Rederinäringen i nordvästra Skåne efter år 1960 - Sjöhistoriska ...
Rederinäringen i nordvästra Skåne efter år 1960 - Sjöhistoriska ...
Rederinäringen i nordvästra Skåne efter år 1960 - Sjöhistoriska ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
holländska tonnaget var att beställarna på Kontinenten och i England, när<br />
det gällde sågade timmervaror , beställde mindre kvantiteter än tidigare och<br />
då passade tyskars och holländares fartyg bättre, då dessa som regel var<br />
mindre.<br />
De traditionella lasterna från Kontinenten och England bestod av kol eller<br />
koks. Efter andra världskriget importerades stora kvantiteter kol och koks<br />
från USA.9 Således måste returlasterna från framförallt England minskat i<br />
betydelse. En annan orsak som säkerligen påverkat dessa returlaster var att<br />
Sveriges beroende av kol och koks minskade kontinuerligt till förmån för oljeprodukter.<br />
Värdet av Sveriges import av stenkol, brunkol, torv och koks<br />
var <strong>år</strong> 1950 526 miljoner kronor och värdet samma <strong>år</strong> av importerade<br />
mineraloljor och produkter därav var 518 miljoner kronor. Tio <strong>år</strong> senare importerades<br />
kol och koks för 299 miljoner kronor och oljeprodukter för 1.563<br />
miljoner kronor. 10 Av detta f<strong>år</strong> man anta att retur laster från Kontinenten<br />
och England blev sv<strong>år</strong>are att erhålla för fartyg vilka bedrev trampfart på<br />
Nord/Östersjön. Det minskade kol- och koksbehovet i Sverige kan ha varit<br />
en bidragande orsak till utvecklingen inom handelsflottan från Nordvästskåne.<br />
Den traditionella marknaden för merparten av handelsfartygen från <strong>nordvästra</strong><br />
<strong>Skåne</strong> var Nord/Östersjöområdet. Då konkurrensen ökade från andra<br />
länder sökte sig flera rederier till andra marknader. Flera fartyg deltog i<br />
Gorthons kontraktfart mellan Nordamerika och England. Detta gjorde man<br />
i några fall med gamla ångfartyg som hade svaga maskinstyrkor och inte var<br />
så lämpliga på ett stormigt Atlanten. Att finna nya lämpliga marknader för<br />
distriktets trampflotta gick inte.<br />
Merparten av de fartyg vilka byggdes till nordvästskånska rederier under<br />
perioden <strong>1960</strong>-1980 avyttrades också. Förutsättningarna inom sjöfartens olika<br />
sektorer var under perioden varierande. Gorthons stora bulkfartyg avyttrades<br />
under 1970-talet. Orsaken till att rederiet sålde fartygen var förmodligen<br />
att fartygen inte blev lönsamma i den svenska handelsflottan. l!<br />
Samtliga tankfartyg i bygdens handelsflotta avvecklades under <strong>1960</strong>- och<br />
1970-talen. Orsaken till att dessa avvecklades kan ha varit en annan. Tankfartygen<br />
från <strong>nordvästra</strong> <strong>Skåne</strong> blev med tiden relativt sett små fartyg jämfört<br />
med nyare tankfartyg som byggdes.<br />
Varför gastankfartygen inte blev långvariga i handelsflottan från <strong>nordvästra</strong><br />
<strong>Skåne</strong> är sv<strong>år</strong>t att säga. Många utlänska konkurrenter hade lägre besättningskostnader.<br />
Då det för mindre gastankfartyg bara fanns i stort sätt ett<br />
enda företag som hyrde dessa fartyg så blev lönsamheten störst i de fartyg vil-<br />
23
Change language