Lärarhandledning - Skansen

Lärarhandledning › Hos Åkessons på slättgården › Årskurs 1–3 › Hösten 2012
Hos Åkessons
på slättgården
1
Du vet väl att grupper
från skolan har
FRI ENTRÉ
under terminerna –
men ni måste alltid föranmäla
ert besök. Mer
info på www.skansen.se.

Lärarhandledning › Hos Åkessons på slättgården › Årskurs 1–3 › Hösten 2012
Lärarhandledning
Jobbar ni med teman som bondgårdens
djur, var kommer
maten ifrån eller liknande? Då
rekommenderar vi besöket ”Hos
Åkessons på Slättgården”!
Det var faktiskt inte så länge sedan som dina
elevers farfarsfar eller mormors mormor med
stor sannolikhet var jordbrukare. Livet var
hårt, människor slet och dog unga. Nio av tio
bodde på landsbygden.
Idag är det en av tio som bor på landsbygden.
Vi har många fler valmöjligheter och vi har
fått det bättre på många sätt. Vi kan äta oss
mätta varje dag och vi har elektriskt ljus,
kylskåp, spisar och värmeelement. Alla i
Sverige har friskt vatten, en maskin som
tvättar kläderna och soporna hämtas åt oss.
Vi kan enkelt resa och kommunicera med folk
över hela världen. Men många i andra delar
av världen har det svårt. Allt som är självklart
för oss är inte självklart för dem. Vi har också
påverkat vår miljö och vi har idag problem
med växthuseffekt, försurning, övergödning,
utrotning av växt- och djurarter.
Kopplingar till skolans läroplan
Skansen vill vara med er lärare i processen
att utveckla skolbarnens förmågor t.ex. att
utveckla en medvetenhet om oss själva. Ett
besök hos Åkessons på Slättgården kan ge
barnen perspektiv på hur vi lever idag, genom
att se hur vi levde för nästan 100 år sedan.
Låt det bli ett kulturmöte med människor
från förr. Genom att vara på plats, nästan
på riktigt, får barnen lättare att sätta sig in i
den tidens villkor. Det kan sedan ge tankar
om framtiden och hur vi vill ha den. Vi vill
med besöket att barnen ska få en upplevelse
som visar på sambanden mellan natur och
människa, hur vi nyttjat naturresurser i äldre
tid men också med anknytning till aktuella
miljöfrågor.
Vi arbetar hela tiden ämnesövergripande.
(detta ett kursivt inlägg som ”kläder efter
väder”?)
Förutom ämnena historia och geografi,
samhällskunskap och svenska kan vi koppla
2
besöket till ämnena teknik och hem- och
konsumentkunskap. Barnen får pröva själva
för att försöka förstå den tidens människors
teknikval utifrån t.ex. ekonomiska och
ekologiska aspekter. Vi berör hur man
återvann material och vilka mattraditioner
man hade förr.
Vi hoppas att ni lärare tar del av studiematerialet
och att ni använder Skansens miljöer som en
del i att uppnå kursplanens mål.
Inför besöket
Vi ser gärna att ni har förberett barnen innan
besöket genom att gå igenom texten nedan om
gården, grödorna och djuren. Eller läs mer i
de böcker som vi föreslår på sid 10, eller sök
fakta i annan litteratur. Ni kan förstås också
använda materialet som efterarbete.
Besök gärna en modern bondgård, jämför
med övriga världen, och hur det var förr. Se
även länkarna på sid 11, till bl.a. Arla. Där
finns tips på efterarbete när ni har besökt en
bondgård.
Vi kommer att arbeta och pröva på saker
tillsammans och vi vill att ni lärare är
delaktiga, utan er går det inte. Minst 2 lärare
eller vuxna per klass, gärna fler.
Kläder efter väder! Vi är både
inom- och utomhus.
Kom gärna i god tid, sätt er ner vid gården och
ta en smörgås, frukt och drick lite vatten.
