de har referenshus) kan man inte se 

någon förändring av energikonsumtionen. Däremot ser man en stor skillnad på 

returtemperaturen man får från referenshuset respektive lägenhetshuset. 

Stockholmshem bygger in individuell mätning på alla ny och ombyggnader. 

I Göteborg har individuell mätning införts i ett antal olika nybyggnationer men än så 

länge är all sådan mätning fördelningsmätning och Göteborg Energi har bara en 

mätare att hantera. Varianter finns med både temperaturmätning och 

avdunstningsmätning.


Andra problem som man kan se är att i lägenhetsvisa FC så har det varit svårt att 

registrera de korta förloppen när man t ex tvättar händerna efter toalettbesök. 

Tappning sker under så kort tid att flöde registreras men ingen temperaturskillnad, och 

när flödet sedan stoppar registreras inget flöde men då registreras en 

temperaturskillnad. 

Mätning av energi i vatten sker med flöde och temperaturskillnad, vilket ger 

energimängden, men om man inte har temperaturskillnad när man har flöde eller tvärt 

om så fås givetvis ingen energimängd. Detta fenomen gäller för alla installationer men 

vid individuell mätning behöver inte typprovade mätare användas vilket medför än 

större energimängder som inte mäts. 

Typprovningen kontrollerar bland annat att temperaturgivarna och flödesmätaren kan 

arbeta tillsammans. Detta exempel med ej typprovade mätare utgör en fara för 

framtida jämförelser mellan debiterade och konsumerade värden. 

Fortum har installerat huvudenergimätare i varje hus och inmätt energi på 

huvudmätaren. Den inmätta energin på varje lgh – FC kan skilja upp till 30 % av 

förbrukningen. Skillnaderna beror just på att korta tappningar inte mäts in. Dessutom 

kan vi se en förhöjning på ca 20 °C av det viktade medelvärdet av returtemperaturen 

för lägenhetshuset. Detta påverkar självklart Fortums driftsituation och 

miljöpåverkan, vilket inte behandlats i rapporten till Energimyndigheterna. 

Det är högst tveksamt om man får någon bestående ekonomisk och miljömässig 

energisparminskning bara genom att införa individuell mätning. Kostnaderna för 

hantering och insamlingssystem är ofta betydande och faller i slutändan på 

konsumenten. Exemplen ovan samt i hög grad erfarenheter från andra länder t ex 

Frankrike är riktigt avskräckande. Införda regler följs inte och nyttan är ofta svår att 

visa. Vad jämför man ett nytt hus med? Eller ett gammalt hus där man samtidigt som 

man inför den individuella mätningen också byter fönster och tilläggsisolerar. 

Sålunda är det inte helt säkert att individuell mätning ger någon försvarbar 

energiminskning generellt men givetvis är det både rimligt och bra att varje 

lägenhetsinnehavare kan få en uppfattning vad hon själv konsumerar och också kunna 

påverka detta. 

Fortum har en kund i Arvika där man via kommunen har individuell mätning. Fortum 

använder sig där av ett företag som hanterar fördelningsmätning. För varje insamlat 

mätvärde som skall hanteras och avräknas samt slutligen debiteras varje enskild kund 

kostar 1 800 kr att bara producera underlag per lägenhetsinnehavare och år. 

Sedan kan man undra hur mycket besparing detta skall ge för att lönsamhet ska 

uppnås. 

En tydlig trend som går hand i hand med individuell mätning och kan förväntas 

fortsätta och även öka är principen med sekundärsystem eftersom dessa på ett enkelt 

sätt kan drivas med lägre framtemperaturer. I princip förlorar man dock i 

returtemperatur i många fall. Ta t ex fallet med ett större bostadshus där man 

installerar ”flatstations” alltså FC i varje lägenhet. Där får man högre returtemperatur 

jämfört med en samlad retur från en stor FC per hus. Installationskostnaden är 

dessutom mycket större än för en konventionell anslutning. 

Nya sätt att bygga hus och ansluta lägenheter kan kanske utvecklas och förändras så 

att både individuell mätning och användandet av lägenhetsvisa FC blir rimligare i både 

funktion, möjligheter och framförallt pris. 

