Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
S O S<br />
En tidning från <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> ··· Nr 1 2013<br />
11313<br />
SIMULERADE LARM<br />
i fi ktiv central<br />
Så klarar<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong><br />
ETT AVBROTT<br />
PROFILEN, SIDAN 10<br />
” Jag kan egentligen<br />
bara beskriva trygg het<br />
negativt, fast det är<br />
en positiv känsla.<br />
Trygg het är avsaknad<br />
av olika typer av hot.”<br />
Erik Wennerström, generaldirektör för Brå<br />
Larmknappen<br />
på nätet räddar<br />
BARNEN<br />
<strong>När</strong> <strong>krisen</strong> <strong>slår</strong> <strong>till</strong><br />
PR FRÅN<br />
MYNDIGHETERNA<br />
när orkanen<br />
drabbade USA
S O S<br />
Tidningen <strong>SOS</strong> ges ut av<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> Sverige AB,<br />
fyra gånger per år.<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Johan Hedensiö<br />
Redaktör:<br />
Jenny Friberg<br />
Adress:<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> Sverige AB<br />
Box 5776<br />
113 57 Stockholm<br />
Besöksadress:<br />
Rådmansgatan 40<br />
Telefon: 08-407 30 00<br />
www.sosalarm.se<br />
Söker du kontakt med en<br />
lokal <strong>SOS</strong>-central nner<br />
du den under<br />
www.sosalarm.se/kontakt<br />
För frågor om prenumeration,<br />
material <strong>till</strong> tidningen<br />
och annonsering kontakta<br />
tidningensos@sosalarm.se<br />
Redaktionell<br />
produktion: Appelberg<br />
Tryck: Edita 2013<br />
Omslagsfoto:<br />
Getty images<br />
Nästa nummer av <strong>SOS</strong><br />
kommer ut i maj 2013.<br />
Citera oss gärna, men<br />
ange alltid källan.<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> fyller en unik<br />
samhällsfunktion som<br />
dygnet runt larmar ut<br />
hjälpresurser vid olyckor och<br />
samhällskriser. På uppdrag<br />
av svenska staten ansvarar<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> för nödnumret<br />
112 och har även en central<br />
roll i samhällets krisberedskap.<br />
Verksamheten innefattar<br />
även säkerhets-, jourtele-<br />
och trygghetstjänster.<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> ägs <strong>till</strong> 50 procent<br />
av svenska staten samt<br />
50 procent av Sveriges<br />
Kommuner och Landsting.<br />
2 <strong>SOS</strong><br />
Innehåll nr 1 2013<br />
04 Signaler<br />
Nyheter, statistik och röster<br />
från <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>s horisont.<br />
07 Fem svarar<br />
Hur ska olyckorna<br />
minskas i samhället?<br />
08 Insats<br />
Samverkan mellan<br />
centraler underlättade<br />
teknikfel.<br />
10 P r o fi l e n<br />
Erik Wennerström räknar<br />
på säkra si ror.<br />
13 Effekt<br />
113 13 – Sveriges nya<br />
informationsnummer<br />
vid olyckor och kriser.<br />
17 Effekt<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> tar lärdom<br />
av orkanen Sandy.<br />
20 Insats<br />
Kundsupporten växlar upp.<br />
22 Utveckling<br />
Tucap testar ny<br />
larmningsteknik.<br />
24 Utveckling<br />
Larmknappen för<br />
utsatta barn på nätet.<br />
27 Fråga <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong><br />
Om att koppla larmsamtal från<br />
utlandet, larma via satellittelefon<br />
och provringa 112.<br />
28 Årtalet<br />
2011, adjö <strong>till</strong> det analoga.<br />
Camilla Palmér, säkerhets chef<br />
i Ängelholm, hamnade i ett<br />
oväntat skarpt läge när<br />
113 13 pilottestades<br />
i december.<br />
”Bara att nå alla med<br />
information är den första<br />
utmaningen i en kris.”<br />
Ulf Strandberg, <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>
FOTO: FOLIO<br />
FOTO: LOUISE BILLGERT<br />
Intro<br />
” 11 mars 2013 blir ett viktigt<br />
datum i <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>s historia”<br />
Vilket händelserikt 2012 vi hade på<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>! Vi uppnådde mycket både internt<br />
i organisationen men också i vår roll som en av<br />
de viktigaste samhällsaktörerna. Under 2012<br />
etablerade vi fyra Medicinska specialistcentra,<br />
där <strong>SOS</strong>-sjuksköterskor arbetar tätt <strong>till</strong>sammans<br />
för ökad kvalitet, redundans och kompetensutveckling.<br />
Vi centraliserade vår Kundsupport för<br />
tjänsterna Säkerhet och Jourtele <strong>till</strong> Västerås, ett<br />
utvecklingsarbete med målet att bli en kundsupport<br />
i världsklass. Läs mer om detta på sidan 20.<br />
Inledningen på 2013 blir minst lika spännande<br />
och utmanande då vi bland annat har en utredning<br />
av samhällets alarmeringstjänst att se fram<br />
emot. Utredningen kommer förhoppningsvis att<br />
stärka vår vision om ett tryggare samhälle som<br />
bygger på en sammanhållen larmkedja.<br />
Den 11 mars 2013 blir ett viktigt datum i <strong>SOS</strong><br />
<strong>Alarm</strong>s historia. Då går ett nytt nationellt informationsnummer,<br />
113 13 − information vid olyckor<br />
och kriser, i drift över hela landet. Läs mer i<br />
vår fokusartikel på sidan 13.<br />
Jag önskar dig en trevlig läsning och en bra<br />
start på det nya året!<br />
Johan Hedensiö<br />
vd <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong><br />
FOTO: SANDRA LEE PETTERSON<br />
3<br />
Du har bland annat analyserat<br />
hur den som har larmat interagerar<br />
med räddningspersonal<br />
vid trafi kolyckor och hur det<br />
påverkar räddningstjänstens<br />
fortsatta agerande. Vilka slutsatser<br />
drar du?<br />
− Först och främst är de hjälpsökandes<br />
samtal <strong>till</strong> <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> väldigt<br />
viktigt. Samtalet och operatörens<br />
instruktioner påverkar ofta de<br />
hjälpsökandes agerande. Till exempel<br />
genom att de stannar kvar<br />
och inväntar räddningstjänsten eller<br />
varnar övriga tra kanter. Men<br />
samtalet leder också ofta <strong>till</strong> att den<br />
hjälp sökande håller sig passiv när<br />
det gäller insatser av medicinsk<br />
karaktär, som att lyfta eller ytta<br />
på skadade personer. Det i sin tur<br />
beror på att operatören som regel<br />
är mycket tydlig i sina instruktioner<br />
om vad hjälpsökande inte ska göra.<br />
frågor <strong>till</strong><br />
Linda Kvarnlöf, risk- och<br />
krisforskare vid Mittuniver si -<br />
tetet, som bland annat studerat<br />
larmsamtal och personer som<br />
är först på plats i samband<br />
med trafi kolyckor.<br />
Är det vanligt att den hjälpsökande<br />
gärna vill ingripa?<br />
− I mina intervjuer med hjälpsökande<br />
har man visat stor respekt<br />
för räddningspersonalen och agerat<br />
helt utifrån deras godkännande<br />
och instruktioner. Men jag har<br />
förstått från mina intervjuer med<br />
räddningspersonal att det samtidigt<br />
nns en problematik kring att<br />
människor ibland vill hjälpa <strong>till</strong><br />
”för mycket”.<br />
Hur upplever de hjälpsökande<br />
sina kontakter med <strong>SOS</strong>-operatören?<br />
− De som jag har intervjuat upplever<br />
kontakten med <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong><br />
som väldigt positiv. Operatörens<br />
lugn och tydlighet har en positiv<br />
inverkan på de hjälpsökande, man<br />
kan säga att lugnet smittar av sig.<br />
Text: Eriq Agélii<br />
<strong>SOS</strong> 3
ILLUSTRATION: CECILIA PETTERSSON<br />
signaler<br />
Hur låter<br />
blodförgi ning?<br />
Sepsis (blodförgiftning)<br />
är ett allvarligt <strong>till</strong>stånd och varje år<br />
dör mer än tusen personer i Sverige<br />
av det. Personer med sepsis kan<br />
ha många olika och också väldigt<br />
diffusa symtom.<br />
Det är också ett tidskritiskt <strong>till</strong>stånd.<br />
Trots att vi i dag vet hur man<br />
behandlar sepsis får många patienter<br />
inte adekvat vård i tid eftersom<br />
vårdkedjan − <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>, ambulans<br />
Bäst i världen<br />
på losstagning<br />
4 <strong>SOS</strong><br />
och akutsjukvården − inte identifi<br />
erar dessa patienter i tid.<br />
Om <strong>SOS</strong>-operatören identifi erar<br />
symtomen rätt är möjligheten <strong>till</strong><br />
snabbare vård bättre. Därför deltar<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> och Södersjukhuset<br />
i Stockholm i en studie för att ta<br />
reda på hur drabbade uttrycker<br />
symtom på sepsis under larmsamtalet.<br />
Slutresultatet av studien presenteras<br />
under vårvintern 2013.<br />
27%<br />
av landets 18-åringar skulle, enligt<br />
Myndigheten för samhällsskydd och<br />
beredskap, vända sig <strong>till</strong> <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong><br />
för att få information vid en<br />
allvarlig händelse eller kris.<br />
18-åringarnas andrahandsval<br />
är nyhetssajter med<br />
23 procent.<br />
VM i att rädda människor ur fordon i samband med trafi kolyckor<br />
vanns 2012 av ett lag från ambulanssjukvården och räddningstjänsten<br />
i Halland. Tävlingen går ut på att i tre olika moment<br />
med olika redskap snabbt ta loss personer ur bilar.<br />
Lär av olyckorna<br />
Sveriges kommuner hanterar erfarenheter<br />
från olyckor och allvarliga händelser<br />
på vitt skilda sätt. Det framgår i<br />
en undersökning från Myndigheten för<br />
samhällsskydd och beredskap, MSB.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Det fi nns kommuner som<br />
inte har någon systematik i sitt<br />
arbete med erfarenhetsåterföring<br />
av olyckor och allvarliga händelser<br />
och inte heller någon samverkan<br />
mellan olika förvaltningar. Andra<br />
kommuner jobbar systematiskt<br />
med alla delar i kedjan. De har en<br />
klar bild över vilka olyckor och<br />
allvarliga händelser som inträffat<br />
i kommunen och har ett systematiskt<br />
lärande.<br />
86 personer från 30 slumpvis utvalda kommuner har<br />
intervjuats − säkerhetssamordnare, räddningschefer,<br />
olycksutredare, folkhälsoplanerare, medicinskt ansvariga<br />
sjuksköterskor, socialchefer med fl era.<br />
Något som fl era av de intervjuade från räddningstjänsten<br />
sade sig sakna var information från ambulansinsatser.<br />
På grund av sekretess kan man inte få återrapportering<br />
om personer som skadats i olyckor och om räddningstjänstens<br />
insatser vid olycksplatsen varit <strong>till</strong>räckliga.<br />
” En vanlig ambulans kan jämföras<br />
med en akut mottagning<br />
eller en IVA- avdelning. Dvs<br />
specialiserad vård där vårdpersonal<br />
är bredvid patienten.”<br />
Ambu<strong>Alarm</strong> på Twitter<br />
Glöm inte !<br />
11 februari: 112-dagen i hela Europa. Håll utkik på<br />
www.sosalarm.se för mer information.<br />
11 mars: Lansering av 113 13 (läs mer på sidan 13).<br />
12−14 mars: Åre risk event, Risk and crisis research<br />
center, Mittuniversitetet.<br />
21 mars: Rakel-dagen.<br />
18 april: Stora säkerhetsdagen, arrangeras för fjärde<br />
året av tidningen Skydd & Säkerhet.
