Årsredovisning 2009 - Västerås Stift Skog AB
Årsredovisning 2009 - Västerås Stift Skog AB
Årsredovisning 2009 - Västerås Stift Skog AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Prästlönetillgångar i <strong>Västerås</strong> stift<br />
Olbergavägen 15<br />
734 92 Hallstahammar<br />
Telefon 0220-296 07<br />
www.vasterasstift.nu<br />
<strong>Årsredovisning</strong><br />
<strong>2009</strong><br />
PräSTlöneTillGÅnGAr<br />
i VäSTerÅS STiFT
<strong>Skog</strong>ens mångbruk<br />
Temat för Prästlönetillgångars<br />
årsredovisning <strong>2009</strong><br />
är skogens mångbruk.<br />
Välkommen att stiga in i<br />
naturvårdarens, ryttarens,<br />
fiskarens, jägarens,<br />
svampplockarens, vandrarens<br />
och skidåkarens skog.<br />
Omslagsbilden är från<br />
kyrkoreservatet Kottskogen<br />
invid Barkarö kyrka i <strong>Västerås</strong>.<br />
Text och foto: Anders Hagman<br />
Grafisk form: Amala + Kamala<br />
Tryck: Åtta.45<br />
FSC-licens SGS-COC-004069<br />
Tryckt på FSC-märkt papper<br />
<strong>Skog</strong>sbruk och friluftsliv kan samsas.<br />
De populära skidspåren vid Granberget utanför<br />
Leksand går över kyrkans mark. Smedsjön är<br />
en av stiftets arrendesjöar där fiskerättigheterna<br />
innehas av föreningen Lindepircka.<br />
Mors lilla Olle i skogen gick…<br />
ibland liknas skogen vid en åker<br />
vars grödor planteras, sköts och skördas<br />
med regelbundna intervaller. Det stämmer<br />
förstås i viss grad. Samtidigt haltar<br />
jämförelsen. Intervallerna är så mycket<br />
längre. Och skogen är till skillnad från<br />
åkern en mosaik av naturliga miljöer<br />
som bara delvis kan omformas av människan<br />
efter eget tycke. <strong>Skog</strong>en har en<br />
egen integritet som måste respekteras<br />
av brukaren. Här kommer naturvården<br />
och miljöansvaret in, men också<br />
produktionsplaneringen. Ett modernt<br />
skogsbruk bygger på stor kännedom om<br />
markens kvalitet, naturvärden och produktionsförmåga.<br />
En karta över en brukningsenhet<br />
liknar ett pussel där varje bit<br />
anger ett specifikt förhållande vad gäller<br />
markens kvalitet, trädslag, ålder och<br />
mycket annat.<br />
Men skogen och jordbruksmarken<br />
skiljer sig åt också på andra sätt. Åker,<br />
äng och vall är liksom tagen åt sidan i<br />
landskapet. Den har en mellanställning<br />
mellan privat tomt och allemansrätt. När<br />
djuren går på bete och åkern bär grödor<br />
gör ingen annan än bonden, och möjligen<br />
ett eller annat rådjur anspråk på marken.<br />
<strong>Skog</strong>en uppfattas på ett annat sätt som en<br />
gemensam angelägenhet. Där ska vi kunna<br />
promenera och plocka svamp, skida<br />
och rida, tälta och kanske fiska och jaga.<br />
Denna rätt, fisket och jakten undantagen,<br />
finns säkerställd i allemansrättens urgamla<br />
hävdrätt. Mors lilla Olle ska kunna<br />
gå i skogen, det vet varenda svensk.<br />
Ibland uppfattas detta som om all<br />
skog alltid ska vara tillgänglig för alla<br />
slags aktiviteter. Men riktigt så fungerar<br />
det inte, för samtidigt är skogsbruket<br />
under ställd lönsamhets- och pro duk-<br />
tions krav. För kyrkans del anges dessa i<br />
kyrko ordningen. <strong>Skog</strong>en ska förvaltas<br />
effektivt och ge bästa möjliga långsiktiga<br />
av kast ning. Samtidigt ska förvaltningen<br />
ske på ett etiskt försvarbart sätt.<br />
<strong>Skog</strong>ens mångbruk möjliggörs av<br />
en balans mellan produktionskrav och<br />
naturvårdens, kulturvårdens och frilufts-<br />
livets intressen. All mark kan inte bli reservatsmark.<br />
Alla gamla träd kan inte<br />
sparas. <strong>Skog</strong>ens livscykel rymmer tider<br />
av slutna pelarsalar och andra tider med<br />
öppna lingonfall, men de inträffar inte<br />
på samma gång.<br />
I dialog med skogens brukare,<br />
arrendatorer, kommuner och myndigheter<br />
söker Prästlönetillgångar i <strong>Västerås</strong><br />
stift tillmötesgå olika intressenters<br />
synpunkter och önskemål på skogen. Ibland<br />
innebär det att ett stycke mark säljs<br />
för att kunna bli statligt reservat. Andra<br />
gånger upplåter kyrkan egen mark till<br />
reservatsbildningar – eller skapar egna.<br />
Ofta kan skogens mångbruk ske inom ramen<br />
för det normala skogsbrukets brukningscykel.<br />
Därför ryms både skidåkare,<br />
ryttare, vandrare, entomologer, skolbarn<br />
och guds tjänstfirare i kyrkans skogar.<br />
<strong>Västerås</strong> juni 2010<br />
2 3
Med öga för natur- och kulturvärden<br />
Förr handlade naturvård i skogen<br />
om att skydda det speciella och<br />
udda. Nu är det en viktig del av allt<br />
skogsbruk på all mark.<br />
en gråmulen vårdag följer jag Jens<br />
Brorsson och münsterländern Leadbelly<br />
i hälarna ut i skogen. Vi befinner oss i<br />
närheten av Garpenberg där Jens, som är<br />
miljö- och kvalitetsansvarig på <strong>Västerås</strong><br />
<strong>Stift</strong> <strong>Skog</strong> <strong>AB</strong>, ska följa upp några slutavverkningar<br />
som utförts av en entreprenör<br />
från Borlänge.<br />
–Vi har ett system där entreprenören<br />
fyller i ett kvitto som uppföljning på sitt<br />
arbete. Han fyller i hur mycket som har<br />
avverkats, vilken miljöhänsyn som har<br />
tagits och hur pass väl vår avverkningsplanering<br />
har fungerat.<br />
–Det här görs på all mark. Och för att<br />
kontrollera att systemet verk ligen funge-<br />
rar som tänkt inspekterar jag ung efär var<br />
tionde avverkning, berättar Jens Brorsson.<br />
på våren görs de sista uppföljningarna<br />
av föregående års avverkningar. Jens<br />
kontrollerar att målen i stiftets ”Gröna<br />
tråd”, som är en manual för naturvårdshänsynen,<br />
har följts. Den Gröna tråden<br />
bygger på den standard som upprättats<br />
av FSC (Forest Stewardship Council) och<br />
har kompletterats med de särskilda mål<br />
som Prästlönetillgångar i <strong>Västerås</strong> stift<br />
satt upp.<br />
–Det handlar till exempel om att tillräckligt<br />
många döda träd och naturvärdesträd<br />
har lämnas kvar på hygget.<br />
Det ska också finnas minst tre stycken<br />
tre meter höga stubbar per hektar,<br />
helst av olika träslag. Det finns också en<br />
skyldig het att lämna kantzoner mot sjöar<br />
och bebyggelse och att låta bli att avverka<br />
i lågproduktiv mark som myr och blockterräng.<br />
Huvudsyftet med den generella na t -<br />
ur vårdshänsyn som det är frågan om, är<br />
att främja den biologiska mångfalden.<br />
Därför är det särskilt viktigt att skydda<br />
känsliga miljöer och bevara träd i olika<br />
ålder och av olika slag.<br />
Miljövårdshänsynen är inskriven<br />
redan i den avverkningsplanering som<br />
planeraren Christer Björklund upp rättat.<br />
Uppföljningen ska visa om instruktionerna<br />
följts, men den blir samtidigt en<br />
egenkontroll av hur väl den egna planeringen<br />
fungerat.<br />
–Jag brukar sammanställa en enkel<br />
rapport som jag skickar till planeraren,<br />
avverkaren och virkesköparen så alla får<br />
litet feedback på utfört arbete, säger Jens<br />
Brorsson.<br />
4 5
vatten är ett särskilt känsligt kapitel<br />
och hänsynen vid vattendrag är ett av de<br />
områden stiftets skogsbruk fokuserar särskilt<br />
på för närvarande. På ett ställe passerar<br />
basvägen till hygget över en bäck<br />
UTDRAG UR SKOGSBRUKSPLAN<br />
Beskrivning av bestånd som avsatts av<br />
naturvårdsskäl i ett område nära Storå.<br />
Nyckelbiotop.<br />
Intressant flora<br />
med bl a<br />
gaffelbräken.<br />
Grov asp med<br />
hackspetthål.<br />
Nyckebiotop.<br />
Gammal<br />
opåverkad<br />
hällmarksskog.<br />
Hänglav. Tallticka.<br />
Senvuxna träd<br />
147 år<br />
gammal<br />
skog i<br />
bergssluttning<br />
147 år gammal skog<br />
i bergssluttning<br />
och Jens undersöker noga hur terrängen<br />
har påverkats. Han är mycket nöjd över<br />
resultatet. Erosionen är minimal.<br />
–Bäckfåran tycks inte ha påverkats<br />
alls och det är ju väldigt bra. Det beror<br />
Rest av 157 år<br />
gammal tallskog<br />
Hällmarksskog 107 år<br />
Kalmark<br />
Röjning<br />
Slutavverkning<br />
Gallring<br />
Avsatt mark<br />
Impediment<br />
Nyckelbiotop.<br />
Lövrik barrnatursskog och<br />
bergsbrant. Värdefull<br />
kryptogamflora. Grov död asp<br />
Nyckelbiotop.<br />
Ravin och naturlig skogsbäck.<br />
Gott om lågor i olika nedbrytningsstadier.<br />
Ymnigt mosstäcke. Eventuellt öring i bäcken<br />
på att basvägen är dragen på ett ställe där<br />
marken är hård, men jag antar att entreprenören<br />
också har risat ordentligt.<br />
Att använda en del av hyggesavfallet<br />
som underlag för skogsmaskinerna är en<br />
standardåtgärd för att skona marken. Här<br />
tycks dock riset ha avlägsnats efter användningen<br />
och när Jens senare konstaterar<br />
att man kommer att behöva köra ytterligare<br />
en gång över bäcken för att ta ut<br />
återstående hyggesavfall från avverkningen,<br />
gör han en notering i sina papper.<br />
–Stockarna skulle egentligen ha legat<br />
kvar i terrängen här tycker jag för att<br />
kunna användas igen. Nu rekommenderar<br />
jag att skotaren tar med sig en bärmatta<br />
att lägga över bäcken, säger han.<br />
Körskador är sådant som allmänheten<br />
ofta reagerar på. Ingen vill se sin favoritstig<br />
sönderkörd av tunga fordon. Därför<br />
är hänsynen allra störst i tätortsnära skog<br />
även om målet är att inga större skador<br />
ska uppstå någonstans. Därför rekommenderar<br />
planeraren ibland att avverkning<br />
på de mest känsliga ställena utförs<br />
på vintern när marken är bärig.<br />
–Fast visst blir det spår av maskinerna,<br />
medger Jens Brorsson, helt går det<br />
inte att undvika i ett modernt skogsbruk,<br />
hur gärna man än vill. Det gäller att hålla<br />
spåren inom acceptabla nivåer.<br />
Ytterligare ett skäl att hålla nere körskadorna<br />
är att man vill undvika att skapa<br />
samlingar med stillastående vatten.<br />
–Det finns kvicksilver i all skogsmark,<br />
men normalt är den bunden. I<br />
stillastående vatten kan kvicksilver frigöras<br />
genom att så kallat metylkvicksilver<br />
bildas på bakteriell väg.<br />
jens är nöjd med det mesta han ser<br />
denna dag. På ett ställe kanske några<br />
träd kunde ha lämnats i kanten mot ett<br />
kärr, men terrängförhållandena gör att<br />
han ändå accepterar att de tagits bort. På<br />
en avverkning konstaterar han att en del<br />
av de frötallar som lämnats och normalt<br />
avverkas vid senare tillfälle måste få status<br />
som kvarlämnade ”evighetsträd” eftersom<br />
antalet sparade träd annars skulle<br />
bli för litet.<br />
På ett annat ställe har skördaren gått<br />
fram mellan två kulturminnesmärkta<br />
platser, förmodligen har det legat en kolmila<br />
på det ena stället och en kolarkoja<br />
på det andra.<br />
–Man bör undvika att köra mellan<br />
två markeringar som ligger så nära varandra,<br />
säger han, men det viktiga är i<br />
alla fall att entreprenören upptäckte och<br />
markerade platserna.<br />
Imponerad blir Jens Brorsson av att<br />
planeraren Christer lyckats upptäcka<br />
fem granar av en ovanlig art på ett ställe.<br />
De har markerats på kartan och sparats<br />
av entreprenören.<br />
–Det är inte lätt att upptäcka sådant i<br />
ett tätt bestånd av gran, säger han.<br />
T r e T u S e n H e K TA r<br />
S K y d d A d M A r K<br />
Sammanlagt undantas stora arealer<br />
mark från skogsbruk av miljö- och<br />
kulturvårdsskäl. För att uppfylla<br />
FSC:s regler ska generell hänsyn<br />
tas på hela den brukade arealen.<br />
Det handlar om kvarlämnade träd,<br />
kantzoner mm. Dessutom ska fem<br />
procent av den produktiva skogsmarken<br />
avsättas och undantas från<br />
allt skogsbruk. Prästlönetillgångar<br />
i <strong>Västerås</strong> stift uppfyller dessa<br />
åtaganden med råge. 3000 hektar<br />
mark utgörs av avsatta områden<br />
som t.ex. nyckelbiotoper och områden<br />
med gammal skog. Bara en<br />
mindre del, ca 230 hektar, ingår i<br />
kyrkoreservaten.<br />
6 7
KyrKOreSerVAT<br />
i VäSTerÅS STiFT<br />
namn Var? Ha<br />
Hartjärn Floda 4,1<br />
Prästgårdsholmen Grythyttan 1,2<br />
Kärrängen Frövi 3,7<br />
Prästvallen Orsa 4,1<br />
Stingsberget Ramnäs 10,3<br />
Kyrkberget Skinnskatteberg 5,4<br />
Prostparken Svärdsjö 3<br />
Kottskogen Barkarö 19<br />
Starbo Norrbärke 7,5<br />
Galgbacken Högfors 1,3<br />
Hedmossen Möklinta 6,8<br />
Prästön Möklinta 5,2<br />
Märrpinbacken Ramshyttan 0,6<br />
Bösjön Mora 4,3<br />
Rostberget Mora 8<br />
Håkansboda Ramsberg 93<br />
Grästjärnsberget Söderbärke 51<br />
229<br />
Stingsberget<br />
reservat för natur och människa<br />
Kyrkoreservaten är kyrkans eget<br />
bidrag till att bevara värdefulla naturtyper<br />
och värna den biologiska<br />
mångfalden. I <strong>Västerås</strong> stifts skogar<br />
finns 16 kyrkoreservat från Barkarö<br />
i söder till Bösjön i norr. De är till för<br />
naturens skull – men också för din.<br />
den som vandrar Bruksledens åttonde<br />
etapp norrut från Surahammar går till<br />
att börja med genom flack terräng. Men<br />
några kilometer innan Ramnäs, vid kanten<br />
av ett par vida mossar, bär det uppåt<br />
mot Stingsberget. Marken blir torrare,<br />
den mer krävande granen får ge vika för<br />
STinGSberGeT, rAMnäS<br />
Stingsbergets kyrkoreservat ligger 700<br />
meter öster om riksväg 66, 1,5 kilometer<br />
söder om avfarten till Ramnäs. Reservatet<br />
är på 10,3 hektar och gränsar till<br />
Stingsmossens och Rövallsmossens<br />
naturreservat. Inom området finns gammal<br />
tallskog, delvis av naturskogskaraktär<br />