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det idag finns ekonomiska och 

tekniska hinder för att en individuell mätning ska komma med stormsteg. Men 

incitamenten rättvisa och möjlighet att för den enskilde att kunna påverka sin 

│ 7


8 │ 

förbrukning kommer ändå att medföra individuell mätning i nybyggnader och 

ombyggnader framöver. 

Branschen är mycket enig kring att mätningen ska ske på rimligt sätt via 

lägenhetsvisa FC och eller med flödesmätning på varmvattnet och om mätning av 

värme ska ske så används referenstemperaturmätning för fördelning. 

3. Lokala värmekrav på nybyggnation 

I Västerås gäller idag 75 kWh/m², år och i Linköping 80. I Stockholm och Göteborg 

gäller 60 kWh/m², år. 

Det är lätt att konstatera att kommunerna runt hela landet nu tävlar om att sätta upp 

mer långtgående krav än vad grannkommunerna har. Boverkets krav på 110 kWh/m² 

är passerat med råge. Och ju mer kommunerna kommer med felaktiga 

utgångspunkter och byggarna vräker på med energiberäkningar med tvivelaktigt 

innehåll ju mer motarbetar man i praktiken fjärrvärmesystemets möjligheter. 

Har fjärrvärmen någon roll i energieffektiva hus? 

Alla krav ska verifieras beräkningsmässigt innan byggnation sker. När 

byggnaden är färdig så är ofta den verkliga energiåtgången långt större än vad 

som uppgivits. Ingen myndighet kontrollerar idag hur väl den verkliga 

energiåtgången stämmer med vad man uppgivit i beräkningen. 

Där fjärrvärme av rena värmemängdsskäl enligt beräkningen ej kunde 

installeras med lönsamhet i installationsskedet visade det sig alltså att 

förhållandena skulle ha varit utmärkta för en miljöriktig kostnadseffektiv 

fjärrvärme. 

Det är dyrt och svårt att bygga energieffektivt är den lärdom vi kan dra av det 

som hittills byggts. Vi kan också konstatera att beräkningar som har godkänts 

sedan sällan uppnås när byggnaden står färdig. 

Hur ska branschen få ut detta budskap? Detta är den stora frågan. 

Regelpåverkan för vitvaror 

Enligt krav från boverket gäller att i andelen köpt energi inräknas inte elen till 

vitvaror. I ett flerbostadshus med elvärmda disk- och tvättmaskiner samt torktumlare i 

lägenheterna inkluderas inte denna energianvändning i de reglerade 60 kWh/m 2 i 

Stockholms och Göteborgs lokala miljökrav.


När fjärrvärmebolagen nu tänker sig att ansluta och driva vitvaror på fjärrvärme 

kommer denna värme att inkluderas i ”köpt energi” av bara farten. Eftersom detta är 

en elrationalisering ska rimligen en schablon kunna dras av från köpt energi. 

Annars blir ju hela satsningen i fara. 

Göteborg har fått ett undantag för detta i de lokala reglerna. Undantaget garanterar att 

värmebehoven till fjärrvärmevärmda vitvaror inte medräknas. 

4. Golvvärmelösningar 

Fortum och Mälarenergi har träffat på golvvärmefrågan allt oftare. Denna erfarenhet 

från dessa aktörer gör att följande obevisade slutsats kan dras; 

Golvvärme kommer att installeras i delar av totalombyggda hus (ROT) men inte i 

stora nya flerbostadshus eller övriga äldre bostäder. Undantaget är som alla vet 

badrum. I Stockholm gäller ofta också kök. Där klinker läggs blir golvvärme aktuellt. 

Svenska Bostäder bygger in klinker i kök i Norra Djurgårdsstan. Där kommer 

golvvärme att vara ett önskemål som standard så fort nybyggnad och ombyggnad sker. 

Fjärrvärmebolagen har här ett val att göra. Antingen försöker branschen av alla krafter 

försöka få till den vitvarukrets som vi då skulle kunna lägga samtliga dessa behov på, 

eller om det inte passar, så kan man lägga dessa behov på installationsbillig el. Det är 

bara att välja väg. 