Katrineholm<br />
utan telefon<br />
Tre veckor efter att Katrineholms kommun<br />
i september köpt in 16 Rakeltelefoner<br />
fi ck de oväntad användning av dem i ett akut<br />
läge. Kommunens växel bröt ihop och under<br />
ett och ett halvt dygn gick det inte att kommunicera<br />
med telefon.<br />
− Det var en bra påminnelse om hur sårbar<br />
den vanliga telefonin är, säger Johan Harter,<br />
säkerhetsstrateg och ansvarig för Rakelinförandet<br />
på kommunen <strong>till</strong> msb.se.<br />
Ambulansen<br />
kopplar <strong>till</strong>baka<br />
Sedan november testar <strong>SOS</strong><br />
<strong>Alarm</strong> ett nytt system för återkoppling av<br />
larmsamtal mellan ambulanssjukvårdare<br />
och <strong>SOS</strong>-operatörer i Göteborg. Ambulanspersonalen<br />
får möjlighet att meddela<br />
hur väl en patients vårdbehov stämmer<br />
överens med prioriteringen av larmet från<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>. Projektet drivs inom ramen<br />
för utvecklingscentret Tucap vid Lindholmen<br />
Science Park med syfte att förbättra<br />
intervju metodik och bedömning av vårdbehov<br />
i akut situationer.<br />
− <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> strävar efter att ständigt<br />
kvalitetsutveckla verksamheten och det<br />
här projektet visar att det kan göras på ett<br />
relativt enkelt sätt. Det främjar både lärandet<br />
hos den enskilda operatören, underlättar<br />
för forskning och ger möjlighet <strong>till</strong> riktad<br />
och systematisk kvalitetskontroll och uppföljning,<br />
säger Katarina Bohm, forskningsledare<br />
inom <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>s affärsområde Vård.<br />
Förhoppningen är att den nya tekniken,<br />
beroende på projektets resultat, succesivt<br />
ska börja användas i hela landet.<br />
Läs mer om projekten inom Tucap på<br />
sidan 22.<br />
>30 20<br />
minuter<br />
minuter<br />
I verktyget Resqmaps webbkarta,<br />
som i dag används av fl era av<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>s kunder, fi nns en funktion<br />
som grafi skt visar hur långt man kan<br />
köra från en viss punkt inom en viss<br />
tid om man håller angivna hastighetsbegränsningar.<br />
Tjänsten kallas körtidsisokroner<br />
och är ett effektivt verktyg för bland<br />
10<br />
minuter<br />
Hur långt<br />
kommer man?<br />
Antalet dödsolyckor har<br />
ökat med 25 procent i Sverige<br />
sedan mitten av 1990-talet. I snitt<br />
skadas tolv personer så allvarligt<br />
att de avlider och över 1 800 uppsöker<br />
akut sjukvård <strong>till</strong> följd av<br />
skador varje dag. Det framgår av<br />
rapporten Personskador i Sverige<br />
2012 från Socialdepartementet<br />
och Myndigheten för samhällsskydd<br />
och beredskap, MSB.<br />
Skador medför inte bara lidande<br />
utan även stora samhällskost-<br />
annat ambulanssjukvården. Funktionen<br />
”Befolkningstäckning” kompletterar<br />
resultatet från beräkningen av<br />
körtiderna och visar hur stor andel av<br />
av befolkningen man når inom en viss<br />
tidperiod vid en utryckning. Funktionen<br />
kan vara särskilt intressant vid <strong>till</strong><br />
exempel prospektering av ambulansstationer,<br />
sjukhus och räddningstjänst.<br />
I dag dör tolv personer i olyckor<br />
nader. Den totala samhällskostnaden<br />
ligger årligen på ungefär<br />
80 miljarder kronor.<br />
Rapporten visar även att<br />
antalet dödliga fall- och förgiftningsolyckor<br />
ökar, medan antalet<br />
dödliga trafi k- och arbetsolyckor<br />
minskar.<br />
– En glädjande iakttagelse är<br />
att antalet själv<strong>till</strong>fogade skador<br />
bland unga fl ickor tycks minska,<br />
vilket kan vara ett trendbrott,<br />
säger Jan Schyllander på MSB.<br />
<strong>SOS</strong> 5
signaler<br />
” Lägg in ICE och nummer som<br />
bakgrundsbild på din telefon så<br />
kan du komma undan problematiken<br />
med kodlås på telefonen.”<br />
Tips från <strong>SOS</strong><strong>Alarm</strong>Sverige på Twitter<br />
Gemensamma riktlinjer i Rakel<br />
Sedan årsskiftet gäller<br />
nya nationella riktlinjer för<br />
samverkan i kommunikationssystemet<br />
Rakel. De defi nierar<br />
och ger tydliga kommunikationsvägar<br />
för ledning och<br />
samverkan lokalt, regionalt<br />
och nationellt, i både vardagssituationer<br />
och i händelse av<br />
kris.<br />
Under första kvartalet 2013<br />
beräknas också alla kommuner<br />
och landsting i Sverige ha gått<br />
över <strong>till</strong> kommunikation i Rakel.<br />
6 <strong>SOS</strong><br />
Det ger helt nya möjligheter<br />
<strong>till</strong> samverkan genom effektiv<br />
kommunikation och ledning,<br />
oberoende av geografi ska<br />
och organisatoriska gränser.<br />
Att <strong>till</strong> exempel kunna<br />
kombinera olika talgrupper<br />
är ett viktigt steg. Men det<br />
förutsätter att alla brukare<br />
har gemensam metodik<br />
och benämningar.<br />
Läs mer om Rakel på<br />
www.sosalarm.se/sv/<br />
Samhallstjanster/Rakel/<br />
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)<br />
651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se<br />
Publ.nr MSB342 - maj 2012 ISBN 978-91-7383-186-4<br />
sosalarm.se<br />
får ett ansiktsly<br />
Under våren lanseras <strong>SOS</strong><br />
<strong>Alarm</strong>s nya sajt som kommer ha ett<br />
tydligare samhällsfokus. Genom<br />
ingångssidor, enklare struktur och<br />
ny sökmotor kommer besökarna lätt<br />
hitta den information de söker. På den<br />
nya sajten kommer även det nya informationsnumret<br />
113 13 integreras.<br />
− Antalet besök ökade markant<br />
8,3%<br />
snabbare svarstid<br />
Under 2012 minskade<br />
medelsvarstiden på 112<br />
<strong>till</strong> 7,7 sekunder (från 8,4<br />
sekunder året innan).<br />
Nationella riktlinjer för<br />
samverkan i Rakel<br />
2012. Jämfört med andra offentliga<br />
verksamheter har vi höga besökssiffror<br />
med cirka 40 000 unika besökare<br />
per månad, Många kommer <strong>till</strong> vår<br />
hemsida för att söka viktig samhällsinformation<br />
och där kommer vi att bli<br />
mycket tydligare, säger Lena Hansson,<br />
chef för extern kommunikation på<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>.<br />
6382<br />
hjärtstartare<br />
fanns registrerade på<br />
www.hjartstartarregistret.se<br />
vid årsskiftet.<br />
SKYDD AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET<br />
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap<br />
håller på att ta fram en handlingsplan för<br />
skydd av samhällsviktig verksamhet.<br />
Handlingsplanen utgår från den nationella<br />
strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet<br />
och tas fram i samverkan med offentliga<br />
aktörer, näringslivet och enskilda.<br />
− Genom att arbeta fram en handlingsplan<br />
<strong>till</strong>sammans kan både offentliga och privata aktörer,<br />
som levererar och ansvarar för samhällsviktig<br />
verksamhet, få tydligare förutsättningar<br />
för ett samordnat och systematiskt arbete.<br />
Utgångspunkten är ett gemensamt arbete som<br />
utgår från samhällets behov, säger enhetschef<br />
Mette Lindahl Olsson.<br />
Handlingsplanen ska vara klar hösten 2013<br />
och träda i kraft 2014.<br />
Läs mer på msb.se
Mer statlig styrning<br />
av ambulanserna<br />
Staten bör ta ett större ansvar för ambulansverksamheten.<br />
Det är en av slutsatserna i<br />
Riksrevisionens rapport ”Statens insatser inom<br />
ambulansverksamheten” som presenterades<br />
i december. I granskningen har man tittat på<br />
larmkedjan från det att första signalen går fram<br />
<strong>till</strong> 112 <strong>till</strong> dess att ambulans är på plats hos<br />
hjälpsökande.<br />
– Vi är mycket positiva <strong>till</strong> att den här typen<br />
av granskningar görs. Den hjälper <strong>till</strong> att belysa<br />
de förbättringar som behöver åtgärdas i hela<br />
larmkedjan, säger Johan Hedensiö, verkställande<br />
direktör på <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>.<br />
Rapporten visar bland annat att staten och<br />
Socialstyrelsen kan göra mer när det gäller<br />
föreskrifter, <strong>till</strong>syn samt uppföljning för att öka<br />
effektiviteten i ambulansverksamheten och<br />
människors trygghet.<br />
– <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> har vid fl era<br />
<strong>till</strong>fällen påtalat vikten av<br />
att vårdprioritering och<br />
ambulansdirigering regleras.<br />
Erfarenheten från<br />
det senaste året är att<br />
det fi nns fl era frågor som<br />
behöver utredas och<br />
regleras, säger Johan<br />
Hedensiö.<br />
Rapporten fi nns på<br />
www.riksrevisionen.se<br />
riksrevisionen granskar: staten och vården<br />
Xxxxxxxxxxxxxx<br />
– Xxxxxxxxxxxxxxx<br />
rir 2012:xx<br />
Statens insatser inom<br />
ambulansverksamheten<br />
rir 2012:20<br />
Säkrad<br />
utlarmning<br />
i norr<br />
73 kommuner<br />
i de sex norrlandslänen<br />
genomförde gemensamt en<br />
upphandling av utlarmning för<br />
räddningstjänsten. <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong><br />
fi ck fortsatt förtroende att sköta<br />
utlarmningen med en avtalstid på<br />
tre år med möjlighet <strong>till</strong> förlängning.<br />
Hur vill du<br />
minska olyckorna?<br />
