Projekt Slussen Åtgärdsplan för vibrationer gällande ... - Structor

Handläggare 

Oskar Lundberg, Tyréns 

Peter Joseph, Tyréns 

Projekt Slussen 

Åtgärdsplan för vibrationer gällande 

kulturbyggnader 

2011-12-21. Ver5 

Uppdragsansvarig: Åsa Norman 

Kvalitetsgranskning 

Christer Jönsson, Tyréns 

Axel Hallin, Grontmij 

1(18)

I:\_Uppdrag\220784\Teknik\AK\_Text\Kulturbyggnader\Projekt Slussen - Åtgärdsplan för vibrationer gällande 

kulturbyggnader_2011-12-21_ver5.doc 

Oskar Lundberg/Peter Joseph 2011-12-21 

Sammanfattning 

Majoriteten av byggnaderna i Slussens närområde, inklusive Gamla stan, har enligt den 

översiktliga inventeringen bedömts ha betydande kulturvärden. På Stockholms stads uppdrag 

har Stadsmuseet klassificerat flertalet byggnader inom Projekt Slussens arbetsområde som 

särskilt kulturhistoriskt värdefulla. Analyserna bygger till stora delar på översiktliga 

inventeringar och analyser. Därmed saknas information för att bedöma hur kulturhistoriskt 

värdefulla delar av byggnaders grundläggningar, stommar och övriga beståndsdelar kan 

påverkas av planerade mark- och byggnadsarbeten vid Slussens omdaning. 

Områdets geologiska förutsättningar och de planerade utbyggnadsetapperna av själva 

trafikknutpunkten, delar av Slussen skall vara i drift medan andra delar rivs, medför mycket 

hårda vibrationsrestriktioner inom arbetsområdet. Av detta skäl samt på grund av den osäkerhet 

som ännu råder om vissa byggnaders status har i genomförd projektering förutsatts skonsamma 

utförandemetoder för att minimera störningar i anläggningen och angränsande bebyggelse. 

Tekniskt är Slussenkonstruktionen och SL:s tunnelbanekonstruktioner de mest känsliga 

byggnadsverken i området. 

Vibrationers uppkomst, spridning och effekter under och efter byggverksamhet beror till stora 

delar byggmetod (Vibrationskälla) och grund- och markförhållanden utmed vibrationernas 

utbredningsväg. Stor påverkan har även den enskilde byggnadens eller byggnadsdelens 

konstruktion, beskaffenhet och skick. 

Ett förslag till åtgärdsplan för hur kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska skyddas från skador, 

som sättningar, sprickbildningar och ytskiktsbortfall etcetera, på grund av vibrationer under och 

efter byggtiden har tagits fram. Åtgärdsplanen omfattar besiktningar och undersökningar 

tillsammans med skydds- och säkringsåtgärder enligt ett kontrollprogram under byggtiden. 

I åtgärdsplanen ingår moment kopplade till flera olika kompetensområden. Varje moment skall 

utföras av personal med erforderlig kompetens inom aktuella fackområden. Åtgärder som 

påverkar, eller kan riskera, att kulturvärden skadas eller går förlorade kan kräva tillstånd enligt 

Plan- och bygglagen. I vissa fall kan de vara bygglovpliktiga. För byggnadsminnen och åtgärder 

i mark krävs tillstånd från länsstyrelsen enligt KML. 

Rapportnamn: Slussen – Åtgärdsplan för vibrationer gällande kulturbyggnader 

Version 5 

2(18)




Innehållsförteckning 

1 Inledning.............................................................................................................................. 4 

2 Områdesbeskrivning, byggnadsbestånd och byggaktiviteter .............................................. 4 

3 Kulturhistoriskt värde i influensområdet Slussen................................................................ 7 

4 Vibrationsalstring, spridning och påverkan på byggnader .................................................. 9 

4.1 Vibrationskälla ..................................................................................................... 9 

4.2 Utbredningsväg .................................................................................................. 10 

4.3 Mottagare (Byggnad/Grundläggningsförhållanden) .......................................... 10 

5 Åtgärdsplan ....................................................................................................................... 11 

5.1 Före byggarbeten ............................................................................................... 11 

5.1.1 Identifiering av influensområde ........................................................................ 11 

5.1.2 Identifiering av bebyggelse med kulturhistoriska värden .................................. 11 

5.1.3 Framtagning av kulturhistoriskt kunskapsunderlag ........................................... 13 

5.1.4 Detaljerade riskanalyser .................................................................................... 14 

5.1.5 Översiktlig besiktning av konservator/byggnadsantikvarie............................... 14 

