# 2 Här Hade tiden stannat 1969.

#
2
;kultur
västra götaland 2013
text | pia naurin
foto | mikael pilstrand
nossebro
Här Hade
tiden
stannat
1969.
Det geografiska läget är prydligt
antecknat på stationshuset. Höjd över
havet 84,9 meter. Avstånd från Göteborg
70,3 kilometer. Men var befinner sig
Nossebro i tiden? I nu eller då?
Satsningen på retro slår broar över
decennierna, är tanken.

#
2
nossebro
Ett samtal för några år sedan blev avstampet.
– Visst är det fint här – inget skräp, inget klotter,
sa Tord Hallén, plan- och byggingenjör, till
AM Alströmer, då nybliven kommunutvecklare
i Essunga kommun.
– Se på de välskötta husen, fortsatte han och tog
med henne ut för att visa.
Så hittade AM Alströmer just det hon behövde
till EU-ansökningarna, som ska fyllas i väldigt
korrekt, för att pengar ska trilla in.
– Jag letade efter det unika. Här hade jag svaret:
Nossebros välbevarade retromiljö. Och stoltheten
över att man vårdat sitt samhälle så väl. En EU-
ansökan till en förstudie godkändes av LEADER
Västra Skaraborg, ett regionens retrocentrum
började ta form.
Mycket fanns redan på plats: dragplåstret Nossebro
Marknad Power Meet dit folk kommer åkande i
färggranna flashiga amerikanare, veteranmarknader,
Eriksons Chark, Ahléns och Elins Bageri & Konditori
– och så vidare.
Liljedals restaurangen, uppfyller alla retrokrav.
Ingrid Carlsson, dryga 90 år och så ”still going
strong” att man blir rent avundsjuk, berättar förtjust
om sina många ombyggnader: ”Jag åkte till Spanien
och det var fint där, och när jag kom hem frågade
jag om det gick att göra några spanska valv, och det
gick bra”.
Ingrid är mycket förtjust i Sperring som tagit
över, och som den här dagen serverar moussaka och
thaimat till en grupp västgötska gillescouter som
ska retroguidas.
2/10
ingrid Carlsson har byggt om
liljedals många gånger.

#
2
nossebro
Elektriska affären är ett kapitel för sig. Här hade
tiden stannat 1969 visade det sig när gardinerna
drogs undan.
Rune Johansson, av alla kallad ”Läkka”, öppnade
då ny butik på andra sidan Storgatan. Inget från
den gamla fick följa med. Och inget slängdes.
Elprylarna är kvar i sina fack, lampor från 60-talet
ner till 20-talet hänger tätt, och från skivstället
sjunger 60-talets schlagerstjärnor – i all hemlighet
ljudsätter de hela retrosatsningen (man kan höra
om man lägger örat mot).
Folk kom in och beställde skivor. Namn noterades
i en liten prydlig bok. Gunnar Wiklund, Anna-Lena
Löfgren, Östen Warnerbring. Anita Lindblom: Sånt
är livet. 2 ex till Nossebro.
Det var då – nu får Sånt är livet över 650 000
träffar på Youtube, ett retroavtryck i sig.
Kommunkören har också börjat sjunga retro,
för övrigt.
”Anita Lindblom:
Sånt är livet.
2 ex till Nossebro.”
3/10

#
2
nossebro
4/10
”Stockholms auktionsverk var här
och ville köpa. De fick nej förstås.”

#
2
nossebro
Det är ”Läkkas” dotter Marianne Johansson som
visar runt den här dagen. Hon är barnmorska
i Göteborg och värnar om sina rötter.
– Stockholms auktionsverk var här och ville
köpa. De fick nej förstås.
Affären är både familje- och Nossebrohistoria.
Mariannes farfar var med och elektrifierade samhället.
(Han byggde kristallmottagare flera år innan
Stockholm–Motala drog igång sändningarna 1925.)
Hans knowhow var enormt, var det något med
el som skulle fixas visste man vart man skulle gå.
Marianne visar glaslampan som hängt i taket
sedan affären öppnades 1923, hennes favorit.
– Att ingen ville köpa den? Men den var väl för dyr.
Det är en Orrefors.
Elaffären är ett av få hus på Storgatan som fått
behålla sitt gamla stuk. Det är typiskt för tiden runt
förrförra sekelskiftet, då tågen började tuffa in och
utvecklingen tog fart.
Innan dess var Nossebro en isolerad plats med
några glest liggande gårdar. Med Västgötabanan
blev världen nåbar, järnvägshotell växte fram och
Storgatan pryddes av tvåvåningshus med butik
i botten och handlarna i våningen ovanför.
Åren efter andra världskriget byggdes Storgatan
om till oigenkännlighet.
5/10
”Elaffären är ett av få hus
på Storgatan som fått
behålla sitt gamla stuk.”
marianne Johansson
visar släktens retroaffär.

