Tre Toppar - samrådsredogörelse

Tre Toppar - samrådsredogörelse 

April 2006

TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 

Tre Toppar - samrådsredogörelse. 

Stiftelsen Idre Fjäll, april 2006. 

Omslag: Exkursion på Städjan den 10 september 2005 med företrädare 

från SNF Dalarna och Fältbiologerna Gävle-Dala. Exkursionen 

var en del av det utökade samrådet för Tre Toppar. Joacim Johansson, 

Idre Fjäll och Nora Skjernaa Hansen, Enetjärn Natur AB var exkursionsledare. 

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILAGOR 

1. Inledning.................................................5 

2. Samrådets genomförande........................5 

2.1 Pressträffar 5 

2.2 Samrådsmöten och utställning 5 

Öppet hus på Idre Fjäll, Idre 6 

Utställning på Idre Fjäll, Idre 7 

Utställning i Idre kulturhus, Idre 7 

Utställning på Särna camping, Särna 7 

Utställning på Hotell Älvdalen, Älvdalen 7 

Utställning på Kommunalhuset, Idre 7 

2.3 Information via projektets hemsida 7 

2.4 Exkursion i projektområdet 7 

3. Idre Fjälls slutsatser om samrådet.............7 

4. Sammanfattning av inkomna yttranden.....8 

4.1 Myndigheter 8 

Naturvårdsverket 8 

Fiskeriverket 8 

Länsstyrelsen Jämtlands län 8 

Älvdalens kommun 8 

4.2 Organisationer och företag 8 

Region Dalarna 8 

Friluftsfrämjandet Riksorganisationen 8 

Friluftsfrämjandet Dalarna 9 

Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) 9 

Naturskyddsföreningen Dalarna (SNF Dalarna) 9 

Naturskyddsföreningen Mora (SNF Mora) 9 

Fältbiologerna 10 

Fältbiologerna Gävle–Dala 10 

Samernas Riksförbund (SSR) 11 

Sametinget 11 

Idre Nya Sameby (Idre sameby) 11 

Särna-Idre Besparingsskog 11 

Sveaskog Förvaltnings AB 12 

Dalarnas Ornitologiska förening 12 

Svenska turistföreningen (STF) 12 

Fjätervålens Skidlift AB 12 

Svenska liftanläggningars organisation (SLAO) 12 

Idre SK Alpin 12 

4.3 Allmänhet 13 

Innehåll i MKB och samrådsunderlag 13 

Alternativ och förslag 14 

Arbetsmarknad - påverkan på bygden 15 

Landskapsbilden (visuellt intryck) och Städjans symbolvärde 15 

Orördhet – naturupplevelse 16 

Skyddad natur 16 

Buller 17 

Befintlig anläggning (Idre Fjäll) och markpåverkan 17 

5. Åtaganden............................................18 


Bilaga 1. Broschyr om Tre Toppar.....................................19 

Bilaga 2. Annonser och affischer för samrådsmöten..........22 

Bilaga 3. Sändlista för samrådsmaterial...........................25 

Bilaga 4. Yttrandeformulär..............................................26 

Bilaga 5. Yttranden från myndigheter och organisationer..27 

Naturvårdsverket 27 

Fiskeriverket 27 

Länsstyrelsen i Jämtlands län 28 

Älvdalens kommun 29 

Region Dalarna 30 

Friluftsfrämjandet Riksorganisationen 31 

Friluftsfrämjandet Dalarna 32 

Svenska Naturskyddsföreningen 32 

Naturskyddsföreningen Dalarna 35 

Naturskyddsföreningen Mora 35 

Fältbiologerna 36 

Fältbiologerna Gävle-Dala 37 

Samernas Riksförbund (SSR) 37 

Sametinget 38 

Idre Nya Sameby 40 

Särna-Idre Besparingsskog 41 

Sveskog Förvaltnings AB 42 

Dalarna Ornitologiska förening 43 

Svenska turistföreningen (STF) 44 

Fjätervålens skidlift AB 44 

Svenska liftanläggningars organisation (SLAO) 46 

Idre SK Alpin 46 

Bilaga 6. Yttranden från allmänheten...............................47 

3


4

1. Inledning 

Stiftelsen Idre Fjäll har under tiden 30 juni till 30 september 2005 

genomfört ett utökat samråd enligt 6 kap 5 § Miljöbalken för projektet 

Tre Toppar. 

Med utökat samråd menas informationsutbytet mellan verksamhetsutövaren 

och berörda myndigheter, organisationer och allmänhet. 

Enligt Miljöbalken ska samrådet avse verksamhetens eller åtgärdens 

lokalisering, omfattning, utformning och dess förutsedda miljöpåverkan 

samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. 

Samrådsredogörelsen är till för att ge en samlad bild av det utökade 

samrådet. Här redovisas vilka former för samråd som har använts, när 

samråd hållits och vilka som deltagit. Vidare redovisas de yttranden 

som framkommit och hur dessa har beaktats i arbetet med ansökan 

om tillåtlighet och tillstånd till Tre Toppar. 

2. Samrådets genomförande 

I detta avsnitt redovisas samtliga informationstillfällen som har ingått 

i det utökade samrådet för Tre Toppar, se tabell 2. 

Samrådshandlingen Tre Toppar – samhällsintresse, hänsyn och 

konsekvenser samt en inbjudan att delta i samrådet skickades 28 juni 

2005 till sakägare, myndigheter och organisationer enligt sändlistan, 

se bilaga 3. 

En broschyr med information och inbjudan att delta i det utökade 

samrådet skickades den 19 juli 2005 till samtliga hushåll i Älvdalens 

kommun. Den 5 augusti skickades en inbjudan dessutom till medlemmarna 

i Fjätervålens och Gränjesåsvålens stugsamfälligheter, se 

bilaga 1. 

2.1 Pressträffar 

Tre Toppar presenterades vid samrådets början för media vid två 

presskonferenser i Stockholm respektive Falun den 29 juni 2005. All 

media som visade intresse fick den senaste informationen om projektet 

samt en CD med en illustration av den planerade anläggningen i 

form av en pistkarta. 

2.2 Samrådsmöten och utställning 

I detta avsnitt redovisas de olika samrådsmöten och utställningar av 

informationsmaterialet. Datum för alla aktiviteterna finns i tabell 1 

och 2. 

Datum 

(alla 2005) 

Utställning av informationsmaterialet om Tre Toppar 

Plats 

30 juni – 14 juli Idre - Idre Fjäll 

14 – 17 juli Idre - Kulturhuset 

18 - 29 juli Särna – Särna camping 

1 – 19 aug Älvdalen – Hotell Älvdalen 

20 aug – 3 sept Idre – Idre Fjäll 

4 – 30 sept Idre - Kommunalhuset 

Tabell 1. Översikt över utställningarna av informationsmaterialet om Tre 

Toppar under det utökade samrådet 

Formella tidiga samrådet 

Formella utökade 

samrådet 

Datum Översikt över informationstillfällen 

24 april 

2002 

Träff med Naturskyddsföreningens lokala nätverk 

31 okt 2002 Möte för information till Naturskyddsföreningen i 

Dalarna, arbetsutskottet 

2 sep 2004 Inledande samrådsmöte med länsstyrelsen 

20 sep 2004 Möte med Älvdalens kommuns översiktsplanegrupp 

21 sep 2004 Exkursion med företrädare för Friluftsfrämjandets 

Dalakrets 

28 sep 2004 Information till lokala företagare och Intresseföreningen 

5 okt 2004 Informationsmaterial lämnas till Naturskyddsföreningens 

kansli Mora, inbjudan till exkursion 

6 och 7 oktober 

2004 

Information till kommunfullmäktige i Älvdalens kommun 

2 nov 2004 Samrådsmöte med Idre sameby 

3 nov 2004 Uppföljande offentligt möte i Idre 

3 nov 2004 Exkursion med politiker och tjänstemän från Älvdalens 

kommun 

4 nov 2004 Samrådsmöte med Naturvårdsverket 

17 nov 2004 Information till Dalarnas riksdagsmän 

2-3 dec 2004 Information och diskussioner under konferens om 

fördjupad översiktsplan för norra delen av Älvdalens 

kommun 

8 dec 2004 Information till Region Dalarnas arbetsutskott 

25 jan 2005 Samtal om projektet med Naturskyddsföreningen i 

Mora 

21 juni 2005 Exkursion med SNF-medlemmar från hela landet. 

30 juni 2005 Öppet hus på Idre Fjäll 

14 juli 2005 Informationstillfälle Idre kulturhus 

18 juli 2005 Informationstillfälle Särna Camping 


1 aug 2005 Informationstillfälle på Hotell Älvdalen 

10 sep 2005 Exkursion med företrädare för SNF Dalarna och Fältbiologerna 

Gävle-Dala 

28 nov 2005 Information till länsstyrelsens styrelse 

24 jan 2006 Möte med företrädare för Idre sameby om de inkomne 

yttranden m.a.p. rennäring 

Tabell 2. Översikt över informationsmöten etc. april 2002- januari 2006 

5


Öppet hus på Idre Fjäll, Idre 

Torsdagen den 30 juni mellan klockan 16-19 hade allmänheten möjlighet att komma till Idre Fjäll och ta 

del av Tre Toppar-utställningen och utredningsmaterialet samt träffa projektets personal och lämna synpunkter 

(se tabell 3). En muntlig presentation av Tre Toppar hölls av Idre Fjälls dåvarande vd Lars Axelsson 

och marknadschef Joacim Johansson samt Anders Enetjärn från Enetjärn Natur AB. Utöver projektets 

personal närvarade ungefär 30 personer på träffen. Synpunkter och frågor som kom upp under dagen och 

kvällen redovisas i tabell 3. 

6 

Synpunkt/fråga Idre Fjälls kommentarer 

Finns det några exempel från 

glesbygd där liknande satsningar 

lyckats? Kan ni ge exempel på andra 

projekt som har fått en positiv 

effekt? 

Vilka alternativ finns till Tre Toppar? 

Finns inte någon annan satsning 

som skulle kunna ge samma effekt 

beträffande arbetstillfällen? 

Kan det utformas annorlunda? Andra 

geografiska alternativ? 

Kommer den befintliga anläggningen 

(Gränjesvålen) att få minskat 

underhåll genom att alla resurser 

läggs på Tre Toppar vid ett eventuellt 

byggande? Kommer Tre Toppar 

innebära en minskad satsning på 

befintlig anläggning? 

Kommer den planerade stolsliften 

att klara vindförhållandena på 

Städjan? 

Kommer marken i området skadas 

vid anläggandet? Till exempel genom 

körskador och markskador vid 

uppförandet av liftstolpar? 

En analys av andra glesbygdsregioner visar att de som har upplevt 

en positiv utveckling med en växande arbetsmarknad alla har 

det gemensamt, att man har byggt vidare eller satsat på det som 

bygden har bäst förutsättningar för och störst befintlig kunskap om. 

Det turistiska klustret i södra Jämtland och biltestningsverksamheten 

i Västerbottens och Norrbottens inland är goda exempel på detta. 

Idre Fjäll är en stiftelse som bildades för att skapa arbetstillfällen 

i bygden. Vår bedömning är att den bästa förutsättningen för att 

få en väl fungerande lokal arbetsmarknad är att bygga vidare på 

den kompetens och infrastruktur som finns i området. 

Det finns i dagsläget inget annat föreslaget projekt, som utan omfattande 

bidrag från samhället, kan skapa en motsvarande mängd 

arbetstillfällen. 

Tre Toppar främjar tillvaratagande av befintliga investeringar genom 

att nyttiggöra befintliga vintersportanläggningar istället för att 

dessa avvecklas. 

Andra utformningsalternativ har utretts och redovisats i samrådshandlingen 

(Tre Toppar – samhällsintresse, hänsyn och konsekvenser). 

Inget av de utredda alternativen bedöms kunna skapa en 

tillräckligt högkvalitativ skidprodukt för att uppfylla ändamålet med 

projektet. 

Nej, så är inte fallet. Den befintliga anläggningen underhålls även 

i fortsättningen kontinuerligt. Idre Fjäll är den delen av Tre Toppar 

som ska behålla sin nuvarande karaktär av familjeanläggning. De 

olika komponenterna av Tre Toppar riktar sig delvis till olika målgrupper 

och varje delkomponent blir därmed viktig för helheten. 

Ja, det visar de vindmätningar som har gjorts. 

Markskador är en aspekt som tagits upp i utredningen. I samrådshanlingen 

redovisar vi ett antal förslag för att minska skador vid 

anläggningsarbetet och återställa vegetationen där skador uppkommit. 

Bland annat ska en stor del av byggmaterialet flygas in 

med helikopter. 

Tabell 3. Muntliga synpunkter framförda vid Öppet hus på Idre Fjäll den 30 juni 2005 

Kan naturen skadas vid transporter 

i samband med olycksfall? 

Hur ser lavinrisken ut? Hur kommer 

miljön påverkas vid sprängning av 

laviner? 

Vad händer med satsningen på 

Himmeråsen? 

Är flyg en förutsättning för Tre Toppar? 

Kommer projektet till stånd 

utan flyg till Idre? 

Kommer uthyrningen av stugor på 

Idre Fjäll minska i och med att satsningen 

Tre Toppar innebär att fler 

bäddar byggs i området. 

Under vintertid på tjälad, snötäckt mark kommer transporter att ske 

med bandfordon såsom snöskoter eller vessla. Risken för slitage på 

markytan bedöms då som väldig liten. Sommartid föreligger samma 

eventuella problematik som idag dvs. en eventuell påverkan av 

transporter vid räddningsinsatser är inte direkt knutet till projektet. 