Olyckorna kostar cirka 80 miljarder kronor årligen<br />
i Sverige. Det visar rapporten ”Öppna jämförelser<br />
trygghet och säkerhet” från SKL och MSB.<br />
Vilken enskild åtgärd skulle du vilja se för att<br />
minska olyckorna?<br />
Håkan Sörman, verkställande direktör SKL:<br />
”En ordentlig satsning på att förebygga fallolyckor<br />
bland äldre.”<br />
Per Widlundh, förbundsdirektör Räddningstjänsten<br />
Syd: ”Ett problem med olyckor i Sverige är att ingen ’äger’<br />
dessa ensam. Ett annat problem är att det inte nns någon<br />
samhällsdebatt eller politisk debatt kring olyckor. I alla<br />
fall inte om man jämför med försvarsdebatten och debatten<br />
om polisverksamheten. Så mitt förslag <strong>till</strong> åtgärd är att<br />
aktörerna − MSB, SKL, <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> med era − hittar vägar<br />
att skapa opinion och debatt kring olycksfrågorna. De är<br />
värda mer än dubbla försvarsbudgeten!”<br />
Helena Lindberg, generaldirektör MSB: ”Om varje<br />
kommun ökar äldres säkerhet i vardagen skulle det spara<br />
liv, lidande och pengar, samt minska belastningen på sjukvård<br />
och äldreomsorg. Fallolyckorna står i dag för en tredjedel<br />
av samhällets kostnad för olyckor. Varje år av lider<br />
1 600 människor som följd av fall, det är fyra gånger så<br />
många som i tra ken.”<br />
Peter Sääv, försäljningsdirektör Safetel: ”Jag skulle<br />
vilja se att det blir krav på att samtliga bostäder ska ha väl<br />
fungerande branddetektorer. Dessa ska vara anslutna <strong>till</strong><br />
en larmanläggning som i sin tur är kopplad <strong>till</strong> en bemannad<br />
larmcentral. Självklart ska kommunikationslösningen<br />
från larmanläggningen <strong>till</strong> larmcentralen vara övervakad<br />
och intygad/certi erad för säkrad kommunikation.<br />
I dag går alltför stora värden och människoliv <strong>till</strong> spillo på<br />
grund av för sent upptäckta bränder. Med system som är<br />
sammankopplade, så att även grannar i erbostadshus blir<br />
larmade, kommer både människoliv och värden sparas.”<br />
<strong>SOS</strong> 7
insats samverkan<br />
8 <strong>SOS</strong><br />
Tillfälligt<br />
avbrott<br />
Ett teknikfel klippte alla larm <strong>till</strong> <strong>SOS</strong>- centralen i Jönköping en lördag<br />
i september. Men tack vare samverkan mellan centralerna i regionen<br />
och ett snabbt agerande kunde alla 112-samtal ändå besvaras.<br />
Text: Eriq Agélii Illustration: Kjell Thorsson Foto: Istockphoto<br />
El- och teleavbrott drabbar<br />
ofta både enskilda och samhället<br />
hårt. Avgrävda kablar, bränder,<br />
teknikkrångel och stormar påverkar<br />
varje år många viktiga funktioner i<br />
samhället som kan bli svåra att nå<br />
för hjälpsökande. Om dessutom<br />
lokala <strong>SOS</strong>-cent raler drabbas har<br />
risken varit stor att nödsamtal och<br />
andra larm inte kommit fram.<br />
Under 2012 har <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> infört<br />
regional samverkan mellan <strong>SOS</strong>centralerna.<br />
Det innebär att om en<br />
central av någon anledning inte kan<br />
ta emot nödsamtal eller om den har<br />
ett hårt tryck, går andra <strong>SOS</strong>-centraler<br />
in och tar över samtal. Eftersom<br />
alla operatörer arbetar i samma<br />
system, med samma rutiner och<br />
med ett avancerat kartstöd kan de<br />
snabbt lokalisera den hjälpsökande<br />
och skicka rätt resurser, oavsett var i<br />
landet nödsamtalet kommer från.<br />
Därför märkte de hjälpsökande<br />
inte att <strong>SOS</strong>-centralen i Jönköping<br />
plötsligt blev avklippt från telenätet<br />
den 29 september i år.<br />
− För ett antal år sedan hade vi<br />
inte lika god samverkan, då hade<br />
det här avbrottet varit svårt att hantera.<br />
Samtalstra ken styrdes nu om<br />
automatiskt och vår nationella produktionsledning<br />
lade ut dirigering<br />
av ambulans- och räddningsenheter<br />
på andra <strong>SOS</strong>-centraler och allt<br />
fungerade utan att några samtal eller<br />
utlarmningar missades, säger Mikael<br />
Sandh, lokal produktionschef vid<br />
<strong>SOS</strong>-centralen i Jönköping.<br />
Han menar att det alltid nns en<br />
risk med teknik, men att den samverkan<br />
mellan centralerna som <strong>SOS</strong><br />
<strong>Alarm</strong> numera har ökat säkerheten<br />
markant.<br />
Ordentlig<br />
uppbackning<br />
Zenit är teknikplattformen för det<br />
kommunikationssystem som alla <strong>SOS</strong>-<br />
centraler använder för att knyta ihop<br />
inkommande anrop med utlarmning,<br />
dirigering och förmedling. Zenit har utvecklats<br />
så alla anrop ska nå <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>,<br />
även under störningar.<br />
4 Centraler samverkar nationellt och<br />
regionalt för att hantera belastning<br />
och eventuella störningar.<br />
4 Tre primära tekniknoder kan<br />
ersätta varandra vid störningar.<br />
4 I telenätet fi nns en avancerad omstyrningsautomatik<br />
som träder in vid<br />
<strong>till</strong> exempel bortfall av förbindelser<br />
med tekniknoder.<br />
4 Parallella dedikerade nätverk<br />
(telefon, systemkommunikation,<br />
internetaccess mm) för ständig<br />
<strong>till</strong>gänglighet.<br />
4 Central övervakning av system och<br />
kommunikation.<br />
4 Teknisk beredskap dygnet runt.<br />
4 Nätövervakning via Telia dygnet<br />
runt.
Telefelet klippte<br />
av centralen<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>s regionala samverkan sattes<br />
på ett skarpt test när ett <strong>till</strong> synes litet fel<br />
stängde ner <strong>SOS</strong>-centralen i Jönköping.<br />
10.28: Lördag 29 september: Ett strömaggregat<br />
<strong>till</strong> en Teliaenhet som omvandlar optiskt ljus <strong>till</strong><br />
data i <strong>SOS</strong>-centralen i Jönköping går sönder. Centralen<br />
drabbas av totalt nätbortfall.<br />
Göteborg<br />
Arlanda<br />
Jönköping<br />
Jönköping<br />
01.30: Natten <strong>till</strong> söndag är <strong>SOS</strong>-centralen i<br />
Jönköping åter i full drift. Både Jönköping och Göteborg<br />
arbetar med Jönköpings tjänster fram <strong>till</strong> 11.00 för att<br />
säkerställa att allt fungerar. Inget larmsamtal ska ha<br />
missats på grund av avbrottet.<br />
Göteborg<br />
Halmstad<br />
10.33: Alla larmsamtal <strong>till</strong> Jönköping kopplas<br />
automatiskt <strong>till</strong> andra <strong>SOS</strong>-centraler. Samtidigt förs en<br />
dialog med kunder, uppdragsgivare och <strong>till</strong>synsmyndigheter<br />
för att informera om rådande lägesbild.<br />
Delar av personalen i Jönköping fl yttas <strong>till</strong><br />
<strong>SOS</strong>-centralen i Göteborg.<br />
Jönköping<br />
Växjö<br />
Malmö<br />
Arlanda<br />
Jönköping<br />
17. 30 lokaliseras felet av Telias tekniker. Ett nytt<br />
strömaggregat skickas från Arlanda <strong>till</strong> Jönköping. Vid<br />
midnatt anländer det <strong>till</strong> Jönköping och installeras på<br />
15 minuter.<br />
<strong>SOS</strong> 9
Personligt<br />
Namn: Erik Wennerström<br />
Ålder: 50 år<br />
Familj: Hustru, två<br />
vuxna barn, samt ”bordertaxen”<br />
Lisa som är<br />
en osannolik mix av<br />
tax, bordercollie och<br />
ett stort frågetecken.<br />
Bor: Lägenhet i Stockholm.<br />
Aktuell: Ett år på<br />
posten som GD på Brå.<br />
Bakgrund: Jurist och<br />
diplomat som började<br />
på regeringskansliet<br />
1990. Har sedan dess<br />
arbetat med rättsväsendefrågor<br />
på<br />
justitiedepartementet,<br />
Folke Bernadotteakademin,<br />
i EUkommissionen<br />
och som<br />
folkrättsrådgivare på<br />
utrikesdepartementet.<br />
Måtto: Lämna varje<br />
plats lite bättre än du<br />
fann den.<br />
10 <strong>SOS</strong>
pro len Erik Wennerström<br />
RÄKNAR<br />
för ett tryggare samhälle<br />
I kampen mot brottsligheten är si ror hans främsta<br />
vapen. Erik Wennerström är generaldirektör för<br />
Brottsförebyggande rådet, myndigheten som ansvarar för den<br />
o ciella kriminalstatistiken i Sverige och tar fram<br />
beslutsunderlag för en e ektivare brottsbekämpning.<br />
Brå, Brottsförebyggande rådet, har sina lokaler<br />
i en kontorsbyggnad i glas och betong på Tegnérgatan<br />
i centrala Stockholm. Utspridda på två våningar, i<br />
långa korridorer som andas 60-tal, arbetar 90 personer<br />
med samla in och bearbeta den svenska kriminalstatistiken.<br />
Receptionens hyllmetrar av broschyrer med<br />
årliga sammanställningar och utredningar om allt från<br />
kameraövervakning, <strong>till</strong> besöksförbud och organiserad<br />
brottslighet vittnar om det arbete som pågår. Även i<br />
Erik Wennerströms rum står utredningarna tätt packade<br />
i bokhyllan. Och er är på gång. Största projektet just<br />
nu är att mäta regeringens satsningar på polisen. I slutet<br />
av 2014 ska uppdraget vara avslutat och svara på om en<br />
ökning från knappt 17 500 poliser år 2006 <strong>till</strong> dagens<br />
dryga 20 000 haft e ekt.<br />
− Vårt uppdrag är att ösa in kunskap i resten av rättsväsendet<br />
och att skapa förutsättningar för beslutsfattare<br />
på alla nivåer att fatta upplysta och insiktsfulla<br />
beslut. Alltså ska vi utvärdera polissatsningen och resursfördelningen,<br />