5.1.6 Kulturhistorisk värdering och analys ................................................................. 15 

5.1.7 Urval inför förebyggande åtgärder och kontrollprogram .................................. 15 

5.1.8 Detaljerad besiktning av konservator/byggnadsantikvarie ................................ 15 

5.1.9 Framtagande av program för förebyggande åtgärder och tillstånd .................... 15 

5.1.10 Framtagande av kontrollprogram ...................................................................... 16 

5.2 Under pågående byggarbeten ............................................................................. 16 

5.2.1 Mätutrustning samt skydds- och säkringsarbeten .............................................. 16 

5.2.2 Mätningar enligt kontrollprogram ..................................................................... 16 

5.2.3 Mellanbesiktningar med dokumentationer ........................................................ 17 

5.2.4 Kompletterad riskbedömning och justering av gränsvärden och åtgärder ........ 17 

5.3 Efter avslutade byggarbeten ............................................................................... 17 

5.3.1 Återställning av förebyggande åtgärder ............................................................ 17 

5.3.2 Installation av uppföljningskontroller ............................................................... 17 

5.3.3 Restaureringar och efterbesiktningar ................................................................. 17 

6 Ansvar ............................................................................................................................... 18 

7 Referenser.......................................................................................................................... 18 

8 Bilaga ................................................................................................................................ 18 


Version 5 

3(18)




1 Inledning 

Inför samtliga större rivnings- och grundläggningsarbeten skall syneförrättning utföras enligt 

Svensk Standard SS 460 48 60 ”Syneförrättning – Arbetsmetod för besiktning av byggnader och 

anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet”. I denna besiktning ingår bland 

annat besiktningar av skorstenar och eldstäder samt täthetskontroll av rökkanaler. Hanteringen 

av känsliga och kulturhistoriskt värdefulla byggnader i ovan nämnd standard samt i Svensk 

Standard SS 460 48 66 ” Vibration och stöt - Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i 

byggnader” har i vissa fall ansetts vara bristfällig och alltför generell. 2011 kom en reviderad 

version av Svensk Standard SS 460 48 66. Standarden (SS 460 48 66:2011) anger riktvärden 

med hänsyn till byggnaders tekniska status, konstruktion och förutsättningar. I den senaste 

versionen är tillvägagångssätt för riskanalys angående vibrationer och svängningar framkallade 

av sprängningar mer utförligt beskriven. Här anges även att särskilt hänsyn skall tas till 

kulturhistoriska byggnader och att kontroller ska utföras för att se om en byggnad har kommit 

till skada. Standarden kan inte tillämpas på alla typer av konstruktioner. Riktvärden för 

framräknande av byggnads- och materialfaktorer tar ingen hänsyn till inredning eller 

verksamhet i byggnaderna eller kulturhistoriska värden som byggnadshistoria, ursprunglighet, 

unicitet, etcetera. 

Riktvärden enligt standarden är empiriskt framtagna vibrationsnivåer som normalt inte orsakar 

skador på respektive byggnadstyp, men riktvärdet är ingen absolut sanning. Riktvärden används 

normalt i entreprenadsammanhang för att fördela ansvar mellan byggherre och entreprenör. På 

grund av detta och det tydligare kravet på kontrollprogram för kulturhistoriskt värdefull 

bebyggelse vid vibrationer och svängningar framkallade av sprängningar har en åtgärdsplan för 

bebyggelse med kulturvärden tagits fram specifikt för ombyggnadsprojektet av Slussenområdet. 

Åtgärdsplanen har utarbetats i ett samarbete mellan Projekt Slussen och Stadsmuseet. Experter 

inom vibrationer, geoteknik, riskanalyser och byggnadsantikvariska frågor har deltagit i arbetet 

med att ta fram föreliggande förslag till åtgärdsplan. 

Ombyggnad av Slussenområdet planeras att genomföras etappvis för att möjligöra fortsatt trafik 

genom området. Under ett flertal år kommer etapper med vibrationsalstrande byggverksamhet, i 

olika delar av området, att pågå såsom sprängning, borrning samt pålnings-, spontnings-, och 

schaktningsarbeten. 

2 Områdesbeskrivning, byggnadsbestånd och byggaktiviteter 

Slussenanläggningen är en komplicerad konstruktion bestående av 24 brokonstruktioner och 

över 2,5 km brofogar. Broytan är cirka 40 000 m 2 där cirka 35 % av ytan är underbyggd med 

lokaler för handel och service i olika nivåer. I anläggningen finns också ledningar för tekniska 

försörjningssystem. 

Grundläggningen i området varierar. I söder är anläggningen grundlagd direkt mot berg, halva 

ytan utgörs av pålgrundläggning i olika former och delar av ytan utgörs av grundplattor. En av 

huvudanledningarna till att nuvarande Slussen måste rivas är att det finns stora problem med 

grundläggningen som lett till sättningar och skador på konstruktionsdelar. 