Idre Fjäll kommer dock att testa och utvärdera olika metoder 

för skonsamma passager av myrmark med terrängfordon. Den 

kunskap som byggs upp kommer användas vid sådana framtida 

behov. 

Lavinrisken är inte större än på andra fjäll i området. Idre Fjäll har 

inte undersökt hur miljön påverkas vid sprängning men kommer under 

den fortsatta planeringen att kontakta skidanläggningen i Åre 

som varje vinter spränger ett antal potentiella laviner. 

En representant för den entreprenör som projekterar på Himmeråsen 

svarar att projektet Himmelsfjäll avvaktar utgången av prövningen 

av Tre Toppar. 

Flyg är inte en förutsättning för Tre Toppar, dock är bättre kommunikationer 

till området av högsta vikt. Både i dagsläget för det 

befintliga Idre Fjäll och för en ökad turistsatsning som Tre Toppar. 

Tanken är att det ska bli precis tvärtom! Att fler väljer att åka hit 

eftersom området i och med Tre Toppar kommer att ha mer att 

erbjuda. Genom att stärka resmålet gynnas alla och tanken är att 

därigenom höja beläggningen på Idre Fjäll.

Utställning på Idre Fjäll, Idre 

Under två perioder i början respektive slutet av samrådsperioden 

fanns skärmutställningen och utredningsmaterial placerat i Idre Fjälls 

foajé, se tabell 1. Vid utställningsplatsen fanns även möjlighet att 

lämna synpunkter. För det ändamålet fanns ett förtryckt formulär, se 

bilaga 4. 

Utställning i Idre kulturhus, Idre 

Allmänheten informerades om utställningen genom affi schering i 

Idre, se bilaga 2. Ett allmänt informationstillfälle hölls den 14 juli 

kl. 15-17 då lokalen bemannades av projektets personal. Under hela 

utställningstiden fanns det möjlighet att lämna skriftliga synpunkter i 

en låda i lokalen. 

Utställning på Särna camping, Särna 

Allmänheten informerades om utställningen dels genom affi scher i 

Särna dels i en annons i Mora tidning, se bilaga 2. Lokalen var bemannad 

med projektets personal den 18 juli. På platsen fanns möjlighet 

att lämna skriftliga synpunkter på projektet. 

Utställning på Hotell Älvdalen, Älvdalen 


Älvdalen dels i en separat annons i Mora tidning, se bilaga 2. Den 

1 augusti mellan kl. 16-19 fanns Idre Fjälls personal på plats för att 

besvara frågor om projektet. 

Utställning på Kommunalhuset, Idre 


Idre dels genom annons i Fjällposten dels genom kungörelse i Mora 

tidning, se bilaga 2. 

Förbättrad skidupplevelse 

Skidområdet Tre Toppar 

kommer att erbjuda skidupplevelser 

av hög kvalitet genom 

långa, breda nedfarter i falllinjen 

och i perfekt fjällterräng. 

Detta är en ny produkt som 

ökar hela områdets attraktionskraft. 

Större attraktionskraft 

Skidupplevelserna attraherar 

fler åkare som sammantaget 

tillbringar fler dagar i 

backarna. Det totala antalet 

s.k. skiddagar ökar. 

. 

2.3 Information via projektets hemsida 

Utställningsmaterialet fanns även tillgängligt på Tre Toppars hemsida 

www.idre3toppar.se från den 30 juni och framåt. Där fanns det även 

möjlighet för läsaren att skicka in synpunkter digitalt. 

2.4 Exkursion i projektområdet 

Den 10 september besöktes Idre Fjäll av 13 personer från Naturskyddsföreningen 

i Dalarna för en heldagsexkursion i projektområdet. 

Projektledare Joacim Johansson, Idre Fjäll, samt Nora Skjernaa Hansen 

från Enetjärn Natur AB guidade. Syftet med exkursionen var att 

beskriva och diskutera projektplanerna i fält samt ta del av kunskaper 

från Naturskyddsföreningen. 

Fler gäster 

När fler människor 

tillbringar tid i skidområdet 

ökar försäljningen av 

liftkort och uthyrning av 

bäddar. Varje gäst lägger 

dessutom ut pengar på 

mat, aktiviteter och 

inköp i Idre och Särna. 

Ökad omsättning 

Gästernas utlägg på 

mat, service, 

boende, aktiviteter 

etc. leder till en 

markant ökad 

omsättning i företagen 

inom Idre och 

Särna. 

3. Idre Fjälls slutsatser om samrådet 

Resultatet av samrådet utgör ett underlag för färdigställandet av ansökan 

om tillåtlighet till projektet. Projektplanen och miljökonsekvensbeskrivningen 

(MKB) har ändrats och kompletterats i enlighet med 

vad som framgår av Idre Fjälls kommentarer till yttrandena som 

redovisas i kapitel 4. 

Sammanfattningsvis har det utökade samrådet inte lett till någon 

omfattande förändring av projektets planerade utformning eller genomförande. 

De inkomna synpunkterna har varit av en sådan karaktär 

att de har kunnat bemötas med mindre förändringar av projektförslaget. 

I sin ansökan har Idre Fjäll som ett resultat av samrådet bl.a. förtydligat 

hur frågan om alternativa utformningar och lokaliseringar 

har behandlats. Dessutom har det gjorts ett fl ertal förtydliganden av 

projektets konsekvenser för rennäringen. 

Ökad sysselsättning 

Ökad omsättning förutsätter 

mer personal 

samt ger utrymme för 

nya företag och entreprenörer. 

(Förhållandet 

mellan omsättning och 

sysselsättning är specifikt 

för varje bransch). 


Stabilisering och utveckling 

Ökad sysselsättning medför ökad 

befolkning, skatteintäkter till kommunen, 

fler kommunala tjänster, 

investeringar och ökad framtidstro 

och därmed en långsiktig positiv 

utveckling av Idre och Särna, både 

ekonomiskt och socialt. 

Figur 1. Figuren illustrerar tankesättet bakom Idre Fjälls kommentarer till de framkomna alternativförslagen. Figuren förtydligar varför kvalitén på den turistiska produkten är avgörande för samhällseffekterna. Skidupplevelsen 

används som exempel men samma resonemang kan även tillämpas på barmarksturismen. De alternativa lokaliseringar som har analyserats bedöms inte kunna bidra till att skapa en lika attraktiv skiddestination som huvudalternativet 

Tre Toppar och har därför valts bort 

7


4. Sammanfattning av inkomna yttranden 

I detta avsnitt redovisas ett sammandrag av de inkomna yttrandena 

följt av Idre Fjälls kommentarer. Under samrådstiden har 68 skriftliga 

yttranden inkommit, varav 45 från privatpersoner. Alla yttranden 

redovisas i sin helhet i bilaga 5 och bilaga 6. 

Synpunkterna i yttrandena från myndigheter och organisationer 

(bilaga 5) rör främst projektets motverkande av vissa miljömål och 

påverkan på ett Natura 2000-område. Dessutom påpekas det att 

alternativfrågan behöver belysas ytterligare. Flera av remissinstanserna 

har i sina yttranden tagit upp Tre Toppars konsekvenser för 

rennäringen i området. Det förekommer både positiva och negativa 

synpunkter på projektets genomförande. 

Den största delen av allmänhetens lämnade synpunkter (bilaga 6) 

rör frågan om fjället Städjans symbolvärde och behovet av lättillgänglig, 

orörd natur. I frågan om Tre Toppars förmåga att skapa arbetstillfällen 

är de inkomna yttranden från allmänheten övervägande 

positiva. 

Endast en mindre del av yttrandena från allmänheten rör Tre Toppars 

påverkan på Natura 2000-området. Bland allmänhetens yttranden 

förekommer också både positiva och negativa synpunkter. 

4.1 Myndigheter 

Naturvårdsverket 

Naturvårdsverket anser att projektet inte bör genomföras. Staten är 

markägare och Naturvårdsverket förvaltar berörd mark för naturvårdsändamål. 

Projektet anses oförenligt med ändamål och föreskrifter 

för naturreservatet samt med syftet för Natura 2000-området. 

Idre Fjälls kommentar: 

Idre Fjäll kommer att ansöka om tillstånd till verksamheten hos 

länsstyrelsen i enlighet med bestämmelsen i 7 kap 28a § Miljöbalken. 

Regeringen är samtidigt den instans som slutligen tar beslut om 

projektet kan ges tillåtlighet i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap 

29 §. Regeringens prövning av tillåtligheten är en övergripande bedömning 

om laglighet. I det fall regeringen godtar projektet kommer 

sedan länsstyrelsen att meddela det formella tillståndet och villkoren 

för verksamheten. Sedan följer flera tillståndprövningar som har till 

syfte att precisera villkoren för genomförandet av projektet i dess 

olika beståndsdelar. 

Prövningen av denna verksamhet skall ske med utgångspunkt i 

de tre kriterier som anges i 7 kap 29 § vilket innebär att tillstånd får 

lämnas om: 

1. det saknas alternativa lösningar, 

2. verksamheten måste genomföras av tvingande orsaker som har ett 

8 

väsentligt allmänintresse och 

3. åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade 

miljövärden så att syftet med att skydda det berörda området ändå 

kan tillgodoses. 

Idre Fjäll kommer att söka om dispens från reservatsföreskrifterna 

när projektet givits tillåtlighet och tillstånd. 

Fiskeriverket 

Fiskeriverket anser att sökanden i den kommande ansökan till Miljödomstolen 

bör utveckla hur vattenuttag för bl.a. tillverkning av 

konstsnö kan komma att påverka det allmänna fiskeintresset. Särskilt 

bör de kumulativa effekterna av redan befintliga uttag och kommande 

uttag beaktas. 

Eventuella effekter på fiskeintresset till följd av grumlingar och övrig 

påverkan vid anläggandet av nedfarter, liftar, eventuella vägar och 

vägtrummor i berörda vatten bör belysas. Ett kontrollprogram över 

verksamhetens påverkan på fiskeintresset bör upprättas. 


Vattenuttag planeras inte att ske från bäckar i området såsom Foskan, 

utan från Burusjön och troligen från Fjätern. Fiskeriverkets synpunkter 

kommer att beaktas i samband med framtida ansökan om 

vattendom för varje enskild vattenverksamhet inom Tre Toppar och 

tillhörande prövningar i Miljödomstolen. Ett kontrollprogram över 

verksamhetens påverkan på fiskeintresset kommer att upprättas. 

Länsstyrelsen Jämtlands län 

Länsstyrelsen påtalar att ”den samiska kulturens fortlevnad måste garanteras 

och därmed den intimt sammankopplade renskötseln. Därför 

måste förutsättningarna för rennäringen säkras både vad det gäller 

åretrunt- och vinterbetesmarker som är av avgörande betydelse för 

möjligheterna för näringens bedrivande”. Översiktsplanen nämns som 

ett lämpligt dokument för att överväga skyddsbehovet och förutsättningarna 

för rennäringens bedrivande i Älvdalens kommun. 

Länsstyrelsen understryker att särskilt viktiga områden för renskötseln, 

dvs. kärnområden och strategiska platser också är av riksintresse 

samt att ”...enligt rennäringsfunktionen är det av yttersta vikt 

att planer, projekt och program beskriver hur den avser att tillgodose 

rennäringens riksintressen, beaktar samebyarna som sakägare samt att 

förutsättningar ges för renskötselns bedrivande i kommunen i motsvarande 

omfattning som tidigare.” 


Projektets betydelse för Idre samebys fortsatta användning av projektområdet 

och hela området kring Städjan har förtydligats i MKB, 

kap 9, 11 och 12. Det har dessutom förtydligats att kompensation, 

bl.a. genom nya betesmarker föreslås som ett villkor för tillstånd till 

projektet. Efter det formella samrådet fortsätter Idre Fjäll ha kontakt 

med Idre sameby. 

Älvdalens kommun 

Kommunen avstår från yttrande över Tre Toppar med hänvisning till 

att arbete pågår med kommunens översiktsplan för norra kommundelen. 

4.2 Organisationer och företag 

Region Dalarna 

Region Dalarna yttrar sig över projektets utvecklingsaspekter. De ser 

frågan om Tre Toppar som en länsutvecklingsfråga med ett stort samhällsintresse. 

Ett säkrande och en ökning av arbetstillfällen i norra 

Dalarna betyder med största säkerhet mycket för länets utvecklingskraft 

i stort och kanske även för befolkningsutvecklingen. 

Yttrandet belyser att turismen är en tillväxtbransch av betydande 

intresse för länet. Region Dalarna anser att Tre Toppar har en stor 

näringspolitisk betydelse. Vidare understryks vikten av balans i den 

lokala och regionala utvecklingen. Tre Toppar har en strategisk betydelse 

för den framtida utvecklingen i närområdet och i länet i stort. 

Yttrandet framhåller att hållbar utveckling måste vara en ledstjärna i 

utvecklingsarbetet. 

Yttrandet sammanfattas i följande citat: ”Region Dalarna finner att 

projektet Tre Toppar har klara positiva effekter på sysselsättningen 

och utvecklingskraften i norra länsdelen och i Dalarna i stort. Region 

Dalarna ställer sig därför positiv till att projektet genomförs.” 

Friluftsfrämjandet Riksorganisationen 

Friluftsfrämjandets riksorganisation efterlyser att konsekvenserna av 

alternativa handlingsvägar fördjupas ytterligare. Friluftsfrämjandets 

styrelse framhåller att Stiftelsen Idre Fjäll noga och fortlöpande bör 

följa upp att skador på naturen vid pågående utvecklingsarbeten på 

anläggningen minimeras och fortlöpande åtgärdas. 

