50 år sedan Gunnar Nordahl återvände till Sverige

More documents

Recommendations

Info

februari gjorde han två mål när han spelade i Romas reservlag. Roma kunde emellertid inte tänka sig en spelande tränare och dessutom tyckte Gunnar att italienska spelare var odisciplinerade. Han fick jaga på grabbarna hela tiden medan de å sin sida ville leva gott och håva in lönen. Hemkomsten Gunnar hade i flera år skrivit rapporter hem till Stockholms-Tidningen (ST) och när han i början av 1959 skrev att han av flera skäl planerade för att flytta hem till Sverige blev flera klubbar här hemma intresserade. Bland de första att höra av sig till Wille Engdahl, välkänd sportjournalist på ST och god vän med Gunnar, var Karlstads BIK och sedan gick det väldigt fort att komma överens om villkoren. Den 27 februari meddelades att Gunnar blir spelande tränare från 1 juli 1959 och två år framåt. För att bli spelklar så fort som möjligt gör sedan Gunnar ett besök i Sverige i början på maj då han ”skattskrev” sig i Degerfors där familjen nu skulle bo i en villa med utsikt över Stora Valla. Svenska Fotbollförbundet hade dock en annan syn på datum då man skulle räkna 90 dagar – den karenstid som då gällde vid byte av klubb. 21 juni var det datum som räknades. Då hade ligan i Italien spelats färdigt – söndagen den 7 juni besegrade Roma Torino hemma med 4-1 och det blir Gunnars avsked från Italien som spelare/tränare.. Roma hade avancerat från elfte till en sjätteplats under Gunnar ledning och vännen Arne Selmosson hade gjort nio av Romas mål på dessa tio matcher. Det är också tillsammans med Arne som Gunnar kommer till Sverige den 21 juni med flyg. Två dagar senare ser Gunnar två av sina Kubikspelare i Värmlands lag mot Närke på Eyravallen. Gunnar är sedan med på en turné med spelare från OS-laget 1948 och man börjar den 2 juli i Växjö mot div. III-laget Öster där 4.300 ser Gunnar göra ett av målen i vinstmatchen 4-1 (*). Därefter spelar laget på Tingvalla i Karlstad och 5.600 ser på när laget tar en ny seger – nu 6-4. Den 9 juli är det match i Holmsund och nu spelar alla fem bröderna i samma match. Tvillingarna Göran och Gösta i hemmakombinationen och Bertil, Gunnar och Knut i OS-laget med föräldrarna på läktaren bland 4000 andra. Vinst också sedan mot GIF Sundsvall innan förlusten kom i sista matchen i Gävle där div. IV-laget IFK stod för motståndet förstärkt med bl.a. Hans ”Stöveln” Öberg. När så Gunnar skall medverka i en träningsmatch mot Djurgården hemma på Tingvalla blev det stopp – sedan några år fick proffs endast spela i den förening de senast representerade i Sverige innan de blir spelklara efter karensen. Det var en ny besvikelse gör Gunnar och publiken i Karlstad- först den 19 september är han ju spelklar. Då hade 19 av 22 omgångar avverkats i div. II Svealand och den 13 september, söndagen innan han blir spelklar, har Kubik vunnit med 2-1 hemma mot Örebro och därmed hjälpt Degerfors att gå i kapp ÖSK. Karlstad hade i praktiken säkrat nytt kontrakt och den 15:e meddelar Gunnar att han inte spelar med i nästa match borta mot Hallstahammar då han vill att hemmapubliken skall få uppleva hans come-back i svensk fotboll. Dags för seriepremiären hemma mot jumbolaget Västerås SK Söndagen den 27 september finns TV på plats på Tingvalla när Gunnar gör sin första A-lagsmatch i seriesammanhang (**) svensk mark efter nästan 11 år (det var den 7 november 1948 som han spelade sin sista allsvenska match för IFK Norrköping – dåvarande tabelljumbon Elfsborg borta på Ryavallen i Borås). Nu väntar en annan tabelljumbo – Västerås SK – i ett Karlstad där regnet öst ner hela dagen, storpubliken uteblev och planen var tungsprungen. 