Mer information om ansvar, intyg och
matsäcksställen på www.skansen.se/artikel/
informtion-skolklasser
På Skansen
Årskurs 1–3
När ni kommer till Skansen så möts vi utanför
Skånegården kl 9:30. Ni ska vara uppdelade
i två grupper. Vi är två museipedagoger som
följer med er under hela besöket.
1. Först har vi en samling med introduktion
om gården och människorna som har levt
där, deras djur och jordbruk, hur naturen
runt dem såg ut och hur de nyttjade den.
Temat är vad man åt och odlade på en
bondgård på 1920-talet.

Lärarhandledning › Hos Åkessons på slättgården › Årskurs 1–3 › Hösten 2012
2. Sedan går de båda grupperna till olika
ställen på gården.
Grupp 1 är inne och hjälper en museipedagog
med innesysslor som ofta
kvinnorna på gården ansvarade för.
Grupp 2 går till logen och tittar på
utesysslor som ofta männen ansvarade för
och denna grupp delas upp i ytterligare
två hälfter. Skolpedagogen går med sin
lilla grupp ut till den lilla åkern där
barnen att få pröva på att plöja och harva.
Museipedagogen ta den andra lilla
gruppen och visar tröskmaskinen.
Grupp 2 samlas och tittar på odlingarna
in på knuten, varför odlar man så nära
huset?
Grupperna byter plats.
3. Sist har vi en samling och sammanfattar.
Besöket med museipedagogerna tar ca 1,5
timma.
Vi besöker inte djuren under det
här besöket men stanna gärna och
ät matsäck utanför gården efter
besöket och titta på djuren efteråt.
Låt t.ex. barnen välja ett djur som
de studerar lite mer och kanske
ritar av på plats.
3
Skånegården
Bengta och Per Åkesson utanför gÅrdens sydöstra
hörn med hästarna fix och modig
Skansens Skånegård
kommer från Högs socken,
ca 14 km nordväst om
Lund. 1912 köpte Per och
Bengta Åkesson gården. De
hade tre söner men det var
endast den yngste sonen
Emil som flyttade med till
gården där de bodde fram
till 1925. Emil övertog inte
gården. Jordbruket var litet,
orationellt och omodernt.
På 1970-talet skänktes
gården till Skansen.
Längre fram i detta häfte
berättar Emil lite om livet
på gården. Vi berättar också
mer då ni besöker oss!
Skåne
Skåne förändrades under
1800-talet, precis som
övriga Sverige. Befolkningen
växte och allt fler flyttade
till städerna för att arbeta
vid industrierna. Jordbruket
Skåne!
försörjde allt fler människor.
Jordlotter slogs samman
till större enheter och gårdar flyttades.
Från fabrikerna kom nya maskiner som
effektiviserade jordbruket. 1920-talets bonde
hade en hel del nya redskap och maskiner
till sin hjälp när han skulle plöja, harva och

Lärarhandledning › Hos Åkessons på slättgården › Årskurs 1–3 › Hösten 2012
skörda. Men hästen var ännu gårdarnas
viktigaste djur och korna mjölkades för
hand. Människorna nyttjade den natur som
fanns omkring gården. Det var ont om skog
på slätten. Det återspeglar sig i husen. Man
använde lera, halm och kvistar från pilträden
som växte längs vägarna. Av leran gjorde
man tegel, av halmen byggde man bl.a. tak.
Av kvistarna byggdes en del av väggarna.
Av djuren fick man fläsk, ägg, smör men
också ull och mycket annat som förvarades i
skafferiet.
Ute på slätten växte rågen som man bakade
det goda brödet av, och man förvarade brödet
på vinden. I trädgården växte foderbetor,
sockerbetor, och kål. Där fanns också
bärbuskar och fruktträd, kryddväxter och
blommor.
Sonen Emil berättar
De sista som bodde i huset på Skånegården
var familjen Åkesson. Familjen på gården
bestod då av tre personer, Mamma Bengta,
Pappa Per och sonen Emil.
