BYGGARENS GUIDE - Verivel Oy

Pedersöre 

Kronoby 

BYGGARENS GUIDE 

Nykarleby 

INSTRUKTIONER I KRONOBY, I PEDERSÖRE OCH I NYKARLEBY FÖR DE SOM BYGGER

INNEHÅLL 

För läsaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 

Byggnadsprojekt . . . . . . . . . . . . . . 3 

Byggande om strandområden . . . 4 

Kronoby kommun . . . . . . . . . . . . . 5 

Pedersöre kommun . . . . . . . . . . . 6 

Nykarleby stad . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Ansökan om bygglov . . . . . . . . . . 8 

Avsloppsvatten . . . . . . . . . . . . . . . 

Avloppsvatten/avloppsvattenhantering 

11 

- olika alternativ . . . . . . . . . . . . . . 

Bestämmelser om förebyggande 

16 

brandsäkerhet . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

FÖR LÄSAREN 

När vi nu lever under en period av uppsving efter depressioner, 

har det blivit aktuellt för många familjer att bygga 

ett eget hem. Renoveringen av den gamla bostaden är 

också en krävande uppgift. Målet kan uppnås på många 

olika sätt: ett färdigt hus (nycklarna i handen), som huspaket 

eller genom att bygga med en s.k. arbetsinsats-förverkligare. 

De som går med på att arbeta på en stor ackord 

är vanligtvis inte några yrkesmän från byggnadsbranschen 

eller ens medvetna om kunskaperna och färdigheterna som 

förknippas med arbetet. För att ni ska åstadkomma ett bra 

resultat, bestämde vi att sätta ihop en guidebok med hjälp 

av yrkesmän från branschen. Bestämmelserna för byggandet 

är vida och just skall ändras, så vi koncentrerar oss 

BYGGNADSPROJEKT 

Drömmar/tankar 

* familjens storlek 

* intressen 

* förväntningar för framtiden 

Planerare 

Tomt 

* rent vatten 

* avfallsvatten 

* trafikreglering 

* inköp/utbrytning/lagfart 

* planeringsområde/glesbygd/ 

strandområde 

Byggnaden 

* brandsäkerhet 

* byggmaterial 

* våtutrymmen 

* luftkonditionering 

BYGGUIDE 

Byggnaders energiprestanda . . . 

Värmeisolering av byggnadens 

23 

mantel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 

Byggnadens inomhusklimat . . . . 27 

Tegel som byggnadsmaterial . . . 28 

Tele och antennät . . . . . . . . . . . . . 31 

Hemnätverk / kablering . . . . . . . . 33 

Tidsschema för bygget . . . . . . . . . 

Kostnadsberäkning och 

34 

kostnadsuppföljning . . . . . . . . . . . 36 

Cheklista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 

Betongkonstruktioner . . . . . . . . . . 52 

på dethär området. Vi strävar efter att ge ett kontaktnät för 

småbyggare. 

Den ansvarige arbetsledarens andel är mycket viktig i 

ett lyckat byggnadsprojekt och den måste nämnas i alla 

viktiga byggnadspunkter enligt myndigheternas regler. 

Vi tackar alla som stött vår verksamhet, med vilkas 

sakkunnighet vi hoppas att ert byggnadsarbete lyckas. Ett 

tack också till de olika bransch-experter, som gjort denna 

guidebok möjlig. 

Byggare, kom ihåg att sakkännedom är till nytta också 

vid byggandet. 

Verivel Oy 

* värmesystem 

Ansökan om bygglovan 

* planering 

* ansökan om lov 

* hörande av grannar 

Tidtabell för bygget 

Materialet i denna guide återfinns i kommunernas www.sidor 

Utgivare: Verivel Oy, Karleby, verivel@verivel.fi 

1191-06-09 

Layout: Duograf, Karleby, duograf@kpk.fi 

Tryckeri: Korsholms tryckeri 

Kostnader/finansiering

BYGGANDE OM STRANDOMRÅDEN 

Alla de kommuner, som precenteras i denna guide, ligger 

naturskönt vid rika vattendrag. Under sommarens 

semestertider s.g.s. fördubblas folkmängden i området. Då 

kommunerna gränsar till samma vattenområden har strävan 

varit, att förenhetliga anvisningar och gemensamma 

spelregler beträffande bl.a. kommande byggnadsföreskrifter 

i kommunerna. 

Allmänna principer 

Vid sidan av lagar och byggnadsordningar i kommunerna, 

spelar de vägledande byggnadsplanerna en utomordentligt 

viktig roll. En stor del av stränderna är planerade 

eller håller på att planeras, antingen i delgeneralplaner 

för stränder, eller i mer exakta byggnadsplaner. Rättsverkande, 

gällande planer med sina bestämmelser, väger 

alltid tyngre än byggnadsordningar och övriga allmänna 

föreskrifter/regler/. Upplysningar gällande planer och 

byggnadsbestämmelser (-föreskrifter) ger kommunernas 

byggnadsinspektörer. 

Huvudprincipen när det gäller att bygga vid strand är, 

att ur landskapsmässig, miljömässig, terrängmässig och 

funktionell synpunkt placera byggnaderna lämpligt på 

tomten. I regel bör byggnaderna ligga på minst 30 meters 

avstånd från medelvattnets strandlinje, om inte planen 

föreskriver något annat. Dock är det möjligt, att uppföra en 

mindre strandbastu närmare än detta, likväl inte närmare 

än 15 meter från stranden. Grillskydd (-tak) kan likaså 

placeras närmare men, på minst 10 meters avstånd från 

medelvattnets strandlinje. 

Byggnaden bör uppföras klart ovanom högsta översvämningsnivå. 

Byggnadernas anpassning till omgivningen 

Byggnaderna bör harmoniera med omgivningen. Förhållandena 

i omgivningen, byggnadernas placering på tomten, 

utformning, storlek, material, färgsättning inverkar 

på anpassningen i miljön. 

Byggnaderna borde, särskilt från vattnet sett, uppföras i 

skydd av strandens träd- och buskbestånd. 

Träd- och buskbeståndet samt undervegetationen bör 

bevaras så naturenliga som möjligt. Varken träd- och 

buskarter, eller gräsmattor, som inte passar in i naturmiljö, 

borde anskaffas eller anläggas. Husfasadernas färgsättning 

bör också smälta in i omgivningen. Klara ljusa färger bör 

inte användas då de för starkt framträder i strandlandskap. 

Vit färg till takband, fönster- och dörrlister eller räcken 

bör inte användas. 


Strandzon 

Med strandzon avses en minst 200 meter bred strandremsa 

vid strandområde. Fastän byggplatsen (tomten) inte 

sträcker sig ända till stranden, men hör till strandzonen, 

tillämpas strandbyggnadsbestämmelser för byggande. Att 

bygga på strandzon kräver alltid undantagstillstånd, utom 

när byggplatsen ligger på planerat område. 

Undantagstillstånd 

Om en byggplats vid vattendrag, inte ligger på planerat 

område, skall beviljande av tillstånd klargöras via undantagstillstånd. 

Anhållan om undantagslov lämnas till 

kommunen för utlåtande, varefter det hänskjuts till Pirkanmaan 

ympäristökeskus för avgörande. Är beslutet positivt, 

beviljar kommunens byggnadstillsyningsmyndighet det 

egentliga tillståndet. 

Tomtens storlek och den maximala 

våningsytan 

Storleken på tomten är avgörande för hur många våningskvadratmetrar 

man kan bevilja för byggande på tomten. På 

byggplatsen får endast en bostad uppföras och i anslutning 

till den, bastu och ekonomibyggnader. I kommunernas 

byggnadsordning ingår stadganden om högsta tillåtna 

byggnadsvolym. 

På planerade områden följer man planen och dess bestämmelser. 

Adressnumrering 

Varje byggplats, bör, enligt lag, ha en officiell adress. 

Adressen fastslås i samband med att bygglov beviljas 

– om den inte fastslagits tidigare. Numret på adressen 

placeras synligt där där tomterna möts, på husvägg eller 

annan lämplig plats. Numreringen vägleder bl.a. bilförare 

av utryckningsfordon, vid alarm.

KRONOBY KOMMUN 

Byggnadsinspektion 

Adress: Södra Terjärvvägen 8, 68700 Terjärv 

Telefon: 06-8343 540 

Telefax: 06-8343 250 

Öppet: 8.00 - 16.00 

Byggnadsinspektör Greger Särs, 8343 541, 0500-269 746 

greger.sars@kronoby.fi 

• rådgivning 

• byggnadslov, åtgärdstillstånd mm. 

• utpålningar, syner 

Kanslist Gunlis Österlund, 8343 540 

gunlis.osterlund@kronoby.fi 

• blanketter 

• mottagning av ansökningar mm. 

Räddningsverket 

Adress: Säbråvägen 2, 68500 Kronoby 

Telefon: 8343 000 

Telefax: 8343 500 

Räddningschef Sven-Erik Lindvall, 

8343 530, 0400-369 741 

sven-erik.lindvall@kokkola.fi 

• brandteknisk rådgivning 

Tekniska kansliet 

Adress: Säbråvägen 2, 68500 Kronoby 

Tel: 8343 000 

Fax: 8343 500 

Öppet: kl. 8.00 - 16.00 

Teknisk direktör Tage Torrkulla, 8343 501, 

050-5569 276 

tage.torrkulla@kronoby.fi 

• tomtfrågor 

• vägar 

• vatten och avlopp 

Kanslister 8343 502, 8343 505 

Mätningstekniker Dan Stenlund, 8343 506, 

050-5624 924 

dan.stenlund@kronoby.fi 

• reservering och försäljning av tomter 

• planläggningsfrågor 

• utpålning 

Kronoby byggplaneområde, kommundel 

Vatten och avloppsanslutning: Kronoby Vatten och 

Avlopp Ab 

• kansli 8343 550 

• serviceman Mikael Viklöv, 8343 551, 050-3845 475 


Nedervetil byggplaneområde, kommundel 

Vattenanslutning: Nedervetil vattenandelslag 

• kansli 8648 521 

• ansvarig skötare Jan Sjölund, 0400-766 013 

Avloppsanslutning: Se Kronoby Vatten och Avlopp Ab 

Terjärv byggplaneområde, kommundel 

Vatten och avloppsanslutning: Ab Terjärv Vatten 

och Avlopp 

• Vd Clas-Eirik Slotte, 8675 233 

Miljö- och hälsoskyddskansliet 

• Behandling av avloppsvatten på glesbygden 

• Miljötillstånd 

• Ventilation 

Hälsoinspektör 

Andreas Smeds 

Adress: Kommungården, Säbråvägen 2, 

68500 Kronoby 

Tel: 8343 528, 0500-663 374 

Fax: 8343 200 

e-post andreas.smeds@kronoby.fi 

Miljövårdssekreterare Karin Björkgård 

Adress: Kommungården, Säbråvägen 2, 

68500 Kronoby 

Tel: 8343 526, 050-3435 808 

Fax: 8343 200 

e-post: karin.bjorkgard@kronoby.fi 

MILJÖ / KRONOBY 

Avloppsvatten 

På planerade områden är det kommunens skyldighet 

att bygga avloppsnät för avloppsvatten. På glesbygden 

måste fastighetsinnehavaren själv ordna behandlingen av 

avloppsvatten på ett av kommunens myndigheter godkänt 

sätt, i enlighet med statsrådets förordning om behandling 

av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens 

avloppsnät (542/2003). 

. 

Miljötillstånd 

Tillstånd krävs för verksamhet som medför risk för förorening 

av miljön (miljötillstånd). I 28 § miljöskyddslagen 

(86/2000) och 1 § miljöskyddsförordningen (169/2000) 

stadgas vilka verksamheter som kräver miljötillstånd. 

VVS 

Ventilationslösningarna har stor betydelse för trevnaden, 

hälsan och energiförbrukningen. Bostäder och andra 

vistelseutrymmen bör förses med till- och frånluftsventilation, 

helst med värmeåtervinning. Luftmängderna bör 

inställas av fackman.

PEDERSÖRE KOMMUN 

Byggnadstillsynsbyrån 

Adress: Skrufvilagatan 2, 68910 Bennäs 

PB 1, 68911 Bennäs 

Telefon: 7850 111, Telefax: 7850 222 

Byrån är öppen 

månd. kl 8.00-17.00 under tiden jan-maj och sept-dec 

tisd-torsd. kl 8.00-16.00 — ” — 

fred. kl 8.00-15.00 — ” — 

månd.-fred. kl 8.00-15.00 juni-augusti 

Byggnadsinspektör Guy Björkgren, 7850 150, 

050-5315 711 

* Rådgivning 

* Byggnadslov, undantagslov 

* Syner 

* Marktäkter 

Biträdande byggnadsinspektör Max Sågfors, 

7850 151, 050-5625 703 

* Rådgivning 

* Syner, utpålningar 

* Marktäkter 

Kanslist Majvor Wärnå, 7850 154 

* Blanketter 

* Mottagning av ansökningshandlingar 

Reparationskonsulent Johan Värnström, 

7850 158, 050 5625 708 

* Reparationsunderstöd 

Planläggningsavdelningen och mätning/fastigheter 



Telefon: 06-7850 111, Telefax: 06-7850 222 

Planläggare Yvonne Liljedahl-Lund, 

7850 324, 050-5545 725 

*Kommunens markplanering 

* Köpebrev 

Mätningstekniker Tage Back, 7850 325, 050-5625 711 

* Utpålningar, planeområden 

* Kartor och utdrag 

Kanslist Carola Hermansson-Biström, 7850 326 

* Lediga tomter 

* Arrrendekontrakt 

Österbottens Räddningsverk/Pedersöre enhet 

Adress: Brandvägen 1 

68910 Bennäs 


Kretsbrandchef Ole Wik, 3251 442, 0500-260 177 

*Brandteknisk rådgivning 

Brandinspektör Per-Ole Häggman, 

7850 468, 040-5057 112 

*Brandteknisk rådgivning 

Miljövård 



Miljövårdssekreterare Sonja Sundqvist-Pellinen 

7850 163, 050-3260 736 

*Avlopp (glesbygd) 

MILJÖ / PEDERSÖRE 

Principer för behandling av avloppsvatten 

Allmänt 

Byggnadsinspektionen i Pedersöre inbegär miljövårdssekreterarens 

utlåtande angående behandling av avloppsvatten 

från bostadshus utanför kommunalt avloppsnät. 

Behandling av avloppsvatten från bostadshus utanför 

kommunalt avloppsnät faller dels under stadgande i miljöskyddslagen 

och dels under stadgande i vattenlagen. Ifall 

avloppsvatten kan förorsaka förorening av vatten i dike eller 

vattendrag förutsätter vattenlagen ett tillståndsbeslut antingen 

från miljövårdsnämnden eller miljötillståndsverket 

Principer för behandling av avloppsvatten i Pedersöre 

kommun 

På basen av vattenlagens och miljöskyddslagens stadgande 

och miljövårdsnämndens principbeslut gäller följande 

regler för anläggning av avlopp från enskilda småhus 

utanför byggnadsplanerat område: 

Avloppsvatten från egnahemshus eller WC-avlopssvatten 

från fritidsbostad, vilken ligger närmare än 50 m från 

vattendrag (hav, sjö, å eller större bäck) eller på viktiga 

grundvattenområden = (vattenbrunnar i närheten) bör 

ledas till sluten avloppsbehållare. 

I övriga fall får avloppsvattnet ledas ut i terrängen på 

egen mark eller genom överenskommelse med berörda 

markägare. Avloppsvattnet måste ledas via sedimenteringsbrunnar 

(sk. Trekammarbrunnar) och markbädd, 

minireningsverk elle motsvarande behandling. En närmare 

beskrivning av principerna för avloppsvattenbehandling 

bifogas till ansökan om bygglov. 

Före sökande av bygglov eller anläggande av avlopp bör 

miljövårdssekreterarens utlåtande inhämtas. Till anhållan 

om utlåtande bör bifogas utredning över hur behandlingen 

av avloppet planerats samt situationsplan över var 

avloppsbrunnar, markbädd eller annan behandling av avloppsvattnet 

kommer att ske. Ifall man av vägande skäl vill 

avvika från pinciperna i miljövårdssekreterarens utlåtande 

måste miljövårdsnämndens godkännande inhämtas.

NYKARLEBY STAD 

Byggnadsinspektionen 

Adress: Nygårdsvägen 5, 66900 Nykarleby 

Telefon: 06-7856 111*, telefax: 06-7856 220 

Byrån öppen mån-fre kl 8.00 - 16.00 

Kanslist Viveka Nilsson, 7856 213 

Kanslist Jaana Sund, 7856202 

• Blanketter 

• Mottagning av ansökningshandlingar 

Byggnadsinspektör Boris Nyman, 7856 215, 044- 

7219020 

• Rådgivning 

• Byggnadslov, undantag, 

(områden i behov av planering) 

• Syner 

Biträdande byggnadsinspektör 

Olav Sundkvist, 7856 214, 044-7219019 

• Rådgivning 

• Syner, utpålningar (glesbygd) 

• Bostadslån, reparationsunderstöd 

Planläggning och mätning/fastigheter 


Telefon: 06-7856 111*, telefax: 7856 220 

Ritare Ann-Mari Björkman, 7856 212 (måndag-onsdag) 

• Kartor och utdrag 

• Lediga småhustomter 

Trädgårdsmästare 

7856 209, 044-7219016 

• Trädfällning på tomter 

Lantmäteriingenjör Ann-Catrine Blomqvist, 

7856 211, 044-7219018 

• Utpålningar, detaljplaneområden 

• Fastighetsförrättningar (detaljplaneområden) 

Stadsgeodet Tom Johansson, 

7856 210, 044-7219017 

• Lediga tomter 

• Köpebrev, arrendekontrakt 

• Fastighetsförrättningar (detaljplaneområden) 

• Rådgivning /planläggningsärenden, 

(områden i behov av planering) 


Miljövård 


Telefax: 7856 249 

Miljövårdssekreterare Mathias Backman, 

7856 216, 044-7219021 

• Avlopp (glesbygd) 

• Miljötillstånd 

Hälsoinspektör 

7856 207, 044-7219015 

Miljö-och hälsoinspektör 

7856 208, 044-7219014 

• Avlopp (glesbygd) 

Brand- och räddningsverket 

Adress: Norra Munsalavägen 5, 66900 Nykarleby 

Brandchef Gunnar Backlund, 7856 280, 0400-663 690 

• Brandteknisk rådgivning 

Nykarleby kraftverk 

Adress: Kvarnvägen 20, 66900 Nykarleby 

Telefon: 06-7856 111*, telefax: 7856 299 

Driftsledare Ben Ingman, 7856 221, 050-5947 837 

• Vatten och avlopp 

Tekniker Rainer Johnson, 7856 253, 050-5939 101 

• Eldistribution 

Jeppo Kraft Andelslag 

Adress: Kiitolavägen, 66850 Jeppo 

Tel: 06-7888700 

Kontaktperson Kurt Stenvall 

• Eldistribution, Jeppo-området 

Esse Elektro-Kraft Ab 

Adress: 68820 Esse 

Tel: 06-7662 068 

Kontaktperson Holger Hemming, 

• Eldisrtibution, Markby-området

ANSÖKAN OM BYGGLOV 

Ansökan om bygglov/åtgärdstillstånd 

Bygglov/åtgärdstillstånd skall sökas i god tid före byggnadsarbetet 

påbörjande (cirka 2 månader). Ansökan 

skall inlämnas till kommunens byggnadstillsynsbyrå. 

Bygglovet/tillståndet beviljas beroende på kommun av 

miljönämnden, byggnadsnämnden eller byggnadsinspektören. 

Ansökningsblankett jämte bilage blanketter fås från 

byggnadstillsynsbyrån. 

I vissa fall kan beviljandet av bygglov förutsätta beslut 

i frågan om området är i behov av planering (MBL 137§) 

eller beslut om beviljande av undantag (MBL 171-174§) 

eller miljötillstånd enligt miljöskyddslagen. I dessa fall får 

den sökande blanketter och instruktioner gällande fallet. 

1. Bygglovsansökan skall i fyllas till alla delar, undertecknas 

(i fall lagfarten är i båda makarnas namn skall 

båda underteckna) och ansökan bifogas med följande 

handlingar: 

2. Utredning om byggnadsplatsens besittningsrätt/ 

äganderätt 

* utdrag ur lagfarts protokoll eller 

* köpebrev och kvitto över tomtens betalning eller 

* arendekontrakt 

3. Karta över var tomten eller byggnadsplatsen 

befinner sig 

• utdrag ur stadsplan 

• utdrag ur grundkarta i fall tomten befinner sig utanför 

stadsplaneområde ( skala t.x. 1:10 000) kartor fås från 

tekniska-avdelningen och de faktureras i samband med 

bygglovet (växlar beroende på kommun). 

4. Hörande av granne 

Utredning över hörande av grannar i bygglovs/åtgärds 

tillståndsfrågor(MBL 133.1§ och 65.3§) i fall de inte av 

bygglovs myndighet anses onödigt. Om anhängig görande 

av bygglovs ansökan bör underrättas grannarna i fall detta 

inte med beaktande av projektets ringa betydelse eller läge 

eller planens innehåll är uppenbart onödigt med tanke på 

grannens intresse. 

Med granne avses ägaren eller innehavaren av en fastighet 

eller ett annat område som ligger invid eller mittemot. 

På byggnadsplatsen skall på lämpligsätt tillkännages att 

ärendet är annhängigt. 

Grannes hörande sker i princip på tre sätt: 

1. Anhängiggörande av bygglovsansökan underrättas på 

myndighetens eller sökandens omsorg. 

2. Meddelande om anhängiggörande uppsätts på byggnadsplatsen. 

3. På byggnadsplatsen förättas syn. 

Underättande om anhängiggörande är huvudregel, i fall 

inte projektet är avringa betydelse.Et egnahemshus är i 


detta hänseende inte av ringa betydelse i första hand är 

det önskvärt, att byggaren själv sköter om hörandet, för att 

smidiggöra bygglovs behandlingen och sättet är samtidigt 

ett bra sätt att hålla kontakt med blivande grannar. 

Byggaren sköter om meddelandet på byggnadsplatsen. 

Förättande av syn på byggnadsplatsen beror på om det 

av projektets art är skäl att närmare utreda hur byggnaden 

passar in i miljön, bedömma konsekvenserna av byggandet 

och höra grannarnas synpunkter. 

5. Huvudritningar inlämnas i tre exemplar 

Huvudritningarna skall vara uppgjorda av kompetent 

planerare och undertecknade av denne. Situationsplan, 

bottenplaner, skärningar och fasadritningar bör vara 

uppgjorda enligt Finlands byggbestämmelse samling A2, 

varvid av dessa bör bl.a. framkomma: 

• de på tomnten befintliga byggnadernas, som skall byggas 

och rivas våningsytor, lägenhetsytor och volymer. 

• i situationsplanen bör framkomma tomtens höjdskillnader 

och avledandet av ytvatten 

• typritningar av konstruktionerna över vägg-, bottenbjälklags- 

och övrebjälklags konstruktioner. 

• byggnadens uppvärmnings och ventilations sätt 

• rummens användnings ändamål 

• brandteknisk sektionering 

Ritningarna skall vara kopierade på arkiverings dugligt 

papper, vikta och försedda med ryggslitsar (beroende på 

kommun). 

Till ansökan om åtgärdstillstånd och anmälan om åtgärd 

skall bifogas samma handlingar som i bygglovsärende. 

6. Kompetenskrav på projekterare MBF 48§ 

Den som utarbetar en projektbeskrivning och en specialbeskrivning 

skall ha för projekterings uppgiften lämpligt 

högskole-examen inom byggnadsbranchen eller tidigare 

yrkesutbilning på högre nivå inom byggnadsbranchen eller 

motsvarande tidigare examen samt tillräklig erfarenhet 

inom i frågavarande projekterings område. För projektering 

av egnahemshus anses vanligtvis en byggmästare 

ha kompetens. Projekterare av mindre eller i tekniskt 

hänseende sedvanliga byggnader eller tekniska system 

kan inom ramen för sin erfarenhet också vara en person 

som inom studielinjen för husbyggnad eller i frågavarande 

specialområde har avlagt tekniker examen eller motsvarande 

tidigare examen. 

7. Huvudprojekterarens förbindelse 

Till ansökan om bygglov skall bifogas utredning i vilken 

huvudprojekteraren förbinder sig att åtaga uppgiften. 

Huvudprojekterare är en person som ansvar för utformningen 

som helhet och dess kvalitet och som ser till 

att projektbeskrivning och specialbeskrivningar utgör

en helhet som uppfyller de krav som ställs på den (MBL 

120§). 

