BYGGARENS GUIDE - Verivel Oy

BYGGARENS GUIDE - Verivel Oy BYGGARENS GUIDE - Verivel Oy

from verivel.fi More from this publisher

16.09.2013 Views

Pedersöre Kronoby BYGGARENS GUIDE Nykarleby INSTRUKTIONER I KRONOBY, I PEDERSÖRE OCH I NYKARLEBY FÖR DE SOM BYGGER

Pedersöre

Kronoby

BYGGARENS GUIDE

Nykarleby

INSTRUKTIONER I KRONOBY, I PEDERSÖRE OCH I NYKARLEBY FÖR DE SOM BYGGER

INNEHÅLL

För läsaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Byggnadsprojekt . . . . . . . . . . . . . . 3

Byggande om strandområden . . . 4

Kronoby kommun . . . . . . . . . . . . . 5

Pedersöre kommun . . . . . . . . . . . 6

Nykarleby stad . . . . . . . . . . . . . . . 7

Ansökan om bygglov . . . . . . . . . . 8

Avsloppsvatten . . . . . . . . . . . . . . .

Avloppsvatten/avloppsvattenhantering

11

- olika alternativ . . . . . . . . . . . . . .

Bestämmelser om förebyggande

16

brandsäkerhet . . . . . . . . . . . . . . . . 18

FÖR LÄSAREN

När vi nu lever under en period av uppsving efter depressioner,

har det blivit aktuellt för många familjer att bygga

ett eget hem. Renoveringen av den gamla bostaden är

också en krävande uppgift. Målet kan uppnås på många

olika sätt: ett färdigt hus (nycklarna i handen), som huspaket

eller genom att bygga med en s.k. arbetsinsats-förverkligare.

De som går med på att arbeta på en stor ackord

är vanligtvis inte några yrkesmän från byggnadsbranschen

eller ens medvetna om kunskaperna och färdigheterna som

förknippas med arbetet. För att ni ska åstadkomma ett bra

resultat, bestämde vi att sätta ihop en guidebok med hjälp

av yrkesmän från branschen. Bestämmelserna för byggandet

är vida och just skall ändras, så vi koncentrerar oss

BYGGNADSPROJEKT

Drömmar/tankar

* familjens storlek

* intressen

* förväntningar för framtiden

Planerare

Tomt

* rent vatten

* avfallsvatten

* trafikreglering

* inköp/utbrytning/lagfart

* planeringsområde/glesbygd/

strandområde

Byggnaden

* brandsäkerhet

* byggmaterial

* våtutrymmen

* luftkonditionering

BYGGUIDE

Byggnaders energiprestanda . . .

Värmeisolering av byggnadens

23

mantel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Byggnadens inomhusklimat . . . . 27

Tegel som byggnadsmaterial . . . 28

Tele och antennät . . . . . . . . . . . . . 31

Hemnätverk / kablering . . . . . . . . 33

Tidsschema för bygget . . . . . . . . .

Kostnadsberäkning och

34

kostnadsuppföljning . . . . . . . . . . . 36

Cheklista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Betongkonstruktioner . . . . . . . . . . 52

på dethär området. Vi strävar efter att ge ett kontaktnät för

småbyggare.

Den ansvarige arbetsledarens andel är mycket viktig i

ett lyckat byggnadsprojekt och den måste nämnas i alla

viktiga byggnadspunkter enligt myndigheternas regler.

Vi tackar alla som stött vår verksamhet, med vilkas

sakkunnighet vi hoppas att ert byggnadsarbete lyckas. Ett

tack också till de olika bransch-experter, som gjort denna

guidebok möjlig.

Byggare, kom ihåg att sakkännedom är till nytta också

vid byggandet.

Verivel Oy

* värmesystem

Ansökan om bygglovan

* planering

* ansökan om lov

* hörande av grannar

Tidtabell för bygget

Materialet i denna guide återfinns i kommunernas www.sidor

Utgivare: Verivel Oy, Karleby, verivel@verivel.fi

1191-06-09

Layout: Duograf, Karleby, duograf@kpk.fi

Tryckeri: Korsholms tryckeri

Kostnader/finansiering

BYGGANDE OM STRANDOMRÅDEN

Alla de kommuner, som precenteras i denna guide, ligger

naturskönt vid rika vattendrag. Under sommarens

semestertider s.g.s. fördubblas folkmängden i området. Då

kommunerna gränsar till samma vattenområden har strävan

varit, att förenhetliga anvisningar och gemensamma

spelregler beträffande bl.a. kommande byggnadsföreskrifter

i kommunerna.

Allmänna principer

Vid sidan av lagar och byggnadsordningar i kommunerna,

spelar de vägledande byggnadsplanerna en utomordentligt

viktig roll. En stor del av stränderna är planerade

eller håller på att planeras, antingen i delgeneralplaner

för stränder, eller i mer exakta byggnadsplaner. Rättsverkande,

gällande planer med sina bestämmelser, väger

alltid tyngre än byggnadsordningar och övriga allmänna

föreskrifter/regler/. Upplysningar gällande planer och

byggnadsbestämmelser (-föreskrifter) ger kommunernas

byggnadsinspektörer.

Huvudprincipen när det gäller att bygga vid strand är,

att ur landskapsmässig, miljömässig, terrängmässig och

funktionell synpunkt placera byggnaderna lämpligt på

tomten. I regel bör byggnaderna ligga på minst 30 meters

avstånd från medelvattnets strandlinje, om inte planen

föreskriver något annat. Dock är det möjligt, att uppföra en

mindre strandbastu närmare än detta, likväl inte närmare

än 15 meter från stranden. Grillskydd (-tak) kan likaså

placeras närmare men, på minst 10 meters avstånd från

medelvattnets strandlinje.

Byggnaden bör uppföras klart ovanom högsta översvämningsnivå.

Byggnadernas anpassning till omgivningen

Byggnaderna bör harmoniera med omgivningen. Förhållandena

i omgivningen, byggnadernas placering på tomten,

utformning, storlek, material, färgsättning inverkar

på anpassningen i miljön.

Byggnaderna borde, särskilt från vattnet sett, uppföras i

skydd av strandens träd- och buskbestånd.

Träd- och buskbeståndet samt undervegetationen bör

bevaras så naturenliga som möjligt. Varken träd- och

buskarter, eller gräsmattor, som inte passar in i naturmiljö,

borde anskaffas eller anläggas. Husfasadernas färgsättning

bör också smälta in i omgivningen. Klara ljusa färger bör

inte användas då de för starkt framträder i strandlandskap.

Vit färg till takband, fönster- och dörrlister eller räcken

bör inte användas.

BYGGUIDE

Strandzon

Med strandzon avses en minst 200 meter bred strandremsa

vid strandområde. Fastän byggplatsen (tomten) inte

sträcker sig ända till stranden, men hör till strandzonen,

tillämpas strandbyggnadsbestämmelser för byggande. Att

bygga på strandzon kräver alltid undantagstillstånd, utom

när byggplatsen ligger på planerat område.

Undantagstillstånd

Om en byggplats vid vattendrag, inte ligger på planerat

område, skall beviljande av tillstånd klargöras via undantagstillstånd.

Anhållan om undantagslov lämnas till

kommunen för utlåtande, varefter det hänskjuts till Pirkanmaan

ympäristökeskus för avgörande. Är beslutet positivt,

beviljar kommunens byggnadstillsyningsmyndighet det

egentliga tillståndet.

Tomtens storlek och den maximala

våningsytan

Storleken på tomten är avgörande för hur många våningskvadratmetrar

man kan bevilja för byggande på tomten. På

byggplatsen får endast en bostad uppföras och i anslutning

till den, bastu och ekonomibyggnader. I kommunernas

byggnadsordning ingår stadganden om högsta tillåtna

byggnadsvolym.

På planerade områden följer man planen och dess bestämmelser.

Adressnumrering

Varje byggplats, bör, enligt lag, ha en officiell adress.

Adressen fastslås i samband med att bygglov beviljas

– om den inte fastslagits tidigare. Numret på adressen

placeras synligt där där tomterna möts, på husvägg eller

annan lämplig plats. Numreringen vägleder bl.a. bilförare

av utryckningsfordon, vid alarm.

KRONOBY KOMMUN

Byggnadsinspektion

Adress: Södra Terjärvvägen 8, 68700 Terjärv

Telefon: 06-8343 540

Telefax: 06-8343 250

Öppet: 8.00 - 16.00

Byggnadsinspektör Greger Särs, 8343 541, 0500-269 746

greger.sars@kronoby.fi

• rådgivning

• byggnadslov, åtgärdstillstånd mm.

• utpålningar, syner

Kanslist Gunlis Österlund, 8343 540

gunlis.osterlund@kronoby.fi

• blanketter

• mottagning av ansökningar mm.

Räddningsverket

Adress: Säbråvägen 2, 68500 Kronoby

Telefon: 8343 000

Telefax: 8343 500

Räddningschef Sven-Erik Lindvall,

8343 530, 0400-369 741

sven-erik.lindvall@kokkola.fi

• brandteknisk rådgivning

Tekniska kansliet

Adress: Säbråvägen 2, 68500 Kronoby

Tel: 8343 000

Fax: 8343 500

Öppet: kl. 8.00 - 16.00

Teknisk direktör Tage Torrkulla, 8343 501,

050-5569 276

tage.torrkulla@kronoby.fi

• tomtfrågor

• vägar

• vatten och avlopp

Kanslister 8343 502, 8343 505

Mätningstekniker Dan Stenlund, 8343 506,

050-5624 924

dan.stenlund@kronoby.fi

• reservering och försäljning av tomter

• planläggningsfrågor

• utpålning

Kronoby byggplaneområde, kommundel

Vatten och avloppsanslutning: Kronoby Vatten och

Avlopp Ab

• kansli 8343 550

• serviceman Mikael Viklöv, 8343 551, 050-3845 475

BYGGUIDE

Nedervetil byggplaneområde, kommundel

Vattenanslutning: Nedervetil vattenandelslag

• kansli 8648 521

• ansvarig skötare Jan Sjölund, 0400-766 013

Avloppsanslutning: Se Kronoby Vatten och Avlopp Ab

Terjärv byggplaneområde, kommundel

Vatten och avloppsanslutning: Ab Terjärv Vatten

och Avlopp

• Vd Clas-Eirik Slotte, 8675 233

Miljö- och hälsoskyddskansliet

• Behandling av avloppsvatten på glesbygden

• Miljötillstånd

• Ventilation

Hälsoinspektör

Andreas Smeds

Adress: Kommungården, Säbråvägen 2,

68500 Kronoby

Tel: 8343 528, 0500-663 374

Fax: 8343 200

e-post andreas.smeds@kronoby.fi

Miljövårdssekreterare Karin Björkgård

Adress: Kommungården, Säbråvägen 2,

68500 Kronoby

Tel: 8343 526, 050-3435 808

Fax: 8343 200

e-post: karin.bjorkgard@kronoby.fi

MILJÖ / KRONOBY

Avloppsvatten

På planerade områden är det kommunens skyldighet

att bygga avloppsnät för avloppsvatten. På glesbygden

måste fastighetsinnehavaren själv ordna behandlingen av

avloppsvatten på ett av kommunens myndigheter godkänt

sätt, i enlighet med statsrådets förordning om behandling

av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens

avloppsnät (542/2003).

.

Miljötillstånd

Tillstånd krävs för verksamhet som medför risk för förorening

av miljön (miljötillstånd). I 28 § miljöskyddslagen

(86/2000) och 1 § miljöskyddsförordningen (169/2000)

stadgas vilka verksamheter som kräver miljötillstånd.

VVS

Ventilationslösningarna har stor betydelse för trevnaden,

hälsan och energiförbrukningen. Bostäder och andra

vistelseutrymmen bör förses med till- och frånluftsventilation,

helst med värmeåtervinning. Luftmängderna bör

inställas av fackman.

PEDERSÖRE KOMMUN

Byggnadstillsynsbyrån

Adress: Skrufvilagatan 2, 68910 Bennäs

PB 1, 68911 Bennäs

Telefon: 7850 111, Telefax: 7850 222

Byrån är öppen

månd. kl 8.00-17.00 under tiden jan-maj och sept-dec

tisd-torsd. kl 8.00-16.00 — ” —

fred. kl 8.00-15.00 — ” —

månd.-fred. kl 8.00-15.00 juni-augusti

Byggnadsinspektör Guy Björkgren, 7850 150,

050-5315 711

* Rådgivning

* Byggnadslov, undantagslov

* Syner

* Marktäkter

Biträdande byggnadsinspektör Max Sågfors,

7850 151, 050-5625 703

* Rådgivning

* Syner, utpålningar

* Marktäkter

Kanslist Majvor Wärnå, 7850 154

* Blanketter

* Mottagning av ansökningshandlingar

Reparationskonsulent Johan Värnström,

7850 158, 050 5625 708

* Reparationsunderstöd

Planläggningsavdelningen och mätning/fastigheter

Adress: Skrufvilagatan 2, 68910 Bennäs

PB 1, 68911 Bennäs

Telefon: 06-7850 111, Telefax: 06-7850 222

Planläggare Yvonne Liljedahl-Lund,

7850 324, 050-5545 725

*Kommunens markplanering

* Köpebrev

Mätningstekniker Tage Back, 7850 325, 050-5625 711

* Utpålningar, planeområden

* Kartor och utdrag

Kanslist Carola Hermansson-Biström, 7850 326

* Lediga tomter

* Arrrendekontrakt

Österbottens Räddningsverk/Pedersöre enhet

Adress: Brandvägen 1

68910 Bennäs

BYGGUIDE

Kretsbrandchef Ole Wik, 3251 442, 0500-260 177

*Brandteknisk rådgivning

Brandinspektör Per-Ole Häggman,

7850 468, 040-5057 112

*Brandteknisk rådgivning

Miljövård

Adress: Skrufvilagatan 2, 68910 Bennäs

PB 1, 68911 Bennäs

Miljövårdssekreterare Sonja Sundqvist-Pellinen

7850 163, 050-3260 736

*Avlopp (glesbygd)

MILJÖ / PEDERSÖRE

Principer för behandling av avloppsvatten

Allmänt

Byggnadsinspektionen i Pedersöre inbegär miljövårdssekreterarens

utlåtande angående behandling av avloppsvatten

från bostadshus utanför kommunalt avloppsnät.