Vid en eventuell utbyggnad av Tre Toppar anser Friluftsfrämjandet 

att Idre Fjäll fortlöpande bör bevaka att: 

• natur– och friluftsvärdena i gammelskogen runt Städjan behålls 

• upplevelsen av orördhet runt Städjan behålls 

• Städjans profil behålls 

• generöst tilltagna arealer gammelskog avsätts som ersättning för 

den skog som måste ianspråktas för den tilltänkta exploateringen i 

nuvarande naturreservat och att ersättningsarealen väljs så att den 

blir en verklig kompensation 

• övriga ingrepp i naturen och gammelskogen minimeras 


Projektförslaget innefattar skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder 

som täcker de områden Friluftsfrämjandet önskar att Stiftelsen Idre 

Fjäll bevakar. Inga liftar, toppstationer eller andra delar av anläggningen 

kommer att förläggas uppe på Städjans krona eller sadel.

Städjans profil kommer därmed inte att förändras. Detta innebär 

att de ur besök-, frilufts- och symbolsynpunkt viktigaste delarna av 

naturreservatet inte kommer att tas i anspråk för projektet. 

För tillfället pågår det på Idre Fjäll en kunskapsuppbyggnad kring 

och utvärdering av metoder för att reparera och förebygga skador på 

markskiktet och revegetera skadade ytor så som befintliga pister. 

Påverkan på livsmiljön Västlig taiga kommer enligt förslaget 

(MKB kap 12) att kompenseras med naturskydd av gamla barrskogsområden 

i Navardalen och Slagebäcken-Björnklinkåsen. 

Miljökonsekvensbeskrivningen kompletteras med en utförligare 

redogörelse av hur alternativ har behandlats i utredningen. 

Friluftsfrämjandet Dalarna 

Friluftsfrämjandet Dalarna önskar framföra att utbyggnad av fasta 

installationer på Städjans kalfjällsytor inte är önskvärda, likaså bör 

störningar av tystnaden i Foskdalen undvikas. 

De anser att alternativ till det rekommenderade förslaget inte är 

tillräckligt redovisade och efterfrågar utförligare beskrivning samt 

kvantifierade effekter av dessa utformningsalternativ. 

Friluftsfrämjandet föreslår att ett ytterligare alternativ ska belysas 

i samrådshandlingen. Detta förslag innebär en vidareutveckling av 

backar och bebyggelse på Fjätervålens östra sida ovanför länsvägen. 

Idre Fjäll och Fjätervålen skulle kunna samverka och förbindas med 

en busspendel. En sådan pendel bedöms ge lägre kostnad än transportliftar. 

Dessutom efterlyses en beskrivning av hur logi och service i Särna 

bättre skulle kunna betjäna fjällturisterna, exempelvis med morgon- 

och kvällsbussar till Idre Fjäll och Fjätervålen. 


Synpunkten angående alternativ kommer att beaktas i det fortsatta 

arbetet. Miljökonsekvensbeskrivningen har kompletterats med en 

utförligare redogörelse för behandlingen av alternativfrågan. I miljökonsekvensbeskrivning 

görs även ett försök att kvantifiera alternativen. 

Det är Idre Fjälls bedömning att det föreslagna alternativet med 

en utveckling av nedfarter på Fjätervålens östra sida samt busspendel 

mellan Idre Fjäll och Fjätervålen inte kan tillhandahålla den typen 

av högkvalitativ skidupplevelse som Tre Toppar eftersträvar. Därmed 

skulle projektet inte kunna lyckas uppnå ändamålet om ökad sysselsättning 

i regionen, se figur 1. Detta alternativ redovisas således inte. 

Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) 

SNF framför att planerna står i direkt strid med reservatets syfte och 

bestämmelser samt med EU:s bägge naturskyddsdirektiv, Fågeldirektivet 

och Art-och habitatdirektivet. SNF anser att prioriterade livsmiljöer 

enligt EU:s Art- och habitatdirektiv kommer att skadas i stor 

omfattning och att upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus 

försvåras. 

SNF menar att projektet inte kan anses tillåtligt eftersom det inte 

har visats i samrådsunderlaget att alternativ saknas och att genomförande 

av projektet är av allt överskuggande samhällsintresse. Det 

föreligger därmed enligt SNF inte skäl att medge undantag från 

direktiven. 

Ingrepp i den känsliga fjällnaturen anses komma att försvåra arbetet 

med de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen för fjällen. 

SNF framhåller att tänkbara alternativ till Tre Toppar redovisas 

(för) kortfattat i samrådsunderlaget. 

SNF önskar istället för Tre Toppar en satsning på andra former av 

turism som inte innebär ny storskalig exploatering av naturområden. 

Föreningen menar att den planerade anläggningen skulle medföra 

irreversibla och mycket omfattande skador på naturmiljön, spoliera 

den orörda karaktären i området och skada Städjans symbolvärde 

samt innebära stora störningar för det rörliga friluftslivet och rennäringen. 


Alla tre yttranden från SNF (riksorganisationen, Dalarna och Mora) 

kommenteras samlat efter sammanfattningen av yttrandet från SNF 

Mora. 

Naturskyddsföreningen Dalarna (SNF Dalarna) 

SNF Dalarna konstaterar att Städjan och Foskdalen är skyddade 

som Natura 2000-område och naturreservat samt att Sverige har ett 

särskilt ansvar att bevara unika livsmiljöer som Västlig taiga och Aapamyr. 

Projektet anses motverka de nationella miljömålen Storslagen 

Fjällmiljö och Levande Skogar. 

Projektet anses komma att förändra Städjans utseende samt livsmiljöer 

för växter och djur. SNF Dalarna påpekar att naturens processer 

med återhämtning från markskador och skapande av död ved sker 

långsamt i området och att de skador som Tre Toppar medför genom 

avverkning därför bör betecknas som bestående. 

SNF Dalarna menar i sitt yttrande att ekologisk upplevelseturism 

är framtiden. De påpekar att Städjan kallas Dalarnas heliga berg och 

att Foskdalen är en unik dalgång med mycket liten påverkan av människan. 

Städjan och Foskdalen bör därför bevaras orörda enligt SNF 

Dalarna. 


Alla tre yttranden från SNF (riksorganisationen, Dalarna och Mora) 

kommenteras samlat efter sammanfattningen av yttrandet från SNF 

Mora. 

Naturskyddsföreningen Mora (SNF Mora) 

Ståndpunkten från Naturskyddsföreningen i Mora är att inga liftar 

eller nedfarter ska byggas varken på Städjan eller på Fjätervålen. 

Projektets påverkan på naturmiljöer inom Natura 2000-området, 

särkilt på habitaten Västlig taiga och Aapamyr anses inte förenligt 

med långsiktig naturvård. Yttrandet tar även upp att Tre Toppar 


motverkar de nationella miljömålen Levande skogar och Storslagen 

fjällmiljö. 

De undantag för intrång i ett Natura 2000-område som medges i 

lagstiftningen anses inte uppfyllas av projektet. SNF Mora kommenterar 

dessa undantag och påtalar att alternativa lösningar finns, t.ex. i 

form av en utveckling av småskalig turism i området, att skidåkning 

inte kan anses vara ett stort samhällsintresse och arbetstillfällena kan 

skapas på annat sätt. 

Det påtalas som en stor brist i underlaget att ingen grundlig inventering 

av lavar, mossor och insekter i området har genomförts. SNF 

Mora menar att denna brist bör åtgärdas. 

Idre Fjälls kommentar till alla yttranden från SNF: 

Om tillåtlighet: andra alternativ än huvudalternativet har utretts men 

inte funnits uppfylla syftet med projektet. Verksamhetsutövaren Idre 

Fjäll saknar därför alternativa sätt att genomföra utvecklingen med 

utgångspunkt från befintlig anläggning, kompetens, marknadsförhållanden 

etc. 

Huruvida betydelsen av projektet kan utgöra ”tvingande orsakar 

som har ett väsentligt allmänintresse” (MB kap 7 § 29) är en fråga för 

tillåtlighetsprövningen. Idre Fjälls bedömning utifrån de utredningar 

som har gjorts är att projektet utgör ett mycket stort allmänintresse. 

Mål för den ekonomiska och sociala politiken kan betraktas som allmänt 

intresse och till denna kategori kan regionalpolitik hänföras. 

Om habitat: påverkan på naturtypen Västlig taiga bedöms som 

betydande. Ca 46 ha skog kommer att avverkas och utöver detta tillkommer 

indirekta effekter i form av kant- och fragmenteringseffekter 

som totalt utgör ca 80 ha. Tillsammans utgör habitatförändringarna 

126 ha, vilket motsvarar ungefär 0,4 % av Natura 2000-områdets ca 

30 000 ha Västlig taiga. Påverkan på Västlig taiga föreslås kompenseras 

med skydd och delvis skötsel av ca 1 500 ha skog i Navardalen 

och Slagebäcken-Björnklinkåsen. 

Påverkan på naturtypen Aapamyr bedöms som måttlig. Ett större 

våtmarksområde av denna habitattyp kommer att påverkas inom 

projektområdet genom att det passeras med en stolslift. Den direkta 

påverkan på habitatet inskränker sig till angöringspunkterna (ca 

två-tre stycken) för liftstolparna samt de skador som trots omfattande 

hänsyn kan uppstå under byggtiden. Konsekvenserna blir att 

ca 500 m 2 (0,05 ha) mark tas i anspråk och går förlorade som habitat. 

Påverkan på Aapamyr föreslås kompenseras med skydd av ca 150 ha 

våtmark i Slagebäcken-Björnklinkåsen. 

Om miljömål: för miljömålet Storslagen fjällmiljö anges att fjällen 

ska ha en hög grad av ursprunglighet vad det gäller biologisk mångfald, 

upplevelsesvärden samt natur- och kulturvärden. Verksamhet i 

fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden så att en hållbar utveckling 

främjas. Städjan–Nipfjället är ett värdefullt område med ett 

långsiktigt skydd. Tre Toppar berör endast en liten del av reservatet 

och de mest ursprungliga och värdefulla delarna av reservatet kommer 

att förbli orörda. Verksamheten kommer att bedrivas med hänsyn 

9


till ovan nämnda värden. Dessa hänsynstaganden finns beskrivna i 

miljökonsekvensbeskrivningen kap 10. 

Anläggningen, utan kompensationsåtgärder, motverkar miljökvalitetsmålet 

Levande skogar eftersom värdefulla skogsmiljöer avverkas 

och skogshabitatet fragmenteras. I projektbeskrivningen föreslås därför 

ett antal åtgärder som ska kompensera för denna påverkan. Skogsområden 

med höga naturvärden som idag inte innehar ett naturskydd 

kommer att skyddas som reservat samt ingå i nätverket Natura 2000. 

Miljökvalitetsmålet Levande skogar innebär även att skogens betydelse 

för naturupplevelser och friluftsliv ska tas tillvara. Denna aspekt 

är en viktig del av Tre Toppar och projektet bidrar i denna del till 

måluppfyllelse. 

Skogsbestånden i Foskdalen är präglade av gamla avverkningar, 

därigenom har Foskdalen inte den ursprunglighet som andra områden 

i närheten även om naturvärdena är höga. Möjligheten att dra 

vägar i området kommer inte att utnyttjas av hänsyn till områdets 

ostördhet. 

Att Städjan inte längre kommer att vara orörd är en av konsekvenserna 

av Tre Toppar. Dock kommer varken Städjans krona eller sadel 

att tas i anspråk för Tre Toppar av hänsyn till fjällets symbolvärde. 

Miljökonsekvensbeskrivningen har efter samrådet kompletterats 

med utförligare beskrivning av lokaliseringsalternativ. Även alternativ 

i form av andra turistsatsningar har utretts ytterligare. En satsning på 

s.k. ekoturism har inte bedömts vara något alternativ till Tre Toppar 

då ändamålen med projektet, ”att för överskådlig framtid stödja 

utvecklingen av en väl fungerande lokal arbetsmarknad, service och 

välfärd samt ett attraktivt boende i nordvästra Dalarnas glesbygd” inte 

ansetts möjligt att uppfylla med denna lösning. I övrigt hänvisas till 

avsnittet om alternativ i miljökonsekvensbeskrivningens kap. 4. 

Fältbiologerna 

Fältbiologerna påtalar att projektområdet innehar naturskydd och att 

inga liftar eller nedfarter bör byggas på Städjan. Fältbiologerna anser 

att stugbyn Städjanvallen inte bör förläggas inom naturreservatet av 

hänsyn till den skog som måste avverkas. I planeringen för stugbyn 

anses det finnas allvarliga brister i miljökonsekvensbeskrivningen, 

t.ex. redovisas inte viktiga fakta kring hur vattenförsörjning och avlopp 

är tänkt att lösas i underlaget. 

Yttrandet påtalar risken för erosion eftersom marklagret ovan 

trädgränsen är tunt och därmed erosionskänsligt. Fältbiologerna 

anser dessutom att det är ovisst hur stora mängder konstsnö påverkar 

markskiktet. 

Fältbiologerna understryker att tystnaden i Foskdalen skulle 

påverkas negativt av nedfarter och liftar på Städjans ostsida samt 

transportlift genom Foskdalen. Påverkan på djurliv och mikroklimat 

anses bli betydande. Den rödlistade arten varglav som förekommer i 

Foskdalen befaras bli negativt påverkad av Tre Toppar. 

Yttrandet uttrycker en oro för att Städjan privatiseras av Idre Fjäll, 

10 

t.ex. att en del av området runt Städjan kommer att vara reserverat 

för Idre Fjälls betalande kunder. Fältbiologerna ser i stället gärna mer 

naturnära friluftsliv i berört område. 