och en rik flora av mossar och lavar.<br />
Reservatet rymmer även ett källområde<br />
med rik lundflora och förekomst av lind<br />
den tåligare tallen samtidigt som ljung<br />
och lavar tar över efter mossa och blåbärsris.<br />
Över hällmarkerna är de orange<br />
ledmarkeringarna på träden egentligen<br />
överflödiga. Stigen avslöjar sig som bruna,<br />
vältrampade stråk genom det ljusa<br />
lavtäcket. Här och var står grånade torrrakor<br />
med spår av hackspett.<br />
Efter någon halv kilometer når<br />
man Stingsbergets högsta punkt tjugofem<br />
meter över det omgivande landskapet.<br />
Här öppnar sig milsvid utsikt mot<br />
jordbruksland skap och blånande skogar.<br />
Över träd topparna på andra sidan åkrar-<br />
na skymtar lökkupolen på Ramnäs kyrka.<br />
och hassel. Genom området går Bruksleden.<br />
Den passerar Stingsbergets topp<br />
varifrån man har fin utsikt över landskapet.<br />
Området går att nå dels via Bruksleden<br />
från Surahammar eller Ramnäs,<br />
eller från en grusväg som passerar söder<br />
om reservatet.<br />
Passande nog finns det en bänk på hällen.<br />
Det är dags att ta fram kaffetermosen.<br />
stingsbergets kyrkoreservat invigdes<br />
28 maj 1992 och omfattar drygt 10<br />
hektar mark. Syftet med reser vatet är<br />
både att gynna friluftslivet och att bevara<br />
områdets flora och fauna. De äldsta<br />
tall arna här är över 200 år gamla och<br />
en inventering utförd av Surahammars<br />
natur skyddsförening visar att området<br />
rymmer ett 70-tal olika lavar och mer än<br />
50 mossarter. Bland de ovanligare finns<br />
Dvärghedlav, Skuggblåslav och Råttsvans<br />
mossa. Inom området finns också<br />
ett källområde med lundflora, lind och<br />
hassel.<br />
8 9
PrOSTPArKen SVärdSjö<br />
Prostparken är ett 3 hektar stort skogsområde<br />
beläget på Svärdsjöåsen i<br />
närheten av Svärdsjö kyrka. Reservatet<br />
har tillkommit för att skydda parkens bestånd<br />
av åldrande, högresta tallar, som<br />
är av högt värde, både för naturvården<br />
och lokalhistorien. Under sin flykt undan<br />
danskarna 1520 passerade nämligen<br />
Gustav Vasa Svärdsjö – åtminstone om<br />
vi får tro biskop Peder Svart i <strong>Västerås</strong>,<br />
Kyrkoreservatet är en del av ett större<br />
område öster om riksväg 66 som också<br />
rymmer Stingsmossens och Rövallsmossens<br />
naturreservat. Även delar av naturreservaten<br />
ligger på stiftets mark.<br />
Att det finns en bänk just här är<br />
ingen tillfällighet. En plats att sätta sig<br />
ner och äta sin matsäck på är en ofta<br />
före kommande bonus knuten till svens-<br />
kens håg för friluftsliv och praktfulla utsiktsplatser.<br />
Förr höll man uppsikt mot<br />
eventuella fiender från många höjder i<br />
landskapet. Nu sätter man sig ner för att<br />
finna ro för öga och sinne.<br />
En lika svensk institution är traditionen<br />
att hålla friluftsgudstjänster. Just<br />
på denna plats har det funnits en friluftskyrka<br />
sedan mitten av 80-talet. Ett smitt<br />
kors markerar altaret. Runt omkring på<br />
hällmarken syns rester av tunga furubänkar.<br />
Ramnäs församling har ända sedan<br />
1988 regelbundet firat friluftsgudstjäns-<br />
vars krönika är källan till berättelserna<br />
om Gustav Vasas äventyr i Dalarna. De<br />
efterföljande danska knektarna lär ha<br />
stannat vid nuvarande Prostparken och<br />
frågat en svärdsjöbo hur stor skogen är.<br />
–Sju eller tolv mil, löd svaret, vilket<br />
skulle fått knektarna att vända om.<br />
Riktigt så gamla är inte tallarna i Prostparken,<br />
men nära nog. Vid en dendro-<br />
ter på Stingsberget på Kristi Himmelsfärds<br />
dag.<br />
I detta ryms ett vackert orsakssamman<br />
hang. Den mark som en gång<br />
skänktes till kyrkan ligger ofta centralt i<br />
sock narna. Inte sällan har fastigheterna<br />
beteckningar som prästgården 1:1 eller<br />
kaplansgården 1:2. Där byggdes kyrkan,<br />
där avsattes mark till prästens uppehälle<br />
och kyrkans underhåll. Jordbruksmark<br />
och skogsägor ligger därför ännu<br />
idag ofta i anslutning till kyrkan. Att fira<br />
gudstjänst på kyrkans mark är på sätt<br />
och vis bara ytterligare ett sätt att göra<br />
bruk av skapelsen.<br />
i flera fall berättar namnen på kyrkoreservaten<br />
om den nära kopplingen<br />
till kyrkan. Geografiskt ligger flera av<br />
dem nära bebyggelse. I utkanten av<br />
Skinnskatteberg ligger Kyrkbergets kyrkoreservat.<br />
I Möklinta finns Prästön. I<br />
kronologisk undersökning av ett dussintal<br />
träd 2006 befanns flera tallar vara<br />
från sexton- och sjuttonhundratalet. Den<br />
allra äldsta daterades till 1657. De gamla<br />
tallarna är idag en viktig biotop för bland<br />
annat hackspettar. Några mindre vanliga<br />
trädtickor, bland dem grovticka och<br />
tallticka, går att finna här, liksom den<br />
sällsynta busken blåtry.<br />
Grythyttan Prästgårdsholmen. I Orsa<br />
Prästvallen. I Svärdsjö ligger Prostparken<br />
just intill prostgården. Den rymmer ett<br />
imponerande bestånd månghundra åriga<br />
tallar och dessutom en livfull skröna om<br />
hur lokalbefolkningen lurade dansken<br />
att den lilla dungen var början på en<br />
sjumila skog, varpå de gav upp jakten på<br />
Gustav Vasa.<br />
Sammanlagt är 230 hektar mark av-<br />
satta som kyrkoreservat i <strong>Västerås</strong> stift.<br />
Därtill kommer de naturreservat som<br />
har sitt ursprung på kyrkans marker.<br />
Prästskogsstugan i Älvdalen är ett sådant<br />
naturreservat liksom Prästbuan i Gagnef<br />
och Kyrkåsen i By.<br />
några reservat har en intressant<br />
historia. Det gäller till exempel Kärrängen,<br />
utanför Frövi samhälle, som var<br />
boplats åt kyrkans arrendatorer i generationer.<br />
Här kan man spåra rester av torp-<br />
10 11<br />
Prostparken
Oppsveten<br />
STArbO, nOrrbärKe<br />
Starbo kyrkoreservat är beläget ca 4 kilometer<br />
nordost om Ludvika och nås via<br />
en bäck strax norr om Norra Hillbo, men<br />
är inte särskilt lätt att besöka. Reservatet<br />
grunder, odlingsrösen och köksträdgår-<br />
dar i den skymmande barrskogen och<br />
begrunda den odlarmöda som inleddes<br />
med Jonas Andersson 1805 och avslutades<br />
med Karl Einar Eklund 1945. Alla 17<br />
arrendatorerna finns uppräknade på en<br />
minnesskylt vid torpgrunden. Glimtar<br />
av livet i Kärrängen finns bevarat i hembygdsföreningens<br />
skrifter.<br />
Några av kyrkoreservaten ligger mer<br />
avsides men kan vara värd mödan att<br />
besöka för den som har tid och intresse.<br />
består av en bitvis dramatiskt skuren<br />
bäckravin med omgivande sumpmarker<br />
i den norra delen. Vegetationen är av<br />
natur skogskaraktär och den ständigt<br />
Starbo utanför Ludvika rymmer en<br />
svårtill gänglig, men trolskt skuren ravin<br />
genom landskapet där kremlorna lyser<br />
ikapp med mossorna om hösten. Bösjön,<br />
beskrivet i en annan artikel, är förmodligen<br />
det vildaste vi har på stiftets mark<br />
med ett synnerligen rikt djurliv och<br />
spännande växlingar mellan rik storskog<br />
och mager myrmark.<br />
oppsveten utanför Söderbärke är<br />
ett annat intressant utflyktsmål. Området<br />
har varit kyrkligt torpställe sedan<br />
fuktiga miljön gynnar mossor, lavar,<br />
svampar och ormbunkar. Reservatet är<br />
på 7,5 hektar.<br />
1700-talet. Stora marker hävdades här<br />
för slåtter, åkermark och djurhållning,<br />
i viss utsträckning ända in på 1990-talet<br />
när den rika slåttermarksfloran bedömdes<br />
vara av riksintresse. År 2002<br />
köpte staten marken av kyrkan för att<br />
inrätta ett naturreservat. Den som åker<br />
hit för att studera ängsfloran kan lätt<br />
göra avstickare till kyrkoreservatet Gräs-<br />
tjärnsberget. Den ena delen, som kallas<br />
Rågfallssnedda, rymmer mäktiga tallar i<br />
en brant sluttning. Reser vatets centrala<br />
12 13
G r ä S T j ä r n S b e r G e T<br />
S ö d e r b ä r K e<br />
Grästjärnsbergets kyrkoreservat ligger ca<br />
5 km väster om Söderbärke och består<br />
av två områden. Den större delen på 40<br />
hektar har en långsmal kilometerlång<br />
utsträckning över en bergsrygg ner mot<br />
Grästjärn. Området rymmer ett flertal<br />
olika naturtyper med en genomsnittlig<br />
ålder av ca 100 år. Bland de litet ovanliga<br />
arter som påträffats här finns tretåig<br />
hackspett, sparvuggla och en rad mos-<br />
sar, lavar och trädtickor. Sommaren<br />
2002 brändes en del av området för att<br />
främja sådana arter, främst växter och<br />
insekter, som gynnas av bränder.<br />
Den andra delen av reservatet på ca 10<br />
hektar kallas Rågfallssnedda och sluttar<br />
ner mot en väg som leder till naturreservatet<br />
Oppsveten. Namnet antyder att<br />
man i äldre tider här sådde råg i askan<br />
efter bränder. Idag rymmer området en<br />
imponerande samling högresta, upp<br />
emot 150 år gamla tallar och granar.<br />
Grästjärnsbergets kyrkoreservat nås enklast<br />
via landsvägen mellan Söderbärke<br />
och Malingsbo. På vägen dit passeras<br />
Oppsvetens naturreservat, klassat som<br />
riksintresse för naturvården på grund<br />
av sina hävdade örtrika ängar. Marken<br />
tillhörde fram till reservatsbildningen<br />
kyrkan och har hävdats sedan 1700-talet.<br />
delar några hundra meter därifrån sluttar<br />
vackert ner mot Grästjärnen och lär<br />
rymma tretåig hackspett och flera ovanliga<br />
tickor och lavar. I tjärnen häckar<br />
smålom. Här har också en naturvårdsbränning<br />
genomförts sommaren 2002.<br />
Men det är inte alldeles lätt att hitta hit<br />
utan bra karta.<br />
hur tar man sig förresten till Stingsberget<br />
om man inte vill vandra hela vä-<br />
KärränGen, FröVi<br />
Kärrängens kyrkoreservat är på 3,7 hektar<br />
och ligger strax norr om Frövi samhälle.<br />
Det inrättades 1997 på initiativ<br />
av kyrkorådet i Näsby som redan 1966<br />
hade fredat några särskilt stora tallar på<br />
församlingens mark. Reservatet består<br />
dels av grovstammig tallskog, dels av<br />
gammal odlingsmark som varit bebodd<br />
och brukad i minst 150 år. Inom området<br />
finns spår av slåtterängar, jordbruksmark,<br />
torpgrunder och odlingsrösen.<br />
gen från Surahammar? Det är enkelt. Kör<br />
riksvägen norrut förbi Surahammar mot<br />
Ramnäs. Tre kilometer efter avtagsvägen<br />
mot golfbanan löper en smal grusväg till<br />
höger över åkrarna. Den bergrygg man<br />
då ser en dryg halv kilometer bort är<br />
Stingsberget. Om bommen efter några<br />
hundra meter är stängd är det ändå bara<br />
500 meters promenad fram till det ställe<br />
där Bruksleden korsar vägen. Följer man<br />
En hel del minnen från livet i Kärrängen<br />
finns dokumenterade. Där berättas bland<br />
annat om tre jättetallar som fälldes 1926<br />
för att tjäna som kölvirke till en pråm<br />
som skulle byggas vid ett varv i Otterbäcken.<br />
Syningsmännen hade fått leta<br />
länge innan de fann virke som höll måttet.<br />
I Kärrängen kunde de ta ut stockar på<br />
upp emot tretton meters längd med en<br />
toppdiameter på sjutton tum (ca 42 cm).<br />
denna några hundra meter norrut når<br />
man snart utsiktsplatsen. Där kan man<br />
hålla friluftsgudstjänst på egen hand en<br />
försommarkväll med gök och trastar i<br />
kören och kyrkkaffet i termosen.<br />
14 15<br />
Kärrängen
Anna Kullgren på hästen Bosse och Charlotta<br />
Saväng på Mimmi tillhör de aktiva i Barkarö<br />
Ridklubb som ofta rider i Kottskogen.<br />
Före ningen har fått tillstånd att röja och<br />
underhålla en ridstig genom kyrkoreservatet.<br />
Året i Kottskogen<br />
Maj, september eller januari. Blommande<br />
slån, nyponröda snår eller<br />
gnistrande skarsnö. Kottskogen utanför<br />
<strong>Västerås</strong> har sin charm året runt.<br />
prästgården 1:1 står det på fastighetsbeteckningen<br />
för det lilla kyrkoreservatet<br />
Kottskogen i Barkarö församling<br />
utanför <strong>Västerås</strong>. Den utgör en holme av<br />
skog i odlingslandskapet som med sitt<br />
fina bestånd av gamla ekar blivit utpekad<br />
som nyckelbiotop av <strong>Skog</strong>sstyrelsen.<br />
En gnistrande februaridag bär skaren<br />
på fälten. Med ett par skidor under fötterna<br />
går det snabbt att ta sig runt. Kring<br />
skogen löper spår av räv och hare. Kanske<br />
också rådjur. En nötskrika flyger upp<br />
mot den blå himlen. Murar och odlingsrösen<br />
markerar gränser mellan äng och<br />
skogsbete. Granarna mot vägen är stinna<br />
av kottar.<br />
på våren blossar skogsbrynet av kaskader<br />
med blommande slån. Mellan asp<br />
och ek lyser liljekonvaljens vita klasar.<br />
När kvällsmörkret faller sjunger koltrast<br />
och rödhake.<br />
Så dags dyker ibland naturskoleläraren<br />
Niclas Lignell upp med bagage-<br />
utrymmet fullt av pinaler. Han spänner<br />
upp ett lakan mellan ett par träd och<br />
drar kabel till en stark lampa som snart<br />
kastar sitt skarpa sken mellan träden.<br />
Niclas är fågelskådare sedan barnsben.<br />
Men efter att ha lärt känna alla de<br />
arter som är synliga på våra breddgrader<br />
började han intressera sig för dagfjärilar.<br />
När de var avklarade väntade nattfjärilarna<br />
och de är betydligt fler.<br />
–Det finns omkring 600 arter av de<br />
litet större nattfjärilarna i Västmanland.<br />
Så det ger nya kickar och mycket nytt att<br />
lära sig, säger Niclas, som betraktar Kottskogen<br />
som sin hemmaskog .<br />
–Det är fantastiskt roligt att röra sig<br />
i skog och mark när man har en relation<br />
till de arter som finns där och vet litet<br />
grand om hur de lever. Varje nattfjäril<br />