Behandling av avloppsvatten från bostadshus utanför

kommunalt avloppsnät faller dels under stadgande i miljöskyddslagen

och dels under stadgande i vattenlagen. Ifall

avloppsvatten kan förorsaka förorening av vatten i dike eller

vattendrag förutsätter vattenlagen ett tillståndsbeslut antingen

från miljövårdsnämnden eller miljötillståndsverket

Principer för behandling av avloppsvatten i Pedersöre

kommun

På basen av vattenlagens och miljöskyddslagens stadgande

och miljövårdsnämndens principbeslut gäller följande

regler för anläggning av avlopp från enskilda småhus

utanför byggnadsplanerat område:

Avloppsvatten från egnahemshus eller WC-avlopssvatten

från fritidsbostad, vilken ligger närmare än 50 m från

vattendrag (hav, sjö, å eller större bäck) eller på viktiga

grundvattenområden = (vattenbrunnar i närheten) bör

ledas till sluten avloppsbehållare.

I övriga fall får avloppsvattnet ledas ut i terrängen på

egen mark eller genom överenskommelse med berörda

markägare. Avloppsvattnet måste ledas via sedimenteringsbrunnar

(sk. Trekammarbrunnar) och markbädd,

minireningsverk elle motsvarande behandling. En närmare

beskrivning av principerna för avloppsvattenbehandling

bifogas till ansökan om bygglov.

Före sökande av bygglov eller anläggande av avlopp bör

miljövårdssekreterarens utlåtande inhämtas. Till anhållan

om utlåtande bör bifogas utredning över hur behandlingen

av avloppet planerats samt situationsplan över var

avloppsbrunnar, markbädd eller annan behandling av avloppsvattnet

kommer att ske. Ifall man av vägande skäl vill

avvika från pinciperna i miljövårdssekreterarens utlåtande

måste miljövårdsnämndens godkännande inhämtas.

NYKARLEBY STAD

Byggnadsinspektionen

Adress: Nygårdsvägen 5, 66900 Nykarleby

Telefon: 06-7856 111*, telefax: 06-7856 220

Byrån öppen mån-fre kl 8.00 - 16.00

Kanslist Viveka Nilsson, 7856 213

Kanslist Jaana Sund, 7856202

• Blanketter

• Mottagning av ansökningshandlingar

Byggnadsinspektör Boris Nyman, 7856 215, 044-

7219020

• Rådgivning

• Byggnadslov, undantag,

(områden i behov av planering)

• Syner

Biträdande byggnadsinspektör

Olav Sundkvist, 7856 214, 044-7219019

• Rådgivning

• Syner, utpålningar (glesbygd)

• Bostadslån, reparationsunderstöd

Planläggning och mätning/fastigheter

Adress: Nygårdsvägen 5, 66900 Nykarleby

Telefon: 06-7856 111*, telefax: 7856 220

Ritare Ann-Mari Björkman, 7856 212 (måndag-onsdag)

• Kartor och utdrag

• Lediga småhustomter

Trädgårdsmästare

7856 209, 044-7219016

• Trädfällning på tomter

Lantmäteriingenjör Ann-Catrine Blomqvist,

7856 211, 044-7219018

• Utpålningar, detaljplaneområden

• Fastighetsförrättningar (detaljplaneområden)

Stadsgeodet Tom Johansson,

7856 210, 044-7219017

• Lediga tomter

• Köpebrev, arrendekontrakt

• Fastighetsförrättningar (detaljplaneområden)

• Rådgivning /planläggningsärenden,

(områden i behov av planering)

BYGGUIDE

Miljövård

Adress: Nygårdsvägen 5, 66900 Nykarleby

Telefax: 7856 249

Miljövårdssekreterare Mathias Backman,

7856 216, 044-7219021

• Avlopp (glesbygd)

• Miljötillstånd

Hälsoinspektör

7856 207, 044-7219015

Miljö-och hälsoinspektör

7856 208, 044-7219014

• Avlopp (glesbygd)

Brand- och räddningsverket

Adress: Norra Munsalavägen 5, 66900 Nykarleby

Brandchef Gunnar Backlund, 7856 280, 0400-663 690

• Brandteknisk rådgivning

Nykarleby kraftverk

Adress: Kvarnvägen 20, 66900 Nykarleby

Telefon: 06-7856 111*, telefax: 7856 299

Driftsledare Ben Ingman, 7856 221, 050-5947 837

• Vatten och avlopp

Tekniker Rainer Johnson, 7856 253, 050-5939 101

• Eldistribution

Jeppo Kraft Andelslag

Adress: Kiitolavägen, 66850 Jeppo

Tel: 06-7888700

Kontaktperson Kurt Stenvall

• Eldistribution, Jeppo-området

Esse Elektro-Kraft Ab

Adress: 68820 Esse

Tel: 06-7662 068

Kontaktperson Holger Hemming,

• Eldisrtibution, Markby-området

ANSÖKAN OM BYGGLOV

Ansökan om bygglov/åtgärdstillstånd

Bygglov/åtgärdstillstånd skall sökas i god tid före byggnadsarbetet

påbörjande (cirka 2 månader). Ansökan

skall inlämnas till kommunens byggnadstillsynsbyrå.

Bygglovet/tillståndet beviljas beroende på kommun av

miljönämnden, byggnadsnämnden eller byggnadsinspektören.

Ansökningsblankett jämte bilage blanketter fås från

byggnadstillsynsbyrån.

I vissa fall kan beviljandet av bygglov förutsätta beslut

i frågan om området är i behov av planering (MBL 137§)

eller beslut om beviljande av undantag (MBL 171-174§)

eller miljötillstånd enligt miljöskyddslagen. I dessa fall får

den sökande blanketter och instruktioner gällande fallet.

1. Bygglovsansökan skall i fyllas till alla delar, undertecknas

(i fall lagfarten är i båda makarnas namn skall

båda underteckna) och ansökan bifogas med följande

handlingar:

2. Utredning om byggnadsplatsens besittningsrätt/

äganderätt

* utdrag ur lagfarts protokoll eller

* köpebrev och kvitto över tomtens betalning eller

* arendekontrakt

3. Karta över var tomten eller byggnadsplatsen

befinner sig

• utdrag ur stadsplan

• utdrag ur grundkarta i fall tomten befinner sig utanför

stadsplaneområde ( skala t.x. 1:10 000) kartor fås från

tekniska-avdelningen och de faktureras i samband med

bygglovet (växlar beroende på kommun).

4. Hörande av granne

Utredning över hörande av grannar i bygglovs/åtgärds

tillståndsfrågor(MBL 133.1§ och 65.3§) i fall de inte av

bygglovs myndighet anses onödigt. Om anhängig görande

av bygglovs ansökan bör underrättas grannarna i fall detta

inte med beaktande av projektets ringa betydelse eller läge

eller planens innehåll är uppenbart onödigt med tanke på

grannens intresse.

Med granne avses ägaren eller innehavaren av en fastighet

eller ett annat område som ligger invid eller mittemot.

På byggnadsplatsen skall på lämpligsätt tillkännages att

ärendet är annhängigt.

Grannes hörande sker i princip på tre sätt:

1. Anhängiggörande av bygglovsansökan underrättas på

myndighetens eller sökandens omsorg.

2. Meddelande om anhängiggörande uppsätts på byggnadsplatsen.

3. På byggnadsplatsen förättas syn.

Underättande om anhängiggörande är huvudregel, i fall

inte projektet är avringa betydelse.Et egnahemshus är i

BYGGUIDE

detta hänseende inte av ringa betydelse i första hand är

det önskvärt, att byggaren själv sköter om hörandet, för att

smidiggöra bygglovs behandlingen och sättet är samtidigt

ett bra sätt att hålla kontakt med blivande grannar.

Byggaren sköter om meddelandet på byggnadsplatsen.

Förättande av syn på byggnadsplatsen beror på om det

av projektets art är skäl att närmare utreda hur byggnaden

passar in i miljön, bedömma konsekvenserna av byggandet

och höra grannarnas synpunkter.

5. Huvudritningar inlämnas i tre exemplar

Huvudritningarna skall vara uppgjorda av kompetent

planerare och undertecknade av denne. Situationsplan,

bottenplaner, skärningar och fasadritningar bör vara

uppgjorda enligt Finlands byggbestämmelse samling A2,

varvid av dessa bör bl.a. framkomma:

• de på tomnten befintliga byggnadernas, som skall byggas

och rivas våningsytor, lägenhetsytor och volymer.

• i situationsplanen bör framkomma tomtens höjdskillnader

och avledandet av ytvatten

• typritningar av konstruktionerna över vägg-, bottenbjälklags-

och övrebjälklags konstruktioner.

• byggnadens uppvärmnings och ventilations sätt

• rummens användnings ändamål

• brandteknisk sektionering

Ritningarna skall vara kopierade på arkiverings dugligt

papper, vikta och försedda med ryggslitsar (beroende på

kommun).

Till ansökan om åtgärdstillstånd och anmälan om åtgärd

skall bifogas samma handlingar som i bygglovsärende.

6. Kompetenskrav på projekterare MBF 48§

Den som utarbetar en projektbeskrivning och en specialbeskrivning

skall ha för projekterings uppgiften lämpligt

högskole-examen inom byggnadsbranchen eller tidigare

yrkesutbilning på högre nivå inom byggnadsbranchen eller

motsvarande tidigare examen samt tillräklig erfarenhet

inom i frågavarande projekterings område. För projektering

av egnahemshus anses vanligtvis en byggmästare

ha kompetens. Projekterare av mindre eller i tekniskt

hänseende sedvanliga byggnader eller tekniska system

kan inom ramen för sin erfarenhet också vara en person

som inom studielinjen för husbyggnad eller i frågavarande

specialområde har avlagt tekniker examen eller motsvarande

tidigare examen.

7. Huvudprojekterarens förbindelse

Till ansökan om bygglov skall bifogas utredning i vilken

huvudprojekteraren förbinder sig att åtaga uppgiften.

Huvudprojekterare är en person som ansvar för utformningen

som helhet och dess kvalitet och som ser till

att projektbeskrivning och specialbeskrivningar utgör

en helhet som uppfyller de krav som ställs på den (MBL

120§).

8. Ansvarig arbetsledare ansökan/anmälan

Ansvarig arbetsledare är en person som leder byggnadsarbetet

samt ser till, att det utförs i enlighet med

bestämmelserna och föreskrifterna om byggande samt de

beviljade tillståndet och god byggnadsed och är ansvarigför

arbetet och dess kvalitet. Personens kompetens krav

betäms i förordningen och Finlands byggbestämmelse

samling. Den ansvarige arbetsledaren för ett egnahemshus

och en större produktionsbyggnad för jordbruks ändamål

eller för ett mera betydande projekt skall ha minst byggmästares

skolning. I mindre projekt kan den ansvarige

arbetsledaren vara en erfaren byggnadsyrkesman. Den

ansvarige arbetsledaren godkäns av kommunens byggnadstillsynsmyndighet.

I de flesta fall skall den ansvarigearbetsledaren

godkännas i samband med bygglovets

behandling. När den ansvarige arbets ledaren har godkäns

skickas åt honom bygglovet och en blankett för hållande

av granskningshandling. Vid det inledande mötet kan

bestämmas de granskningar som bör hållas under byggnadstiden.

9. Ledande av avloppsvatten

En utredning över ledande av avloppsvatten skall göras

till den myndighet som i kommunen ansvarar för vattenskydd.

Saken berör de projekt som inte ansluts till kommunalt

avloppsnät, men till vilket byggs avlopp.

10. Befolkningsregistercentralens

anmälningsblankett

Anmälan göres på bilaga RH 1. I fall till projektet ingår

minst 2 lägenheter ifylles också blankett RH 2. Blanketterna

bifogas bygglovsansökan alltid när det är fråga om

en byggnad.

11. Övriga bilagor

I samband med ansökan om bygglov kan också andra

handlingar infordas, t.ex.

* anslutningslov till allmän väg

* grannens medtycke till byggande intill rå

Om anslutning till vatten-och avlopps-,fjärrvärme-,

telefon-och TV-kabelnät bör vederbörande verk kontaktas

i god tid.

Ansökan/anmälan om Fva arbetsledare (ansvarig arbetsledare

för fastighetens vatten-och avlopp) bör godkännas

före arbetets påbörjande. Byggnadstillsynsmyndighets

anvisningar åt den som beviljats bygglov och ansvarigarbetsledare

fås från byggnadstillsynsbyrån.

1. Bygglovets giltighetstid

Bygglovet är i kraft beträffande arbetets påbörjande i 3

år och betäffande färdiställande 5 år, i fall det inte på grund

av skild ansökan har förlängts. Annat tillstånd eller anmälan

i byggärende i kraft 3 år. Slutgarnskning bör beställas

BYGGUIDE

i så god tid, att det kan urföras inom lovets giltighetstid

speciellt bör beaktas, att slutgranskning bör hållas fast en

byggnaden skulle har godkänts för i bruktakande i särskild

syneförrättning

2. Bygglovsvilkor

Granska bygglovet och ta i beaktande, att däri bestämda

villkor bör fyllas i enlighet med tillståndet och att de i

tillståndet fastställda ritningarna följes. Eventuella ändringsritningar

bör godkännas hos byggnadstillsynen för

utförande.