2 770 får dock se Gunnar nicka in 1-0 i 19:e minuten bakom VSK:s 20-årige reservmålvakt Bernt Holmqvist. VSK, som spelade i Allsvenskan 1955-57, gör nu en säsong utan en enda seger och bara tre oavgjorda och i de 22 matcherna använder gästerna 28 olika spelare varav 12 varit med i Allsvenskan, bl.a. då Frank Söderström som nu spelade högerhalv. Centerhalv med uppgift att bevaka Gunnar var Matz-Allan Johansson som senare kom att bli allsvensk i IFK Eskilstuna 1964. ”Kubik” vinner alltså matchen (3-1) och efteråt berättade Gunnar att han var mer nervös än inför landslagsdebuten men att det var härligt att få spela en riktig tävlingsmatch igen- rena julafton för en som är tokig i fotboll. Köping borta i sista omgången och publiken uppgår till 4065 som är där för att titta på Gunnar och för att heja fram hemmalaget till nytt kontrakt. Gunnar möter här den blivande storcentern, 17-årige Leif Eriksson, som med två mål blir matchvinnare när Köping vinner med 3-1. Åtta månader senare – i maj 1960 – kommer detta scenario att upprepas i Köping med den skillnaden att Leif då gör tre mål när Köping då vinner med 5-4. Stora förhoppningar 1960 - Gunnars facit blev 11 matcher och 10 mål. Två nyförvärv med allsvenska meriter betydde förhoppningar om att hamna i tabelltoppen. Ishockeyvärldsmästaren Nisse Nilsson hade gjort två allsvenska matcher för Djurgården och en B-landskamp i juni 1959 medan Gunnar Johansson, som dock inte var spelklar förrän till hösten, hade gjort 15 allsvenska matcher i AIK. Karlstad träningsspelar denna vår borta mot fyra allsvenska lag, Degerfors IF, Örgryte IS , Jönköping Södra och IFK Norrköping. Seriespelet inleds med fem poäng av sex när det är dags för match mot IFK Stockholm på Stadion 15 maj. Gunnar som gjort tre mål på tre matcher gör nu sin första seriematch i Stockholm och på Stadion sedan hösten 1947 (Djurgården vann då mot Gunnars IFK Norrköping med 3-2 inför 20466 åskådare). Nu kommer det 3454 för att se Gunnar och det är rekord för IFK Stockholm. Matchen slutade 1-1 och i Idrottsbladet kan man läsa Bosse Hanssons text: Han hade ett kanonskott strax över krysset i första halvlek som fick publiken att tjoa till. Dessemellan rullade han bollen smeksamt försiktigt i smått utsökta passningar till kedjekamraterna. Trots den betydande orörligheten- numera jämnbred och tung som ett kassaskåp – fyller han sin uppgift i laget. Ragnar Edvardsson - signaturen Edvard – skriver i
samma tidning: Han går eller halvspringer blygsamt omkring på planen. Visst är han en skugga av sitt forna jag – men en imposant skugga. Små finesser röjde erfarenhet och taktisk blick. Vi bör glädjas åt att ha Gunnar tillbaka i vår krets. Lagbilden på Karlstad finns f.ö. i tidningen Rekord nr 32/1960. Efter fyra uddamålsförluster under våren hamnar Karlstad långt efter ledande Örebro i div. II Svealand och när Gunnar drabbas av en muskelbristning mot Malung den 29 maj i omgång sju är han inte är tillbaka förrän 21 augusti då han gör två mål mot City hemma. Avslutningen våren 1961 – Gunnar spelar 7 matcher av 11 och gör 2 mål Vårsäsongen 1961 spelar Gunnar i sju av de elva matcherna och när han spelar med i segermatchen (3-1) mot Sifhälla borta den 1 juni gör han två mål - hans sista i seriesammanhang. Det ena målet var en riktig s.k. stänkare, ett direktskott