Tyvärr har Göteborg Energi inte erfarenheten med kakelklädda golv i kök och badrum 

då det gäller nybyggnation. Men vi hoppas den kommer. Göteborg kommer att satsa 

på golvvärme i alla avseenden om vi kan påverka husbyggnationen. 

Handdukstorkar kopplade på varmvatten borde förbjudas med hänsyn tagen till den 

låga framledningstemperatur som erhålles och därmed främjar risken för 

Legionellatillväxt. Däremot kan handdukstorkar och badrumsgolv med fördel byggas 

tillsammans med vitvaror i de fall man bygger en separat vitvarukrets. 

Bra förutsättningar för golvvärme i flerfamiljshus är antingen relativt små fönsterytor, 

ca 10 % av golvytan, eller energieffektiva fönster med s.k. varmkant. I annat fall är det 

svårt att göra en kostnadseffektiv installation som klarar alla krav på god komfort. 

│ 9


10 │ 

Golvvärme är för närvarande lite tveeggat. Varför? Jo därför att golvvärme är något 

som gynnar fjärrvärmebranschen och en låg energihushållning. För att hålla en 

komfort- temperatur på 20 ºC behöver framledningen endast vara 37 ºC vid 

dimensionerande utetemperatur. Information om detta borde branschen gå ut med. 

Men för en del nybyggnadsområden och framförallt då minsta möjliga energiåtgång 

diskuteras så nämns inte golvvärme som bra därför att bostäder med golvvärme 

tenderar att vara igång hela året av komfortskäl. Detta gynnar inte miljön anser man. 

Ett exempel på byggande där man anser detta är s.k. ”hållbara städer”. Där avses ju 

inte hela städer utan bara större nybyggnadsområden typ Djurgårdsstan i Stockholm 

och Kvillebäcken i Göteborg. Här kan man ju också enkelt se det faktum att många 

fjärrvärmesystem har spillvärme för hela sommarhalvårets behov och om man 

använder det för golvuppvärmning är det bara ett tillvaratagande av energi som annars 

inte tas tillvara. Det är synd att stadsplanerare och allmänhet inte känner till detta. 

Golvvärme ihop med vitvaror och handdukstorkar är något som enkelt kan 

passa in i framtidens fjärrvärmeförsörjda hus på ett helt igenom miljöriktigt vis 

och dessutom ekonomiskt fördelaktigt vis. 

5. Inkoppling av solvärme på 

fjärrvärmesystemet 

Solen är en ren och bra energikälla och idag har detta kommit i stort fokus. 

Energiproduktion från solanläggningar i vårt land är alltid mest effektiv under dagtid 

de fyra sommarmånaderna. Det innebär att det måste byggas lager för att spara energin 

när man får den om man ska producera värme och framförallt varmvatten. Detta är 

utrymmeskrävande och medför ofta komplicerade lösningar, vilket gör att det är svårt 

att få lönsamhet i denna typ av affär. Alternativet att köra ut solvärmen på 

fjärrvärmenätet är ohållbart i alla nät som på sommaren helt försörjs med spillvärme. 

Tyvärr förbises detta av många. 

Följande erfarenhet kommer från Stockholm; 

Solfångarinstallatörer mm har framfört önskemål om att få använda t ex 

fjärrvärmeleverantörernas distributionsledningar som lager vilket skulle minska 

investeringen för solanläggningen. Ofta vill man sätta upp t ex en solfångaryta på 

65 m² eftersom taket klarar det, men fastighetens behov kanske skulle motsvara 6 m² 

under sommaren. Vad vill man då göra med de andra 59 m²? Jo, man vill att 

fjärrvärmeleverantören skall ta emot överskottet. 

Dessutom redovisar vissa aktörer att man får energi från anläggningen i stort sätt hela 

året, men verkliga driftprover visar att det är bara de fyra sommarmånaderna som ger 

någon energimängd att räkna med vid realistiska temperaturer. Om fler förstod 

innebörden av energikvalitet så skulle dessa synpunkter och önskemål bli färre. 