#
2
nossebro
– För tio år sen skulle vi sagt att husen förstördes,
säger Björn Ohlén som är byggnadsantikvarie och
kulturarvsutvecklare på Västarvet.
– Nu har vi bytt glasögon. Vi kan se värdet i det
renoverade.
De där decennierna runt mitten på 1900-talet var
länge om inte baktalade, så alldeles för vardagliga
för att synas. I Retro Nossebro lyfts de fram i en
genomgripande kulturhistorisk inventering, med
tyngdpunkt på 1950–70-talen.
Utan de inblandades intresse och engagemang,
och en hel del ideellt arbete, hade inte mycket hänt.
Som kommunutvecklaren och drivkraft nummer
ett, AM Alströmer uttrycker det:
– Förankring, förankring, förankring. Bara om
idéerna förankras, når man framgång.
Är man dessutom en fena på att fylla i diverse
ansökningar, till diverse sponsorer och institutioner,
är det en fördel, ska tilläggas.
För faktum är, att det finns ett antal småsamhällen
runtom i landet som ser ut ungefär så här.
– Det som gör Nossebro speciellt är att man vet sitt
värde och satsar på att odla det, förklarar Björn Ohlén.
Nossebro har placerat sig mitt i en trend som
snurrar på i hela västvärlden. Den sträcker sig över
alla genrer – prylar, mode, musik. Mycket kommers
är det, på nätet och i svindyra designaffärer med
höga pretentioner. Stig Lindbergkeramik och dansk
teak konkurrerar med enkel loppiskuriosa – recyc ling
och miljötänk hör hit.
Tänk även tv-serier som Mad Men (amerikanskt
60-tal), The Hour (engelskt 50-tal) och Upp till kamp
(göteborgskt 60–70-tal).
Lägg till filmen ”Monica Z”, premiär hösten
2013. Den är inspelad i USA, Trollhättan – och
Råglannaparken, klassisk retro från folkparkernas
storhetstid. Råglannaparken ligger i Främmestad,
Essunga kommun, där Nossebro är centralort.
– Vi jobbar på att få hit premiären, säger
AM Alströmer.
– Klart den ska visas på Stjärnan. Bio Stjärnan
är retro utanpå och digital inuti och sänder direkt
från Metropolitan i New York.
AM Alströmer, som ser möjligheter överallt, plockar
bland sina högar på kommunkontoret och hittar
bilder på hålvägarna i Furet, Essunga kommun.
En hålväg är en stig som användes under medeltiden,
förklarar hon, när resande färdades till fots
eller till häst. Århundraden av slitage nötte ner marken.
När stigen blev för djup och vattenlerig måste man
gå bredvid, varvid en ny hålväg uppstod.
Fascinerande. Är hålvägar retro? Nej, men de
kan ändå sägas höra ihop (om man tänjer lite på det)
med väg 190, som är en del av retrosatsningen.
190:an har gamla anor och slingrar sig från
Göteborg till Hällekis i Götene kommun. Den
är nu utsedd till Retrovägen. Lanthandlar, kaféer,
udda museer med mera ska synliggöras.
Idén är förankrad i kommunerna längs vägen.
Nossebroprojektets logga ser ut som en backspegel.
Frågan är vad vi – också – letar efter i spegeln.
Någon sorts idealiserat folkhem?
– Det är snarare bilden av 50-talet som driver
trenden, inte 50-talet som det verkligen var, säger
idéhistorikern Henrik Björck, Göteborgs universitet.
– Livet i det skaraborgska landskapet var inte
rosenrött. Vatten och avlopp, till exempel, var inga
självklarheter. Småkommunerna saknade ekonomiska
muskler.
Men sedan kom kommunsammanslagningarna
och rekordåren och tron på att utvecklingen automatiskt
går framåt – att kurvan alltid pekar uppåt.
Teknikoptimismen var enorm.
– Och kanske var livet lite mindre turbulent än
idag. Mer förutsägbart – lite enklare, funderar
Henrik Björck.
AM Alströmer har tagit kontakt med Magdeburg
i Tyskland och Stevenage, Herts i England.
6/10
”Nossebro har
placerat sig mitt i en
trend som snurrar på
i hela västvärlden”
Det är städer som
också driver retrotrenden
aktivt.
I Europa fanns
efter kriget ett
enormt behov av att
se framåt. En bättre
värld skulle byggas
ovanpå ruinerna. Även
i Sverige byggde vi – och rev.
Sverige har minst kvar av den äldre
bebyggelsen av alla Europas länder, trots att vi undgick
bombningarna.
Åren 1945–1980 försvann på ett eller annat vis
över 900 000 bostäder i det som nu kallas Den stora
stadsomvandlingen.
En del säger att det var ett kulturmord, en del
menar att man inte visste bättre – och en del av det
som hände då klassas nu som retro. Nossebros
60-talsrenoveringar är, i det lilla formatet, ett exempel
på denna stadsomvandling.
Numera säger lagen att ändringar av byggnader
ska utföras varsamt.
Förnyelse OCH tradition betonas.
Kurvan pekar inte uppåt längre, Europa hukar
i börskrisernas spår. Då kan det vara frestande att
längta tillbaka till den där tiden, när allt verkade
möjligt.
Det ger avtryck i politiken också, både i Sverige
och på annat håll.
– Att ha retron som sin grej är inte helt oproblema
tiskt, säger Björn Ohlén.
– Risken finns att trenden kapas av strömningar
vi inte vill ha att göra med. Det kan märkas i vissa
partiprogram som säger sig stödja Västarvet och
kulturarvet.
– Vi ska vara vaksamma på detta och odla motkrafter.