Bägge yttranden från Fältbiologerna (riksorganisationen och Gävle- 

Dala) kommenteras samlat efter sammanfattningen av yttrandet från 

Fältbiologerna Gävle-Dala. 

Fältbiologerna Gävle–Dala 

Intrång i områden som är skyddade både som Natura 2000-område 

och naturreservat innebär enligt Fältbiologerna Gävle-Dala en 

urholkning av skyddade områdens värde. Påpekar att Sverige har 

särskilt ansvar för att bevara naturtypen Västlig taiga och att projektet 

Tre Toppar inte har ett ”totalt och allt överskuggande samhällsintresse”. 

Fältbiologerna Gävle-Dala menar att projektet medför en utveckling 

motsatt de nationella miljömålen Levande skogar och Storslagen 

fjällmiljö. 

Effekterna av Tre Toppar bedöms bli markanta i Foskdalen. Uppkomna 

skador genom avverkning bör enligt yttrandet betecknas som 

bestående för all framtid. De störningar i miljön som kommer att 

uppstå genom skidnedfarternas närvaro på Städjans ostsluttning och 

Fjätervålens västsluttning samt liftförbindelserna bedöms bli mycket 

stora. I stort sett hela Foskdalens karaktär anses bli direkt påverkad 

och naturupplevelsen därmed förstörd. 

Idre Fjälls kommentar till alla yttranden från Fältbiologerna: 

Frågan om allmänintresset är en fråga för regeringens tillåtlighetsprövning. 

Mål för den ekonomiska och sociala politiken kan betraktas 

som allmänt intresse och till denna kategori kan regionalpolitik 

hänföras. Projektet skapar goda förutsättningar för att skapa trygga 

arbetstillfällen och vända den negativa befolkningstrenden och får 

därmed anses vara en angelägen utbyggnad i sammanhanget. Idre 

Fjälls bedömning utifrån de utredningar som gjorts är att projektet 

utgör ett mycket stort allmänt intresse. 

Påverkan på prioriterade och ej prioriterade habitat som finns inom 

projektområdet ska kompenseras och Idre Fjäll har föreslagit ett antal 

markområden för detta ändamål. De påverkade habitaten ersätts 

enligt riktlinjerna från EU-kommissionen. Riktlinjerna säger bl.a. att 

kompensationen bör inriktas på, i jämförbara proportioner, de livsmiljöer 

och de arter som påverkas negativt. 

Resultatet av den landskapsanalys som har gjorts visar att projektområdet 

med avseende på de flesta analyserade variablerna, till exempel 

topografi och naturtyper är jämförbart med det omgivande landskapet. 

Jämförbarheten gäller också med avseende på områden som är 

av riksintresse för naturvård och områden med naturskydd. De flesta 

arter och habitat som finns utpekade för projektområdet finns således 

även väl representerat i andra delar av Natura 2000-området. Den 

långsiktiga överlevnaden i form av livskraftiga populationer för de 

arter som lever i området bedöms därför inte påverkas av projektet. 

Idre Fjäll noterar Fältbiologernas synpunkter beträffande bebyggelse 

inom naturreservatet. Den färdigställda miljökonsekvensbeskrivningen 

och den tekniska beskrivningen innehåller en mer detaljerad 

beskrivning av den tänkta bebyggelsen vid Städjanvallen och av 

anläggningsförfarandet. 

Idre Fjäll vill upplysa om att det kommer studeras längre fram i 

projekteringen hur byggnationen skall utföras i detalj. I detta första 

skede, inför ansökan om tillstånd till hela Tre Toppar, har Idre Fjäll 

valt att huvudsakligen belysa frågan om lokalisering. Om tillåtlighet 

och tillstånd beviljas kommer flera detaljprövningar att följa, bl.a. om 

Städjanvallens utformning. 

Idre Fjäll är medvetet om att Städjanvallen inte kan anläggas utan 

en ingående planering av bl.a. tekniska utformningsfrågor. Den 

fortsatta planeringen kommer troligen att ske i form av en kommunal 

detaljplan. I det skedet kommer det krävas ett utförligt arbete för att 

få reda på var kunskapsfronten ligger beträffande frågor om uthållighet 

i vattenförsörjning och avloppshantering. Det är redan idag 

klart att Städjanvallen inte avses byggas för biltrafik annat än för viss 

försörjning. 

Miljökonsekvenserna av Tre Toppar bedöms och beskrivs utifrån 

dagslägets kunskapsnivå. I takt med att projektet fortskrider kommer 

fortsatt utredningsarbete att leda till fördjupade kunskaper. Detta 

medför med största sannolikhet vissa ändringar och tillägg för att 

ytterligare minska projektets negativa miljökonsekvenser. 

Det är viktigt att betona att hela naturreservatet fortfarande ska 

vara tillgängligt för allmänheten även när anläggningen Tre Toppar 

finns på plats. Tillgängligheten förbättras i och med att det blir möjligt 

att uppleva vyn från Städjans topp efter endast en kort vandring 

genom att först att ta liften upp till platån på Städjans västsida, även 

på sommaren. 

För miljömålet Storslagen fjällmiljö anges att fjällen ska ha en hög 

grad av ursprunglighet vad det gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden 

samt natur- och kulturvärden. Verksamhet i fjällen ska bedrivas 

med hänsyn till dessa värden så att en hållbar utveckling främjas. 

Städjan–Nipfjället är ett värdefullt område med ett långsiktigt skydd 

och den föreslagna verksamheten kommer att bedrivas med hänsyn 

till ovan nämnda värden. I sammanhanget vill Idre Fjäll belysa att Tre 

Toppar endast berör en liten del av naturreservatet Städjan-Nipfjället 

och de mest ursprungliga och värdefulla delarna av reservatet kommer 

dessutom att förbli orörda. 

Möjligheten att förbinda transportliften i Foskdalen med en ny 

bilväg från det nuvarande vägslutet vid Foskdalsvallen kommer inte 

att utnyttjas av hänsyn till områdets ostördhet. Foskdalen kommer 

därmed även fortsättningsvis att vara ett väglöst område.

Samernas Riksförbund (SSR) 

SSR konstaterar att den planerade anläggningen innebär att rennäringen 

påverkas på ett mycket påtagligt sätt. Projektområdet ligger i 

ett område som är väldigt viktigt för rennäringen. För att rennäringen 

även fortsättningsvis ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt är det 

viktigt att samebyns åsikter beaktas och tillmötesgås. 

Det anses dessutom viktigt att hitta former för uppföljning mellan 

samebyn och verksamhetsutövaren så det går att göra förändringar 

som vid en senare tidpunkt visar sig vara nödvändiga. Det är nämligen 

först när anläggningen finns på plats som dess påverkan på renar 

och renskötsel visar sig. 

SSR anför att eftersom Idre sameby förlorat mark genom rättsprocesser 

är det särskilt viktigt att samebyn garanteras långsiktiga lösningar 

för sitt renbete. 

Det understryks att renens naturliga strövningar följer naturens 

förutsättningar och att det därmed är svårt att hindra renarna från 

att röra sig i vissa områden. Att hålla undan renarna från ett område 

kan därför medföra betydande merarbete för renskötarna och störd 

betesro för renarna. 

Barmarksturismens effekter för rennäringen måste enligt yttrandet 

utredas närmare så att dess konsekvenser för renskötseln klargörs. 


Projektets påverkan på rennäringen föreslås huvudsakligen kompenseras 

med en omdisponering av marker. Synpunkten angående 

barmarksturismens effekter har beaktas genom att dessa förtydligats i 

miljökonsekvensbeskrivningen. På samma sätt har också konsekvenserna 

av renarnas naturliga strövningar förtydligats i underlaget för 

ansökan om tillstånd. 

Sametinget 

Sametinget upplyser i sitt yttrande om skyddet för rennäringen och 

renskötselrätten. Det påtalas i yttrandet att så länge renskötselrätten 

inte exproprieras så har Idre Sameby rätt att ha renar i området. 

Den planerade anläggningen ligger mitt på en naturlig flyttväg 

för renarna dit renarna självmant drar sig, så det är ofrånkomligt att 

en del renar kommer att finnas i området. Det kan även vara så att 

samebyn p.g.a. oförutsedda anledningar är tvungna att även fortsättningsvis 

flytta förbi området. I samrådsunderlaget saknas en redogörelse 

för vilka åtgärder som då ska vidtas. Sametinget lyfter fram att 

både rennäringen och andra intressen måste visa varandra hänsyn i 

sitt näringsutövande. 

Sametinget önskar att de inskränkningar projektet innebär för 

Samebyns möjlighet att nyttja övriga delar i sin renskötselrätt t.ex. 

jakt och fiske utreds. Det poängteras att ett förändrat klimat, som 

beskrivet i samrådshandlingens klimatscenario, får konsekvenser även 

för rennäringen, vilket kan behövas has i åtanke vid diskussion om 

alternativa betesområden. 

Projektet kommer enligt yttrandet att motverka miljömålet Stor- 

slagen fjällmiljö i den bemärkelsen att det för att behålla fjällmiljöns 

karaktär av betespräglat storslaget landskap med vidsträckta sammanhängande 

områden, förutsätts att renbete möjliggörs. 

Sametinget menar att de förslag till kompensation som presenteras 

är omfattande och kostsamma samt att konsekvenserna av dessa inte 

är tillräckligt belysta. Huruvida förslagen är praktiskt genomförbara 

och likvärdiga med nuvarande markanvändning anses inte framgå 

tillräckligt tydligt i samrådshandlingen. 

Yttrandet uppmärksammar också att det i samrådsunderlaget saknas 

”det faktum att riksintresseområden för rennäringen går förlorade 

och inte ersätts. De betesområden som föreslås som kompensation är 

inte av riksintresse idag och uppfyller därför sannolikt inte de urvalskriterier 

som ställts upp för framtagandet av riksintresse för rennäringen”. 

Det är dessutom ett krav att eventuella ersättningsmarker är sammanhängande 

för att det ska vara möjligt att bedriva renskötsel. 


Idre Fjäll tillmötesgår Sametingets synpunkter gällande uppföljning 

av huruvida kompensationsområdena i praktiken kompenserar för de 

faktiska skadorna på rennäringen. I uppföljningsfasen kommer det att 

finnas möjlighet att justera kompensationen. Projektägaren ansvarar 

för de kostnader kompensationsåtgärderna innebär. 

Klimatmässigt skiljer sig inte de nya vinterbetesmarkerna väsentligt 

från de gamla. 

Synpunkten att renar kan och kommer att vistas i projektområdet 

har förtydligats i miljökonsekvensbeskrivningen och kommer att beaktas 

i det fortsatta arbetet. Idre sameby har ingen jakt eller fiskerätt i 

naturreservatet Städjan-Nipfjället. 

Idre Nya Sameby (Idre sameby) 

Idre sameby vill med sitt yttrande förtydliga att alla kompensationer, 

kostnader för flytt, marklösningar etc. måste ske genom en långsiktigt 

hållbar lösning och utan kostnader för samebyn. Samebyn anser att 

barmarksturismen ej framhållits i projektplanerna utan fokus har lagts 

på själva liftsystemet. 

Idre sameby påtalar att projektägaren måste beakta att det trots en 

omdisponering av markerna kan och kommer renar att vistas i området. 

Samebyn har, även vid en utbyggnad rätt att använda området 

som renbete och flyttningsväg. Den föreslagna, nya flyttvägen är 

oprövad och ingen vet därför hur den kommer att fungera i praktiken. 

I utredningen har omdisponeringen av markerna enligt yttrandet 

endast beaktat kompensation för vinterbete. Den störning som sker 

vid barmarksbete samt det betesbortfall en utbyggnad medför har ej 

beaktats och dessutom saknas det kompensationsåtgärder för detta i 

utredningen. 

Idre sameby framhåller att: 

• Det är många renstängsel som måste flyttas vid genomförande av 

kompensationsåtgärderna. 

• Förutom de stora markägarna Sveaskog och Särna-Idre Besparingsskog 

berörs även andra markägare av en omdisponering av 

markerna. 

• Alla de privata markägarna har lika stor betydelse vid fråga om 

renbete. Det går inte att bedriva renskötsel i ett område där en 

liten markägare mitt i ett större område nekar rätten till upplåtelse 

av marken. 

• Det saknas uppgifter om den betydande påverkan som sker på 

bland annat renbetet, dvs. marktäcket, vid nedfarter, liftar, eventuella 

byggnader osv. 

Beträffande den tabellen i kap 11 som sammanfattar Tre Toppars 

påverkan på diverse värden påpekar samebyn att värdet av betesro 

felaktigt har bedömts endast vara måttligt. Samebyn anser att värdet 

av betesro är betydande. 

Samebyn är i övrigt skeptisk till förslaget om lokal förvaltning av 

naturreservatet samt negativ till den föreslagna naturvårdsbränningen 

i Foskdalen, eftersom ”detta innebär bl.a. att det sköra marktäcke av 

renlav kommer att försvinna och möjligheten till bete förhindras”. 


Under den fortsatta projekteringen kommer Idre Samebys önskemål 

att utredas och i möjligaste mån tillgodoses. Idre Fjäll har en dialog 

med samebyn om dessa frågor. 

Om kompensation: av miljökonsekvensbeskrivningen framgår det 

att rennäringens villkor ska ingå i det regeringsbeslut om tillåtlighet 

som kommer att avse Tre Toppar. Det gäller även behovet av uppföljning 

och eventuell anpassning av kompensationen till den faktiska 

påverkan av Tre Toppar. Säkerställandet av kompensation för samebyn 

föreslås således som ett villkor för tillstånd till projektet. 