Version 5 

4(18)




Intilliggande byggnader är grundlagda på åsmaterial (Slussplan, Södermalmstorg) eller på berg 

(Katarinavägen samt området söder om Katarinavägen). Byggnaderna i södra delen av Gamla 

stan har på grund av sättningar grundförstärkts med kompletterande pålar ner i åsen. 

Geotekniska undersökningar och riskanalyser har genomförts och kompletteras successivt för 

projektering av schakter och grundläggning av de nya konstruktionerna. Undersökningarna har 

analyserats för att bedöma risker för skador på trafiksystemets vitala delar samt för att välja 

skonsamma metoder för nygrundläggning. Åsens varierande lagringstäthet medför att 

borrningsteknik och metoder för utförande av djupa schakter har anpassats till områdets 

känslighet. 

Inom det område som kommer att påverkas, och idag påverkas av verksamheter i Slussen finns 

byggnader med varierande konstruktioner och med varierande status. Området har under alla år 

påverkats av vibrationer från trafik samt från omfattande anläggningsarbeten och bergschakter. 

Dagens metoder för byggande i tätort har utvecklats på ett avgörande sätt mot mindre 

vibrationsalstrande utförande som avsevärt minskat risken för strukturella skador. 

Projekteringen av arbeten i mark för Slussen förutsätter helt andra metoder och kommer att 

påverka omgivningen mindre än till exempel utförandet av OKQ8-garaget och den felaktigt 

utförda pålningen som utfördes för Hotel Hilton och Lanstingsförbundets hus på 1980-talet då 

bland annat slagna betongpålar utnyttjades. 

Vissa byggnader och anläggningsdelar inom området, vilka har pågående deformationsförlopp 

har spänningar inlagrade i konstruktionen. De för vibrationer mest känsliga anläggningarna 

inom området är delar av Slussenkonstruktionerna. Dessa spänningar kan utlösas av vibrationer 

utan att vibrationen normalt skulle orsaka motsvarande skador eller sprickbildningar. Därför 

kommer mycket skonsamma grundläggnings och schaktmetoder att fordras. Detta minskar 

risken för skador på omgivande bebyggelse. Den typ av skador som kan uppkomma i 

omgivningen är i allt väsentligt kosmetisk med putsskador, då byggnaders stommar normalt 

redan anpassat sig till de förändrade lastförhållandena. 


Version 5 

5(18)




Figur 1 Byggnadsgeologisk karta [http://www.map.stockholm.se/kartago/, 2010-03-30]. 

Kosmetiska skador i en byggnad uppstår också på grund av att materialet utsätts för kemiska 

förändringar och hårdnar samt på grund av lastväxlingar i ytskikt som uppkommer av 

temperatur- och fuktighetsvariationer. Eftersatt underhåll av takavvattning och fönster leder ofta 

till skador som kräver omfattande reparationer. Under hösten 2011 har delar av Kv Överkikaren 

1, Kv Deucalion 9 samt Kv Typhon 18 varit täckta av ställningar för återkommande underhåll. 

Stor erfarenhet från påverkan av sättningar finns från de grundförstärkningar som genomförts 

inom Gamla stan, med noggranna kontroller inom berörda och omgivande fastigheter. Trots 

grundförstärkning har dock fortsatta sättningar kunnat uppmätas för ett flertal fastigheter efter 

den tid eftersättningar normalt skulle upphört. Erfarenheter från grundförstärkningsarbeten i 

Gamla stan har bland annat lett till att borrade pålar är huvudalternativet för pålning. Pålar som 

slås eller vibreras ner har visat sig innebära större risker för marksättningar och sprickbildning i 

befintliga byggnader. 


Version 5 

6(18)




3 Kulturhistoriskt värde i influensområdet Slussen 

Majoriteten av byggnaderna i Slussens närområde, inklusive Gamla stan, är uppförda från 1600tal 

till tidigt 1900-tal och har betydande kulturhistoriska värden. Figur 2 nedan visar den 

kulturhistoriska klassificeringen av bebyggelsen i området. I det aktuella området är 

byggnaderna till övervägande del blå- eller grönklassade, och därmed särskilt värdefulla. 

Byggnadernas kulturvärden är företrädesvis skattade utifrån deras byggnadshistoriska och 

arkitektoniska kvaliteter. I vissa fall bygger klassificeringarna på byggnadernas samhälls- eller 

personhistoriska aspekter. 