säger Erik Wennerström och <strong>slår</strong> sig<br />
ner i sittgruppen för besökare i direktörsrummet.<br />
− Antalet anmälningar, säger sällan hela sanningen<br />
om brottsutvecklingen. En ökning behöver inte betyda<br />
att antalet brott ökar. Statistiken visar bara hur många<br />
ärenden som passerar över rättsväsendets bord. Det är<br />
sedan Brås uppgift att utifrån si rorna analysera varför<br />
statistiken ser ut som den gör. Feltolkad och felaktigt<br />
använd information blir ju inte <strong>till</strong> nytta för någon<br />
Text: Susanna Lindgren Foto: Peter Jönsson<br />
inom det svenska rättsväsendet.<br />
− Vi är bra på detta men vi kan bli ännu bättre. Allra<br />
bäst blir det om vi har klart för oss under varje projekt<br />
exakt för vem i rättsväsendet informationen ytterst ska<br />
göra nytta. Det är viktigt att målgruppsanpassa utredningarna,<br />
men det betyder inte att man kan beställa<br />
resultat. Även skräddarsydda beställningar kan komma<br />
med smärtsamma rön, säger han.<br />
Många utredningar görs på direkt beställning från<br />
regeringen, andra på myndighetens eget initiativ. Oavsett<br />
vems initiativet är tror Erik Wennerström på ökat<br />
gränsöverskridande samarbete myndigheterna emellan.<br />
Ökad kommunikation mellan polis, åklagarväsende,<br />
domstolar, kriminalvård och Brå stod högt på<br />
prioriteringslistan när han <strong>till</strong>trädde för nästan exakt<br />
ett år sedan.<br />
− Målet är att det ska bli ännu tydligare att Brå inte<br />
bara är en betraktare utan en del av rättsväsendet. Och<br />
vi kan ta in expertis även från andra delar av samhället.<br />
<strong>När</strong> Brå nyligen släppte en rapport om utpressning mot<br />
företag hade den gjorts i samarbete med säkerhetsansvariga<br />
inom näringslivet, säger han.<br />
Erik Wennerström är en man som gärna väger orden,<br />
som tänker noga innan han svarar. Som på frågan<br />
om vad trygghet betyder, för honom personligen.<br />
− Jag kan egentligen bara beskriva trygghet negativt,<br />
fast det är en positiv känsla. Trygghet är avsaknad av<br />
<strong>SOS</strong> 11
pro len Erik Wennerström<br />
Med rätt analys,<br />
utvärdering och<br />
målgrupps–<br />
anpassning vill<br />
Erik Wennerström<br />
visa vägen <strong>till</strong> ett<br />
tryggare samhälle.<br />
olika typer av hot, säger han och förklarar att han i<br />
grunden är en trygg person som inte oroar sig för att<br />
bli utsatt för brott.<br />
Men att arbeta för ett tryggare samhälle är rättesnöret,<br />
både för honom själv och för Brå, säger han.<br />
Att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten är<br />
också ledorden i uppdragsgivaren regeringens kriminalpolitik,<br />
vilket innebär att allt som sker inom<br />
utgiftsområde fyra i stadsbudgeten, alltså hela rättsväsendet,<br />
ska bidra <strong>till</strong> att uppnå målet. Kan sådana<br />
framgångar mätas? Hur mäter man ökad trygghet?<br />
− Vi på Brå är ju inga patrullerande brottsförebyggare.<br />
Däremot genomför vi den Nationella trygghetsundersökningen,<br />
NTU, där vi mäter tryggheten<br />
genom att ställa frågor kring utsatthet för brott och<br />
upplevd utsatthet.<br />
Sedan 2006 mäter Brå årligen hur trygga vi medborgare<br />
känner oss. Svaren kommer från cirka<br />
14 000 personer i olika åldrar som får svara på frågor<br />
om brott, hot och förtroende för rättsväsendet. Störst<br />
är förtroendet hos ungdomar mellan 19 och 25 år,<br />
sedan avtar det.<br />
− Jag skulle gärna vilja veta varför det är så. Kanske<br />
blir vi mer oroliga med åldern?<br />
I november släpptes den första delrapporten för<br />
den sjätte NTU-rapporten. Där framgår att det blir allt<br />
vanligare att privatpersoner polisanmäler när de har<br />
utsatts för brott. I jämförelse med tidigare år är det<br />
också tydligt att antalet anmälda bedrägeribrott ökar.<br />
− Det skulle inte förvåna mig om det är antalet nätbedrägerier<br />
som ökat. Brottsligheten genomgår ju<br />
samma utveckling som vi och har digitaliserats. Bluffakturorna<br />
blir i dag internetbedrägerier, konstaterar<br />
han och avslöjar att inte heller han själv skonats.<br />
− Jag ck nyligen ett e-postmeddelande om att jag<br />
vunnit Googles stora lotteri. Allt jag behövde göra var<br />
att fylla i mitt banknummer ...<br />
Nej, den gick han givetvis inte på. Och inte gjorde<br />
han någon anmälan. Det nns dock andra och allvarligare<br />
typer av brott som inte heller kommer <strong>till</strong> polisen<br />
kännedom. Endast vart tredje brott mot enskild<br />
12 <strong>SOS</strong><br />
REGERINGS-<br />
UPPDRAG<br />
Brå är en myndighet<br />
som<br />
verkar för att<br />
brottsligheten<br />
ska minska och<br />
tryggheten<br />
öka i samhället.<br />
Brå tar fram<br />
fakta och sprider<br />
kunskap om<br />
brottslighet och<br />
brottsförebyggande<br />
arbete,<br />
producerar<br />
kriminalstatistik,<br />
utvärderar reformer,<br />
bedriver<br />
forskning för att<br />
ta fram ny kunskap<br />
och stödjer<br />
lokalt brottsförebyggande<br />
arbete.<br />
” Jag kan egentligen bara beskriva<br />
trygghet negativt, fast det är<br />
en positiv känsla. Trygghet är<br />
avsaknad av olika typer av hot.”<br />
person uppges vara anmält <strong>till</strong> polisen och av de<br />
egendomsbrott som anmäls står bostadsinbrotten för<br />
den största ökningen. Lägst är benägenheten att anmäla<br />
vid sexualbrott där enligt senaste NTU bara 19<br />
procent av brotten anmäls. Det är dock är en ökning<br />
jämfört med 11 procent i den första NTU-mätningen.<br />
Hur trygga våra förtroendevalda känner sig kommer<br />
från och med i år också att mätas regelbundet.<br />
I PTU, Politikernas trygghetsundersökning, erbjuds<br />
landets alla cirka 14 000 politiska ledamöter på kommunal,<br />
landstings- och riksdagsnivå att svara på frågor,<br />
varav ungefär 9 500 valde att medverka.<br />
− Det är något så unikt som en totalpopulationsundersökning<br />
eftersom alla folkvalda politiker erbjuds<br />
att besvara frågor om de blivit utsatta för hot,<br />
trakasserier skadegörelser. Det blir en intressant temperaturmätning<br />
på hoten mot vår demokrati.<br />
Erik Wennerström är Brås åttonde generaldirektör.<br />
Hur stor betydelse har det vem som styr verksamheten?<br />
− Regeringen bestämmer vårt uppdrag, men när<br />
det kommer <strong>till</strong> frågan hur det ska göras har man som<br />
generaldirektör ganska mycket att säga <strong>till</strong> om. Att jag<br />
<strong>till</strong> skillnad från era av mina företrädare inte är kriminologiskt<br />
bevandrad gör att jag fokuserar helt och<br />
hållet på hur myndigheten fungerar, säger han.<br />
Under sitt första år har han därför inriktat sig på<br />
att skapa förutsättningar för att medarbetarna från<br />
olika delar av myndigheten ska mötas och samarbeta<br />
i större utsträckning.<br />
− Jag tror att vi alla, både inom den egna myndigheten<br />
och inom hela rättsväsendet känner att det är<br />
stimulerande att inte bara arbeta inom sin egen enhet<br />
utan känna att vi alla gemensamt strävar efter tryggare<br />
samhälle.<br />
Brås nationella<br />
trygghetsundersökning<br />
I den årliga trygghetsundersökningen, NTU, besvarar cirka 14 000<br />
personer i åldrarna 16−79 år frågor om utsatthet för brott, trygghets<br />
upplevelse, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter<br />
av kontakter med rättsväsendet. Resultaten presenteras med<br />
redovisningar för Sveriges olika län och även för 27 av landets<br />
kommuner. Den senaste undersökningen från 2012, publiceras<br />
i januari 2013 och jämförs med de sex tidigare rapporterna.
Ett stöd<br />
vid olyckor<br />
och kriser<br />
Den 11 mars 2013 införs ett nytt nationellt<br />
informationsnummer i Sverige, 113 13.<br />
Det är <strong>till</strong> för att både kunna ge och få information.<br />
Text: Lars Österlind Foto: Folio<br />
effekt 113 13<br />
<strong>SOS</strong> 13
vinjett effekt 113 vinjetten<br />
13<br />
Det är lördag förmiddag<br />
och stora mängder tjock, svart rök<br />
väller in österifrån över bostadsområdet<br />
Söder i centrala Jönköping. En<br />
större brand har inträffat på Munksjö<br />
Papers produktionsanläggning<br />
strax in<strong>till</strong>. Rökutvecklingen är<br />
kraftig och många Jönköpingsbor är<br />
oroliga. Kommunen går ut med ett<br />
viktigt meddelande och varnar folk<br />
i området om att de ska stänga dörrar,<br />
fönster och vistas inomhus.<br />
Det här är en påhittad händelse,<br />
men en händelse där det nya nationella<br />
informationsnumret 113 13<br />
skulle komma väl <strong>till</strong> pass för kommunens<br />
krisorganisation.<br />
– En mängd följdfrågor uppstår<br />
efter ett viktigt meddelande: folk<br />
frågar sig ”är jag också berörd?”,<br />
”hur farligt är det?”,” hur gör jag<br />
e ftersom mitt barn har astma?”.<br />
Då är det bra att kunna hänvisa<br />
<strong>till</strong> 113 13, säger Göran Melin,<br />
14 <strong>SOS</strong><br />
”En central<br />
organisation<br />
kan växla upp<br />
snabbare än<br />
vad vi har<br />
möjligheter <strong>till</strong><br />
lokalt.”<br />
En skogsbrand<br />
hindrar framkomligheten<br />
på delar av<br />
vägnätet. <strong>När</strong> kan man<br />