3. Förutsättningar för påbörjande

av byggnadsarbete

3.1 Bygglovets giltighet

I beslut av byggnadsinspektör bör rättelseyrkan göras

inom 14 dagar från beslutets delgivande och bertäffande

byggnadsnämnds beslut är besvärstiden 30 dagar från

beslutets delgivande. Tidpunkter för delgivande framgår i

bygglovsbeslutet. I fall inte besvär inlämnats blir bygglovet

lagligt och byggnadsarbetet kan påbörjas.

3.2 Åtgärder före byggnadsarbetet påbörjande

Byggnadsarbetet anses har påbörjats när grunderna är

gjutna eller monterade. När byggnadslovs ansökan har

inlämnats till kommunen och grannarna hörts, kan fällande

av träd påbörjas och ytjorden avlägnas, i fall byggnadsinspektören

ger sitt samtycke.

3.3 Inledande möte MBF 74§

För att omsorgsplikten som bestäms i bygglovet skall

fyllas bör inledande möte ordnas före byggnadsarbetet

påbörjande. Den som påbörjar ett byggnadsprojekt skall

överenskomma med byggnadstillsynsmyndighet om det

inledande mötets tidpunkt och sammankalla till inledande

möte före byggnadsarbetets påbörjande. I det inledande

mötet bör delta åtminstone den som inleder ett byggnadsprojekt

eller hans representant, byggnadens huvudprojektör

samt ansvariga arbetsledaren.

Vid det inledande mötet konstateras och antecknas i protokollet

de vilkor som stipulerats i bygglovet, de centrala

parterna i projekteringen och byggnadsarbetet, vem som

svarar för respektiva byggnadsskede, vem som inspekterar

olika arbetsskeden samt övriga utredningar och åtgärder

som behövs med på tanke kvaliten och byggandet.

På basis av det inledande mötet överväger byggnadstillsynsmyndigheten

om det behövs en separat utredning

om ågärderna för att säkra kvaliteten (kvalitetsäkringsutredning).

3.4 Utmärkning av byggnadens plats

Före påbörjande av ett nybyggnadsarbete skall byggnadsinspektionen

eller mätningsavdelningen utmärka

byggnadsplatsen i enlighet med fastställda ritningar samt

på stads-planeområde också höjdläget.

Denna utmärkning skall beställas från mätningsavdelningen

i god före arbetets påbörjande.

3.5 De i byggnasarbetet deltagande arbetsledarnas

uppgifter

Ansvarig arbetsledare på byggnadsarbete:

Den ansvarige arbetsledare bör se till, att anmälan om

arbetets påbörjande görs till byggnadstillsynsmyndighet,

att byggnadsarbetet utförs i enlighet med bygglovet och

att därvid åtföljes bestämmelser och föreskrifter om byggande

iakttas. Att åtgärder som behövs med anledning

av uppdagade brister vidtas under byggnadsarbete, att

sådana syneförättningar som föreskrivs i tillståndet begärs

i tillräckligt god tid och att ispektioner och åtgärder

som fastlagits vid det inledande mötet utförs i ändamåls

enliga arbetsskeden, att godkända ritningar och nödvändiga

specialritningar, ett uppdaterat inspektionsprotokoll

för bygget eventuella testresultalt samt andr nödvändiga

handlingar finns på byggarbetslpatsen.

FVA-arbetsledare:

Vid utförande av fastighetens vatten och avloppsanläggningar

bör arbetena ledas och övervakas av FVAarbetsledare.

FVA-arbetsledare svarar för, att planerna och givna

föreskrifter följes och likaså av kommunen angivna direktiv

följes. FVA-arbetsledaren bör vara närvarande vid

granskningar som gäller FVA-arbeten i fall tillsynsmyndighet

så fordrar.

3.6 Vid byggnadsarbete erforderliga specialplaner

Konstruktions ritningar

I fall i bygglovet förutsättes konstruktionsritningar

bör dessa konstruktions-och specialritningar inlämnas

till byggnadsinspektören före påbörjandet av nämnda

arbete.

VVS-planer

I fall i fastigheten bygges vatten- och avloppsanläggningar

skall för dessa uppgöras planer i enlighet med

Finlands byggbestämmelse samling del D1. Ventilation-

och energi planer skall motsvarande utföras enligt D2

och D3.

4. Byggnadstida myndighets inspektioner

4.1 Inspektioner

Syneförättningar som skall utföras är grundbottensyn,

konstruktionens syn samt värme-, vatten- ventilations syn.

Ett bygge kan tas i bruk först när det är vid syneförättning

godkänts för i bruttagande eller slutgranskats.

4.2 Slutgranskning

Slutgranskning begärs av byggnadsinspektören när

byggnaden är färdig, dock senast före utgången av byggnadslovets

giltighetstid. Vid denna slutgranskning skall

alla i tillståndsbeslutet fordrade syner och inspektioner

vara utförda. Även alla tillståndsvilkor bör var fyllda före

byggnadens i bruktagande.

0

BYGGUIDE

5. Information till skattemyndigheterna

Fastighetsutredning (blank 3) bör inlämnas till skattebyrån

i samband med deklarering, i fall byggnadens

uppgifter har ändrats sedan föregående år, t.ex. byggnaden

har färdigställts under skatteåret eller byggnaden är under

uppförande vid skatteårets utgång. Dessutom bör inlämnas

anmälan i vilket framgår färdighets graden av ett bygge

under uppförande.

6. Uppevarande av handlingar

Alla till byggandet hänförande tillståndsbeslut, fastställda

och godkända byggnadsritningar, inspektionsprotokoll

och övriga handlingar bör uppbevaras omsorgsfullt och

vid behov företes granskande myndighet.

I fall eventuellt egobyte sker bör dessa dokument överlämnas

till den nya ägaren, som vid behov bör förete dessa

för myndighet.

ANSLUTNING TILL VATTEN- OCH AVLOPPSNÄT

Vattenverket och den som skall ansluta sin fastighet

till vatten-och avloppsnät uppgör skrifligt avtal därom.

Anslutnings avtal görs i allmänhet före påbörjande av

byggnadsarbete, dock senast före anslutandet av vattenoch

avloppsledningar. VVS-planerna bifogas anslutningsavtalet.

Anslutnings avgifterna bestäms av kommunens fullmäktige.

Vattenverket kan dessutom uppbära avgift för

de förnödenheter som vattenverket levererat och för de

utförda arbetstimmarna enligt av Tekniska nämnden fastställda

debiterings avgifter.

Den som skall ansluta sin fastighet kan låta utföra grävning

av tomtledningar av entreprenör, men själva anslutningen

till nätet utförs av vattenverket. Övervakningen av

tomtledningarnas byggande utförs av FVA-arbetsledaren.

Vattenmätaren levereras alltid av vattenverket.

Till avloppsledning får ej anslutas dränerings- eller

regnvatten, utan de bör avledas till skillt regnvattennät

ifall sådan finns eller i naturen.

AVLOPPSVATTEN

I frågor rörande avfallsvatten, kontakta kommunens byggnadsinspektör före du påbörjar arbetet.

Stadsrådets förordning 437 Markanvändnings- och

byggnadsförordningen given 22.6.2005.

För att förnya avloppsvattensystem krävs åtgärdstillstånd.

Finlands författningssamling

AKTUELLT ANGÅENDE BEHANDLING AV

AVLOPPSVATTEN PÅ GLESBYGDSOMRÅDEN

Avfallsvatten i glesbyggds- och fritidsboningsområderna

är vattendragens stora fosforbelastare. Avfallsvattnets

bristfälliga behandling orsakar övergöddning och försämrar

tillståndet i mindre vattendrag, eller kan orsaka

föroreningar i grundvattnet.

I början av år 2004 trädde i kraft stadsrådets förordning

angående behandling av avloppsvatten på glesbygdsområden

i kraft. Med denna förordning stipulerade man

noggrannare bestämmelser angående kravet för att rena

fastigheters avloppsvatten enligt miljöskyddslagens 103

§. Förordningen gäller alla fastigheter som befinner sig

utanför nätverket för avloppsvatten. I förordningen definieras

minimikraven för utsläpp av avloppsvatten angående

organisk materia, fosfor och kväve. Förordningen

omfattar även planering, användning och service av behandlingsenheten

för avloppsvattnet. Målet är att minska

utsläppen från hushållsavloppsvatten och att minska en

förorening av miljön.

Bestämmelserna angående behandling av avloppsvatten

omfattar omedelbart både nybyggen samt sådana

fastigheter i vilka man gör byggnads- eller andra arbeten

som förutsätter bygglov eller åtgärdstillstånd. Man bör

uppgöra en plan för insamling, behandling och avledande

av hushållsavloppsvatten, som bör bifogas till ansökan för

bygglov eller åtgärdstillstånd.

Största delen av avloppsvattens behandlingsapparatur

på bestående glesbygdsområden kräver en effektivering

på grund av utrustningens otillräckliga kapacitet. Avloppsvattensystemen

för gamla fastigheter bör restaureras

stadgenligt före 31.12.2013. (Ifall ett efterföljande av förordningen

är t.ex ur kostnadssynpunkt orimligt, kan man

under övergångstiden ansöka om en 4 års tilläggstid av

kommunens miljövårdsmyndighet. Fastighetsinnehavaren

bör göra en utredning över avloppsvattenapparaturen samt

skötselanvisningar för dem. Bostadsfastigheterna borde i

första hand anslutas till avloppsnätverk i fall anslutning är

möjligt och kostnaderna rimliga. En avloppsnätverks- och

reningsanläggning som är gemensam för flera fastigheter

är också ett alternativ som man bör överväga. Olika

alternativa avloppsbehandlings- alternativ för enskilda

fastigheter är bl.a. minireningsverk eller en rätt planerad

behandlingsenhet i marken så som markbädd eller infiltrationsanläggning.

En sluten avloppsvattentank är inte

BYGGUIDE

en behandlingsmetod utan ett sätt att mellanlagra. Den är

närmast en lösning för specialavfall på grund av de höga

tömningskostnaderna. Med en komposterande toalett kan

man ta till vara värdefulla näringsämnen och minska t.ex.

den belastning som markbehandlingen förorsakar.

KÄLLOR /TILLÄGGSUPPGIFTER:

• Suomen ympäristökeskus, Haja-asutuksen jätevedet.

http://www.ymparisto.fi/hajajatevesi

• 542/2003 Valtioneuvoston asetus talousjätevesien käsittelystä

viemäriverkostojen ulkopuolisilla alueilla http://

www.finlex.fi

• Ympäristöministeriö, Ympäristöministeriön muistio

6.6.2003: Valtioneuvoston asetus talousjätevesien käsittelystä

viemäriverkostojen ulkopuolisilla alueilla (pdf

–tiedosto)

www.ymparisto.fi ➛ympäristönsuojelu ➛ vesiensuojelu

➛ haja-asutuksen vesiensuojelu ➛ perustelumuistio

• Kuntaliitto, Haja-asutuksen jätevesihuolto ja kunnat.

(pdf –tiedosto)

www.kunnat.net ➛ toimialat: yhdyskunta, tekniikka ja

ympäristö ➛ vesihuolto ➛ haja-asutuksen jätevedet ➛

haja-asutuksen jätevedet ja kunnat –hanke ➛ haja-asutuksen

jätevesihuolto ja kunnat

MILJÖCENTRALERNAS BIDRAG FÖR BEHAND-

LING AV AVLOPPSVATTEN OCH VATTENSKYDD

Till på glesbyggdområden belägna fastigheters gemensamma

avloppsvattensbehandling och vattensammanslutningarnas

verksamhet kan sökas bidrag från Västra Finlands

Miljöcentral. Ansökningstiden är kontinuerlig. Arbeten

som erhåller bidrag är vattentjänstanläggningar utanför

fastigheten dvs. brunnar, vattenledningar, pumpar, vattenbehandlingsapparatur,

kloak samt behandlingsutrustning

för avloppsvatten. Bidraget är prövningsbaserat och man

det beviljas endast 30 % av godkända kostnader.

STATENS BOSTADSFOND:

BIDRAG FÖR ATT FÖRBÄTTRA DET FASTIGHETSVISA

HUSHÅLLS- ELLER AVLOPPSVATTENSYSTEMET

För att förbättra avloppsvattensystemet för bostadsfastigheter

på glesbygdsområde kan man erhålla bidrag. Det

beviljade bidraget är maximalt 35 % av godkända kostnader.

Bidraget kan beviljas för bebyggande av avlopp

samt behandlingsystem för vatten och avfall, samt för

anslutning till ett gemensamt avlopp. Ansökningstiden är

på våren och ansökningarna inlämnas till kommunen.

SKATTFÖRVALTNINGEN:

HUSHÅLLSAVDRAG

Ett reparationsarbete för ett avloppsvattensystem för en

fast- eller fritidsbostad i eget bruk kan avdras i inkomstbeskattningen

som hushållsavdrag.

TIDTABELLEN FÖR FÖRORDNINGEN

ANGÅENDE HUSHÅLLSAVLOPPSVATTEN

GAMLA FASTIGHETER:

• fastigheterna bör ha bruks- och serviceanvisning för

nuvarande avloppsvattensystemet.