Sonen Emil har berättat hur en dag hos dem
kunde se ut:
”Halv sex väcker Bengta Emil och Per. Emil
går genast ut i stallet och matar hästarna.
Sedan mockar han ut gödsel i ladugården för
att det ska vara rent och snyggt när Bengta
kommer för att mjölka. Gödselstacken
ligger strax utanför ladugården. Gödseln
är nödvändig för jordbruket. Den sprids på
åkrarna och ger näringsämnen åt jorden.
Utan gödsel blir det just ingen skörd alls. En
eller två hästar, tre eller fyra kor och några
ungdjur brukar de ha. Dessutom har de 30
höns, 12-13 ankor, grisar, en bagge och en
tacka. Mjölkningen sköter alltid Bengta – det
är ingenting för karlar. Och när hon mjölkat
ska hon sila mjölken. Under tiden ryktar Emil
de båda hästarna.
Det första Per gör när han kommer ut är att
klappa baggen, för annars blir den grinig. Per
tycker mycket om djur. När mjölkningen är
klar kör Per upp mjölkkannan på skottkärran
till mjölkpallen vid vägen. Mjölkskjutsen
från mejeriet kommer två gånger om dagen.
Därefter hjälper Emil sin pappa att ge djuren
4
mat, medan Bengta går in och sätter på kaffe.
Vid sextiden dricker de kaffe och äter
smörgås. Sen går karlarna ut och fortsätter
att ge djuren mat. Det tar ungefär en och en
halv timme. Bengta bäddar och förbereder
frukost under tiden. Halv nio är det frukost:
sill och potatis eller fläsk och potatis. Till
det dricker de mjölk. På vintern brukar de
lägga sig och vila en stund efter maten. Om
sommaren börjar utearbetet direkt. Bengta
ägnar sig åt hushållet. Klockan tolv är det
middag. Det är dagens huvudmål och består
av huvudrätt och efterrätt. Stekt fläsk är den
vanligaste huvudrätten med potatis och grovt
bröd till. Till det dricker de svagdricka. Till
efterrätt har Bengta lagat kräm av frukt eller
bär. Så vid fem-sextiden, är det dags för henne
att mjölka igen. Sedan äter de havregrynsgröt
och mjölk.
emil och mor Bengta utanför gÅrden.
Klockan åtta ska djuren få nattfoder, men
annars slutar arbetsdagen omkring klockan
sex. Ifall det inte är skördetid förstås för då
får de hålla på till nio. På kvällarna samlas
familjen i stugan. Bengta brukar sticka
strumpor eller väva trasmattor. Hon syr
också särkar av linnetyg och förkläden av
bomullstyg, allt för hand. Per läser Skånska
dagbladet. Emil prenumererar på Allers
familjejournal. I den har han lärt sig att göra
lövsågsarbeten – det finns såna mönster i
tidningen. Det brukar han syssla med på
kvällarna.
Det finns ingen radio men familjen har en
vevgrammofon. Den brukar Bengta spela på
när hon städar. Hon tycker ju om musik och

Lärarhandledning › Hos Åkessons på slättgården › Årskurs 1–3 › Hösten 2012
när hon var ung sjöng hon i kyrkokören.
Ibland på sommarkvällarna sitter hela
familjen på en bänk vid gaveln och tittar på
folk som kommer förbi.
skÅnegÅrden, illustration av tord nygren.
Det är Emil som får göra det mesta arbetet
på gården – Per börjar bli lite för gammal
och trött. Och eftersom det inte finns någon
dotter i familjen, får Emil sköta en del
kvinnosysslor, till exempel skura golv och
bära mjöl när Bengta bakar. Bengta bakar
varannan månad i den stora bakugnen. 50-60
kilo bröd varje gång. Den första dagen görs
degen i ordning. Sen får den jäsa under natten
under en filt.