8. Ansvarig arbetsledare ansökan/anmälan 

Ansvarig arbetsledare är en person som leder byggnadsarbetet 

samt ser till, att det utförs i enlighet med 

bestämmelserna och föreskrifterna om byggande samt de 

beviljade tillståndet och god byggnadsed och är ansvarigför 

arbetet och dess kvalitet. Personens kompetens krav 

betäms i förordningen och Finlands byggbestämmelse 

samling. Den ansvarige arbetsledaren för ett egnahemshus 

och en större produktionsbyggnad för jordbruks ändamål 

eller för ett mera betydande projekt skall ha minst byggmästares 

skolning. I mindre projekt kan den ansvarige 

arbetsledaren vara en erfaren byggnadsyrkesman. Den 

ansvarige arbetsledaren godkäns av kommunens byggnadstillsynsmyndighet. 

I de flesta fall skall den ansvarigearbetsledaren 

godkännas i samband med bygglovets 

behandling. När den ansvarige arbets ledaren har godkäns 

skickas åt honom bygglovet och en blankett för hållande 

av granskningshandling. Vid det inledande mötet kan 

bestämmas de granskningar som bör hållas under byggnadstiden. 

9. Ledande av avloppsvatten 

En utredning över ledande av avloppsvatten skall göras 

till den myndighet som i kommunen ansvarar för vattenskydd. 

Saken berör de projekt som inte ansluts till kommunalt 

avloppsnät, men till vilket byggs avlopp. 

10. Befolkningsregistercentralens 

anmälningsblankett 

Anmälan göres på bilaga RH 1. I fall till projektet ingår 

minst 2 lägenheter ifylles också blankett RH 2. Blanketterna 

bifogas bygglovsansökan alltid när det är fråga om 

en byggnad. 

11. Övriga bilagor 

I samband med ansökan om bygglov kan också andra 

handlingar infordas, t.ex. 

* anslutningslov till allmän väg 

* grannens medtycke till byggande intill rå 

Om anslutning till vatten-och avlopps-,fjärrvärme-, 

telefon-och TV-kabelnät bör vederbörande verk kontaktas 

i god tid. 

Ansökan/anmälan om Fva arbetsledare (ansvarig arbetsledare 

för fastighetens vatten-och avlopp) bör godkännas 

före arbetets påbörjande. Byggnadstillsynsmyndighets 

anvisningar åt den som beviljats bygglov och ansvarigarbetsledare 

fås från byggnadstillsynsbyrån. 

1. Bygglovets giltighetstid 

Bygglovet är i kraft beträffande arbetets påbörjande i 3 

år och betäffande färdiställande 5 år, i fall det inte på grund 

av skild ansökan har förlängts. Annat tillstånd eller anmälan 

i byggärende i kraft 3 år. Slutgarnskning bör beställas 


i så god tid, att det kan urföras inom lovets giltighetstid 

speciellt bör beaktas, att slutgranskning bör hållas fast en 

byggnaden skulle har godkänts för i bruktakande i särskild 

syneförrättning 

2. Bygglovsvilkor 

Granska bygglovet och ta i beaktande, att däri bestämda 

villkor bör fyllas i enlighet med tillståndet och att de i 

tillståndet fastställda ritningarna följes. Eventuella ändringsritningar 

bör godkännas hos byggnadstillsynen för 

utförande. 

3. Förutsättningar för påbörjande 

av byggnadsarbete 

3.1 Bygglovets giltighet 

I beslut av byggnadsinspektör bör rättelseyrkan göras 

inom 14 dagar från beslutets delgivande och bertäffande 

byggnadsnämnds beslut är besvärstiden 30 dagar från 

beslutets delgivande. Tidpunkter för delgivande framgår i 

bygglovsbeslutet. I fall inte besvär inlämnats blir bygglovet 

lagligt och byggnadsarbetet kan påbörjas. 

3.2 Åtgärder före byggnadsarbetet påbörjande 

Byggnadsarbetet anses har påbörjats när grunderna är 

gjutna eller monterade. När byggnadslovs ansökan har 

inlämnats till kommunen och grannarna hörts, kan fällande 

av träd påbörjas och ytjorden avlägnas, i fall byggnadsinspektören 

ger sitt samtycke. 

3.3 Inledande möte MBF 74§ 

För att omsorgsplikten som bestäms i bygglovet skall 

fyllas bör inledande möte ordnas före byggnadsarbetet 

påbörjande. Den som påbörjar ett byggnadsprojekt skall 

överenskomma med byggnadstillsynsmyndighet om det 

inledande mötets tidpunkt och sammankalla till inledande 

möte före byggnadsarbetets påbörjande. I det inledande 

mötet bör delta åtminstone den som inleder ett byggnadsprojekt 

eller hans representant, byggnadens huvudprojektör 

samt ansvariga arbetsledaren. 

Vid det inledande mötet konstateras och antecknas i protokollet 

de vilkor som stipulerats i bygglovet, de centrala 

parterna i projekteringen och byggnadsarbetet, vem som 

svarar för respektiva byggnadsskede, vem som inspekterar 

olika arbetsskeden samt övriga utredningar och åtgärder 

som behövs med på tanke kvaliten och byggandet. 

På basis av det inledande mötet överväger byggnadstillsynsmyndigheten 

om det behövs en separat utredning 

om ågärderna för att säkra kvaliteten (kvalitetsäkringsutredning). 

3.4 Utmärkning av byggnadens plats 

Före påbörjande av ett nybyggnadsarbete skall byggnadsinspektionen 

eller mätningsavdelningen utmärka 

byggnadsplatsen i enlighet med fastställda ritningar samt 

på stads-planeområde också höjdläget.

Denna utmärkning skall beställas från mätningsavdelningen 

i god före arbetets påbörjande. 

3.5 De i byggnasarbetet deltagande arbetsledarnas 

uppgifter 

Ansvarig arbetsledare på byggnadsarbete: 

Den ansvarige arbetsledare bör se till, att anmälan om 

arbetets påbörjande görs till byggnadstillsynsmyndighet, 

att byggnadsarbetet utförs i enlighet med bygglovet och 

att därvid åtföljes bestämmelser och föreskrifter om byggande 

iakttas. Att åtgärder som behövs med anledning 

av uppdagade brister vidtas under byggnadsarbete, att 

sådana syneförättningar som föreskrivs i tillståndet begärs 

i tillräckligt god tid och att ispektioner och åtgärder 

som fastlagits vid det inledande mötet utförs i ändamåls 

enliga arbetsskeden, att godkända ritningar och nödvändiga 

specialritningar, ett uppdaterat inspektionsprotokoll 

för bygget eventuella testresultalt samt andr nödvändiga 

handlingar finns på byggarbetslpatsen. 

FVA-arbetsledare: 

Vid utförande av fastighetens vatten och avloppsanläggningar 

bör arbetena ledas och övervakas av FVAarbetsledare. 

FVA-arbetsledare svarar för, att planerna och givna 

föreskrifter följes och likaså av kommunen angivna direktiv 

följes. FVA-arbetsledaren bör vara närvarande vid 

granskningar som gäller FVA-arbeten i fall tillsynsmyndighet 

så fordrar. 

3.6 Vid byggnadsarbete erforderliga specialplaner 

Konstruktions ritningar 

I fall i bygglovet förutsättes konstruktionsritningar 

bör dessa konstruktions-och specialritningar inlämnas 

till byggnadsinspektören före påbörjandet av nämnda 

arbete. 

VVS-planer 

I fall i fastigheten bygges vatten- och avloppsanläggningar 

skall för dessa uppgöras planer i enlighet med 

Finlands byggbestämmelse samling del D1. Ventilation- 

och energi planer skall motsvarande utföras enligt D2 

och D3. 

4. Byggnadstida myndighets inspektioner 

4.1 Inspektioner 

Syneförättningar som skall utföras är grundbottensyn, 

konstruktionens syn samt värme-, vatten- ventilations syn. 

Ett bygge kan tas i bruk först när det är vid syneförättning 

godkänts för i bruttagande eller slutgranskats. 

4.2 Slutgranskning 

Slutgranskning begärs av byggnadsinspektören när 

byggnaden är färdig, dock senast före utgången av byggnadslovets 

giltighetstid. Vid denna slutgranskning skall 

alla i tillståndsbeslutet fordrade syner och inspektioner 

vara utförda. Även alla tillståndsvilkor bör var fyllda före 

byggnadens i bruktagande. 

0 


5. Information till skattemyndigheterna 

Fastighetsutredning (blank 3) bör inlämnas till skattebyrån 

i samband med deklarering, i fall byggnadens 

uppgifter har ändrats sedan föregående år, t.ex. byggnaden 

har färdigställts under skatteåret eller byggnaden är under 

uppförande vid skatteårets utgång. Dessutom bör inlämnas 

anmälan i vilket framgår färdighets graden av ett bygge 

under uppförande. 

6. Uppevarande av handlingar 

Alla till byggandet hänförande tillståndsbeslut, fastställda 

och godkända byggnadsritningar, inspektionsprotokoll 

och övriga handlingar bör uppbevaras omsorgsfullt och 

vid behov företes granskande myndighet. 

I fall eventuellt egobyte sker bör dessa dokument överlämnas 

till den nya ägaren, som vid behov bör förete dessa 

för myndighet. 

ANSLUTNING TILL VATTEN- OCH AVLOPPSNÄT 

Vattenverket och den som skall ansluta sin fastighet 

till vatten-och avloppsnät uppgör skrifligt avtal därom. 

Anslutnings avtal görs i allmänhet före påbörjande av 

byggnadsarbete, dock senast före anslutandet av vattenoch 

avloppsledningar. VVS-planerna bifogas anslutningsavtalet. 

Anslutnings avgifterna bestäms av kommunens fullmäktige. 

Vattenverket kan dessutom uppbära avgift för 

de förnödenheter som vattenverket levererat och för de 

utförda arbetstimmarna enligt av Tekniska nämnden fastställda 

debiterings avgifter. 

Den som skall ansluta sin fastighet kan låta utföra grävning 

av tomtledningar av entreprenör, men själva anslutningen 

till nätet utförs av vattenverket. Övervakningen av 

tomtledningarnas byggande utförs av FVA-arbetsledaren. 

Vattenmätaren levereras alltid av vattenverket. 

Till avloppsledning får ej anslutas dränerings- eller 

regnvatten, utan de bör avledas till skillt regnvattennät 

ifall sådan finns eller i naturen.

AVLOPPSVATTEN 

I frågor rörande avfallsvatten, kontakta kommunens byggnadsinspektör före du påbörjar arbetet. 

Stadsrådets förordning 437 Markanvändnings- och 

byggnadsförordningen given 22.6.2005. 

För att förnya avloppsvattensystem krävs åtgärdstillstånd. 

Finlands författningssamling 

AKTUELLT ANGÅENDE BEHANDLING AV 

AVLOPPSVATTEN PÅ GLESBYGDSOMRÅDEN 

Avfallsvatten i glesbyggds- och fritidsboningsområderna 

är vattendragens stora fosforbelastare. Avfallsvattnets 

bristfälliga behandling orsakar övergöddning och försämrar 

tillståndet i mindre vattendrag, eller kan orsaka 

föroreningar i grundvattnet. 

I början av år 2004 trädde i kraft stadsrådets förordning 

angående behandling av avloppsvatten på glesbygdsområden 

i kraft. Med denna förordning stipulerade man 

noggrannare bestämmelser angående kravet för att rena 

fastigheters avloppsvatten enligt miljöskyddslagens 103 

§. Förordningen gäller alla fastigheter som befinner sig 

utanför nätverket för avloppsvatten. I förordningen definieras 

minimikraven för utsläpp av avloppsvatten angående 

organisk materia, fosfor och kväve. Förordningen 

omfattar även planering, användning och service av behandlingsenheten 

för avloppsvattnet. Målet är att minska 

utsläppen från hushållsavloppsvatten och att minska en 

förorening av miljön. 

Bestämmelserna angående behandling av avloppsvatten 

omfattar omedelbart både nybyggen samt sådana 

fastigheter i vilka man gör byggnads- eller andra arbeten 

som förutsätter bygglov eller åtgärdstillstånd. Man bör 

uppgöra en plan för insamling, behandling och avledande 

av hushållsavloppsvatten, som bör bifogas till ansökan för 

bygglov eller åtgärdstillstånd. 

Största delen av avloppsvattens behandlingsapparatur 

på bestående glesbygdsområden kräver en effektivering 

på grund av utrustningens otillräckliga kapacitet. Avloppsvattensystemen 

för gamla fastigheter bör restaureras 

stadgenligt före 31.12.2013. (Ifall ett efterföljande av förordningen 

är t.ex ur kostnadssynpunkt orimligt, kan man 

under övergångstiden ansöka om en 4 års tilläggstid av 

kommunens miljövårdsmyndighet. Fastighetsinnehavaren 

bör göra en utredning över avloppsvattenapparaturen samt 

skötselanvisningar för dem. Bostadsfastigheterna borde i 

första hand anslutas till avloppsnätverk i fall anslutning är 

möjligt och kostnaderna rimliga. En avloppsnätverks- och 

reningsanläggning som är gemensam för flera fastigheter 

är också ett alternativ som man bör överväga. Olika 

alternativa avloppsbehandlings- alternativ för enskilda 

fastigheter är bl.a. minireningsverk eller en rätt planerad 

behandlingsenhet i marken så som markbädd eller infiltrationsanläggning. 

En sluten avloppsvattentank är inte 


en behandlingsmetod utan ett sätt att mellanlagra. Den är 

närmast en lösning för specialavfall på grund av de höga 

tömningskostnaderna. Med en komposterande toalett kan 

man ta till vara värdefulla näringsämnen och minska t.ex. 

den belastning som markbehandlingen förorsakar. 

KÄLLOR /TILLÄGGSUPPGIFTER: 

• Suomen ympäristökeskus, Haja-asutuksen jätevedet. 

http://www.ymparisto.fi/hajajatevesi 

• 542/2003 Valtioneuvoston asetus talousjätevesien käsittelystä 

viemäriverkostojen ulkopuolisilla alueilla http:// 

www.finlex.fi 

• Ympäristöministeriö, Ympäristöministeriön muistio 

6.6.2003: Valtioneuvoston asetus talousjätevesien käsittelystä 

viemäriverkostojen ulkopuolisilla alueilla (pdf 

–tiedosto) 

www.ymparisto.fi ➛ympäristönsuojelu ➛ vesiensuojelu 

➛ haja-asutuksen vesiensuojelu ➛ perustelumuistio 

• Kuntaliitto, Haja-asutuksen jätevesihuolto ja kunnat. 

(pdf –tiedosto) 

www.kunnat.net ➛ toimialat: yhdyskunta, tekniikka ja 

ympäristö ➛ vesihuolto ➛ haja-asutuksen jätevedet ➛ 

haja-asutuksen jätevedet ja kunnat –hanke ➛ haja-asutuksen 

jätevesihuolto ja kunnat 

MILJÖCENTRALERNAS BIDRAG FÖR BEHAND- 

LING AV AVLOPPSVATTEN OCH VATTENSKYDD 

Till på glesbyggdområden belägna fastigheters gemensamma 

avloppsvattensbehandling och vattensammanslutningarnas 

verksamhet kan sökas bidrag från Västra Finlands 

Miljöcentral. Ansökningstiden är kontinuerlig. Arbeten 

som erhåller bidrag är vattentjänstanläggningar utanför 

fastigheten dvs. brunnar, vattenledningar, pumpar, vattenbehandlingsapparatur, 

kloak samt behandlingsutrustning 

för avloppsvatten. Bidraget är prövningsbaserat och man 

det beviljas endast 30 % av godkända kostnader. 

STATENS BOSTADSFOND: 

BIDRAG FÖR ATT FÖRBÄTTRA DET FASTIGHETSVISA 

HUSHÅLLS- ELLER AVLOPPSVATTENSYSTEMET 

För att förbättra avloppsvattensystemet för bostadsfastigheter 

på glesbygdsområde kan man erhålla bidrag. Det 

beviljade bidraget är maximalt 35 % av godkända kostnader. 

Bidraget kan beviljas för bebyggande av avlopp 

samt behandlingsystem för vatten och avfall, samt för 

anslutning till ett gemensamt avlopp. Ansökningstiden är 

på våren och ansökningarna inlämnas till kommunen. 

SKATTFÖRVALTNINGEN: 

HUSHÅLLSAVDRAG 

Ett reparationsarbete för ett avloppsvattensystem för en

fast- eller fritidsbostad i eget bruk kan avdras i inkomstbeskattningen 

som hushållsavdrag. 

TIDTABELLEN FÖR FÖRORDNINGEN 

ANGÅENDE HUSHÅLLSAVLOPPSVATTEN 

GAMLA FASTIGHETER: 

• fastigheterna bör ha bruks- och serviceanvisning för 

nuvarande avloppsvattensystemet. 

• förverkligande: avloppsvattensystemet bör renoveras 

så att den uppfyller förordningens krav inom loppet av 

år 2013 (tilläggstid kan erhållas i specialfall) 

NYBYGGEN OCH RENOVERINGSBYGGANDE: 

• förverkligande: förordningens krav genast i kraft 

• avloppsvattenplan som bilaga till ansökan av bygglov 

eller åtgärdstillstånd 

• fastigheterna bör ha bruks- och serviceanvisningar för 

nuvarande avloppsvattensystemet. 

OBS! FASTIGHETENS ÄGARE ANSVARAR FÖR 

ATT AVFALLSVATTENSYSTEMET FUNGERAR 

ANVISNINGAR 

Kontakta kommunens byggnadsövervaknings- och 

miljöskyddsbyråer för att utreda kommunala krav 

• byggnadsordningen 

• miljöskyddsbestämmelser 

• planeringssituation, grundvatten- och strandområden 

• utvecklingsplanen för vattenvården 

• beställande av en plan 

• bygglov eller åtgärdstillstånd 

• anbud om offerter för system och byggarbeten 

• dimensionering 

• pris för system 

• pris för tilläggsdelar och jordmassor 

• brukskostnader 

• behov av service och kraven för uträttande av service 

• systemets funktionssäkerhet och livslängd 

• uppfyllning av förordningens krav samt garantin! 

• pris för installationsarbetet 

• installationsarbetets kvalitet! 

• sökande av bidrag före förverkligande! 

• förverkligande 

SLAMAVSKILJARE 

• förbehandling för den egentliga behandlingen av avloppsvatten 

• avskiljer och lagrar fasta partiklar från avloppsvattnen, 

så att de inte täpper till och belastar det egentliga behandlingssystemet 

• t. ex. byggt på plats av betongringar eller fabrikstillverkad 

plastcistern 

Krav på slamavskiljare: 

• tät 

• regn- eller dräneringsvatten får ej ledas till slamavskiljaren 


• ventilation draget till byggnadens tak 

• T-grenar 

• är lättillgänglig med tanke på tömning 

• tredelad ifall WC-vatten inkluderas 

• tvådelad tillräcklig för enbart tvättvatten 

• bör tömmas tillräckligt ofta, 1-2 gånger per år 

Anvisningar för väljande av behandlingsmetod 

för avloppsvatten 

När du planerar ett nytt eller renoverar ett gammalt 

avfallsvattensystem, fråga om råd av din kommuns 

miljösekreterare eller av en yrkeskunnig planerare för 

avlopssvattensystem. 

1. BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN 

På detaljplanerat område hör det till kommunens skyldigheter 

att ordna att avloppsvattnen leds till kloaksystemet. 

På glesbygdsområden finns det i allmänhet inte kommunala 

kloaksystem. På dessa områden bör fastighetsinnehavaren 

själv sköta om behandling av avloppsvatten 

på ett sätt, som godkänts av kommunens myndigheter. 

Reningsverk som är ämnad till att behandla avloppsvatten, 

bör fylla förordningens (542/2003) krav. Det lönar sig att 

undersöka opartiska forskningsresultat. 

Behandlingsalternativ 

Glesbygdens avloppsvatten förstör vattendrag och orsakar 

miljöhygieniska problem. Ett rätt och utförligt planerat 

och byggt avloppsvattensystem behåller din egen och övrigas 

levnadsmiljö behaglig. Planeringen bör förverligas i 

samband med övrig planering av byggnads- och gårdsplanen 

så att systemets funktion och kompatibilitet med övrig 

byggnadsteknik kan försäkras. Det finns många alternativ 

för behandling av avloppsvatten och på valet inverkar: 

- Grundvattnets höjd, brunnar i närheten, avstånd till vattendrag, 

höjdskillnader på tomten, jordmånens kvalitet osv. 

Behandling av avloppvatten på grundvattenområde kräver 

alltid specialarrangemang, och för att utreda dessa är det 

skäl att kontakta t.ex. miljösekreteraren. 

3-delad slamavskiljare och markbädd 

Avloppsvattnet leds genom en 3-delad slamavskiljare till 

en markbädd som byggs på byggplatsen. Avloppsvattnet 

som renats i markbädden leds vidare till ett öppet dike. 

Principbeslut för markbädd finns som bilaga. Den kan 

byggas på plats av material eller skaffas som färdigt paket 

(cisterner och rör). Pga grundvattnets höjd kan markbädden 

(eller markfiltreringen) kräva ett pumpsystem. 

Minireningsverk 

Minireningsverk som passar för rening av avloppsvatten 

från ett egnahemshus är t.ex. stenullsfilter och satsreningsverk. 

Det finns flera olika reningsverkstyper för gemensam 

behandling av avloppsvatten från flera hushåll. 

Sluten cistern 

På viktiga grundvattenområden och nära vattendrag kan

man inte leda avloppsvatten till omgivningen, utan de bör 

samlas utanför grundvattenområdet eller i en sluten cistern. 

Till förverkligande av gemensamma avloppsvattenbehandlingssystem 

för fastigheter på grundvattenområdet 

finns det möjlighet att söka bidrag från samhället. 

Behandling av avloppsvatten från fritidsbostäder 

För fritidsbosättningsområden kan det finnas speciella 

förorndningar, t.ex. förbud mot bygge av vattenklosett. 

Byggarens lista på uppgifter 

Nybygge: 

I fall av nybygge skall avloppsvattenplanen levereras till 

byggnadsinspektionen i samband med fasadbilder o. dyl. 

bygglovshandlingar. 

Kompetenskrav för planerare till avloppsvattensystem är 

i allmänhet tekniker/byggmästare eller högre utbildning 

samt erfarenhet av VVS –planeringsuppdrag. 

Byggnadsprojektets huvudplanerare samlar ihop de olika 

planerna och försäkrar, att planerna passar ihop utan 

problem. (VVV-, konstruktions-, arkitekt-, service-, avloppsvatten- 

o.dyl. planer) 

Välj tillsammans med planeraren det system som passar 

objektet. 

- observera byggnads-, service- och driftskostnader. 

när du gör ditt beslut 

> Behandling i marken är vanligen den förmånligaste 

lösningen. 

Bifogande av planerna (inkluderande bruks- och serviceinstruktioner) 

till bygglovsansökans bilagor. 

Sanering av gammalt system: 

När det är fråga om saneringsobjekt lönar det sig att kontakta 

kommunens byggnadsinspektion, som rådger i frågor 

kring byggnads- eller åtgärdsärenden. 

I de enklaste fallen förfaras enligt följande: 

- tömning av de gamla slamavskiljarna 

- noggrann kontroll av brunnens skick: T-delarna, tätheten 

av sömmar och genomdrag 

- ifall brunnen kan renoveras reparerar man bristerna 

- man gör nödvändiga mätningar såsom vattenloppets 

nivåer, brunnens volym osv. 

- förutredningsblankett i fylles 

- behandlingssystem väljs 

- en detaljritning med nivåuppgifter utarbetas 

- förutredningsblankett, detaljritning och systemets typsnittbild 

levereras till byggnadsinspektionen 

- ifall byggnadsinspektionen inte har något att invända 

kan arbetet påbörjas 


Det gamla systemets planerare och byggare skall ha 

tillräckliga färdigheter och erfarenheter, som krävs för 

uppgiften. Om utbildningskraven har det inte givits någon 

skild förordning. Slutliga beslutet om planeraren görs av 

byggnadsinspektionen. 

Bygg systemet enligt planen. Använd yrkeskunnig entreprenör. 

Gör behövliga anmälningar till byggnadsinspektionen. 

Kom överens med planeraren om syningstillfälle 

och anteckna möjliga förändringar av planen. 

Använd ditt avlopssvattensystem enligt anvisningar. 

Kom speciellt ihåg att tömma slamavskiljningsbrunnarna 

tillräckligt ofta, minst 2 ggr/år. 