• förverkligande: avloppsvattensystemet bör renoveras

så att den uppfyller förordningens krav inom loppet av

år 2013 (tilläggstid kan erhållas i specialfall)

NYBYGGEN OCH RENOVERINGSBYGGANDE:

• förverkligande: förordningens krav genast i kraft

• avloppsvattenplan som bilaga till ansökan av bygglov

eller åtgärdstillstånd

• fastigheterna bör ha bruks- och serviceanvisningar för

nuvarande avloppsvattensystemet.

OBS! FASTIGHETENS ÄGARE ANSVARAR FÖR

ATT AVFALLSVATTENSYSTEMET FUNGERAR

ANVISNINGAR

Kontakta kommunens byggnadsövervaknings- och

miljöskyddsbyråer för att utreda kommunala krav

• byggnadsordningen

• miljöskyddsbestämmelser

• planeringssituation, grundvatten- och strandområden

• utvecklingsplanen för vattenvården

• beställande av en plan

• bygglov eller åtgärdstillstånd

• anbud om offerter för system och byggarbeten

• dimensionering

• pris för system

• pris för tilläggsdelar och jordmassor

• brukskostnader

• behov av service och kraven för uträttande av service

• systemets funktionssäkerhet och livslängd

• uppfyllning av förordningens krav samt garantin!

• pris för installationsarbetet

• installationsarbetets kvalitet!

• sökande av bidrag före förverkligande!

• förverkligande

SLAMAVSKILJARE

• förbehandling för den egentliga behandlingen av avloppsvatten

• avskiljer och lagrar fasta partiklar från avloppsvattnen,

så att de inte täpper till och belastar det egentliga behandlingssystemet

• t. ex. byggt på plats av betongringar eller fabrikstillverkad

plastcistern

Krav på slamavskiljare:

• tät

• regn- eller dräneringsvatten får ej ledas till slamavskiljaren

BYGGUIDE

• ventilation draget till byggnadens tak

• T-grenar

• är lättillgänglig med tanke på tömning

• tredelad ifall WC-vatten inkluderas

• tvådelad tillräcklig för enbart tvättvatten

• bör tömmas tillräckligt ofta, 1-2 gånger per år

Anvisningar för väljande av behandlingsmetod

för avloppsvatten

När du planerar ett nytt eller renoverar ett gammalt

avfallsvattensystem, fråga om råd av din kommuns

miljösekreterare eller av en yrkeskunnig planerare för

avlopssvattensystem.

1. BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

På detaljplanerat område hör det till kommunens skyldigheter

att ordna att avloppsvattnen leds till kloaksystemet.

På glesbygdsområden finns det i allmänhet inte kommunala

kloaksystem. På dessa områden bör fastighetsinnehavaren

själv sköta om behandling av avloppsvatten

på ett sätt, som godkänts av kommunens myndigheter.

Reningsverk som är ämnad till att behandla avloppsvatten,

bör fylla förordningens (542/2003) krav. Det lönar sig att

undersöka opartiska forskningsresultat.

Behandlingsalternativ

Glesbygdens avloppsvatten förstör vattendrag och orsakar

miljöhygieniska problem. Ett rätt och utförligt planerat

och byggt avloppsvattensystem behåller din egen och övrigas

levnadsmiljö behaglig. Planeringen bör förverligas i

samband med övrig planering av byggnads- och gårdsplanen

så att systemets funktion och kompatibilitet med övrig

byggnadsteknik kan försäkras. Det finns många alternativ

för behandling av avloppsvatten och på valet inverkar:

- Grundvattnets höjd, brunnar i närheten, avstånd till vattendrag,

höjdskillnader på tomten, jordmånens kvalitet osv.

Behandling av avloppvatten på grundvattenområde kräver

alltid specialarrangemang, och för att utreda dessa är det

skäl att kontakta t.ex. miljösekreteraren.

3-delad slamavskiljare och markbädd

Avloppsvattnet leds genom en 3-delad slamavskiljare till

en markbädd som byggs på byggplatsen. Avloppsvattnet

som renats i markbädden leds vidare till ett öppet dike.

Principbeslut för markbädd finns som bilaga. Den kan

byggas på plats av material eller skaffas som färdigt paket

(cisterner och rör). Pga grundvattnets höjd kan markbädden

(eller markfiltreringen) kräva ett pumpsystem.

Minireningsverk

Minireningsverk som passar för rening av avloppsvatten

från ett egnahemshus är t.ex. stenullsfilter och satsreningsverk.

Det finns flera olika reningsverkstyper för gemensam

behandling av avloppsvatten från flera hushåll.

Sluten cistern

På viktiga grundvattenområden och nära vattendrag kan

man inte leda avloppsvatten till omgivningen, utan de bör

samlas utanför grundvattenområdet eller i en sluten cistern.

Till förverkligande av gemensamma avloppsvattenbehandlingssystem

för fastigheter på grundvattenområdet

finns det möjlighet att söka bidrag från samhället.

Behandling av avloppsvatten från fritidsbostäder

För fritidsbosättningsområden kan det finnas speciella

förorndningar, t.ex. förbud mot bygge av vattenklosett.

Byggarens lista på uppgifter

Nybygge:

I fall av nybygge skall avloppsvattenplanen levereras till

byggnadsinspektionen i samband med fasadbilder o. dyl.

bygglovshandlingar.

Kompetenskrav för planerare till avloppsvattensystem är

i allmänhet tekniker/byggmästare eller högre utbildning

samt erfarenhet av VVS –planeringsuppdrag.

Byggnadsprojektets huvudplanerare samlar ihop de olika

planerna och försäkrar, att planerna passar ihop utan

problem. (VVV-, konstruktions-, arkitekt-, service-, avloppsvatten-

o.dyl. planer)

Välj tillsammans med planeraren det system som passar

objektet.

- observera byggnads-, service- och driftskostnader.

när du gör ditt beslut

> Behandling i marken är vanligen den förmånligaste

lösningen.

Bifogande av planerna (inkluderande bruks- och serviceinstruktioner)

till bygglovsansökans bilagor.

Sanering av gammalt system:

När det är fråga om saneringsobjekt lönar det sig att kontakta

kommunens byggnadsinspektion, som rådger i frågor

kring byggnads- eller åtgärdsärenden.

I de enklaste fallen förfaras enligt följande:

- tömning av de gamla slamavskiljarna

- noggrann kontroll av brunnens skick: T-delarna, tätheten

av sömmar och genomdrag

- ifall brunnen kan renoveras reparerar man bristerna

- man gör nödvändiga mätningar såsom vattenloppets

nivåer, brunnens volym osv.

- förutredningsblankett i fylles

- behandlingssystem väljs

- en detaljritning med nivåuppgifter utarbetas

- förutredningsblankett, detaljritning och systemets typsnittbild

levereras till byggnadsinspektionen

- ifall byggnadsinspektionen inte har något att invända

kan arbetet påbörjas

BYGGUIDE

Det gamla systemets planerare och byggare skall ha

tillräckliga färdigheter och erfarenheter, som krävs för

uppgiften. Om utbildningskraven har det inte givits någon

skild förordning. Slutliga beslutet om planeraren görs av

byggnadsinspektionen.

Bygg systemet enligt planen. Använd yrkeskunnig entreprenör.

Gör behövliga anmälningar till byggnadsinspektionen.

Kom överens med planeraren om syningstillfälle

och anteckna möjliga förändringar av planen.

Använd ditt avlopssvattensystem enligt anvisningar.

Kom speciellt ihåg att tömma slamavskiljningsbrunnarna

tillräckligt ofta, minst 2 ggr/år.

Håll servicebok över tömningar med datum och tal från

vattenmätaren. Anteckna även observationer, fel, brister,

reparationer o. dyl. Följ systemets funktion med hjälp av

dessa.

Tilläggsinformation fås av lokal byggnads- eller miljövårdsmyndigheten.

Skyddsavstånd till olika objekt (växlar kommunvist)

Avloppsvattensystemens minimiskyddsavstånd från hushållsvattenbrunn

är beroende på fallet ca 50-100 m. Som

närmast kan avlopssvattensystemet placeras 20 m från

vattendrag, 5 m från tomtgränsen eller väg. Avloppvattens

utloppsplats bör placeras minst 30 m från vattendrag.

SLAMSYSTEM, MÅTTSÄTTNING AV JORDMÅNSBEHANDLING FÖR SAMTLIGA AVLOPPSVATTEN

min 5 PERSONER

Paketet innehåller:

- 2,5 m3/trefackig slamcistern

- Fördelningsbrunn

- Infiltrationsmarken inkluderar

rör och delar, samt filtringstyg

När du kompletterar ditt nuvarande

system med ett samlingsrörsystem,

lämpar det sig

för markfiltrering.

Paketet innehåller:

- samlingsbrunn och samlingsrörsystem

Systemet är rustad med en

avskild fördelningsbrunn,

måttning för 5 personer, areal

25m 2 .

SLAMSYSTEM, SANERING AV DET GAMLA SYSTEMET

Lämplig:

- om nuvarande betongbrunnar

är i gott skick

- om grundvattnet är i 2,5 m

djup

- om avståndet till vattendragen

är tillräckligt långt

- om indränkningen eller filtringen

väljes i enlighet med

grundmarken

Om betongbrunnarna är frätade

eller läcker, lönar det sig

att förnya dem helt.

Det finns system som är rustade

med 2500, 3000, eller 3500

liters cistern, utökad vid behov

med samlingsrörsystem, som

är lämplig till markfiltrering,

liksom vid nybygge.

MARKFILTRERING

INGÅNG

GAMLA

BETONG-

BRUNNAR

SLAMCISTERN

FÖRDELNINGS-

BRUNN

Finns att fås även 300 m3 paket med

slamcistern

SLAMCISTERN

FÖRDELNINGS-

BRUNN

BYGGUIDE

TREDUBBLA INDRÄNKNINGSRÖRSYSTEM

DUBBEL RÖRSYSTEM FÖR DRÄNERINGSDIKE

SLAMCISTERN

INDRÄNKNING

TREDUBBLA INDRÄNKNINGSRÖRSYSTEM

DUBBEL RÖRSYSTEM FÖR DRÄNERINGSDIKE

SAMLINGS-

BRUNN

SAMLINGS-

BRUNN

TÖMNINGS-

RÖR

SLAMSYSTEM, DUBBELVATTENSYSTEM

Lämplig:

- nära vattendrag

- på grundvattenområde

Gråa vattnets behandlingspaket

innehåller:

- 1,5 m 3 slamcistern

- Till indränkningsfältet hörande

rör, delar och filtreringssystem

När du kompletterar ditt avloppssystem

med ett samlingsrörpaket,

lämpar det sig till

markfiltrering.

Samlingsrörpaketet innehåller:

- samlingsbrunn och samlingsrör

Sluten cistern 3m3, 5,5 m 3

och 11 m 3 .

Grått vatten till markfiltrering, wcvatten

till slutet cistern. Om wc är

en kompost-wc, behöver du endast

behandling för grått vatten.

INGÅNG

(WC)

Stadgenlig markbehandlingssystem

INGÅNG (GRÅTT VATTEN)

SLUTEN CISTERN SLAMCISTERN

STUGOR OCH BASTUN UTAN VATTENLEDNING

BYGGUIDE

INDRÄNKNING AV GRÅTT VATTEN

Paketet innehåller material till ett 13,2 m långt fält.

Kan vid behov förverkligas även till kortare sträcka.

Areal 20-30 m.

TREDUBBLA INDRÄNKNINGSRÖRSYSTEM

DUBBEL RÖRSYSTEM FÖR DRÄNERINGSDIKE

SAMLINGS-

BRUNN

Markbhandling är en mycket långvarigt, funktionssäkert och lätt användbart system. Rätt planerat, byggt, underhållt och använt jordmånshanteringssystem

(indränkning eller markfiltrering) hjälper till att underskrida förordningens krav på antalet smutsämnen. Systemet bör

byggas enligt givna måttnings och installationsinstruktioner. Speciell noggrannhet bör följas vid valet av jordmån, sand och krossten.

När man mäter systemets rengöringsresultat, bör som utgångsvärden användas i förordningen givna nominella värden. Organisk ämne 50

g/pers/dygn, totalmängd fosfor 2, g/pers/dygn och totalmängd kväve 14 g/pers/dygn

Efter behandlingen får mängden av smutsämnen vara högst enligt följande tabell:

Allmänna behandlingskrav Lindrade krav

g/pers/dygn g/pers/dygn

BHK7 5 10

Fosfor 0,33 0,66

Kväve 8,4 9,8

I markfiltret beror fosforns bindningsförmåga främst på sandens egenskaper och mängd. Den järnhaltiga sanden har en mångdubbel bindningsförmåga

jämfört med ren kvartssand. Det är omöjligt att på förhand definiera, hur länge det räcker när sanden impregneras med fosfor.

Filtringsfältets funktionella medelålder är enligt undersökningar 25-28 år. Om det uppstår problem angående fosforns hämningsförmåga

redan i ett tidigare skede, är det möjligt att förbättra systemets reningseffekt för fosforns del, t.ex. med att öka markbehandlingssystemets

kemiska fosforns utfällning.

En automatisk doseringssystem, med vilken kemikalien, t.ex. A1-sulfat, kan doseras i avloppsnätet, kostar ca 500 euro. Kostnader för

kemikalier är ca 100-150 euro/år.

STUGANS

INDRÄNKNINGSPAKET

Lämpar sig till en stuga med

vatten som bärs in, bastu och

diskho, men inte tryckvatten.