Nästa dag kliver familjen upp klockan fyra
för att elda i bakugnen. Ugnen är tillräckligt
varm om vetemjölet gnistrar när man kastar
in lite i den. Då sopas all glöd ut och släcks
med vatten.
Nu knådas degen på nytt och formas till
avlånga bröd, som väger omkring fem kilo
styck. De ställs till jäsning på sofflocket.
Sen sätts bröden in i ugnen med hjälp av
brödspaden. De ska stå inne i fyra timmar.
De gräddade bröden ställs på sofflocket och
penslas med svagdricka för att inte skorpan
ska bli för hård. Så får de svalna under en
filt och sveps sedan i tidningar och läggs på
loftet (vinden). Bröd som man börjat skära av
förvaras i skafferiet.”
Från Tidsresan på Skansen, Lärarhandledning.
Museilärarna Skansen 2000
5
Odlingar på gården
Sädesslag
Sedan årtusenden tillbaka har säd varit den
viktigaste födan för större delen av jordens
befolkning. Här i Sverige är vete, korn, råg
och havre de mest odlade sädesslagen men i
andra delar av världen är majs och ris mera
vanligt. Alla sädessorter är förädlade former
av olika vilda grässlag. Problemet med den
vilda säden är att axen, så fort gräset mognat,
tappar sina frön. Det är därför svårt för
människan att ta tillvara på vilda sädesslag.
Att dagens sädesslag inte tappar
sina frön är egentligen en
missbildning!
Mor Bengta i Skånegården bakade grovt
bröd av råg, och lite finare bröd på vetemjöl.
Hon bakade fem gånger om året. Det grova
brödet i den stora ugnen och kakor i den lilla
vedspisen.
Vete
Vetet är ett av de allra äldsta sädesslagen. I
Asien odlades det redan för 8000 år sedan.
ett vackert vetefält vajar i vinden.
Framför allt används vete till brödbakning,
och det passar särskilt bra eftersom det
innehåller så mycket gluten. Gluten är ett
ämne som gör brödet luftigt och fint. Av vete
gör man också mannagryn och grahamsmjöl
Råg
Rågen är ett nyare sädesslag jämfört med
vetet. Först under järnåldern började

Lärarhandledning › Hos Åkessons på slättgården › Årskurs 1–3 › Hösten 2012
människan att odla råg. Den är tålig mot
kyla och fukt blev därför uppskattad här i
Skandinavien.
ett fält med rÅg.
Eftersom säd innehåller mycket stärkelse (en
sorts kolhydrat, sockerämne) kan man göra
klister av mjöl.
Recept på klister: Sjud 2 msk vetemjöl i 1 dl
kokande vatten under 2 minuter. Sedan är det
bara att låta röran svalna, så har du gjort ditt
eget klister!
Potatis
Potatisen härstammar från Sydamerika. Där
åt indianerna den. Men när potatisen kom
till Europa, med spanjorer som hade besökt
Amerika, blev människor förgiftade när de
trodde att de skulle äta bladen och bären!
det finns nästan 3 000 olika sorters Potatis!
Potatisen blev populär i Sverige då man
upptäckte att man kunde göra brännvin
av den. Men i mitten av 1800-talet, när
hembränningen förbjöds, började människor
att äta potatisen. Den var god, den mättade
6
och den var nyttig (potatis innehåller bl.a.
C-vitamin och järn). Det finns nästan 3000
olika sorters potatis och idag är potatisen den
vanligaste rotfrukten i hela världen.
Sätt en potatis i kruka: Först måste potatisen
förgro. Fyll krukan till hälften med jord. Lägg
i den förgrodda potatisen – med groddarna
uppåt. Fyll på med jord och vattna lite.
Potatisen behöver mycket utrymme och kan
planteras om när bladen har kommit upp lite.
Då kan den till exempel planteras i en hink,
med hål i botten så att överflödigt vatten kan
rinna ut.
På Skansen kan barnen riva potatis för
att göra potatismjöl. Då får man fram ren
stärkelse från potatisen.