Håll servicebok över tömningar med datum och tal från 

vattenmätaren. Anteckna även observationer, fel, brister, 

reparationer o. dyl. Följ systemets funktion med hjälp av 

dessa. 

Tilläggsinformation fås av lokal byggnads- eller miljövårdsmyndigheten. 

Skyddsavstånd till olika objekt (växlar kommunvist) 

Avloppsvattensystemens minimiskyddsavstånd från hushållsvattenbrunn 

är beroende på fallet ca 50-100 m. Som 

närmast kan avlopssvattensystemet placeras 20 m från 

vattendrag, 5 m från tomtgränsen eller väg. Avloppvattens 

utloppsplats bör placeras minst 30 m från vattendrag.

SLAMSYSTEM, MÅTTSÄTTNING AV JORDMÅNSBEHANDLING FÖR SAMTLIGA AVLOPPSVATTEN 

min 5 PERSONER 

Paketet innehåller: 

- 2,5 m3/trefackig slamcistern 

- Fördelningsbrunn 

- Infiltrationsmarken inkluderar 

rör och delar, samt filtringstyg 

När du kompletterar ditt nuvarande 

system med ett samlingsrörsystem, 

lämpar det sig 

för markfiltrering. 

Paketet innehåller: 

- samlingsbrunn och samlingsrörsystem 

Systemet är rustad med en 

avskild fördelningsbrunn, 

måttning för 5 personer, areal 

25m 2 . 

SLAMSYSTEM, SANERING AV DET GAMLA SYSTEMET 

Lämplig: 

- om nuvarande betongbrunnar 

är i gott skick 

- om grundvattnet är i 2,5 m 

djup 

- om avståndet till vattendragen 

är tillräckligt långt 

- om indränkningen eller filtringen 

väljes i enlighet med 

grundmarken 

Om betongbrunnarna är frätade 

eller läcker, lönar det sig 

att förnya dem helt. 

Det finns system som är rustade 

med 2500, 3000, eller 3500 

liters cistern, utökad vid behov 

med samlingsrörsystem, som 

är lämplig till markfiltrering, 

liksom vid nybygge. 

MARKFILTRERING 

INGÅNG 

GAMLA 

BETONG- 

BRUNNAR 

SLAMCISTERN 

FÖRDELNINGS- 

BRUNN 

Finns att fås även 300 m3 paket med 

slamcistern 

SLAMCISTERN 

FÖRDELNINGS- 

BRUNN 


TREDUBBLA INDRÄNKNINGSRÖRSYSTEM 

DUBBEL RÖRSYSTEM FÖR DRÄNERINGSDIKE 

SLAMCISTERN 

INDRÄNKNING 

INDRÄNKNING 



SAMLINGS- 

BRUNN 

SAMLINGS- 

BRUNN 

TÖMNINGS- 

RÖR

SLAMSYSTEM, DUBBELVATTENSYSTEM 

Lämplig: 

- nära vattendrag 

- på grundvattenområde 

Gråa vattnets behandlingspaket 

innehåller: 

- 1,5 m 3 slamcistern 

- Till indränkningsfältet hörande 

rör, delar och filtreringssystem 

När du kompletterar ditt avloppssystem 

med ett samlingsrörpaket, 

lämpar det sig till 

markfiltrering. 

Samlingsrörpaketet innehåller: 

- samlingsbrunn och samlingsrör 

Sluten cistern 3m3, 5,5 m 3 

och 11 m 3 . 

Grått vatten till markfiltrering, wcvatten 

till slutet cistern. Om wc är 

en kompost-wc, behöver du endast 

behandling för grått vatten. 

INGÅNG 

(WC) 

Stadgenlig markbehandlingssystem 

INGÅNG (GRÅTT VATTEN) 

SLUTEN CISTERN SLAMCISTERN 

STUGOR OCH BASTUN UTAN VATTENLEDNING 


INDRÄNKNING AV GRÅTT VATTEN 

Paketet innehåller material till ett 13,2 m långt fält. 

Kan vid behov förverkligas även till kortare sträcka. 

Areal 20-30 m. 



SAMLINGS- 

BRUNN 

Markbhandling är en mycket långvarigt, funktionssäkert och lätt användbart system. Rätt planerat, byggt, underhållt och använt jordmånshanteringssystem 

(indränkning eller markfiltrering) hjälper till att underskrida förordningens krav på antalet smutsämnen. Systemet bör 

byggas enligt givna måttnings och installationsinstruktioner. Speciell noggrannhet bör följas vid valet av jordmån, sand och krossten. 

När man mäter systemets rengöringsresultat, bör som utgångsvärden användas i förordningen givna nominella värden. Organisk ämne 50 

g/pers/dygn, totalmängd fosfor 2, g/pers/dygn och totalmängd kväve 14 g/pers/dygn 

Efter behandlingen får mängden av smutsämnen vara högst enligt följande tabell: 

Allmänna behandlingskrav Lindrade krav 

g/pers/dygn g/pers/dygn 

BHK7 5 10 

Fosfor 0,33 0,66 

Kväve 8,4 9,8 

I markfiltret beror fosforns bindningsförmåga främst på sandens egenskaper och mängd. Den järnhaltiga sanden har en mångdubbel bindningsförmåga 

jämfört med ren kvartssand. Det är omöjligt att på förhand definiera, hur länge det räcker när sanden impregneras med fosfor. 

Filtringsfältets funktionella medelålder är enligt undersökningar 25-28 år. Om det uppstår problem angående fosforns hämningsförmåga 

redan i ett tidigare skede, är det möjligt att förbättra systemets reningseffekt för fosforns del, t.ex. med att öka markbehandlingssystemets 

kemiska fosforns utfällning. 

En automatisk doseringssystem, med vilken kemikalien, t.ex. A1-sulfat, kan doseras i avloppsnätet, kostar ca 500 euro. Kostnader för 

kemikalier är ca 100-150 euro/år. 

STUGANS 

INDRÄNKNINGSPAKET 

Lämpar sig till en stuga med 

vatten som bärs in, bastu och 

diskho, men inte tryckvatten. 

Max. belastning 00 l/dygn Jordyta 

Markens indränkningsförmåga 

Avlägsning ➞ indränkningsrör 

indränkningsrör x , m = , m

AVLOPPSVATTEN/AVLOPPSVATTENHANTERING 

– OLIKA ALTERNATIV 

Minireningsverk för avloppsvattenrening i glesbygden 

Minireningsverket lämpar sig för fastigheter med vatten 

WC och för åretruntbruk. Allt avloppsvatten från fastigheten 

leds till reningsverket och det renade avloppsvattnet 

leds direkt till lämplig utpumpningsplats. 

Fabriksproducerade minireningsverk 

På den finska marknaden finns många olika typer av minireningsverk. 

De minsta är avsedda för enskilda hushåll och 

de största för avloppsvattenbelastningar från flera hundra 

personer. Minireningsverken behöver en betydligt mindre 

ytareal på tomter än t.ex. markfilter, som är dimensionerad 

för samma belastning. Dessutom lämpar sig minireningsverk 

för alla olika typer av tomter oberoende av jordart. 

Minireningsverken kan fungera enligt en s.k. batchprincip, 

d.v.s. reningsverket behandlar och rengör en 

definierad (batch eller) sats avfallsvatten åt gången. Avfallsvattnet 

kan också ledas till reningsverket kontinuerligt 

och då talar man om kontinuerlig drift. 

Den biologiska reningen kan göras med biofilter, biorotor 

eller enligt aktivslammetoden. 

Kontrollerad avloppsvattenreining enligt 

batchprincipen 

Reningsverket fungerar enligt. batchprincipen, d.v.s. 

reningsverket behandlar och renar en definierad sats 

avloppsvatten åt gången. På detta sätt renas varje sats på 

samma sätt. Det biologisk-kemiska reningsverket fungerar 

med aktivslammetoden, en process som innebär att mikrober 

svarar för reningen i slammet (samma metod används 

i kommunala avloppsvattenreningsverk). Med hjälp av 

kemikalier avskiljs fosfor i fast form. Reningsprocessen 

indelas i fyra olika faser: syresättning av avloppsvattnet, 

kemikaliedosering, uppklarning och utpumpning av det 

rena vattnet. 

Reningsverkets funktion regleras av en styrcentral. På 

detta sätt framskrider reningsprocessen kontrollerat steg 

för steg. Reningsverken består av tankar som installeras 

under markytan och tillhörande processutrustning. 

I de flesta modeller av minireningsverk, som finns på 

marknaden, behövs förbehandling av avloppsvattnet. 

Det finns dock också modeller som inte behöver någon 

förbehandling utan allt avloppsvatten från fastigheten leds 

direkt till reningsverket. Fördelen med detta är att det överhuvudtaget 

inte uppstår något obehandlat primärslam. 

Efter reningsprocessen leds det renade, klara vattnet 

till en lämplig utpumpningsplats. Överskottsslam som 

uppkommit i processen kan endera sugas upp med 

slambil med jämna mellanrum och föras till kommunalt 

reningsverk. Ett annat alternativ är att samla slammet i 

en slampåse, som kan komposteras på tomten och senare 


användas som jordförbättringsmedel. 

Man bör komma överens med kommunens byggnads- 

eller miljömyndigheten om utpumpningsplatsen. 

Säkerställande av biologisk-kemiska reningsverkets 

funktion 

Fastighetsägaren kontrollerar reningsverkets funktion. De 

vanligaste underhållsaktiviteterna är kemikaliedosering 

och avlägsnande av överskottsslam (slambil eller tömning 

av slampåse). 

Reningsverkets styrcentral styr reningsverkets funktion 

och registrerar bl.a. alarmsignaler. Reningsverkets 

alarmsignaler och/eller underhållsbehov uttrycks med 

signallampa eller via GSM-distansövervakning. 

Centralens display indikerar vilket typ av fel det handlar 

om eller alternativt skickas meddelandet som GSMmeddelande 

till valbart GSM-nummer. Meddelandet kan 

gälla t.ex. kemikalimängd. GSM-systemet kan höra till 

standardutrustning eller kan fås som extra utrustning. 

Reningsverkets funktion och reningseffekt kan följas upp 

genom stickprov som man tar med regelbundna intervaller. 

Man tar ett prov från det renade vattnet, analyserar det och 

jämför resultatet mot de gränsvärden som förordningen 

förutsätter. För att testresultaten skall vara representativa 

bör man överlåta provtagning och analysering till utomstående 

myndighet. På detta sätt sker testningen professionellt 

och opartiskt. 

Det lönar sig att yrka på funktionsgaranti av leverantören. 

D.v.s. leverantören garanterar att reningsverket 

uppfyller de krav som förordningen om rening av avloppsvatten 

förutsätter när utrustningen är installerad, använd 

och underhållen enligt tillverkarens anvisningar . 

Reningsresultat 

Valet av ett biologisk-kemiskt minireningsverk enligt 

batch-principen är också ett miljömedvetet val. Reningseffekten 

är ofta bättre än för markfiltersutrustning. Rätt 

installerade, använda och underhållna är de också långlivade. 

De av förordningen förutsatta reningsresultaten 

uppnås och t.o.m. överskrids galant. Skillnaderna mellan 

olika utrustningar kan man jämföra i Miljöcentralens 

Ravinnesampo undersökningens slutrapport (www.ymparisto.fi/hajajatevesi). 

Installation 

1) Schaktets djup och bredd enligt reningsverkets ritning. 

Under reningsverket läggs ett utjämningslager av sand, 

grus eller krossmaterial som packas omsorgsfullt. Reningsverket 

placeras på ett vågrätt underlag. 

2) Vid behov förankras utrustningen enligt direktiv från 

tillverkaren.

3) Schaktet fylls igen med tjälfritt jordmaterial jämnt och 

med lagervis packning. 

4) Till reningsverket ansluter man avloppsröret från fastighet 

samt utloppsrören. OBS ! Regnvatten- och dräneringsrören 

runt huset får inte ledas till reningsverket. 

5) Reningsverket samt dess in- och utgående rör tjälisoleras 

utvändigt. 

6) Den slutliga markytan formas med lutning utåt så att 

regnvatten under inga omständigheter kan rinna in i reningsverket. 

Alternativt minireningsverk för en hel by 

Reningsverken kan vara endera för ett hushåll eller mindre 

samhällen. I glesbygden, där det är långa avstånd mellan 

gårdarna kan ett reningsverk för flera fastigheter emellertid 

vara svårt att genomföra, men på områden där husen 

ligger närmare varandra är ett gemensamt reningsverk ett 

mera ekonomiskt alternativ. 

Minireningsverk för flera hushåll 

• Reningsverk upp till 20 fastigheters 

behov. 

• Reningsverket kan vara av stående 

eller liggande modell. Den 

liggande modellens längd 

varierar enligt reningskapacitet 

• När man väljer ett stort reningsverk 

lönar det sig att anlita en professio- 

nell planerare. På så sätt får man en 

helhetsplan för avloppsvattenhante- 

ring (inkl. Placering av reningsver- 

ket, underhåll, kostnader, finansie 

ring etc.) 


Ett gemensamt reningsverk är för användaren ett säkrare 

och enklare alternativ än det fastighetsvisa reningsverket. 

Funktionsmässigt är det jämförbart med kommunalt reningsverk. 

Ett gemensamt reningsverk för flera fastigheter jämnar 

ut belastningsfluktuationer och dess anskaffnings- drift 

och underhållskostnader per fastighet blir betydligt lägre 

än när det är fråga om reningsverk för enbart en fastighet. 

Till ett gemensamt reningsprojekt kan man ansöka om 

investerings- eller vattenförsörjningsbidrag. 

Det är ofta lättare att få bidrag till dessa gemensamma 

projekt än det är till enskilda fall. 

Minireningsverk för en familjs (1-5 personer) hushållsavloppsvatten 

• Renar max 0,75 m3 avloppsvatten/dygn i två olika satser 

• Lämpar sig även på små tomter (ytbehov: 1,2 x 2,2 m + djup 

1,9 m) 

• Allt avloppsvatten direkt till reningsverket utan förbehandling 

• Automatisk biologisk-kemisk batch-reningsprocess= jämnt 

reultat 

• Det renade vattnet leds till utpumpningsplats 

• Överskottsslam pumpas i en slampåse, som komposteras = 

ingen slambil behövs

BESTÄMMELSER OM FÖREBYGGANDE 

BRANDSÄKERHET 

Bestämmelser och anvisningar om förebyggande brandsäkerhet 

ges huvudsakligen på basen av byggnads-, brand- 

och räddningsväsendets lagstiftning. Dessa bestämmelser 

och anvisningar finns bl.a. i Findlands byggbestämmelsesamling 

i delar E och F, inrikesministeriets räddnings-avdelnings 

publikationer, Standardiseringsförbundets SFSstandarder, 

författningar om brännbara vätskor, flytgaser, 

och explosiva varor och i miljöministeriets anvisningar 

och rekommendationer. 

Allmänt om brandsäkerheten i egnahemshus 

Småhus är regel brandtekniskt klassificerade som byggnader 

av klass P3. En byggnad av klass P3 får vara högst 

9 m högt. 

Utgångar 

I regel skall det finnas två av varandra oberoende utgångar 

i byggnader. I egnahemshus kan den ena utgången ersättas 

med en reservutgång. Detta innebär för första våningens 

del fönster som öppnas med fast handtag. Andra våningens 

reservutgång, t.ex. fönster eller balkongdörr, förses med 

räddningsstege om fönsterets nedre kant eller balkonggolvet 

är mera än 3,5 m över markytan. 

Brandvarnare är inte obligatorisk i egnahemshus, men 

borde monteras i varje bostadshus. Det finns brandvarnare 

som kopplas som en grupp och olika brandvarnarsystem. 

Brandsektionering 

I egnahemshus brandsektionernas i allmänhet följande 

utrymmen: 

- bostadslägenhet 

- källare 

- bilgarage 


- pannrum 

- bränsleförråd 

Vattentak; taktäckning 

Taktäckningen över brännbart byggnadsmaterial skall i 

regel vara av klass K1. Om risken för att branden sprider sig 

är liten, får taktäckningen vara av klass K2. Risken för att 

branden sprider sig minskas bl.a. av att byggnaderna ligger 

skilt från varandra, såsom på områden med öppet byggsätt. 

Taktäckning på obrännbart underlag eller på för detta ändamål 

särskilt godkänt underlag får vara av klass K2. 

Vattentak; tillträde till vattentak och vind 

Tillträde till vattentak ordnas längs brandstege. Vistelse 

på taket görs vid behov tryggt med hjälp av takstegar och 

-bryggor. Tillträde till vind ordnas antingen inifrån eller 

utifrån. 

Bilgarage; krav om ytan underskrider 60 m 2 

Bilgarage i anslutning till byggnad och på närmare än 

4 meters avstånd från annan byggnad sektioneras med 

byggnadsdelar av klass EI30. Bilgarage där minst 30 % 

av väggarna är öppet mot det fria och öppningarnas areal 

är minst 10 % av golvets areal, räknas som öppet garage, 

som inte behöver sektioneras från de övriga byggnaderna 

på den egna tomten. 

Bilgarage; ytskiktskrav 

Väg- och takytorna på insidan bör i fristående byggnader 

av klass P3 vara minst av antändlighetsklass 2 (2/-). Om 

garaget finns i källarvåning gäller för ytsikten minsta antändlighetsklass 

1 och brandspridningsklasskravet I (1/I). 

Vid valet av ytmaterial observeras det som sades i föregående 

stycke om brandsektioneringen 

av garage. Golvets ytskikt skall vara 

obrännbart. På golv som ligger direkt på 

marken kan asfaltbetong användas, dock 

inte i källarvåning. 

Bilgarage; förbindelse till övriga utrymmen 

Från bilgaraget kan förbindelse finnas 

till övriga utrymmen i byggnaden. Förbindelse 

till annat utrymmes utgång, till 

utrymme med eldstad eller till utrymme 

där människor vistas, tillåts dock endast 

där arrangemangen är sådana att spridning 

av giftiga och brännbara gaser är 

effektivt förhindrad. Som sådant arrangemang 

godtas exempelvis med dörrarna 

avskilt utrymme genom vilket man kan 

passera utan att behöva öppna bägge

dörrarna samtidigt. Om dörren görs i 

en vägg som skall brandsektioneras, bör 

dörrens brandmotståndstid vara hälften 

av väggens brandmotståndstid. 

Pannrum; sektionering 

Sektioneringskravet för pannrum i anslutning 

till byggnad av klass P3 med 

högst 25 kW panna är EI30, i källarvåning 

är sektioneringskravet (EI30) 

(obrännbara byggnadsmaterial bör användas). 

Om pannans effekt överskrider 

25 kW, är sektioneringskravet (EI60). 

Sektioneringskravet gäller också yttervägg, 

även om dörren i ytterväggen 

inte behöver vara sektionerande. I yttervägg 

av klass EI30 kan utan sektioneringskrav 

finnas enstaka fönster på 

högst 0,2 m 2 , dock högst 1 m 2 . Utan 

sektioneringskrav får i bostadsutrymmen 

placeras för dessa särskilt planerad 

och godkänd värmepanna med en effekt 

högst 25 kW. 

Pannrum; bränsle i pannrum 

I sektionerat pannrum får finnas högst 

3 m3 brännolja i obrännbar cistern. 

Cisternen kan vara gjord av brännbara 

byggnadstillbehör, om den placeras i en 

obrännbar skyddsbassäng som når till 

cisternens övre kant. Cisternens avstånd 

från pannan bör vara i enlighet med 

HIM:s beslut om oljeeldningsaggregat 

314/85 (i allmänhet 1 m). Om det 

är fråga om en panna där fast bränsle 

används, får det i avgränsat utrymme i 

pannrummet finnas högst 0,5 m 3 ved, 

eller i en separat, obrännbar lagerbehållare 

med tätt lock högst 0,5 m 3 annat 

fast bränsle. 

Pannrum; ytskikt 

De inre vägg- och takytorna i sektionerat 

pannrum bör uppfylla kraven för 

antändlighetsklass 1 och brandspridningsklass 

I (1/I). Om anordningar 

i pannrummet, exempelvis rör eller 

beredare, isoleras med brännbar isolering skall isoleringen 

ytbeläggas med material som uppfyller ytskiktskravet 1/I. 

Golvet i pannrummet bör vara obrännbart och tätt. 

Bränsleförråd 

Om det i pannrummet finns mera bränsle än tillåtet, bör 

det placeras i ett separat sektionerat utrymme. Av utrymmet 

för oljecistern och av förråd av annat bränsle bildas 

var sin särskild brandteknisk sektion. 

Typiska brandsektioner i bostadshus är bostaden, källaren, panrummet och 

bränsleförrådet. 


Brandsektionens gräns 

märk på detta sätt i byggnadslovsritningarner 

När brandsektionen är liten bred som bggnader görs sektionerringen ändu 

upp till vattentaket. 

Sektionering 

Bränsleförråd i anslutning till byggnad av klass P3 bör sektioneras 

till klass EI30 då bränsleförrådet finns i våning eller 

källarvåning som huvudsakligen ligger ovanför markytan. 

Om bränsleförrådet finns i en källarvåning helt eller huvudsakligen 

under markytan är sektioneringskravet (EI30). 

Bränsleförråd; ytskikt 

Invändiga vägg- och takytor i bränsleförråd bör i oljecisternutrymme 

vara minst av antändlighetsklass 1 och 

brandsprindningsklass I (1/I), samt i lager för fast bränsle

av antändlighetsklass 2 (2/-). Golv i bränsleförråd med 

oljecistern skall vara obrännbart och tätt. För att säkerställa 

att golvet är tätt kan en svetsad plastmatta av klass 

L användas på obrännbart underlag. 

Avståndet mellan byggnaderna 

Då fristående byggnader av klass P3 uppförs nära varandra 

bör en bestämmelse iakttas, enligt vilken för väggar som 

finns närmare varandra än åtta meter, beroende på avståndet, 

gäller brandmotståndskravet EI30 eller EI-M60. Om 

man exempelvis uppför flera byggnader av egnahemshustyp 

på samma tomt, kan det mildare sektioneringssättet 

EI30 tillämpas. Om exempelvis egnahemshusen finns på 

0 

Skorstenens höjd 

Tilltråde till vattentak 


300 mm 

olika tomter iakttas i allmänhet 

följande principer: 

Om avståndet mellan byggnaderna 

(byggnadsrätterna) 

överskrider 4 m men underskrider 

8 m, bör de väggar som 

finns mot varandra vara av 

klass EI30. På väggen får finnas 

enstaka, högst 0,2m 2 stora 

fönster, sammanlagt högst 1 

m 2 . Avståndet mäts i allmänhet 

från byggnadernas väggar, 

varvid takkanten får vara högst 

0,6 m bred. 

Om avståndet mellan byggnaderna 

underskrider 4 m, skall 

de väggar som finns mot varandra 

i allmänhet vara av klass 

EI-M60. I allmänhet tillåts inga 

öppningar i väggarna, om inte 

deras brandmotståndstid är lika 

stor som i fråga om väggen. 

Rökkanaler; skorstens höjd 

Storstenen skall sträcka sig ovanom vattentaket eller 

i övrigt till sådan höjd i förhållande till byggnaden att 

tillräcklig brandsäkerhet och tillfredställande dragförhållanden 

uppnås. 

Rökkanaler; skyddsavstånd 

Temperaturen på fri utsida av rökkanal inne i byggnad får 

vara högst +80 oC vid kontinuerlig maximal belastning i 

den till rökkanalen anslutna eldstaden. Högre temperaturer 

på rökkanals utsida tillåts endast i basturum. Brännbara 

byggnadsdelar placeras på så långt avstånd från rökkanals 

utsida att deras temperatur inte kan överstiga +80 

oC. Om man inte med kalkyler eller annars anvisar, bör

ännbara byggnadsdelar placeras 

på det avstånd från rökkanalen som 

den bifogade bilden visar. Därtill bör 

man komma ihåg att rökkanalernas 

ytter sidor skall rappas ända upp till 

taket. I bostads- och arbetsrum kan 

renmurning ske. 

Rökkanaler; hushållseldstädernas 

uppbyggnad 

Beträffande de s.k. hushållseldstäderna, 

vilkas effekt underskrider 

60 kW räcker det i allmänhet med 

en 100 mm (1/2 tegel) tjock vägg 

för rökkanalen. Rökkanalernas tvärsnittyta 

är i allmänhet en halv sten, 

i fråga om öppna spisar och stora 

ungar en hel sten. Därtill bör man 

komma ihåg att tegeln skall läggas 

så att de överlappar varandra och så 

att den lodräta fogen inte är högre än 

två lager liggande stenar. 