använda vägen igen?<br />
Ring 113 13.<br />
ställföre trädande räddningschef i<br />
Jönköp ings kommun.<br />
Jönköping har, liksom andra<br />
svenska kommuner, ett kontaktcenter<br />
som tar emot alla samtal, svarar<br />
på de flesta frågor och förmedlar<br />
ärenden vidare som ska <strong>till</strong> en<br />
handläggare. Begränsningen är att<br />
det är öppet kontorstid. Eftersom<br />
de flesta svenskar har mobiltelefon<br />
och många är uppkopplade, är<br />
måndag <strong>till</strong> fredag klockan 8–17 inte<br />
<strong>till</strong>räckligt, speciellt inte om en kris<br />
inträffar.<br />
– Där ser vi en poäng i att samarbeta<br />
med <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> eftersom det<br />
nya informationsnumret är öppet<br />
dygnet runt, säger Göran Melin.<br />
Regeringen har gett <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> i<br />
uppdrag att i samverkan med Myndigheten<br />
för samhällsskydd och beredskap,<br />
MSB, ta fram tjänsten som<br />
kommer att vara <strong>till</strong>gänglig dygnet<br />
runt, 365 dagar om året. 113 13 ska<br />
avlasta nödnumret 112 som ofta blir<br />
hårt belastat vid större olyckor och<br />
kriser. Under de tolv första kaotiska<br />
timmarna när stormen Gudrun<br />
drog in över Sverige i januari 2005<br />
tog <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> emot 12 000 samtal<br />
<strong>till</strong> 112. Många av samtalen var<br />
renodlade nödsamtal, men många<br />
ringde också för att de var oroliga<br />
och ville veta mer.<br />
Samma sak sker vid i stort sett<br />
alla större olyckor och kriser såsom<br />
en storm, översvämning, pandemi<br />
eller större brand. Risken är stor att<br />
nödsamtal inte kommer fram när<br />
oroliga människor ringer 112 för att<br />
få veta vad som hänt. Det ska 113 13<br />
råda bot på. Det är både ett stöd för<br />
kommuner, landsting och statliga<br />
myndigheter, men också bra för<br />
allmänheten som i ett tidigt skede<br />
kan få information om vad som<br />
hänt och även bidra med viktiga<br />
upplysningar.<br />
Tillbaka <strong>till</strong> den fiktiva branden i<br />
Jönköping. Vad händer om den inträffar<br />
i verkligheten? Via ringlistor<br />
får Jönköpings kommun igång sin<br />
krisorganisation, men det kräver<br />
några timmars förberedelser innan<br />
kontaktcentret är igång utanför<br />
kontorstid.<br />
– Den stora fördelen med 113 13 är
snabbheten ur ett 24/7-perspektiv.<br />
En central organisation kan växla<br />
upp snabbare än vad vi har möjligheter<br />
<strong>till</strong> lokalt om nu olyckan är<br />
framme en lördag förmiddag, säger<br />
Tina Petersson, kommunikatör vid<br />
Jönköpings kommun.<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> har den inledande<br />
kontakten med allmänheten när de<br />
ringer 113 13.<br />
– För oss spelar det ingen roll var<br />
vi förmedlar vår information, huvudsaken<br />
är att det görs. En kommun<br />
behöver flera sätt att sprida<br />
sin information vid en krishändelse<br />
och det här är ytterligare ett bra<br />
verktyg för detta. Samtidigt ansvarar<br />
varje kommun för sin egen<br />
Kan jag ta mig<br />
hem med min segelbåt<br />
i den här stormen?<br />
Ring 113 13.<br />
Risken är stor att nödsamtal inte<br />
kommer fram när oroliga människor<br />
ringer 112 för att få veta vad som hänt.<br />
information och kommunikation,<br />
113 13 ersätter inte den egna kommunens<br />
krisberedskap, säger Tina<br />
Petersson.<br />
Göran Melin pekar på en annan<br />
fördel med 113 13. Kommunen<br />
har ett geografiskt ansvar, men<br />
vid större händelser berörs många<br />
även utanför kommungränsen.<br />
Kommunen samarbetar med andra<br />
orga nisationer på regional nivå, <strong>till</strong><br />
exempel landstinget, polisen, länsstyrelsen<br />
och länets alla kommuner<br />
samt försvarsmakten.<br />
– Då startar vi en händelsegrupp<br />
som regionalt ger information. Där<br />
skulle vi ha nytta av ett samhällsgemensamt<br />
nummer, konstaterar<br />
Göran Melin.<br />
Kompletterar<br />
nödnumret<br />
Magsjuka härjar<br />
i en stad och man mis stänker<br />
att det är parasiter<br />
i det kommunala<br />
dricksvattnet. Kan det<br />
drickas kokat?<br />
Ring 113 13.<br />
Informations numret 113 13 ska<br />
avlasta nödnumret 112 och<br />
underlätta kommunikationen<br />
vid större olyckor och kriser.<br />
Tjänsten bemannas av <strong>SOS</strong><br />
<strong>Alarm</strong> som har den inledande<br />
kontakten med allmänheten.<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> verifierar vad som har<br />
hänt och förmedlar information<br />
<strong>till</strong> berörda samhällsfunktioner<br />
och inringare.<br />
Vid kriser med ett längre<br />
förlopp kan icke-akuta<br />
samtal förmedlas <strong>till</strong> 113 13<br />
som systematiskt samlar<br />
information och förmedlar<br />
den <strong>till</strong> kommunala enheter<br />
och allmänheten. Sedan<br />
ska kommun, landsting eller<br />
berörd myndighet ta över<br />
informationsansvaret när<br />
respektive krisorganisation är<br />
redo. 113 13 inrättas den 11 mars<br />
2013 över hela landet.<br />
<strong>SOS</strong> 15
effekt 113 13<br />
Det nya rikstäckande numret för<br />
krisinformation ska vara i drift under<br />
första kvartalet 2013. Det finns<br />
många utmaningar, exempelvis<br />
hur samarbetet kommer att se ut i<br />
praktiken mellan <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> och<br />
alla 290 kommuner, nästan 500<br />
statliga myndigheter och 20 landsting.<br />
– Bara att nå alla med information<br />
är den första utmaningen i en<br />
kris. På centrala myndigheter finns<br />
alltid TIB, tjänsteman i beredskap,<br />
som första kontakt, och det finns<br />
även inom en del kommuner, säger<br />
Ulf Strandberg, tjänsteägare krisberedskap<br />
på <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>.<br />
Kommunerna vill givetvis att<br />
113 13 ska anpassa sig efter deras<br />
behov, vare sig de är små eller<br />
stora, har tjänsteman eller kommunikatör<br />
i beredskap eller inte.<br />
16 <strong>SOS</strong><br />
I snökaosets spår<br />
krockar ett flertal bilar<br />
och korkar igen E4:an.<br />
<strong>När</strong> är vägen farbar?<br />
Ring 113 13.<br />
” Bara att nå alla med information<br />
är den första utmaningen.”<br />
Krisinformation har alla kommuner<br />
men hur uppgiften löses är upp <strong>till</strong><br />
varje kommun.<br />
–Tjänsten måste anpassas efter<br />
kommunernas önskemål och inte<br />
tvärtom. Nyckeln är att koppla samtalen<br />
<strong>till</strong> kommun-id, säger Tina<br />
Petersson.<br />
Ulf Strandberg tycker det ska bli<br />
spännande att utveckla tjänsten<br />
<strong>till</strong>sammans med kommunerna och<br />
söker ett arbetssätt där kommunerna<br />
känner att de får <strong>till</strong>gång <strong>till</strong><br />
en bra resurs.<br />
– En stor del av jobbet börjar när<br />
tjänsten startar. Då blir det konkret<br />
och verkligt och då kan vi forma<br />
samarbetet, men som med alla<br />
samhällstjänster kommer det att ta<br />
tid, säger Ulf Strandberg.<br />
3−17 december testades 113 13<br />
i ett pilotprojekt i Skåne. Tio kommuner<br />
deltog, se artikel här in<strong>till</strong>.<br />
Camilla Palmér, säkerhetschef i Ängelholms kommun,<br />
har initierat en kommunal kommunikatör i beredskap.<br />
Samordnad<br />
kommunikation i Skåne<br />
Sveriges nya nationella informationsnummer<br />
113 13 pilottestades under två veckor<br />
i december av Skåne Nordväst som består av tio<br />
kommuner. Testet hamnade i oväntat skarpt läge<br />
då regionen utsattes för hårda snöstormar och<br />
sammanföll även med att en ny kriskommunikationstjänst<br />
introducerades.<br />
Skåne Nordväst har sedan 2009 en gemensam<br />
TIB, tjänsteman i beredskap, för att kunna hantera<br />
större händelser och kriser bättre, underlätta kontaktvägar<br />
och samarbete. TIB arbetar inte operativt<br />
med att sprida information utan får sedan årsskiftet<br />
stöd av en KIB, kommunikatör i beredskap.<br />
– Genom att samarbeta skapar vi en robusthet<br />
som inte är möjlig att uppnå i en enskild kommun,<br />
säger Camilla Palmér, säkerhetschef i Ängelholms<br />
kommun, och en av projektledarna i pilottestet.<br />
Meningen är att KIB inom 30 minuter ska börja<br />
sprida information via webb och andra medier.<br />
Personen ska även samordna information över ett<br />
större område då mer än en kommun drabbas.<br />
– Vi hoppas att KIB-tjänsten ska leda <strong>till</strong> både<br />
snabbare och mer samordnad information som<br />
når allmänheten vid kriser, säger Martin Arkel,<br />
biträdande kommunikationsdirektör i Helsingsborgs<br />
stad.<br />
Camilla Palmér ser att 113 13 fyller två viktiga<br />
funktioner.<br />
– Dels är det initierande och uppmärksammar<br />
oss på att något hänt, dels är det en <strong>till</strong>gänglig<br />
upplysningscentral och en resurs för oss, speciellt<br />
under den första timmen, säger Camilla Palmér.<br />
Hon hoppas att 113 13 kommer att kunna avlasta<br />
lokalt.<br />
– Det kommer att s<strong>till</strong>a mycket oro bara genom<br />
att vi uppmärksammar händelsen och att det finns<br />
möjlighet för oss att dementera felaktigheter.