i krysset – precis som i gamla tider, skrev man efteråt. I Sifhälla gör förresten en ishockeyvärldsmästare från 1957 debut - Eje Lindström som då under några år spelade ishockey för Grums. När ”Kubik” möter Djurgården borta några dagar senare, söndagen den 4 juni, spelas matchen på Råsunda där Gunnar inte seriespelat sedan september 1947 då hans Norrköping slog AIK med 5-2. Denna gång blir det förlust (2-1) mot nedflyttade Djurgården där Tumba endast fanns med i programmet. Det var en underbar sommardag och 3984 hade samlats för att se den snart 40-årige Gunnar och i IB skriver Tommy Engstrand bl.a. följande: Gunnar har på äldre da’r gått och blivit framspelare - bara en gång lossade han den där präktiga högerpärlan och suset som då gick genom publiken lät som i gamla tider. Sin sista match gör Gunnar i våravslutningen den 15 juni på Tunavallen i Eskilstuna. IK City står för motståndet och matchen slutar 1-1. Endast 1284 såg matchen men det kan ha berott på att City låg nästjumbo med bara en seger på de 10 matcherna. Sven Sjöblom, tidigare allsvensk i IFK Göteborg och Västerås SK ger hemmalaget ledningen men Nisse Nilsson kvitterar. Två dagar senare bestämmer sig Gunnar för att bli tränare i Degerfors och då börjar en ny era i hans fotbollsliv. Fotnoter tillagda av Tommy Wahlsten: (*) OS-laget hade följande uppställning i Växjö: Tore Svensson, Sven Hjertsson, Per-Ove Enström, Birger ”Bian” Rosengren, Bertil Nordahl, Sune ”Mona-Lisa” Andersson, Kjell Rosén, Henry ”Garvis” Carlsson, Gunnar Nordahl, Nils Liedholm, Stellan Nilsson. Efter pausen spelade Egon Jönsson och Erik ”Mulle” Holmqvist yttrar. Den senare liksom mv Svensson, Hjertsson och Enström var inte med i OS-truppen 1948. (**) Egentligen gjorde Gunnar comeback i svensk seriefotboll lördagen den 19 september 1959 men då gäller det inte A-lagsfotboll. Erik ”Heja Röda-vita-laget” Bengtson skriver så här i sin i Carlstads-Gillets skriftserie nr 36 i avsnittet ”Snällast i världen” och där under rubriken Ur en befälselevs (Bengtson själv) dagbok: På lördagseftermiddagen var det samling i Baracken för B-laget. 16.15 möter vi (Norrstrands IF B-lag) KBIK B på Träningsplan I. Vi var bara åtta man och fick kasta in Karl ”Kille” Wallinder, 50 år, bara för att få spela, då vi absolut inte hade råd med en walk over. KBIK ställde upp med Gunnar Nordahl! Tablå. – ”Kille” i flera nummer för stora skor lämnade in i halvtid och Träff fick nog med en kvart kvar, så vi får inte gräma oss alltför mycket över 15-0 (4-0) i baken. Första halvlek gick det bra och KBIK:arna gick ideligen i våra offsidefällor, men då Träff gick ur efter en vrickning, ja, då trillade målen in. Jag får själv vara ganska nöjd med min insats särskilt som jag snodde bollen från Nordahl några gånger. Det blir något att berätta för eventuella barnbarn. Sju mål gjorde Nordahl i alla fall i den här första seriematchen i Sverige sedan 1949, då han blev proffs i Milan. Bra replik på slutet, då KBIK:arna översvämmade jorden: ’Nickon’ till Kermit Olsson - ’Spring!’ Kermit ensam, trött och förtvivlad - ’Vart i helvete då?’ jag har aldrig spelat centerhalv förut – jag centerhalv! – och så står jag ensam med hela fem-mannakedjan i KBIK kommande mot mig, dessutom med Gunnar Nordahl i mitten! Ja, vad tusan gör man? Hjälplös i alla sammanhang. Det är så jag kommer att minnas den här hösten.
Page 1: 50 år sedan Gunnar Nordahl återv

50 år sedan Gunnar Nordahl återvände till Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?