Äpplen
De äpplen som odlas i våra trädgårdar är söta
och goda. Det finns också vilda äppelträd
(vildapel), men de bär frukter som är små och
sura. Vildapeln kom förmodligen till Sverige
redan för 8000 år sedan. Carl von Linné
berättade att bönderna använde vildapel till
mat och dryck. Äpplen kokades med mjölk
till välling eller pressades till cider. Barken
användes till att färga ullen gul.
Äpplet är en viktig symbol i den kristna
konsten. Äpplet symboliserar kunskapens
frukt, som Jesus ofta håller i handen. Äpplets
runda fullkomliga form, en bild för det
sköna, kom att bli en bild för världen. Äpplet
är också en maktsymbol. I Sverige finns
riksäpplet bland riksregalierna som bars vid
högtidliga tillfällen i kungens vänstra hand
som ett tecken på sin regeringsmakt. Äpplen
finns också med i många sagor. Läs vidare i
Pomonas äppelbok.
Det finns fler än 200 kända äpplesorter i vårt
land och även många lokalsorter som inte är
räknade. Några vanliga sorter som växer i
Sverige är t.ex. Transparante Blanche, Aroma,
Cox Pomona och Ingrid Marie. Aroma är
egentligen en korsad äppelsort, den kommer
av Filippa och Ingrid Marie. Man har
befruktat blommor på utvalda träd med goda
egenskaper, med pollen från ett annat bra
äppelträd. På det sättet fick man den prisade
sorten Aroma!

Lärarhandledning › Hos Åkessons på slättgården › Årskurs 1–3 › Hösten 2012
Äpplen innehåller mycket nyttigt: fibrer,
mineralämnen, olika vitaminer men framför
allt C-vitamin.
I äpplets skal sitter det mesta av
C-vitaminet!
Det finns mycket socker i äpplen vilket ger
oss energi men också hål i tänderna.
Kanske kan ni vara med och torka äpplen
på Skansen. Om inte, så kan ni göra det
enkelt själva: Ta ut kärnhuset (enklast med
en kärnuttagare), skär äpplet i tunna skivor,
lägg skivorna på ett galler som får stå varmt
eller häng skivorna uppträdda i en tråd.
Efter en vecka är skivorna torra och sega.
Packa i platspåse eller lägg i en burk och
spara länge. Förr var torkning en vanlig
konserveringsmetod.
det finns fler än 200 kända äPPelsorter i sverige.
Vad kan man göra av äpplen förutom goda
pajer, äppelmos (Bengta i Skånegården gjorde
egen äpplemos) och dricka?
Roligt pyssel som ni kan göra själva: trä upp
äppelkärnor på en tråd till ett halsband. Eller
gör en äppelgumma: skär ut ett ansikte i ett
färskt äpple som sedan får torka ihop så det
ser ut som en gammal gumma!
I Görel Kristina Näslunds bok om
Pomona finns mer pyssel och lekar
och trolleri med äpplen!
Sockerbetor
Socker var länge en lyx som framställdes
av sockerrör, som endast växer i varmare
länder. I mitten av 1700-talet upptäckte man
7
att sockerbetan innehöll en del socker. På
1830-talet började man att odla sockerbetor
i södra Sverige, men odlingen tog fart först
under 1880-talet. Då behövde man inte längre
importera socker. En stor del av de svenska
sockerbetorna odlas idag i Skåne. Biprodukter
används bland annat till kreatursfoder. I
djurfoder är det bra för att hjälpa djuren med
matsmältningen och minska gasbildningen.
Melass är också en biprodukt, av den gör
man jäst.
ett fält med Betor.
Hur gör man då socker av sockerbetor?
Först tvättas betorna och strimlas i små
bitar. Bitarna ska urlakas och behandlas med
kalk och kolsyra och så ska man filtrera och
centrifugera för att skilja sirap och socker
åt. Efter det torkas sockret och paketeras. I
boken om Sveriges landskap – Skåne, visas
denna process i bilder.