Miljökonsekvensbeskrivningen har förtydligats med avseende på 

osäkerheten kring hur nya flyttleder fungerar i praktiken. Detsamma 

gäller effekter av barmarksturism och det av samebyn påtalade nyttjandet 

av projektområdet, såsom renbete och flyttningsväg vid vissa 

specifika förhållanden, samt det faktum att även betydliga sträckor av 

renstängsel behöver flyttas. 

Beträffande beskrivningen av betesro i samrådsunderlaget är det en 

missuppfattning att värdet av betesro skulle ha bedömts som måttligt, 

det är istället omfattningen av påverkan på betesron i området som 

klassats som måttlig. Detta har förtydligats i tabellen i kap 11. 

Särna-Idre Besparingsskog 


Särna-Idre Besparingsskog konstaterar i sitt yttrande att fler och fler 

personer flyttar från området. För att norra Dalarna skall klara överlevnaden 

krävs nya satsningar i området. Den enda större näring som 

kan expandera är turistnäringen, andra områden har i bästa fall enbart 

marginella möjligheter att utvecklas. Särna-Idre Besparingsskog ställer 

sig därför positiv till en utbyggnad av Tre Toppar. 

11


Besparingsskogen har diskuterat att upplåta marker väster om 

älven (norr om vägen mellan Särna och Mörkret) för renbete, men är 

i nuläget inte beredda att släppa ytterligare marker för det ändamålet. 

Det understryks att inga avtal finns idag. 

Besparingsskogens erfarenhet är att t.ex. kraftledningar och liftar 

inte tycks utgöra några hinder för renarna. Besparingsskogen anser 

därför att det bör finnas möjlighet för att renarna kan ha kvar samma 

flyttleder som idag. 

Särna-Idre Besparingsskog ställer sig positiv till förslaget om att 

medverka som part vid en eventuell lokal förvaltning av Städjan-Nipfjällets 

naturreservat men påtalar att ett eventuellt förvaltningsavtal 

skall ske på ett affärsmässigt vis. 


Sammansättningen av kompensationen för påverkan på rennäringen 

kommer att bli en central fråga i den vidare processen eftersom det är 

en förutsättning för Tre Toppar. Slutligen är det en fråga för regeringen 

att säkerställa samebyns långsiktiga tillgång till nya betesmarker. 

Det är inte en realistisk möjlighet att samerna nyttjar samma flyttled 

för renarna som i dag när Tre Toppar är i funktion. Renhjordarnas 

passage av nedfarter, anläggningar etc. skulle medföra konkreta konflikter 

som ingen av parterna är intresserade av. 

Sveaskog Förvaltnings AB 

Sveaskog Förvaltnings AB motsätter sig förslaget att området Slagebäcken-Björnklinkåsen 

på bolagets fastighet ska reservatsbildas som 

kompensationsåtgärd. De hänvisar till att området inte ingår i länsstyrelsens 

rapport 5339 ”Skyddsvärda statliga skogar och urskogsartade 

skogar” och därmed inte bedöms hålla naturvärden som motiverar 

bildande av naturreservat. 

Sveaskog Förvaltnings AB framhåller att den omdisposition av 

renbetet som beskrivs i samrådshandlingen och berör bolagets marker 

förutsätts regleras i nyttjanderättsavtal och föregås av sedvanliga 

förhandlingar kring villkoren i avtalet. En utbyggnad av projektet 

kommer enligt yttrandet att påverka bolagets närbelägna marker öster 

om projektområdet men omfattning och konsekvens av detta är ännu 

svårt att överblicka. 


Huruvida en del av Sveaskogs mark i området är lämplig som kompensation 

blir en myndighetsfråga i den vidare processen. 

Dalarnas Ornitologiska förening 

Yttrandet från Dalarnas Ornitologiska förening framhåller att projektområdet 

bör ha kvar sitt skydd utan intrång. Det skogsparti med 

Västlig taiga som berörs är enligt yttrandet en del i ett unikt område. 

Föreningen påtalar att här finns gott om tretåig hackspett, ugglor, 

korsnäbbar, mesar m.m. 

Föreningen understryker att även om Tre Toppar skonar miljön så 

mycket som möjligt kommer skogen aldrig att kunna återställas till 

12 

fullo. 


Tre Toppar-området utgör en mycket liten del av det 30 000 ha stora 

sammanhängande, utpekade barrskogsområdet inom Natura 2000området 

Långfjället-Städjan-Nipfjället. Alla arter och habitat som 

finns utpekade för detta Natura 2000-område finns även i de andra 

stora Natura 2000-områdena i det omgivande landskapet, med undantag 

från fjällpipare som endast är utpekat för detta Natura 2000område. 

Inga fågelpopulationers långsiktiga bevarandestatus bedöms 

påverkas av projektet, dvs. inte heller populationen av fjällpipare. 

Svenska turistföreningen (STF) 

STF instämmer i bedömningen att Tre Toppar från sysselsättningssynpunkt 

är mycket angeläget för Älvdalens kommun och att det 

knappast finns något alternativ som utan omfattande insatser från det 

allmänna skulle ge motsvarande effekter. 

STF anser att projektet skulle få en betydande miljöpåverkan i projektområdet 

samt intilliggande områden. Det påpekas att projektområdet 

både är naturreservat och Natura 2000-område. I ett långsiktigt 

perspektiv, menar STF, är det angeläget att reservat av dessa slag inte 

bara inrättas utan också respekteras. De angivna kompensationsåtgärderna 

är enligt STF obetydliga i jämförelse med de naturvärden som 

går förlorade i projektet. 

Svenska Turistföreningen avstyrker att projektet genomförs med 

de intrång som planeras. Även om effekten då skulle blir mindre bör 

Idre Fjälls expansion enligt STF ske utanför de skyddade områdena. 


Kompensationsåtgärderna ska säkerställa att landskapets samlade 

ekologiska funktioner fungerar minst lika bra som i dag. Paketet är 

omfattande och innehåller betydande säkerhetsmarginaler för den 

skada som bedöms ske inom Natura 2000-området. Kompensationen 

kommer att granskas av Länsstyrelse och andra myndigheter innan 

tillstånd ges till projektet. 

Idre Fjäll anser det för omöjligt att få lönsamhet i en anläggning 

på någon av de undersökta ytorna utanför reservatet. Därmed skulle 

projektet inte ge de förväntade positiva samhällseffekterna. 

Fjätervålens Skidlift AB 

Fjätervålens Skidlift AB skrivar i sitt yttrande att beslut har tagits 

om inte att medverka i det fortsatta arbetet med utvecklingen av Tre 

Toppar. Som ledande grund till beslutet anges att tillräcklig hänsyn 

till Fjätervålens självbestämmande och tillika egenart ej har visats i 

samrådsmaterialet. 

Fjätervålen hänvisar dock i sitt yttrande till en skrivelse av den 6 

januari 1998. I denna skrivelse står det att förslaget (Tre Toppar) ligger 

i linje med långsiktiga tankar inom Fjätervålen och att företaget 

inte ställer sig negativt til projektet. Fjätervålen skriver (1998) vidare 

att om projektet materialiseras avser Fjätervålen att medverka som 

självständig part och ta ansvar för överenskomna utbyggnader av fjället 

Fjätervålen fram till Foskån. 


Efter kontakt med Fjätervålen Skidlift AB förtydligas Fjätervålen 

Skidlift AB:s roll och prioriteringar beträffande utbyggnad av fjället 

Fjätervålen i projektbeskrivning och MKB för Tre Toppar. 

Svenska liftanläggningars organisation (SLAO) 

SLAO är positiv till att deras medlemsanläggningar utvecklas och 

ställer sig därför bakom förslaget som lagts fram. Organisationen 

anser att det är bra att utveckla befintliga anläggningar så att de får 

ännu större livskraft. 

Idre SK Alpin 

Idre SK Alpin ser positivt på den möjlighet en utbyggnad ger för att 

kunna bredda den alpina skidsporten i bygden. Bland annat upplevs 

möjligheten till nya nedfarter och en bra förbindelse mellan Idre Fjäll 

och Fjätervålen som positiv. Idre SK Alpin betonar att nedfarterna 

på Städjans ostsida bör utformas så att både träning och tävling i fart 

kan ske på ett riskfritt sätt.

4.3 Allmänhet 

Det totala antalet inkomna synpunkter från privatpersoner i samband med det utökade samrådet är 45. 

Den största delen av allmänhetens lämnade synpunkter (se bilaga 6) rör frågorna om landskapsbilden 

och Städjans symbolvärde. Dessutom ger många yttranden uttryck för att mänskliga konstruktioner i det 

som i dag upplevs vara orörd natur påverkar upplevelsen av området negativt. 

Endast ett fåtal av synpunkterna berör frågor om påverkan på enskilda naturvärden eller att projektet 

berör ett Natura 2000-område. De muntliga synpunkterna som framkom under Öppet hus skiljde sig från 

de skriftliga yttrandena genom främst att handla om de praktiska konsekvenserna i Idre-området av ett 

genomförande av projektet. 

Sammanfattningen av allmänhetens yttranden är gjord utefter en tematisk uppdelning av de vanligaste 

förekommande synpunkterna. Varje tema inleds med en sammanfattning, därefter redovisas ett axplock av 

karakteristiska citat tillsammans med kommentarer från Idre Fjäll i tabellform. 

Innehåll i MKB och samrådsunderlag 

Innehåll i MKB och samrådsunderlag 

Synpunkter Idre Fjälls kommentarer 

Det står i utkastet till miljökonsekvensbeskrivning 

att man bara ska låna 

marken av naturen; det är ett hån 

mot just naturen. Det framgår inte hur 

man ska bygga utan att förstöra befintlig 

mark och inte heller hur eventuellt 

återlämnande av marken ska ske. 

Av ren tillfällighet har det kommit till 

min kännedom att projektet avser att 

föreslå att ett naturskyddsområde i 

Navardalen om 1000 hektar avsätts 

som kompensation för det intrång 

som sker på Städjan. ...//... 

Frågor man som enskild markägare 

ställer sig är hur ett naturskyddsområde 

kommer att påverka min egendom 

i Navardalen. ...//... 

Det korrekta hade varit direktkontakt 

med alla markägare som berörs av 

projektet. Man ska inte behöva söka 

informationen själv utan naturligtvis 

bli informerad av den som vill tränga 

sig på en. 

Jag bedömer att risken är stor att 

nästa ”utveckling” kommer att kräva 

att hela Städjan tas i anspråk för dess 

oersättliga utförslöpors skull. Och 

markområdet kring Städjan kommer 

då att ”behövas” för att tillgodose 

behovet av naturnära och backnära 

boende. 

Projektet redovisas som miljöanpassat. 

Jag kan inte svälja en sådan 

beteckning på ett projekt som i sig 

medför så stora ingrepp. Och man 

har inte tagit hänsyn till ”brukarnas” 

påverkan, intresset för miljöanpassning 

i själva brukandet är sannolikt 

inte stort. 


Ett tema som framkommer i en del yttranden berör de utredningar som gjorts inför sammanställande av 

projektbeskrivning och samrådsunderlag. Synpunkterna på samrådsunderlaget Tre Toppar – samhällsintresse, 

hänsyn och konsekvenser har beaktats i Idre Fjälls arbete med att färdigställa miljökonsekvensbeskrivningen. 

En lång rad skyddsåtgärder har presenterats i miljökonsekvensbeskrivningen 

kap 10. Bl.a. kommer nedfarterna att anläggas på 

befintlig markvegetation. Genom att undvika schaktning skonas 

marken. De få block som behöver flyttas kommer att samlas i rösen 

i närheten av pisterna. Om anläggningen senare avvecklas kan 

blocken läggas tillbaka. Idre Fjäll medger att skogen som avverkas 

inte kommer att kunna återställas som exakt samma skog inom en 

realistisk tidshorisont. Därför behövs de föreslagna, långsiktiga 

kompensationsåtgärderna, som bl.a. omfattar skydd av värdefulla 

skogar som i dagsläget inte är skyddade, se MKB kap 12. 

Det paket av kompensationsåtgärder som presenteras i samrådsunderlaget 

ska ses som ett preliminärt exempel. Paketet är omfattande 

och innehåller betydande säkerhetsmarginaler för den skada 

som bedöms ske inom Natura 2000-området. Det blir länsstyrelsen 

som efter att regeringen har gett tillåtelse till projektet sätter upp 

villkor för projektet, bl.a. om den nödvändiga omfattningen av kompensation. 

Avsikten är att berörda myndigheter och markägare i samråd med 

Stiftelsen Idre Fjäll gemensamt ska enas om vilka specifika kompensationsåtgärder 

som bör knytas till Tre Toppar. I detta skede 

kommer alla markägare att kontaktas personligen. Innan några 

slutgiltiga beslut tas om kompensationens utformning kommer varje 

åtgärd, t.ex. reservatsbildning av Navardalen, att genomgå en 

omfattande samrådsprocess. 

Stiftelsen Idre Fjäll har under arbetet med Tre Toppar utarbetat 

en s.k. Masterplan för hela projektet. Denna plan beskriver hela 

huvudalternativet med dess skidområden, boende och annan 

infrastruktur, inkl. framtida utvecklingsmöjligheter. Ett syfte med 

denna planering är att visa att Tre Toppars fortsatta utveckling inte 

behöver ytterligare skidområden, boende etc. inom Natura 2000 

området inom överblickbar tid, dvs. några årtionden. Det är denna 

”totallösning” som är föremål för myndigheternas prövning. 

Tre Toppar kommer trots alla hänsyn och skyddsåtgärder som 

presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen (kap 10) att påverka 

några naturtyper på ett betydande sätt. Därför är kompensation 

för de ekologiska funktionerna ett nödvändigt krav. Dessa åtgärder 

presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen kap 12. 