För att öka kunskapen om Stockholms bebyggelse inför den omfattande stadsomvandlingen i 

början av 1970-talet inventerade Stockholms stadsmuseum innerstadens bebyggelse. Arbetena 

utfördes på uppdrag av och bekostades av Stockholms stad. Man dokumenterade och 

sammanställde ut- och invändiga faktauppgifter och iakttagelser om husen. Resultatet låg till 

grund för den första kulturhistoriska klassificeringen av bebyggelsen. Inventeringarna kom av 

olika anledningar aldrig att bli heltäckande. De innefattar till exempel inte Gamla stan och 

Södermalm. Utredningar om skicket på äldre byggnader på och kring Katarinaberget och 

Mariaberget gjordes på 1970-talet. Utredningarna ligger i de flesta fall till grund för de 

kulturhistoriska klassificeringarna. Ett fåtal byggnader har vid senare tillfällen dokumenterats 

och kulturhistoriskt klassificerats. Oftast har detta gjorts inför tunnelbyggen eller i samband 

med byggnadsvårdsåtgärder. Senare inventeringar som gjorts är inte genomförda med samma 

metodik och dokumentation som i övriga delar av innerstan och kan på intet sätt anses vara 

heltäckande. Inventeringar med dokumentationer i samband med planerade eller pågående 

åtgärder saknar vanligen uppföljningsdokumentationer. Det finns därmed ingen aktuell eller 

samlad bild över skicket av de kulturhistoriskt intressanta byggnaderna inom det bedömda 

kontrollområdet. Det gäller byggnadernas exteriöra eller interiöra skick, vilka beståndsdelar som 

är särskilt viktiga ur kulturvärdesperspektiv samt vilken hänsyn dessa kräver vid förestående 

ombyggnader i området. Det finns följaktligen inte tillräckligt med tillgänglig information för 

att bedöma byggnaders grundläggningar, stommar och övriga beståndsdelar. 


Version 5 

7(18)




Figur 2 Utdrag ur Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering av byggnader invid Slussen. 


Version 5 

8(18)




4 Vibrationsalstring, spridning och påverkan på byggnader 

När man utreder hur en byggnad, en byggnadsdel eller ett objekt i en byggnad påverkas av 

vibrationer från byggverksamhet undersöks följande tre delar: 

1) Vibrationskälla (Typ av byggmoment, till exempel genom pålning, i Figur 3) 

2) Utbredningsväg (Grund-/markförhållanden) 

3) Mottagare (Byggnad/byggnadsdel) 

a) Grundläggningsförhållanden och byggnadens konstruktion 

b) Känsligt objekts konstruktion, placering i byggnad samt infästningen i byggnad. 

Figur 3 Principiell skiss av kedjan Vibrationskälla - Utbredningsväg – Mottagare (byggnad). 

4.1 Vibrationskälla 

Vanliga vibrationsalstrande metoder är slagning av pålar och spont. Dessa metoder medför 

omlagringar i löst lagrad jord med sättningar som följd intill sponten/pålen samt en viss 

spridning i plan ut från vibrationskällan. Den volym material som förs ner i jorden motverkar 

den volymförlust som packningen av jorden medför. 

Slagning som drivningsmetod vid spontning och pålning kommer i detta projekt att i huvudsak 

ersättas med vibrering eller borrning. Vid vibrerande neddrivning, som genererar lägre 

vibrationsnivåer än slagning, kan resonanseffekter uppstå om den aktuella vibrationsfrekvensen 

träffar en byggnadsresonans. För att undvika detta har vibrohejare utvecklats [Vibrohejare är en 


Version 5 

9(18)




stor vikt (ofta cirka 5 ton) som kan fås att vibrera samtidigt som trycket från vikten får 

spontplankan att sjunka ner i marken]. Med vibrohejare kan såväl styrka (amplitud) som 

frekvens regleras så att resonans i intilliggande byggnader undviks. 

Borrning av pålar och spont är den grundläggningsmetod som alstrar minst skadliga vibrationer 

och kommer att vara den normala metoden i Slussenprojektet. Vid borrning är 

vibrationsutbredningen liten. Prov med pålning med olika borrmetoder har utförts och kommer 

att fortsätta i samband med provning av olika påltyper. Påverkan på marklagren kontrolleras 

därvid mycket detaljerat. 

Sprängning i berg leder ofta till högfrekventa vibrationer. Risken för att lågfrekventa 

byggnadsresonanser stimuleras till ökad energi är ändå stor. Sprängning i berg kan orsaka 

sättningar i närliggande löst lagrade jordlager och orsaka sättningar i byggnader. 

4.2 Utbredningsväg 

Vibrationernas utbredning/fortplantning från vibrationskälla till byggnad beror till stor del av 

marktypen. Ibland utgörs hela utbredningsvägen av homogent berg eller åsmaterial/annat löst 

jordmaterial. Ofta är dock markförhållandena mer komplexa och består av en kombination av 

olika material. Vid analys av risker avseende markförhållanden mellan vibrationskällan och 

byggnader gäller allmänt: 

• För lösa jordarter eller en kombination av berg och lösa jordarter skall risken för 

sättningar i mark och byggnader beaktas. 

• Olika material sprider vibrationer olika effektivt. Lösa jordarter ger ofta god dämpning 

för högfrekventa vibrationer medan lågfrekventa vibrationer i vissa fall kan spridas 

relativt effektivt. 