Sedan beror det ju på respektive fjärrvärmeleverantör vilka driftförutsättningar man 

har och om man kan utnyttja befintlig distribution eller inte. Har man kraftvärme med 

t ex sopförbränning, spillvärme eller värmepumpar i botten så är det ur produktionsoch 

distributionsoptimeringssynpunkt ofta olönsamt att tillåta solenergi i rörsystemen. 

Den ena bra och miljöriktiga värmen är ju inte bättre än den andra bra och miljöriktiga 

värmen. Idén med fjärrvärme är som bekant att ta tillvara ett för samhället viktigt 

energiöverskott som annars hade gått förlorad. 

I Västerås finns följande exempel; 

En kund producerar 9,9 MWh från 60 m² panel under sommaren 2009. 

Solvärmeanläggningen producerar värme till framledningen med min 65 grader med


förskjuten kurva så att de senare på hösten kan leverera högre temp till FV nätet, 

alternativt kan 75 grader fast temp användas. 

I det FV-system som Göteborg har med stora delar av värmeproduktionen från 

spillvärme så skulle man ju under de fyra varmaste och soligaste månaderna bara 

ersätta spillvärme med solvärme. Var ligger miljövinsten i det? Även Jan Olof 

Dalenbäck som driver solvärmefrågorna i Sverige och Bryssel håller med om detta. 

Dessutom skulle värmen från solen bli dyrare för kunden. 

Om en kund i Göteborg vill ha solvärme i sitt hus så är det OK så länge han inte 

förstör returtemperaturer på FV-sidan och så länge all energi används för eget bruk. Så 

fort man vill leverera till FV-nätet blir man en producent av värme och då bör ju 

produktionen vara billigare för oss än alternativ spillvärme. Annars får ju kunderna en 

dyrare fjärrvärme. 

Linköping har liknande förhållanden som Göteborg. 

För kunden är det billigare att göra en egen solvärmelösning än leverera till 

fjärrvärmenätet på grund av att kunden måste ha samma kvalitet på utrustningen som 

övriga producenter har. Här krävs tredjepartsgranskning och återkommande 

besiktningar. Pumpen ska vara dimensionerad för att kunna trycka ut värmen på 

systemet och är kostnadsintensiv i inköp. 

Göteborg Energi förordar att man utnyttjar alla solpaneler för produktion av el i stället 

för värme. Däremot har Göteborg Energi inga förbud mot solvärme för 

värmeproduktion. 

Fortum använder Svensk Fjärrvärmes kopplingsprinciper och säger OK till 

anläggningar som följer detta. 

Fjärrvärmebranchen bör aldrig säga kategoriskt nej till solvärme utan att 

informera kunden om förhållandena. Det är viktigt att branschen främjar 

solvärme där så är lämpligt och möjligt precis som vi är måna om 

tillvaratagande av spillvärme som annars skulle gå förlorad. 

6. Injustering av värmesystemen! 

Injustering kan i många fall ge betydligt större besparingar av energikonsumtionen i 

en fastighet än vad Boverksreglerna och Byggdirektiv som kommer från 

myndigheterna gör. 

I Stockholm, som har injustering som en av de tjänster man erbjuder kunderna, har det 

visat sig att efter en injustering och balansering av värmesystemen har man fått 

besparingar på upp till 10-15 % av den totala energikonsumtionen. Att man gör denna 

insats beror oftast på att kunderna upplever att de måste ställa upp värmen för att den 

som bor längst bort ifrån fjärrvärmecentralen ska få tillräckligt varmt. T ex kan man 

allmänt behöva ha ca 24 °C i huset för att alla ska få ca 20 °C i lägenheterna. Denna 

överkonsumtion kan man minska om man ser till att värmen fördelas rätt i huset. 

Generellt kan man också säga att om man minskar 1 °C i lägenheterna så ger det ca 

6 % lägre årskostnad på konsumerad energi. 

En lyckad injustering ger lägre returtemperatur på fjärrvärmesidan. Detta kan 

exemplifieras så här: 

Man reglerar oftast framledningstemperaturen i fastigheterna efter en funktion av 

utetemperaturen (kurvan) till radiatorerna. Om man har ca 24 °C generellt så kan man 

i princip säga att en inställd temperatur vid + - 0 °C utetemperatur har ca 55 °C på 

framledningen till radiatorerna. Efter en lyckad injustering kan man då ställa in ca 

│ 11


12 │ 

42 °C på framledningen vid + - 0. Detta ger automatiskt då ca 12- 13 °C lägre 

returtemperatur också på fjärrvärmereturen och minskar pumparbetet. 