Rökkanaler; uppbyggnad av centralvärmepannans 

rökkanal 

Centralvärmepannornas rökkanaler 

bör i allmänhet utföras som konstruktion 

med skikt så att det inre fordret 

motstår rökgasernas korroderande verkan. 

Härvid kan det inre fordret göras 

av eldfast tegel eller stål. 

Murade eldstäder 

För eldstaden bör utrymme reserveras 

så, att den är tillräckligt långt 

ifrån antändliga konstruktioner och 

att det finns tillräckligt med utrymme 

för användningen och underhållet av 

eldstaden. Överföring av värme från 

eldstaden till andra konstruktioner 

förhindras genom att eldstaden placeras 

fritt från andra konstruktioner. 

Eldstad eller del av den får inte 

utgöra bärande del i byggnaden. En 

högst 4 m hög skorsten får vila på 

eldstaden. 

Bastuugnar 

Elektriska bastuugnars och andra 

fabrikstillverkande bastuugnars 

skyddsavstånd till byggnadsdelar 

bestående av brännbart material 

framgår av installationsanvisningarna 

för respektive typ av ugn. 

Oljeeldningsaggregat 

Om ett oljeeldningsaggregrat instal- 


Skyddavstånd för rökkanal 

Skyddsavstånd för vedeldad bastuugn.

leras i byggnaden bör följande saker beaktas: 

1) Installationen får utföras enbart av härtill auktoriserad 

installationsfirma. 

2) Den firma som har utfört installationen bör ge en skriftlig 

försäkran om att installationen är gjord i enlighet med 

bestämmelserna. 

3) Om oljeeldningsaggregat bör anmälan göras till 

brandmyndigheten, som inspekterar aggregatet inom tre 

månader. 

4) Oljecisterner under jorden på viktiga grundvattenområden 

bör granskas av en auktoriserad granskningsfirma 

inom 10 år från installationen. Brandmyndigheterna för 

förteckning över viktiga grundvattenområden. 

5) Undre delen av oljecisternutrymme inne i byggnad 

skall göras till en tät skyddssbassäng så att bassängens fria 

volym är minst 1/5 av cisternens volym. Om cisternen placeras 

i pannrummet skall pannrummet göras till en sådan 

skyddbassäng och en eventuell golvbrunn i pannrummet 

skall förses med en stängningsanordning som hålls stängd 

vid normal användning eller annan anordning som förhindrar 

att olja rinner ut i avloppet. Oljecisternutrymme bör 

förses med till- och frånluftskanaler eller öppningar, vilkas 


fria tvärsnittsyta är 5 cm2 per varje golvkvadratmeter i 

oljecisternutrymmet eller minst 100 cm2. Rökkanalerna 

görs exempelvivs av plåt och brandisoleras om de går via 

en annan brandcell. I pannrummet kan en högst 3 m3 stor 

oljecistern placeras. Man bör dock observera det som ovan 

är sagt om skyddssbassäng, samt om avståndet mellan 

panna och oljecistern. 

Begrepp 

Till klass K1 hör taktäckningsmaterial, som inte antänds 

och skyddar underlaget från att antändas. Exempelvis 

taktegel, fibercementskiva, plåt och med skyddssingel 

beklädd bitumenfilt. 

Till klass K2 hör taktäckningsmaterial som antänds med 

inte medverkar till att branden sprider sig och delvis 

skyddar underlaget från att antändas. Till exempel olika 

taktäckningar av bitumenfilt. 

Kraven gällande byggnadsdelarna, t.ex. REI-30, beskrivs 

med följande beteckningar: R = bärförmåga, E = integritet, 

I = isolering. Efter beteckningarna R, REI, RE, EI, E anges 

brandmotståndstiden i minuter med något av följande tal: 

15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240. Klassificeringen kan 

kompletteras t.ex. med M, som innebär slaghållfasthet 

vid brand. Med beteckningen ( ) krävs obrännbara 

byggnadsmaterial. 

Ytmaterial som uppfyller antändlighetsklass 2 (2/-) 

är exempelvis spånskiva, hård- eller mellanhård träfiberskiva, 

faner och samt naturligtvis material med 

bättre ytegenskaper. 

I antändlighetsklass 1 och brandspridningsklass I (1/I) 

har godkänts bl.a. gipsskiva med kartongyta, cementcellulosaskiva, 

trägipsskiva, cementspånskiva samt 

naturligtvis obrännbara byggnadsmaterial såsom, 

betong, tegel osv. 

Anslutning av 

köksinredning 

till bakugn

BYGGNADERS ENERGIPRESTANDA 

Energicertifikat och inspektion av kylanläggningarna 

i luftkonditioneringssystem 

Lagen om energicertifikat för byggnader och lagen om 

inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna 

i en byggnads luftkonditioneringssystem trädde i kraft 

1.1.2008. Lagarna satte i kraft direktivet om byggnaders 

energiprestanda (2002/91/EG). 

I början av år 2008 trädde dessutom miljöministeriets 

förordningar om energicertifikat för byggnader och om 

metoder för beräkning av energiprestanda i kraft. 

Byggnadsbestämmelserna styr nybyggen 

Den grundläggande kravnivån för energiprestandan i nya 

byggnader definieras i byggbestämmelserna som ges av 

miljöministeriet. Då man ansöker om byggnadslov, måste 

man påvisa att den planerade byggnaden uppfyller kraven 

i byggnadsbestämmelserna. 

PÅ VISANDE AV ÖVERENSTÄMMELSE 

MED FÖRESKRIFTERNA 

4.1 Energiutredning 

4.1.1 

Vid ansökning om bygglov bör byggnadens energiutredning 

bifogas ansökan. Energiutredningen bör uppdateras 

och huvudplaneraren bör verifiera den innan byggnaden 

tas i bruk. 

4.1.1.1 

Energiutredningen omfattar i allmänhet följande granskningar: 

- byggnadens värmeförlusts överensstämmelse med 

föreskrifterna enligt punkt 2.2 

- ventilationssystemets specifika eleffekt enligt del D2 

- byggnadens uppvärmningseffekt enligt punkterna 2.4 

och 2.5 

2 KRAV PÅ ENERGIPRESTANDA 

2.1 Allmänt 

2.1.1 

En byggnad och till den fast installerade anordningar 

planeras och byggs så, att onödig energiförbrukning och 

energiförluster begränsas för att uppnå en god energieffektivitet. 

2.1.1.1 

Vid planeringen av en byggnad strävar man med beaktande 

av byggnadens användningsändamål och verksamhetssynpunkter 

efter att undvika onödigt stor mantelyta. 

2.1.1.2 

Vid placeringen av utrymmen och grupper av utrymmen 

beaktar man även väderstrecken med tanke på hur utrymmena 

används och de interna värmelasterna. 

2.1.1.3 

Fönstrens inriktning, dimension och konstruktion väljs 

med tanke på hur solens strålningsvärme och dagsljuset 


Delarna C3, D3 och D5 i byggbestämmelsesamlingen 

reviderades i samband med verkställandet av direktivet 

om byggnaders energiprestanda. De reviderade delarna 

trädde i kraft 1.1.2008. I del C3 utfärdas bestämmelser 

om byggnadernas värmeisolering och i del D3 krav på 

byggnadens energiprestanda. Anvisningar om beräkning 

av byggnaders energiförbrukning och uppvärmningseffekt 

ingår i del D5. 

I handledningen om värmeförlustkompensering behandlas 

kravenligheten hos värmeförlust enligt delarna C3, D2 och 

D3 i byggbestämmelsesamlingen. Handledningen och en 

kalkylator för beräkning av värmeförlustkompensering 

finns på webbsidan Finlands byggbestämmelsesamling 

(se På vår webbplats). 

Del D2 som gäller byggnadens inomhusklimat och ventilation 

ställer krav på värmemängden som tas tillvara av 

frånluften från ventilationssystemet. 

- uppskatningen av den sommartida rumstemperaturen 

enligt punkt 2.8 och vid behov kyleffekten 

- energiförbrukningen enligt punkt 2.9 

- byggnadens energicertifikat. 

Förklaring 

Byggbestämmelsesamlingens del A2 omfattar bestämmelser 

om planerare av byggnader och byggnadsprojekt. 

Byggbestämmelsesamlingens del A4 omfattar bestämmelser 

om bruks- och underhållsanvisningar för en 

byggnad. 

Förklaring 

I lagen om energicertifikat för byggnader (487/2007) 

och i miljöministeriets förordning om energicertifikat 

för byggnader givna den 19 juni 2007 föreskrivs om 

energicertifikatet som ingår i energiutredningen. 

effektivt kan utnyttjas. Vid planeringen beaktas även fönstrens 

bidragande inverkan till att utrymmena blir alltför 

varma eller att det uppstår dragolägenheter. 

2.2 Byggnadens värmeförlust 

2.2.1 

Värmeförlusterna från byggnadsmantel, läckluft och ventilation 

begränsas för att uppnå god energieffektivitet. 

En byggnads beräknade värmeförlust får vara högst lika 

stor som den för byggnaden preciserade jämförbara värmeförlusten. 

Värmeförlusten beräknas på det sätt som 

presenteras i kapitel 3. 

Förklaring 

Bestämmelser om begränsning av byggnaders värmeförluster 

ingår även i byggbestämmelsesamlingens delar C3 

och D2. 

Förklaring 

Vid planering av en lågenergibyggnad borde en byggnads

eräknade värmeförlust vara högst 60 % av den för byggnaden 

preciserade jämförbara värmeförlusten. 

2.3. Ventilationssystem 

2.3.1 

En byggnads ventilationssystem bör planeras och byggas 

så, att det energieffektivt är möjligt att uppnå det inomhusklimat 

som användningsändamålet förutsätter. 

Förklaring 

Bestämmelser om byggnaders ventilation ingår i byggbestämmelsesamlingens 

del D2. 

2.4 Uppvärmningssystem för tappvatten 

2.4.1 

Uppvärmningssystemet för tappvatten bör planeras och 

byggas så, att det motsvarar sitt användsningsändamålet 

utan onödig energiförbrukning. 

2.4.1.1 

Effekten för uppvärmningssystemet för tappvatten dimensioneras 

så, att det finns tillräckligt med varmt tappvatten. 

Om uppvärmningssystemet för tappvatten ansluts till 

ett externt distributionsnät för uppvärmningsenergi kan 

uppvärmningseffekten och dess inverkan på anslutningseffekten 

presiceras enligt energileverantörens anvisningar. 

Förklaring 

Bestämmelser om en byggnads vatteninstallationer ingår 

i byggbestämmelsesamlingens del D1. 

2.5 Uppvärmningssystem för utrymmen 

2.5.1 

Uppvärmningssystemet bör planeras och byggas så, att 

man i byggnaden energieffektivt kan uppnå de vörmeförhållanden 

som användningsändamålet förutsätter. Vid 

planeringen av uppvärmningssystem bör lokala väderleksförhållanden 

beaktas. 

2.5.1.1 

Uppvärmningssystemets effekt dimensioneras så, att 

värmeförhållandena kan upprätthållas under uppvärmningsperioden 

i enlighet med de dimensionerande utetemperaturerna 

som presenteras i byggbestämmelseamlinges 

del D5. 

2.5.2 

Uppvärmningssystemet bör förses med regleranordningar 

genom vilka utrymmenas temperatur vid behov tillräckligt 

noggrannt kan regleras. 

2.5.3 

Uppvärmningsnätet bör planeras, byggas och injusteras så, 

att den dimensionerade temperaturen samtidigt uppnås i 

rummen med tillräcklig nogrannhet. 

2.5.3.1 

Uppvärmningsnätet uppdelas avsiktligt i sektioner och 

dimensioneras så, att tryckfallet är litet. 

2.5.4 

En byggnadsrelaterad värmeutvecklingsanordning bör 

planeras och förverkligas så, att anordningen fungerar med 


god verkningsgrad vid topp- och delbelastning. 

Förklaring 

Bestämmelser om krav på verkningsgrad för pannor som 

använder flytande- eller gasformiga bränslen i byggbestämmelsesamlingens 

del D7. 

2.5.5 

Värmeutvcklingsanordningar och varmvatttenberedare 

samt uppvärmningssystemets rör, pumpar och ventiler 

värmeisoleras i tillräcklig omfattning för att minska oavsiktlig 

värmeavgång. 

2.5.5.1 

Varmvattenberedarna isoleras i allmänhet så, att värmeförlustenergin 

som högst följer värdena i tabell 1. 

TABELL 1 

Varmvattenberedarens värmeförlust, när beredarens 

medeltemperatur är 70°C och det omgivande utrymmets 

temperatur är 21°C. 

Beredarvolym, dm 3 Värmeförlusteffekt, W 

≤750 ≤220 

≤1600 ≤300 

≤3200 ≤480 

2.5.5.2 

Uppvärmningsnätets värmerör isoleras i allmänhet så, att 

isolerskiktets värmemotstånd är minst 1 m 2 K/W, vilket 

motsvarar till ecempel 50 mm värmeisolering, vars värmeledningsförmåga 

är 0,05 W/(m K) vid medeltemperaturen 

+50°C. 

Förklaring 

Bestämmelser om klasskrav för invändiga ytor ingår i 

byggbestämmelsesamlingens del E1 som handlar om 

byggnaders brandsäkerhet. 

2.6 Reglering av hustekniksystem 

2.6.1 

Regleringen av uppvärmnings-, ventilations- och kylsystem 

bör planeras och förverkligas så, att de ändamålsenligt 

och energieffektivt upprätthåller det inomhusklimat som 

byggnadens användning förutsätter vid såväl topp- som 

deleffekt. 

2.6.1.1 

Pumpar och fläktar förses vid behov med varvtalsreglerutrustning. 

2.6.1.2 

Den värme som belysning, kylanordningar och övriga 

elapparater alstrar tillgådogörs i mån av möjlighet vid 

uppvärmningen av byggnaden. 

2.7 Belysningssystem 

2.7.1 

Belysningssystemet bör planeras och förverkligas så, 

att den belysning som utrymmets användsningsändamål

förutsätter upprätthålls energieffektivt. Belysningen förverligas 

genom val av ett ändamålsenligt belysningssystem, 

anordningar och styrsystem samt genom att använda 

dagsljus i mån av möjlighet. 

2.7.1.1 

Belysningsarmaturen grupperas så, att utrymmets allmänna 

belysning kan styras enligt belysningsbehov. Speciell 

uppmärksamhet fästs vid styrning av belysningen i de 

delar av utrymmen där tillgången på dagsljus är god. 

2.7.1.2 

Belysningssystemet dimensioneras och belysningseffekten 

styrs med beaktande av belysningsbehovet så, att 

temperaturökningen i rummet på grund av belysningens 

värmelaster och behovet av kylning i mån av möjlighet 

kan undvikas. 

Förklaring 

Bestämmelser om om belysningen ingår i byggbestämmelsesamlingens 

del D2. 

2.8 Kontroll av rumstemperatur sommartid och kylning 

2.8.1 

En byggnad bör planeras och byggas så att dess utrymmen 

inte blir skadligt varma. För att undvika överdriven 

uppvärmning sommartid används i första hand strukturella 

metoder. 

Den sommartida rumstemperaturen i ett för byggnaden 

typiskt eller betydelsefullt rum eller grupp av utrymmen 

bör vid behov utvärderas. 

2.8.1.1 

Av solen föranledd värmelast i byggnaden förhindras i 

huvudsak genom strukturella åtgärder, såsom skärmar, 

gardiner och lämpliga solskyddsglas samt genom att 

undvika stora, för solstrålning utsatta fönsterytor. För 

att förhindra en temperaturöknig i rummet och för att 

utjämna växlingen under dygnet tillgodogörs om möjligt 

konstruktionernas värmeackumulerande förmåga och om 

naten efektiverad ventilation. 

2.8.1.2 

En utvärdering av rumstemperaturen sommartid görs i 

allmänhet genom beräkning av månadsmedelvärdet för 

inomhustemperatur till ecempel enligt den metod som 

presenteras i byggbestämmelsesamlinges del D5, i enlighet 

med tillämpliga SFS-EN-standarder eller andra 

mera detaljerade beräkningsmetoder. Vid behov kan 

rumstemperaturen sommartid beräknas noggrannare på 

dygnsnivå. 

Som planeringsvärde för inomhustemperaturen per månad 

i medeltal används i konventionella urymmen värdet 

23°C. För att förhindra skadlig temperaturökning får den 

månatliga inomhustemperaturen i medeltal i allmänhet 

dock inte vara högre än 25°C. 


Förklaring 

Målsättningen med beräkningarna av rumstemperaturen 

sommartid är att säkerställa att inomhustemperaturen 

inte stiger obehärskat, och att passiva och användningstekniska 

metoder utreds innan en eventuell planering av 

kylning. Föreskrifter och anvisningar om en byggnads 

inomhusklimat och värmeförhållanden finns i byggbestämmelsesamlinges 

del D2. 

Rumstemperaturen påverkas även av interna, värmelaster, 

vilka kan påverkas genom att undvika onödig användning 

av belysning och elanordningar. De högsta rumstemperaturerna 

uppmäts i allmänhet under sommarmånaderna. 

Onormalt höga rumstemperaturer kan förekomma även 

under andra månader om värmelasterna överskrider 

värmeförlusterna. 

2.8.2 

Om ett kyllsystem byggs bör det planeras och installeras 

så, att det fungerar med god verkningsgrad både med 

topp- och delbelastning. 

Kylproduktionsanordningarna och kyldistributionsnätets 

rör, pumparna och ventilerna skall värme- och fuktisoleras 

i tillräcklig omfattning för att minska en oavsiktlig värmetransmission 

och för att förhindra kondensering. 

2.8.2.1 

Systemet förses vid behov med förbrukningsmätare för 

el- och värmeenergi (kylenergi). 

Förklaring 

Bestämmelser om inomhusklimat och ventilation ingår i 

byggbestämmelsesamlingens del D2. 

Förklaring 

Bestämmelser om klasskrav för invändiga ytor ingår i 

byggbestämmelsesamlingens del E1, som handlar om 

bggnaders brandsäkerht. 

2.9 Beräkning av energiförbrukningen 

2.9.1 

Byggnadens energiförbrukning och förbrukningen av den 

köpta energin bör beräknas. 

2.9.1.1 

En byggnads energiförbrukning och förbrukning av köpt 

energi beräknas till exempel enligt byggbestämmelsesamlingens 

del D5, tillämpliga SFS-EN-standarder eller andra, 

mera detaljerade beräkningsmetoder med beaktande av 

byggnadens planerade användning och dess läge.

VÄRMEISOLERING AV BYGGNADENS MANTEL 

3.1 Byggnadsmantelns värmeförlust och maximivärden 

för manteldelarnas värmegenomgångskoefficienter 

3.1.1 

Byggnadsmantelns värmeförlust får vara högst lika stor 

som den genom jämförelsevärdena i punkt 3.2 beräknade 

värmeförlusten för byggnadens mantel. 

3.1.2 

Byggnadsmantelns värmeförlust får dock vara högst 20 

procent större än den i enlighet med jämförelsevärdena 

i punkt 3.2 beräknade värmeförlusten för byggnadens 

mantel om den överskridande värmeförlusten utjämnas 

genom förbättrad värmeåtervinning av ventilationssystemets 

returluft eller förbättrad lufttäthet hos byggnadens 

mantel. 

Förklaring 

I byggbestämmelsesamlingens delar C3, D2 och D3 föreskrivs 

om begränsning av byggnads värmeförlust. 

3.1.3 

Värmegenomgångskoefficienten för vägg, vindbjälklag 

eller bottenbjälklag som hör till byggnadens mantel får 

vara högst 0,60 W/m 2 K. Värmegenomgångskoefficienten 

för ett fönster i ett uppvärmt utrymme får vara högst 1,8 

W/m 2 K och för ett delvis uppvärmt utrymme högst 2,8 

W/m 2 K. 

3.1.4 

Värmeisoleringen av bottenbjälklag mot mark bör planeras 

tillsammans med tjälisoleringen och förverkligas så, 

att tjälskador undviks. Speciell vikt vid en ändamålsenlig 

planering och förverkling av tjälisolering bör fästas i 

synnerhet när ett bottenbjälklag mot mark förverkligas 

bättre isolerat än jämförelsevärdena i punkterna 3.2.1 

och 3.2.2 

3.1.5 

Värmegenomgångskoefficienterna beräknas i enlighet 

med byggbestämmelsesamlingens del C4 eller alternativt 

i enlighet med motsvarande SFS-EN-standarder. 

Förklaring 

Vid beräkning av värmegenomgångskoefficient enligt del 

C4 används som utgångsdata för värmeisoleringar de 

värden av praktiskt tillämpbar värmekonduktivitet som ges 

i typgodkännandebevis eller del C4. Vid beräkning enligt 

lämplig SFS-EN standard används som utgångsdata planeringsvärden 

av värmekonduktivitet som har definierats 

enligt principerna i standarden SFS-EN 10456. 

3.2 Jämförelsevärden för manteldelarnas värmegenomgångskoefficienter 

i en byggnad och för byggnadens 

fönsterareal 


3.2.1 

Då ett uppvärmt, särskilt varmt eller kylbart kallt utrymme 

angränsar till det fria, ett ouppvärmt utrymme, ett kryprum 

eller till mark används som värmegenomgångskoefficienter 

U för byggnadsdelarna följande jämförelsevärden vid 

beräkning av jämförelsevärdet för byggnadens värmeförlust 

i enlighet med bygbestämmelsesamlingens del D3: 

vägg 0,24 W/m 2 K 

vindsbjälklag, bottenbjälklag 

mot det fria 0,15 W/m 2 K 

bottenbjälklag mot kryprum 

(ventilationsöppningarnas 

mängd högst 8 promille av 

bottenbjälklagets yta) 0,19 W/m 2 K 

byggnadsel mot mark 0,24 W/m 2 K 

fönster, dörr 1,4 W/m 2 K 

takfönster 1,5 W/M 2 K 

3.2.2 

Då ett delvis uppvärmt utrymme angränsar till det fria, 

till ett ouppvärmt utrymme, ett kryprum eller till mark 

används för byggnadsdelens värmegenomgångskoefficient 

U följande jämförelsevärden vid beräkning av 

jämförelsevärdet för byggnadens värmeförlust i enlighet 

med byggbestämmelsesamlingens del D3: 

vägg 0,38 W/m 2 K 

vindsbjälklag, bottenbjälklag 

mot det fria 0,28 W/m 2 K 

bottenbjälklag mot kryprum 

(ventilationsöppningarnas 

mängd högst 8 promille 

av bottenbjälklagets yta) 0,28 W/m 2 K 

byggnadsdel mot mark 0,34 W/m 2 Kf 

fönster, dörr 1,8 W/m 2 K 

takfönster 1,8 W/m2K 

3.2.3 

Värmegenomgångskoefficienten för en liten del i en 

byggnadsdel får vara större än vad som anges i punkterna 

3.2.1 och 3.2.2 om detta är nödvändigt av hållfasthetsskäl 

eller andra särskilda orsaker. Avvikelsen för denna lilla del 

(köldbrygga) av en byggnadsdel får inte förorsaka kondensation 

eller alltför hög relativ fuktighet på konstruktionens 

yta eller i konstruktionen vid normal användning 

av byggnaden. 

3.2.4 

Jämförelsevärdet för byggnadens totala fönsterareal är 15 

% av byggnadens helt eller delvis ovan markytan belägna 

våningars våningsplanytans summa, dock högst 50 % av 

byggnadens totala fasadyta. 

Fönsterarealen beräknas efter karmens yttermått. Värmeisoleringskraven 

för fönster och dörr gäller hela byggnadsdelen 

inklusive karm- och ramkonstruktioner.

BYGGNADENS INOMHUSKLIMAT 

VENTILATION 

3.1 Ventilationssystem 

3.1.1 Ventilationsanläggningar ska projekteras och byggas 

med byggnadens avsedda användningsområde och 

användning som grund så att de bidrar till att skapa 

förutsättningar för ett hälsosamt, säkert och trivsamt 

inomhusklimat under vanliga väderleksförhållanden och 

användningsförhållanden. 

Förklaring 

Byggbestämmelsesamlingens del A2 ger föreskrifter och 

anvisningar om planerare av byggnader och byggnadsprojekt. 

3.1.2 Ventilationssystem ska projekteras och byggas så att 

de rätt använda och med rätt service och underhåll förblir 

funktionsdugliga under den planerade livslängden. 

Förklaring 

Byggbestämmelsesamlingens del A4 ger föreskrifter och 

anvisningar omhur bruks- och underhållsanvisningar för 

byggnader och bygnadsdelar ska upprättas. 

3.1.3 

Ventilationssystemets funktion ska gå att styra och övervaka. 