• En kombination av löst jordlager ovanpå ytligt liggande berggrund kan ge upphov till 

resonansfenomen i jordlagret och ge förstärkning av vibrationer för vissa frekvenser. 

4.3 Mottagare (Byggnad/Grundläggningsförhållanden) 

Generellt är byggnader som är grundlagda på åsmaterial eller annan relativt lös jordart utsatta 

för sättningsrisker. Sättningar kan uppkomma på grund av vibrationer i mark, tjällyftning eller 

grundvattenförändringar. Rörelser sker också på grund av temperaturvariationer. Liten risk för 

sättningar finns för byggnader grundlagda på berg. Däremot kan vibrationsskador uppkomma på 

byggnader eller byggnadsdelar som är grundlagda på berg. 

Resonanser i byggnader gör att vibrationer med vissa frekvenser förstärks. Förstärkning av 

vibrationer på grund av byggnadsresonanserna kan variera ganska kraftigt mellan olika 

byggnader och beror främst på byggnadens konstruktion och material. Resonanser i 

byggnadsstomme ligger i allmänhet relativt lågt i frekvens (cirka 0 - 40 Hz). Byggnadsdelar och 

enskilda detaljer i byggnader kan ha resonanser som förstärker vibrationer vid vissa frekvenser. 

För att en specifik byggnad/byggnadsdel eller ett specifikt objekt skall skyddas på bästa sätt från 

skador kan det ibland vara nödvändigt med förebyggande analyser. Dessa analyser utförs oftast 

genom vibrationsmätningar eller beräkningar. Analyserna ger värdefulla uppgifter inför 


Version 5 

10(18)




dimensionering av lämpliga förebyggande åtgärder eller för att bestämma lämpliga 

larm/gränsvärden för vibrationer. Särskilt viktiga är dessa anpassade analyser då mätnormer och 

riktvärden enligt Svensk standard i vissa fall inte är tillämpbara i bebyggelse med 

kulturhistoriska värden. Teoretiska analyser är ofta behäftade med stora osäkerheter för gamla 

byggnader, med oklar konstruktion och oklar status på grundläggningen. Det är därför lämpligt 

att arbeta med att successivt, från en låg nivå eller från betryggande avstånd, inleda arbetet. 

Genom besiktnigar, kontroller och mätningar kan sedan vibrationsnivåerna ökas, anpassat till 

byggnadens verkliga känslighet för vibrationer. 

5 Åtgärdsplan 

I detta kapitel presenteras de olika momenten i åtgärdsplanen. Åtgärdsplanen är indelad i 

byggprojektets tre huvudfaser – åtgärder som sker före, under och efter byggarbeten. 

Arbetsområdet är omfattande och byggaktiviteter kommer att påbörjas, pågå och slutföras 

etappvis inom detta område. Därför kommer olika faser av åtgärdsplanen att överlappa varandra 

och pågå parallellt under projekttiden. 

I Figur 4 beskrivs, i kronologisk ordning, de moment som ingår i åtgärdsplanens tre faser. Figur 

5 visar åtgärdsplans första fas, de förberedelsearbeten som föreslås för kulturhistoriskt 

värdefulla byggnader. 

5.1 Före byggarbeten 

5.1.1 Identifiering av influensområde 

Översiktliga riskanalyser för de vibrationsalstrande byggaktiviteter som skall utföras ligger till 

grund för framtagning av ett kontrollområde. Kontrollområdet skall vara så stort att det 

inrymmer hela det område som kan påverkas av vibrationsinducerade skador. 

5.1.2 Identifiering av bebyggelse med kulturhistoriska värden 

Utifrån Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering av byggnader utarbetas en lista kallad 

Kulturhistorisk bebyggelse vid Slussen. Listan innehåller samtliga fastigheter som är blå- eller 

grönklassade (se kapitel 3 för Stadsmuseets klassningsdefinitioner) och ligger inom framtaget 

kontrollområde. 


Version 5 

11(18)




Figur 4 Översikt av moment som ingår i åtgärdsplanen i kronologisk ordning. 


Version 5 

12(18)




Figur 5 Översikt av förberedelsearbeten i åtgärdsplan för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. 

5.1.3 Framtagning av kulturhistoriskt kunskapsunderlag 

För de byggnader som ingår i listan Kulturhistorisk bebyggelse vid Slussen tas ett 

kulturhistoriskt kunskapsunderlag fram genom att: 

1. Plan- och fasadritning sammanställs 

2. Kulturhistoriskt värdefulla ytskikt och byggnadsdelar markeras på plan- och 

fasadritningarna; företrädesvis utifrån tillgänglig information i arkiv. 