Utslagen infrastruktur<br />
g jorde det omöjligt<br />
för myndigheterna<br />
att kommunicera med<br />
många drabbade i New<br />
York under orkanen<br />
Sandy.<br />
e e k t kriskommunikation<br />
Vinklad information i<br />
orkanen<br />
Orkanen Sandy drabbade Karibien och östra USA med hundra tals<br />
döda och stor förödelse i oktober 2012. Trots offi ciella budskap<br />
om lyckad krishantering var frustrationen över osynliga myndigheter<br />
påtaglig bland drabbade amerikaner. <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> var på plats<br />
i katastrofområdet och konstaterar att vi kan lära oss mycket av<br />
krishanteringen. Text: Eriq Agélii Foto: Karin Andersson, Ola Johannesson och Scanpix<br />
<strong>SOS</strong> 17
e e k t kriskommunikation<br />
e två militärhelikoptrarnasvävar<br />
med New<br />
Yorks skyline<br />
Dbakom bakom sig, in över<br />
det tidigare idylliska<br />
villaområdet på östra Staten Island.<br />
Karin Andersson och Ola Johannesson<br />
från <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> ser hur helikoptrarna<br />
går ner mot marken och hur<br />
besättningarna, inför ett stort ditkallat<br />
mediauppbåd, släpper ut ett<br />
antal bruna lådor med förnödenheter<br />
innan de lyfter vidare. Strax därefter<br />
packar TV-teamen ihop och<br />
lämnar platsen, de har fått sina bilder<br />
av när hjälpen anländer. Kvar<br />
står de bruna lådorna som ingen<br />
verkar ha behov av. Överbliven rekvisita<br />
i en PR-insats, mitt i ett krisdrabbat<br />
och lamslaget samhälle.<br />
– Det var en propagandahändelse<br />
utan dess like, säger Karin Andersson.<br />
– Det var så styrt att det skulle vara<br />
just den här bilden, det var så snyggt<br />
gjort men mycket märkligt. Samtidigt<br />
såg vi räddningstjänsten stå i kö<br />
med alla andra på andra sidan torget<br />
för att få fylla på dunkar med bensin,<br />
säger Ola Johannesson.<br />
Han och Karin Andersson kom<br />
” Det var en propagandahändelse<br />
utan dess like.”<br />
Karin Andersson<br />
<strong>till</strong> Staten Island med den första<br />
färjan, två dagar efter att orkanen<br />
klingat av. De möttes av ett sönderslaget<br />
samhälle där ingenting fungerade<br />
och utblottade människor<br />
som väntat i era dygn på hjälp och<br />
information från myndigheter.<br />
− Man ska vara ödmjuk för sådana<br />
här händelser, säger han.<br />
– Vi var där för att få en bild av<br />
18 <strong>SOS</strong><br />
En av <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>s lärdomar är att det är viktigt att samhällets<br />
krisfunktioner visar sig ute bland medborgarna – något som<br />
inte fungerade efter Sandys härjningar i USA. Här i New Jersey.<br />
hur USA:s myndigheter agerade,<br />
men också av medborgarnas upplevelse.<br />
En lärdom de har med sig är att<br />
även om lägesbilden är komplex<br />
och svår, är det viktigt att samhällets<br />
krisfunktioner visar sig ute<br />
bland medborgarna.<br />
– Det var de inte bra på. Men det<br />
var era miljoner människor som<br />
var drabbade och det var svårt att<br />
nå fram i alla områden, säger Karin<br />
Andersson.<br />
Mellan sex och åtta miljoner<br />
personer var utan ström, södra<br />
Manhattan var helt mörk och öde.<br />
Vattnet nådde två meter upp på<br />
husväggarna och yttade på allt,<br />
bilar, containrar …<br />
I fem dagar åkte Karin Andersson<br />
och Ola Johannesson runt i de<br />
drabbade områdena och ck en<br />
”oredigerad” bild av katastrofen.<br />
Framför allt i det hårt utsatta New<br />
SANDY<br />
– VÄRSTA<br />
ORKANEN<br />
SEDAN<br />
KATRINA<br />
Orkanen Sandy<br />
uppstod i Karibien<br />
och träffade<br />
amerikanska<br />
östkusten den<br />
30 oktober. Den<br />
nådde orkanstyrka<br />
2 på en<br />
3-gradig skala,<br />
med vindstyrkor<br />
runt 40 m/s<br />
och svepte in<br />
fyra meter höga<br />
vågor mot land.<br />
Direkta och<br />
indirekta skador<br />
enbart i USA<br />
uppskattas <strong>till</strong><br />
över 50 miljarder<br />
dollar.<br />
Jersey och Staten Island, där Sandys<br />
kalla havsvågor blåste ut hus upp<br />
<strong>till</strong> en kilometer från strandkanten.<br />
Utblottade invånare satt hela natten<br />
på taken och ck vänta i tre dygn på<br />
förnödenheter. En helt annan bild<br />
ck de av myndigheterna.<br />
– En PR-kille från krismyndigheten<br />
Fema, Federal Emergency<br />
Management Agency, gav oss den<br />
o ciella bilden, talade om hur bra<br />
det var och var man kunde få hjälp,<br />
hur mycket de gjorde. Men när vi<br />
pratade med medborgarna var det<br />
inte alls den bilden de gav. Folk<br />
hade inte hade fått den information<br />
de behövde. Myndigheterna hade<br />
kommunicerat på mängder av sätt,<br />
men man hade inte blivit nådd i alla<br />
fall, säger Karin Andersson.<br />
Kommunikationsexperten<br />
Tony Lockett vid EU-kommissionen<br />
var också på plats i New York under<br />
orkanen. Han menar att behovet
av tydligare kriskommunikation i<br />
och med Sandy blev uppenbar. Han<br />
reagerade på hur beroende myndigheterna<br />
var av digitala medier.<br />
– Detta blev ett problem när människor<br />
var utan el, mobiltelefon och<br />
internet. ”Wififlyktingar” samlades<br />
i kaféer, banker, affärer och andra<br />
platser för att ladda sina mobiler<br />
och få internetuppkoppling.<br />
Han summerar sina iakttagelser<br />
med fem rekommendationer för<br />
effektiv kriskommunikation som<br />
även Ola Johannesson och Karin<br />
Andersson skriver under på:<br />
1. Förmedla <strong>till</strong>förlitliga budskap.<br />
2. Uppdatera informationen<br />
regelbundet.<br />
3. Säkra samverkan mellan olika<br />
aktörer.<br />
4. Anpassa kommunikationen <strong>till</strong><br />
olika kanaler och målgrupper.<br />
5. Underlätta för nätverkande och<br />
återkoppling från drabbade.<br />
Ola Johannesson ser en risk i att även<br />
Sandy g jorde skäl för namnet och dränkte många hus med både<br />
havsvatten och sand.<br />
Vattnet nådde flera meter upp på husen på södra Manhattan,<br />
fyllde tunnelbanan och drog med sig allt.<br />
NYC 311<br />
311 är New<br />
York Citys huvudsakligakälla<br />
för samhällsinformation<br />
och icke-akuta<br />
tjänster. Man<br />
kan kontakta<br />
311 via webb,<br />
sms, telefon,<br />
twitter och<br />
därigenom nå<br />
alla New Yorks<br />
samhällstjänster.<br />
311 Online<br />
är <strong>till</strong>gängligt<br />
på mer än 50<br />
språk. Via telefon<br />
kan 311 användas<br />
på 170<br />
språk. Läs mer<br />
på www.nyc.<br />
gov/apps/311/.<br />
Sverige blir väldigt sårbart om vi förlitar<br />
oss på tekniska lösningar.<br />
– Det är lätt att bara fastna i smartphone<br />
och twitterträsket. Men det<br />
är bra att få ut information även <strong>till</strong><br />
de som inte är drabbade. De kan<br />
vara delaktiga, hjälpa <strong>till</strong>. Det är så<br />
även Sveriges nya nationella informationsnummer<br />
113 13 ska fungera.<br />
En annan lärdom de har med sig<br />
är att endast gå ut med verifierad<br />
information. På <strong>till</strong> exempel Twitter<br />
spreds många rykten, inte minst om<br />
hur och var man skulle kunna få tag<br />
i bensin, en akut bristvara direkt efter<br />
orkanen. Men Karin Andersson<br />
inser att det är svårt för media att ge<br />
en balanserad bild av krissituationer,<br />
såväl i USA som i Sverige.<br />
– Det är klart att det är en världsnyhet<br />
att Manhattans finansdistrikt<br />
är stängt. Det är inte lika intressant<br />
om det sker en olycka i Alby. Men<br />
för den drabbade som står där ute<br />
Myndigheternas regisserade mediabild av<br />
hälp insatserna – en fingerad leverans av<br />
förnödenheter inför ett pressuppbåd.<br />
är det lika eländigt. Som för en av<br />
alla de drabbade vi träffade på Staten<br />
Island; han hade förlorat sitt<br />
hem, sitt jobb och sin bil. Han hade<br />
bara kläderna han stod i.<br />
En klart positiv bild som både<br />
Ola Johannesson och Karin Andersson<br />
ändå vill förmedla är den starka<br />
lojalitet som invånarna visade varandra,<br />
framför allt bland volontärer<br />
och grannar.<br />
<strong>SOS</strong> 19
insats kundsupport<br />
20 <strong>SOS</strong><br />
Ny support<br />
ger snabbare svar<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> bygger en central kundsupport för tjänsterna säkerhet<br />
och jourtele i Västerås. En kund support i världsklass är målet.<br />
Text: Ylva Carlsson Foto: Tobias Ohls<br />
Charlotta Weigel, chef för <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>s nya centrala kundsupport.<br />
”<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> kundsupport,<br />
vad kan jag hjälpa dig<br />
med? Registrera ett nytt inbrottslarm?<br />
Javisst, det ordnar vi.” Det<br />
råder febril aktivitet hos den nya<br />
kund supporten i Västerås. Här<br />
svarar 35 handläggare på frågor från<br />
kunder över hela landet.<br />
Nya medarbetare har rekryterats<br />
och utbildats under hösten. Utbildningen<br />
har handlat om allt från hur<br />
man bemöter en kund på bästa sätt<br />
<strong>till</strong> hur man konkret lägger upp en<br />
larmplan. Detta har skett samtidigt<br />
som cirka 50 personer, som tidigare<br />
arbetade med kundsupport på lokala<br />
<strong>SOS</strong>-kontor, har lämnat företaget.<br />
Varje ny medarbetare har fått en<br />
månads utbildning samt en månads<br />
handledning som ofta skötts av mer<br />
erfarna medarbetare.<br />
− Det har varit en tuff omställningsperiod<br />
för alla inblandade,<br />
säger Charlotta Weigel, som i maj<br />
i fjol <strong>till</strong>trädde som chef för kundsupporten.<br />
Istället för att samtalen hanteras<br />
av en och samma lokala kontaktperson<br />
fördelas de nu på flera personer<br />
i Västerås. Charlotta Weigel,<br />
som tidigare arbetat hos bland
Här svarar 35 handläggare<br />
på frågor från kunder över hela landet.<br />
Nytt telefonnummer:<br />
0771-50 51 00<br />
annat McDonald’s och Taxi Stockholm,<br />
är medveten om att förändringen<br />
inte kommer att uppfattas<br />
som positiv av alla.<br />
− Det kommer att ta lite tid, men<br />
på sikt är jag övertygad om att vi<br />
kommer att kunna ge bättre och<br />