Beträffande själva driften och brukandet av Tre Toppar har Idre 

Fjäll åtagit sig att använda modern, ljudsvag teknik i liftar, snökanoner 

etc. samt bl.a. att jobba aktivt för att undvika att attrahera 

kråkfåglar som kan utkonkurrera områdets naturliga fågelfauna. 

13


Alternativ och förslag 

Flertalet yttranden föreslår att en satsning på ekoturism (alternativa ordval är vildmarksturism och naturturism) 

bör göras istället för en satsning på Tre Toppar. Några förslag inom detta koncept är att bygga övernattningsstugor, 

utveckla paketlösningar av olika slag och erbjuda naturguidningar. Ett antal förslag på hur 

Idre Fjäll och Fjätervålen kan länkas samman samt på diverse alternativa lokaliseringar för ett skidområde 

har också framkommit under samrådet. 

Alternativ och förslag 


I det långa loppet torde det vara betydligt bättre 

att satsa på vildmarksturism i naturreservatet i stället 

för att göra ett så pass omfattande intrång i det 

som föreslås. Att det redan förekommer viss påverkan 

på Städjan, till exempel ett röse på toppen och 

en väl upptrampad stig på vägen dit, är ett dåligt 

argument. Den är försumbar i jämförelse med den 

påverkan som föreslås. 

Meningen med satsningen på en skidanläggning 

på Grängesåsen var en bra idé, man ville skapa 

arbetstillfällen i bygden. Jag anser att den vinst 

som detta projekt ger inte i all framtid endast ska 

återinvesteras i mer anordningar för skidåkning i 

olika former. Inte heller i massturism. Vinsten borde 

även kunna investeras i annan verksamhet i bygden 

som kan ge arbetstillfällen. 

Ta fram alternativa planer för en ekoturism med 

inriktning på, inte massturism av kapitalstarka medelålders 

engångsturister, utan på familjer med barn 

och ungdomar. 

Det finns ett mindre ingrepp som jag skulle kunna 

tänka mig för att knyta ihop områdena: en kabinbana 

från ”Idre Fjäll” över södra skaftet på 

Städjan (mot Gränjåsen) och bort mot Fjätervålsområdet. 

Det skulle innebära stolpar i utkanten av 

reservatet, men inga ingrepp i övrigt. 

Bygg en ”monorail-bana” mellan Idre Fjäll och 

Fjätervålen. 

14 

Idre Fjälls analys av alternativa satsningar och 

alternativa utformningar har förtydligats i den uppdaterade 

miljökonsekvensbeskrivningen. 

Genom en satsning på turism för att skapa arbetstillfällen 

används den turistiska kompetens som 

finns i regionen och den befintliga infrastrukturen 

tas tillvara. 

Ekoturism har i analyserna inte bedömts kunna 

generera lokal omsättning och sysselsättning som 

motsvarar satsningen på en skid- och friluftsanläggning 

på Städjan. Idre Fjäll drar därför slutsatsen att 

ekoturism inte kan vara ett huvudalternativ m.a.p. 

att uppnå de långsiktiga målen om samhällseffekter. 

Olika typer av småskalig turism, varav 

ekoturism är en, anses dock vara ett mycket viktigt 

komplement till Tre Toppar. Idre Fjäll kommer att 

bevara kontakten med bl.a. Svenska Ekoturismföreningen 

och utveckla idéerna kring hur storskalig 

turism och småskalig turism kan gå hand i hand 

och dra nytta av varandra. 

Förslagen med kabinbana och monorail-bana har 

utretts och avslagits eftersom analysen visar att 

dessa alternativ inte tillgodoser ändamålet såsom 

huvudförslaget Tre Toppar. Ändamålet är att för 

en överskådlig framtid stödja utvecklingen av en 

väl fungerande lokal arbetsmarknad, service och 

välfärd samt ett attraktivt naturnära boende i nordvästra 

Dalarnas glesbygd. Tre Toppar är ett medel 

att nå detta ändamål, se figur 1. 

Idén bakom projektet Tre Toppar är inte att skapa 

transporter utan att skapa attraktiva områden för 

besökare. Detta generar i sin tur ett underlag för 

nya arbetstillfällen. Tillskapandet av nya skidområden 

är därför en viktig del av projektet och därför 

kan man inte bortse från vikten av bra områden 

med höga skidåkningskvalitéer. 

Säg ja till Himmelsfjäll, den stora spa- och skidanläggningen 

som nu detaljplaneras på Himmeråsen, 

mittemot Idre Fjäll. 

Alternativet är bortvalt. Det är en annan privat 

entreprenör som genomför projekteringen av Hemmeråsen. 

Hemmeråsen erbjuder varken den typ 

av skidåkning i kalfjällsterräng eller de fallhöjder 

och längder på nedfarterna som Tre Toppar. Det 

bedöms därmed inte vara lika långsiktigt turistiskt 

gångbart som Tre Toppar. Topografin innebär 

således att Hemmeråsen inte tillgodoser ändamålet 

i tillräcklig omfattning. I övrigt kan det nämnas att 

Hemmeråsens slutningar har minst lika höga skogliga 

naturvärden som de områdena inom reservatet 

som berörs av Tre Toppar. 

Genomför Friluftsfrämjandet Dalarnas förslag. I samrådsunderlaget och miljökonsekvensbeskrivningen 

går detta alternativ under namnet Alternativ 

Foskdalsvallen. Ett resultat av det utökade samrådet 

är att Idre Fjälls analys av de olika alternativen 

har förtydligats i MKB, se kap 4. 

Rent teoretiskt går det att lokalisera Tre Toppar enligt 

detta förslag, men det skulle ge betydligt sämre 

skidåkning än Tre Toppar och dessutom försvåra 

möjligheten att skapa bra boende i anslutning till 

skidområdena. Alternativet innebär därmed långa 

transporter utan skidåkning och även en inbyggd 

flaskhals genom att besökarna inte kan sprida 

sig i systemet. Gästantalet (och därmed arbetstillfällena) 

skulle enligt beräkningarna troligen bli 

väsentligt mindre jämfört med Tre Toppar eftersom 

alternativet inte kan åstadkomma en högkvalitativ 

skidåkningsupplevelse, se figur 1.

Arbetsmarknad - påverkan på bygden 

Ett flertal yttranden i denna kategori handlar om att en utbyggnad skulle ge nya arbetstillfällen och få området 

att leva och därigenom vara en investering som gagnar bygden. 

Några yttranden behandlar behovet av helårsarbeten i området. Tre Toppar anses vara en alltför ensidig 

satsning på utförsåkning och därmed innebära alltför säsongsbetonade arbeten. 

Arbetsmarknad - påverkan på bygden 

Exempel på synpunkt Idre Fjälls kommentarer 

Bygg Tre Toppar! Tänker på en framtid för både 

oss vuxna och våra barn. Arbetena bygger på turismen! 

Tycker också att det är trevligt med liv och 

rörelse i bygden. 

Det borde vara angeläget att söka en jämnare arbetsmarknad, 

som kan ge mer helårsarbeten, eller 

nära på, så att det kan bli intressant att bosätta sig 

på orten. Jag anser att den ensidiga satsningen på 

utförsåkningen inte tillgodoser detta behov. 

Projektet är positivt då det ger arbetstillfällen. Projektet 

är positivt för det rörliga friluftslivet nu och 

för kommande generationer samt ger ett levande 

samhälle. 

Om man gör detta med Tre Toppar kommer Idre 

med omnejd att utvecklas. Om detta inte byggs så 

är Idre ett dött samhälle om några år. 

Idre Fjäll är navet i denna region, utan Idre Fjäll 

med en positiv utveckling kommer denna region att 

självdö. Det är väldigt viktigt med fortsatt utbyggnad 

som ger en massa arbetstillfällen och att vi 

småföretagare kan överleva och utvecklas. ..//.. 

Tänk på ungdomen som vill bo kvar och arbeta 

här. 

Såvitt jag kan se är Tre Toppar det enda trovärdiga 

alternativet som kan ge en långsiktig positiv utveckling 

i den norra kommundelen! 

Det är en orealistisk bedömning av antalet arbetstillfällen 

vid etablerande och drivande av verksamheten. 

Idre Fjäll konstaterar att det utifrån flertalet synpunkter 

tycks finnas ett lokalt stöd för att fortsätta 

driva arbetet med projektet. I flera av synpunkterna 

från boende i Idre anses projektet vara till god 

nytta för bygden. Samtidigt kan det konstateras att 

några anser att arbetstillfällena blir alltför säsongsbetonade. 

Här vill Idre Fjäll förtydliga att Tre Toppar 

innebär en åretruntsatsning. Den satsning på 

barmarksturism som innefattas av projektplanerna 

är ett sätt att skapa en jämnare arbetsmarknad. 

Att Idre Fjäll valt att satsa på alpin turism som ett 

medel för att nå en förbättrad befolkningsutveckling 

i ett glesbygdsområde beror på att det inom 

den sektorn redan finns hög kompetens i regionen 

samt en utbyggd infrastruktur. Idre Fjälls bedömning 

är att gäller att bygga vidare på det bygden 

har bäst förutsättningar för att nå en positiv utveckling. 

Ett av de ändamål som är formulerade för Tre Toppar 

är att projektet ska ge underlag för en långsiktigt 

hållbar utveckling i en glesbygdsregion. Det 

är en grundförutsättning för projektet att det kan 

skapa nya arbetstillfällen och öka inflyttningen till 

området. Eftersom det skapar goda förutsättningar 

för tryggandet av arbetstillfällen och en befolkningsökning 

får det i sammanhanget anses vara en 

samhällsmässigt angelägen utbyggnad. 

Visst är prognoser om framtida mänskliga beteenden 

så som resande och spenderande svåra att förutse. 

Antalet arbetstillfällen som förutses genereras 

av projektet grundas på en utredning av de ekonomiska 

och sysselsättningsmässiga effekterna av Tre 

Toppar utfört av företaget Resurs AB. Analyserna 

bygger på faktiska, lokala siffror för gästnätter, utlägg, 

omsättning, sysselsättning etc. Utvärderingen 

visar att Tre Toppar under fullt rimliga antaganden 

kommer att generera 350-400 nya årsarbetstillfällen 

som ett direkt resultat av fler gäster i området, 

se figur 1. 

Landskapsbilden (visuellt intryck) och Städjans symbolvärde 

Flera synpunkter refererar till Städjan som ett vackert fjäll med en karakteristisk form. Exempelvis kallas 

Städjan ”fjällvärldens symbol”. Liftar och andra fasta installationer i projektområdet anses påverka synintrycket 

av området på ett negativt sätt. Likväl framhålls att skidnedfarter i skogen syns på långt håll och 

förtar intrycket av orörd natur. Avverkning av skog i området är inte önskvärd enligt ett antal synpunkter. 

Landskapsbilden – visuellt intryck och Städjans symbolvärde 


Förslaget uppges vara utformat så att Städjans 

siluett inte ska ändras. Kanske man på håll och ur 

vissa vinklar inte upptäcker liftkonstruktionen, men 

ur andra vinklar och i närområdet kommer Städjan 

inte längre vara det orörda, säregna fjället. Dessutom 

kommer skog att tas ner för att möjliggöra 

pistning och nedfarter, inte är fjället orört då. 

Jag bönar och vädjar: Låt Städjan förbli Städjan. 

Vad gäller Städjan med sin karakteristiska ”vulkanprofil” 

känner jag det som ett rent helgerån att 

överhuvudtaget tänka tanken att dra upp liftar där. 

När man från Städjan tittar mot Gränjåsvålen med 

sina liftar och nedfartsgator i skogen så är det 

verkligen inte så jag vill ha det på Städjan. 

Vilket vansinne! Låt Städjan vara! Att vandra upp 

till Städjans topp är något av det läckraste jag upplevt 

i naturen och bygger det på de orörda omgivningarna. 

Mänskliga konstruktioner såsom liftar 

och annat finns det mer än nog av, men orörda 

fjäll är det mer än ont om. Städjan är unik och låt 

den så förbli. 

Städjan är unik; att det finns många m 2 som fortfarande 

blir orört ersätter inte Städjan. 


Påverkan på landskapsbilden har varit en viktig 

fråga i arbetet med att ta fram projektförslaget. 

Projektägaren tar hänsyn till de visuella aspekterna 

och fjällets symbolvärde genom att varken Städjans 

krona eller sadel kommer att tas i anspråk. Därför 

kommer Städjans profil inte att förändras. De föreslagna 

byggnationerna på fjället ska landskapsanpassas. 

För en indikation på hur det kan komma 

att se ut hänvisas till den tekniska beskrivningen. 

En annan hänsyn som tas till landskapsbilden är 

bevarad vegetation på fjällheden. Skog kommer 

dock att avverkas för nedfarter och även om 

skogskanterna görs mjuka och varierade kommer 

synintrycket att påverkas. 

Det är svårt att bedöma hur boende och besökare 

kommer att uppfatta projektets påverkan på 

landskapsbilden eftersom människans uppfattning 

om landskapsbilden är subjektiv. Synintrycket av 

projektet behöver inte bara associeras till något 

negativt utan också förknippas med något positivt, 

såsom den positiva betydelse Tre Toppar kommer 

att få för bygden. 

15


Orördhet – naturupplevelse 

Ett antal yttranden behandlar den orörda naturen i området och hur upplevelsevärdet minskas i närvaro av 

mänskliga konstruktioner. Flertalet anser att Städjan-området har en funktion genom sin lättillgänglighet 

och att det därmed är viktigt att bevara oexploaterat. Det påpekas att det finns behov av lättillgänglig, orörd 

natur. Samtidigt finns det i andra yttranden ett synsätt som belyser ett annat perspektiv på projektets påverkan 

på naturen. Dessa framhåller att det finns stora arealer med naturskydd i kringliggande områden och 

att Tre Toppar i det perspektivet har en relativt liten påverkan. 