Senapsfrön
Senapsfrön fanns i Indien redan för 3000
år sedan, men det var framförallt romarna
som började använda kryddan i mat. Under
medeltiden kom senapen till Sverige och det
var en krydda för rikt folk. Särskilt populär
var den i Skåne under benämningen skånsk
senap. Senapen fick en skjuts under 1950-talet
då man började äta mycket varmkorv från
korvkiosker. Fröna kan vara gula, svarta eller
bruna.
På apotek förr i tiden kunde senap
användas som medicinalväxt.
Skånsk senap innehåller förutom krossade
senapsfrön: farinsocker, vatten, vinäger,

Lärarhandledning › Hos Åkessons på slättgården › Årskurs 1–3 › Hösten 2012
honung, salt, rapsolja och dragon, man kan
också smaksätta med konjak. Ingredienserna
mixas och ska dra något dygn.
Recept på Skånsk senap kan du hitta på
nätet!
Djuren på gården
Understrukna ord i texten nedan visar att
vi har mer information om djuret på vår
webbplats!
Ankor
Tamankan härstammar från gräsanden
som finns över hela norra halvklotet. I
Sverige har det funnits tamankor från
mitten av 1500-talet. Människan använde
tidigt gräsanden som en halvtam ägg- och
köttproducent. Svensk gul anka härstammar
från många olika skånska lantankor och
framavlades på 1900-talet. Rasen blev snabbt
populär, bland annat för att den lägger
mycket ägg.
En anka kan lägga så mycket
som 150–200 ägg om året!
läs mer om gul anka PÅ vÅr weBBPlats.
Mor Bengta som bodde på Skånegården
tjänade egna pengar som hon fick från
försäljning av ankor och ägg. Äggen sålde
hon till en handelsbod, och ankorna sålde
hon i Malmö. Där fick hon ett bättre pris än i
Lund. Fjädrarna använde man i bolstervaren
(kuddarna).
8
Bin
Tambiet härstammar från det vilda honungsbiet
och blev ett husdjur för mellan 3 000–
5 000 år sedan i Europa, främre Asien och
Afrika. Från ett bisamhälle fick man vax till
bla ljus och ca 25 kg och honung.
I Sverige odlas det nordiska biet som är mörkt
i färgen men även italienska bin som är gula.
Det finns ca 270 vilda arter av bin i vårt land,
och de flesta är ensamlevande.
Bin livnär sig på nektar, pollen och honungsdagg
från bladlöss. De hämtar också klibbiga
hartsliknande ämnen från lövträdens knoppar
(propolis) som används för att täta springor i
boet. Nektar ombildas till honung. Bina kan
berätta för andra bin var det finns mycket
nektar genom att flyga i åttor i en speciell
vinkel till solen (bidans). Bin är viktiga
pollinerare och bär kan bli nästan dubbelt så
många och dubbelt så stora intill en bigård.
Samhället består av drottning, arbetare
(honor) och drönare (hanar) och kan vara ca
40 000 individer. Drottningen kan bli upp till
åtta år och lägga ca 150 000 ägg under sina
första två år.
Höns
Ursprunget till våra tamhöns är den vilda
djungelhönan som fortfarande finns i Sydostasien.
Människan har troligen hållit tamhöns
som husdjur så länge hon har varit bofast.
De fanns i varje hushåll och så småningom
utvecklades det olika raser i olika bygder.
Blommehönans tuPP!
Skånsk blommehöna är en av de största
svenska lanthönsstammarna. Liksom många

Lärarhandledning › Hos Åkessons på slättgården › Årskurs 1–3 › Hösten 2012
andra svenska lantraser var blommehönan på
väg att utrotas. På 1970-talet upptäcktes en
sista rest av rasen i den skånska byn Vomb.
Dagens skånska blommehöna härstammar
från tre gårdsflockar i byarna Vomb, Tofta och
Esarp i Skåne.