Max. belastning 00 l/dygn Jordyta

Markens indränkningsförmåga

Avlägsning ➞ indränkningsrör

indränkningsrör x , m = , m

AVLOPPSVATTEN/AVLOPPSVATTENHANTERING

– OLIKA ALTERNATIV

Minireningsverk för avloppsvattenrening i glesbygden

Minireningsverket lämpar sig för fastigheter med vatten

WC och för åretruntbruk. Allt avloppsvatten från fastigheten

leds till reningsverket och det renade avloppsvattnet

leds direkt till lämplig utpumpningsplats.

Fabriksproducerade minireningsverk

På den finska marknaden finns många olika typer av minireningsverk.

De minsta är avsedda för enskilda hushåll och

de största för avloppsvattenbelastningar från flera hundra

personer. Minireningsverken behöver en betydligt mindre

ytareal på tomter än t.ex. markfilter, som är dimensionerad

för samma belastning. Dessutom lämpar sig minireningsverk

för alla olika typer av tomter oberoende av jordart.

Minireningsverken kan fungera enligt en s.k. batchprincip,

d.v.s. reningsverket behandlar och rengör en

definierad (batch eller) sats avfallsvatten åt gången. Avfallsvattnet

kan också ledas till reningsverket kontinuerligt

och då talar man om kontinuerlig drift.

Den biologiska reningen kan göras med biofilter, biorotor

eller enligt aktivslammetoden.

Kontrollerad avloppsvattenreining enligt

batchprincipen

Reningsverket fungerar enligt. batchprincipen, d.v.s.

reningsverket behandlar och renar en definierad sats

avloppsvatten åt gången. På detta sätt renas varje sats på

samma sätt. Det biologisk-kemiska reningsverket fungerar

med aktivslammetoden, en process som innebär att mikrober

svarar för reningen i slammet (samma metod används

i kommunala avloppsvattenreningsverk). Med hjälp av

kemikalier avskiljs fosfor i fast form. Reningsprocessen

indelas i fyra olika faser: syresättning av avloppsvattnet,

kemikaliedosering, uppklarning och utpumpning av det

rena vattnet.

Reningsverkets funktion regleras av en styrcentral. På

detta sätt framskrider reningsprocessen kontrollerat steg

för steg. Reningsverken består av tankar som installeras

under markytan och tillhörande processutrustning.

I de flesta modeller av minireningsverk, som finns på

marknaden, behövs förbehandling av avloppsvattnet.

Det finns dock också modeller som inte behöver någon

förbehandling utan allt avloppsvatten från fastigheten leds

direkt till reningsverket. Fördelen med detta är att det överhuvudtaget

inte uppstår något obehandlat primärslam.

Efter reningsprocessen leds det renade, klara vattnet

till en lämplig utpumpningsplats. Överskottsslam som

uppkommit i processen kan endera sugas upp med

slambil med jämna mellanrum och föras till kommunalt

reningsverk. Ett annat alternativ är att samla slammet i

en slampåse, som kan komposteras på tomten och senare

BYGGUIDE

användas som jordförbättringsmedel.

Man bör komma överens med kommunens byggnads-

eller miljömyndigheten om utpumpningsplatsen.

Säkerställande av biologisk-kemiska reningsverkets

funktion

Fastighetsägaren kontrollerar reningsverkets funktion. De

vanligaste underhållsaktiviteterna är kemikaliedosering

och avlägsnande av överskottsslam (slambil eller tömning

av slampåse).

Reningsverkets styrcentral styr reningsverkets funktion

och registrerar bl.a. alarmsignaler. Reningsverkets

alarmsignaler och/eller underhållsbehov uttrycks med

signallampa eller via GSM-distansövervakning.

Centralens display indikerar vilket typ av fel det handlar

om eller alternativt skickas meddelandet som GSMmeddelande

till valbart GSM-nummer. Meddelandet kan

gälla t.ex. kemikalimängd. GSM-systemet kan höra till

standardutrustning eller kan fås som extra utrustning.

Reningsverkets funktion och reningseffekt kan följas upp

genom stickprov som man tar med regelbundna intervaller.

Man tar ett prov från det renade vattnet, analyserar det och

jämför resultatet mot de gränsvärden som förordningen

förutsätter. För att testresultaten skall vara representativa

bör man överlåta provtagning och analysering till utomstående

myndighet. På detta sätt sker testningen professionellt

och opartiskt.

Det lönar sig att yrka på funktionsgaranti av leverantören.

D.v.s. leverantören garanterar att reningsverket

uppfyller de krav som förordningen om rening av avloppsvatten

förutsätter när utrustningen är installerad, använd

och underhållen enligt tillverkarens anvisningar .

Reningsresultat

Valet av ett biologisk-kemiskt minireningsverk enligt

batch-principen är också ett miljömedvetet val. Reningseffekten

är ofta bättre än för markfiltersutrustning. Rätt

installerade, använda och underhållna är de också långlivade.

De av förordningen förutsatta reningsresultaten

uppnås och t.o.m. överskrids galant. Skillnaderna mellan

olika utrustningar kan man jämföra i Miljöcentralens

Ravinnesampo undersökningens slutrapport (www.ymparisto.fi/hajajatevesi).

Installation

1) Schaktets djup och bredd enligt reningsverkets ritning.

Under reningsverket läggs ett utjämningslager av sand,

grus eller krossmaterial som packas omsorgsfullt. Reningsverket

placeras på ett vågrätt underlag.

2) Vid behov förankras utrustningen enligt direktiv från

tillverkaren.

3) Schaktet fylls igen med tjälfritt jordmaterial jämnt och

med lagervis packning.

4) Till reningsverket ansluter man avloppsröret från fastighet

samt utloppsrören. OBS ! Regnvatten- och dräneringsrören

runt huset får inte ledas till reningsverket.

5) Reningsverket samt dess in- och utgående rör tjälisoleras

utvändigt.

6) Den slutliga markytan formas med lutning utåt så att

regnvatten under inga omständigheter kan rinna in i reningsverket.

Alternativt minireningsverk för en hel by

Reningsverken kan vara endera för ett hushåll eller mindre

samhällen. I glesbygden, där det är långa avstånd mellan

gårdarna kan ett reningsverk för flera fastigheter emellertid

vara svårt att genomföra, men på områden där husen

ligger närmare varandra är ett gemensamt reningsverk ett

mera ekonomiskt alternativ.

Minireningsverk för flera hushåll

• Reningsverk upp till 20 fastigheters

behov.

• Reningsverket kan vara av stående

eller liggande modell. Den

liggande modellens längd

varierar enligt reningskapacitet

• När man väljer ett stort reningsverk

lönar det sig att anlita en professio-

nell planerare. På så sätt får man en

helhetsplan för avloppsvattenhante-

ring (inkl. Placering av reningsver-

ket, underhåll, kostnader, finansie

ring etc.)

BYGGUIDE

Ett gemensamt reningsverk är för användaren ett säkrare

och enklare alternativ än det fastighetsvisa reningsverket.

Funktionsmässigt är det jämförbart med kommunalt reningsverk.

Ett gemensamt reningsverk för flera fastigheter jämnar

ut belastningsfluktuationer och dess anskaffnings- drift

och underhållskostnader per fastighet blir betydligt lägre

än när det är fråga om reningsverk för enbart en fastighet.

Till ett gemensamt reningsprojekt kan man ansöka om

investerings- eller vattenförsörjningsbidrag.

Det är ofta lättare att få bidrag till dessa gemensamma

projekt än det är till enskilda fall.

Minireningsverk för en familjs (1-5 personer) hushållsavloppsvatten

• Renar max 0,75 m3 avloppsvatten/dygn i två olika satser

• Lämpar sig även på små tomter (ytbehov: 1,2 x 2,2 m + djup

1,9 m)

• Allt avloppsvatten direkt till reningsverket utan förbehandling

• Automatisk biologisk-kemisk batch-reningsprocess= jämnt

reultat

• Det renade vattnet leds till utpumpningsplats

• Överskottsslam pumpas i en slampåse, som komposteras =

ingen slambil behövs

BESTÄMMELSER OM FÖREBYGGANDE

BRANDSÄKERHET

Bestämmelser och anvisningar om förebyggande brandsäkerhet

ges huvudsakligen på basen av byggnads-, brand-

och räddningsväsendets lagstiftning. Dessa bestämmelser

och anvisningar finns bl.a. i Findlands byggbestämmelsesamling

i delar E och F, inrikesministeriets räddnings-avdelnings

publikationer, Standardiseringsförbundets SFSstandarder,

författningar om brännbara vätskor, flytgaser,

och explosiva varor och i miljöministeriets anvisningar

och rekommendationer.

Allmänt om brandsäkerheten i egnahemshus

Småhus är regel brandtekniskt klassificerade som byggnader

av klass P3. En byggnad av klass P3 får vara högst

9 m högt.

Utgångar

I regel skall det finnas två av varandra oberoende utgångar

i byggnader. I egnahemshus kan den ena utgången ersättas

med en reservutgång. Detta innebär för första våningens

del fönster som öppnas med fast handtag. Andra våningens

reservutgång, t.ex. fönster eller balkongdörr, förses med

räddningsstege om fönsterets nedre kant eller balkonggolvet

är mera än 3,5 m över markytan.

Brandvarnare är inte obligatorisk i egnahemshus, men

borde monteras i varje bostadshus. Det finns brandvarnare

som kopplas som en grupp och olika brandvarnarsystem.

Brandsektionering

I egnahemshus brandsektionernas i allmänhet följande

utrymmen:

- bostadslägenhet

- källare

- bilgarage

BYGGUIDE

- pannrum

- bränsleförråd

Vattentak; taktäckning

Taktäckningen över brännbart byggnadsmaterial skall i

regel vara av klass K1. Om risken för att branden sprider sig

är liten, får taktäckningen vara av klass K2. Risken för att

branden sprider sig minskas bl.a. av att byggnaderna ligger

skilt från varandra, såsom på områden med öppet byggsätt.

Taktäckning på obrännbart underlag eller på för detta ändamål

särskilt godkänt underlag får vara av klass K2.

Vattentak; tillträde till vattentak och vind

Tillträde till vattentak ordnas längs brandstege. Vistelse

på taket görs vid behov tryggt med hjälp av takstegar och

-bryggor. Tillträde till vind ordnas antingen inifrån eller

utifrån.

Bilgarage; krav om ytan underskrider 60 m 2

Bilgarage i anslutning till byggnad och på närmare än

4 meters avstånd från annan byggnad sektioneras med

byggnadsdelar av klass EI30. Bilgarage där minst 30 %

av väggarna är öppet mot det fria och öppningarnas areal

är minst 10 % av golvets areal, räknas som öppet garage,

som inte behöver sektioneras från de övriga byggnaderna

på den egna tomten.

Bilgarage; ytskiktskrav

Väg- och takytorna på insidan bör i fristående byggnader

av klass P3 vara minst av antändlighetsklass 2 (2/-). Om

garaget finns i källarvåning gäller för ytsikten minsta antändlighetsklass

1 och brandspridningsklasskravet I (1/I).

Vid valet av ytmaterial observeras det som sades i föregående

stycke om brandsektioneringen

av garage. Golvets ytskikt skall vara

obrännbart. På golv som ligger direkt på

marken kan asfaltbetong användas, dock

inte i källarvåning.

Bilgarage; förbindelse till övriga utrymmen

Från bilgaraget kan förbindelse finnas

till övriga utrymmen i byggnaden. Förbindelse

till annat utrymmes utgång, till

utrymme med eldstad eller till utrymme

där människor vistas, tillåts dock endast

där arrangemangen är sådana att spridning

av giftiga och brännbara gaser är

effektivt förhindrad. Som sådant arrangemang

godtas exempelvis med dörrarna

avskilt utrymme genom vilket man kan

passera utan att behöva öppna bägge

dörrarna samtidigt. Om dörren görs i

en vägg som skall brandsektioneras, bör

dörrens brandmotståndstid vara hälften

av väggens brandmotståndstid.

Pannrum; sektionering

Sektioneringskravet för pannrum i anslutning

till byggnad av klass P3 med

högst 25 kW panna är EI30, i källarvåning

är sektioneringskravet (EI30)

(obrännbara byggnadsmaterial bör användas).

Om pannans effekt överskrider

25 kW, är sektioneringskravet (EI60).

Sektioneringskravet gäller också yttervägg,

även om dörren i ytterväggen

inte behöver vara sektionerande. I yttervägg

av klass EI30 kan utan sektioneringskrav

finnas enstaka fönster på

högst 0,2 m 2 , dock högst 1 m 2 . Utan

sektioneringskrav får i bostadsutrymmen

placeras för dessa särskilt planerad

och godkänd värmepanna med en effekt

högst 25 kW.

Pannrum; bränsle i pannrum

I sektionerat pannrum får finnas högst

3 m3 brännolja i obrännbar cistern.

Cisternen kan vara gjord av brännbara

byggnadstillbehör, om den placeras i en

obrännbar skyddsbassäng som når till

cisternens övre kant. Cisternens avstånd

från pannan bör vara i enlighet med

HIM:s beslut om oljeeldningsaggregat

314/85 (i allmänhet 1 m). Om det

är fråga om en panna där fast bränsle

används, får det i avgränsat utrymme i

pannrummet finnas högst 0,5 m 3 ved,

eller i en separat, obrännbar lagerbehållare

med tätt lock högst 0,5 m 3 annat

fast bränsle.

Pannrum; ytskikt

De inre vägg- och takytorna i sektionerat

pannrum bör uppfylla kraven för

antändlighetsklass 1 och brandspridningsklass

I (1/I). Om anordningar

i pannrummet, exempelvis rör eller

beredare, isoleras med brännbar isolering skall isoleringen

ytbeläggas med material som uppfyller ytskiktskravet 1/I.

Golvet i pannrummet bör vara obrännbart och tätt.

