Hur kan det tyska språket stärkas i skolan - LMS-RIKS

Upprop
Beslut som fattas av de kommunala utbildningsförvaltningarna och rektorerna kan få
stora konsekvenser för framtiden. Det tyska språket är redan idag en bristvara i svenskt
näringsliv.
Hur kan det tyska språket stärkas i skolan?
Tyskland är motorn i Europas ekonomi och frågan är om vi vårdar denna viktiga
marknad. Klarar vi av att göra affärer med tyska företag och ta hand om tyska turister?
Finns det intresse för det Tyskland som har vuxit fram sedan andra världskriget?
Historiskt sett har vi haft starka förbindelser med Tyskland och vi anser det viktigt att
våra ledande politiker visar handlingskraft och arbetar för att stärka dessa band.
Sverige har ett gott rykte i grannlandet i söder och det gäller att ta vara på och nyttja
denna positiva inställning.
Näringslivet ropar efter arbetskraft som behärskar det tyska språket, något som i
september bekräftades i rapporten Språk – en väg in i arbetslivet (Svenskt Näringsliv och
Lärarnas Riksförbund). 42 procent av de medelstora företagen kräver förutom engelska
kunskaper i ett andra främmande språk. Detsamma gäller 33 procent av storföretagen
och 6 procent av småföretagen. Av de moderna språken anser företagen att tyska är det
viktigaste språket vid internationella kontakter, vilket inte är så underligt, eftersom
Tyskland är vår största handelspartner. Över 100 miljoner personer i Europa har tyska
som modersmål.
Hur ser situationen för det tyska språket i grundskolan och på gymnasiet ut? Inte så bra.
Tyskan har de senaste 15 åren ett tapp på 50 procent. Hur kan skolan råda bot på denna
förlust? Är det information om tyskans betydelse som saknas eller har tyskan inte ord
om sig att vara coolt? Det är ofta först när ungdomarna kommit ut i näringslivet som de
upptäcker behovet av att kunna tyska. Därför är det viktigt att föräldrarna till barn i
mellanstadiet blir varse tyskans betydelse för svenskt näringsliv. Vilken förälder vill inte
ge sitt barn större chanser till anställning, speciellt i dagens samhälle med stor
ungdomsarbetslöshet? Dessutom har vi svenskar goda möjligheter att lära oss tyska
eftersom båda språken är germanska, det vill säga att de tillhör samma språkstam och
därför har många likheter. Med fler elever som väljer tyska i årskurs 6 ökar chansen att
få fler fortsättare på gymnasiet.
På gymnasiet stärker meritpoängen de moderna språkens ställning. Varje elev kan
tillgodoräkna sig 1.5 meritpoäng för moderna språk. (Steg 3 ger 0.5 poäng och steg 4 ett
poäng.) Detta faktum gynnar elever som väljer att fortsätta med sitt språk. Dock har få
gymnasieprogram moderna språk obligatoriskt på schemat i årskurs 2 och 3. (På
Ekonomiprogrammet till exempel finns endast krav på steg 3.) Vilka signaler ger detta?
Många gymnasieskolor i Sverige har under de senaste årtiondena satsat på
internationalisering. Internationalisering kan innebära många aktiviteter som till
språkkurser (upp till steg 7), studieresor, utbyten, partnerskolor, praktikplatser
exempel avancerade med mera. Ett gymnasium i Skåne kan tjäna som exempel. Där har
man satsat på naturvetenskap och ekonomi med internationell inriktning med ett
obligatoriskt modernt språk förutom engelska upp till högre nivåer (steg 5, på frivillig
basis även steg 6). I denna utbildning ingick ett utbyte med partnerskola i Tyskland i

årskurs 1 och en 3‐veckors praktik i Berlin i årskurs 3. På detta sätt har eleverna inte
bara lärt sig tyska utan också fått inblick i familjeliv, vardagsliv, skola och affärskultur.
Kunskaper och erfarenheter som inte kan skattas väl nog! Som kronan på verket har
skolan genom ZfA (Zentralstelle für Auslandsschulwesen) fått möjlighet att avlägga prov
för språkdiplomen på nivåerna B1, B2 och C1. Diplomen baserar sig på ”Gemensam
europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning”, som utarbetats
av Europarådet och är gångbara i hela världen. Genom denna gedigna utbildning har
ungdomarna stora chanser att kunna göra bra insatser såväl inom forskning som i
näringslivet.
Utbildningar med en stark profil kan hos Skolverket ansöka om särskild variant med
egen sökväg. Dock är det få utbildningar som har fått detta tillstånd. Det innebär att
skolor som fram till införandet av gymnasiereformen GY 11 från 2009 har haft goda
söksiffror på specialdesignade utbildningar idag är helt beroende av de kommunala
utbildningsförvaltningarnas och rektorernas beslut om vidare satsning eller
nedläggning. I praktiken kan detta faktum få stora konsekvenser. I
internationaliseringens tecken har under årtionden nätverk av partnerskolor och
praktikplatser byggts upp, vilka i nuläget plötsligt kan spolieras, något som inte kan vara
förenligt med svenskt näringslivs krav på goda språkkunskaper och som i förlängningen
oundvikligen kommer att drabba svenska företag.
Vi som representanter för utbildning samt tysk‐svenskt näringsliv ser fram emot en
livlig debatt om hur man genom information om tyskans betydelse för svensk välfärd
och tillämpning av GY 11‐reformen kan vägleda kommunerna i sina beslut och stärka
tyska språket i skolan.
Vi vänder oss till föräldrar, till politiker, kommuner och beslutsfattare inom
skolväsendet. Det handlar om våra barns framtid och i förlängningen om att utveckla
handeln och näringslivet via språket. Med språket följer också kompetensen om
skillnader i affärskulturerna, en avgörande faktor för att lyckas i affärslivet. Se
utbildningen i tyska som en resurs som bidrar till Sveriges tillväxt.
Gun Skärbäck, Nils Larsson, Malmö Borgarskola
Ann Kindberg, Adam Lech, Håkan Westman, Per Brahegymnasiet, Jönköping
Eva Marcström, Tibble Fristående Gymnasium
Annika Karnland, Agneta Eriksson, Christina Remgård, Katedralskolan Lund
Aldona Stanowska, Hornavanskolan Arjeplog
Barbara Marten,Yvonne Thomsen, Katedralskolan Växjö
Janie Ramb, Danderyds Gymnasium
Karl‐Heinz Schneider, Monica Eliasson, Hvitfeldtska Gymnasium Göteborg
Eva Baedecke, Nacka‐Gymnasium
Jenny Svensson, Johanna Ullman‐Nilsson, af Chapman Karlskrona
Ralph‐Georg Tischer
Vd, Tysk‐Svenska Handelskammaren