finns i en särskild miljö och är i allmänhet<br />
knuten till en speciell värdväxt.<br />
–En sådan här blandlövskog är väldigt<br />
artrik, berättar Niclas.<br />
De nattaktiva insekterna dras mot<br />
ljuset, sätter sig på lakanet och lyckas<br />
inte ta sig därifrån. Niclas fångar dem<br />
med sin kamera, men släcker så småningom<br />
sin lampa och låter insekterna<br />
flyga vidare.<br />
16 17
–Det bär mig emot att fånga in och<br />
döda levande varelser. Mitt ideal är att<br />
påverka naturen så litet som möjligt,<br />
säger han.<br />
De arter Niclas inte själv känner igen<br />
låter han en expert artbestämma genom<br />
att skicka över bilderna. De högupplösta<br />
fotografierna går att förstora på skärmen<br />
tills det är möjligt att skärskåda dem in i<br />
minsta detalj.<br />
när vår övergår i sommar sluter sig<br />
lövskogen. Fåglarna tystnar. Kring kärret<br />
i reservatets mitt surrar myggen. Grödorna<br />
i det omgivande jordbrukslandskapet<br />
slår om från grönt till halmgult och<br />
rågblont. En sensommarmorgon skimrar<br />
gräset av daggvåt spindelväv. Kottskogen<br />
lär vara god svampark som rymmer både<br />
kantarell och svart trumpetsvamp, men<br />
svampplockare berättar som bekant inte<br />
så gärna om sina fynd.<br />
En höstdag när nyponen lyser röda<br />
ur snåren stämmer jag träff med några<br />
ryttare från Barkarö Ridklubb. De har i<br />
trettio års tid nyttjat skogen för att rida.<br />
–Det har ju med åren blivit allt fler<br />
hästägare här ute, berättar Birgitta Vikergård,<br />
som själv flyttade ut med sin familj<br />
för sju år sedan<br />
–Längre tillbaka var det litet oklart<br />
var det var tillåtet med ridning, så klubben<br />
kollade med markägarna runtomkring.<br />
<strong>Stift</strong>et som äger Kottskogen gick<br />
med på att vi fick göra en traktorbred<br />
ridstig i skogen som vi underhåller själva.<br />
Och sedan dess har vi hållit på.<br />
Ridningen i Barkarö är en del av det<br />
levande lokalsamhället. Klubben har ett<br />
40-tal medlemmar. De hyr plats i ett stall<br />
med plats för 12 hästar alldeles i närheten<br />
av den gulrappade kyrkan.<br />
Praktiskt taget varje vecka året om<br />
är det ryttare i skogen. Idag är det några<br />
av ungdomarna som är ute. I anslutning<br />
till ridstigen har de satt upp en del enkla<br />
hinder där de kan öva hoppning.<br />
–Att kunna rida i terrängen så här är<br />
ganska ovanligt och vi är väldigt glada<br />
över den möjligheten, säger Birgitta Vikergård.<br />
Den mindre snabelsvärmaren är en<br />
av de nattfjärilar som Niclas Lignell<br />
har fotograferat i Kottskogen.<br />
det gångna året har det skett en<br />
liten röjning i brynet ut mot vägen. Det<br />
ligger ganska mycket ris och ungträd<br />
i terrängen. Både Niclas Lignell och<br />
Birgitta Vikergård värnar om sin närskog<br />
och vill veta vad som är tanken. Ska riset<br />
ligga kvar? Ska de hugga mer? Finns det<br />
en risk att ridstigen körs sönder?<br />
Åtgärderna står redan inskrivna i<br />
skötselplanen för Kottskogen. Röjningen<br />
ska främja ek och andra lövträd. <strong>Skog</strong>en<br />
ska inte växa igen och barrträden ska<br />
inte tillåtas ta över.<br />
18 19
Fiske och avkoppling<br />
kring Smedsjön<br />
Smedsjön utanför Guldsmedshyttan<br />
är en av <strong>Västerås</strong> stifts arrendesjöar.<br />
Här arrenderar sedan 15 år tillbala<br />
föreningen Lindepircka fiskerättigheterna.<br />
–de som hittar hit kommer ofta<br />
tillbaka. Och alla fiskar inte ens. En del<br />
kommer bara för att grilla korv, promenera<br />
och njuta av naturen.<br />
Det berättar Marti Mäki som är<br />
ord förande för föreningens omkring 40<br />
med lemmar. Och en vacker försommar-<br />
kväll förstår man dem. Smedsjön kombinerar<br />
lättillgänglighet med trolsk natur<br />
och underskön stillhet. Själva sjön är inte<br />
Marti Mäki är ordförande i föreningen Lindepircka<br />
som arrenderar fiskerättigheterna i Smedsjön.<br />
större än 15 hektar och man promenerar<br />
torrskodd runt den på stigar och spänger<br />
på omkring en halvtimme.<br />
Det tar tio minuter att köra hit från<br />
riksväg 50. Och fiskekort kan man köpa i<br />
Statoilmacken.<br />
ett knappt dussin bryggor och en<br />
handfull vinskydd har föreningen uppfört<br />
kring sjön. Det finns eldstäder och en av<br />
bryggorna är handikappanpassad. Mellan<br />
700 och 1000 fiskekort säljer föreningen<br />
årligen till sportfiskare som vill pröva<br />
lyckan. Sjön erbjuder ett så kallat put &<br />
take fiske med inplanterad ädelfisk.<br />
–Vi planterar in mellan 1500 och<br />
2000 kilo fisk om året, berättar Marti<br />
Mäki. Mest regnbåge, men även öring<br />
och röding.<br />
I Smedsjön pågår fisket året runt. På<br />
vintern gäller pimpelfiske. På sommaren<br />
bottenmete, flugfiske eller kast med drag<br />
från strandkant och brygga. Den här<br />
kvällen har en grupp damer från kyrkan<br />
störst lycka. De har tagit sig till sjön för<br />
att njuta av kvällen, grilla korv och prata.<br />
Ett enda spö, till på köpet lånat av tillsynsmannen,<br />
och ett fiskekort är allt de<br />
har. Men till skillnad från karlarna kring<br />
sjön har de lyckats fånga nästan hela sin<br />
kvot: två av tre fiskar, varav en regnbåge<br />
ser ut att vara på knappt kilot.<br />
Mer info finns på www.smedsjon.se<br />
20 21
i spåren av det vilda<br />
Vitnande torrfuror. Myrar i höstbrand.<br />
Spår av älg, björn och varg i<br />
markerna. Bösjön norr om Mora är<br />
en juvel bland <strong>Västerås</strong> stifts skogar<br />
och ett favorittillhåll för ett gäng<br />
inbitna jägare.<br />
det är oktober och den första snön<br />
har redan hunnit falla och smälta undan<br />
igen. Bara i skuggiga nordlägen krasar<br />
den ännu under kängorna när jag följer<br />
Sven-Erik Green i hälarna upp mot Näcksjövardens<br />
mäktiga granar och vidare upp<br />
över myrarna där det ligger ett kyrkoreservat.<br />
Motljuset klär stammar och barr i<br />
fransar av ljus där vi går. Riset glöder av<br />
övermogna lingon. Sven-Erik kliver vant<br />
mellan tuvorna. Pekar ut talltopparna<br />
där tjädertuppar brukar sitta. Spanar efter<br />
färska älgspår i stråken där viltet går.<br />
Bösjön är ett vidsträckt vildmarksområde<br />
några mil norr om Mora, med en<br />
terräng som bitvis påminner om fjällnära<br />
skog. Här har kyrkan ägt mark i hundratals<br />
år. Dokument från kyrkoarkiven<br />
berättar att mark köptes i Bösjön år 1635<br />
och lades till Moras sockens prästbords<br />
fäbodar för att i ”evärderliga tider bru-<br />
kas, nyttas och behållas”. Köpesumman<br />
var 458 daler kopparmynt. Lagmannen<br />
Iohan Gustafsson, som undertecknat<br />
ett protokoll från tingsförhandlingarna<br />
i Mora några år senare, beklagar sig<br />
över att sedan köpet klarats av, har folk<br />
från Våmhus fäbodar trängt in i området<br />
med sin boskap. Om så sker igen, stadgar<br />
tinget, ska intränglingarna böta.<br />
Namnen på ägorna skvallrar om vilka<br />
tjänster marken var avsatt för att ge<br />
avkastning åt: Mora kyrkoherdeboställe,<br />
Mora komministerboställe och Mora<br />
klockarboställe.<br />
naturen kring bösjön är mäktig.<br />
Magra myrmarker växlar mellan rikare<br />
urskogsartade partier med högväxta<br />
granar och många av storskogens typiska<br />
växter som lummer, linnéa, ormbunkar<br />
och krävande mossor och lavar. Här har<br />
på sina ställen ingen avverkning skett på<br />
över hundra år, och även tidigare enbart<br />
i begränsad omfattning.<br />
Tidigt uppskattades Bösjöns höga naturvärden.<br />
Redan på 30-talet avsattes två<br />
mindre ”kyrkoreservat” inom området.<br />
De ombildades senare till natur reservat<br />
och ingår numera i det vidsträckta naturreservatet<br />
Näcksjövarden.<br />
Olle Stäring (övre bilden) var tidigare<br />
skogvaktare i <strong>Västerås</strong> stift. Sven-Erik Skilström<br />
(de båda nedre bilderna) är skogvaktare i norra<br />
distriktet. Båda ingår i jaktlaget i Bösjön.<br />
Dit får väl också hunden Kero räknas.<br />
möjligheten att jaga är en viktig<br />
del av skogens mångbruk. I Bösjön<br />
har en grupp, som i huvudsak består av<br />
anställda och tidigare skogvaktare inom<br />
stiftsorganisationen, slagit sig samman i<br />
ett jaktlag och arrenderar rättigheterna.<br />
En av dem är Sven-Erik Green. Han<br />
var skogvaktare i norra Dalarna under<br />
tretton år från 1989 och återvänder hit<br />
varje höst för att jaga. Sven-Erik kan<br />
Bösjön utan och innan. Minns när det är<br />
planterat och avverkat och känner väl till<br />
skogens historia.<br />
Bösjön ligger högt. Själva sjön ligger<br />
på 680 meters höjd, vilket skapar närmast<br />
norrlandslika förhållanden. <strong>Skog</strong>en<br />
är därför på sina ställen svårföryngrad.<br />
I ett kungligt brev från 1936 fastslås att<br />
utsyning inför avverkning därför inte ska<br />
ske av lokalt anställda skogvaktare, utan<br />
av ”hos stiftsnämnden anställd person<br />
med högre skoglig utbildning”.<br />
på ett ställe följer vi en gammal basväg<br />
där timret förr forslades ner i dalen<br />
för att flottas vidare på Våmån. Längre<br />
upp bär myrholmarna spår av brand: här<br />
spretar döda och grånade grenar, rötter<br />
och ungträd i ljungen. Sven-Erik berättar<br />
varför.<br />
22 23
Sven-Erik Green var tidigare skogvaktare i<br />
norra Dalarna. Han har varit med på jakt<br />
sedan han var pojke och återvänder varje<br />
år till Bösjön för att jaga älg.<br />
–Under åren har vi prövat olika<br />
metoder för att föryngra skogen. Här har<br />
vi provat hyggesbränning för att hålla<br />
tillbaka ris och ljung så att plantorna ska<br />
få en bättre chans.<br />
Nu spretar halvmeterhöga tallplantor<br />
mellan lågor och vältor.<br />
–När man ser det blir man glad,<br />
säger Sven-Erik.<br />
sven-erik green har varit med i jaktskogen<br />
sedan han var pojke. Att ingå i<br />
ett jaktlag och gå i skogen med hunden<br />
Kero drivande i terrängen och bössan<br />
över axeln handlar minst lika mycket om<br />
livsstil, kamratskap och naturupplevelser<br />
som jakten i sig.<br />
Hur många älgar han har fällt minns<br />
han inte. En gång sköt han fyra under<br />
samma jakt. Men den här dagen får vi<br />
nöja oss med att se dygnsgamla älgspår<br />
i snön. I området finns regelbundet spår<br />
av varg och björn.<br />
Men det finns mycket annat att titta<br />
på när vi vandrar längs hyggeskanter,<br />
genom stupande raviner och över gungande<br />
myr. Inte utan stolthet visar Sven-<br />
Erik de träd som sparats som skärmar<br />
och korridorer för att gynna den biologiska<br />
mångfalden.<br />
Med jämna mellanrum stannar han<br />
till, tänder sin pipa, drar ett par bloss<br />
och berättar om jakten eller om gångna<br />
tiders skogsbruk. Hur timret släpades<br />
över markerna och flottades via rännor<br />
och åar till något av de många små sågbruken<br />
i trakten. Ännu finns det spår av<br />
hanteringen i markerna för den som vet<br />
vad han ska titta efter.<br />
–har du tid att ta en liten omväg?<br />
frågar han när vi är på väg tillbaka till<br />
bilen. Vi viker ut mellan myrholmarna<br />
och Sven-Erik påminner mig om att vi<br />
går i marker som nyttjats för fäbodbruk<br />
sedan medeltiden och långt in på förra<br />
seklet.<br />
Myren vi går på kallades för Vilmyren.<br />
Där fick boskap och människa ta<br />
igen sig en stund på väg mellan betena.<br />
Under rasten karvade kullorna namn<br />
och årtal på tallstammar där barken krupit<br />
undan av brand eller missväxt.<br />
Jo, han finner några av stammarna<br />
efter ett slag. De bär en märklig, svårtydd<br />
skrift som blandar det latinska alfabetet<br />
med rester av de gamla dalrunorna.<br />
Vi kan uttyda fragment av namn och<br />
år t a l.<br />
Står det inte Asa här? Kan det här betyda<br />
1865? Eller står det att hon är 18 år?<br />
Heligt känns det att nudda skriften<br />
med fingrarna.<br />
24 25
Stenålderslek i prästskogen<br />
Bjursåsskolans barn betraktar gärna<br />
prästskogen som sin egen. Och visst<br />
kan de göra det. Rätten att uppleva,<br />
leka, studera och plocka blommor<br />
för egen del står inskrivet i kungörelsen<br />
för det nya naturreservatet<br />
Bjursås Prästskog som invigs hösten<br />
2010.<br />
bjurSÅS PräSTSKOG<br />
Omfattar 15 ha och ligger 700<br />
meter sydost om Bjursås kyrka. Har<br />
tillkommit genom ett samarbete<br />
mellan <strong>Västerås</strong> stift, Falu kommun<br />
och Naturvårdsverket.<br />
Syftet med naturreservatet är att<br />
bevara ett tätortsnära naturområde<br />
med höga sociala, biologiska och<br />
pedagogiska värden.<br />
Genom stigar, rastplatser och informationstavlor<br />
ska besökare inbjudas<br />
att ta del av områdets karaktärsdrag<br />
och möjligheter till upplevelser.<br />
På sikt ska reservatsbildningen<br />
be vara och öka områdets naturvärden<br />
och främja den biologiska<br />
mångfalden.<br />
Bjursåsskolan använder Prästskogen för lek<br />
och undervisning. Lina Forsell (i täten för<br />
några av tredjeklassarna bilden till vänster).<br />
På nästa sida jagar Jim Sörling och Erik Roos<br />
villebråd med egentillverkade jaktvapen.<br />
så när treorna i Bjursåsskolan tar<br />
ängen och skogen i besittning en majdag<br />
gör de precis det som är tanken. Deras<br />
lek och skratt, deras upptäcktsfärder, undervisning<br />
och infall är en del av intentionerna<br />
när <strong>Västerås</strong> stift, Falu kommun<br />
och naturvårdsverket går samman för att<br />
spara skogen.<br />