Orördhet – naturupplevelse 


Utveckla gärna Idre Fjäll och Fjätervålen, 

men låt Städjan vara orörd. Vi 

behöver väl även ”fredade”, relativt 

lättillgängliga områden. 

Ni skriver att Städjan är ett mycket 

populärt mål för vandrare och skidåkare, 

men hur populärt kommer det att 

vara efter utbyggnaden. Är det inte 

orördheten man söker när man besöker 

Städjan? 

Blir här liftar och stolpar är alltihop förstört. 

Då ser det ju ut som vilken vanlig 

fjällanläggning som helst – ta Sälens 

alla höjder och ”system” som exempel. 

Det viktigaste, på sikt, är att värna om 

den sista lättillgängliga ostörda fjällmiljön 

som inte är skadad av skidliftar 

och skoteråkning och där det ännu finns 

möjlighet att uppleva tystnaden och en 

”oexploaterad” miljö. 

Tycker att detta projekt är bland det bästa 

som kan hända Idre. Alla argument 

att Städjan skulle vara en orörd och så 

speciell topp håller inte. Det kommer 

att bli mindre slitage med en lift. Alla 

som vill ha orörda toppar kan t.ex. åka 

till Härjehågna. Där möter man nästan 

aldrig en människa. 

Här finns miltals med orörd natur, fjäll, 

strövområden och nationalparker, och 

det är därför ingen katastrof att bygga 

ut Städjan. 

Låt Städjan bli en plats för endast vintersport 

(sommaraktiviteter sliter hårdare 

på naturen). Tillåts det att man kalhugger 

skogen i området är det löjligt att 

stoppa en utbyggnad av Tre Toppar om 

den görs med största hänsyn till naturen. 

16 

Idre Fjäll har respekt och förståelse för att många funderar 

kring hur projektet kommer att inverka på upplevelsen av det 

område som innefattas av projektet. Hur mänskliga konstruktioner 

upplevs i en naturmiljö är en subjektiv bedömningsfråga. 

Städjans profil är unik, det håller vi med om. Därför har 

projektförslaget anpassats för att inte innebära stora ingrepp i 

landskapsbilden. Städjans krona och sadel kommer till exempel 

att vara orörd och dess profil kommer inte att förändras 

av projektet. 

Utformningen av toppstationerna kommer att ske utifrån 

principen att de ska smälta in i landskapet och tillföra det en 

ny dimension. För att få en bild av hur de kan tänkas se ut 

hänvisar vi till den tekniska beskrivningen för Tre Toppar, där 

visualiseringar av förslag på topp- och dalstationer redovisas. 

Vandringsleder och skidspår som berörs av projektet föreslås 

få en ny sträckning för att ge besökaren den mest ostörda 

upplevelsen. Bullerbegränsande åtgärder för lift och snökanoner 

kommer att vidtas. Vår bedömning är att området kommer 

att vara relativt tyst förutom under skidsäsongen. 

Vi tror att liftarna kan vara en tillgång för de personer som 

vill ta sig ut i naturreservatet på egen hand både sommar och 

vinter. Liften på Städjans västsida kommer även att vara i bruk 

under barmarkssäsong vilket innebär en utökad möjlighet för 

t.ex. rörelsehindrade och äldre att ta sig till en fin plats i naturen 

som tidigare varit svåråtkomlig. Fjällens upplevelsevärden 

kommer genom Tre Toppar att kunna delas av fler människor. 

Att naturupplevelser och friluftsliv tas tillvara anser Idre Fjäll 

vara positivt och främjande av värden så som god hälsa. 

Natura 2000-området Långfjället-Städjan-Nipfjället är 94 000 

ha stort. Projektområdet Tre Toppar ligger i reservatets sydligaste 

del, vilket gör att större delen av det obrutna området 

ligger norr om anläggningen. Drygt 1000 ha ligger söder 

därom. Tre Toppar berör således endast en liten del av naturreservatet 

och Natura 2000-området och de mest ursprungliga 

och värdefulla delarna kommer att bli orörda. Det blir 

självklart en lokal påverkan av anläggningen, men i ett större 

perspektiv kommer det fortfarande finns väldig mycket orörd 

fjällmiljö i omgivningen. 

Skyddad natur 

Några få enskilda personer påpekar att ett projekt av Tre Toppars typ, inklusive det nya boendet Städjanvallen, 

inte bör få genomföras i ett skyddat naturområde. 

Skyddad natur 


Större delen av Dalarnas skogsmark är ju 

plantager. Det är därför mycket värdefullt 

med de skyddade fjällområdena. 

Ni tar verkligen inte någon hänsyn till naturen 

i dessa områden, det är inte en slump att 

området är ett Natura 2000-område. 

Jag besöker ganska ofta området som naturnjutare/vandrare 

och jag motsätter mig en 

sådan här kraftig exploatering av ett område 

som är skyddat för bevarandeintresse och ingår 

i ett europeiskt nätverk av skyddad natur. 

Inom projektet planeras även ett nytt boende, 

Städjanvallen, inom reservatet. Där ska bli 

3000 bäddar. Det innebär ett stort ingrepp 

och stor belastning och förslitning av den 

delen av reservatet. 

Det är sant att en stor del av skogsmarken i Dalarna 

utgörs av planterad skog som ingår i det aktiva skogsbruket. 

I norra Dalarna är situationen dock en annan: 

28 % av ett 100 x 100 km ( 10 000 km 2 ) stort område 

runt projektområdet för Tre Toppar är skyddad som Natura 

2000-område. Det berörda Natura 2000-området 

täcker en yta om 94 000 ha och i omedelbar anslutning 

till detta mycket stora område finns ytterligare drygt 100 

000 ha sammanhängande skyddad natur av liknande 

karaktär som de naturtyper som Tre Toppar berör. 

Totalt bedöms 128 ha Västlig taiga (barrskog) påverkas, 

vilket motsvarar knappt 0,2 % av denna livsmiljön i de 

25 största Natura 2000-områdena i det omgivande landskapet 

(norra Dalarna och södra Härjedalen). 

Regeringen är den instans som slutligen tar beslut om 

projektet kan ges tillåtlighet i enlighet med vad som föreskrivs 

i Miljöbalken 7 kap 29 §. 

Tillstånd får lämnas om 

1. det saknas alternativa lösningar 

2. verksamheten måste genomföras av tvingande orsaker 

som har ett väsentligt allmänt intresse och 

3. åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för 

förlorade miljövärden så att syftet med att skydda det 

berörda området ändå kan tillgodoses. 

Idre Fjäll menar inte att ändamålet om ökad sysselsättning 

och därav följande lokal och regional utveckling 

kan nås på andra sätt än genom Tre Toppar. Diskussionen 

kring alternativfrågan har efter samrådet utvecklats i 

miljökonsekvensbeskrivningen. 

I den delen av Städjanvallen som kommer att ligga inom 

Natura 2000-området planeras endast för 1000 bäddar. 

Det kommer att tas mycket stort hänsyn till lokalområdets 

naturvärden i detaljprojekteringen. Bl.a. planeras Städjanvalen 

bli bilfritt område. En närmare beskrivning av 

Städjanvallen finns i den tekniska beskrivningen.

Buller 

Fastighetsägare i området (främst från fritidshusområdet Gränjesåsvallen) påpekar att buller från Idre Fjälls 

befintliga anläggning är störande. De hyser farhågor för bullerproblem vid ett eventuellt genomförande av 

Tre Toppar. Ett flertal anser att Städjan och Foskdalen bör vara tysta områden. 

Buller 

Exempel på synpunkter Idre Fjälls kommentarer 

Som boende på Gränjesåsvallen har vi hittills blivit 

störda av både byggnation/grävmaskiner samt 

hög bullernivå från snökanoner som körs dygnet 

runt. Ska vi få detta obehag från ytterligare ett 

område? Något sådant accepteras inte. 

Sedan fastigheterna avstyckades för byggnation i 

början av 1960-talet har senare skidanläggningen 

Idre Fjäll byggts i anslutning till Gränjesåsvallen. 

Redan då flyttades gränsen för naturreservatet. 

Störningarna avskräcker redan nu i form av tjutande 

snökanoner, högtalarmusik, skotertrafik, 

sprängning av Chocken (ett illdåd i sig), kommersiell 

ridverksamhet på stigarna upp till Städjan samt 

en kraftigt ökad biltrafik. Allt detta med ingen eller 

ringa hänsyn till fastighetsägarna i Gränjesåsvallen. 

Skrammel från liftsystem, buller från ökad biltrafik, 

pistmaskiner och snöskotrar i systemen samt skrän 

från stora grupper av människor utan vana att 

umgås med och respektera orörd natur. När får vi 

den första popkonserten vid Rybäckskojan? 

Och vilka ljud kommer att störa stillheten i den 

paradisliknande Foskdalen mellan Städjan och 

Fjätervåla? En dal fylld av total tystnad och stillhet 

i skuggan av Städjan. Jo, ljudet av rasslande och 

ripplande liftsystem. 

Det är ytterst beklagligt att boende i närheten av 

Idre Fjäll störs av de aktiviteter som bedrivs. Idre 

Fjäll bedömer att den största störningskällan är 

snökanonerna. Detta system uppgraderas för tillfället 

.De nya kanonerna bullrar väsentligt mindre än 

de gamla och uppgraderingen medför därför en 

märkbart minskat ljudstörning i omkringliggande 

bebyggelse. 

Nya, moderna liftar är relativt tysta, medan några 

av Idre Fjälls gamla liftar låter ganska mycket. 

Dessa gamla liftar kommer på sikt att bytas ut mot 

nya. 

I den vidare planeringen av Tre Toppar kommer 

Idre Fjäll att lägga stor vikt vid att minimera anläggningens 

bullerpåverkan där det är tekniskt 

möjligt och ekonomiskt rimligt. De viktigaste åtgärderna 

blir moderna liftar och snökanonsystem, men 

Idre Fjäll kommer även generellt att se över behovet 

av bullerdämpande åtgärder. 

I Foskdalen planeras endast en transportlift, dvs. 

inga vägar eller andra aktiviteter. 

Befintlig anläggning (Idre Fjäll) och markpåverkan 

Ett tema som framkommer i en del yttranden är hur Idre Fjälls anläggning på Gränjesvålen upplevs i landskapet. 

Det anses att tillräcklig hänsyn till naturen inte har tagits vid byggnationer och anläggningsarbeten. 

Under denna rubrik sammanfattas även synpunkter relaterat till buller från Idre Fjäll. 

Befintlig anläggning (Idre Fjäll) 


Idre Fjäll har då inte hittills visat någon hänsyn när 

det gäller anläggningen på Gränjesvålen, det ser 

ut som en övergiven byggarbetsplats. Inte är det 

någon njutning att bestiga Gränjesvålen. 

I förhandsinformationen har man lovat att återställa 

naturen omkring Idrefjäll och Städjan. Tillåt mig 

tvivla. Ser man ut över fjället från övre Nipfjällsparkeringen 

så ligger anläggningens backar som 

öppna ”sår” i en i övrigt mjuk och vacker natur. 

Nu är ”Grängesvåla” förstört, hela Idre Fjäll ser ut 

som en stor sophög, sänd upp turisterna på Hemmeråsen, 

där passar dom, låt Städjan vara orörd. 

Idre Fjäll (bebyggelse och backar) är i sig ett väldigt 

stort ingrepp i naturen. Idre Fjäll behövs säkert 

som en motor i området men det är ingen miljö 

att exportera till Gränjesåsvallen eller till Foskans 

dalgång. 

Av materialet går inte att utläsa om bebyggelsen 

i Gränjesåsvallen blir bra eller en katastrof som 

”Städjans fjällby”. 


Åsikterna att många misstag begåtts vid anläggningsarbeten 

på Gränjesvålen är något som Idre 

Fjäll verkligen har tagit till sig. I framtagandet av 

miljökonsekvensbeskrivningen har detta varit en 

viktig aspekt att ta hänsyn till. I det dokumentet 

finns därför beskrivet hur Idre Fjäll genom olika 

fältförsök ska finna på bra metoder att återställa 

skadade ytor samt metoder för att anlägga nya 

byggnader, nedfarter och gångstigar efter principer 

som minimerar miljöpåverkan. Detta arbete har 

påbörjats och kommer efterhand både den befintliga 

anläggningen (Idre Fjäll) och Tre Toppar till del. 

Naturen kommer naturligtvis påverkas under 

byggtiden och genom driften av anläggningen och 

därför har konsekvensbegränsande åtgärder och 

kompensationsområden redovisats i projektförslaget. 

Projektförslaget är utarbetat efter principen 

att ”naturen ska ses som ett lån” och redovisar 

åtgärder och tekniska lösningar som möjliggör en 

återställning av området om anläggningen skulle 

tas ur bruk. För detta ändamål kommer medel att 

fonderas. 

Det är viktigt att betona att de nya områdena i Tre 

Toppar inte ska bli ”ett nytt Idre Fjäll” utan representera 

ett nytänkande och tillföra något som inte 

finns i området idag. 

Miljökonsekvensbeskrivningen har sedan samrådet 

kompletterats med en utförligare beskrivning av 

den planerade nyfäbovallen Städjanvallen och den 

tekniska beskrivningen innehåller mer information 

om planeringsfilosofin och tankarna bakom detta 

boendeområde. 