Man ska planera och installera mätanordningar eller mätmöjlighet 

för mätning av de viktigaste funktionsvärdena 

och för övervakning av funktionerna hos ventilationssytem. 

3.1.3.1 

Ventilationssystem utrustas med styr-, regler- och övervakningsanordningar 

med vars hjälp systemets funktion 

kan styras och följas. 

3.1.3.2 

För övervakning av funktionen utrustas vanligen ventilationsanordningar 

med inspektionsluckor och inspektionsfönster. 

3.1.3.3 

Mekaniska ventilationssystem förses med fasta luftflödesgivare 

och luftflödesmätanordningar för att mäta 

uteluft- och avlutflöde för byggnaden. Om luftflödet är 

under 0,5 m3/kan fasta mätare ersättas med mätstos som 

passar flyttbara mätare. 

3.1.3.4 

På in- och utgångssidan av ventilationssystemens värme- 

och kylelemet samt värmeåtevinningsanordningar installeras 

temperaturmätare och för luftfilter installeras mätare 

för tryckdifferens. Om luftflödet är under 0,5 m3/kan 

fasta mätare ersättas med mätstos som passar flyttbara 

mätare. 

3.1.3.5 

Efter en befuktningsdel görs en mätstos i kanalen eller 

ventilationsaggregatet för mätning av fukthalt. 

3.1.3.6 


Mätanordningarna installeras på en plats där de är lätta 

att läsa av och dit det finns obehindrat tillträde längs en 

gångväg som är lät att ta sig fram på. 

3.1.4 

Ventilationssystem ska projekteras och byggas så att det 

finns skyddsoch varningsanordningar för service och 

underhåll i deras maskiner och anordningar. 

3.1.5 

Ventilationssystem ska konstrueras och byggas så att de 

i en larmstituation kan stoppas helt med en klart utmärkt 

stoppbrytare. Brytaren ska finnas på en lätt åtkomlig 

plats. 

3.2. Luftflöden 

3.2.1 

I rumsutrymmen ska det finnas ventilation som garanterar 

att inneluftens kvalitet är hälsosam, trygg och trivsam 

under den tid utrymmet används. 

3.2.1.1 

Lokalspecifika riktvärden för luftflöden för dimesionering 

av ventilationens anges i bilagorna 1 och 2. 

3.2.2 

Till vistelseutrymmen ska det ledas ett uteluftflöde som 

garanterar en hälsosam, säker och trivsam inomhusluftkvalitet 

under den tid utrymmena används. 

3.2.2.1 

För dimensionering av uteluftflöden används i första 

hand lokalspecifika riktvärden som anges i bilaga 1. Uteluftflödet 

bestäms i första hand baserat på personantal. 

Om det inte finns tillräcklig grund för dimensionering av 

luftflöden efter personbelastning ska dimensioneringen 

baseras på area. 

Till andra vistelseutrymmen än de som näms i bilaga 1 

leds ett uteluftflöde som är minst 6 dm3/per person, om 

det finns tillräcklig grund för dimensionering efter antal 

personer. 

I allmänhet ska dock uteluftflödet vara minst 0,35 (dm3/ 

s)/m2, vilket motsvarar luftväxlingskoefficienten 0,5 l/h 

i rum med fri höjd 2,5 m. 

3.2.3 

Ventilationssystemets luftflöden ska kunna regleras enligt 

belastning och luftens kvalitet för att motsvara användningsförhållandena. 

3.2.3.1 

Ventilationsstyrningen i bostadshus ska planeras och byggas 

så att det forcerade luftflödet under den tid då bostaden 

används är minst 30 % större än vanligt luftflöde under 

den tid då bostaden används. Forceringen av luftflödet 

genomförs i allmänhet minst med forcerat luftflöde i 

spiskåpa enligt riktvärdena i bilaga 1. 

3.2.3.2

Om ventilationen kan styras separat för varje bostad kan 

ventilationssystemet konstrueras och byggas så att man 

även kan ställa in mindre luftflöden än luftflödena för den 

tid då en bostad används. 

3.2.3.3 

Ventilationen för andra byggnader än bostadshus konstrueras 

och byggs så att byggnadens utelutflöde utanför 

den tid då byggnaden används är minst 0,15 (dm3/s)/m2, 

vilket motsvarar luftväxlingskoefficienten 0,2 l/h i ett rum 

med fri höjd 2,5 m. 

Utanför tiden då byggnaden används kan ventilationen 

skötas genom att man håller ventilationen för hygienutrymmena 

i kontinuerlig drift eller genom periodisk drift 

av ventilationen. 

3.3 Filtrering av tilluft 

3.3.1 Filtreringsnivån för tilluften bestäms med de krav 

som ställs på innelutens kvalitet och uteluftens kvalitet 

som grund. 

Tilluften till vistelseutrymmen ska i allmänhet filtreras. 

3.3.1.1 Filtreringen av tilluften planeras i allmänhet så 

att luftfiltrets separeringsagrad är minst 80 % med 1,0µm 

partiklar under filtrets livslängd. Motsvarande luftfilterklass 

är F7. 

3.3.1.2 

För byggnader som är belägna utanför tätorer och industriområden 

planeras filtreringen av tilluften så att man 

som luftfilter använder minst grovfilter. Motsvarande 

luftfilterklass är G4. 

3.4 Placering av anordningar för ute- och avluft 

3.4.1 

Uteluftanordningar ska placeras så att uteluften in till 

byggnaden är så ren som möjligt. 

Uteluften får inte tas via konstruktioner eller byggnadsdelar 

som försämrar kvaliteten på luften. 

TEGEL SOM BYGGNADSMATERIAL 

TEGEL SOM FASADMATERIAL 

Tegel är ett uppskattat och hållbart val till fasadmaterial. 

En fasad gjord av brända tegel är förmånlig och underhållsfri. 

Då man väljer fasadmaterial borde man alltid fästa uppmärksamhet 

vid materialets livscykel och underhållskostnader. 

Detta förespråkar valet av tegel som fasadmaterial. 

Fast fasadens andel av byggnadens totala kostnad endast 

är några procent, är den byggnadens synligaste del. De 

brända teglens många färg- och förbandsalternativ ger 

möjlighet till individuella uttryck. 

En tegelfasad är stilig och med tiden patineras den vackert. 

HELTEGELHUS 

• Byggnadens långa och friska livscykel är de viktigaste 


3.4.1.1 

Uteluftanordningar placeras enligt tabell 4 och figur 2. De 

värden som anges är i allmänhet minimiavstånd. 

3.4.1.2 

Hos friliggande småhus kan minimiavstånden i tabell 4 

underskridas, med undantag för avståndet till rökgaskanaler 

för värmepannor som använder fast bränsle samt 

uteluftanordningens avstånd från takytan. 

3.4.1.3 

Uteluftanordningar för enstaka rum eller grupper av rum 

i utrymmen i gårds- eller gatuplan kan vara lägre än 2 m 

från markytan. Detta gäller också uteluftanordningar för 

utrymmen som är avsedda för tillfällig vistelse. Uteluftanordningar 

får dock inte placeras i fördjupningar under 

gårds- eller gatuplan. 

3.4.1.4 

Om byggnaden är närmare än 50 m från mittlinjen av en 

livligt trafikerad trafikled placeras byggnadens uteluftanordningar 

så högt som möjligt, i allmänhet på den sida av 

byggnaden som vetter från trafikleden. Vägar eller gator 

beraktas som livligt trafikerade åtminstone då medeldygnstrafiken 

överstiger 10 000 bilar per dygn. 

3.4.1.5 

Uteluftanordningar ska placeras utanför eventuell balkonginglasning. 

målen i dagens byggande. Heltegelhus är då en av de mest 

uppskattade lösningarna. 

Bränt tegel står på sig utan skötsel från år till år, vilket gör 

det till ett förmånligt fasadmaterial. 

• Det är hälsosamt att bo i ett tegelhus, teglet andas och 

håller inneluftens fuktbalans på en behaglig nivå. Som 

ett säkert naturmaterial hör brända tegel till ytmaterialens 

bästa klass, M1. Möjligheten till återanvändning eller 

återvinning gör teglet ännu mera ekologiskt. 

•Teglets goda värmelagringsförmåga och en massiv väggkonstruktion 

garanterar låga uppvärmningskostnader. 

Teglet jämnar värmeskillnader bra, vilket gör att heltegelhusets 

inomhustemperatur är idealisk under alla tider på 

året. Plötsliga förändringar i utetemperaturen känns inte 

inne i ett tegelhus. Teglets goda ljudisoleringsförmåga är

också en sak som inverkar positivt på trivseln. 

• Andas 

Vid tillverkningen och bränningen uppstår det i teglet ett 

nätverk av mikroskopiska porer, som gör att en heltegelsvägg 

andas. I en fuktbeständig heltegelsvägg behövs ingen 

lufttät ångspärr av plast. 

• Varm och massiv energistomme 

En tegelvägg enligt exemplet har ett U-värde på 0,25 

W/m 2 C, värmekapacitet 330 kJ/m 2 C och en vikt på 365 

kg/m 2 . Detta förklarar varför en heltegelskonstruktion 

sparar energi och utjämnar temperaturskillnader. Enligt 

en ny undersökning är det verkliga U-värdet för ifrågavarande 

vägg så lågt som 0,19 W/m 2 C. 

• Ljudisolerande 

Väggen i exemplet har en ljudisoleringsförmåga på 58 dB, 

så inte ens kraftigt trafikbuller stör. 

• Bibehåller fuktbalansen 

Pga sin låga jämviktsfuktkvot (ca 0,5 %), utjämnar bränt 

tegel bra inneluftens fuktighet. 

• Hårt 

Hållfastheten för bränt tegel är mellan 30-45 MN/m 2 , vilket 

gör att det lämpar sig väl för bärande konstruktioner. 

• Fukttålig, murknar inte 

Bränt tegel är ett fuktbeständigt material och dess fuktrörelser 

är små. 

• Tål temperaturväxlingar 

Bränt tegel har låg värmeutvidgningskoefficient: 3 - 5 x 

10 -6 . 

• Brandsäkert 

Bränt tegel är ett obrännbart byggnadsmaterial. 

• Bra vidhäftning till murbruket 

MELLANVÄGGAR AV TEGEL 

En mellanvägg gjord av tegel är stadig och hållbar. Det 

brända teglets små temperatur- och fuktrörelser tillsammans 

med den goda vidhäftningen till murbruket garanterar 

att det inte bildas några sprickor i väggen. 

När man vill lämna mellanväggen renmurad, finns det i 

många olika färg- och ytalternativ Tiileris sortiment. Tegelväggen 

kan även ytbehandlas på många olika sätt. Om 

man vill ha tegelstrukturen kvar, kan man måla väggen 

eller slamma den med ett cementbaserat bruk. Om man 

vill ha en slät yta avjämnas väggen först varefter den kan 

målas eller tapetseras. 

Till mellanväggar som skall ytbehandlas rekommenderar 

vi följande tegel, som är betydligt förmånligare än de 

frostbeständiga tegel som används till fasader: 

• Tiileri mellanväggstegel av storlek MRT85 eller 

NRT75 

• Olika storlekar av tegel som behöver ytbehandlas 

Teglets goda ljudisoleringsförmåga gör att störande ljud 

inte hörs till övriga utrymmen i hemmet. En massiv tegelvägg 

rekommenderas speciellt i anknytning till eldstäder, 

eftersom den värme som eldstaden utstrålar lagras i mellanväggarna 

och sprids jämnt i omgivningen och på så 

sätt förbättrar trivseln. 


TEGEL I VÅTUTRYMMEN 

Väggarna i våtutrymmen bör vara av stenmaterial oberoende 

av de vattenisoleringar som används på dem. Endast 

väggar gjorda av stenmaterial är fuktbeständiga och ruttnar 

inte. En del hemförsäkringar ersätter t.ex. inte fuktskador 

som uppkommit om våtutrymmenas väggar är av något 

annat material än sten. 

Genom att välja Tiileri-tegel som väggmaterial till våtutrymmena 

får du det brända teglets unika egenskaper i 

förhållande till andra stenmaterial. 

• Bränt tegel är ett fuktbeständigt material som inte ruttnar. 

• P.g.a. sin porösa struktur och låga jämviktsfuktkvot är det 

brända teglets torkningsförmåga den bästa möjliga. Som 

ett kapillärt material garanterar det brända teglet att fukten 

inte stannar på en viss plats, t.ex. i anslutningen mellan 

golv och vägg, utan den vandrar i väggen mot torrare ytor 

och samtidigt sker en torkning av väggen. 

• Det brända teglets temperatur- och fuktrörelser är mycket 

små, vilket tillsammans med den goda vidhäftningen till 

murbruket garanterar att kakelväggarna inte spricker. 

• Tegelväggen har en god ljudisoleringsförmåga vilket gör 

att vattenbruset inte upplevs störande i hemmets övriga 

utrymmen. 

• Av bränt tegel gör du de starkaste möjliga stenväggarna 

till våtutrymmena. Styrkan framhävs speciellt vid smygar 

över dörröppningar och -poster. En vägg murad av brända 

tegel står stadigt. 

• Dörrövergångarna är lätta att göra av brända tegel genom 

att använda kamstål som hjälp. Se närmare Mellanväggar 

av tegel. 

• Dörrkarmens standardbredd, 92 mm, passar bra ihop 

t.ex. med MRT85 tegel. 

• Till väggarna i våtutrymmena rekommenderar vi följande 

tegel, vilka är betydligt förmånligare än de frostbeständiga 

tegel som används till fasader: 

Ett speciellt till våtutrymmen utvecklat måttexakt MRT85 

Tiileri mellanväggstegel. 

MRT85 eller MRT60 tegel som bör ytbehandlas. 

TEGELGOLV 

Ett tegelgolv är hållbart, långlivat och lättskött. Då man 

vill dra största möjliga nytta av golvvärme och ha en 

behagligt jämn yttemperatur, är tegelplattor som lagrar 

värmen bra ett utmärkt val till golvmaterial. 

De brända teglens naturliga färgskiftningar gör golvet 

vackert och levande. Dessutom kan man välja bland olika 

förbandstyper. 

Underlaget 

I dessa anvisningar behandlas tegelplattornas fastsättning 

genom s.k. tunnbruksfastsättning. Som fastsättningsbruk 

används klinkerbruk eller saneringsbruk. 

Då man använder sig av tunnbruksfastsättning bör underlaget 

vara rakt och jämnt. Vid behov avjämnas golvytan 

med ett cementbaserat golvspackel. Betongen bör ha fått 

torka i minst 2-3 veckor innan fastsättningen. Golvvärmen

ör kopplas bort innan man börjar lägga tegelplattorna. 

Tegelplattorna 

Det bästa slutresultatet uppnår man om man redan innan 

fastsättningen vaxar plattorna en gång med Jontec 2 

Kiviwax. Då kan man lättare rengöra möjliga fläckar av 

fastsättningsbruket. Gör på följande sätt: 

• försäkra dig om att plattorna är torra och rena 

• använd en styv svamp 

• undvik att fördela vax på plattornas kanter och undersidor 

för att försäkra vidhäftningen av fastsättnings- och 

fogbruket. 

Den andra vaxningen görs efter fastsättningen innan 

fogandet. Då bör man se till att plattorna är rena innan 

vaxningen. 

Rörelsefogar g lanerar fogbredden. 

Fastsättning 

Som fastsättningsbruk används klinkerbruk eller saneringsbruk. 

Bruket blandas enligt tillverkarens anvisningar. 

Fastsättningen görs på en ren och dammfri yta. Extremt 

torra ytor fuktas innan fastsättningen. Bruket fördelas med 

en tandspackel, storlek t.ex. 9x12x9 mm. Plattorna läggs i 

färskt kammat bruk och knackas fast. Tegelplattorna bör 

läggas i det uppkammade bruket inom 10-15 minuter. 

Efter fastsättningen får golvet torka minst 3 dygn innan 

det fogas. 

Fogning 

Fogningen utförs med klinkerfogbruk. Fogbruket blandas 

enligt tillverkarens anvisningar och fördelas med en gummispackel 

så att fogarna blir väl fyllda. Överflödigt bruk 

avlägsnas med gummispackeln. När fogarna torkat något 

rengörs golvet med en styv svamp. Tvättvattnet bör bytas 

ofta. Undvik att gröpa ur fogarna. Denna tvättprocedur 

upprepas 2-3 gånger. 

Golvet skyddas och fogarna hålls fuktiga i 2-3 dygn. 

Om det av någon anledning blivit bruk på plattorna avlägsnas 

detta med en grön björntunga. 

Golvvärmen kan kopplas på tidigast en vecka efter fogningen. 

TEGELSKORSTENAR 

Utrymmesbehovet samt tegelåtgången per meter för de 

vanligaste skorstenarna finns åskådliggjort i tabellen. 

Som tjocklek på väggen mellan kanalerna har använts en 

halvstens bredd. Beträffande andra skorstensalternativ 

får du mått- och mängduppgifterna från närmaste Tiileriförsäljningspunkt. 

Material 

Tegel 

Väggtjockleken mellan manteln och rökkanalen skall vara 

minst 110 mm, dvs. lämpliga tegel är håltegel (PRT, RT60 

och NRT), Ruukintiili (NT60) samt endast för inomhusbruk 

avsedda heltegel (PT). 

Teglen bör minst höra till hållfasthetsklass 15 och densitetsklass 

1,3 (håltegel) eller 1,5 (heltegel). 

De delar av skorstenen som befinner sig ovan tak eller an- 

0 


nars i kallt utrymme bör göras av frostbeständiga tegel. 

Bruk 

Som bruk kan användas normalt cementbruk M100/600 

(grått eller färgat) eller inomhus även elastiskt lerbruk. 

Lerbruk bör användas inomhus då det är möjligt att 

rökgastemperaturen blir hög (t.ex. metallkaminer, bastuugnar). 

Då bör även speciell uppmärksamhet fästas 

vid rökgasernas anslutning till rökkanalen. Utomhus 

används alltid frostbeständigt murbruk M100/600 (grått 

eller färgat). 

Spjäll 

Spjällens uppgift är att öppna och stänga kanalen och på 

så sätt möjliggöra rökgasernas flöde samt förhindra kall 

luft att tränga in i kanalen. Spjället rekommenderas att 

monteras möjligast nära övergången mellan det varma 

och kalla utrymmet då det hindrar den kalla luften från 

att tränga in i den delen av kanalen som finns i det varma 

utrymmet. Spjället monteras en aning lutande, så att inte 

vatten som kommit in i kanalen rinner längs spjällets skaft 

in i rummet. 

För att förhindra os bör det i rökkanalen finnas en öppning 

som, även då spjället är stängt, är 3 % av rökkanalens 

area. Detta kan åstadkommas genom att t.ex. göra ett hål 

i spjället eller avlägsna ett hörn från det. 

Murandet 

Manteln muras med 1/3-1/2 stens förband och högst 3 

mm intryckt, 10-15 mm bred fylld fog. Väggarna mellan 

kanalerna förbinds med manteln med bindetegel eller 

stålkramlor i var fjärde fog. Kanalens väggar görs så släta 

som möjligt med en fuktig borste eller svamp. 

Då skorstenen ansluts till mellanbjälklag eller väggar av 

stenmaterial bör de avskiljas från varandra med 10 mm:s 

Paroc FPB10 isoleringsskiva eller med keramisk fiber. 

Väggar som ansluts till skorstenen förbinds inte med skorstenen. 

Då de konstruktiva kraven förutsätter det, kan de 

förankras i var 8. fog med rostfria kramlor. 

Skorstenens del inomhus: 

I utrymmen där skorstenen är synlig, behöver den inte 

putsas. I andra utrymmen skall skorstenen putsas ända 

upp till taket med t.ex. en 10 mm tjock rappning av 3-5 

mm:s tegelspackel. 

Skorstenar som blir synl på fogbruk enligt tillverkarens 

anvisningar. 

Skorstenens del utomhus: 

I byggnadens kalla delar och utomhus används alltid frostbeständigt 

murbruk M100/600 (grått eller färgat). 

Skorstenens krön bör skyddas med en krans av betong 

eller med en skild skorstenshatt. 

Skyddsavstånd 

Skyddsavståndet från en tegelskorsten till brännbart 

material är 100 mm. Vid bjälklagsgenomgång genom 

mellan- eller övre bjälklag av brännbart material, isoleras 

genomgången med 100 mm obrännbart isolerande material 

(t.ex. mineralull).

TELE- OCH ANTENNÄT 

ANVISNINGAR FÖR INSTALLATION 

AV TELE- OCH ANTENNKABLAR 

Då ett egnahemshus ansluts till Jakobstadsnejdens Telefon 

Ab:s (JNT) tele- och kabel-tv-nät gäller följande anvisningar 

och bestämmelser. Observera att på vissa områden 

kan anslutning till annat än JNT:s nät vara aktuell. 

Ägare 

Telefonbolaget äger tele- och antennkabeln fram till husfördelningen 

och telefonbolagets ansvar för kablarnas 

underhåll upphör också vid husfördelningen. Husfördelningen 

och därtill hörande konstruktioner ägs av byggaren, 

liksom det till husfördelningen anslutna inomhusnätet. 

Inomhusnät 

Planen över inomhusnätet uppgörs av en elplanerare eller 

auktoriserad elentreprenör. Elentreprenören utför också 

rörläggning, installation av ledningar samt kopplingsarbetet. 

I husfördelningen och bredvid tele- och antennanslutningsdosorna 

bör installeras ett dubbelt eluttag för 

ändutrustning. Med tanke på den nya informationsöverföringstekniken 

bör speciell uppmärksamhet fästas vid 

inomhusnätets struktur. Byggaren bör tillsammans med 

planeraren av inomhusnätet förvissa sig om att de nya 

byggnadsrekommendationerna har beaktats. 

Husfördelning 

Husfördelningen består av en låda vars minimimått är 

400x400x90mm. Till husfördelningen dras alla stigarrör, 

ett rör till elcentralen samt huskabelns intagsrör. En jordningsledning 

(MK6) dras från husfördelningen till husets 

jordningsskena. Husfördelningen placeras i ett torrt och 

varmt utrymme, vanligtvis tillsammans med eller invid 

elcentralen. 

Kabeldike 

Grävning av kabeldike på tomtområdet hör till byggaren. 

Tele- och antennkablarna dras i allmänhet till byggnaden 

i samband med indragning av elkabeln. Grävningsarbetet 

utförs vanligen gemensamt av energiverket och telefonbolaget. 

Båda parterna fakturerar sina grävningsarbeten 

skilt, enligt den egna prislistan. 


Huskabel och intagsrör 

Byggaren eller fastighetsägaren svarar således för kostnaderna 

för, grävning och installation av intagsrör på egen 

tomt, samt för anskaffning och montering av husfördelningen. 

Intagsröret, som bör vara minst 50 mm i diameter och 

rött till färgen (t.ex. TEL B50), grävs från husfördelaren på 

huset till tomtgränsen invid gatan, vägen eller till stolpen 

där luftkabeln slutar. 

Röret förses med för ändamålet avsedda krökar så att kabeln 

kan dras ända fram till husfördelningen. Rörändorna 

tätas så att röret hålls torrt och rent. Röret installeras med 

så få krökar som möjligt på 40-70 cm djup och täckes med 

finsand, varefter kabeldiket kan fyllas. 

Dragningen av huskabeln kan därefter på enkelt sätt 

utföras när diket är fyllt. 

Intagsrör samt rörkrökar fås från telefonbolagets lager i 

Jakobstad, Korsgrundsvägen 23 (tel. 7868 150). 

Telefonbolaget drar huskabeln till anslutningslådan, i samband 

med installationen av telefon och/eller antenn. 

Tilläggsuppgifter 

Tilläggsuppgifter fås på telefon 7868 250. 

Annat viktigt 

När du planerar att gräva, ta alltid först reda på var det 

finns kablar. Uppgifter om JNT:s tele- och antennkablar 

fås genom att ringa tel. 7868 323. 

Vid kabelskada meddela tel. 10019 för reparationsåtgärder. 

Jakobstadsnejdens Telefon Ab

BYGGUIDE

HEMNÄTVERK / KABLERING 

Planera ditt hemmanätverk för framtida behov ! 

För att ditt hemmanätverk ska ge dig och din familj så mycket glädje och nytta som möjligt är det viktigt att 

inte bara ta i beaktande de behov du har i detta nu, utan även vilka behov som kan uppstå i framtiden. 

Hemmanätverket har en central del i framtidens hushåll. Det är inte bara datorn som är kopplad till nätverket, utan även 

husets övriga hushållsapparatur och automatiserade system som säkerhet, belysning, uppvärmning och ventilation. 

Med ett välplanerat hemmanätverk kan du via internet t.ex. justera temperaturen, kontrollera belysning eller att inga 

oinbjudna gäster tagit sig in. 