–Det är en trepartslösning som vi<br />
är mycket glada över, säger LarsOlov<br />
Winge, naturvårdsansvarig på Miljöförvaltningen<br />
i Falu kommun.<br />
Det femton hektar stora reservatet består<br />
till största delen av skog som tillhör<br />
Prästlönetillgångar i <strong>Västerås</strong> stift. Här<br />
ingår också en ängsmark som tillhört<br />
prästgården tidigare, men nu ägs av Falu<br />
kommun. Samman taget är naturmiljön<br />
förbluffande rik och varierad.<br />
–Det finns gammal ängs- och åker-<br />
mark som inte varit gödslad på väldigt<br />
länge och en hel del lövdominerad betesmark<br />
berättar LarsOlov Winge, när<br />
han tar mig på en promenad genom<br />
reservatet.<br />
–Det finns en bäck och flera olika<br />
sumpskogar. Det finns hällmarksskog,<br />
men framförallt finns det en rik, över<br />
hundra år gammal granskog som är<br />
mycket värdefull.<br />
Hittills har naturen bara bedömts översiktligt.<br />
En noggrann inventering väntar.<br />
Men enbart den gamla granskogen i en<br />
fuktig, klimatstabil nordsluttning, med<br />
träd av olika ålder och fullt av lågor och<br />
rotvältor, kvalificerar för att bilda naturreservat,<br />
menar LarsOlov Winge.<br />
–Fast det är ändå det tätortsnära<br />
läget som är nyckeln, menar han. Det är<br />
tack vare att skogen används som vi kunnat<br />
få fram medel för att skapa ett naturreservat,<br />
förklarar han.<br />
Därför pågår arbetet för fullt med<br />
att öka tillgängligheten. Det ska bli stigar,<br />
spänger, broar, en slogbod med eldstad<br />
för skolans samlingar och ordentliga<br />
informationsskyltar.<br />
–Där framgår att det är ett samarbetsprojekt,<br />
berättar LarsOlov Winge.<br />
–Både kyrkans och kommunens logotyper<br />
kommer att finnas med.<br />
initiativet till att skydda skogen<br />
kom från några miljövänner i Bjursås.<br />
Efter överläggningar i flera omgångar<br />
arbetade man ut en lösning som alla blev<br />
nöjda med.<br />
–Kyrkan behåller marken och får en<br />
intrångsersättning för att avstå sin förfoganderätt<br />
över skogen, men ersättningen<br />
ligger långt under marknadspriset, så<br />
det är kyrkans insats.<br />
–Ersättningen delar staten och kommunen<br />
på och sedan står kommunen för<br />
iordningsställande och underhåll.<br />
prästskogen i bjursås besöktes av<br />
självaste Carl von Linné under sin dalaresa.<br />
Han övernattade i Bjursås prästgård<br />
och undersökte naturen i omgivningarna.<br />
I den lilla Sandbäcken, som rinner<br />
rakt igenom reservatet, fann han för för-<br />
sta gången den elritsa, som han skriver<br />
är ”av karpsläktet, lik en lax, lång som ett<br />
finger. Kallas av inbyggarna iggling eller<br />
kvidder. ”<br />
Den här vårdagen, när Bjursåsskolans<br />
barn leker stenålder med pilbågar i<br />
händerna och kolsvärtade ansikten, lyser<br />
vit sippor i skogen och gullpudra kring<br />
bäckarna. Snart kommer ängens alla<br />
blommor att vandra in. Av ”inbygg arna”<br />
i gångna tider kallade sådant som smörtuppa<br />
(smörblomma), messemärstuppur<br />
(midsommarblomster) och djävulens avbitrot<br />
(ängsvädd).<br />
26 27
Kottskogen, Barkarö<br />
28 29
Prostparken, Svärdsjö<br />
nu laddar vi om<br />
virkesmarknaden har under <strong>2009</strong><br />
karakteriserats av återhämtning, även<br />
om inledningen var fortsatt neråt.<br />
Sta bili seringen kom under våren och<br />
återhämtningen började bli tydlig framåt<br />
sommaren. Den starka efterfrågan som<br />
förväntades efter semestern kom av sig<br />
för att sen ta rejäl fart före årsskiftet.<br />
Början av 2010 har präglats av stark<br />
efterfrågan. Tidigare har framförallt timmer<br />
dragit efterfrågan, men nu drar även<br />
massaved på grund av bra priser och<br />
ökande dollarkurs.<br />
Biobränslemarknaden har under <strong>2009</strong><br />
haft något av ett mellanår. Den kon ti-<br />
nuerliga marknadsprishöjningen som vi<br />
upplevt de senaste tio åren stabi li serades<br />
i vårt område. Efterfrågan är stor och vi<br />
kan förvänta oss en god prisutveckling på<br />
biobränslesortimenten även framöver.<br />
Under året sattes punkt för den långdragna<br />
processen kring skogsinnehavet<br />
som såldes av Prästlönetillgångar (PLT)<br />
till <strong>Västerås</strong> <strong>Stift</strong> <strong>Skog</strong> <strong>AB</strong> under 2005<br />
och 2006. <strong>Skog</strong>sinnehavet återfördes till<br />
PLT 1 januari <strong>2009</strong>. Det hela kunde ske<br />
med ringa skattekonsekvenser och låga<br />
kostnader. Även om utgången inte blev<br />
den vi hoppats på, känns det nu mycket<br />
skönt att ha detta bakom oss för att kunna<br />
satsa med fullt fokus framåt.<br />
Vi har under året som gått fortsatt<br />
utveckla vårt arbete med kvalitet och<br />
ledning genom att bland annat<br />
– implementera ett uppföljningssystem<br />
för avverknings- och skogsskötselåtgärder<br />
– förbättra vår ekonomiuppföljning<br />
– öka vårt engagemang i Svenska<br />
kyr kans FSC förening.<br />
I kvalitetsarbetet går man per defi-<br />
nition aldrig i mål, men jag känner att vi<br />
under året tagit viktiga steg i rätt riktning.<br />
En ny taxering och indelning av hela<br />
skogsinnehavet kommer att genomföras<br />
2010. Vi har valt att göra så mycket som<br />
möjligt i egen regi för att inte bara få ett<br />
väl underbyggt beslutsunderlag till vår<br />
avverkningsplanering och skogsskötsel,<br />
utan också en kunskapsuppbyggnad om<br />
vårt skoginnehav i vår egen organisation.<br />
Sammanfattningsvis har <strong>2009</strong> åter<br />
igen visat mig att <strong>Västerås</strong> stift har en effektiv<br />
och flexibel egendomsförvaltning<br />
med kompetenta och lojala medarbetare<br />
som på ett bra sätt löser de uppgifter de<br />
ställs inför. Det bådar gott för framtiden.<br />
Tack alla för årets insatser!<br />
<strong>Stift</strong>sjägmästare Erik Ling tar sikte på en<br />
ljus framtid för Prästlönetillgångar i <strong>Västerås</strong><br />
<strong>Stift</strong>.<br />
30 31
Ordförande reflekterar<br />
i det korta perspektivet ligger nu de<br />
närmaste fyra åren framför oss. Fyra<br />
spännande år.<br />
Det är verkligen en kort tidsrymd, om<br />
man betänker att embryot till prästlönetillgångarna<br />
härstammar ända från medeltidens<br />
början i mitten av 1000-talet.<br />
Det är också intressant och spännande<br />
att medverka och försöka påverka<br />
arbetet med stiftets naturresurser, som<br />
omsorgsfullt förvaltat är förnyelsebara<br />
och oändliga så länge solen lyser över oss.<br />
Min förhoppning är att vi ska kunna<br />
utveckla samarbetet med andra Prästlönetillgångar.<br />
I första hand ett regionalt<br />
samarbete med stiften geografiskt<br />
närmast oss, för att stärka vår position<br />
som en konkurrenskraftig skogsförvaltning<br />
med mod och integritet att utveckla<br />
verksamheten efter eget huvud och rådande<br />
förutsättningar.<br />
Detsamma gäller för att utveckla<br />
verksamheterna inom skogsbränsleområdet<br />
och vindkraft.<br />
Vi ska fortsätta att arbeta med kontakterna<br />
med Svenska kyrkan på nationell<br />
nivå.<br />
De stelbenta och i mitt tycke omoderna<br />
reglerna runt konsolideringen är<br />
en fråga som bör kunna förändras för att<br />
bättre passa in i en modern förvaltning.<br />
Likaså bör möjligheten att bilda<br />
bolag för delar av verksamheten kunna<br />
tillåtas.<br />
Det är dock mycket viktigt att förändringar<br />
och utveckling sker tillsammans<br />
med och i samförstånd med de<br />
andra stiften och den nationella nivån.<br />
Jag ser med respekt på det gångna<br />
årets verksamhet, där uppsatta mål har<br />
uppnåtts och till viss del överträffats.<br />
Jag ser också med aktning på persona<br />
l ens arbete.<br />
Personalens arbete vittnar om ett<br />
stort engagemang och intresse för skötsel<br />
av stiftets skogar och naturresurser.<br />
Det ger oss alla kraft att ta oss an<br />
framtida utmaningar, och hopp om att<br />
vi tillsammans ska förvalta och utveckla<br />
verksamheten de kommande åren på ett<br />
ansvarsfullt och förståndigt sett.<br />
Lennart Kjellin<br />
Ordförande<br />
Grästjärnsberget, Söderbärke<br />
32 33
<strong>Skog</strong><br />
Ha<br />
1400<br />
1200<br />
1000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
SKOGSVÅrdSÅTGärder<br />
0<br />
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 <strong>2009</strong><br />
Plantering Röjning Gödsling<br />
År<br />
Tkr Kr/ha<br />
14 000<br />
4 000<br />
12 000<br />
10 000<br />
8 000<br />
6 000<br />
4 000<br />
2000<br />
Volym m3fub<br />
350 000<br />
300 000<br />
250 000<br />
200 000<br />
150 000<br />
100000<br />
0<br />
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 <strong>2009</strong> 0<br />
50 000<br />
0<br />
SKOGSVÅrdSKOSTnAd<br />
Total kostnad Kr/ha<br />
AVVerKninGSVOlyMer<br />
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 <strong>2009</strong> 2010<br />
Slutavverkning Gallring Övrig avverkning<br />
3 500<br />
3 000<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
I skogsvårdskostnaden ingår: Markbehandling, hyggesbränning, sådd, plant ering,<br />
hjälpplantering, röjning och gödsling.<br />
500<br />
År<br />
Summa<br />
AreAler, HA<br />
u-län T-län W-län<br />
Total markareal 52 135 7 975 15 709 28 451<br />
Produktiv skogsmark 43 794 6 100 14 179 23 515<br />
Brukad skogsmark 40 397<br />
Impediment 5 934<br />
Åker- och betesmark 1 032<br />
Övrig mark 1 350<br />
VOlyM OCH TillVäxT<br />
Virkesförråd, m3sk (brukad) 4 509 558<br />
Virkesförråd, m3sk/ha (brukad) 112<br />
Tillväxt, m3sk (brukad) 234 204<br />
Tillväxt, m3sk/ha (brukad) 5,9<br />
Avverkning, m3sk 175 105<br />
Avverkning, m3sk/ha (brukad) 4,3<br />
Avverkning/tillväxt, % 75<br />
AVSATT MArK För nATurVÅrd<br />
FSC områden, ha 2 732<br />
Kyrkoreservat, ha 229<br />
Statliga reservat, ha 130<br />
Summa, ha 3 091<br />
Avsatt mark i % av produktiv areal 7<br />
rörelSereSulTAT, KKr<br />
<strong>Skog</strong> jord Fastighets- Fond<br />
försäljning Värdepapper Vindkraft Afrika<br />
<strong>2009</strong> 23 469 358 19 572 13 909 950 -828<br />
2008 54 179 613 4 989 -11 148 300 1 172<br />
uTFAll<br />
utfall <strong>2009</strong> Genomsnitt 2006-<strong>2009</strong><br />
m3fub Ha m3fub Ha<br />
Virkesförsäljning<br />
Totalt uttag*<br />
Avverkningsvolymer<br />
145 921 248 032<br />
Slutavverkning 121 434 767 172 365 910<br />
Gallring 14 297 247 63 651 1 297<br />
Övrig avverkning 10 190 306 12 016 490<br />
Gallrings%<br />
<strong>Skog</strong>svårdsåtgärder<br />
10 24<br />
Markberedning 1 036 863<br />
Plantering 673 764<br />
Hjälpplantering 16 44<br />
Sådd 18 43<br />
Röjning 1 317 790<br />
Gödsling 400 788<br />
Bränning 0 4<br />
Övrigt 1 343 1 208<br />
Fotnot: Skillnaden mot utfallet i förvaltningsberättelsen beror på periodiseringsdifferenser<br />
samt att volymer för avverkning i ledningsgator saknas.<br />
Mkr Kr/m3fub<br />
80<br />
250<br />
70<br />
235<br />
220<br />
60<br />
205<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
reSulTAT SKOG<br />
100<br />
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 <strong>2009</strong><br />
Mkr Kr/m3fub<br />
34 35<br />
190<br />
175<br />
160<br />
145<br />
130<br />
115
Köp och försäljning<br />
Försäljning skogsmark/jordbruksmark<br />
Fastighet <strong>Skog</strong>/jordbruksmark Köpeskilling<br />
Smaltjärnsröjningen 3:2 del av Tomtmark 150 000<br />
Östra Sund 3:1 del av Tomtmark 135 000<br />
Ramshyttan 1:29 del av Tomtmark 60 000<br />
Försäljning jordbruk<br />
Kärrbo prg 1:1 m fl 6 850 000<br />
del av Sala prg 1:4 m fl 7 515 000<br />
Odensvi prg 3:1 m fl 5 510 000<br />
del Möklinta prg 1:1 m fl 3 825 000<br />
Köp skogsmark/jordbruksmark<br />
FASTiGHeTSAFFärer <strong>2009</strong><br />
Slätten 3:12 del av <strong>Skog</strong>smark 1 550 000<br />
Hammarn 1:8 del av samt Hammaren 2:6 <strong>Skog</strong>smark 300 000<br />
Gagnef Ersholen 28:2 <strong>Skog</strong>smark 755 000<br />
Guldsmedshyttan 12:59 <strong>Skog</strong>smark 20 000<br />
Ramshyttan 1:2 <strong>Skog</strong>smark 30 000<br />
Stråssa 1:2 <strong>Skog</strong>smark 20 000<br />
Myrbacka 20:3 <strong>Skog</strong>smark 740 000<br />
Bröttjärna 14:25 del av <strong>Skog</strong>smark 605 000<br />
Guldsmedshyttan s:7 <strong>Skog</strong>smark 50 000<br />
Guldsmedshyttan s:7 <strong>Skog</strong>smark 4 000<br />
Guldsmedshyttan s:7 <strong>Skog</strong>smark 8 000<br />
Morsveden 5:5 del 2 <strong>Skog</strong>smark 20 000<br />
Kärrängen, Frövi<br />
36 37
Bjursås Prästskog<br />
38 39
Förvaltningsberättelse<br />
<strong>Årsredovisning</strong> och koncernredovisning<br />
Prästlönetillgångar i <strong>Västerås</strong> stift 817605-7407<br />
Räkenskapsåret <strong>2009</strong>-01-01–<strong>2009</strong>-12-31<br />
information om verksamheten<br />
Prästlönetillgångarna har sitt ursprung<br />
i fastigheter som donerades till kyrkan i<br />
syfte att avkastningen skulle användas för<br />
att avlöna församlingens präster. Numera<br />
delas avkastningen lika mellan stiftet och<br />
församlingarna. Församlingarnas del av<br />
avkastningen fördelas utifrån en fördelningsnyckel<br />
som bygger på hur stora tillgångar<br />
man en gång gick in med i den gemensamma<br />
förvaltningen.<br />
Prästlönetillgångarna har genom tiden<br />
setts som självständiga och självägan-<br />
Flerårsöversikt<br />
Vinstmarginal (%): Uppgiften beräknas som rörelseresultat dividerat<br />
med rörelsens intäkter.<br />
Direktavkastning (%): Uppgiften beräknas som rörelseresultat<br />