17


5. Åtaganden 

Som resultat av de synpunkterna som kommit fram vid samrådet åtar 

sig Idre Fjäll att: 

• förtydliga utredningen av alternativa verksamheter och utformningar 

för projektet 

• förtydliga konsekvenserna av Tre Toppar för rennäringen 

• beskriva anläggningsförfarandet vid det planerade boendet Städjanvallen 

• vid genomförandet av projektet vidta bullerbegränsande åtgärder 

18

Bilaga 1. Broschyr om Tre Toppar 

Projekt Tre Toppar 

Tre Toppar kommer att binda samman fjällanläggningarna Idre Fjäll och 

Fjätervålen med nya skidområden, liftar och boende. Projektet innebär 

också en bred satsning på barmarksturism. 

Tre Toppar planeras inom ett Natura 2000-område. Därför genomförs 

omfattande utredningar och samråd för att klarlägga förutsättningarna 

inför en prövning av projektets tillåtlighet. Stiftelsen Idre Fjäll har ansvaret 

för den första planeringsfasen. 

Bilden visar ett fotomotage av fjället Städjan med liftar nedanför Städjans 

sadel och i dess östsluttning 

Broschyr, sid 1 Broschyr, sid 2 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stiftelsen Idre Fjäll 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Norra Dalarnas glesbygd 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Projektets samhällsintresse 

 

 

 

 

 

Projekt Tre Toppars ändamål 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rennäring 

TRE TPOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE BILAGA 1: BROSCHYR 

Tre Toppar ska för överskådlig framtid stödja 

utvecklingen av en väl fungerande lokal arbetsmarknad, 

service och välfärd samt ett attraktivt 

naturnära boende i nordvästra Dalarnas glesbygd. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kompensation för rennäringen 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lokal förvaltning av naturreservatet 

 

 

 

 

 

 

19

TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE BILAGA 1: BROSCHYR 

20 

Miljökonsekvenser 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kompensationsåtgärder natur 

 

 

Värde Påverkan Beskrivning 

Naturvärden i landskapsperspektiv 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Obetydliga Liknande naturtyper rikliga i omgivande landskap 

Riksintresse naturvård Måttliga Till största delen opåverkat 

Naturtyp Västlig taiga Betydande 50 ha avverkas, därutöver kant- och störningseffekter 300 ha 

Naturtyp Aapamyrar Måttliga < 1 ha direkt påverkan 

Naturtyp Fjällhed Betydande 40 ha inom nedfarter & liftstråk, därutöver kant- och störningseffekter 

270ha 

Naturtyp Fjällbjörkskog Måttliga 7 ha avverkas, därutöver kant- och störningseffekter 50 ha 

Järv & lodjur Obetydliga Utpekade i Natura 2000. Störning och viss biotoförlust 

Fåglar Måttliga Biotopförluster och störning av arter utpekade i Natura 2000 

Markskikt Måttliga Stor försiktighet vid anläggning, viss erosionsrisk 

Vattendrag Obetydliga Ökad vattenmängd vid vårfl od 

Värdeobjekt Måttliga Enstaka fl erhundraåriga tallar tas bort, källor lämnas orörda 

Städjans symbolvärde Betydande Städjan - symbol för svensk fjällturism och naturvård inte 

längre helt orörd 

Tillgänglighet Positiva Ökad tilgänglighet 

Ostördhet Betydande Ostörda fjällvidder förändras 

Jakt och fi ske Måttliga Naturen upplevs inte längre som orörd 

Rennäring - betesro Måttliga Bortfall av område med hög beteskvalitet 

Rennäring - fl yttled Betydande Flyttningen genom området fl era ggr/år försvåras 

Rennäring - övrigt Betydande Projektet försvårar ytterligare för näringen öster om Idre 

Landskapsbild Måttliga Bevarad vegetation på fjällhed. Skog avverkas för nedfarter. 

Konstruktioner små i förhållande till storskaligt fjäll. Städjans 

topp och sadel lämnas orörd. Uppfattningen om påverkan är 

subjektiv 

Kulturmiljö Måttliga Anläggningen kan ses och höras från omgivande fäbodar 

Hushållning med naturresurser 

Obetydliga Ökad vattenförbrukning i samband med konstsnötillverkning 

Hälsa och säkerhet Främst positiva Människors hälsa och kondition förbättras. Liten lavinrisk 

”Utsläpp till luft, vatten, 

mark” 

Obetydliga Ökad biltrafi k 

Nya Städjanvallen 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljöanpassning 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prövning av projektets tillåtlighet 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Informationsmaterialet prod 

mon


TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE BILAGA 1: BROSCHYR 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skidområde 

Liftens 

längd 

Nedfar- Nedfar 

ter 

Fallhöjd 

Städjan Väst 1320 m 3 st 250 m 

Städjan Ost 1590 m 4 st 340 m 

Fjätervålen 

Väst 

1490 m 3 st 280 m 

Svårighetsgrader 

grön, blå, 

röd 

blå, röd, 

svart 

grön, blå, 

röd 

Kortaste 

nedfart 

Längsta 

nedfart 

1320 m 1770 m 

1590 m 2000 m 

1510 m 1880 m 

21

TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE BILAGA 2: ANNONSER OCH AFFISCHER 

Bilaga 2. Annonser och affischer för samrådsmöten 

Annons i Mora tidning 15 juli 2005 

22 

Utökat samråd om Tre Toppar 

Samrådet har som syfte att informera om miljökonsekvenser 

och skyddsåtgärder samt inhämta synpunkter från berörda 

om projekt Tre Toppar. 

Projektförslag och utredningsmaterial finns utställt i Idre 

kommunalhus fram till 30 september. 

Den som vill lämna synpunkter i det utökade samrådet skall 

göra det skriftligen senast den 

30 september till Idre Fjäll, Box 202, 

790 91 Idre. 

Annons i Fjällposten nr. 37-38 

Annons i Mora tidning 29 juni 2005 

www.idrefjall.se

Utställning om Idre Tre Toppar i 

Kulturhuset under Idre yran 

Information och utredningsmaterial om 

projektet visas i Kulturhuset 14 juli –17 juli 

Idre Tre Toppar går ut på att sammanlänka 

Idre Fjäll, Fjätervålen och Städjan till ett 

komplett skidområde. I utvecklingsplanerna 

ingår nya backar, liftar och boende liksom en 

bred satsning på barmarksturism. 

Som en del i det utökade samrådet enligt 6 

kap 5 § miljöbalken inbjuder härmed Stiftelsen 

Idre Fjäll berörd allmänhet, organisationer och 

myndigheter att ta del av utredningsmaterialet 

kring projekt Idre Tre Toppar. 

Torsdagen den14 juli kl 15.00-17.00 finns 

representanter för Idre Fjäll på plats för 

att besvara frågor. 

Affisch Idre-yran Affisch Idre kommunhus 


23


Affisch Älvdalen 

24 

Affisch Särna camping

Bilaga 3. Sändlista för samrådsunderlag 

Sändlista för utökat samråd Tre Toppar 1 juli - 31 

september 2005 

Statliga myndigheter Branschorganisationer och -föreningar 

Länsstyrelsen i Dalarna SLAO, Hans Gerremo 

Länsstyrelsen i Dalarna, lokalkontor Idre Sveriges Rese och turistråd 

Länsstyrelsen i Jämtland, rennäring Grövelsjöns Turistförening 

Naturvårdsverket Företagarnas Riksorganisation Älvdalen (FR) 

Boverket Idre Turistförening 

Fiskeriverket Särna Turistförening 

Glesbygdsverket Älvdalens Turistförening 

Jordbruksverket (ansvar för rennäring) Idre SK 

NUTEK Idre Skoterklubb 

Turistdelegationen Utveckling Särna 2003 

Vägverket 

Kommuner och kommunförbund 

Särna-Idre FiskevårdsområdesFörening 

Svenska Orienteringsförbundet 

Älvdalens kommun Forskningsorgan 

Älvdalens Socialdemikratiska Arbetarkommun ETOUR 

Centerpartiet Älvdalen 

Folkpartiet Liberalerna Älvdalen 

SLU FjällMistra 

Kristdemokraterna i Älvdalen Berörda företag 

Frihetliga Kommunfolket Älvdalen Särna-Idre besparingsskog 

Moderata Samlingspartiet Älvdalen Älvdalens besparingsskog 

Älvdalspartiet Sveaskog huvudkontor 

Vänsterpartiet Älvdalen Bergvik AB 

Miljöpartiet de gröna i Älvdalen-Särna-Idre Boliden Mineral 

Särnalistan Fjätervålens lift AB 

Kommunkontoret i Idre Idrefjällens golfbana 

Region Siljan Fliesbergs Outdoor, Idre 

Region Dalarna 

Landstinget Dalarna 

S Derning, Himmelsfjäll 

Riksdagsman Anneli Stoors Särnblad Närboende 

Fjätervålens stugsamfällighet 

Företrädare för rennäringen 

Sametinget 

Gränjesåsvallens samfällighetsförening 

Idre sameby Media 

Ruhvten site sameby Presskonferenser mm 

Samernas Riksförbund FaluKuriren 

Ideella föreningar 

Naturskyddsföreningen Dalarna 

Naturskyddsföreningen Riks-föreningen 

Svenska Turistföreningen Riks 

Friluftsfrämjandet Riks 

Friluftsfrämjandet Dalarna 

Greenpeace Sverige 

Fältbiologerna Sverige 

TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE BILAGA 3: SÄNDLISTA 

25

TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE BILAGA 4: YTTRANDEFORMULÄR 

Bilaga 4. Förtryckt yttrandeformulär 

26 

Tre Toppar 

utökat samråd 30 juni – 30 september 

Den som vill lämna synpunkter i det utökade samrådet skall göra det skriftligen 

senast den 30 september 2005 till Idre Fjäll. Skriv ned ev. synpunkter positiva 

som negativa och lägg lappen i lådan. 

Synpunkter: 

___________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________ 

Namn: _________________________________________________________ 

Adress: _________________________________________________________ 

Postnr. Ort: __________________________________________________________ 

IDRE FJÄLL, Box 202, 790 91 Idre Växel 0253-400 00 Bokning 0253-410 00 E-post info@idrefjall.se 

www.idrefjall.se

Bilaga 5. Yttranden från myndigheter och organisationer 

Yttrande från Naturvårdsverket 

TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE BILAGA 5: YTTRANDEN FRÅN MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER 

Yttrande från Fiskeriverket 

27


Yttrande från Länsstyrelsen i Jämtlands län (sid 1/3) Yttrande från Länsstyrelsen i Jämtlands län (sid 2/3) 

28

Yttrande från Länsstyrelsen i Jämtlands län (sid 3/3) 


Yttrande från Älvdalens kommun 

29

SAMRÅDSREDOGÖRELSE - BILAGA 5: YTTRANDEN FRÅN MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER 

Yttrande från Region Dalarna (sid 1/3) Yttrande från Region Dalarna (sid 2/3) 

30

Yttrande från Region Dalarna (sid 3/3) Yttrande från Friluftsfrämjandet Riksorganisationen 


31

TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE BILAGA 5: YTTRANDE FÅN MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER 

Yttrande från Friluftsfrämjandet Dalarna 

32 

Yttrande från Svenska Naturskyddsföreningen (SNF), sid 1/5

Yttrande från SNF (sid 2/5) Yttrande från SNF (sid 3/5) 


33


Yttrande från SNF (sid 4/5) 

34 

Yttrande från SNF (sid 5/5)

Yttrande från Naturskyddsföreningen i Dalarna Yttrande från Naturskyddsföreningen i Mora 


35


Yttrande från Fältbiologernas riksorganisation (sid 1/2) 

36 

 

Yttrande från Fältbiologernas riksorganisation (sid 2/2)

Yttrande från Fältbiologerna Gävle-Dalarna Yttrande från Samernas Riksförbund (sid 1/2) 


37


Yttrande från Samernas Riksförbund (sid 2/2) 

38 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Yttrande från Sametinget (sid 1/4)

Yttrande från Sametinget (sid 2/4) 

 

 

 

 

 

 



39



40 

 

 

 

Yttrande från Idre Nya Sameby (sid 1/2)

Yttrande från Idre Nya Sameby (sid 2/2) Yttrande från Särna-Idre Besparingsskog (sid 1/2) 


41


Yttrande från Särna-Idre Besparingsskog (sid 2/2) 

42 

Yttrande från Sveaskog (sid 1/2)

Yttrande från Sveaskog (sid 2/2) Yttrande från Dalarnas Ornitologiska Förening 


43


Yttrande från Svenska Turistföreningen (STF) 

44 

Yttrande från Fjätervålens Skidlift AB. Skrivelsen av 1998 som yttrandet hänvisar till redovisas på följande sida

Skrivelse från Fjätervålen 1998 (sid 1/2) Skrivelse från Fjätervålen 1998 (sid 2/2) 


45

SAMRÅDSREDOGÖRELSE - BILAGA 6: YTTRANDEN FRÅN ALLMÄNHETEN 

Yttrande från Svenska liftanläggningars organisation (SLAO) Yttrande från Idre SK Alpin 

46

Bilaga 5. Yttranden från allmänheten 

Yttrande 1 Yttrande 2 


47


Yttrande 3 (1/2) Yttrande 3 (2/2) 

48

Yttrande 4 (1/2) 



49


Yttrande 5 

50 

Yttrande 6



51



52



53



54



55


Yttrande 15 

56 

Yttrande 16

Yttrande 17 Yttrande 18 (1/2) 


57


Yttrande 18 (2/2) Yttrande 19 

58

Yttrande 20 

Yttrande 21 


59



60



61



62 

Yttrande 24 (2/2)



63



64



65



66



67



68




69



70



71



72



73



74



75



76

Tre Toppar - samrådsredogörelse

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?