Omfattning av underlaget kommer att variera. Underlaget skall användas för inläsning inför 

besiktningar samt som dokumentation vid en översiktlig besiktning av byggnaderna. Underlag 

för aktiviteten är listan Kulturhistorisk bebyggelse vid Slussen samt arkivhandlingar, exempelvis 


Version 5 

13(18)




byggnadsminnesförklaring, skydds- och varsamhetsbestämmelser i planhandlingar samt 

inventeringar. 

I vissa fall kan man redan i kunskapsunderlaget komma fram till att byggnader inte behöver 

ingå i åtgärdsplanen. Dessa byggnader hanteras enligt SS. Åtgärden motiveras och 

dokumenteras. 

5.1.4 Detaljerade riskanalyser 

Projektet kommer att upprätta detaljerade planer för arbetets bedrivande med riskanalyser för 

alla aspekter av arbetet omfattande tekniska risker för omgivningspåverkan arbetsmiljö etcetera. 

Ur detta material kan arbetsordning för vibrationsalstrande arbetsmoment tas fram. 

Riskanalyserna kompletteras med den information som finns dokumenterad i listan 

Kulturhistorisk bebyggelse vid Slussen. 

För grundläggningsarbeten upprättas ett kontrollprogram. I kontrollprogrammet skall ingå 

kontroller av omgivningspåverkan, larmgränser för deformationer samt gränsvärden för buller 

och vibrationer enligt gjorda analyser samt med utgångspunkt i de mätningar som redan pågår i 

områdets känsliga delar. I kontrollprogrammet eller arbetsberedningen skall också de åtgärder 

som skall vidtagas om larmgränser eller riktvärden överskrids ingå. Allt arbete och alla 

mätvärden lagras i projektets mätdatabas. 

Underlag för riskanalyserna är information om pågående skadeutveckling och registrerade 

skador vid tidigare renoveringar. Dessutom används information om vibrationskällor, mark- och 

grundläggningsförhållanden, byggnadskonstruktion samt information om känsliga delars 

infästning i byggnader. Här ingår även den information som tagits fram i kulturhistoriskt 

kunskapsunderlag. 

5.1.5 Översiktlig besiktning av konservator/byggnadsantikvarie 

Vid en okulär besiktning (inventering) gås byggnader igenom som helhet och de värdefulla 

byggnadsdelarna i synnerhet. Som stöd samt för dokumentation vid besiktningen används 

kunskapsunderlag, företrädesvis i form av plan- och fasadritningar. Besiktningen skall vara 

översiktlig och följande moment ingår för byggnaderna som finns med i listan Kulturhistorisk 

bebyggelse vid Slussen: 

• Synliga sprickor och andra skador markeras på plan- och fasadritningar 

• Plan- och fasadritningar kompletteras med information om 

o kulturhistoriska värden kopplade till fast inredning eller konstruktion 

o kulturhistoriska värden kopplade till svaga material, inklusive beskrivning av 

material 

o byggnadsanknuten konst 

o konstnärliga föremål 

• Om en mer detaljerad besiktning/inventering krävs för enskilda byggnader, 

byggnadsdelar, ytskikt eller föremål så noteras detta vid besiktningen 

• Efter avslutad besiktning sammanställs behovet av mer ingående 

inventeringar/besiktningar. 


Version 5 

14(18)




Besiktningen skall innehålla översiktlig men högkvalitativ fotodokumentation. Detaljfoton skall 

kunna användas vid kontroll- och efterbesiktningar. 

5.1.6 Kulturhistorisk värdering och analys 

Resultat och sammanställning av kulturhistoriska värden som noterats vid översiktliga 

besiktningar beskrivs och analyseras. Ifall analyserna visar att kulturhistoriska värden saknas 

överförs dessa byggnader till sedvanlig hantering enligt SS. Åtgärden motiveras och 

dokumenteras. 

5.1.7 Urval inför förebyggande åtgärder och kontrollprogram 

De kulturhistoriskt värdefulla fastigheter som efter besiktningar och kulturvärdesanalyser skall 

införas i ett kontrollprogram väljs ut. Urvalet görs utifrån värdering av både konsekvensen för 

skada på det kulturhistoriska värdet samt risken för att skada uppkommer. För detta urval 

används bedömningar och kunskapsunderlagets plan- och fasadritningar från delmoment 5.1.4 

respektive 5.1.5. 

Resultatet av urvalet motiveras och informationen om fastigheterna dokumenteras. 

5.1.8 Detaljerad besiktning av konservator/byggnadsantikvarie 

Vid den översiktliga besiktningen (avsnitt 5.1.5) kan det ha konstaterats att vissa byggnader, 

byggnadsdelar eller lösa föremål kräver mer noggrann inventering och analys. För dessa objekt 

utförs detaljerade inventeringar som ingår i underlag för framtagning av kontrollprogram samt 

förebyggande åtgärder. Det kulturhistoriska kunskapsunderlaget uppdateras. 