Se på sidan 13 hur ett ägg och en
kyckling blir till!
Kor
Kor härstammar från uroxen som försvann
från Sverige för ca 8 000 år sedan. Uroxen
levde i Europa och Sydostasien men är tyvärr
utrotad, den sista sköts i Polen 1627. Tama
kor kom till Sverige för ca 6 000 år sedan.
SLB, Svensk Låglandsboskap, är
ursprungligen en ras från Tyskland som kom
till Sverige i mitten på 1800-talet. De bär
horn och är svarta och vita till färgen och i
Skåne var de vanliga på 1920-talet.
en ko av rasen svensk lÅglandsBoskaP.
En vanlig ko kan man tro, men faktum är att
det inte finns många kor kvar av rasen äkta
SLB. Vi har SLB vid vår Skånegård.
Under 1970-talet började man korsa in
Holstein kor för att få bättre juverhälsa och
mer mjölk. Utseendemässigt var de väldigt
lika förutom att SLB har plattare kors och
kortare ben. Det är först på senare tid som
man insett att den ursprungliga SLB rasen
håller på att försvinna pga uppblandningen.
Gris
Linderödssvinen trivs bäst när de får vistas
utomhus, även vintertid. De har behållit sitt
9
naturliga beteende både vid grisning och vid
födosök. Den gamla lantrasen växer betydligt
långsammare än våra nyare gödsvin, men de är
härdiga och duktiga i att söka sin egen mat.
linderödssvinen har fina fläckar!
Våra tamsvin kommer från vildsvinet som
har sitt ursprung i Europa och Sydostasien.
Vildsvinet var ett av de viktigaste bytesdjuren
under jägarkulturerna. Tamsvin har funnits
i Sverige sedan ca 4 500 år, då invandrande
människor tog med dem som husdjur. Svinet
blev ett mycket uppskattad husdjur.
Linderödssvinet har sitt ursprung i det
gamla, svenska skogssvinet, som strövade i
Sydsveriges bok- och ekskogar fram till slutet
av 1800–talet. Rasen höll på att försvinna,
men tillvaratogs 1952 då Skånes Djurpark tog
hand om några brokiga grisar av den gamla
rasen från en gård i Linderöd.
Svinens naturliga sociala
egenskaper har gjort dem lätta att
tämja och att hålla som husdjur.
Gäss
Gåsskötsel är vår äldsta form av fjäderfäskötsel.
Redan under bronsåldern ca 500
f.kr. fanns tamformer av gås som kom från
den vilda grågåsen som man fångade in och
tämjde. Under 1860–talet började man hålla
torgdagar i Malmö som drog till sig mycket
folk, även från Danmark. Det satte fart på
gåshandeln och det blev mode att hålla gäss.
Av gåsen fick man kött, dun och ägg. Gässen
var kvinnornas ansvar och det var ofta
arbetsamt att plocka fjädrarna av en gås. Av
gåsens fjädrar gjorde man skrivdon (pennor)

Lärarhandledning › Hos Åkessons på slättgården › Årskurs 1–3 › Hösten 2012
och man satte styrfjärdrar på pilar. Gåsen är
tung och kan inte flyga. Den vaktar gården,
så gå inte för nära!
11 november firas Martinsdagen, eller
Mårten gås. Dagen firades förr i tiden som en
inledning på den 40 dagar långa fastan som
sträckte sig fram till jul. Traditionen hänger
samman med ett helgon, Martinius eller
senare Martin av Tours.
skÅnegÅs framför vÅr skÅnegÅrd!
Förr trodde man att gåsbajs var
bra mot tandvärk!
Detta och om mycket mer kan man läsa
på vår webbplats, om Skånegåsen och
människan.
Får
Människan började ha fåret som husdjur för
ca 11000 år sedan, och fåret är därmed ett av
våra första husdjur. Den vilda släktingen är
troligen argali och urial (stäppfår).
Från början hade vi får för att få kött, mjölk
och hudar. Så småningom lärde vi oss också
att använda ull. Fåren klipps en gång om året.