Bränsleförråd

Om det i pannrummet finns mera bränsle än tillåtet, bör

det placeras i ett separat sektionerat utrymme. Av utrymmet

för oljecistern och av förråd av annat bränsle bildas

var sin särskild brandteknisk sektion.

Typiska brandsektioner i bostadshus är bostaden, källaren, panrummet och

bränsleförrådet.

BYGGUIDE

Brandsektionens gräns

märk på detta sätt i byggnadslovsritningarner

När brandsektionen är liten bred som bggnader görs sektionerringen ändu

upp till vattentaket.

Sektionering

Bränsleförråd i anslutning till byggnad av klass P3 bör sektioneras

till klass EI30 då bränsleförrådet finns i våning eller

källarvåning som huvudsakligen ligger ovanför markytan.

Om bränsleförrådet finns i en källarvåning helt eller huvudsakligen

under markytan är sektioneringskravet (EI30).

Bränsleförråd; ytskikt

Invändiga vägg- och takytor i bränsleförråd bör i oljecisternutrymme

vara minst av antändlighetsklass 1 och

brandsprindningsklass I (1/I), samt i lager för fast bränsle

av antändlighetsklass 2 (2/-). Golv i bränsleförråd med

oljecistern skall vara obrännbart och tätt. För att säkerställa

att golvet är tätt kan en svetsad plastmatta av klass

L användas på obrännbart underlag.

Avståndet mellan byggnaderna

Då fristående byggnader av klass P3 uppförs nära varandra

bör en bestämmelse iakttas, enligt vilken för väggar som

finns närmare varandra än åtta meter, beroende på avståndet,

gäller brandmotståndskravet EI30 eller EI-M60. Om

man exempelvis uppför flera byggnader av egnahemshustyp

på samma tomt, kan det mildare sektioneringssättet

EI30 tillämpas. Om exempelvis egnahemshusen finns på

0

Skorstenens höjd

Tilltråde till vattentak

BYGGUIDE

300 mm

olika tomter iakttas i allmänhet

följande principer:

Om avståndet mellan byggnaderna

(byggnadsrätterna)

överskrider 4 m men underskrider

8 m, bör de väggar som

finns mot varandra vara av

klass EI30. På väggen får finnas

enstaka, högst 0,2m 2 stora

fönster, sammanlagt högst 1

m 2 . Avståndet mäts i allmänhet

från byggnadernas väggar,

varvid takkanten får vara högst

0,6 m bred.

Om avståndet mellan byggnaderna

underskrider 4 m, skall

de väggar som finns mot varandra

i allmänhet vara av klass

EI-M60. I allmänhet tillåts inga

öppningar i väggarna, om inte

deras brandmotståndstid är lika

stor som i fråga om väggen.

Rökkanaler; skorstens höjd

Storstenen skall sträcka sig ovanom vattentaket eller

i övrigt till sådan höjd i förhållande till byggnaden att

tillräcklig brandsäkerhet och tillfredställande dragförhållanden

uppnås.

Rökkanaler; skyddsavstånd

Temperaturen på fri utsida av rökkanal inne i byggnad får

vara högst +80 oC vid kontinuerlig maximal belastning i

den till rökkanalen anslutna eldstaden. Högre temperaturer

på rökkanals utsida tillåts endast i basturum. Brännbara

byggnadsdelar placeras på så långt avstånd från rökkanals

utsida att deras temperatur inte kan överstiga +80

oC. Om man inte med kalkyler eller annars anvisar, bör

ännbara byggnadsdelar placeras

på det avstånd från rökkanalen som

den bifogade bilden visar. Därtill bör

man komma ihåg att rökkanalernas

ytter sidor skall rappas ända upp till

taket. I bostads- och arbetsrum kan

renmurning ske.

Rökkanaler; hushållseldstädernas

uppbyggnad

Beträffande de s.k. hushållseldstäderna,

vilkas effekt underskrider

60 kW räcker det i allmänhet med

en 100 mm (1/2 tegel) tjock vägg

för rökkanalen. Rökkanalernas tvärsnittyta

är i allmänhet en halv sten,

i fråga om öppna spisar och stora

ungar en hel sten. Därtill bör man

komma ihåg att tegeln skall läggas

så att de överlappar varandra och så

att den lodräta fogen inte är högre än

två lager liggande stenar.

Rökkanaler; uppbyggnad av centralvärmepannans

rökkanal

Centralvärmepannornas rökkanaler

bör i allmänhet utföras som konstruktion

med skikt så att det inre fordret

motstår rökgasernas korroderande verkan.

Härvid kan det inre fordret göras

av eldfast tegel eller stål.

Murade eldstäder

För eldstaden bör utrymme reserveras

så, att den är tillräckligt långt

ifrån antändliga konstruktioner och

att det finns tillräckligt med utrymme

för användningen och underhållet av

eldstaden. Överföring av värme från

eldstaden till andra konstruktioner

förhindras genom att eldstaden placeras

fritt från andra konstruktioner.

Eldstad eller del av den får inte

utgöra bärande del i byggnaden. En

högst 4 m hög skorsten får vila på

eldstaden.

Bastuugnar

Elektriska bastuugnars och andra

fabrikstillverkande bastuugnars

skyddsavstånd till byggnadsdelar

bestående av brännbart material

framgår av installationsanvisningarna

för respektive typ av ugn.

Oljeeldningsaggregat

Om ett oljeeldningsaggregrat instal-

BYGGUIDE

Skyddavstånd för rökkanal

Skyddsavstånd för vedeldad bastuugn.

leras i byggnaden bör följande saker beaktas:

1) Installationen får utföras enbart av härtill auktoriserad

installationsfirma.

2) Den firma som har utfört installationen bör ge en skriftlig

försäkran om att installationen är gjord i enlighet med

bestämmelserna.

3) Om oljeeldningsaggregat bör anmälan göras till

brandmyndigheten, som inspekterar aggregatet inom tre

månader.

4) Oljecisterner under jorden på viktiga grundvattenområden

bör granskas av en auktoriserad granskningsfirma

inom 10 år från installationen. Brandmyndigheterna för

förteckning över viktiga grundvattenområden.

5) Undre delen av oljecisternutrymme inne i byggnad

skall göras till en tät skyddssbassäng så att bassängens fria

volym är minst 1/5 av cisternens volym. Om cisternen placeras

i pannrummet skall pannrummet göras till en sådan

skyddbassäng och en eventuell golvbrunn i pannrummet

skall förses med en stängningsanordning som hålls stängd

vid normal användning eller annan anordning som förhindrar

att olja rinner ut i avloppet. Oljecisternutrymme bör

förses med till- och frånluftskanaler eller öppningar, vilkas

BYGGUIDE

fria tvärsnittsyta är 5 cm2 per varje golvkvadratmeter i

oljecisternutrymmet eller minst 100 cm2. Rökkanalerna

görs exempelvivs av plåt och brandisoleras om de går via

en annan brandcell. I pannrummet kan en högst 3 m3 stor

oljecistern placeras. Man bör dock observera det som ovan

är sagt om skyddssbassäng, samt om avståndet mellan

panna och oljecistern.

Begrepp

Till klass K1 hör taktäckningsmaterial, som inte antänds

och skyddar underlaget från att antändas. Exempelvis

taktegel, fibercementskiva, plåt och med skyddssingel

beklädd bitumenfilt.

Till klass K2 hör taktäckningsmaterial som antänds med

inte medverkar till att branden sprider sig och delvis

skyddar underlaget från att antändas. Till exempel olika

taktäckningar av bitumenfilt.

Kraven gällande byggnadsdelarna, t.ex. REI-30, beskrivs

med följande beteckningar: R = bärförmåga, E = integritet,

I = isolering. Efter beteckningarna R, REI, RE, EI, E anges

brandmotståndstiden i minuter med något av följande tal:

15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240. Klassificeringen kan

kompletteras t.ex. med M, som innebär slaghållfasthet

vid brand. Med beteckningen ( ) krävs obrännbara

byggnadsmaterial.

Ytmaterial som uppfyller antändlighetsklass 2 (2/-)

är exempelvis spånskiva, hård- eller mellanhård träfiberskiva,

faner och samt naturligtvis material med

bättre ytegenskaper.

I antändlighetsklass 1 och brandspridningsklass I (1/I)

har godkänts bl.a. gipsskiva med kartongyta, cementcellulosaskiva,

trägipsskiva, cementspånskiva samt

naturligtvis obrännbara byggnadsmaterial såsom,

betong, tegel osv.

Anslutning av

köksinredning

till bakugn

BYGGNADERS ENERGIPRESTANDA

Energicertifikat och inspektion av kylanläggningarna

i luftkonditioneringssystem

Lagen om energicertifikat för byggnader och lagen om

inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna

i en byggnads luftkonditioneringssystem trädde i kraft

1.1.2008. Lagarna satte i kraft direktivet om byggnaders

energiprestanda (2002/91/EG).

I början av år 2008 trädde dessutom miljöministeriets

förordningar om energicertifikat för byggnader och om

metoder för beräkning av energiprestanda i kraft.

Byggnadsbestämmelserna styr nybyggen

Den grundläggande kravnivån för energiprestandan i nya

byggnader definieras i byggbestämmelserna som ges av

miljöministeriet. Då man ansöker om byggnadslov, måste

man påvisa att den planerade byggnaden uppfyller kraven

i byggnadsbestämmelserna.

PÅ VISANDE AV ÖVERENSTÄMMELSE

MED FÖRESKRIFTERNA

4.1 Energiutredning

4.1.1

Vid ansökning om bygglov bör byggnadens energiutredning

bifogas ansökan. Energiutredningen bör uppdateras

och huvudplaneraren bör verifiera den innan byggnaden

tas i bruk.

4.1.1.1

Energiutredningen omfattar i allmänhet följande granskningar:

- byggnadens värmeförlusts överensstämmelse med

föreskrifterna enligt punkt 2.2

- ventilationssystemets specifika eleffekt enligt del D2

- byggnadens uppvärmningseffekt enligt punkterna 2.4

och 2.5

2 KRAV PÅ ENERGIPRESTANDA

2.1 Allmänt

2.1.1

En byggnad och till den fast installerade anordningar

planeras och byggs så, att onödig energiförbrukning och

energiförluster begränsas för att uppnå en god energieffektivitet.

2.1.1.1

Vid planeringen av en byggnad strävar man med beaktande

av byggnadens användningsändamål och verksamhetssynpunkter

efter att undvika onödigt stor mantelyta.

2.1.1.2

Vid placeringen av utrymmen och grupper av utrymmen

beaktar man även väderstrecken med tanke på hur utrymmena

används och de interna värmelasterna.

2.1.1.3

Fönstrens inriktning, dimension och konstruktion väljs

med tanke på hur solens strålningsvärme och dagsljuset

BYGGUIDE

Delarna C3, D3 och D5 i byggbestämmelsesamlingen

reviderades i samband med verkställandet av direktivet

om byggnaders energiprestanda. De reviderade delarna

trädde i kraft 1.1.2008. I del C3 utfärdas bestämmelser

om byggnadernas värmeisolering och i del D3 krav på

byggnadens energiprestanda. Anvisningar om beräkning

av byggnaders energiförbrukning och uppvärmningseffekt

ingår i del D5.

I handledningen om värmeförlustkompensering behandlas

kravenligheten hos värmeförlust enligt delarna C3, D2 och

D3 i byggbestämmelsesamlingen. Handledningen och en

kalkylator för beräkning av värmeförlustkompensering

finns på webbsidan Finlands byggbestämmelsesamling

(se På vår webbplats).

Del D2 som gäller byggnadens inomhusklimat och ventilation

ställer krav på värmemängden som tas tillvara av

frånluften från ventilationssystemet.

- uppskatningen av den sommartida rumstemperaturen

enligt punkt 2.8 och vid behov kyleffekten

- energiförbrukningen enligt punkt 2.9

- byggnadens energicertifikat.

Förklaring

Byggbestämmelsesamlingens del A2 omfattar bestämmelser

om planerare av byggnader och byggnadsprojekt.

Byggbestämmelsesamlingens del A4 omfattar bestämmelser

om bruks- och underhållsanvisningar för en

byggnad.

Förklaring

I lagen om energicertifikat för byggnader (487/2007)

och i miljöministeriets förordning om energicertifikat

för byggnader givna den 19 juni 2007 föreskrivs om

energicertifikatet som ingår i energiutredningen.

effektivt kan utnyttjas. Vid planeringen beaktas även fönstrens

bidragande inverkan till att utrymmena blir alltför

varma eller att det uppstår dragolägenheter.

2.2 Byggnadens värmeförlust

2.2.1

Värmeförlusterna från byggnadsmantel, läckluft och ventilation

begränsas för att uppnå god energieffektivitet.

En byggnads beräknade värmeförlust får vara högst lika

stor som den för byggnaden preciserade jämförbara värmeförlusten.

Värmeförlusten beräknas på det sätt som

presenteras i kapitel 3.

Förklaring

Bestämmelser om begränsning av byggnaders värmeförluster

ingår även i byggbestämmelsesamlingens delar C3

och D2.

Förklaring

Vid planering av en lågenergibyggnad borde en byggnads

eräknade värmeförlust vara högst 60 % av den för byggnaden

preciserade jämförbara värmeförlusten.

2.3. Ventilationssystem

2.3.1

En byggnads ventilationssystem bör planeras och byggas

så, att det energieffektivt är möjligt att uppnå det inomhusklimat

som användningsändamålet förutsätter.

Förklaring

Bestämmelser om byggnaders ventilation ingår i byggbestämmelsesamlingens

del D2.

2.4 Uppvärmningssystem för tappvatten

2.4.1

Uppvärmningssystemet för tappvatten bör planeras och

byggas så, att det motsvarar sitt användsningsändamålet

utan onödig energiförbrukning.