OBS! Anlita professionellt branschfolk för planering och förverkligande av ditt husnätverk för att försäkra dig om att 

nätverket följder de standarder och förordningar som gäller. 

Husanslutningen 

När du bygger ett hemmanätverk är det bra att förbereda för framtida snabbare anslutningar till huset (fiberoptik etc.). 

Se till att nedgrävda rör är tillräckligt stora, diameter åtm. 50 mm, ända fram till huskopplingen. Därmed behöver du 

inte senare gräva upp gården igen vid nya anslutningstillfällen. 

Ta även i beaktande annan kablering du vill ha till fastigheten och det utrymme dessa kräver. 

Tekniskt utrymme 

Inne i fastigheten bör det finnas ett tillräckligt stort utrymme för den tekniska apparatur som behövs för att upprätthålla 

det interna nätverket och säkerheten ut mot internet. Utrymmet bör också ha tillräcklig ventilering för att apparaturens 

kylning ska fungera väl. 

Kablering 

Grundregeln för kableringen inne i huset är minst ett nätverksuttag i varje rum. Ta i beaktande att utrustning som kylskåp, 

larm och värmeautomatik i framtiden kan komma att kopplas till nätverket. Kableringen ska också förberedas 

att motsvara framtida hastighetsbehov och standarder. 

Undervärdera inte de framtida nätverksbehoven! 

Det är alltid bättre att ha två uttag för mycket än ett för lite! 


JNT

3.1 TIDSSCHEMA FÖR BYGGET 

VECKOR 

RÖJNING OCH GRÄVNING 

SPRÄNGNING 

PÅLNING 

GRUNDSULA 

SOCKEL, GRUND MUR 

TÄCKDIKNING 

FYLLNINGSARBETE 

UNDRE BJÄLKLAG 

HUSPAKET 

YTTRE VÄGGAR 

BÄRANDE MELLANVÄGGAR 

MELLAN BJÄLKLAG 

ÖVRE BJÄLKLAG 

VATTENTAK 

FÖNSTER, DÖRRAR 

LÄTTA MELLANVÄGGAR 

INRE TRAPPOR 

SKORSTEN 

ELDSTAD 

VÄT-UTRYMMEN 

SPACKLING AV INNERVÄGGAR 

SPACKLING AV INNERTAK 

GOLVENS YTGJUTNING 

YTBEHANDLING AV INNERVÄGGAR 

YTBEHANDLING AV INNERTAK 

YTBEHANDLING AV GOLF 

YTBEHANDLING AV YTTRE VÄGGAR 

PLÅTARBETE 

FAST INREDNING 

MASKINER OCH APPARATER 

EL ARBETEN 

VÄRME 

VATTEN 

AVLOPP 

VENTILATION 

TRÄDGÅRDSARBETE 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 

RAKENNUSOPAS

Uppföljning av byggandet med hjälp av ett tidsschema är ett nyttigt hjälpmedel vid övervakning och uppföljning 

av byggnationen samt vid anskaffning av material. 

24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 

RAKENNUSOPAS

KOSTNADSBERÄKNING OCH KOSTNADSUPPFÖLJNING 

0 BYGGNADSKOSTNADER 

01 Planeringskostnader 

02 Arbetsledning och övervakning 

+ byggnadslovskostnader 

03 Anslutningskostnader (vatten, avlopp 

el, telefon, fjärrvärme) 

04 Försäkring 

05 Anskaffning och hyra för maskiner 

06 El, vatten mm. under byggnadstiden 

07 Transporter, lyftkranar mm. 

08 Finansieringskostnader 

SAMMANLAGT 

1 TOMTARBETEN OCH GRUND 

11 Röjning, grävning, sprängning, pålning 

12 Täckdiken, rörledningar och brunnar 

13 Utfyllnad med grus och jord 

14 Trädgårdsarbete 

15 Utrustning utomhus (staket, torkställning 

soptunnor mm.) 

SAMMANLAGT 

2 GRUND, UNDRE BJÄLKLAG OCH 

KÄLLARKONSTRUKTION 

21 Grundsula 

22 Grundmur/källarens ytterväggar 

23 Undre bjälklag/på jord liggande platta 

24 Källarens tak (mellanbjälklag) 

25 Terass/balkong, yttertrappor, 

stödmurar mm. 

SAMMANLAGT 

3 HUSPAKET 

4 STOMME- OCH VATTENTAK 

41 Ytterväggens stomme 

42 Ytterfasad 

43 Mellanbjälklag 

44 Övre bjälklag 

45 Vattentak med underlag 

46 Till vattentaket hörande konstruktioner 

(takfotsbrädor, rännor, stegar mm.) 

BERÄKNAT 

E 

FÖRVERKLIGAT 

E 

RAKENNUSOPAS 

5 UTFYLLANDE KONSTRUKTIONER 

51 Fönster 

52 Ytterdörrar, garagedörrar 

53 Innerdörrar 

54 Innertrappor 

55 Mellanväggsstomme 

56 Eldstad och skorsten 

SAMMANLAGT 

6 YTMATERIAL OCH BEHANDLING 

61 Innerväggsskivor, panel, ytbehandling 

62 Innertaksskivor, panel, ytbehandling 

63 Golvets ytkonstruktion/beklädnad 

64 Lister, fogbrädor 

SAMMANLAGT 

7 INREDNING, UTRUSTNING OCH MASKINER 

71 Köksinredning 

72 Badrumsinredning 

73 Klädförvarings- och hallinredning 

74 Bastu lave 

75 Hushållsmaskiner 

76 Centraldamsugare, bastuaggregat mm. 

SAMMANLAGT 

8 VVS-ARBETE 

81 Uppvärmning 

82 Vatten och avloppsledningar 

83 Vattenkranar, avloppsbrunnar, 

våtrumsutrustning 

84 Handfat, badkar, sanitetsporslin 

85 Ventilationsapparater och kanaler 

86 Elarbete 

9 SÄKERHETSANORDNINGAR 

91 Låsning 

92 Larmanläggningar 

SAMMANLAG 

ALLT SAMMANLAGT 

BERÄKNAT 

E 

FÖRVERKLIGAT 

E

Cheklista 

5 Grundundersökning 

❏ Grundundersökningen är utförd och levererad till byggplatsen 

Grundundersökningen innehåller 

❏ Information om markbeskaffenheten ur bärighetssynvinkel samt 

grundläggningsrekommendation 

❏ Mätresultat avseende tomtytans höjdnivåer 

samt en bedömning/utredning av 

❏ Förekomsten av skadliga gaser i marken 

❏ Förutsättningar för infiltration av regn och/eller dräneringsvatten 

❏ Grundvattnets höjdnivå jämte eventuella långsiktsvariationer 

och emotsedda framtida förändringar i omgivningen 

6 Byggnadens höjdläge 

❏ den blivande höjdnivån är rätt anpassad till den omgivande 

markytan, till grundvattennivån och till den projekterade avloppslösningen 

❏ inom vattendragens verkningsområde motsvarar byggnadens 

höjdläge rekommendationerna härom eller de skadliga verkningarna 

vid översvämning har förhindrats på annat sätt 

❏ utfyllnad vid gränserna till granntomterna behövs inte 

❏ ytvattnet kan ledas bort från byggnadens närhet 

7 Påbörjande av byggarbetet 

7.1 Tillstånd och ansvariga arbetsledare 

❏ vid inledande av trädfällningar eller markarbeten som utgör 

förberedelser för byggarbetet är bygglovet beviljat eller byggtillsynsmyndigheten 

har konstaterat att åtgärderna till sina verkningar är 

ringa 

❏ för byggnaderna som skal rivas har beviljats ett separat 

rivningslov eller rivningen finns angiven i det ikraftvarande bygglovet 

❏ då gjutning av grund eller montering av grundelement inleds 

är bygglovet beviljat och det har laga kraft eller för inledande av 

arbetet föreligger av byggtillsynsmyndigheten godkänd inledningsrätt 

❏ byggtillsynsmyndigheten har godkänt för att leda byggarbetet 

7.2 Projekteringen samt begränsning av de av byggarbetet föranledda 

olägenheterna 

❏ Specialprojekteringen som behövs för grundläggningsarbetena 

och för bottenavloppen är utförd och projekteringshandlingarna är 

levererade till byggplatsen samt till byggtillsynsmyndigheten, om så 

förutsätts i bygglovsbeslutet. 

❏ Besiktningar har förrättats på basis av en riskanalys uppgjord 

av expert och för uppföljning av de skadliga verkningarna av vibrationsalstrande 

arbeten såsom rivning, schaktning och pålning samt 

om så behövs grävning och komprimering; de behövliga skyddsoch 

dämpningsåtgärderna ha genomförts och de för uppföljning 

av miljöpåverkningarna (grundvattennivån, vibrationer, sättningar) 

behövliga kontrollpunkterna och mätinstrumenten har monterats på 

plats 

RAKENNUSOPAS 

❏ Inverkan på omgivningen av grundvattennivåns eventuella 

förändring under byggarbetet eller permanent 

❏ Inverkan på omgivningen av de vibrationer (schaktning, pålning) 

som byggarbetets eventuellt förorsakar 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 

Den ansvariga arbetsledarens namnteckning 

❏ ytvatten rinner inte in på granntomterna 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 

Huvudprojekterarens namnteckning 

en ansvarig arbetsledare, en FVA-arbetsledare, en ventilationsarbetsledare 

samt vid behov för specialområdena en annan arbetsledare 

för 

❏ rivningsarbeten 

❏ markarbeten 

❏ schaktning 

❏ pålning 

❏ de i bygglovsbeslutet angivna förpliktelserna för inledande av 

byggarbete har uppfyllts 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


❏ Läget av de på byggplatsen befintliga underjordiska rören, 

linjeavstängningsventilerna och kablarna har utretts samt linjeavstängningsventilerna 

för rör i byggnader som skall rivas har stängts 

och det har säkerställts att kablarna inte är strömförande 

❏ Den växtlighet och de byggnader som skall bevaras har skyddats 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 

Den ansvariga arbetsledarens namnteckning

7.3 Praktiska åtgärder 

❏ Tomtens hörnpunkter har klargjorts 

❏ Vederbörande myndighet har märkt ut byggnadens plats och 

höjdläge, om så har förutsatts i bygglovsbeslutet 

❏ Till bygglovsmyndigheten har meddelats om påbörjande av 

arbetet 

❏ En skylt som informerar om byggarbetet har uppställts på tomten 

❏ Byggplatsen har inhägnats på ett sätt som anses tillräckligt 

och inhägnaden har försetts med varningsskyltar eller liknande som 

informerar om byggplatsen 

7.4 Kontakt till övriga myndigheter och verk 

❏ Behövliga anmälningar har gjorts till miljömyndigheterna om av 

arbetet eventuellt förorsakat buller, damm och övriga olägenheter. 

❏ Anvisningar för sortering och placering av jordmassor och 

byggavfall har erhållits av vederbörande myndighet 

❏ Behövliga sprängningstillstånd samt tillstånd för uppbevaring 

av sprängämnen har erhållits 

❏ Anslutningsanmälningar för vatten- och avloppsledningar har 

Genomförandet av byggarbetet 

I denna checklista antecknas granskningar av åtgärder som anknyter 

till byggandet samt av arbetsskeden som ingår i de olika byggskedena. 

Granskningarna kan utföras av de vid startmötet avtalade 

ansvarspersonerna för granskning av byggskedena samt av övriga 

personer som utför granskningar av arbetsskedena. 

De punkter som skall granskas inom varje arbetsskede har angetts 

med rutor. När punkten är granskad anger den som utförde granskningen 

detta genom att sätta ett kryss i rutan. När hela arbetsskedet 

är granskat, verifierar han med sin namnteckning att arbetsskedet 

har granskats. Anmärkningar beträffande arbetsskedena antecknas 

i det tomma utrymmet i slutet av checklistan. 

Om granskningarna är återkommande såsom i radhus kan man 

även notera delgranskningarna i det för anmärkningar reserverade 

utrymmet i listan. I detta utrymme är det skäl att anteckna även andra 

8 Grundläggning 

8.1 Grävarbeten samt grundläggning på undergrunden 

❏ Undergrunden och grävnivån efter grävarbetena motsvarar 

grundundersökningen eller avvikelsen har godkänts av konstruktören 

eller den geotekniska projekteraren 

❏ Undergrunden har vid behov skyddats sakenligt mot att uppslammas 

❏ Undergrundens yta under byggnaden är jämn och lutar (minsta 

lutning 1:50, helst 1:20) mot dräneringsrören som skall installeras 

lägre än grundschaktets botten 

❏ Schaktväggarna är med hänsyn till jordarten tillräckligt flacka 

för att ras inte skall inträffa 

❏ Avledandet av regnvatten under pågående byggarbete har 

genomförts så att de separata schakten för sulorna är förenade 

sinsemellan och vattnet leds till pumpgropar 

RAKENNUSOPAS 

❏ För användning av gatu- eller annat allmänt område som 

eventuellt behövs för bygget har ansökts om lov av vederbörande 

myndighet 

❏ Behövliga lov för uppställande av byggplatsbaracker och för 

dessas el-, vatten- och avloppsanslutningar har skaffats 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


gjorts och behövliga grävningstillstånd för gatu-, väg- eller andra 

allmänna områden har erhållits 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


för byggandets slutresultat väsentliga saker, såsom avvikelser från 

peojekteringen vid utförande eller materialval samt delområden 

som inte har granskats. 

När sedan ansvarspersonen för det ifrågavarande byggskedet 

har konstaterat att arbetsskedena har granskats, att byggprodukternas 

duglighet motsvarar kraven i byggbestämmelsesamlingen, 

att byggproduktsinformationen har samlats i produktpärmen för att 

användas då byggnadens servicebok sammanställs samt att byggandet 

även i övrigt motsvarar god byggsed, verifierar han med 

sin namnteckning i inspektionsprotokollets sammandragsblankett 

att det ifrågavarande byggskedet har granskats. 

På motsvarande sätt gör man i fråga om de åtgärder som anknyter 

sig till uppfyllandet av förutsättningarna för att byggarbetet 

skall inledas och byggnaden tas i bruk. 

❏ Slutgrävningen har gjorts i orstörd mark 

❏ Eventuellt störd eller tjälfrusen undergrund har avlägsnats och 

fyllnad har skett enligt separata anvisningar eller grundläggningen 

har förts längre ned till ostörd undergrund 

❏ Jordstenar och stenblock har söndrats och avlägsnats under 

den blivande grunden 

❏ Ordningen vid grävarbeten och övriga grundarbeten år 

sådan, att man inte rör sig onödigt på lättstörd undergrund förrän 

utfyllnadsarbetena har utförts eller sulorna gjutits 

❏ Vintertid har grävning för konstruktioner mot mark utsträckts 

till det slutliga djupet först kort innan grundläggningen eller massutskiftningarna 

görs. Tjälskador i det färdiga schaktet förhindras 

med hjälp av effektiv värmeisolering eller uppvärmning 

❏ De eventuella skadliga inverkningarna av grävarbetena och 

förändringarna i grundvattennivån har följts upp och registrerats 

enligt anvisningar av expert (om resultaten avvikit från gränsvär-

dena har de åtgärder genomförts som förutsätts för att korrigera 

situationen) 

❏ Uppföljningsbesiktning av byggnader och konstruktioner som 

befinner sig inom området för eventuella skadeverkningar har förrättats 

då arbetet avslutats 

8.2 Bergsschaktningsarbeten 

❏ Besiktningar har förrättats i grannfastigheterna i behövlig 

omfattning 

❏ Vid grundläggning på övre kanten av schaktad, söndrad 

bergsslänt eller vägg har den geotekniska projekteraren säkerställt 

bergets stabilitet 

❏ Område som skall sprängas bort har täckts på det sätt sprängningsplanen 

föruttsätter sä att inte lossnande stenblock kommer åt 

att förorsaka skada 

❏ Schaktning har inte utförts under betonggjutningars bindningstid 

inom schaktningens område med risk för skadeverkningar 

❏ Sulorna har förhindrats att glida genom att berggrunden har 

schaktats till högst 15° lutning eller genom av grundläggninsprojekteraren 

framlagda specialätgärder (t.ex. bultning, avtrappning, 

breddning av sulorna, osv.) 

❏ Under byggnaden och under grundmurarna blir det inte kvar 

skadliga fördjupningar som samlar vatten och möjligen kan frysa 

till (fylls med betong för att kapillarstigning av vatten skall förhindras) 

och vatten som möjligen hamnar in under huset leds bort av 

8.3 Pålning 

❏ Konstruktören har jömfört den genomförda pålningen med 

projekteringen och på basis av uppgifterna i pålningsprotokollet 

sammanställt en relationsritning för pålningen och grundläggningen 

❏ På basis av pålningsprotokollet och en granskning på platsen 

har den geotekniska projekteraren eller konstruktören gett lov att 

kapa pålarna 

❏ De kapade pålarnas ändar är hela, jämna och så vinkelräta 

som möjligt mot pålarnas längdaxlar 

❏ Pålarnas ändar hamnar minst 50 mm inne i sulornas betong 

❏ Pålarnas ändarmering har tagits fram som förankringsarmering 

för påländarna, om så är angett i projekteringen 

❏ Pålning har inte utförts under den tid betong binder inom 

området för pålningens skadeverkningar 

❏ De korta pålarna har inte förskjutits från sina platser i den 

8.4 Utfyllnader under grundkonstruktion och golv mot mark 

❏ I komprimeringsbeskrivningen har getts anvisningar om det 

använda materialets kornfördelning, vattenhalt och temperatur samt 

om maskiner som skall användas, tjockleken på komprimeringssikten 

samt antalet överfarter 

❏ Ovanpå undergrunden har vid behov lagst en fiberduk i enlighet 

med den planerade bruksklassen 

❏ Utfyllnad har inte gjorts i vatten eller på störd undergrund utan 

den geotekniska projekterarens specialanvisningar 

❏ Utfyllnadens bredd i relation till tjockleken sträcker sig under 

RAKENNUSOPAS 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 

Granskarens namnteckning 

dräneringsrören 

❏ Innan grunden gjuts har vattnet under den blivande grunden 

pumpats bort 

❏ Vintertid har berget hållits varmt inom ett tillräckligt stort område 

innan grunden gjuts 

❏ Eventuella skadliga verkningar av schaktningsarbetet har följts 

upp och registrerats i enlighet med anvisningar av en expert (och om 

resultaten överskrider gränsvärdena har de förutsatta åtgärderna 

vidtagits) 

❏ Uppföljningsbesiktning av byggnader och konstruktioner inom 

området för eventuella skadeverkningar har förrättats då arbetet 

avslutats 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


ursprungliga relationsritningen före gjutningen av grunden 

❏ Vintertid har det placerats frostskyddsisolering under den 

blivande sulan för att förhindra att pålarna höjer sig 

❏ De eventuella skadliga verkningarna av pålningsarbetet har 

följts upp och registrerats i enlighet med anvisningar av en expert 

(och om resultaten överskrider gränsvärdena har de förutsatta 

åtgärderna för att korrigera saken vidtagits) 

❏ Då pålningsarbetet är avslutat har en uppföljningsbesiktning 

av byggnader och konstruktioner genomförts inom området för 

pålningens eventuella skadeverkningar 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


sulorna tillräcklig långt utanför dessa för att kunna överföra till 

undergrunden belastning på grunden 

❏ Komprimeringen av utfyllnadsjorden har utförts enligt arbetsbeskrivningen 

och härom har förts bok 

❏ Utfyllnadens duglighet har påvisats genom uppföljning och 

registrering av arbetssättet (arbetssättsmetoden) eller genom uppmätning 

av utfyllnadens täthet och bärighet (resultatmetoden) eller 

med båda metoderna 

❏ Innan utfyllnaden breddes ut har frysning i undergrunden 

förhindrats 

❏ Frysning i fyllnadsjorden har förhindrats under komprime-

ingen och den färdiga utfyllnaden har skyddats mot frysning 

❏ Komprimeringsarbetet har inte förorsakat skador i omgivningen 

i konstruktioner som är färdiga eller håller på att binda 

❏ De eventuella skadliga verkningarna av komprimeringsarbetet 

har följts up och registrerats i enlighet med anvisningar av en expert 

(och om resultaten överskrider gränsvärdena har de förutsatta 

åtgärderna för att korrigera saken vidtagits) 

❏ Då komprimeringsarbetet är avslutat har en uppföljningsbe- 

8.5 Grundmurar och sockel 

❏ Grunden har förts ned till frostfritt djup eller frostskyddats, om 

det inte vid grundundersökningen konstaterats att marken inte är 

tjälfarlig 

❏ Skyddsskiktet av betong utanpå armeringsstålen är minst 25 

mm i alla delar av formen även vid arbetsarmering, om inte vid 

projekteringen har angetts större värden än så. 

❏ Skyddsskiktet av betong utanpå armeringsstålen är vid gjutning 

av betongkonstruktioner mot mark minst 50 mm. 

❏ Armeringsstängerna vilar på distansklossar så stadigt och tätt 

ovanpå formen och undergrunden, att de inte under betonggjutningen 

kan glida från sin plats 

❏ Armeringsstängerna vilar inte ovanpå grundsulans ytterram 

av trä 

❏ I formarna har lämnats t.ex. rörursparningar för att leda bort 

vatten under byggnaden till dräneringsrören 

❏ Under de bärande bottenbjälklagen har i grundmurarna 

lämnats kryphål som gör det möjligt att ta sig fram under hela bottenbjälklaget 

❏ Innan betonggjutningen börjar är undergrunden, berget, pålhuvudena, 

arbetsfogarna, formar och armeringar fria från is och smuts 

9 Dränering av undergrunden 

9.3 Dräneringens läge och rördiken 

❏ Schaktet under byggnaden har jämn botten som är utförd med 

tydligt fall l(lutning 1:50, hellre 1:20) i riktning mot dräneringsrören 

som ligger lägre än schaktbottnen. 

❏ Dräneringsskiktet under byggnaden står i förbindelse med 

dräneringsskiktet som omger dräneringsrören antingen genom hål i 

grundsulan eller med hjälp av ett dräneringsskikt under grundsulan 

eller sockelbalken 

❏ Dräneringsrörens överkant är på alla ställen minst 0,4 m lägre 

än överytan av det invid eller ovanfor liggande golvet mot mark 

9.4 Dräneringsrör och inspektionsbrunnar 

❏ Dräneringsrören jämte anslutningsstycken och brunnar lämpar 

sig för uppsamling och avledning av dräneringsvattnet samt tillåter 

inspektion och service (bl.a. inspektionsbrunnar med slamficka) 

❏ Dräneringsrörens lutningar mellan brunnarna är avvägda 

❏ Dräneringsrören är understödda där de installerats på en 

undergrunden som är mjuk eller utsatt för sättningar 

❏ funktionsprov av dräneringsnätet har utförts och därom har 

gjorts anteckning i dräneringsritningen, som efter att dräneringsrören 

installerats har uppdaterats till en relationsritning som anger 

rörens faktiska läge och höjdnivåer 

0 RAKENNUSOPAS 

siktning av byggnader och konstruktioner genomförts inom området 

för komprimeringens eventuella skadeverkningar 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


❏ Betongen har inte kommit åt att frysa innan den uppnått frostbeständighet 

– grunderna har skyddats och vid behov värmts för 

att frysning skall undvikas 

❏ Sockelns blivande höjdnivå är minst 0,3 m högre än den 

planerade markytan invid byggnaden 

❏ Golvytan befinner sig minst 0,3 m högre än den planerade 

markytan invid byggnaden eller grundmuren är skyddad med hjälp 

av yttre vattenisolering ända upp till sockelns överkant 

❏ Det finns inte köldbryggor i konstruktionen 

❏ I sockelschaktet eventuellt placerad värmeisolering (frostskyddsskiva) 

är av en kvalitet som är avsedd att läggas i marken 

och skivorna lutar utåt från byggnaden samt är skyddade mot 

direkta mekaniska påkänningar påkänningar t.ex. med hjälp av 

ett skyddsskikt av sand och vid behov med hjälp av en plastfolie 

ovanpå isolerskivorna. 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


❏ Dräneringsrören har ett fall i riktning mot brunnen (i utloppsriktningen) 

med lutningen minst 1:200 (helst minst 1:100) 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


❏ Inspektionsbrunnarnas och -rörens lock är synliga eller de av 

speciella skäl täckta lockens läge finns tydligt markerad 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 

Granskarens namnteckning

9.5 Återfyllnadsarbeten 

❏ Stenmaterialet som används i dräneringsskikten uppfyller de 

krav som ställs på dräneringsskikt (siktningskurvan införs i kvalitetspärmen). 