Ett får ger ungefär 3 kg ull. Ullen sorterades
och kardades för hand. Sedan kunde man
även spinna garn.
När man gjorde raggsockor
blandades getragg i ullen innan
den kardades. Därför kallas det
för raggsockor!
De raser vi kan se vid vår Skånegård idag är
Leicesterfår och lite längre bort från gården
finns det Gutefår. Hos gutefåren har både
10
tackan (honan) och baggen (hanen) horn.
Ullen är tjock och fälls om man inte klipper
dem. Gutefåret härstammar från det gamla
Gotländska utegångsfåret som har många
likheter med vildfåren. Skansen har bidragit
till att Gutefåret är bevarat.
ett litet lamm av rasen leicesterfÅr.
Leicesterfåret växer snabbt, ullen är vit och
det är en härdig ras. Tackan lammar (får
ungar) på våren. Får har fyra magar precis
som kor och äter samma sorts mat. De
idisslar också som korna.
Gå även och titta på Skansens Åsenfår vid
Fäboden. Jämför likheter och olikheter.
Vill ni pyssla? Bygg en egen
bondgård med skokartonger och
djur av trolldeg!

Lärarhandledning › Hos Åkessons på slättgården › Årskurs 1–3 › Hösten 2012
Ord att slå upp:
• idissla
• harva
• plöja
• foder
• hö
• halm
• gödsel
• spannmål
• skörda
• gro
• hamla
Länkar
www.arla.se • www.lrf.se • www.scan.se
www.wwf.se
Källor
Lilla odlarboken, Catharina Andersson,
Bonnier Carlsén Bokförlag 1998.
Pomonas äppelbok, Görel Kristina Näslund
och Gunilla Hansson, Bonniers junior förlag
AB 1986.
På Skansen. Ett Sverige i miniatyr, Mona Larsson
och Tord Nygren. Rabén & Sjögren 1996.
Skansens hus och gårdar, red. Arne
Biörnstad, Nordiska museet 1980.
Svenska lantraser Håkan Hallander
Bokförlaget Blå ankan1989.
Tidsresan, lärarhandledning Skansen 2000.
Ärtiga bönor och andra ätbara växter.
Fakta-myt-experiment. Gertrud Widerberg
och Ingela Almgren, Alfabeta 1993.
Husdjurens vilda liv, Stefan Casta Staffan
Ullström Opal 1997
Biet som husdjur, Informationsenheten,
lantbruksstyrelsen, Jönköping,1984
Böcker som vi föreslår
Anton i trädgårdslandet, Görel Krisina
Näslund, och Lars Klinting, Bonniers 1988.
Djuren på gården, Sven & Ingegerd
Zetterlund, Zetterlund och Co Bokförlag AB
2000: Om hästar, kor, får, grisar, getter, höns,
gäss, ankor, katter och hundar.
11
Gunilla Ingves Får, Natur och Kultur 1983.
Gunilla Ingves Höns, Natur och Kultur 1982.
Husdjurens vilda liv, Stefan Casta Staffan
Ullström Opal 1997.
Kor, Första fakta, Michael Kolterjahn,
Almqvist & Wiksell 1993.
Sveriges landskap Skåne, Ragnhild Nordén,
Natur och kultur 1991.
Lärarhandledning av Carin Dahlberg,
Kulturhistoriska avdelningen, Boel Recén och Leif
Wicksell, Zoologiska avdelningen. Skansen 2011.
Foton: Marie Andersson, Linda Askelund, Marie
Håkansson, Boel Recén, Stockexchange
Grafisk form: Märta Sundström, Skansen

Lärarhandledning › Hos Åkessons på slättgården › Årskurs 1–3 › Hösten 2012
12

Lärarhandledning › Hos Åkessons på slättgården › Årskurs 1–3 › Hösten 2012
Hur ett ägg och en kyckling blir till!
13
Ill: Carin Dahlberg