Detta gynnar självklart både kunden och energileverantören. 

Injustering kan i vissa fall ge sämre resultat för avkylningen. Detta beror på att man 

kan driva arbetet för långt precis som för lågflödesinjustering. Har detta inträffat får 

man öka eller alternativt sätta in större radiatorer. Det kan också bero på att jobbet 

egentligen inte avslutats. 

Värmeövergången i radiatorerna avtar om flödet blir för lågt och detta måste givetvis 

kontrolleras efter en injustering. 

Injusteringen innefattar två delar. Den ena är att räkna fram transmissionsbehovet över 

varje radiator. Ta fram inställningsvärde på varje radiatorventil och se till att detta 

ställs in. Den andra delen av injusteringen är att göra en uppföljning av beräknade 

värden och sedan efterjustera. Detta gör man bäst då det finns ganska stort 

värmebehov. När Fortum utför denna kontroll brukar man inte göra den förrän 

utetemperaturen är under + - 0 °C. 

Då kan man säkrast se om man räknat rätt samt göra efterjustering. Man gör även 

kontrollmätningar i ett antal lägenheter för att verifiera temperaturen. 

Inom ramen för avkylningen har Göteborg funnit ett flertal fjärrvärmecentraler med 

försämrade avkylningsvärden efter injustering. Orsakerna har varit svåra att helt 

förklara. Intressant att Fortum nu har en liknande erfarenhet och kan förklara varför. 

Givetvis är injustering av många FC generellt bra för avkylning men det är inte 

självklart att det alltid blir bättre. 

Både Göteborg, Linköping och Västerås erbjuder också sina kunder injustering. 

MIMER (allmännyttan i Västerås) har med olika åtgärder inklusive injustering fått ner 

sina årliga genomsnittsbehov från att 1975 ha haft 297 MWh/m² till att 2005 ha 

170 MWh/m² och 2009 ligger på 155 MWh/m 2 . Den totala ytan hos MIMER är ca 

1 010 000 m 2 , blandat gamla och nya hus. 

Tillbaka till Fortums erfarenheter; 

Att göra en komplett injustering kan innebära rätt stora kostnader initialt. Byte av en 

radiatorventil kostar ca 500 kr/st. Injustering kostar ca 15 kr/m² bostadsyta. Ibland kan 

det visa sig att den termiska längden saknas i befintlig FC-utrustning så även detta 

måste bytas. Det kan kosta mellan 20 000 kr och 50 000 kr beroende på antalet 

anläggningar. 

Tar man en normal Brf med ca 2 000 m² yta och ca 30 st lägenheter så kan man i snitt 

i varje lägenhet räkna med att det finns 5 st radiatorer. Kostnaden för entreprenaden 

blir ca 150 000 kr exklusive moms. Det är en mycket stor kostnad för en Brf. Det kan 

vara svårt att få dem att ta beslutet att köpa en komplett tjänst. Dessutom när man går 

in i befintliga system kan man inte lova någon besparing vilket många ställer som 

krav. 

Vid kontroll av de anläggningar där kund påstått att de gjort injusteringar, så har det 

visat sig att man oftast bara gjort första steget. Alltså inte gjort efterkontrollen som 

nämnts tidigare. Injusteringen blir ju avsevärt billigare för kunden om andra steget tas 

bort. Att dåliga resultat från genomförda injusteringar förekommer är inte så svårt att 

förstå när man hör det här. 

Resultaten som Fortum har från ca 50 st injusteringar, varav de har gjort uppföljning 

på 35 st, har det visat sig bli energiminskningar från ca 3,5 % upp till ca 18 % efter 

avslutat uppdrag. Uppföljning har skett under ett helt driftår hos alla kunder.