dividerat med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar.<br />
de stiftelseliknade rättsubjekt. En ordning<br />
som klarlades i samband med relationsförändringen<br />
kyrka-stat år 2000.<br />
Prästlönetillgångarna skall enligt kyrko<br />
ordningen kapitel 46 3 § förvaltas så ef-<br />
fektivt som möjligt och på ett sådant sätt<br />
att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning.<br />
Tillgångarna skall därtill<br />
förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i<br />
enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.<br />
<strong>Västerås</strong> stifts egendomsnämnd förvaltar<br />
stiftets prästlönetillgångar. <strong>Stift</strong>ets<br />
prästlönetillgångar består av verksamhetsgrenarna<br />
skog, jord och prästlönefond.<br />
Prästlönetillgångar i <strong>Västerås</strong> stift är<br />
moderföretag till <strong>Västerås</strong> <strong>Stift</strong> <strong>Skog</strong> <strong>AB</strong>.<br />
resultat och ställning<br />
Koncernens resultat rensat från realisationsvinster<br />
vid fastighetsförsäljningar<br />
ger en direktavkastning på 3,0% (4,0%).<br />
Fördelningen av det totala kapitalet mellan<br />
verksamhetsgrenarna är: skog 93,2%<br />
(92,5%), jord 1,1% (2,5%) och fond 5,7%<br />
(4,9%). Belopp inom parentes anger tidigare<br />
års värden.<br />
Koncern <strong>2009</strong> 2008<br />
Rörelsens intäkter, mkr 103 92<br />
– varav resultat vid avyttring av prästlönefastigheter, mkr 20 5<br />
Årets resultat, mkr 58 52<br />
Förslag till utdelning, mkr 38 40<br />
Balansomslutning per bokslutsdag, mkr 741 725<br />
nyckeltal<br />
Redovisas rensat från realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar<br />
SKOG jOrd FOnd TOTAlT<br />
<strong>2009</strong> 2008 <strong>2009</strong> 2008 <strong>2009</strong> 2008 <strong>2009</strong> 2008<br />
Vinstmarginal i % 35,8 57,0 50,1 74,3<br />
Direktavkastning i % 1,9 5,3 1,5 2,0 21,5 -14,2 3,0 4,0<br />
Totalavkastning i % 0,5 44,2 2,0 28,6 21,2 -13,8 1,6 40,21<br />
Marknadsvärden förvaltade tillgångar, mkr 1 204 1 222 14 33 74 66 1 292 1 321<br />
Totalavkastning (%): Uppgiften beräknas som rörelseresultat plus<br />
värde utveckling under året dividerat med genomsnittligt mark nadsvärde<br />
på förvaltade tillgångar. (Marknadsvärde för jord och skog<br />
beräknas som taxeringsvärdet x 1,33 för att möjliggöra relevanta jämförelser<br />
stiften emellan. Förändringen i taxeringsvärdet år 2008 var ca<br />
48% och förklarar därmed den stora skillnaden mellan åren).<br />
40 41
<strong>Skog</strong>sbruk<br />
Näringsverksamheten skog utgör över<br />
tiden den viktigaste delen i Prästlönetillgångar<br />
i <strong>Västerås</strong> stifts resultat. Ambitionen<br />
för åren 2006-<strong>2009</strong> var att nå ett<br />
resultat från skogsbruket på 61,8 mkr/år.<br />
Resultatet för året uppgår till 23,5 mkr<br />
(54,2 mkr). Målnivån för koncernen på<br />
avverkningen under perioden 2006-<strong>2009</strong><br />
var 328 673 m3fub/år och under året har<br />
149 798 m3fub (241 101 m3fub) avverkats.<br />
Avverkningsvolymen minskades, i<br />
förhållande till plan, i två omgångar under<br />
år <strong>2009</strong> för att inte överskrida konsolideringstaket.<br />
Minskningarna blev aktuella<br />
för att parera återföringen av nedskrivningar<br />
på aktiekonsortiet samt effekter<br />
av återföringen av skogsfastigheterna från<br />
<strong>Västerås</strong> <strong>Stift</strong> <strong>Skog</strong> <strong>AB</strong> till Prästlönetillgångar<br />
i <strong>Västerås</strong> stift.<br />
Mål mot utfall redovisas i nedanstående<br />
tabell.<br />
MÅl MOT uTFAll<br />
jordbruk<br />
Resultatet (rensat från realisationsvinster<br />
vid fastighetsförsäljningar) för året är 357<br />
kkr (613 kkr). Fyra jordbruk har sålts under<br />
året och endast ett jordbruk återstår.<br />
Den långsiktiga planen är att sälja alla<br />
jordbruk.<br />
Prästlönefond<br />
Prästlönefonden består av områdena värdepapper,<br />
energi och investering i Afrika.<br />
Värdepapper<br />
Värdepapper består av Kammarkollegiets<br />
aktiekonsortium, räntebärande värdepapper,<br />
aktieinnehav i <strong>Västerås</strong> <strong>Stift</strong> <strong>Skog</strong> <strong>AB</strong><br />
och Global Solidarity Fund International<br />
<strong>AB</strong> samt ytterligare några mindre poster<br />
onoterade värdepapper.<br />
År <strong>2009</strong> blev ett bra år för Stockholmsbörsen<br />
och Kammarkollegiets aktiekonsortium<br />
återhämtade sig relativt<br />
väl. Vid årsskiftet återfördes gjorda nedskrivningar<br />
i innehavet i Kammarkollegiets<br />
aktiekonsortium med 13 445 kkr.<br />
Åtgärd Mål utfall <strong>2009</strong><br />
Resultat Mkr (rensat från realisationsvinster<br />
vid fas tig hetsförsäljningar) 61,8 23,5<br />
Gödsling, antal ha 1 199 400<br />
Totalavverkning, m3fub/år 328 673 149 798<br />
Slutavverkning, m3fub/ha 217 158<br />
Gallring, m3fub/ha 49 58<br />
Slutavverkningsareal/år 1 101 767<br />
Gallringsandel i % 27 10<br />
Ny plan för bränning har tagits fram under året. Implementeringen börjar under år 2010.<br />
Resultatet per m3fub är 157 sek/m3fub (225 sek/m3fub) jämfört med målet 189 sek/<br />
m3fub. Denna skillnad beror framför allt på att volymerna dragits ned samtidigt som de<br />
fasta kostnaderna legat kvar på samma nivå som vid en högre avverkningsnivå. Första<br />
halvåret <strong>2009</strong> präglades av efterdyningarna av den globala finanskrisen och den dramatiska<br />
konjunkturavmattningen. Efterfrågan och priset på rundvirke sjönk under början<br />
av <strong>2009</strong>, men repade sig under hösten. Virkespriset ligger fortfarande i nivå med eller<br />
över målnivån.<br />
Under året deltog Prästlönetillgångar<br />
i <strong>Västerås</strong> stift i en nyemission i Karolinska<br />
Development med 168 kkr<br />
Energi<br />
Energi består av aktieinnehavet i Dalavind<br />
<strong>AB</strong>, Söderbärke Bioenergi <strong>AB</strong>, Vindela<br />
samt direkt ägande i ett halvt vindkraftverk<br />
på Högberget i Bjursås.<br />
Prästlönetillgångar i <strong>Västerås</strong> stift deltog<br />
i en nyemission i Dalavind <strong>AB</strong> med<br />
4 860 kkr och äger nu 17,1 % av aktierna.<br />
Priserna på elkraft låg under året på<br />
en relativt låg nivå, särskilt under hösten.<br />
Under december månad steg de på<br />
kort tid till rekordnivåer på grund av den<br />
stränga kylan kombinerat med att kärnkraftsreaktorer<br />
stod avställda för underhåll.<br />
De höga priserna i slutet av året lyckades<br />
dock inte kompensera för de låga<br />
priserna tidigare under året varför medelpriserna<br />
hamnade under budget. Avkastningen<br />
har beräknats som rörelseresultat<br />
energi/((bokfört värde IB+UB)/2) och har<br />
varit 4,6 % (3,0 %).<br />
Investering i Afrika<br />
Investeringen i Afrika består av ett långsiktigt<br />
avtal om att investera 6,0 miljoner<br />
USD i Global Solidarity Forest Fund <strong>AB</strong>.<br />
Fram till årsskiftet har 1,9 miljoner USD<br />
investerats. Denna skogsfond består av<br />
fyra etablerade investeringar i Moçambique;<br />
• Chikweti Forests of Niassa, SARL<br />
• Tectona Forests of Zambezia, lda<br />
• Ntacua Forest of Zambezia, lda<br />
• Companhia Florestal de Massangulo, lda<br />
Beslut om uppdaterade affärsplaner och<br />
standardiserad kvartalsvis rapportering<br />
för de fyra bolagen i Moçambique togs på<br />
styrelsemöten under hösten. Implementeringen<br />
startar med kraft i och med planteringssäsongen<br />
våren 2010. Problem att nå<br />
målen rapporterades framförallt i bolaget<br />
Tectona.<br />
Väsentliga händelser under året<br />
Under åren 2005 och 2006 sålde Prästlönetillgångar<br />
i <strong>Västerås</strong> stift delar av sitt<br />
skogsinnehav till det helägda bolaget <strong>Västerås</strong><br />
<strong>Stift</strong> <strong>Skog</strong> <strong>AB</strong>. Försäljningen vilade<br />
på ett beslut i <strong>Stift</strong>sfullmäktige i <strong>Västerås</strong><br />
den 5 september 2005 och genomfördes<br />
som en del av en strategisk plan för att<br />
bl.a. möta det förmodade skatteinträdet<br />
år 2010. Efter begäran om beslutsprövning<br />
beslutade Svenska kyrkans överklagandenämnd<br />
2006-11-20 att upphäva<br />
stiftsfullmäktiges beslut. En tolkning och<br />
prövning av rättsläget följde som fick<br />
slutpunkt i och med att Svenska kyrkans<br />
överklagandenämnd den 16 mars <strong>2009</strong><br />
avvisade Lars Rydjes (vice ordförande i<br />
<strong>Stift</strong>sstyrelsen i <strong>Västerås</strong> stift) överklagande<br />
av ett av Domkapitlets tidigare beslut.<br />
Därmed stod det klart att de fastigheter<br />
som under åren 2005 och 2006 såldes från<br />
Prästlönetillgångar i <strong>Västerås</strong> stift till <strong>Västerås</strong><br />
<strong>Stift</strong> <strong>Skog</strong> <strong>AB</strong> skulle återföras.<br />
Återföringen startade i och med beskedet<br />
från Skatteverket som ansåg att<br />
ur skattesynpunkt ska försäljningen av<br />
skogsfastigheterna från Prästlönetillgångar<br />
i <strong>Västerås</strong> stift till <strong>Västerås</strong> <strong>Stift</strong> <strong>Skog</strong><br />
<strong>AB</strong> betraktas som ogiltig. Därmed får en<br />
återföring i sig ingen skatteeffekt. Begäran<br />
om omprövning av taxeringar för åren<br />
2007-<strong>2009</strong> inlämnades utifrån synsättet<br />
att skogsfastigheterna hela tiden funnits i<br />
Prästlönetillgångar i <strong>Västerås</strong> stift. Denna<br />
begäran godkändes. <strong>Skog</strong>sfastigheterna<br />
återfördes <strong>2009</strong>-01-01.<br />
För att få jämförbara belopp har 2008<br />
års belopp räknats om. I moderbolaget<br />
har posterna Prästlönefastigheter, Aktier<br />
i dotterbolag, Fordringar hos dotterbolag,<br />
Eget kapital samt Avsättning till skogsvård<br />
förändrats väsentligt. I koncernen<br />
har posterna Prästlönefastigheter, Övriga<br />
byggnader och mark, Eget kapital samt<br />
Avsättning till skogsvård förändrats.<br />
Väsentliga händelser efter<br />
räkenskapsårets utgång<br />
Vid årsskiftet tillträdde en ny egendomsnämnd.<br />
Nämnden består av Lennart Kjellin<br />
(ordförande) Britt Sandström (vice<br />
ordförande) samt Olof Riesenfeld, Bengt<br />
Henriksson, Sonya Lindell, Kjell Munter<br />
och Nils-Gunnar Karlsson. Suppleanter<br />
är Inger Eriksson, Jan Tholerus, Sven Elgstedt,<br />
Per-Göran Ersson, Gun-Britt Lennartsson,<br />
Agneta Selling och Ulla-Britt<br />
Strandberg.<br />
Den 9 mars 2010 tog kyrkostyrelsen<br />
beslut att pga. av den speciella situationen<br />
i samband med återföringen av skogsfastigheterna<br />
från <strong>Västerås</strong> <strong>Stift</strong> <strong>Skog</strong> <strong>AB</strong> tillåta<br />
att Prästlönetillgångar i <strong>Västerås</strong> stift<br />
överskrider konsolideringstaket under år<br />
<strong>2009</strong> och år 2010.<br />
Framtida utveckling<br />
År 2010 har börjat med god efterfrågan<br />
och höjda priser. Virkesvärdet har<br />
återhämtat sig och ligger nu i nivå med<br />
värdet före krisen år 2008. På sikt ligger<br />
prognosen på en stark global efterfrågan<br />
på rundved kvar. <strong>Skog</strong>sbränsle som haft<br />
något av ett mellanår på grund av billig<br />
Förslag till vinstdisposition (kkr)<br />
import från Baltikum väntas åter efterfrågas<br />
och handlas nu stabilt över 200 kr per<br />
MWh. Från och med 2010 kommer ytterligare<br />
fokus läggas på att utveckla vårt<br />
engagemang inom förnybar energi. Efter<br />
ett svagt <strong>2009</strong> har priserna på elkraft återhämtat<br />
sig väl. Även priserna på elcertifikat<br />
är stabila.<br />
Under åren 2010 och 2011 kommer<br />
en nyindelning ske av hela skogsinnehavet.<br />
Detta kommer att resultera i ett aktuellt<br />
underlag för den fortsatta avverkningsplaneringen.<br />
Satsningar kommer också att ske på<br />
att återplantera marginalmark som är förknippad<br />
med låg avkastning.<br />
Miljöinformation<br />
Prästlönetillgångar i <strong>Västerås</strong> stift bedriver<br />
en enligt miljöbalken anmälningspliktig<br />
verksamhet. Den anmälningspliktiga<br />
verksamheten, vindkraft, motsvarar 1,7%<br />
av koncernens omsättning.<br />
Från föregående år balanserat 90 188<br />
Årets disponibla vinst 39 173<br />
disponibelt kapital 129 361<br />
Egendomsnämnden föreslår att medlen fördelas på följande sätt:<br />
Utdelning till församlingarna -19 000<br />
Utdelning till <strong>Västerås</strong> stift -19 000<br />
Återstående medel överförs i ny räkning 91 361<br />
Hälften av utdelningen ska fördelas mellan församlingarna i förhållande till deras<br />
andel av stiftets samlade prästlönetillgångar. Den andra hälften betalas till <strong>Västerås</strong><br />
stift.<br />
Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och<br />
balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.<br />
42 43
eSulTATräKninG, belOPP i KSeK<br />
Koncern Koncern Moderbolag Moderbolag<br />
<strong>2009</strong> 2008 <strong>2009</strong> 2008<br />
rörelsens intäkter not 1<br />
Intäkter prästlönefastigheter not 2 59 015 86 283 59 015 86 283<br />
Intäkter prästlönefond not 2 16 805 -9 512 16 805 -9 512<br />
Resultat vid avyttring av prästlönefastigheter 19 572 4 989 19 572 4 989<br />
Nettoomsättning not 2 5 630 8 250 - -<br />
Övriga rörelseintäkter 1 527 1 689 1 133 1 449<br />
Intäkter från förvaltningsuppdrag 517 574 - -<br />
Summa rörelsens intäkter 103 066 92 273 96 525 83 209<br />
rörelsens kostnader<br />
Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster -18 752 -17 592 -18 152 -17 494<br />
Kostnader för förvaltningsuppdrag -517 -574 - -<br />
Kostnader för inhyrd personal not 3 -989 -764 -989 -764<br />
Övriga externa kostnader not 4 -11 997 - 11 607 -18 611 -14 080<br />
Personalkostnader not 5 -10 788 -10 424 - -<br />
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar not 6 - 1 765 - 2 089 -780 -803<br />
Övriga rörelsekostnader - -165 - -<br />
Andel i intresseföretags resultat -829 1 047 - -<br />
Summa rörelsens kostnader -45 637 -42 168 -38 532 -33 141<br />
rörelseresultat not 1 57 429 50 105 57 993 50 068<br />
resultat från finansiella investeringar not 7<br />
Resultat från andelar i intresseföretag 35 - - -<br />
Ränteintäkter och liknande resultatposter 1 717 3 053 1 495 2 132<br />
Räntekostnader och liknande resultatposter -40 -28 -1 -1<br />
resultat efter finansiella poster 59 487 52 199<br />
resultat före skatt 59 141 53 130 - -<br />
Skatt på årets resultat -757 -708 - -<br />
ÅreTS reSulTAT 58 384 52 422 59 487 52 199<br />
Prästlönefastigheter och prästlönefonder skall förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter. Endast avkastningen får<br />
användas för ändamålet. Resultaträkningen ovan är utformad för att följa god redovisningssed i Sverige. Det redovisade resultatet är inte<br />
i sin helhet disponibelt för ändamålet. Enligt lag och kyrkoordning skall kapitaliseringen ske enligt nedan.<br />
Årets resultat enligt resultaträkningen 58 384 52 422 59 487 52 199<br />
Värdesäkring enl KO 46:11 -742 -654 -742 -654<br />
Omföring av realisationsvinst fastighet i förhållande till anskaffningsvärde -19 572 -4 989 -19 572 -4 989<br />
disponibelt för utdelning 38 070 46 779 39 173 46 556<br />
bAlAnSräKninG – TillGÅnGAr, belOPP i KSeK<br />
Anläggningstillgångar<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Koncern Koncern Moderbolag Moderbolag<br />
<strong>2009</strong>-12-31 2008-12-31 <strong>2009</strong>-12-31 2008-12-31<br />
Prästlönefastigheter not 8 495 051 490 877 495 976 490 877<br />
Övriga byggnader och mark not 9 23 057 27 635<br />
Maskiner och inventarier not 10 20 229 21 373 13 449 14 196<br />
538 337 539 885 509 425 505 073<br />
Finansiella anläggningstillgångar<br />
Långfristiga värdepappersinnehav, prästlönefond not 11 48 680 45 568 48 680 45 568<br />
Aktier i dotterbolag, prästlönefond not 12 48 528 48 528<br />
Aktier i intresseföretag, prästlönefond not 13 23 301 19 798 23 462 19 130<br />
Andra långfristiga värdepappersinnehav not 14 - - - -<br />
Andra långfristiga fordringar, prästlönefond not 15 1 700 1 700 1 700 1 700<br />
Andra långfristiga fordringar not 16 - - - -<br />
73 681 67 066 122 370 114 926<br />
Summa anläggningstillgångar 612 018 606 951 631 795 619 999<br />
Omsättningstillgångar<br />
Kortfristiga fordringar<br />
Kundfordringar 11 285 16 319 162 162<br />
Fordringar hos koncernföretag 499 31 448<br />
Skattefordringar 253 642<br />
Övriga fordringar not 17 21 988 1 557 21 467 119<br />
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter not 18 3 043 7 169 467 532<br />
36 569 25 687 22 595 32 261<br />
Kortfristiga placeringar not 19 55 956 30 956 55 956 30 956<br />
Kassa och bank 36 046 61 569 19 180 26 403<br />
Summa omsättningstillgångar 128 571 118 212 97 731 89 620<br />
SuMMA TillGÅnGAr 740 589 725 163 729 526 709 619<br />
44 45
AlAnSräKninG, eGeT KAPiTAl OCH SKulder, belOPP i KSeK KASSAFlödeSAnAlyS, belOPP i KSeK<br />
eget kapital not 20<br />
bundet eget kapital<br />
Koncern Koncern Moderbolag Moderbolag<br />
<strong>2009</strong>-12-31 2008-12-31 <strong>2009</strong>-12-31 2008-12-31<br />
Prästlönefastighetskapital 495 051 490 877 495 976 490 877<br />
Prästlönefondskapital 91 793 74 193 90 868 74 193<br />
Bundna reserver 2 095 1 444<br />
Fritt eget kapital<br />
Balanserat resultat 91 080 84 952 90 188 83 632<br />
Årets resultat 38 070 46 779 39 173 46 556<br />
SuMMA eGeT KAPiTAl 718 089 698 245 716 205 695 258<br />
Avsättningar<br />
Avsättningar för uppskjuten skatt 1 358 1 172 - -<br />
Avsättning skogsvård 11 828 12 581 11 617 12 581<br />
Övriga avsättningar - 693 - 693<br />
13 186 14 446 11 617 13 274<br />
långfristiga skulder<br />
Övriga skulder till kreditinstitut - 597<br />
Kortfristiga skulder<br />
Leverantörsskulder 4 376 3 045 303 181<br />
Skulder till intresseföretag 9 - 9 -<br />
Övriga skulder 2 589 6 370 78 116<br />
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter not 21 2 340 2 460 1 314 790<br />
Summa kortfristiga skulder 9 314 11 875 1 704 1 087<br />
SuMMA eGeT KAPiTAl OCH SKulder 740 589 725 163 729 526 709 619<br />
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser<br />
Övriga ställda panter och säkerheter - 1 307 Inga Inga<br />
Summa - 1 307<br />
Ansvarsförbindelser<br />
Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag - 0 - 0<br />
Summa - - - -<br />
Avser Löv & Specialträ i Kolbäck <strong>AB</strong><br />
Koncern Koncern Moderbolag Moderbolag<br />
<strong>2009</strong>-12-31 2008-12-31 <strong>2009</strong>-12-31 2008-12-31<br />
den löpande verksamheten<br />
Resultat efter finansiella poster 59 141 53 130 59 487 52 199<br />
justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet<br />
Av- och nedskrivningar samt återföring av nedskrivning -11 680 16 409 -12 665 15 123<br />
Ökning/minskning av avsättningar -1 446 -346 -1 657 -346<br />
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar -18 692 -4 870 -18 443 -4 998<br />
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 829 -1 272<br />
Betald skatt -182 -1 497<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 27 970 61 554 26 722 61 978<br />
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital<br />
Ökning(-)/Minskning (+) av kortfristiga fordringar -11 271 37 425 9 666 42 618<br />
Ökning(+)/Minskning (-) av kortfristiga skulder -2 560 -21 546 617 -1 756<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten 14 139 77 433 37 005 102 840<br />
investeringsverksamheten<br />
Förvärv av materiella anläggningstillgångar -588 -7 902<br />
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 4 826 3 570<br />
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 2 550<br />
Kassaflöde från investeringsverksamheten 4 238 -1 782<br />
Finansieringsverksamheten<br />
Amortering av låneskulder -597 -16<br />
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -597 -16<br />
Prästlönetillgångar<br />
Förvärv av prästlönefastigheter -8 680 -4 430 -9 605 -4 430<br />
Försäljning av prästlönefastigheter 24 045 7 005 24 045 7 005<br />
Förvärv av materiella anläggningstillgångar -14 923 -14 923<br />
Försäljning av grus samt övriga upplåtelser 1 460 286 1 460 286<br />
Förvärv av aktier i intresseföretag -4 332 -4 088 -4 332 -14 088<br />
Lämnade aktieägartillskott -9 621<br />
Förvärv av prästlönefond (finansiella placeringar) -5 532 -34 403 -5 532 -34 403<br />
Försäljning av prästlönefond (finansiella placeringar) 14 736 38 615 14 736 38 615<br />
Kassaflöde från prästlönetillgångar 21 697 -11 938 20 772 -31 559<br />
Kassaflöde före utdelning 39 477 63 397 57 777 71 281<br />
Utdelning till församlingar/samfälligheter och stift -40 000 -35 000 -40 000 -35 000<br />
Årets kassaflöde -523 28 697 17 777 36 281<br />
likvida medel vid årets början 92 525 63 828 57 359 21 078<br />
likvida medel vid årets slut 92 002 92 525 75 136 57 359<br />
Specifikation av likvida medel vid årets slut<br />
Kassa och bank 36 046 61 569 19 180 26 403<br />
Kortfristiga placeringar 55 956 30 956 55 956 30 956<br />
92 002 92 525 75 136 57 359<br />
46 47
edOViSninGS- OCH VärderinGSPrinCiPer – KOnCern redOViSninGS- OCH VärderinGSPrinCiPer – MOderbOlAG<br />
Vid upprättande av koncernredovisningen<br />
har vägledning hämtats från Redovisningsrådets<br />
rekommendation RR 1:00.<br />
Grunden för klassificering<br />
som dotterbolag<br />
Koncernredovisningen omfattar de företag<br />
i vilket moderbolaget direkt eller indirekt<br />
innehar mer än hälften av rösterna för<br />
samtliga andelar, eller på annat sätt har ett<br />
bestämmande inflytande enl. ÅRL 1:4.<br />
Konsolideringsmetod<br />
Koncernens bokslut är upprättat enligt<br />
förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterföretagens<br />
egna kapital vid förvärvet,<br />
fastställs som skillnaden mellan tillgångarnas<br />
och skuldernas verkliga värden,<br />
elimineras i sin helhet. I koncernens egna<br />
kapital ingår härigenom endast den del<br />
av dotterföretagens egna kapital som tillkommit<br />
efter förvärvet.<br />
intresseföretags redovisning<br />
Som intresseföretag betraktas de företag<br />
som inte är dotterföretag men där moderbolaget<br />
direkt eller indirekt innehar minst<br />
20% av rösterna för samtliga andelar, eller<br />
på annat sätt har ett betydande inflytande.<br />
I koncernens bokslut redovisas andelar<br />
i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden.<br />
Kapitalandelsmetoden innebär<br />
att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde<br />
vid anskaffningstillfället<br />
och därefter justeras med koncernens<br />
andel av förändringen i intresseföretagets<br />
nettotillgångar. I koncernens resultaträkning<br />
ingår som intäkt koncernens andel<br />
av intresseföretagets resultat. Ej utdelad<br />
ackumulerad vinstandel hänförlig till intresseföretag<br />
redovisas i koncernbalansräkningen<br />
som kapitalandelsfond under<br />
bundna reserver. Orealiserade internvin-<br />
ster elimineras med den på koncernen belöpande<br />
andelen av vinsten.<br />
internvinster<br />
Internvinster inom koncernen elimineras<br />
i sin helhet.<br />
inköp och försäljningar<br />
mellan koncernföretag<br />
Av moderbolagets totala inköp och försäljning<br />
mätt i kronor avser 29,4 % (24,6<br />
%) av inköpen och 0 % (0,0 %) av försäljningen<br />
dotterföretaget.<br />
98,1 % (96,7 %) av intäkter prästlönefastigheter<br />
och 60,1% (62,76%) av rörelsens<br />
kostnader avser förvaltningsavtalet<br />
med dotterföretaget.<br />
OMräKninG AV jäMFörelSeÅr<br />
Omräkning av jämförelseår<br />
Jämförelseår har räknats om med anledning<br />
av återföring av fastigheter. Följande<br />
balansposter har för år 2008 justerats.<br />
belopp enl fastställd balansräkning justerat belopp<br />
Prästlönefastigheter 229 777 490 877<br />
Övriga byggnader och mark 288 791 27 635<br />
Prästlönefastighetskapital 229 777 490 877<br />
Prästlönefondskapital 334 874 74 193<br />
Balanserat resultat 78 579 84 952<br />
Årets resultat 45 077 46 779<br />
Avsättningar för uppskjuten skatt 9 722 1 172<br />
Periodens resultat År 2008<br />
Enligt fastställd resultaträkning 50 348<br />
justeringar<br />
Förändring intäkter 122<br />
Förändring rörelsens kostnader 819<br />
Minskning av skattekostnad 1 133<br />
52 422<br />
Grunder för upprättande<br />
Redovisningsprinciperna är oförändrade<br />
i jäm förelse med föregående år, om inget<br />
an nat anges.<br />
<strong>Årsredovisning</strong><br />
<strong>Årsredovisning</strong>en har upprättats enligt årsre<br />
do visningslagen (1995:1554) och Bok-<br />
för ingsnämndens (BFN) allmänna råd.<br />
Kassa flödesanalysen har upprättats med<br />
ut gångs punkt i Redovisningsrådets RR7:<br />
Redo visning av kassaflöden. Vidare tilläm-<br />
pas re kom mendationer utgivna av Svenska<br />
Kyrkans Redo visningskommitté (KRED).<br />
Värderingsgrund<br />
Tillgångar och skulder värderas till anskaff<br />
ningsvärde om inte annat anges.<br />
Belopp<br />
Samtliga belopp är angivna i tusentals<br />
kronor (kkr) om inte annat anges. Belopp<br />
inom parentes anger tidigare års värden.<br />
intäktsredovisning<br />
Intäkter redovisas till det verkliga värde<br />
av vad som erhållits eller kommer att erhållas.<br />
Försäljning av varor redovisas vid leverans<br />
av produkter till kunden, i enlighet<br />
med försäljningsvillkoren. Försäljning<br />
redovisas netto efter moms, rabatter och<br />
kursdifferenser vid försäljning i utländsk<br />
valuta.<br />
Leveransvirke: i den period inmätning<br />
skett vid industri.<br />
Leveransrotköp och avverkningsuppdrag: i<br />
den period uppdraget avslutats och slutredo<br />
visats.<br />
Rotpostförsäljning: i den period fakture-<br />
ring skett.<br />
Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas<br />
enligt följande:<br />
Arrende- och hyresintäkter: i den period<br />
uthyrningen avser.<br />
Ränteintäkter: i enlighet med effektiv avkast<br />
ning.<br />
Erhållen utdelning: när rätten att erhålla<br />
utdel ning bedöms som säker.<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Materiella anläggningstillgångar redovisas<br />
till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar<br />
och eventuella nedskrivningar.<br />
Avskrivning sker linjärt över den bedömda<br />
nyttjandeperioden. Mark skrivs inte av<br />
då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande<br />
avskrivningsprocent tillämpas:<br />
Bostadsbyggnader 2%<br />
Ekonomibyggnader 4%<br />
Vindkraftverk 5%<br />
Maskiner 9%<br />
Inventarier 20%<br />
Vid varje balansdag sker en prövning av<br />
anläggningstillgångens värde och den<br />
skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre<br />
värde än bokfört värde och det kan antas<br />
att värdenedgången är bestående. Om det<br />
inte längre finns skäl för nedskrivning<br />
återförs den. Nedskrivningen och återföringen<br />
redovisas i resultaträkningen.<br />
Finansiella anläggningstillgångar<br />
Finansiella anläggningstillgångar i form<br />
av aktier, obligationer och andra långfristiga<br />
värdepappersinnehav redovisas till<br />
anskaffningsvärdet minskat med eventuell<br />