snabbare service <strong>till</strong> våra kunder än<br />
vad vi gjort tidigare.<br />
Kortare och mer e ektiva handläggningstider<br />
är det övergripande<br />
Support<br />
i Västerås<br />
1 500<br />
samtal per<br />
vecka (ca).<br />
3,5<br />
minuter varar ett<br />
genomsnittligt<br />
samtal.<br />
målet. Eftersom den gamla kundsupporten<br />
var beroende av en eller<br />
två personer på respektive ort<br />
hände det att ärenden tog längre tid<br />
än avtalat.<br />
Charlotta Weigel hoppas att kunderna<br />
kommer att uppfatta den nya<br />
supporten som ett kunskapscenter<br />
där de förutom svar på konkreta<br />
frågor också kan få rådgivning om<br />
HÖGRE<br />
TILLGÄNGLIGHET<br />
4 Under 2013 kommer den nya centrala<br />
kundsupporten för <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>s tjänster<br />
säkerhet och jourtele att vara i full gång.<br />
Den centrala kundsupporten ersätter de<br />
tidigare 15 lokala support avdelningarna.<br />
4 Kundsupporten handhar tjänsterna egendomslarm<br />
och personlarm.<br />
4 Mål: Ökad kvalitet, ständig chef snärvaro<br />
och bättre arbetsmiljö. Och att i nära samarbete<br />
med kunderna öka kundvärdet tack<br />
vare höjd kvalitet, kompetens och <strong>till</strong>gänglighet.<br />
4 De vanligaste frågorna <strong>till</strong> kundsupporten<br />
rör säkerhet; ändrade kontaktpersoner i en<br />
larmplan, registrering av nya inbrottslarm<br />
eller uppgradering av säkerhetsnivåer.<br />
4 Antal kunder: Cirka 14 000 (framför allt<br />
stat, kommuner, landsting och offentliga<br />
myndig heter).<br />
4 Antal kundavtal: Cirka 35 000.<br />
4 Samtal per vecka: Cirka 1 500.<br />
4 Genomsnittlig samtalslängd:<br />
3 minuter 30 sekunder.<br />
” Vårt mål är att skapa en kundsupport<br />
i världsklass.”<br />
<strong>till</strong> exempel larmplaner och teknik<br />
som rör nya larm.<br />
– Kundernas krav på oss kommer<br />
att öka. Utmaningen för oss är<br />
att säkerställa att vi kan leverera<br />
våra tjänster <strong>till</strong> hög kvalitet och så<br />
snabbt som möjligt.<br />
I februari yttar kundsupporten<br />
in i nya lokaler, ett våningsplan har<br />
byggts ovanpå den ordinarie <strong>SOS</strong>centralen<br />
i Västerås.<br />
<strong>SOS</strong> 21
utveckling experimentcentral<br />
22 <strong>SOS</strong><br />
Dirigering<br />
En fi ktiv larmcentral kan<br />
snart bli verklighet på Lindholmen<br />
Science Park i Göteborg. Tanken är<br />
att bygga upp en så kallad testbädd<br />
för att bistå forskningen om ambulanslarmning<br />
och prehospital vård.<br />
– Fördelen med en testbädd är att<br />
vi kan prova och demonstrera ny<br />
teknik och nya metoder utan att<br />
störa den operativa verksamheten<br />
där folk arbetar, säger Bo Norrhem,<br />
projektledare för Tucap, <strong>SOS</strong><br />
<strong>Alarm</strong>s utvecklingsarbete på<br />
i testbädd<br />
Automatisering av ambulansdirigering och bild överföring vid<br />
112-larm kan komma att testas i en ktiv <strong>SOS</strong>-central i Göteborg.<br />
Text: Tomas Nilsson Illustration: Robert Hagström<br />
Lindholmen Science Park.<br />
Möjligheterna med en testbädd<br />
är många, menar han. En är att<br />
pröva automatisering av ambulansdirigeringen.<br />
Ett förbättrat datorstöd<br />
kan underlätta dirigeringen av<br />
ambulansens väg <strong>till</strong> olycksplatsen<br />
genom att ta hänsyn <strong>till</strong> rådande<br />
tra kbild, om det är köer eller avstängda<br />
vägar.<br />
– Att dirigera ambulanser är<br />
komplicerat såväl i storstäder som<br />
på landsbygden. Ofta uppstår<br />
situationer där era bilar är upptagna<br />
och operatören måste prioritera.<br />
Då är det lämpligt att ha ett datasystem<br />
som kan ta hänsyn <strong>till</strong> tra ken<br />
och den förväntade framkörningstiden.<br />
Det kan vara en fråga om att<br />
bara vinna i genomsnitt 30 sekunder,<br />
men detta har ändå stor betydelse<br />
i synnerhet i akuta ärenden.<br />
En annan möjlighet som han<br />
vill utveckla i en testbädd är<br />
bildöverföring i en larmsituation.<br />
Tucap har redan ett pågående
En datoriserad analys av snabbaste vägen skulle underlätta<br />
ambulansdirigeringen i <strong>till</strong> exempel rusningstra k.<br />
projekt om bildöverföring från<br />
räddningshelikopt rar, men även<br />
realtidsbilder från <strong>till</strong> exempel mobiltelefon<br />
skulle kunna ge en <strong>SOS</strong>operatören<br />
bättre överblick av en<br />
händelse.<br />
– Kanske kan inringaren från<br />
skadeplatsen sända in bilder. Eller<br />
polis och räddningstjänst som är<br />
först på plats. Man kan också tänka<br />
sig att använda kameror som övervakar<br />
tra ken för att lättare välja<br />
framkomlig väg åt ambulanserna.<br />
Även ett så kallat återkopplingsstöd<br />
skulle kunna utvecklas i testbädden,<br />
hoppas Bo Norrhem. <strong>När</strong><br />
<strong>SOS</strong>-centralen skickat en ambulans<br />
<strong>till</strong> en olycksplats sker normalt<br />
inte någon strukturerad återkoppling,<br />
varför <strong>SOS</strong>-sjuksköterskan<br />
sällan får bekräftat om bedömningen<br />
under larmsamtalet var<br />
korrekt.<br />
Om ambulanspersonalen enkelt<br />
kan ge respons på hur det<br />
egentligen låg <strong>till</strong> så kan man lagra<br />
detta och därefter jämföra avvikelser.<br />
Oftast överensstämmer<br />
<strong>SOS</strong>-sjuksköterskans och ambulanspersonalens<br />
bedömning, men<br />
den avvikande procentsatsen är<br />
också viktig att analysera, säger Bo<br />
Norrhem.<br />
Testbädden är tänkt att efterlikna<br />
en vanlig larmcentral, om än i nedskalad<br />
storlek. Rent fysiskt kommer<br />
den inledningsvis bestå av ett par<br />
skärmar, stolar, bord och kopior av<br />
be ntliga stödsystem vid utryckning,<br />
liksom programvaror för att<br />
simulera larmärenden.<br />
– I första hand ska den innehålla<br />
avancerade simuleringsmöjligheter<br />
men inte nödvändigtvis skalas upp<br />
yt- eller utrustningsmässigt. Det får<br />
i så fall ske behovsstyrt över tiden.<br />
Om testbädden verkligen blir av<br />
återstår dock att se. Vinnova, Sveriges<br />
innovationsmyndighet, har utlyst<br />
400 000 kronor <strong>till</strong> en förstudie.<br />
Utveckling för bättre<br />
prehospital vård<br />
Tucap (Tekniskt utvecklingscentrum för<br />
ambulansalarmering och prehospital<br />
vård) är ett forskningsprojekt som <strong>SOS</strong><br />
<strong>Alarm</strong> startade år 2010. Målet är att effektivisera<br />
arbetet på larmcentralerna<br />
vid ambulansutryckning. Forskningen<br />
bedrivs på Lindholmen Science Park i<br />
Göteborg.<br />
4 På uppdrag av regeringen utlyser innovationsmyndigheten<br />
Vinnova pengar för<br />
satsningar på testbäddar inom hälso- och<br />
sjukvården.<br />
4 Finansieringen inkluderar ett förstudiemedel<br />
för planeringen av testbädden, samt<br />
ett större bidrag för utveckling och etablering<br />
av projektet.<br />
4 En testbädd defi nieras som en miljö där företag<br />
i samverkan med aktörer inom hälso-<br />
och sjukvården kan testa och utveckla nya<br />
tjänster, produkter och processer.<br />
” Ett datasystem<br />
kan ta<br />
hänsyn<br />
<strong>till</strong> den<br />
förväntadeframkörningstiden.”<br />
Bo Norrhem<br />
– Nu ska vi undersöka om vi ska<br />
bygga detta och utredningen ska<br />
vara klar i februari, säger Bo Norrhem.<br />
Det är <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> som kommer<br />
att äga testbädden, men era underleverantörer<br />
är också involverade<br />
i forskningen, däribland Saab<br />
Technologies och Ericsson. Dock<br />
är det ännu inte klart vilka projekt<br />
som kan bli först ut att drillas i den<br />
ktiva larmcentralen.<br />
– Det är för tidigt att säga, men<br />
många företag och universitet har<br />
visat intresse för testbädden. Den<br />
kommer att bli en utmärkt simuleringsmiljö<br />
för att testa och utveckla<br />
larmarbetet, säger Bo Norrhem.<br />
<strong>SOS</strong> 23
Utveckling internetlarm<br />
” Jag tror knappt att<br />
det nns någon under<br />
20 som inte känner<br />
<strong>till</strong> att vi nns.”<br />
Paul Philips<br />
24 <strong>SOS</strong><br />
Larmknappen<br />
som<br />
SKYDDAR<br />
utsatta barn på nätet<br />
En chat på datorn kan räcka. Är misstanken om<br />
sexuella övergrepp mot barn <strong>till</strong>räcklig stark kan<br />
brittiska polisen nnas på plats inom en timme<br />
– oavsett var larmet kommer ifrån.<br />
Text: Susanna Lindgren Foto: Getty Images<br />
Storbritannien har byggt<br />
upp en unik organisation för att<br />
stoppa och förhindra sexuellt utnyttjande<br />
av barn. Fokus för The<br />
Child Exploitation and Online<br />
Protection (CEOP), som organisationen<br />
heter, är att identi era,<br />
lokalisera och skydda barn och<br />
ungdomar, både online och o ine.<br />
CEOP är en del av polisen men hela<br />
verksamheten bygger på ett gränsöverskridande<br />
samarbete mellan<br />
myndigheter, skolor, frivilligorganisationer<br />
och de ledande internetföretagen.<br />
Paul Philips ansvarar för den enhet<br />
inom CEOP som bedömer och<br />
prioriterar de larm som kommer in.<br />
Han förklarar att verksamheten i<br />
första hand är inriktad på internet.<br />
– Av de cirka 1 650 larm som kommer<br />
in varje månad är majoriteten<br />
från internetindustrin. Det kan vara<br />
olämpliga, oanständiga eller kränkande<br />
bilder på barn som har laddats<br />
upp på en sajt eller skickas runt<br />
via mejl. Ungefär 200 larm kommer<br />
direkt från allmänheten via CEOP<br />
Click eller Facebook, förklarar han.<br />
Den digitala larmknappen CEOP<br />
Click nns på hundratals webbplatser<br />
där barn och ungdomar rör sig<br />
och är en direkt länk <strong>till</strong> CEOP. Här<br />
kan allmänheten rapportera om<br />
alla slags misstankar om brott mot<br />
barn på internet, allt från mobbning<br />
<strong>till</strong> grooming (vuxna som kontaktar<br />
barn i sexuellt syfte) eller övergrepp.<br />
Det går även att larma CEOP<br />
på telefon.<br />
DIREKT-<br />
LÄNK TILL<br />
LARM-<br />
CENTRAL<br />
Knappen ”Click<br />
CEOP” fi nns<br />
på alla stora<br />
ungdomssajter<br />
och i alla browserprogram.<br />
Men bara i<br />
Storbritannien.