Tar vi exemplet med denna förening ovan (2 000 m² yta) och utgår från att de har en 

specifik förbrukning på 170 kWh/m²år så kommer de att ha en årlig konsumtion på 

(170 × 2000) =340 MWh. Kostnaden i Stockholm för detta blir ca 289 000 kr. Skulle 

en besparing på den lägsta nivån (3,5 %) ge ca 10 100 kr/år blir det en pay off tid på 

över 10 år. Skulle 18 % kunna nås skulle det istället ge ca 52 000 kr/år. Alltså en pay 

off tid på ca 2 år. 

Resultatet av alla injusteringar varierar från ökad förbrukning med 4,3 % för 

Timmermannen till minskning på 24 % för Ankaret. Vilket är rimligt då en injustering 

syftar till att ge jämn komfort och resultatet beror som sagt av hur situationen i huset 

var före injusteringen. 

Men av trenden i Stockholm framgår med all tydlighet att ett värmesystem i balans ger 

lägre förbrukning, lägre returtemperatur och bättre komfort för kunden. 

Medelvärden för injusteringarna under 2005 och senare i Stockholm har resulterat i 

minskad energianvändning på 9,30 %. Returtemperaturen har minskat med 7 °C i 

snitt. 

7. Markvärme och returvärme 

Lite historia; vintern 1960-61 lades i Västerås 60m² markvärme varav hälften med 

kopparrör och resten med plaströr. Det lades under asfalt och gatsten för att utröna 

skillnader däremellan. Det var inte någon märkbar skillnad. 

Nästa diskussion vid markvärmens införande var om Gatukontoret skulle få betalt för 

att kyla fjärrvärmen eller betala för att snön smälte på körbanan. Det slutade med att 

ingen effektavgift togs ut och att endast energikostnaden utan påslag skulle bilda 

priset. Det var 10 kr/Gcal. 

I Västerås har Mälarenergi idag ca 200 000 m² markvärme motsvarande ca 40 MW 

värmeeffekt! Systemet är till 65 % lagt på returen med returpris. Primärvärmedelen tas 

ut efter vanlig taxa utan effektavgift. Förbrukningen är ca 22 500 MWh. 

I Stockholm finns 400 000-450 000 m² gatuvärme. Det mesta ligger på returledningen. 

Där kunder har haft krav på t ex snöfritt eller sandningsfritt har man fått koppla in en 

prima framledning för att kunna spetsa. Energivolymen ligger runt 48 232 MWh per år 

och flödesvolymen på 2 310 017 m³ per år och den extra nedkylningen på detta vatten 

är ca 6 °C. Fortum tar ut ett pris för markvärme levererad från returen på 650 kr/MWh 

(exkl moms). Finns önskemål om annan lösning blir priset ett annat. 

I Linköping finns 20 910 m² markvärme. De två senast anslutna kunderna har kopplats 

till primärt tillopp och primär retur. De övriga är anslutna retur-retur. 

I Göteborg finns ca 20 anläggningar med totalt 9 306 MWh/år. 

Markvärme med returvärme och acceptans för sämre funktion när det är som 

kallast (det är sällan då behovet är störst) är något som på ett miljömässigt och 

billigt sätt kan förenkla stadslivet en hel del. 

│ 13


14 │ 

8. FTX aggregat och byggprocessen 

I Stockholm har byggherrarna HSB och Veidekke numera tagit beslut om att bygga 

sina nya fastigheter med FTX i sina projekteringsanvisningar. Så sker t ex i 

nybyggnaden i Djurgårdsstan. Även lämpligheten att förse golvvärmelösningar med 

FV ingår. Mycket gynnsamt för fjärrvärmen. 

Andra exempel på denna utmärkta kombination drivs av JM och NCC i Linköping. 

Mimer i Västerås installerar fjärrvärme och FTX i all nybyggnation. 

För att vi skall kunna vara med och spela på rätt planhalva är det viktigt att vi, om 

kunden bestämmer sig för att ha fjärrvärme till sina fastigheter, kan vara med redan 

vid upphandling av projekteringar för nya områden. Samma gäller för situationer med 

projektering för stora ROT åtgärder. 