❏ Det lodräta dräneringsskiktet mot grundmuren, sockelbalken 

eller källarväggen har en tjocklek på minst 0,2 m (installationen 

kräver i praktiken ett avsevärt mycket tjockare skikt) 

❏ Dräneringsrören och brunnarna är skyddade mot frost och 

dräneringsrörens täcktjocklek är på alla ställen minst 0,5 m 

❏ Det dräneringsskikt som omger dräneringsrören har tjockleken 

minst 0,1 m under och på sidan om rören och 0,2 m ovanpå 

9.6 Avledning av dräneringsvatten från undergrunden 

❏ De för avledning av dräneringsvatten behövliga avloppsledningarna, 

avloppsanslutningarna eller infiltrationsbrunnarna samt 

eventuella pumpstationer är installerade och understödda så att det 

inte uppkommer sättningar eller skevhet 

❏ Kornfördelningen hos stenmaterialet i eventuella infiltrationskistor 

(eller -fält) motsvarar vad som angetts i projekteringshandlingarna 

(siktningskurvan införs i kvalitetspärmen) 

❏ På platsen för ett infiltrationssystem är grundvattensnivån minst 

1,5 m under dräneringsnivån 

10 Bottenbjälklag och konstruktioner mot mark 

10.1 Golv mot mark i hus utan källare 

❏ Under golv mot mark har ler-, humus- och andra finkorniga 

jordlager avlägsnats 

❏ Underlaget för träkonstruktioner är isolerat från stenkonstruktionerna 

med hjälp av ett fuktbrytande skikt 

❏ Golvets värmeisolering är i huvudsak under betongplattan 

❏ I golvkonstruktionen ingår ingen ångspärr, om denna inte uttryckligen 

finns här i projekteringshandlingarna 

10.2 Bärande bottenbjälklag 

❏ I mellanväggarna i kryprummet har gjorts kryp- och vädringsöppningar 

så att gransknings- och serviceåtgärder möjliggörs och 

så att kryprummet blir vädrat i sin helhet 

❏ Fuktstigningen från undergrunden har avgränsats genom 

att man ovanpå den jämna, mot dräneringsrören tydligt lutande 

undergrunden har gjort ett 0,2 m tjockt dräneringsskikt, plast eller 

cellplastisolering 

❏ Under det eventuella dräneringsskiktet finns en fiberduk om 

undergrunden utgörs av lera eller silt 

❏ Vatten som hamnar ovanpå den eventuella plastfolien har 

möjlighet att fritt rinna bort 

❏ I kryprummet är den fria höjden ingenstans under 0,6 m 

❏ Vädringsöppningar och -rör i kontakt med uteluften är så 

placerade, att deras inbördes avstånd är högst 6 m, att det i samma 

hörn inte finns mer än en öppning eller ett rör samt att den fria 

öppningen med gallret beaktat är minst 150 cm 2 

❏ Vädringsrörens övre ändar befinner sig så högt, att snödrivor 

som eventuellt under vintern bildas invid byggnaden inte täcker 

dem 

RAKENNUSOPAS 

rören 

❏ Dräneringsskiktet under golv mot mark och i kryprum har 

tjockleken minst 0,2 m och under skiktet finns en fiberduk utbredd 

om undergrunden utgörs av lera eller silt 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


❏ Infiltrationskistan eller – fältet når till frostfritt djup och har om 

så behövs värmeisolerats 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


❏ Golvets överyta befinner sig minst 0,3 m ovanför den blivande 

omgivande markytan, eller inträngning av regn- och smältvatten har 

förhindrats med specialåtgärder (avledning av ytvatten, dränering 

av grunden, vattenisolering av grundmuren) 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


❏ Bottenbjälklaget är tätt (fogar, anslutningar, genomföringar) 

❏ Kryprummet är rent och innehåller inga material som kan 

mög-la eller förmultna 

❏ Dräneringsnivån är tydligt lägre än kryprummets färdiga 

ytnivå 

Om det bärande bottenbjälklaget gjuts mot mark: 

❏ Ovanpå den avjämnade, i riktning mot dräneringsrören tydligt 

lutande undergrunden har påförts ett minst 0,2 m tjockt dräneringsskikt 

och under detta en fiberduk om undergrunden är lera eller 

silt 

❏ Bottenbjälklagets eventuella värmeisolering befinner sig helt 

eller huvudsakligen under betongplattan 

❏ Betonggjutningen utförs inte ovanpå en frusen undergrund 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


10.3 Källarutrymmen 

❏ Grundmursmattans skarvar är överlappande och mattan fäst 

enligt tillverkarens anvisningar. Vid mattans överkant har monterats 

en kantlist 

❏ Vid anslutningen mellan källarvägg och sula har gjutits en 

avfasning och bakom grundmursmattan har tillräckligt högt upp fästs 

en remsa bitumenmembran, vars nedre kant når förbi avfasningen 

till sulan 

❏ Fukt som eventuellt uppkommer bakom grundmursmattan kan 

fritt rinna bort vid mattans nedre kant 

11 Bemästrande av fukt under byggskedet 

11.1 Skydd av byggvaror och färdiga byggdelar 

❏ Byggvarorna är sakenligt skyddade och lagrade i yttre förråd 

och inne i byggnaden då byggstommen ännu är öppen 

❏ Färdiga byggdelar och konstruktioner har under byggprojektets 

alla skeden skyddats sakenligt 

11.2 Uttorkning av byggnaden samt ytbeläggning av byggdelarna 

❏ Vid ytbeläggningen av byggdelar som bör uttorkas har följts 

de anvisningar som ytbeläggningens tillverkare har gett 

❏ Betingselserna vid ytbeläggning och fogning har varit i enlighet 

med varuleverantörernas anvisningar 

❏ Genom tillförlitliga fuktmätningar som gjorts av expert har det 

påvisats att golven har varit lämpliga att ytbeläggas 

❏ Fuktiga byggdelar samt byggfukten har tillåtits torka ut eller 

byggdelarna har uttorkats tillräckligt innan de har belagts med 

ytskikt som fördröjer uttorkningen 

12 Byggnadsstommens konstruktioner 

12.1 Förankring och isolering av byggnadsstommens konstruktioner 

❏ Den tryckimpregnerade syllen för trästommen är förankrad i 

grundmuren eller i den bärande eller kantförstärkta bottenplattan 

t.ex. med hjälp av gängstång 

❏ Mellan s.k. dubbelstolpar finns mineralullsisolering 

❏ Trästommens syll är isolerad från stenkonstruktionen med hjälp 

av t.ex. bitumenmembran 

❏ Ytterväggens syll befinner sig minst 0,3 m ovanför den blivande 

12.2 Bärande konstruktioner i mellan- och vinds- eller taktbjälklag 

❏ Bredden på takfackverkens stödytor är åtminstone så stora 

som anges i fackverksprojekteringen och fackverken är förankrade 

i väggens remstycken 

❏ Vid de icke bärande mellanväggarna har reserverats nedböjningsmån 

för takfackverken och balkkonstruktionerna 

❏ Vid övre kanten av icke bärande men förstyvande mellanväggar 

har lämnats nedböjningsmån för balkar och fackverk så, att en 

vågrät förskjutning av väggens övre kant är förhindrad 

❏ Takfackverken har förstyvats i sidled och stavarna har avsträvats 

mot knäcking i sidled 

❏ Vid stödet av s.k. saxfackverk har beaktats den vågräta 

RAKENNUSOPAS 

❏ För lufttäthetens skull har källarens väggar mot mark avjämnats 

på båda sidor t.ex. med avjämningsbruk 

❏ Källarväggen har inte invändig värmeisolering 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


❏ Vid byggandet har använts enbart material, som inte ens på 

grund av exceptionellt hög luftfuktighet alstrar utsläpp som medför 

hälsorisker i inneluften 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


omgivande marken och kan obehindrat torka ut mot luftspalten 

❏ Den murade byggnadsstommen är isolerad från grundmuren 

eller den bärande plattan med hjälp av t.ex. en bitumenmembran 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


förskjutning hos stödpunkterna som nedböjningen av fackverket 

förorsakar 

❏ Rökkanalerna är vid genomgång av mellan- och vinds- eller 

takbjälklag isolerade (med undantag av högst 30 mm tjocka byggdelar 

såsom takpaneler) med minst 100 mm obrännbar mineralull 

från brinnande byggdelar, om inte i duglighetsutredningen avseende 

rökkanalerna tillåts lägre avstånd 

________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 

Vastaavan työnjohtajan allekirjoitus

13 Ytterväggar 

13.1 Ång- och luftspärr 

❏ Äng- och luftspärren är både i taket och i väggarna sammanhängande 

❏ Äng- och luftspärrens alla skarvar är gjorda med överlappning 

minst 150-200 mm och omsorgsfullt tejpade 

❏ Skarvarna har gjorts bara ovanpå spikreglarna 

❏ Genomföringarna har tätats sakenligt och ång- och luftspärren 

har anslutits tätt även till fönster- och dörrkarmar 

❏ Då man använder t.ex. polyuretanskum vid tätning av an- 

13.2 Värmeisoleringar 

❏ Värmeisoleringen har monterats tätt emot väggkonstruktionens 

stolpar 

❏ Vid isoleringsskivornas skarvar är skivornas kanter tätt emot 

varandra 

❏ I skivorna finns inga inkämda ställen invid stolparna eller vid 

skarvarna; utan isolerskivan fyller hela stolpmellanrummet jämnt 

13.3 Vindsskyddsskikt 

❏ Som vindskyddsbeklädnad för byggnaden har bara använts 

för detta ändamål lämpligt och undersökt material 

❏ Vindsskyddsskivorna har skarvats enbart ovanpå väggstommens 

stolpar 

❏ Skivorna har fogats med spont eller fogarna har tätats med 

tätningsband e.d. avsedda för ifrågavarande skivor 

❏ Vindskyddsskivornas undre kanter befinner sig fritt från vat- 

13.4 Fasadbeklädnad 

Fasader av trä 

❏ Luftspalten i samband med fasadens träbeklädnad fortsätter 

obruten från sockel till takutsprång även vid dörrar, fönster och där 

fasadbeklädnaden förändras (exempelvis panelbrädernas riktning 

är olika vid husets olika våningar) 

❏ Luftspaltens bredd är minst 20 mm 

❏ Avledning av vatten som hamnar bakom fasadbeklädnaden 

är ordnad t.ex. med hjälp av remsor av bitumenmembran eller 

plåt vid väggens nedre kant, ovanför dörrar och fönster samt där 

väggkonstruktionen eller fasadbeklädnaden förändras (fogar mellan 

väggelement ovanför varandra, fasadpanelbrädernas riktning 

förändras, fasadbeklädnadsmaterialen är olika vid olika väggpartier) 

❏ För att skevhet i trävirket skall undvikas är väggpanelens 

Murade fasader 

❏ Luftspalten är sammanhängande och dess bredd är minst 30 

mm 

❏ I luftspalten finns inte utpressat murbruk 

❏ I det understa murningsvarvet har minst var tredje lodrät murfog 

lämnats öppen. Det har inte fallit murbruk ned på grundmuren 

mellan fasadmurningen och vindskyddsskivan 

❏ Avledning av vatten som hamnar bakom fasadmurningen 

är ordnad t.ex. med hjälp av remsor av bitumenmembran eller 

plåt vid väggens nedre kant, ovanför dörrar och fönster samt där 

väggkonstruktionen eller fasadbeklädnaden förändras 

❏ Bruksfogarna är fyllda och fogtjockleken är i enlighet med de 

RAKENNUSOPAS 

slutningen mellan fönster- och dörrkarmarna och ytterväggen, har 

man möjliggjort uttorkning av träkonstruktionerna mot luftspalten 

(polyuretanet har inte fyllts vid hela karmdjupet, utan fyllningen är 

ofullständig på konstruktionens kallare sida) 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


tenisoleringsremsan ovanpå grundmuren 

_________________________________________________ 

Päiväys 

_________________________________________________ 


tjocklek minst 21 mmm och den är fäst på spikribbor eller -bräder 

av minst 25 mm tjockolek 

❏ Målningen av trädelarna utförs i enlighet med färgleverantörens 

anvisningar 

❏ De nedre ändarna av bräderna i den lodräta panelen har 

sågats av snett så att det uppkommer droppnosar. Brädernas nedre 

ändar har målats. 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


murningsanvisningar som de använda murstenarnas leverantör har 

gett 

❏ Ytterväggens fasadmurning har bundits till byggstommen med 

hjälp av rostfria (eller varmförzinkade) murkramlor eller med hjälp 

av andra särskilt för ändamålet godkända fästelement 

❏ Murkramlorna är placerade så att de är utåtlutande 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


13.5 Detaljlösningar i fasader 

❏ Fönsterbleck och övriga vattentäta konstruktioner som skyddar 

vågräta eller sneda ytor har lutningen minst 1:3 utåt från väggen 

❏ Fönsterbleck och övriga plåtbeslag når minst 30 mm utanför 

väggytan och plåtarna har en rätt utformad droppnäsa 

❏ Plåtbeslagens anslutning till lodräta ytor förs tillräckligt högt 

upp och fogen är tätad med elastisk fogmassa 

❏ Träpanelens nedre ändar befinner sig på minst 25 mm avstånd 

14 Vinds- eller takbjälklag, yttertakskonstruktioner 

14.1 Vädring 

❏ Vindsbjälklagets och/eller det kalla vindsutrymmets vädringsspringa 

är minst 200 mm om taklutningen är under 1:20, minst 100 

mm om taklutningen är mellan 1:20 och 1:5 samt minst 75 mm då 

takets lutning är brantare än 1:5 

❏ Vädringen är fortgående även på de ställen där takkonstruktionen 

inte fortgår oförändrad (nivåförskjutningar i takytan, takfönster 

m.m.) 

❏ Invid takutsprånget finns en fortgående vädringsspringa, vars 

bredd är minst 20 mm 

14.2 Ång- och luftspärr 

❏ Som ång- och luftspärr i vinds- eller takbjälklaget har använts 

produkter som konstaterats vara bara särskilt för detta ändamål 

(även beständigheten mot ultaviolettsstrålning har utretts) 

❏ Ång- och luftspärren i vinds- eller takbjälklaget är sammanhängande 

och tätt ansluten till ytterväggens ång- och luftspärr eller 

till innerytan av en yttervägg med homogen konstruktion 

❏ Ång- och luftspärrarnas alla skarvar överlappar minst 150- 

200 mm och är omsorgsfullt tejpade 

❏ Skarvar förekommer bara på stolparna 

❏ Genomföringarna har tätats sakenligt 

❏ Takbjälklagen vilkas isoleringsskikt följer yttertakets lutning har 

14.3 Yttertak, underlagsskikt och genomföringar 

❏ Under de icke förtlöpande yttertaksbeläggningarna har fästs 

ett underlagsskikt, som är helt och tätt även vid genomföringarna 

❏ Underlagsskiktet är vid genomföringarna försett med uppvikta 

kanter eller särskilda tätade genomföringsstycken 

❏ Underlagsskiktet är fört klart utanför ytterväggens linje, så att 

vatten inte skall kunna rinna in i väggkonstruktionen 

❏ Under underlagsskiktet samt mellan underlagsskiktet och yttertaksbeläggningen 

finns fungerande luftspalter 

❏ Vid takarbeten med maskinfogad plåt har fogar och girar 

14.4 Takutsprång 

❏ Byggnaden har i enlighet med projekteringen försetts med 

tillräckliga takutsprång 

❏ Fotplåtar och stormplåtar har monterats 

❏ Med hjälp av ett för ändamålet lämpligt finmaskigt nät har 

man hindrat att snö eller djur kan komma in i vindsutrymmet 

RAKENNUSOPAS 

från plåtbeslag eller andra vågräta ytor, om inte de kraftiga påkänningarna 

av vattenstänk har förutsatt ännu större avstånd 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


❏ I takbjälklagen som är parallella med yttertaksfallen är mellanrummet 

mellan värmeisoleringen och underlagsskiktet genomgående 

tillräckligt öppet 

❏ Tillräcklig vädring har anordnats i husets takås och/eller i 

husgavlarna 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


en vindskyddsskiva ovanpå isoleringen 

❏ Innan vinds- eller takbjälklagen monteras har det ovanpå de 

bjälklagsbärande mellanväggarna och huvudbalkarna fästs en våd 

ång- och luftspärr (som säkerställer att ångspärren fortsätter obruten 

på dessa ställen) 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


utförts och tätats i enlighet med anvisningen för arbetet 

❏ Yttertaksbeläggningen har lyfts upp tillräckligt vid genomföringarna 

eller har försetts med speciella genomföringsstycken 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


14.5 Utrustningsdetaljer för yttertaket 

❏ De för yttertaket planerade utrustningsdetaljerna har monterats 

och infästningen har gjorts enligt leverantörens anvisningar 

❏ Fastighetsstegens (brandstegens) understa steg befinner sig 

1000-1200 mm från markytan för att man därmed skall begränsa 

obefogat klättrande 

❏ Vid entréerna till huset finns snöhinder på yttertaket, om 

takfallets lutningsriktning möjliggör att smältande snö rasar ned 

15 Våtrum, konstruktionsfrågor 

15.1 Krav på projekteringen 

❏ I ritningarna och/eller i arbetsbeskrivningen finns angivet 

det konstruktionssystem för vattenisoleringen som skall användas; 

beträffande dess duglithet och dess olika komponenters förenlighet 

finns att tillgå forskningsresultat (t.ex. ett systemcertifikat från Statens 

tekniska forskningscentral VTT) 

❏ I ritningarna och/eller i arbetsbeskrivningen har uppställts 

15.2 Åtgärder före vattenisoleringsarbetena 

❏ Underlaget för vattenisoleringen har fått torka eller har uttorkats 

innan man monterar de täta skikten (uttorkningen av t.ex. 

en betongkonstruktion till den tillåtna ytbeläggningsfuktigheten har 

säkerställts på ett tillförlitligt sätt) 

❏ Konstruktioner kommer inte i någon del av våtrummet att 

hamna mellan två vattenängstäta skikt. 

❏ Genomföringarna i vattenisoleringen har tätats (t.ex. vattenoch 

avloppsledningsrör) 

❏ Våtrummens väggar och golv har förbehandlats på det sätt som 

förutsätts i anvisningarna från leverantören av vattenisoleringssystemen 

❏ Golvlutningarna är minst 1:100 och i närheten av golvbrunnen 

minst 1:50 

❏ Underleden av mellanväggar med trästolpar har lyfts upp 

15.3 Vattenisoleringssystem 

❏ Det existerar en utredning av vattenisoleringsmaterialets och 

tätningsmassornas långsiktshållbarhet 

❏ Arbetet har utförts av en installatör, som innehar ett av Statens 

tekniska forskningscentral VTT beviljat personcertifikat för det berörda 

arbetet, eller vars behörighet har säkerställts på annat sätt 

❏ Delarna i det vattenisoleringssystem som kommer att ligga under 

de keramiska plattorna (fastsättningsbruk, vattenisoleringsskikt, 

ytter- och innerhörnsförstärkningar, golvbrunn) passar ihop sinsemellan 

och är välfungerande, vilket konstaterats genom tillförlitlig 

undersökning; systemet med dess detaljlösningar har installerats 

15.4 Genomföringar och detaljarbeten 

❏ Vattenisoleringen har vid genomföringarna i golvet förts tillräckligt 

högt upp (40 mm) mot väggen och genomföringarna har 

tätats omsorgsfullt (även hålen för wc-stolens fästskruvar) 

❏ Väggens vattenisolering befinner sig ovanpå golvets vattenisolering 

där den förts upp mot väggen 

❏ Vid monteringen av våtrummens ytmaterial har använts material 

som hör till ett undersökt ytkonstruktionssystem och fogarna i 

från taket 

RAKENNUSOPAS 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


krav på underlagets fukthalt, behandlingen av underlaget, arbetsutförandet, 

arbets-, bruks- och serviceanvisningar samt på kvalitetssäkringsförfarandet 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


på en sockel av stenmaterial tillräckligt högt (ca 100 mm) ovanför 

betongplattans yta och isolerats från betongkonstruktionen t.ex. med 

en remsa av bitumenmembran 

❏ Då våtrummet befinner sig invid ytterväggen har ångspårren 

utelämnats från ytterväggen och en detaljlösning har framlagts 

för hur ångspärren fås att bli fortlöpande även vid våtrummet, om 

man inte i våtrummet har använt en speciellt projekterad s.k. dubbelväggskonstruktion 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


❏ Den tillräckliga skikttjockleken hos vattenisoleringsämnen som 

stryks på underlaget har säkerställts genom mätningar eller genom 

tillförlitliga utredningar (t.ex. på basis av materialåtgången). 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


hörnen. Vid genomföringarna i väggen har tätats med vattentålig, 

elastisk tätningsmassa 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


15.5 Bastu 

❏ Värmeisoleringen i bastuns väggar och tak har monterats 

tätt 

❏ Ångspärren är sammanhängande och tät överallt 

❏ Ångspärren befinner sig ovanpå golvets vattenisolering där 

denna förts upp mot väggen 

❏ Ångspärrens överlappningar är tillräckliga och de samt genomföringarna 

är omsorgsfullt tejpade med aluminiumtejp 

❏ Träkonstruktionerna är ingenstans i beröring med byggdelar 

av stenmaterial. Underlagsregeln i väggens trästomme har lyfts 

tillräckligt högt ovanför golvkonstruktionen 

❏ I bastuns konstruktioner har inte använts impregnerat trävirke 

16 Balkonger, fasadutbyggnader, 

fasadindrag m.m. 

❏ Lutningarna på balkongernas och terrassernas vattenisoleringar 

är tillräckliga och isoleringarna har förts upp mot väggytan 

och skyddats t.ex. med plåtbeslag 

❏ Konstruktionen i en takterrass ovanför varma utrymmen är 

vädrad (konstruktionen omges inte av två täta ytskikt) eller vattenisoleringen 

har visats ha en tillräcklig ånggenomsläpplighet 

❏ Där yttertaken ovanför varma utrymmen är avtrappade har 

konstruktionernas fukttekniska anslutningsdetaljer utförts så, att 

17 Ytvatten samt slutlig utformning av byggplatsen 

17.1 Avledning av regnvatten från taket 

❏ Rännorna som monterats för att samla upp regnvattnet från yttertaket 

har fästs tillräckligt långt under takfallets tänkta förlängning 

och med tillräcklig lutning mot stuprännorna. Rännorna har fästs 

stadigt i takutsprångskonstruktionerna 

❏ Rännorna kan rengöras obehindrat 

❏ Stuprännorna har fästs stadigt och utloppskrökarna har monterats 

så, att de styr vattnet direkt i den underliggande regnvattensbrunnen 

eller in i ytrännor som leder vattnet tillräckligt långt bort från 

17.2 Avledning av ytvatten 

❏ Inom det område där marken sluttar bort från huset består 

markytan av jord med så låg vattengenomsläpplighet som möjligt 

❏ Ytrännorna som leder bort regnvattnet har tillräcklig lutning. 

Rännorna har placerats med beaktande av risken att de söndras 

❏ Ytrönnorna leder regnvattnet till en regnvattensbrunn eller till 

infiltrationsbrunnar eller -fält som befinner sig tillräckligt långt borta 

från byggnaden 

❏ Om byggplatsen befinner sig i en sluttning har regn- och 

smältvattnet uppifrån sluttningen letts förbi byggnaden utan att ändå 

förorsaka olägenheter på granntomterna 

RAKENNUSOPAS 

❏ Bastulavens stödkonstruktioner söndrar inte ångsprärren 

❏ Luftcirkulationen bakom bastuns panelbrädning är obehindrad 

❏ Bastuugnens avstånd till träkonstruktionerna är i enlighet med 

den på ugnen fästa skylten eller med tillverkarens installationsanvisningar 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


vatten som hamnat innanför fasadbeklädnaden kan fritt rinna ut, 

att utrymmena mellan takbeläggningen och dess underlaggsskikt 

samt mellan underlagsskiktet och vindsskyddsskivan är vädrade, 

att ytterväggen är vädrad samt så att takbjälklagets ångspärr är 

fortlöpande även vid de konstruktioner som bär upp väggpartier 

ovanför yttertaket 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


byggnaden 

❏ Regnvatten från yttertaket har inte letts in i dräneringssystem 

❏ Regnvattnet från taket kan inte tränga in i byggnadens grund 

eller spridas till granntomten 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


❏ Ytvatten har inte letts in i dräneringssystemet 

❏ Stuprännorna och derar utloppskrökar och avlopp samt de 

utåt sluttande markytorna med låg vattengenomsläpplighet leder 

regnvattnet till regnvattensbrunnarna och vidare till utlopp eller 

infiltrationssystem 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


17.3 Slutlig utformning av byggplatsen 

❏ Utfyllnads- och utjämningsarbeten på byggplatsen har utförts 

så, att de naturliga vattenströmmarna på tomten inte i onödan har 

förändrats. Vid tomtgränserna har inte gjorts utfyllnader emot bygglovsritningarna. 