– De esta larm som når oss kommer<br />
via nätet, men vi har också specialutbildad<br />
personal som tar emot<br />
samtal. <strong>När</strong> man intervjuar barn går<br />
det sällan att följa ett strikt frågeformulär.<br />
Många barn känner skuld<br />
och är rädda för att föräldrarna ska<br />
få veta att de ringt och är oroliga<br />
för att de ska bestra as om polisen<br />
kommer. Därför är det så viktigt att<br />
den personal som hanterar samtalen<br />
kan göra en korrekt bedömning,<br />
säger Paul Philips.<br />
CEOP är bemannat dygnet runt<br />
och varje larm som kommer in bedöms<br />
och prioriteras. Oavsett när<br />
och hur snabbt något måste göras<br />
står samhällets alla resurser <strong>till</strong><br />
CEOP:s förfogande.<br />
– Under mina pass har det som<br />
mest kommit in tre akuta ärenden<br />
under en natt. Mer vanligt är det<br />
exempelvis med mobbning på nätet<br />
där vi har 48 timmar på oss att vidta<br />
åtgärder, säger han.<br />
Den senaste statistiken visar att<br />
CEOP:s arbete sedan starten 2006<br />
lett <strong>till</strong> att 1 452 barn fått skydd, att<br />
2 157 misstänkta barnsexförbrytare<br />
har gripits och att 526 olika nätverk<br />
av förövare mot barn har utretts.<br />
Sedan 2006 har också närmare<br />
” Sedan starten<br />
2006<br />
har CEOP:s<br />
arbete<br />
lett <strong>till</strong> att<br />
1 452 barn<br />
fått skydd,<br />
att 2 157<br />
misstänkta<br />
barnsexförbrytare<br />
har<br />
gripits och<br />
att 526 olika<br />
nätverk av<br />
förövare<br />
mot barn<br />
har utretts.”<br />
30 000 personer fått utbildning i<br />
hur barn bäst skyddas mot sexuella<br />
övergrepp. Genom CEOP:s EUunderstödda<br />
utbildningsprogram<br />
Thinkuknow och webbplatsen<br />
www.thinkuknow.co.uk, har över<br />
nio miljoner brittiska barn och ungdomar<br />
fått information om hur man<br />
bäst skyddar sig på internet. Nyckeln<br />
<strong>till</strong> framgång, enligt Paul Philips,<br />
ligger just i att barn, ungdomar<br />
och vuxna i deras närhet vet hur<br />
man undviker att utsättas för brott<br />
och hur en anmälan kan göras.<br />
– Jag tror knappt att det nns någon<br />
under 20 som inte känner <strong>till</strong><br />
att vi nns. Det är en bra utgångspunkt<br />
för att bekämpa den här typen<br />
av kriminalitet.<br />
BRIS KOPPLAR INTE IN POLIS<br />
I dag kan barn och unga som söker en vuxen att<br />
tala med höra av sig <strong>till</strong> Bris (Barnens rätt i samhället)<br />
15−21 på vardagar och 15−18 på helger.<br />
Antalet unga som istället kontaktar Bris via<br />
chatt och melj har ökat explosionsartat. Att<br />
på eget initiativ ta kontakt med polis eller<br />
socialtjänst för att undsätta barn i nöd är dock<br />
otänkbart för Bris.<br />
Dåligt<br />
skydd<br />
i Sverige<br />
Sverige saknar en motsvarighet<br />
<strong>till</strong> CEOP. <strong>När</strong> Bris<br />
telefon och chatt har stängt<br />
för dagen nns det ingen<br />
instans som tar över.<br />
Varken svensk polis eller <strong>SOS</strong><br />
<strong>Alarm</strong> har i dagsläget resurser med<br />
specialkompetens att hantera larm<br />
från utsatta barn. Sverige är också<br />
det enda EU-landet som står utanför<br />
den internationella organisationen<br />
Inhope mot utnyttjande av barn på<br />
internet.<br />
– Vi får samtal som borde ha gått<br />
direkt <strong>till</strong> Bris, men vi har svårt att<br />
med dagens organisation hjälpa barn<br />
som söker någon att samtala med,<br />
säger Gunnar Bergström, tjänsteägare<br />
för 112 på <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>.<br />
– Det saknas en <strong>till</strong>fredställande<br />
kedja för barnens bästa. Av de samtal<br />
som kommer in som vi bedömer<br />
som akuta kan vi i dag bara larma<br />
polis eller lokal socialtjänst.<br />
Även Björn Sellström på rikskriminalpolisens<br />
enhet för it-brott, bekräftar<br />
att det saknas en övergripande<br />
verksamhet för övergrepp mot barn.<br />
– Vi samarbetar med de sajter där<br />
ungdomar möts och fi nns. Sajterna<br />
själva rapporterar om misstänkta<br />
chattar eller försök <strong>till</strong> grooming.<br />
Klart att det varit bra om vi också<br />
haft en rödaknappen-funktion, men<br />
det bygger ju på att något tar upp<br />
tråden i anndra änden, säger han.<br />
Liksom Gunnar Bergström vill<br />
Björn Sellström gärna se en ny modell<br />
för bättre <strong>till</strong>gänglighet för barn<br />
och ungdomar att få hjälp.<br />
– Jag saknar en diskussion kring<br />
hur vi bättre ska kunna hjälpa <strong>till</strong>,<br />
säger Gunnar Bergström.<br />
<strong>SOS</strong> 25
För dig som söker trygga svar<br />
Med vår 24-timmarsservice hjälper YouCall statliga<br />
verk och myndigheter, kommuner, landsting och<br />
företag att <strong>till</strong>handahålla god service åt sina invånare<br />
och kunder.<br />
24-timmarsservice möjliggör en verksamhet som är<br />
öppen, effektiv och <strong>till</strong>gänglig för dem som efterfrågar<br />
den när den behövs. Den ger snabba besked<br />
och god service oavsett tid på dygnet och var i<br />
landet man befinner sig.<br />
Med avancerade kommunikationstjänster, integrerat<br />
IT-stöd och god kunskap om kundernas verksamhet<br />
och flöden levererar YouCall funktioner för ökad<br />
service och <strong>till</strong>gänglighet – 24 timmar om dygnet,<br />
365 dagar om året.<br />
Läs mer på www.youcall.se
ILLUSTRATÖR: CECILIA PETTERSSON<br />
FOTO: FOLIO OCH SAMIR SOUDAH<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>s kundsupport svarar på många frågor<br />
från allmänheten via sosalarm.se/kontakt. Här presenterar<br />
vi några intressanta frågor.<br />
Larmsamtal<br />
som<br />
minne<br />
Min man ringde ambulans när vi skulle<br />
föda barn. Jag skulle gärna ha bandningen<br />
av det samtalet som minne, kan jag få ut<br />
det? Tack!<br />
Anita<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> lämnar inte ut larmsamtal<br />
<strong>till</strong> enskilda. Däremot kan exempelvis<br />
åklagare och förundersökningsledare<br />
begära ut bandningar av<br />
samtalen vid brotts- eller olycksutredning.<br />
I allvarliga fall kan man mot en<br />
avgift få en utskrift av sitt samtal, men<br />
den bedömningen görs av <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>s<br />
che äkare.<br />
Funkar 911?<br />
Fungerar även andra länders larmnummer<br />
i Sverige? Till exempel 999,<br />
911, 110. Om inte? Varför?<br />
Håkan<br />
I Sverige och övriga Europa är<br />
det nödnumret 112 som gäller, enligt<br />
ett EU-direktiv. Vissa länder<br />
har ytterligare nummer för att nå<br />
<strong>till</strong> exempel polis och ambulans.<br />
Andra nödnummer än 112 fungerar<br />
normalt inte i Sverige. Däremot<br />
är vissa mobiltelefoner och<br />
abonnemang programmerade för<br />
att slussa <strong>till</strong> exempel 911 vidare<br />
<strong>till</strong> 112. <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> uppmanar<br />
dock alla att endast använda 112<br />
vid nödsituation eftersom man då<br />
”roamas vidare” <strong>till</strong> annan mobiloperatör<br />
om ens egna inte har<br />
täckning. Testa aldrig om andra<br />
nummer fungerar eftersom sådana<br />
onödiga testsamtal <strong>till</strong> 112 gör<br />
att riktiga nödsamtal tar längre<br />
tid att besvara.<br />
SMS för hörande<br />
Jag läste på er hemsida om möjligheten att registrera sitt namn och telefonnummer<br />
för att kunna skicka SMS <strong>till</strong> 112 vid behov. Jag är inte<br />
hörselskadad men jag skulle vilja kunna använda denna SMS-tjänst.<br />
Kan jag registrera mig ändå?<br />
Axelle<br />
SMS-tjänsten är endast <strong>till</strong> för döva, hörsel- och talskadade.<br />
Övriga får ringa <strong>till</strong> 112, vilket för övrigt går mycket snabbare än<br />
att skicka SMS. Döva, hörsel- och talskadade kan registrera sig<br />
för tjänsten på www.sosalarm.se<br />
Studiebesök<br />
Fråga <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong><br />
Positionering<br />
av satellittelefon<br />
Jag vet att ni kan använda er av mobil<br />
positionering för att ta reda på var en person<br />
ringer ifrån. Hur är det med satellittelefoner?<br />
Kan ni spåra dem eller ställer det<br />
högre krav på den nödställde att veta var<br />
denne be nner sig?<br />
Peder<br />
Om du behöver nå 112 och ringer via<br />
satellittelefon kan du ringa +46 63 107<br />
112. Då hamnar du på <strong>SOS</strong>-centralen i<br />
Östersund som kan hjälpa dig. Satellittelefonsamtalet<br />
tas ned i utlandet och<br />
kablas över <strong>till</strong> Sverige. Det går då inte<br />
att spåra var den hjälpsökande be nner<br />
sig. Om du <strong>till</strong> exempel är i ällen med<br />
dålig mobiltäckning är det därför viktigt<br />
att hålla koll på kartan och inte förlita<br />
dig på GPS. Men även mobilpositionering<br />
är olika trä säker beroende på<br />
hur tätt det är mellan mobilmasterna,<br />
så <strong>SOS</strong>-operatören tar alltid en adressbeskrivning.<br />
Jag är intresserad av att söka ett jobb hos er. Finns det<br />
möjlighet att göra ett studiebesök inför detta?<br />
Mia<br />
Då och då har <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> öppet hus på centralerna för<br />
<strong>till</strong> exempel sjuksköterskor. Vi har dock svårt att ta emot<br />
studiebesök från enskilda både på grund av tidsbrist och<br />
sekretessregler. Men du är välkommen att kontakta den<br />
<strong>SOS</strong>-central det gäller och skicka en förfrågan. Du hittar<br />
kontaktuppgifter <strong>till</strong> respektive central under länkarna<br />
på kartan www.sosalarm.se/Kontakt<br />
<strong>SOS</strong> 27
Avsändare:<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> Sverige AB<br />
Box 5776<br />
113 57 Stockholm<br />
POSTTIDNING B<br />
Övergången från analog <strong>till</strong> digital<br />
kommunikation har inneburit fl era<br />
fördelar, enligt Göran Bertilsson,<br />
brandingenjör på <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>:<br />
4 Den moderna tekniken som ersätter<br />
en numera föråldrad variant.<br />
4 Räckvidden och samtalskvaliteten<br />
som förbättrats.<br />
4 Ökad säkerhet och effektivitet.<br />
Årtalet: 2011<br />
Adjö<br />
<strong>till</strong> det analoga<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong>s arbete med att<br />
digitalisera kommunikationssystemet<br />
har pågått under en längre tid och har<br />
sedan 2011 gått in i slutfas. Det är ett<br />
helt naturligt generationsskifte, tekniken<br />
som ersätts har använts sedan<br />
1960 och 70-talet.<br />
Brandingenjör Göran Bertilsson<br />
som jobbar med skiftet menar att det<br />
handlar om två tjänster som fasas ut<br />
samtidigt.<br />
– Dels slutar <strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> använda<br />
den analoga utlarmningen med<br />
tonvals telefon via det vanliga telefonnätet<br />
för att larma räddningstjänst<br />
och ambulans.<br />
I stället används digital teknik över<br />
Rakelnätet och Telias digitala larmnät.<br />
Och dels fasar vi ut det analoga radionätet.<br />
Problemen med övergångarna har<br />
varit få.<br />
– De esta användare förstår att detta<br />
måste göras och ser möjlig heterna<br />
i det nya. Sedan är det en annan sak<br />
att få in de nya rutinerna i vardagen,<br />
säger han.<br />
<strong>SOS</strong> <strong>Alarm</strong> stöttade den analoga<br />
utlarmningstekniken <strong>till</strong> och med<br />
31 december 2012.<br />
Text: Anita Emthén Foto: Samir Soudah
Change language