2.4.1.1

Effekten för uppvärmningssystemet för tappvatten dimensioneras

så, att det finns tillräckligt med varmt tappvatten.

Om uppvärmningssystemet för tappvatten ansluts till

ett externt distributionsnät för uppvärmningsenergi kan

uppvärmningseffekten och dess inverkan på anslutningseffekten

presiceras enligt energileverantörens anvisningar.

Förklaring

Bestämmelser om en byggnads vatteninstallationer ingår

i byggbestämmelsesamlingens del D1.

2.5 Uppvärmningssystem för utrymmen

2.5.1

Uppvärmningssystemet bör planeras och byggas så, att

man i byggnaden energieffektivt kan uppnå de vörmeförhållanden

som användningsändamålet förutsätter. Vid

planeringen av uppvärmningssystem bör lokala väderleksförhållanden

beaktas.

2.5.1.1

Uppvärmningssystemets effekt dimensioneras så, att

värmeförhållandena kan upprätthållas under uppvärmningsperioden

i enlighet med de dimensionerande utetemperaturerna

som presenteras i byggbestämmelseamlinges

del D5.

2.5.2

Uppvärmningssystemet bör förses med regleranordningar

genom vilka utrymmenas temperatur vid behov tillräckligt

noggrannt kan regleras.

2.5.3

Uppvärmningsnätet bör planeras, byggas och injusteras så,

att den dimensionerade temperaturen samtidigt uppnås i

rummen med tillräcklig nogrannhet.

2.5.3.1

Uppvärmningsnätet uppdelas avsiktligt i sektioner och

dimensioneras så, att tryckfallet är litet.

2.5.4

En byggnadsrelaterad värmeutvecklingsanordning bör

planeras och förverkligas så, att anordningen fungerar med

BYGGUIDE

god verkningsgrad vid topp- och delbelastning.

Förklaring

Bestämmelser om krav på verkningsgrad för pannor som

använder flytande- eller gasformiga bränslen i byggbestämmelsesamlingens

del D7.

2.5.5

Värmeutvcklingsanordningar och varmvatttenberedare

samt uppvärmningssystemets rör, pumpar och ventiler

värmeisoleras i tillräcklig omfattning för att minska oavsiktlig

värmeavgång.

2.5.5.1

Varmvattenberedarna isoleras i allmänhet så, att värmeförlustenergin

som högst följer värdena i tabell 1.

TABELL 1

Varmvattenberedarens värmeförlust, när beredarens

medeltemperatur är 70°C och det omgivande utrymmets

temperatur är 21°C.

Beredarvolym, dm 3 Värmeförlusteffekt, W

≤750 ≤220

≤1600 ≤300

≤3200 ≤480

2.5.5.2

Uppvärmningsnätets värmerör isoleras i allmänhet så, att

isolerskiktets värmemotstånd är minst 1 m 2 K/W, vilket

motsvarar till ecempel 50 mm värmeisolering, vars värmeledningsförmåga

är 0,05 W/(m K) vid medeltemperaturen

+50°C.

Förklaring

Bestämmelser om klasskrav för invändiga ytor ingår i

byggbestämmelsesamlingens del E1 som handlar om

byggnaders brandsäkerhet.

2.6 Reglering av hustekniksystem

2.6.1

Regleringen av uppvärmnings-, ventilations- och kylsystem

bör planeras och förverkligas så, att de ändamålsenligt

och energieffektivt upprätthåller det inomhusklimat som

byggnadens användning förutsätter vid såväl topp- som

deleffekt.

2.6.1.1

Pumpar och fläktar förses vid behov med varvtalsreglerutrustning.

2.6.1.2

Den värme som belysning, kylanordningar och övriga

elapparater alstrar tillgådogörs i mån av möjlighet vid

uppvärmningen av byggnaden.

2.7 Belysningssystem

2.7.1

Belysningssystemet bör planeras och förverkligas så,

att den belysning som utrymmets användsningsändamål

förutsätter upprätthålls energieffektivt. Belysningen förverligas

genom val av ett ändamålsenligt belysningssystem,

anordningar och styrsystem samt genom att använda

dagsljus i mån av möjlighet.

2.7.1.1

Belysningsarmaturen grupperas så, att utrymmets allmänna

belysning kan styras enligt belysningsbehov. Speciell

uppmärksamhet fästs vid styrning av belysningen i de

delar av utrymmen där tillgången på dagsljus är god.

2.7.1.2

Belysningssystemet dimensioneras och belysningseffekten

styrs med beaktande av belysningsbehovet så, att

temperaturökningen i rummet på grund av belysningens

värmelaster och behovet av kylning i mån av möjlighet

kan undvikas.

Förklaring

Bestämmelser om om belysningen ingår i byggbestämmelsesamlingens

del D2.

2.8 Kontroll av rumstemperatur sommartid och kylning

2.8.1

En byggnad bör planeras och byggas så att dess utrymmen

inte blir skadligt varma. För att undvika överdriven

uppvärmning sommartid används i första hand strukturella

metoder.

Den sommartida rumstemperaturen i ett för byggnaden

typiskt eller betydelsefullt rum eller grupp av utrymmen

bör vid behov utvärderas.

2.8.1.1

Av solen föranledd värmelast i byggnaden förhindras i

huvudsak genom strukturella åtgärder, såsom skärmar,

gardiner och lämpliga solskyddsglas samt genom att

undvika stora, för solstrålning utsatta fönsterytor. För

att förhindra en temperaturöknig i rummet och för att

utjämna växlingen under dygnet tillgodogörs om möjligt

konstruktionernas värmeackumulerande förmåga och om

naten efektiverad ventilation.

2.8.1.2

En utvärdering av rumstemperaturen sommartid görs i

allmänhet genom beräkning av månadsmedelvärdet för

inomhustemperatur till ecempel enligt den metod som

presenteras i byggbestämmelsesamlinges del D5, i enlighet

med tillämpliga SFS-EN-standarder eller andra

mera detaljerade beräkningsmetoder. Vid behov kan

rumstemperaturen sommartid beräknas noggrannare på

dygnsnivå.

Som planeringsvärde för inomhustemperaturen per månad

i medeltal används i konventionella urymmen värdet

23°C. För att förhindra skadlig temperaturökning får den

månatliga inomhustemperaturen i medeltal i allmänhet

dock inte vara högre än 25°C.

BYGGUIDE

Förklaring

Målsättningen med beräkningarna av rumstemperaturen

sommartid är att säkerställa att inomhustemperaturen

inte stiger obehärskat, och att passiva och användningstekniska

metoder utreds innan en eventuell planering av

kylning. Föreskrifter och anvisningar om en byggnads

inomhusklimat och värmeförhållanden finns i byggbestämmelsesamlinges

del D2.

Rumstemperaturen påverkas även av interna, värmelaster,

vilka kan påverkas genom att undvika onödig användning

av belysning och elanordningar. De högsta rumstemperaturerna

uppmäts i allmänhet under sommarmånaderna.

Onormalt höga rumstemperaturer kan förekomma även

under andra månader om värmelasterna överskrider

värmeförlusterna.

2.8.2

Om ett kyllsystem byggs bör det planeras och installeras

så, att det fungerar med god verkningsgrad både med

topp- och delbelastning.

Kylproduktionsanordningarna och kyldistributionsnätets

rör, pumparna och ventilerna skall värme- och fuktisoleras

i tillräcklig omfattning för att minska en oavsiktlig värmetransmission

och för att förhindra kondensering.

2.8.2.1

Systemet förses vid behov med förbrukningsmätare för

el- och värmeenergi (kylenergi).

Förklaring

Bestämmelser om inomhusklimat och ventilation ingår i

byggbestämmelsesamlingens del D2.

Förklaring

Bestämmelser om klasskrav för invändiga ytor ingår i

byggbestämmelsesamlingens del E1, som handlar om

bggnaders brandsäkerht.

2.9 Beräkning av energiförbrukningen

2.9.1

Byggnadens energiförbrukning och förbrukningen av den

köpta energin bör beräknas.

2.9.1.1

En byggnads energiförbrukning och förbrukning av köpt

energi beräknas till exempel enligt byggbestämmelsesamlingens

del D5, tillämpliga SFS-EN-standarder eller andra,

mera detaljerade beräkningsmetoder med beaktande av

byggnadens planerade användning och dess läge.

VÄRMEISOLERING AV BYGGNADENS MANTEL

3.1 Byggnadsmantelns värmeförlust och maximivärden

för manteldelarnas värmegenomgångskoefficienter

3.1.1

Byggnadsmantelns värmeförlust får vara högst lika stor

som den genom jämförelsevärdena i punkt 3.2 beräknade

värmeförlusten för byggnadens mantel.

3.1.2

Byggnadsmantelns värmeförlust får dock vara högst 20

procent större än den i enlighet med jämförelsevärdena

i punkt 3.2 beräknade värmeförlusten för byggnadens

mantel om den överskridande värmeförlusten utjämnas

genom förbättrad värmeåtervinning av ventilationssystemets

returluft eller förbättrad lufttäthet hos byggnadens

mantel.

Förklaring

I byggbestämmelsesamlingens delar C3, D2 och D3 föreskrivs

om begränsning av byggnads värmeförlust.

3.1.3

Värmegenomgångskoefficienten för vägg, vindbjälklag

eller bottenbjälklag som hör till byggnadens mantel får

vara högst 0,60 W/m 2 K. Värmegenomgångskoefficienten

för ett fönster i ett uppvärmt utrymme får vara högst 1,8

W/m 2 K och för ett delvis uppvärmt utrymme högst 2,8

W/m 2 K.

3.1.4

Värmeisoleringen av bottenbjälklag mot mark bör planeras

tillsammans med tjälisoleringen och förverkligas så,

att tjälskador undviks. Speciell vikt vid en ändamålsenlig

planering och förverkling av tjälisolering bör fästas i

synnerhet när ett bottenbjälklag mot mark förverkligas

bättre isolerat än jämförelsevärdena i punkterna 3.2.1

och 3.2.2

3.1.5

Värmegenomgångskoefficienterna beräknas i enlighet

med byggbestämmelsesamlingens del C4 eller alternativt

i enlighet med motsvarande SFS-EN-standarder.

Förklaring

Vid beräkning av värmegenomgångskoefficient enligt del

C4 används som utgångsdata för värmeisoleringar de

värden av praktiskt tillämpbar värmekonduktivitet som ges

i typgodkännandebevis eller del C4. Vid beräkning enligt

lämplig SFS-EN standard används som utgångsdata planeringsvärden

av värmekonduktivitet som har definierats

enligt principerna i standarden SFS-EN 10456.

3.2 Jämförelsevärden för manteldelarnas värmegenomgångskoefficienter

i en byggnad och för byggnadens

fönsterareal

BYGGUIDE

3.2.1

Då ett uppvärmt, särskilt varmt eller kylbart kallt utrymme

angränsar till det fria, ett ouppvärmt utrymme, ett kryprum

eller till mark används som värmegenomgångskoefficienter

U för byggnadsdelarna följande jämförelsevärden vid

beräkning av jämförelsevärdet för byggnadens värmeförlust

i enlighet med bygbestämmelsesamlingens del D3:

vägg 0,24 W/m 2 K

vindsbjälklag, bottenbjälklag

mot det fria 0,15 W/m 2 K

bottenbjälklag mot kryprum

(ventilationsöppningarnas

mängd högst 8 promille av

bottenbjälklagets yta) 0,19 W/m 2 K

byggnadsel mot mark 0,24 W/m 2 K

fönster, dörr 1,4 W/m 2 K

takfönster 1,5 W/M 2 K

3.2.2

Då ett delvis uppvärmt utrymme angränsar till det fria,

till ett ouppvärmt utrymme, ett kryprum eller till mark

används för byggnadsdelens värmegenomgångskoefficient

U följande jämförelsevärden vid beräkning av

jämförelsevärdet för byggnadens värmeförlust i enlighet

med byggbestämmelsesamlingens del D3:

vägg 0,38 W/m 2 K

vindsbjälklag, bottenbjälklag

mot det fria 0,28 W/m 2 K

bottenbjälklag mot kryprum

(ventilationsöppningarnas

mängd högst 8 promille

av bottenbjälklagets yta) 0,28 W/m 2 K

byggnadsdel mot mark 0,34 W/m 2 Kf

fönster, dörr 1,8 W/m 2 K

takfönster 1,8 W/m2K

3.2.3

Värmegenomgångskoefficienten för en liten del i en

byggnadsdel får vara större än vad som anges i punkterna

3.2.1 och 3.2.2 om detta är nödvändigt av hållfasthetsskäl

eller andra särskilda orsaker. Avvikelsen för denna lilla del

(köldbrygga) av en byggnadsdel får inte förorsaka kondensation

eller alltför hög relativ fuktighet på konstruktionens

yta eller i konstruktionen vid normal användning

av byggnaden.

3.2.4

Jämförelsevärdet för byggnadens totala fönsterareal är 15

% av byggnadens helt eller delvis ovan markytan belägna

våningars våningsplanytans summa, dock högst 50 % av

byggnadens totala fasadyta.

Fönsterarealen beräknas efter karmens yttermått. Värmeisoleringskraven

för fönster och dörr gäller hela byggnadsdelen

inklusive karm- och ramkonstruktioner.

BYGGNADENS INOMHUSKLIMAT

VENTILATION

3.1 Ventilationssystem

3.1.1 Ventilationsanläggningar ska projekteras och byggas

med byggnadens avsedda användningsområde och

användning som grund så att de bidrar till att skapa

förutsättningar för ett hälsosamt, säkert och trivsamt

inomhusklimat under vanliga väderleksförhållanden och

användningsförhållanden.