#
2
nossebro
”Och titta på
kaffekopparna.
Gustafsberg?
Jag slängde
mina, inte klokt.”
7/10

#
2
nossebro
”Tillresta
sextiplussare
är förtjusta,
unga trendnissar
också.”
På 50-talet steg medellönerna mer än priserna.
Folk fick råd att shoppa, och vad de shoppade kan
studeras i trerummaren retrolägenheten ”Andra
våningen”, en trappa upp på Storgatan 1. Här kan
man se hur en familj bodde på 60-talet, och här
hörs aha-ropen: ”En sån askkopp hade ju jag. Och
en sån transistorradio. Och titta på kaffekopparna.
Gustafsberg? Jag slängde mina, inte klokt”.
8/10
Två av Nossebros eldsjälar, Monica Galle och
Kerstin Abelsson, hittade den tomma lägenheten
i gamla brandstationens hus, där kommunen hade
sina lokaler förr. De inredde med prylar från egna
samlingar och öppnade för visningar 2010. I maj
2013 hade 8 800 intresserade hittat hit (Essunga
kommun har ca 5 000 invånare, Nossebro 1 800).
Tillresta sextiplussare är förtjusta, unga trendnissar
också, sådana som kallas hipsters och vet allt om
stringhyllans design.

#
2
nossebro
Den här dagen är det Gunnel som visar runt. Hon bodde
i lägenheten som barn och är dotter till Henry Kam.
Han bodde där ännu längre, i 52 år.
Alla i Nossebro känner Henry Kam. Han var socialdemokratisk
fackordförande och maktfaktor på den tiden
då den stora hejaren på Necks verk städer dag och natt
med dova slag stampade fram samhällets puls.
Necks tillverkade linjebyggnadssmide till kraftverksstolpar
och när det inte lönade sig längre gick man över
till bilsmide. På 80-talet stannade hejaren för gott.
Nossebro drog efter andan.
Det hade inte varit så tyst sedan tågen slutade gå.
Och sedan gick livet vidare. Numera rymmer huset annan
verksamhet, men skylten på taket är kvar. Necks, står
det, och under syns ett tomrum, eftersom ”verkstäder”
är bortplockat.
Kvarteret med brandstationen och slangtornet, som ger
Nossebros skylinekaraktär, heter Amiralen och har väckt
starka känslor i åratal. Här finns också det nedlagda
bryggeriet, som gjorde läsk, svagdricka och pilsner.
Rivningshotet var länge akut. Debatten kan följas
i trappuppgången till Andra Våningen där man samlar
allt som skrivs kring Retro Nossebro. (Det är mycket.)
”Det vore ett direkt tjänstefel att inte använda ett så
attraktivt läge till bostäder”, sa dåvarande kommunalrådet
till Nya Lidköpings-Tidningen i augusti 2010.
Rubrik: ”Rivning av Amiralen”. Retrolägenheten fick
hyra på nåder, tre månader i taget. Och nu har det vänt.
Björn Ohlén talar om ett samarbete med Chalmers och
en så kallad Kulturblitz med workshops, som gett resultat.
En vision är framtagen, förslag formulerade. En mix av
företag i kvarteret Amiralen ska stärka turismen.
En liten saluhall, kanske, med närodlat? Kan bryggeriet
få nytt liv – udda bryggerier är en bransch som växer.
En neutral mötesplats behövs, bortanför kyrkliga verksamheter
och idrottsklubbar, Amiralen kan vara ett alternativ.
”Nossebro drog efter andan.
Det hade inte varit så tyst
sen tågen slutade gå.”
9/10
Gunnel melander bodde själv
på andra våningen som barn.

#
2
nossebro
Nostalgitrenden får inte stå i vägen för utvecklingen.
Ett exempel på framåtrörelser är att Nossebro skola
på tre år gått från att vara en av landets allra sämsta
till att bli en av landets absolut bästa. Rektorn
Johanna Lundén fick pris för detta i maj, experter
studerar hur undret gick till.
;k
Trender är inget som står still. Man kan dra nytta
av dem, fylla dem med nutid och se framtiden an.
80-talet är redan på gång. Tidaholms museum
firar detta med utställningen Forever Young i sommar.
Lili och Susie kommer.
Sedan väntar fler decennier på återfödelse.
retro nossebro – ett projekt med stöd från Västra Götalandsregionens kulturnämnd.
läs mer om stödet till kulturlivet på vgregion.se/kultur
10/10