Det viktiga för oss är att vara med i ett tidigt skede i processen för att vi ska 

kunna ge bra råd och tekniska lösningar för fastigheten så att de som bygger får 

in bra miljövärden, energianvändande m.m. 

Ur fjärrvärmeperspektiv skulle det vara mycket gynnsamt om regler och direktiv 

utformades så att man t ex byggde med FTX-aggregat i flerfamiljshus. Dessa gör 

att man sänker effekttopparna, återvinner frånlufttemperaturen, får lägre 

returtemperatur och det går enklare att fördela energin. 

9. Miljonprogrammets renovering 

Miljonprogrammet omfattade ungefär åren 1962 – 1976. För Göteborg, Luleå och 

Karlshamn utgör dessa hus ca 25 % av fjärrvärmeleveransen. För Västerås är det 21 % 

och för Stockholm uppskattningsvis ca 20-25%. 

På goda grunder kan vi alltså utgå från att bortåt 25 % av all fjärrvärmeleverans går till 

miljonprogrammet. En halvering av den leveransen innebär alltså att den nuvarande 

fjärrvärmeleveransen minskar med ca 12 för fjärrvärmeföretagen när en renovering av 

miljonprogrammet är genomförd. Förutsättningen är att ombyggnaden innebär en 

halvering av värmebehovet. 

Renovering av miljonprogrammets hus är nödvändigt att göra för bostadsbolagen i 

Sverige. Nya energikrav och radikal standardhöjning kommer att genomföras. De 

frågor som är intressanta för fjärrvärmebranschen är när detta kommer att ske i stor 

skala och till vilken nivå på kostnadsinsatser man kommer att gå. Det senare sätter ju 

gränsen för det totala värme- och varmvattenbehov man kommer att ha i framtiden. 

Det kommunala bostadsbolaget Poseidon i Göteborg har genomfört en genomgripande 

ombyggnad av ett mindre hus i Backa Röd. Vi tar det som ett första exempel på 

miljonprogramsombyggnader.


9.1. Katjas Gata 119 i Backa Röd har under 2009 byggts om till 

lågenergihus 

Det har genomförts som ett Pilotprojekt som ger Poseidon kunskap om förutsättningar, 

problem och lösningar beträffande teknik, ekonomi och hur de boende upplever det. 

Katjas gata 119 i Backa Röd hade följande data innan ombyggnad: 

• 4 vånings punkthus 

• 16 lägenheter 

• 3 RoK á 80 kvm 

• Byggnadsår 1971 

• BOA 1244 kvm, Atemp 1357 kvm 

• Bef energiförbrukning 178 kWh/m2 (Atemp) 

Energianvändningen på Katjas gata 119 fördelad på uppvärmd yta (Atemp) var före 

åtgärder; 

Fjärrvärme 170 kWh/m 2 

Varav uppvärmning 134 kWh/m 2 

varmvatten 32 kWh/m 2 

kulvertförluster 4 kWh/m 2 

El (fastighetsel exkl hushållsel) 8 kWh/m 2 

Totalt 178 kWh/m 2 (Atemp) 

Poseidons mål med ombyggnaden till lågenergihus är att minska energiförbrukningen 

från 178 kWh/m 2 (Atemp) till ca 60 kWh/m 2 ! 

Hur når de målet? 

• Tätt & välisolerat klimatskal 

• Energieffektiv och god ventilation 

• Individuell mätning & debitering av varmvatten 

│ 15


16 │ 

9.1.1. Åtgärder och Resultat 

Ombyggnaden medförde mycket olika resultat för olika typer av åtgärder. Nedan ser 

vi vilka åtgärder som genomförts och vad de givit. 

Det systemval Poseidon har kommit fram till är att man i framtiden i första hand satsar 

på följande: 

Till- & frånluft med värmeåtervinning (FTX) 

• Centralt FTX-aggregat i nytt fläktrum 

• Roterande växlare 

Spisfläkt i respektive lägenhet med imkanaler ut i det fria utan värmeåtervinning. 

Värmetillskott på marginalen sker med radiatorer i lägenhet (via fjärrvärme). 