nedskrivning.<br />
Vid varje balansdag sker en prövning<br />
av anläggningstillgångens värde och den<br />
skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre<br />
värde än bokfört värde och det kan antas<br />
att värdenedgången är bestående eller om<br />
värdenedgången bedöms vara väsentlig.<br />
Om det inte längre finns skäl för nedskriv-<br />
ning återförs den. Nedskrivningen och<br />
återföringen redovisas i resultaträkningen.<br />
Fordringar<br />
Fordringar har efter individuell värdering<br />
upptagits till de belopp varmed de beräknas<br />
inflyta.<br />
Kortfristiga placeringar<br />
Kortfristiga placeringar värderas till det<br />
lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt<br />
värde, det vill säga marknadsvärdet.<br />
Avsättningar<br />
Med avsättningar avses förpliktelser på<br />
balansdagen som är säkra eller sannolika<br />
till sin förekomst men ovissa till belopp<br />
eller till den tidpunkt då de ska infrias.<br />
Avsättning redovisas med det belopp som<br />
motsvarar den bästa uppskattningen av<br />
den utbetalning som krävs för att reglera<br />
åtagandet.<br />
Kassaflödesanalys<br />
Kassaflödesanalysen visar prästlönetillgångarnas<br />
in- och utbetalningar hänförliga<br />
till den löpande verksamheten,<br />
investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten<br />
under en period. Kassaflödesanalysen<br />
upprättas enligt indirekt<br />
metod, vilket innebär att nettoresultatet<br />
justeras för transaktioner som inte medfört<br />
in- eller utbetalningar under perioden<br />
samt för eventuella intäkter eller kostnader,<br />
där kassaflödet hänförs till investerings-<br />
eller finansieringsverksamheten.<br />
Omräkning av utländsk valuta<br />
Fordringar och skulder i utländsk valuta<br />
vär deras till balansdagens kurs vilket är<br />
växel kursen på balansdagen.<br />
intresseföretag<br />
Med intresseföretag avses de företag, där<br />
ägarföretaget direkt eller indirekt innehar<br />
48 49
mer än 20 procent av rösterna. Andelar i<br />
intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden,<br />
vilket innebär att andelarna<br />
redovisas till anskaffningsvärde.<br />
I resultaträkningen ingår som intäkt från<br />
intresseföretaget endast erhållen utdelning<br />
till den del denna hänför sig till vad<br />
som intjänats efter anskaffningstillfället.<br />
Ansvarsförbindelser<br />
En ansvarsförbindelse redovisas när det<br />
finns:<br />
a) ett befintligt åtagande som härrör från<br />
in träffade händelser, men som inte redovi-<br />
sas som skuld eller avsättning på grund av<br />
att det inte är troligt att ett utflöde av resurser<br />
kommer att krävas eller att åtagandets<br />
storlek inte kan beräknas med tillräcklig<br />
tillförlitlighet, eller<br />
b) när det finns ett möjligt åtagande som<br />
här rör från inträffade händelser och vars<br />
före komst bekräftas endast av en eller fle-<br />
ra osäkra framtida händelser.<br />
Omräkning av jämförelseår<br />
Jämförelseår har räknats om med<br />
anledning av återföring av fastigheter.<br />
Följande balansposter har för år 2008<br />
justerats.<br />
OMräKninG AV jäMFörelSeÅr<br />
belopp enl fastställd balansräkning justerat belopp<br />
Prästlönefastigheter 229 777 490 877<br />
Aktier i dotterbolag 10 000 48 528<br />
Fordringar hos dotterbolag 696 838 -<br />
Fordran koncernföretag 30 988 31 448<br />
Prästlönefastighetskapital 229 777 490 877<br />
Prästlönefondskapital 770 623 74 193<br />
Balanserat resultat 60 233 83 632<br />
Årets resultat 38 610 46 556<br />
Avsättning skogsvård 5 346 12 581<br />
Periodens resultat År 2008<br />
Enligt fastställd resultaträkning 43 881<br />
justeringar<br />
Ökade intäkter prästlönefastigheter 52 768<br />
Minskade ränteintäkter från dotterbolag -27 107<br />
Ökat resultat vid avyttring av prästlönefastigheter 386<br />
Ökade övriga rörelseintäkter 8<br />
Ökade kostnader för varor, material och vissa tjänster -11 718<br />
Ökning av övriga kostnader -6 019<br />
52 199<br />
not 1 inFOrMATiOn OM OberOende rörelSeGrenAr<br />
<strong>2009</strong> 2008<br />
KOnCern<br />
Rörelsens intäkter fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande<br />
<strong>Skog</strong> 65 804 96 620<br />
Jord 19 940 4 591<br />
Fond 16 805 -9 512<br />
Förvaltningsuppdrag 517 574<br />
Rörelseresultatet fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande<br />
103 066 92 273<br />
<strong>Skog</strong> 23 814 55 401<br />
Jord 19 584 4 379<br />
Fond 14 031 -9 675<br />
57 429 50 105<br />
MOderFöreTAG<br />
Rörelsens intäkter fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande<br />
<strong>Skog</strong> 59 780 88 130<br />
Jord 19 940 4 591<br />
Fond 16 805 -9 512<br />
96 525 83 209<br />
Rörelseresultatet fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande<br />
<strong>Skog</strong> 23 549 56 411<br />
Jord 19 584 4 379<br />
Fond 14 860 -10 722<br />
57 993 50 068<br />
not 2 inTäKTernAS FördelninG<br />
<strong>2009</strong>-01-01 2008-01-01<br />
–<strong>2009</strong>-12-31 –2008-12-31<br />
KOnCern<br />
Intäkter prästlönefastigheter<br />
Avverkningsrätter 50 435 78 004<br />
Leveransvirke 100 67<br />
Biobränsle 2 110 1 507<br />
Jaktarrende 1 539 1 491<br />
Övriga intäkter 4 118 4 389<br />
Intäkter jord<br />
58 302 85 458<br />
Jordbruksarrenden 713 825<br />
713 825<br />
Intäkter övriga fastigheter<br />
Intäkter skog<br />
59 015 86 283<br />
Avverkningsrätter 1 165 3 755<br />
Arrenden 12 14<br />
Förvaltningsarvoden 28<br />
Övriga intäkter 4 425 4 481<br />
5 630 8 250<br />
intäkter prästlönefond<br />
Utdelningar 1 108 1 889<br />
Realisationsresultat vid försäljningar -1 129 8<br />
Räntor 145 1 563<br />
Nedskrivningar/återföring nedskrivningar 13 445 -14 320<br />
Valutakursförändringar 1 125<br />
Övriga intäkter 3 235 1 223<br />
16 805 -9 512<br />
MOderFöreTAG<br />
intäkter prästlönefastigheter<br />
Avverkningsrätter 50 435 78 004<br />
Leveransvirke 100 67<br />
Biobränsle 2 110 1 507<br />
Jaktarrende 1 539 1 491<br />
Övriga intäkter 4 118 4 389<br />
58 302 85 458<br />
Intäkter jord<br />
Jordbruksarrenden 713 825<br />
713 825<br />
59 015 86 283<br />
intäkter prästlönefond<br />
Utdelningar 1 108 1 889<br />
Realisationsresultat vid försäljningar -1 129 8<br />
Räntor 145 1 563<br />
Nedskrivningar/återföring nedskrivningar 13 445 -14 320<br />
Valutakursförändringar 1 125<br />
Övriga intäkter 3 235 1 223<br />
16 805 -9 512<br />
not 3 KOSTnAder För inHyrd PerSOnAl<br />
Inhyrd personal från <strong>Västerås</strong> stift har varit engagerade i verksamheten med<br />
en arbetsinsats motsvarande 0,9 heltidstjänster (0,9 heltidstjänster).<br />
not 4 ArVOde OCH KOSTnAdSerSäTTninG Till reViSOrer<br />
<strong>2009</strong>-01-01 2008-01-01<br />
–<strong>2009</strong>-12-31 –2008-12-31<br />
KOnCern<br />
Öhrlings PricewaterhouseCoopers<br />
Revisionsarvode 276 323<br />
Andra uppdrag 652 40<br />
Summa 928 363<br />
MOderFöreTAG<br />
Öhrlings PricewaterhouseCoopers<br />
Revisionsarvode 147 165<br />
Andra uppdrag 338 40<br />
Summa 485 205<br />
not 5 AnSTälldA OCH PerSOnAlKOSTnAder<br />
Medelantalet anställda <strong>2009</strong>-01-01 2008-01-01<br />
–<strong>2009</strong>-12-31 –2008-12-31<br />
MOderFöreTAG<br />
Män<br />
Kvinnor<br />
Totalt i moderföretaget<br />
dOTTerFöreTAG<br />
Män 16 16<br />
Kvinnor 3 4<br />
Totalt i dotterföretag 19 20<br />
Koncernen totalt 19 20<br />
löner, andra ersättningar och sociala kostnader <strong>2009</strong>-01-01 2008-01-01<br />
–<strong>2009</strong>-12-31 –2008-12-31<br />
dOTTerFöreTAG<br />
Övriga anställda 6 730 6 571<br />
Summa 6 730 6 571<br />
Sociala kostnader 2 992 2 745<br />
(varav pensionskostnader) 680 478<br />
KOnCern<br />
Övriga anställda 6 730 6 571<br />
Summa 6 730 6 571<br />
Sociala kostnader 2 992 2 745<br />
(varav pensionskostnader) 680 478<br />
Prästlönetillgångar i <strong>Västerås</strong> stift har inga utfästelser om pension eller avgångsvederlag<br />
till personer i ledande ställning.<br />
Sjukfrånvaro<br />
Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 2,9% 3,07%<br />
Andel av den totala sjukfrånvaron som avser<br />
sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 0% 74,16%<br />
Sjukfrånvaron fördelad efter kön:<br />
Män 3,52% 3,73%<br />
Kvinnor 0,22% 0,32%<br />
50 51<br />
nOTer
nOTer<br />
not 6 AVSKriVninGAr AV MATeriellA AnläGGninGSTillGÅnGAr<br />
<strong>2009</strong>-01-01 2008-01-01<br />
–<strong>2009</strong>-12-31 –2008-12-31<br />
KOnCern<br />
Byggnader och mark -33 -78<br />
Maskiner och inventarier -1 732 -2 011<br />
-1 765 -2 089<br />
MOderFöreTAG<br />
Byggnader och mark -33 -76<br />
Maskiner och inventarier -747 -727<br />
-780 -803<br />
not 7 reSulTAT FrÅn FinAnSiellA inVeSTerinGAr<br />
<strong>2009</strong>-01-01 2008-01-01<br />
–<strong>2009</strong>-12-31 –2008-12-31<br />
KOnCern<br />
Resultat från andelar i intresseföretag<br />
Realisationsresultat vid avyttring av andelar 35 -<br />
35 -<br />
Ränteintäkter och liknande resultatposter<br />
Ränteintäkter 1 717 3 014<br />
Återföring nedskrivning - 39<br />
1 717 3 053<br />
Räntekostnader och liknande resultatposter<br />
Räntekostnader -40 -28<br />
-40 -28<br />
MOderFöreTAG<br />
Ränteintäkter och liknande resultatposter<br />
Ränteintäkter 1 495 2 093<br />
Återföring nedskrivning - 39<br />
1 495 2 132<br />
Räntekostnader och liknande resultatposter<br />
Räntekostnader -1 -1<br />
-1 -1<br />
not 8 PräSTlöneFASTiGHeTer<br />
<strong>2009</strong>-12-31 2008-12-31<br />
KOnCern<br />
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 491 481 489 223<br />
Inköp under året 8 680 4 430<br />
Försäljningar -4 898 -2 172<br />
utgående ackumulerade anskaffningsvärden 495 263 491 481<br />
Ingående ackumulerade avskrivningar -604 -683<br />
Försäljningar 425 155<br />
Årets avskrivningar -33 -76<br />
utgående ackumulerade avskrivningar -212 -604<br />
utgående bokfört värde 495 051 490 877<br />
Taxeringsvärde byggnader: 1 619 5 408<br />
Taxeringsvärde mark: 899 803 918 573<br />
MOderFöreTAG<br />
901 422 923 981<br />
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 491 481 489 223<br />
Inköp under året 9 605 4 430<br />
Försäljningar -4 898 -2 172<br />
utgående ackumulerade anskaffningsvärden 496 188 491 481<br />
Ackumulerade avskrivningar enligt plan:<br />
Ingående ackumulerade avskrivningar -604 -683<br />
Försäljningar 425 155<br />
Årets avskrivningar -33 -76<br />
utgående ackumulerade avskrivningar -212 -604<br />
utgående bokfört värde 495 976 490 877<br />
Taxeringsvärde byggnader: 1 619 5 408<br />
Taxeringsvärde mark: 899 803 918 573<br />
901 422 923 981<br />
Prästlönetillgångarna omfattas från och med år 2000 av bokföringsskyldighet. I den<br />
öppningsbalansräkning som upprättades 2000-01-01 värderades fastighetsbeståndet,<br />
med stöd av BFN U 95:3, till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vilket ansågs<br />
motsvara då aktuella taxeringsvärden.<br />
not 9 öVriGA byGGnAder OCH MArK<br />
<strong>2009</strong>-12-31 2008-12-31<br />
KOnCern<br />
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 27 635 27 561<br />
Inköp under året 215<br />
Försäljningar och utrangeringar -4 578 -141<br />
utgående ackumulerade anskaffningsvärden 23 057 27 635<br />
Ingående ackumulerade avskrivningar - -2<br />
Försäljningar och utrangeringar - 3<br />
Årets avskrivningar - -1<br />
utgående ackumulerade avskrivningar - -<br />
utgående bokfört värde 23 057 27 635<br />
Taxeringsvärden<br />
Mark 9 687 13 450<br />
9 687 13 450<br />
not 10 MASKiner OCH inVenTArier<br />
<strong>2009</strong>-12-31 2008-12-31<br />
KOnCern<br />
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 23 889 6 224<br />
Inköp under året 588 22 610<br />
Försäljningar och utrangeringar -566 -4 945<br />
utgående ackumulerade anskaffningsvärden 23 911 23 889<br />
Ingående ackumulerade avskrivningar -2 515 -1 889<br />
Försäljningar och utrangeringar 565 1 385<br />
Årets avskrivningar -1 732 -2 012<br />
utgående ackumulerade avskrivningar -3 682 -2 516<br />
utgående bokfört värde 20 229 21 373<br />
MOderFöreTAG<br />
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 14 942 19<br />
Inköp under året 14 923<br />
Försäljningar och utrangeringar -19<br />
utgående ackumulerade anskaffningsvärden 14 923 14 942<br />
Ingående ackumulerade avskrivningar -746 -19<br />
Försäljningar och utrangeringar 19<br />
Årets avskrivningar -747 -727<br />
utgående ackumulerade avskrivningar -1 474 -746<br />
utgående bokfört värde 13 449 14 196<br />
not 11 lÅnGFriSTiGA VärdePAPPerSinneHAV, PräSTlöneFOnd<br />
Anskaffnings- bokfört Marknadsvärde<br />
värde värde<br />
KOnCern & MOderFöreTAG<br />
Noterade aktier och andelar 35 113 31 143 31 143<br />
Noterade räntebärande värdepapper 1 340 1 340 1 435<br />
Onoterade värdepappersinnehav<br />
Övriga placeringar<br />
8 494 8 494<br />
Bankmedel 7 703 7 703<br />
Summa prästlönefondsplaceringar 52 650 48 680<br />
52 53<br />
nOTer<br />
not 12 AndelAr i KOnCernFöreTAG – PräSTlöneFOnd<br />
<strong>2009</strong>-12-31 2008-12-31<br />
MOderFöreTAG<br />
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 48 528 38 908<br />
Aktieägartillskott 9 620<br />
utgående bokfört värde 48 528 48 528<br />
Specifikation av moderföretagets innehav av aktier och andelar i koncernföretag<br />
Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer<br />
med andelen av rösterna för totalt antal aktier.<br />
dotterföretag/ Kapital- rösträtts- Antal eget kapital/ bokfört<br />
Org nr/Säte andel andel andelar årets resultat värde<br />