❏ Markytan sluttar bort från byggnaden med lutningen minst 

1:20 (nivåskillnad minst 0,15 m) inom en tre meters zon. I speciella 

fall har byggts ett avskärande dike och/eller motlut 

❏ Ytvatten leds inte in på granntomten och tomtytan vid tomtgränserna 

är anpassad till granntomternas marknivåer 

❏ Invid sockeln finns ett tillräckligt brett fält av makadam, grus, 

18 Brandsäkerhet 

18.1 Brandteknisk sektionering 

❏ Garage och pannrum är avskilda från övriga utrymmen med 

hjälp av 30 minuters brandsektionerande vägg- och takkonstruktioner 

(El 30) och den eventuella dörren mellan utrymmena utgör en för 

ändamålet godkänd branddörr försedd med sakenlig dörrpump 

❏ I par- och radhus fyller de lägenhetsskiljande väggarna kraven 

för 30 minuters brandsektionering (EL30) 

18.2 Sektionering i vindsutrymmen 

❏ Ovanför den lägenhetsskiljande väggen fortsätter den brandsektionerande 

väggen i vinden eller vindsbjälklagets hålrum ända 

till yttertaksmaterialet. Även takutsprångskonstruktionen bör vara 

brandtekniskt avbruten vid de lägenhetsskiljande väggarna. 

❏ Om inte vindens och vindsbjälklagets brandsektionering följer 

lägenheternas sektionering, fyller vindsbjälklaget kraven på 30 

minuters brandsektionerande konstruktioner och konstruktionerna 

som bär upp vindsbjälklaget har 30 minuters brandmotståndstid. 

Alternativt har vädringsspalten vid takutsprånget tillslutits så att 

brandspridning upp i vindsutrymmet förhindras 

18.3 Eldstäder och rökkanaler 

❏ Framför en öppen spis är golvets ytskikt av icke brännbart 

material minst 1 500 mm från den inre bakväggen av eldstaden 

eller minst 750 mm från eldstadens framkant eller 600 mm från 

framkanten om eldstadens inre djup är minst 600 mm eller om det 

i dess öppning finns en förhöjd kant på minst 50 mm 

❏ Framför en eldstad med luckor är golvets ytskikt av icke brännbart 

material minst 400 mm från luckans kant 

❏ Rökkanalens övre mynning befinner sig tillräckligt högt ovanför 

de omgivande takytorna 

18.4 Personsäkerhet 

❏ I lägenheten har före ibruktagandet fästs en brandvarnare (en 

per våning) 

❏ Från övervåningen kan man ta sig ut via en balkong eller via 

ett tillräckligt stort fönster försett med fasta öppningsanordningar 

❏ Vid utrymningsvägen från andra våningen är avståndet till 

markytan från balkonggolvet eller fönstrets underkant mindre än 

3,5 m eller utrymningsvägen är försedd med en ändamålsenlig fast 

RAKENNUSOPAS 

sten, plattor, e.d., som hindrar fasaden att bli nedsmutsad och våt 

av vattenstänk 

❏ Man har inte placerat planteringar alltför nära väggkonstruktionerna 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


❏ I det ovan relaterade fallet är vindsutrymmet eller vindsbjälklagets 

hålrum uppdelat i områden om högst 200 m 2 och vindens 

vädring är ordnad med hjälp av specialarrangemang 

❏ Man kan komma in i vindens alla brandområden genom 

luckor 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


❏ Ytan av en murad rökkanal är med undantag för boningsrum 

putsad, slammad eller spacklad ända till yttertakets nivå 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


stege 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


19 Ljudisolering 

19.1 Luft- och stegljudsisolering mellan lägenheter i par- och radhus 

❏ Ljudisoleringen mellan lägenheterna har beaktats vid projekteringen 

❏ I de lägenhetsskiljande väggarna har inte installerats vattenarmaturer 

❏ Eldosorna i de lägenhetsskiljande väggarna befinner sig inte 

mitt för varandra på båda sidor väggen 

❏ I lägenhetsskiljande väggar av lätt konstruktion har eldosornas 

underlag inkapslats med en massa som motsvarar väggskivan 

❏ Lägenheternas interna trappor är fria från de lägenhetsskiljande 

väggarna 

19.2 Trafikbuller 

❏ Vid projekteringen har ljudisoleringen hos byggnadens klimatskärm 

beaktats. De valda konstruktionerna och byggdelarna jämte 

de försämringar som väggöppningarna förorsakar motsvarar de 

isoleringskrav som ställs på byggnadens klimatskärm 

❏ På tillförlitligt sätt, t.ex. genom mätningar, har visats att byggnadens 

klimatskärms förmåga att isolera mot trafikbuller motsvarar 

detaljplanskraven, eller den av trafikbuller förorsakade ljudnivån i 

19.3 Ljudteknik för VVS-anläggningar 

❏ Till- och frånluftsaggregatet är placerat samt elastiskt monterat 

på sina konsoler så att motorljudet inte överförs till byggnadsstommen 

i störande grad 

❏ Motorerna är försedda med ljuddämpare 

❏ Spisfläkten är vald och installerad så, att den inte förorsakar 

störande ljud 

❏ Till- och frånluftsventilerna är så inreglerade, att de inte alstrar 

störande ljud 

❏ Uteluftsventilernas ljuddämpningsregenskaper motsvarar kraven 

som ställts på byggnadens klimatskärm 

20 Vatten- och avloppsanläggningar 

20.4 Yttre vatten- och avloppsanläggningar 

❏ Rördikenas botten är avjämnad och under avloppsrören finns 

en bädd av makadam eller av impregnerat trä 

❏ Avloppsledningarna är avvägda och höjdnivåerna på brunnnarnas 

anslutningar har kontrollerats 

❏ Den första återfyllnaden av rördikena har gjorts med jämnkornig 

sand 

❏ För trafikområden har valts rörmaterial som tål påkänningarna 

från trafiken 

❏ Tomtvattenledningen befinner sig på frostfritt djup eller är 

försedd med elkabel för att frysning skall undvikas 

❏ Tomtvattenledningen under bottenbjälklaget mot mark har 

installerats i ett skyddsrör 

❏ Tomtvattenledningen i kryprummet har värmeisolerats 

❏ Brunnarna står rakt och deras lock har justerats i enlighet med 

den kommande markytans nivå 

❏ En uppdämningsventil har installerats i grundvattenbrunnen, 

vars innerdiameter är minst 1000 mm, om avsikten är att utföra 

RAKENNUSOPAS 

❏ Spridningen av stegljud från den ena lägenheten till den andra 

via golvplatta mot mark är förhindrad genom att plattan har avbrutits 

med hjälp av ljudisolerande material vid den lägenhetsskiljande 

väggen 

❏ Vid behov har på tillförlitligt sätt, t.ex. genom mätningar, 

visats att stegljudsnivån och luftljudsisoleringen uppfyller kraven i 

byggbestämmelserna 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


lägenheterna har konstaterats vara högst den i bestämmelserna 

tillåtna maximinivån (30 dB nattetid, 35 dB under dagtid) 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


❏ Centraldammsugarens frånluftsrör har letts upp över yttertaket 

eller försetts med ljuddämpare 

❏ Avloppsledningar som befinner sig i boningsrummen har 

ljudisolerats 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


service på ventilen via brunnen 

❏ I regnvattensbrunnen finns behövliga grusfickor samt utloppskrökar 

jämte till dessa anslutna spolrör 

❏ I avloppsbrunnarna finns bottenrännor 

❏ Frostskyddsskivorna har placerats i rördikena utan att skivorna 

har söndrats. Frysskydden i brunnarna med gallerlock är på sin 

plats 

❏ Reng- och avloppsvattensbrunnarnas lock har inte hamnat 

under markytans jordlager 

❏ Brunnarna under stuprännorna har förbindelse med en regnvattensbrunn 

med grusficka 

❏ Funktionen hos pumpstationerna och dessas fellarm har kontrollerats 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


20.5 Bottenavlopp under bottenbjälklaget 

❏ Till det vädrade kryprummet leder en lucka 800 x 800 mm. 

Vid de anläggningar som här kräver service är den fria höjden i 

kryprummet minst 800 mm. 

❏ I mark som inte sätter sig är avloppsrörens underlag jämna 

och väl komprimerade 

❏ Avloppsledningen är värmeisolerad i kryprummet 

❏ Avloppsledningar i kryprummet eller i mark med sättningsbenägenhet 

har upphängts med korrosionshärdiga beslag och 

fästbultar (upphängningsavstånd 1100 - 1500 mm beroende på 

typen av avloppsrör) 

❏ Avloppsledningar som installerats i mark med sättningsbenä- 

20.6 Inre vatten- och avloppsanläggningar 

❏ Invändiga avloppsstammar är upphängda i mellanbjälklagen, 

vid förgreningarna samt dessutom med åtminstone en konsol per 

väning 

❏ I muffarna har lämnats spelrum som möjliggör värmeutvidgning 

av rören 

❏ Vägräta avloppsledningar, som inte är ingjutna, har understötts 

vid rörförgreningar och -krökar och med kompletterande konsoler, 

så att avståndet mellan stöden är högst 1100-1500 beroende på 

typen av avloppsrör 

❏ Den lodräta avloppsstammen är försedd med en rördel med 

rengöringslucka ovanför det understa golvet. Rengöringsluckan 

instelleras 500 mm ovanför golvnivån 

❏ Ventilationsavloppsröret är värmeisolerat i kalla vindsutrymmen 

och delvis ovanför yttertaket 

❏ Utrymme med varmvattenberedare är försett med en golfbrunn 

eller torrbrunn under varmvattenberedaren 

❏ Avloppsrör i pannrum är av brandtekniska skäl beklädda med 

1/1 ytskikt eller avloppsrören är t.ex. av gjutjärn 

❏ Då en avloppsledning av plast förs genom väggen mellan ett 

garage och ett annat utrymme i bostaden, har vid genomföringen 

används en genomföringshok av metall eller en brandmanschett, 

vilka båda motsvarar väggens konstruktion i brandtekniskt avseende 

❏ Vattenledningar av plast har installerats i skyddsrör med högst 

två tvära krökar, för att senare ledningsutbyte därigenom skall 

möjliggöras 

❏ Plaströr, rörkopplingar och fördelningsstockar har fästs stadigt, så 

att det inte i rören alstras spänningar som frestar på kopplingarna❏ 

20.7 VVS-installationer i våtrum 

❏ Genom våtrummens golv förs endast de nödvändiga avloppsledningarna 

(wc-stol, golvbrunn och tvättställ) 

❏ Vid skruvhålen för de synligt installerade rörens konsoler har 

tätats med tätningsmassa 

❏ Kranvinkeldosorna har tätats 

❏ WC-stolen har fästs med skruvar. Dess sockel och fästskruvar 

har tätats enligt tillverkarens anvisningar 

❏ Det har säkerställts, att våtrummens golvbrunnar, förhöjningsringar, 

vattenisoleringar och byggmaterial är vattentäta och väl kan 

kombineras sinsemellan 

❏ Om wc-spolcisternen befinner sig inne i väggen, har under den 

RAKENNUSOPAS 

genhet är så understödda, att bäddens brukstid motsvarar avloppsledningens 

planerade brukstid 

❏ Avloppsledningarnas lutning är minst 1:100 

❏ Avloppsledningens sockelgenomföring har utförts med hjälp 

av en för detta avsedd del och med så stort spelrum, att sättningar 

i marken invid genomföringsstället inte skadar avloppsledningen 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


Fördelningsstockarna har installerats ovanför golvnivån och under 

dem finns en tät ränna som vid ett eventuellt läckage leder läckagevattnet 

fram så att det blir synligt 

❏ Kopparrören har dragits ovanför lätt öppningsbara undertak 

eller i schakt, varifrån eventuellt läckagevatten rinner fram och blir 

synligt 

❏ Vattenledningar av koppar kan installerats med ljudisolerande 

konsoler 

❏ Plastöverdragna anslutningsledningar av koppar har kopplats 

till armaturerna med rörkopplingar, från vilka eventuellt läckagevatten 

blir synligt 

❏ Under nätanslutna anläggningar såsom tvättmaskiner har fästs 

ett vattentätt ytskikt, som leder eventuellt läckagevatten fram så att 

det blir synligt 

❏ Vattenledningarna har värmeisolerats och kallvattenledningarna 

försetts med kondenstät ytbeläggning 

❏ Kökets vattenkran har fästs vid diskbordet så att den inte kommer 

åt att röra sig samt så att utloppsröret inte kan svängas utanför 

hoarnas kanter 

❏ Diskmaskinens avstängningsventil befinner sig ovanför diskbordsytan 

❏ Spåren efter byggarbetet har putsats bort från avloppsrör, 

vattenlås och golvbrunnar 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


placerats en vattentät ränna, som leder fram eventuellt läckagevatten 

så att det bli synligt 

❏ Frånluftsventilerna har vid projekteringen förlagts i omedelbar 

närhet av duschen. Tillgången på ersättningsluft till tvättrummet har 

beaktats 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


20.8 Provtryckning av vattenledningsnätet 

❏ Vattenledningsnätets täthet har säkerställts med hjälp av provtryckning 

_________________________________________________ 

Datum 

21 Värmeanläggningar 

❏ Pannan är CE-märkt 

❏ Rörgenomföringarna i väggen till pannrummet har gjorts så att 

de motsvarar väggkonstruktionen, t.ex. med hjälp av för ändamålet 

lämpliga cellgummiholkar 

❏ Stålrören för värmeledningsnätet har installerats med hjälp av 

vinkelkopplingar så, att rörens värmeutvidgning har möjliggjorts 

❏ I värmeledningsnätets översta punkter har installerats luftningsskruvar 

❏ Lufttätheten hos värmeledningsrör av plast har säkerställts på 

basis av produktfakta 

❏ Fördelningsstockar och reglerutrustning har placerats på 

lättåtkomliga platser och under dem finns en vattentät ränna, som 

leder fram eventuellt läckagevatten så att det bli synligt 

22 Ventilationsanläggningar 

22.4. Kanaler 

❏ Ventilationskanalerna och de därtill hörande skarvdetaljerna 

är framställda av härtill godkänt material, som tål rengöring 

❏ Förgreningsdetaljerna är gjorda av färdigdelar eller genom 

sammansättning av flänsstycken så, att det inte i förgreningställena 

bildas plåtkanter som försvårar rengöring eller luftströmning 

❏ Skarvarna år nitade så att kanalerna tål påkänningarna av 

rengöringen 

❏ Kanalerna är stadigt fästa i konstruktionerna 

❏ Öppna kanaler är under lagring samt under pågående arbete 

tillslutna 

22.5 Isoleringar, ljuddämpare och takgenomföringar 

❏ Kanalernas värmeisoleringar och brandisoleringar är fästa 

enligt tillverkarnas anvisningar 

❏ Uteluftskanalen för bostadens separata ventilationsaggregat är 

i de varma utrymmena helt och hållet värmeisolerad och isoleringen 

innesluten i en ångtät beläggning 

❏ Avluftskanalen är värmeisolerad där den passerar genom kalla 

vindsutrymmen 

❏ Om vindsutrymmenas brandtekniska sektionering inte följer de 

underliggande utrymmenas, är ventilationskanaler och -aggregat i 

vindsutrymmet brandisolerade 

❏ Garagets ventilationskanaler är brandisolerade inom bostaden 

och i vindsutrymmet 

❏ Ljuddämparnas isoleringsyta är tät, så att inte fibrer därifrån 

hamnar in i luftflödet och i ljuddämparna finns perforerad plåt som 

0 RAKENNUSOPAS 

_________________________________________________ 


❏ Provtryckningen av nätet har utförts 

❏ Uppvärmningssystemet är inreglerat 

❏ Membranexpansionskärlets förhandstryck har justerats. För 

tryckets undergräns har anordnats summerlarm 

❏ Invid systemets påfyllningsventil har fästs en varning, vari 

konstateras att systemet har ett läckage om vatten återkommande 

måste tillföras systemet 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


❏ Rengöringsluckorna är så placerade, att kanalerna obehindrat 

kan rengöras 

❏ Kanalerna är rena och deras täthet har konstateras genom 

mätningar 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


tål rengöring 

❏ Takgenomföringarna har utförts med hjälp av genomföringsstycken 

anpassade för yttertaksmaterialet 

❏ Takgenomföringarna är minst 700 mm höga, för att inte snö 

som samlats på taket skall tränga in i kanalerna 

❏ På branta yttertaksfall är genomföringarna placerade nära 

takåsen, för att inte snö som glider ned längs takfallet skall skada 

dem 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


22.6 Ventilationsaggregat 

❏ Ventilationsaggregaten är så valda, att deras prestanda motsvarar 

de projekterade lösningarna 

❏ Bostadens separata till- och frånluftsaggregat är försett med en 

sommarenhet, som hindrar innelufttemperaturen att bli alltför hög 

❏ Värmeåtervinningsaggregatets kondensvattenrör leds till avlop 

via ett vattenlås 

22.7 Frånluftsventiler 

❏ Den maskinella ventilationens frånluftsventiler är reglerbara 

koniska ventiler. Byggplatsen har tillgång till de tekniska uppgifter 

som inregleringen kräver 

❏ Frånluftsventilerna har fästs med hjälp av ramar med tätning 

❏ Ventilerna är så placerade, att de är lätta att lösgöra för rengöring 

❏ Spiskupan är försedd med ventil eller annan regleranord- 

22.8 Utelufts- och tilluftsventiler 

❏ De arbetsöppningar som spaltventilerna kräver i fönsterkarmarna 

har frästs ur 

❏ Mellanrummet mellan ventilens genomföringsdel och öppningen 

har tätats med omsorg 

❏ Ljuddämpardelarna och filtren är på sina platser 

22.9 Strömningsvägar 

❏ I sovrummens, kökets, tvätt- och wc-rummens dörrar har lämnats 

tröskelspringor (15 mm) som möjliggör luftväxling. Alternativt 

har i samband med dörrarna installerats överluftsgaller 

22.10 Inreglering 

❏ Luftflödena har inreglerats till värden som motsvarar projekteringen 

och över åtgärderna har förts protokoll 

❏ De genomsnittliga ljudnivåerna har mätts för olika hastligheter 

hos motorerna och det har konstaterats, att värdena inte överstiger 

de i byggbestämmelserna angivna maximivärdena 

23 Anvisning för bruk och underhåll 

av byggnad 

❏ Anvisningen för bruk och underhåll av byggnaden har sammanställts 

i enlighet med de krav som gäller saken 

❏ Byggnadens blivande brukare har satt sig in i anvisningarna 

och erhållit tillräcklig vägledning i bruk och service 

RAKENNUSOPAS 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


ning 

_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


_________________________________________________ 

Datum 

_________________________________________________ 


BETONGKONSTRUKTIONER 

BETONG I BÄRANDE KONSRUKTIONER 

Texten behandlar saker, som byggaren bör ta i beaktande 

när betong skaffas till bärande konstruktioner. Texten 

är under inga omständigheter helt täckande, utan mera 

uppgifter kan fås av kommunens byggnadsinspektion. 

Normerna som styr planeringen och framställningen av 

betong ändrades i december 2003, när en ny europeisk 

betongstandard (SFS-EN 206-1) trädde i kraft. Den nya 

standarden för med sig ändringar när det gäller krav på 

såväl planering, material, arbetsmetoder, duglighet och 

beständighet. Texten är baserad på nya normer. Normförändringen 

träder i kraft först efter att den godkänts 

av miljöministeriet vilket inte har skett när texten skrivits 

(september 2003). 

Allmänt 

Enligt byggnadsbestämmelserna bör den som ämnar starta 

ett byggnadsprojekt, se till att byggnaden konstrueras 

och byggs enligt förordningar och bestämmelser samt 

beviljade lov. Till skyldigheterna hör även att övervaka, 

granska och konstatera arbetsutförandet samt att konstatera 

dugligheten av byggnadsmaterial som används. Den 

som startar ett byggnadsprojekt bör ha till föfogandet 

kompetenta konstruktörer, varav huvudkonstruktören bär 

helhetsansvaret. Dessutom bör för alla arbeten som kräver 

tillstånd, utses en kompetent arbetsledare. 

Betongens hållfasthetsklass, konstruktionsklass och 

miljöklass 

Konstruktören fastställer betongkonstruktionens planerade 

bruksålder, miljöklass, konstruktionsklass, hållfasthetsklass 

samt andra viktiga faktorer angående konstruktioner 

och betong. Ifrågavarande faktorer bör framgå i 

konstruktionsritningarna. Det planerade bruksåldret på en 

byggnad eller konstruktion, väljer byggaren tillsammans 

med konstruktören. Miljöklassen väljer konstruktören 

med tanke på betongens miljöomständiheter. Den valda 

miljöklassen ställer krav bl.a. på betongens konsistens. 

Kraven är därmed olika för konstruktioner i torra inomhusförhållanden 

(miljöklass X0), än för konstruktioner 

utomhus, vilka i vått tillstånd kan frysa (miljöklass t.ex. 

XF 1). 

Betongkonstruktionerna indelas i tre konstruktionsklasser 

1, 2 och 3. Konstruktören samt arbetsledaren bör 

ha tillräcklig kompetens för den konstruktionsklass som 

används. Konstruktionsklassen anges efter hållfasthetsklassen 

som t.ex. K30-2 eller C25/30-2. 

Konstruktioner av 1-klass kräver särskild kompetens 

och noggrannhet. I konstruktioner av 2-klass får användas 

betong med hållfastheten högst K40 och i konstruktioner 

av 3-klass betong med hållfastheten högst K20. Betong 

som framställes på egen hand på byggplatsen klassas som 

3-klass konstruktion. 


Godkänt betong 

Enligt nya normer, bör i 1- och 2-klass konstruktioner användas 

betong som framställts under utomstående kontroll 

d.v.s. en kontrollerad betongstation (kontrollen gjord av 

instans, som godkänts av miljöministeriet). Tidigare gällde 

kraven endast betong av 1-klass. 

I samband med betongframställningen bör framställaren 

meddela tillverkaren alla krav som ställts på betongen oc 

säkerställa att betongstationen kan leverera betong som 

uppfyller ställda krav. Från de planerade kraven får ej 

avvikas utan konstruktörens godkännande. 

Betongens egenskaper och kvalitetskontroll bör uppfylla 

kraven som ställs i betongstandarden SFS-EN 206-1, 

och dess nationella bilaga om krav på beständighet. 

Betongtillverkaren svarar för att betongens egenskaper 

och kvalitetskontrollen är i enlighet med ställda krav. (På 

forsedeln bör framgå sakenlighetsintyg med hänvisning 

till standarden SFS-EN 206-1). 

Tryckhållfastheten på 1- och 2-klass betong anges med 

hjälp av normprovkuber samt konstruktionsprov. Tillverkaren 

indelar betongen enligt betongens egenskaper i olika 

grupper för bedömning, enligt intervaller som bestäms i 

standarden. T.ex. 1 prov/200m 3 , minst 2 prover/framställningsvecka,. 

Testningsresultaten från varje grupp bör uppfylla kraven 

som ställts (SFS-EN206-1 punkt 8). Beständighetsproven 

görs i en godkänd provanläggning. Vid kontrollerad betongframställning 

granskas betongstationen och stationens 

kvalitetskontroll när de kontrollerade verksamheten startar 

och därefter när verksamheten pågår kontinuerligt. 

Ifall att konsruktören fordrar flera tester på betongkvaliteten 

än vad det krävs i betongstandarden, bör deta 

överenskommas med tillverkaren på förhand. 

3-klass betong 

Betong som tillverkas på egenhand bergränsas att användas 

i bärande konstruktioner till klass 3. Delmaterialen 

i 3-klass betong kan mätas i volymandelar och hållfasthetsklassen 

får vara högst K2. Då ifrågavarande betong 

tillverkas på arbetsplatsen bör cementmängden vara: 

Hållfasthetsklass K15 minst 250kg/m 3 

Hållfasthetsklass K20 minst 300 kg/m 3 

I bärande konstruktioner bör cement med CE-beteckning 

användas. 

Konstruktioner i 3-klass kan godkännas utan provkuber 

ifall betongens duglighet kan på annat sätt påvisas. 

Finnsementti Oy

BYGGARENS GUIDE - Verivel Oy

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?