9.1.2. Mätning 

Man har individuell mätning & debitering av varmvatten i varje lgh. Mätning av 

övriga behov sker på följande delar 

• Varmvattenanvändning & temp (samt vvc) 

• Kallvattenanvändning 

• Värmemängd & temp 

• Fastighetsel 

Mätning av ovanstående sker också på icke ombyggt referenshus. 

9.1.3. Lönsamhet vid ombyggnad till lågenergihus 

Energiombyggnaden innebär en merkostnad på 240 000 kronor per lägenhet. 

Ombyggnaden medför minskad energikostnad på ca 6 800* kr/år och lägenhet. 

*Baserad på 2009- års energipris 

Om hela projektet är lönsamt beror på framtida energiprisökningar m.m.


9.1.3.1. Förutsättningar för god lönsamhet i energiombyggnation 

• För att räkna hem en energiombyggnad krävs att bef. byggnad har ett stort 

upprustningsbehov 

• Det är svårt att få lönsamhet i energiombyggnader på byggnader med få 

lägenheter 

• Det är en fördel ur lönsamhetsynpunkt om ny lägenhetsyta kan skapas i 

samband med energiombyggnaden 

9.1.3.2. Hur skall vi få lönsamhet? 

Optimera omfattningen av energiombyggnaden. Välja rätt åtgärder och rätt byggnad. 

Finns det möjlighet att de boende får vara med att finansiera energiombyggnationen 

genom att höja hyran? 

Exempel 1 Katjas Gata 

Efter ombyggnad kostar en 3 Rok (80m 2 ) 6 250 kr/mån. 

Om hyran sattes till 6 800 kr/mån skulle energiåtgärderna tillsammans med 

driftskostnadsminskningen bli 100 % lönsamma! 

Exempel 2 Brogården i Alingsås 

Den första större ombyggnaden till passivhus som gjorts i miljonprogrammet och 

fortfarande pågår gäller Brogården i Alingsås. 

Följande rapport kommer från Brogården: 

Brogården byggdes 1971-73. Alingsåshem genomför nu en total renovering av hela 

området där husen byggs om radikalt till en så kallad passivhusnivå. Dock avses inte 

att nominell passivhusstandard för nybyggda hus nås. Ombyggnaden startade under 

våren 2008. 

Här kommer resultaten från den först ombyggda delen: 

│ 17


18 │ 

Innan ombyggnad gällde följande värden; 

Uppvärmning 115 kWh/m², år. 

Varmvatten 42 

Hushållsel 39 

Fastighetsel 20 

Summa 216 kWh/m²,år 

Efter ombyggnad har följande värden uppmätts: 

Uppvärmning 19 kWh/m², år 

Varmvatten 18 

Hushållsel 28 

Fastighetsel 21 

Summa 86 kWh/m² 

Fjärrvärmeleveransen minskar med 120 kWh/m², år från 157 till 37 kWh/m², år. Det är 

24 % av den gamla leveransen. 

Man har genomfört passivhusnivån genom att genomföra följande åtgärder; 

Yttervägg: 44 cm isolering 

Tak: 40 cm isolering 

Källargolv: 12 – 20 cm isolering 

Fönster. Kryptongasfyllda 3-glas s.k. ”energiglas” 

Uppvärmning FV via ventilationen 

Ventilation FTX 

Några kostnadsredovisningar för detta har inte kommit fram ännu. Dock är dessa 

åtgärder så stora att det endast i undantagsfall kommer att kunna genomföras i större 

skala. 

9.2. Slutsats avseende miljonprogramsupprustningen 

Fjärrvärmebranschen har tid på sig att utforma strategier och lösningar för 

detta. Dock måste allt sådant arbete vara på gång från och med nu. 

Minst 12-15 % av nuvarande fjärrvärmelast i miljonprogrammet försvinner på 

15 – 20 års sikt. Branschen måste ha fram bra lösningar för att dels få behålla 

den last som är kvar och dels utarbeta nya lösningar för tillkommande behov. 

En mycket viktig framgångsfaktor för att lyckas med detta är att samarbeta med 

de stora kommunala bostadsbolagen kring ett hållbart och energieffektivt system 

för framtiden.

Fjärrvärme i Lågenergihus 2011 - Svensk Fjärrvärme

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?