<strong>Västerås</strong> <strong>Stift</strong> <strong>Skog</strong> <strong>AB</strong>, 100% 100% 100 000 49403/ 48 528<br />
556661-8913, Hallstahammar 0<br />
48 528<br />
not 13 AndelAr i inTreSSeFöreTAG<br />
<strong>2009</strong>-12-31 2008-12-31<br />
KOnCern<br />
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 21 675 17 587<br />
Aktieägartillskott 4 332 4 088<br />
Försäljningar/avyttringar -2 545 -<br />
utgående ackumulerade anskaffningsvärden 23 462 21 675<br />
Ingående ackumulerade nedskrivningar -2 545 -2 545<br />
Försäljningar/avyttringar 2 545<br />
utgående ackumulerade nedskrivningar - -2 545<br />
Ingående värdeförändringar 668 -379<br />
Årets värdeförändringar, netto -829 1 047<br />
utgående värdeförändringar -161 668<br />
utgående bokfört värde 23 301 19 798<br />
MOderFöreTAG – PräSTlöneFOnd<br />
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 19 987 5 899<br />
Investeringar under året 10 000<br />
Aktieägartillskott 4 332 4 088<br />
Försäljningar/avyttringar -857<br />
utgående ackumulerade anskaffningsvärden 23 462 19 987<br />
Ingående ackumulerade nedskrivningar -857 -857<br />
Försäljningar/avyttringar 857<br />
utgående ackumulerade nedskrivningar - -857<br />
utgående bokfört värde 23 462 19 130<br />
Specifikation av koncernens innehav av aktier och andelar i intresseföretag<br />
Ägarandelen av kapitalet avses.<br />
Med justerat eget kapital avses den ägda andelen av företagets egna<br />
kapital inklusive eget kapitalandelen i obeskattade reserver. Med årets<br />
resultat avses ägarandelen av företagets resultat efter skatt inklusive<br />
eget kapital delen i årets förändring av obeskattade reserver.<br />
justerat<br />
intresseföretag/ Kapital- rösträtts- eget kapital/ bokfört<br />
org nr, säte andel andel årets resultat värde<br />
Global Solidarity Fund 41,7% 41,7% 10 072/ 10 418<br />
International <strong>AB</strong> -534<br />
556662-5132, Solna<br />
Global Solidarity Forest Fund <strong>AB</strong> 5,0% 0,0% 12907/ 12 883<br />
556690-3885, Solna -295<br />
23 301<br />
not 14 AndrA lÅnGFriSTiGA VärdePAPPerSinneHAV<br />
<strong>2009</strong>-12-31<br />
KOnCern<br />
2008-12-31<br />
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden - 850<br />
Omklassificeringar 160 -850<br />
utgående ackumulerade anskaffningsvärden 160 -<br />
Ingående ackumulerade nedskrivningar - -<br />
Omklassificeringar -160 -<br />
utgående ackumulerade nedskrivningar -160 -<br />
utgående bokfört värde - -<br />
not 15 AndrA lÅnGFriSTiGA FOrdrinGAr, PräSTlöneFOnd<br />
<strong>2009</strong>-12-31 2008-12-31<br />
KOnCern & MOderFöreTAG<br />
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 1 700<br />
Omklassificeringar 1 700<br />
utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 700 1 700<br />
utgående bokfört värde 1 700 1 700<br />
not 16 AndrA lÅnGFriSTiGA FOrdrinGAr, PräSTlöneFOnd<br />
<strong>2009</strong>-12-31 2008-12-31<br />
KOnCern<br />
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 1 244 2 944<br />
Omklassificeringar -160 -1 700<br />
utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 084 1 244<br />
Ingående ackumulerade nedskrivningar -1 244 -<br />
Omklassificeringar 160<br />
Årets nedskrivningar -1 244<br />
utgående ackumulerade nedskrivningar -1 084 -1 244<br />
utgående bokfört värde - -<br />
not 17 öVriGA FOrdrinGAr<br />
<strong>2009</strong>-12-31 2008-12-31<br />
KOnCern<br />
Ej betalda fastighetslikvider 21 653 1 385<br />
Övriga kortfristiga fordringar 335 172<br />
MOderFöreTAG<br />
21 988 1 557<br />
Ej betalda fastighetslikvider 21 393 -<br />
Övriga kortfristiga fordringar 74 119<br />
21 467 119<br />
not 18 FöruTbeTAldA KOSTnAder OCH uPPluPnA inTäKTer<br />
<strong>2009</strong>-12-31 2008-12-31<br />
KOnCern<br />
Försäkringar 66 97<br />
Övriga kostnader 19 19<br />
Leveransrotköp 1 630 5 325<br />
Övriga skogsintäkter 657 1 009<br />
Återbetalning dieselskatt 170 157<br />
Upplupna ränteintäkter 86 72<br />
Fortum, Gråda 155 221<br />
DalaKraft, Elhandel Högberget 139 222<br />
Övriga upplupna intäkter 121 47<br />
MOderFöreTAG<br />
3 043 7 169<br />
Upplupna ränteintäkter 86 72<br />
Fortum, Gråda 155 221<br />
DalaKraft, Elhandel Högberget 139 222<br />
Övriga upplupna intäkter 87 17<br />
467 532
nOTer<br />
not 19 öVriGA KOrTFriSTiGA VärdePAPPerSinneHAV<br />
Anskaffningsvärde bokfört värde Marknadsvärde<br />
KOnCern & MOderFöreTAG<br />
Noterade räntebärande värdepapper 30 956 30 956 32 421<br />
Deposit 25 000 25 000 25 000<br />
55 956 55 956 57 421<br />
not 20 eGeT KAPiTAl<br />
not 21 uPPluPnA KOSTnAder OCH FöruTbeTAldA inTäKTer<br />
<strong>2009</strong>-12-31 2008-12-31<br />
KOnCern<br />
Förutbetalda arrendeintäkter 1 069 1 024<br />
Upplupna personalkostnader 622 631<br />
Upplupna revisionsarvoden 210 95<br />
Övrigt 439 710<br />
2 340 2 460<br />
MOderFöreTAG<br />
Förutbetalda arrendeintäkter 1 062 605<br />
Upplupna revisionsarvoden 110 45<br />
Övrigt 142 140<br />
1 314 790<br />
Prästlönefastighetskapital Prästlönefondkapital bundna reserver Fritt kapital disponibelt resultat<br />
KOnCern<br />
Eget kapital 2008-12-31 229 777 334 874 1 444 78 579 45 077<br />
Effekt av återföring av fastigheter 261 100 -260 681 6 373 1 702<br />
justerad ingående balans <strong>2009</strong> 490 877 74 193 1 444 84 952 46 779<br />
Omföring av föregående års resultat 46 779 -46 779<br />
Köp/försäljning prästlönefastighet, bokfört värde 3 782 -3 782<br />
Omföring avskrivning byggnad 392 -392<br />
Övriga intäkter 1 460<br />
Årets resultat 58 384<br />
Avsättning till bundet eget kapital<br />
Omföring av realisationsvinst (förlust) prästlönefastighet 19 572 -19 572<br />
Värdesäkring enl KO 46:11 742 -742<br />
Utdelning<br />
Utdelning till andelsägande församling/samfällighet -20 000<br />
Särskild utjämningsavgift till stiftet -20 000<br />
Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital 651 -651<br />
belopp vid årets utgång 495 051 91 793 2 095 91 080 38 070<br />
Förändring av eget kapital Prästlönefastighets kapital Prästlönefondkapital balanserat resultat redovisat årsresultat<br />
MOderFöreTAG<br />
Eget kapital 2008-12-31 229 777 770 623 60 233 38 610<br />
Effekt av återföring av fastigheter 261 100 -696 430 23 399 7 946<br />
justerad ingående balans <strong>2009</strong> 490 877 74 193 83 632 46 556<br />
Omföring av föregående års resultat 46 556 -46 556<br />
Köp/försäljning prästlönefastighet,bokfört värde 4 707 -4 707<br />
Omföring avskrivning byggnad 392 -392<br />
Övriga intäkter 1 460<br />
Årets resultat 59 487<br />
Avsättning till bundet eget kapital<br />
Omföring av realisationsvinst (förlust) prästlönefastighet 19 572 -19 572<br />
Värdesäkring enl KO 46:11 742 -742<br />
Utdelning<br />
Utdelning till andelsägande församling/samfällighet -20 000<br />
Särskild utjämningsavgift till stiftet -20 000<br />
belopp vid årets utgång 495 976 90 868 90 188 39 173<br />
AndelAr OCH uTdelninG<br />
Andel av totala<br />
Koncernens<br />
marknadsvärde<br />
utdelning totala tillgångar<br />
Församling/samf lönetillgångar % 2010-07-01 i Kr <strong>2009</strong>-12-31<br />
Arbogabygdens församling 2,681 509 390 34 642<br />
Avesta församling 0,081 15 390 1 047<br />
Bjursås församling 1,375 261 250 17 767<br />
By församling 0,978 185 820 12 637<br />
Envikens församling 0,935 177 650 12 081<br />
Falu samfällighet 2,197 417 430 28 388<br />
Fellingsbro församling 0,542 102 980 7 003<br />
Folkärna församling 0,519 98 610 6 706<br />
Gagnef samfällighet 2,995 569 050 38 699<br />
Gränge-Säfsnäs församling 0,987 187 530 12 753<br />
Grythyttans församling 0,315 59 850 4 070<br />
Grytnäs församling 0,545 103 550 7 042<br />
Guldsmedshyttans församling 0,028 5 320 362<br />
Hallstahammars samfällighet 1,437 273 030 18 568<br />
Hedemora-Garpenbergs församling 1,157 219 830 14 950<br />
Husby församling 0,327 62 130 4 225<br />
Hällefors-Hjulsjö församling 1,432 272 080 18 503<br />
Idre-Särna församling 1,062 201 780 13 722<br />
Järna med Nås och Äppelbo församling 3,503 665 570 45 263<br />
Kumla samfällighet 1,885 358 150 24 356<br />
Kungsör församling 0,827 157 130 10 686<br />
Köpings kyrkliga samfällighet 3,40 646 000 43 932<br />
Leksands samfällighet 2,038 387 220 26 333<br />
Lima-Transtrand församling 1,128 214 320 14 575<br />
Linde bergslagsförsamling 2,928 556 320 37 833<br />
Ljusnarsbergs församling 0,842 159 980 10 880<br />
<strong>Västerås</strong> den 28 april 2010<br />
Vår revisionsberättelse har lämnats 2010-05-12 och avviker från standardutformningen.<br />
Andel av totala<br />
Koncernens<br />
marknadsvärde<br />
utdelning totala tillgångar<br />
Församling/samf lönetillgångar % 2010-07-01 i Kr <strong>2009</strong>-12-31<br />
Ludvika församling 0,445 84 550 5 750<br />
Malungs församling 3,693 701 670 47 718<br />
Mora församling 4,714 895 660 60 910<br />
Nora bergslagsförsamling 1,554 295 260 20 079<br />
Norberg-Karbennings församling 2,166 411 540 27 987<br />
Norrbärke församling 1,281 243 390 16 552<br />
Näsby församling 0,584 110 960 7 546<br />
Ore församling 1,373 260 870 17 741<br />
Orsa församling 1,644 312 360 21 242<br />
Ramnäs församling 2,617 497 230 33 815<br />
Rättviks samfällighet 3,958 752 020 51 142<br />
Sala samfällighet<br />
Skinnskatteberg med<br />
4,958 942 020 64 063<br />
Hed och Gunnilbo församling 3,614 686 660 46 697<br />
Stora Tuna samfällighet 1,14 216 600 14 730<br />
Sundborns församling 1,53 290 700 19 769<br />
Sura församling 0,174 33 060 2 248<br />
Svärdsjö församling 1,228 233 320 15 867<br />
Säterbygdens församling 1,387 263 530 17 922<br />
Söderbärke församling 4,702 893 380 60 755<br />
Västanfors-Västervåla församling 1,415 268 850 18 283<br />
Västerfärnebo samfällighet 2,057 390 830 26 579<br />
<strong>Västerås</strong> samfällighet 15,579 2 960 010 201 298<br />
Åls församling 1,311 249 090 16 940<br />
Älvdalens församling 0,732 139 080 9 458<br />
Summa 100,00 19 000 000 1 292 114<br />
Lennart Kjellin Britt Sandström Olof Riesenfeld Bengt Henriksson<br />
Styrelseordförande<br />
Sonya Lindell Kjell Munter Nils-Gunnar Karlsson<br />
Kjell Olsson Jan-Erik Olhans Gunvor Lundholm Sten Linder Irén Frändå<br />
Auktoriserad revisor<br />
54 55
Prostparken, Svärdsjö<br />
56 57
FörVAlTninGSPerSOnAl<br />
Erik Ling<br />
stiftsjägmästare<br />
0220-296 05<br />
erik@vasterasstift.nu<br />
Torbjörn Dahlgren<br />
affärsutveckling<br />
0220-296 09<br />
torbjorn@vasterasstift.nu<br />
Jan Eriksson<br />
bitr. skogvaktare norra distriktet<br />
0251-101 22<br />
jan@vasterasstift.nu<br />
Bibi Lenhov<br />
administrativ chef<br />
0220-296 07<br />
bibi@vasterasstift.nu<br />
Daniel Ersson<br />
produktionsansvarig<br />
0220-296 19<br />
daniel@vasterasstift.nu<br />
Bernt Larsson<br />
skogstaxerare<br />
070-345 43 90<br />
bernt@vasterasstift.nu<br />
Åke Ullbrand<br />
skogsmaskinförare<br />
0730-80 46 01<br />
ake@vasterasstift.nu<br />
Camilla Andersson<br />
ekonomiansvarig<br />
0220-296 20<br />
camilla@vasterasstift.nu<br />
Jens Brorsson<br />
kvalitets- och miljöansvarig<br />
0220-296 02<br />
jens@vasterasstift.nu<br />
Christer Björklund<br />
planerare<br />
070-555 80 18<br />
christer@vasterasstift.nu<br />
Anders Bengtz<br />
skogsmaskinförare<br />
0730-80 46 03<br />
anders@vasterasstift.nu<br />
Lena Almteg<br />
ekonomiassistent<br />
0220-296 06<br />
lena@vasterasstift.nu<br />
Per-Erik Hermansson<br />
skogvaktare södra distriktet<br />
0220-296 08<br />
per-erik@vasterasstift.nu<br />
Olof Sjans<br />
skogsmaskinförare<br />
0730-80 46 00<br />
olof@vasterasstift.nu<br />
Erik Hedberg<br />
skogsvårdspersonal<br />
mobil 070-366 99 44<br />
Ulf Berg<br />
fastighetsansvarig<br />
0220-296 03<br />
ulf@vasterasstift.nu<br />
Sven-Erik Skilström<br />
skogvaktare norra distriktet<br />
0281-120 30<br />
sven-erik@vasterasstift.nu<br />
Conny Persson<br />
skogsmaskinförare<br />
0730-80 46 02<br />
conny@vasterasstift.nu<br />
Egendomsnämnden.<br />
Längst bak fr v, Olof Riesenfeld<br />
och Bengt Henriksson.<br />
Mittenraden fr v, Kjell Munter,<br />
Lennart Kjellin och Nils Gunnar Karlsson.<br />
Längst fram fr v, Sonya Lindell<br />
och Britt Sandström.<br />
eGendOMSnäMndenS ledAMöTer 2010–2013<br />
58 59<br />
Ordförande<br />
Lennart Kjellin<br />
Fyrbåksvägen 4<br />
722 10 <strong>Västerås</strong><br />
021-290 31<br />
070-221 99 74<br />
Vice ordförande<br />
Britt Sandström<br />
Bomansgatan 32 C<br />
722 20 <strong>Västerås</strong><br />
021-18 48 78<br />
076- 569 02 81<br />
Ordinarie ledamöter<br />
Olof Riesenfeld<br />
Normans väg<br />
771 94 Ludvika<br />
0240-376 47<br />
070-316 11 05<br />
Sonya Lindell<br />
Norrvik 3<br />
771 92 Ludvika<br />
0240-376 47<br />
070-33-86 911<br />
Kjell Munter<br />
Stackvägen 1 A<br />
784 63 Borlänge<br />
0243-23 93 47<br />
070-652 57 17<br />
Bengt Henriksson<br />
Hållgatan 5<br />
724 61 <strong>Västerås</strong><br />
tel 021-13 20 15<br />
mobil 070-692 58 36<br />
Nils Gunnar Karlsson<br />
Rösvägen 32<br />
734 51 Kolbäck<br />
0220-41373<br />
070-202 01 63<br />
ersättare<br />
Inger Eriksson<br />
Bältarbo 17<br />
776 90 Hedemora<br />
tel 0225-136 64<br />
mobil 070-644 03 88<br />
Gun-Britt Lennartsson<br />
Axel Johnssons väg 106<br />
774 32 Avesta<br />
Jan Tholerus<br />
Knutsbo 1<br />
777 94 Söderbärke<br />
070-658 44 31<br />
Sven Elgstedt<br />
Staafgatan 11<br />
733 33 Sala<br />
0224-147 16<br />
Per-Göran Ersson<br />
Barkarö Bygata 275<br />
725 91 <strong>Västerås</strong><br />
021 - 522 38<br />
Agneta Selling<br />
Öster Vrenninge 206<br />
733 95 Sala<br />
Ulla-Britt Strandberg<br />
Skolgatan 4 BV<br />
711 30 Lindesberg<br />
0581-61 15 44