Besiktningen skall innehålla högkvalitativ fotodokumentation. Detaljfoton skall kunna användas 

vid en efterbesiktning. 

Underlag för utförande av denna aktivitet är Kulturhistoriskt kunskapsunderlag. Informationen 

förs in i listan Kulturhistorisk bebyggelse vid Slussen. 

5.1.9 Framtagande av program för förebyggande åtgärder och tillstånd 

För att minimera risken av skador som sprickbildning eller sättningar på kulturhistoriskt 

värdefulla byggnader, byggnadsdetaljer eller enskilda lösa föremål skall förebyggande skydds- 

och säkringsåtgärder vidtas. Dessa åtgärder skall vara anpassade för att ge så bra skydd med så 

liten åverkan som möjligt. En åtgärd kan innebära allt från att tillfälligt avlägsna ett känsligt 

föremål till att detaljkonstruera en förstärkningsåtgärd.. 

Underlag för utförande av denna aktivitet är den samlade informationen i kulturhistoriskt 

kunskapsunderlag samt det urval byggnader som valts ut för att föras in i kontrollprogram. 

Behovet samt det lämpliga i att ta fram förebyggande åtgärder analyseras för de byggnader, 

byggnadsdelar eller föremål som valts ut för att ingå i ett kontrollprogram. Förebyggande 

åtgärder vidtas sedan vid behov och om teknisk möjlighet finns. Åtgärderna bedöms också mot 


Version 5 

15(18)




projektets totala förutsättningar så att störningar på slussenanläggningens funktion värderas 

också ur ett tekniskt/samhällsekonomiskt perspektiv. 

Förebyggande åtgärder som medför ingrepp under markskiktet omfattas av skyddsbestämmelser 

i KML:s andra kapitel (fornlämningar). Åtgärder som påverkar eller medför ingrepp i 

kyrkobyggnader med omgivande mark eller deras inventarieter är tillståndspliktiga enligt 

KML:s fjärde kapitel (kyrkobyggnader m m). 

I samband med framtagning av förebyggande åtgärder och kontrollprogram bör 

uppmärksammas att bygglov och tillstånd för ändring kan behöva sökas. För åtgärder inom 

bebyggelse med särskilda kulturvärden kan tillstånd med villkor vara aktuella både för Plan- 

och bygglagen (PBL) och Kulturminneslagen (KML). Byggnadsminnen har individuellt 

utformade skyddsbestämmelser enligt KML. Ändringar som påverkar fornlämningar och 

byggnadsminnens kulturhistoriska värden och/eller strider mot skyddsbestämmelserna kräver 

alltid tillstånd från länsstyrelsen. Åtgärderna utförs under medverkan av sakkunnig kontrollant 

av kulturvärden. 

5.1.10 Framtagande av kontrollprogram 

Ett kontrollprogram tas fram för de kulturhistoriskt värdefulla fastigheter som valts ut. 

Kontrollprogrammet samordnas med projektets kontrollplaner och dokumentationssystem. 

Byggnader inom en aktivitets influensområde kommer att övervakas för att arbeten skall styras 

så att risken för påverkan minimeras och kontrolleras mot larmvärden och gränsvärden. 

Kontrollerna kommer att anpassas till objekten och arbetets art så att realtidsinformation i 

möjligaste mån kan föreligga. 

Med ett larmvärde menas ett värde som skall leda till utökad kontroll av de kulturhistoriskt 

värdefulla byggnadsdelarna. Med ett gränsvärde menas ett värde som inte får överskridas. 

Vid framtagning av kontrollprogrammet bestäms om det finns behov av okulära besiktningar av 

mycket känsliga material/detaljer/byggnadsdelar som inte kan kontrolleras genom loggande 

mätsystem. Tidpunkter för sådana besiktningar fastställs. 

5.2 Under pågående byggarbeten 

5.2.1 Mätutrustning samt skydds- och säkringsarbeten 

Innan vibrationsalstrande arbeten påbörjas monteras mätutrustning enligt kontrollplanens 

schema. Även beslutade skydds- och säkringsåtgärder utförs och dokumenteras. 

5.2.2 Mätningar enligt kontrollprogram 

De mätningar som föreskrivs i kontrollprogrammet utförs. Loggning och övervakning av nivåer 

skall utföras under hela den tid risk för omgivningspåverkande föreligger. Samtliga mätningar 

skall utföras på ett sådant sätt så att de larm- och gränsvärden i kontrollprogrammet kan mätas 

med mycket hög noggrannhet. Kopplingen mellan ett arbetmoment och påverkan skall kunna 

göras ur dokumentationen. I detta sammanhang fordras också möjliheten att analysera 


Version 5 

16(18)




förändringshastigheter och inte bara absolutvärden. Om mätutrustning monteras på känsliga 

ytor, med kulturhistoriska värden, ska detta utföras under uppsikt av konservator. 

Om ett larmvärde överskrids ska besiktningar samt kompletterande riskbedömning utföras (se 

nedanstående avsnitt). Underlag för utförande av denna aktivitet är projektets kontrollprogram. 

5.2.3 Mellanbesiktningar med dokumentationer 

Om ett larmvärde överskrids skall besiktning genomföras för identifiering av eventuella skador. 

Besiktningen följs sedan av en kompletterande riskbedömning (se nedanstående avsnitt). 

Okulära besiktningar av känsliga material/detaljer/byggnadsdelar som inte kan kontrolleras 

genom loggande mätsystem utförs om det fastställts i kontrollprogrammet. Besiktningarna 

utförs och dokumenteras med de tidsintervall eller vid de tidpunkter som fastställts i 

kontrollprogrammet. 

Underlag för utförande av denna aktivitet är Kontrollprogram (se avsnitt 5.1.10) och relevanta 

besiktningsnormer. 

5.2.4 Kompletterad riskbedömning och justering av gränsvärden och åtgärder 

Resultat från utförda mätningar och mellanbesiktningar kan leda till att larm-/gränsvärden skall 

förändras och/eller att kompletterande skydds- och säkringsåtgärder skall utföras. 

Om skador eller sättningar inte kunnat identifieras vid ett överskridande av uppsatta 

gränsvärden återupptas byggarbetet. Har det uppmätts överskridanden av larmvärden utan att 

efterföljande besiktningar har kunnat påvisa någon förändring eller skada på föremål/bebyggelse 

skall en bedömning göras om höjning av larm-/gränsnivåer är lämplig. 

Underlag för utförande av denna aktivitet är Kontrollprogram (se avsnitt 5.1.10) samt 

besiktningsprotokoll från mellanbesiktningar och tidigare besiktningar (avsnitt 5.2.2). 

5.3 Efter avslutade byggarbeten 

5.3.1 Återställning av förebyggande åtgärder 

Efter avslutade byggarbeten demonteras eventuella fysiska förebyggande 

förstärkningskonstruktioner. Dessutom återställs andra typer av förebyggande konstruktioner 

och varsamhetsåtgärder som utförts. 

5.3.2 Installation av uppföljningskontroller 

Under byggarbetstiden kan spänningar ha byggts upp i marken som utlöser sättningar efter att 

byggarbeten avslutats. Sättningskontroller kommer att pågå under lång tid efter att alla fysiska 

arbeten med projektet avslutats. 

5.3.3 Restaureringar och efterbesiktningar 

Efter avslutade byggarbeten skall besiktningar utföras. Om skada har uppkommit utförs 

behövliga restaureringsarbeten om så är möjligt. 


Version 5 

17(18)




Underlag för utförande av aktiviteter under Kapitel 5.3 är kulturhistoriskt kunskapsunderlag 

samt besiktningsnormer och förs in i som sammanställts i listan Kulturhistorisk bebyggelse vid 

Slussen. 

6 Ansvar 

Stockholm Stad genom Projekt Slussen ansvarar för att byggnadsarbetena inte medför att 

kulturhistoriskt värdefull bebyggelse drabbas av skador på grund av sättningar, sprickbildningar 

och ytskiktsbortfall etcetera. Projektorganisationen skall bemannas med, eller knyta till sig 

relevant kompetens inom geoteknik, statik och akustik samt byggnadsantikvarisk kompetens 

och konservatorer med relevant sakkunskap och erfarenhet. 

7 Referenser 

[1] SWECO, ”Teknisk beskrivning” Projekt Slussen, Stockholm 2011-12-21 

[2] Stockholms Stadsmuseum, 2010-12-20, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inom 

riskområdet Slussen – UTKASTVERSION 

[3] Örn, T., Stockholms Stadsmuseum, 2011-02-01, PM-Slussen, vibrationer riskområde 

Slussen, Förslag till metod för inventering. 

[4] Thelin, C., 2009-08-11, Sprängningsinducerade vibrationer – Kyrkorna och citybanan 

[5] Jönsson, C., 2008-10-03, Översiktlig riskanalys-Slussen 

[6] Tyréns, januari 2012a, PM F – Grundläggningsinventering 

[7] Tyréns, januari 2012b, PM B – Temporära schakt 

[8] Svensk Standard SS 460 48 60 ”Syneförrättning – Arbetsmetod för besiktning av 

byggnader och anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet”, 

1994-09-14 

[9] Svensk Standard SS 460 48 66:2011 ”Vibration och stöt - Riktvärden för 

sprängningsinducerade vibrationer i byggnader”, 2011-09-22 

8 Bilaga 

Stockholms Stadsmuseum, 2010-12-20, Kulturhistoriskt underlag 


Version 5 

18(18)

Projekt Slussen Åtgärdsplan för vibrationer gällande ... - Structor

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?