Förklaring

Byggbestämmelsesamlingens del A2 ger föreskrifter och

anvisningar om planerare av byggnader och byggnadsprojekt.

3.1.2 Ventilationssystem ska projekteras och byggas så att

de rätt använda och med rätt service och underhåll förblir

funktionsdugliga under den planerade livslängden.

Förklaring

Byggbestämmelsesamlingens del A4 ger föreskrifter och

anvisningar omhur bruks- och underhållsanvisningar för

byggnader och bygnadsdelar ska upprättas.

3.1.3

Ventilationssystemets funktion ska gå att styra och övervaka.

Man ska planera och installera mätanordningar eller mätmöjlighet

för mätning av de viktigaste funktionsvärdena

och för övervakning av funktionerna hos ventilationssytem.

3.1.3.1

Ventilationssystem utrustas med styr-, regler- och övervakningsanordningar

med vars hjälp systemets funktion

kan styras och följas.

3.1.3.2

För övervakning av funktionen utrustas vanligen ventilationsanordningar

med inspektionsluckor och inspektionsfönster.

3.1.3.3

Mekaniska ventilationssystem förses med fasta luftflödesgivare

och luftflödesmätanordningar för att mäta

uteluft- och avlutflöde för byggnaden. Om luftflödet är

under 0,5 m3/kan fasta mätare ersättas med mätstos som

passar flyttbara mätare.

3.1.3.4

På in- och utgångssidan av ventilationssystemens värme-

och kylelemet samt värmeåtevinningsanordningar installeras

temperaturmätare och för luftfilter installeras mätare

för tryckdifferens. Om luftflödet är under 0,5 m3/kan

fasta mätare ersättas med mätstos som passar flyttbara

mätare.

3.1.3.5

Efter en befuktningsdel görs en mätstos i kanalen eller

ventilationsaggregatet för mätning av fukthalt.

3.1.3.6

BYGGUIDE

Mätanordningarna installeras på en plats där de är lätta

att läsa av och dit det finns obehindrat tillträde längs en

gångväg som är lät att ta sig fram på.

3.1.4

Ventilationssystem ska projekteras och byggas så att det

finns skyddsoch varningsanordningar för service och

underhåll i deras maskiner och anordningar.

3.1.5

Ventilationssystem ska konstrueras och byggas så att de

i en larmstituation kan stoppas helt med en klart utmärkt

stoppbrytare. Brytaren ska finnas på en lätt åtkomlig

plats.

3.2. Luftflöden

3.2.1

I rumsutrymmen ska det finnas ventilation som garanterar

att inneluftens kvalitet är hälsosam, trygg och trivsam

under den tid utrymmet används.

3.2.1.1

Lokalspecifika riktvärden för luftflöden för dimesionering

av ventilationens anges i bilagorna 1 och 2.

3.2.2

Till vistelseutrymmen ska det ledas ett uteluftflöde som

garanterar en hälsosam, säker och trivsam inomhusluftkvalitet

under den tid utrymmena används.

3.2.2.1

För dimensionering av uteluftflöden används i första

hand lokalspecifika riktvärden som anges i bilaga 1. Uteluftflödet

bestäms i första hand baserat på personantal.

Om det inte finns tillräcklig grund för dimensionering av

luftflöden efter personbelastning ska dimensioneringen

baseras på area.

Till andra vistelseutrymmen än de som näms i bilaga 1

leds ett uteluftflöde som är minst 6 dm3/per person, om

det finns tillräcklig grund för dimensionering efter antal

personer.

I allmänhet ska dock uteluftflödet vara minst 0,35 (dm3/

s)/m2, vilket motsvarar luftväxlingskoefficienten 0,5 l/h

i rum med fri höjd 2,5 m.

3.2.3

Ventilationssystemets luftflöden ska kunna regleras enligt

belastning och luftens kvalitet för att motsvara användningsförhållandena.

3.2.3.1

Ventilationsstyrningen i bostadshus ska planeras och byggas

så att det forcerade luftflödet under den tid då bostaden

används är minst 30 % större än vanligt luftflöde under

den tid då bostaden används. Forceringen av luftflödet

genomförs i allmänhet minst med forcerat luftflöde i

spiskåpa enligt riktvärdena i bilaga 1.

3.2.3.2

Om ventilationen kan styras separat för varje bostad kan

ventilationssystemet konstrueras och byggas så att man

även kan ställa in mindre luftflöden än luftflödena för den

tid då en bostad används.

3.2.3.3

Ventilationen för andra byggnader än bostadshus konstrueras

och byggs så att byggnadens utelutflöde utanför

den tid då byggnaden används är minst 0,15 (dm3/s)/m2,

vilket motsvarar luftväxlingskoefficienten 0,2 l/h i ett rum

med fri höjd 2,5 m.

Utanför tiden då byggnaden används kan ventilationen

skötas genom att man håller ventilationen för hygienutrymmena

i kontinuerlig drift eller genom periodisk drift

av ventilationen.

3.3 Filtrering av tilluft

3.3.1 Filtreringsnivån för tilluften bestäms med de krav

som ställs på innelutens kvalitet och uteluftens kvalitet

som grund.

Tilluften till vistelseutrymmen ska i allmänhet filtreras.

3.3.1.1 Filtreringen av tilluften planeras i allmänhet så

att luftfiltrets separeringsagrad är minst 80 % med 1,0µm

partiklar under filtrets livslängd. Motsvarande luftfilterklass

är F7.

3.3.1.2

För byggnader som är belägna utanför tätorer och industriområden

planeras filtreringen av tilluften så att man

som luftfilter använder minst grovfilter. Motsvarande

luftfilterklass är G4.

3.4 Placering av anordningar för ute- och avluft

3.4.1

Uteluftanordningar ska placeras så att uteluften in till

byggnaden är så ren som möjligt.

Uteluften får inte tas via konstruktioner eller byggnadsdelar

som försämrar kvaliteten på luften.

TEGEL SOM BYGGNADSMATERIAL

TEGEL SOM FASADMATERIAL

Tegel är ett uppskattat och hållbart val till fasadmaterial.

En fasad gjord av brända tegel är förmånlig och underhållsfri.

Då man väljer fasadmaterial borde man alltid fästa uppmärksamhet

vid materialets livscykel och underhållskostnader.

Detta förespråkar valet av tegel som fasadmaterial.

Fast fasadens andel av byggnadens totala kostnad endast

är några procent, är den byggnadens synligaste del. De

brända teglens många färg- och förbandsalternativ ger

möjlighet till individuella uttryck.

En tegelfasad är stilig och med tiden patineras den vackert.

HELTEGELHUS

• Byggnadens långa och friska livscykel är de viktigaste

BYGGUIDE

3.4.1.1

Uteluftanordningar placeras enligt tabell 4 och figur 2. De

värden som anges är i allmänhet minimiavstånd.

3.4.1.2

Hos friliggande småhus kan minimiavstånden i tabell 4

underskridas, med undantag för avståndet till rökgaskanaler

för värmepannor som använder fast bränsle samt

uteluftanordningens avstånd från takytan.

3.4.1.3

Uteluftanordningar för enstaka rum eller grupper av rum

i utrymmen i gårds- eller gatuplan kan vara lägre än 2 m

från markytan. Detta gäller också uteluftanordningar för

utrymmen som är avsedda för tillfällig vistelse. Uteluftanordningar

får dock inte placeras i fördjupningar under

gårds- eller gatuplan.

3.4.1.4

Om byggnaden är närmare än 50 m från mittlinjen av en

livligt trafikerad trafikled placeras byggnadens uteluftanordningar

så högt som möjligt, i allmänhet på den sida av

byggnaden som vetter från trafikleden. Vägar eller gator

beraktas som livligt trafikerade åtminstone då medeldygnstrafiken

överstiger 10 000 bilar per dygn.

3.4.1.5

Uteluftanordningar ska placeras utanför eventuell balkonginglasning.

målen i dagens byggande. Heltegelhus är då en av de mest

uppskattade lösningarna.

Bränt tegel står på sig utan skötsel från år till år, vilket gör

det till ett förmånligt fasadmaterial.

• Det är hälsosamt att bo i ett tegelhus, teglet andas och

håller inneluftens fuktbalans på en behaglig nivå. Som

ett säkert naturmaterial hör brända tegel till ytmaterialens

bästa klass, M1. Möjligheten till återanvändning eller

återvinning gör teglet ännu mera ekologiskt.

•Teglets goda värmelagringsförmåga och en massiv väggkonstruktion

garanterar låga uppvärmningskostnader.

Teglet jämnar värmeskillnader bra, vilket gör att heltegelhusets

inomhustemperatur är idealisk under alla tider på

året. Plötsliga förändringar i utetemperaturen känns inte

inne i ett tegelhus. Teglets goda ljudisoleringsförmåga är

också en sak som inverkar positivt på trivseln.

• Andas

Vid tillverkningen och bränningen uppstår det i teglet ett

nätverk av mikroskopiska porer, som gör att en heltegelsvägg

andas. I en fuktbeständig heltegelsvägg behövs ingen

lufttät ångspärr av plast.

• Varm och massiv energistomme

En tegelvägg enligt exemplet har ett U-värde på 0,25

W/m 2 C, värmekapacitet 330 kJ/m 2 C och en vikt på 365

kg/m 2 . Detta förklarar varför en heltegelskonstruktion

sparar energi och utjämnar temperaturskillnader. Enligt

en ny undersökning är det verkliga U-värdet för ifrågavarande

vägg så lågt som 0,19 W/m 2 C.

• Ljudisolerande

Väggen i exemplet har en ljudisoleringsförmåga på 58 dB,

så inte ens kraftigt trafikbuller stör.

• Bibehåller fuktbalansen

Pga sin låga jämviktsfuktkvot (ca 0,5 %), utjämnar bränt

tegel bra inneluftens fuktighet.

• Hårt

Hållfastheten för bränt tegel är mellan 30-45 MN/m 2 , vilket

gör att det lämpar sig väl för bärande konstruktioner.

• Fukttålig, murknar inte

Bränt tegel är ett fuktbeständigt material och dess fuktrörelser

är små.

• Tål temperaturväxlingar

Bränt tegel har låg värmeutvidgningskoefficient: 3 - 5 x

10 -6 .

• Brandsäkert

Bränt tegel är ett obrännbart byggnadsmaterial.

• Bra vidhäftning till murbruket

MELLANVÄGGAR AV TEGEL

En mellanvägg gjord av tegel är stadig och hållbar. Det

brända teglets små temperatur- och fuktrörelser tillsammans

med den goda vidhäftningen till murbruket garanterar

att det inte bildas några sprickor i väggen.

När man vill lämna mellanväggen renmurad, finns det i

många olika färg- och ytalternativ Tiileris sortiment. Tegelväggen

kan även ytbehandlas på många olika sätt. Om

man vill ha tegelstrukturen kvar, kan man måla väggen

eller slamma den med ett cementbaserat bruk. Om man

vill ha en slät yta avjämnas väggen först varefter den kan

målas eller tapetseras.

Till mellanväggar som skall ytbehandlas rekommenderar

vi följande tegel, som är betydligt förmånligare än de

frostbeständiga tegel som används till fasader:

• Tiileri mellanväggstegel av storlek MRT85 eller

NRT75

• Olika storlekar av tegel som behöver ytbehandlas

Teglets goda ljudisoleringsförmåga gör att störande ljud

inte hörs till övriga utrymmen i hemmet. En massiv tegelvägg

rekommenderas speciellt i anknytning till eldstäder,

eftersom den värme som eldstaden utstrålar lagras i mellanväggarna

och sprids jämnt i omgivningen och på så

sätt förbättrar trivseln.

BYGGUIDE

TEGEL I VÅTUTRYMMEN

Väggarna i våtutrymmen bör vara av stenmaterial oberoende

av de vattenisoleringar som används på dem. Endast

väggar gjorda av stenmaterial är fuktbeständiga och ruttnar

inte. En del hemförsäkringar ersätter t.ex. inte fuktskador

som uppkommit om våtutrymmenas väggar är av något

annat material än sten.

Genom att välja Tiileri-tegel som väggmaterial till våtutrymmena

får du det brända teglets unika egenskaper i

förhållande till andra stenmaterial.

• Bränt tegel är ett fuktbeständigt material som inte ruttnar.

• P.g.a. sin porösa struktur och låga jämviktsfuktkvot är det

brända teglets torkningsförmåga den bästa möjliga. Som

ett kapillärt material garanterar det brända teglet att fukten

inte stannar på en viss plats, t.ex. i anslutningen mellan

golv och vägg, utan den vandrar i väggen mot torrare ytor

och samtidigt sker en torkning av väggen.

• Det brända teglets temperatur- och fuktrörelser är mycket

små, vilket tillsammans med den goda vidhäftningen till

murbruket garanterar att kakelväggarna inte spricker.

• Tegelväggen har en god ljudisoleringsförmåga vilket gör

att vattenbruset inte upplevs störande i hemmets övriga

utrymmen.

• Av bränt tegel gör du de starkaste möjliga stenväggarna

till våtutrymmena. Styrkan framhävs speciellt vid smygar

över dörröppningar och -poster. En vägg murad av brända

tegel står stadigt.

• Dörrövergångarna är lätta att göra av brända tegel genom

att använda kamstål som hjälp. Se närmare Mellanväggar

av tegel.

• Dörrkarmens standardbredd, 92 mm, passar bra ihop

t.ex. med MRT85 tegel.

• Till väggarna i våtutrymmena rekommenderar vi följande

tegel, vilka är betydligt förmånligare än de frostbeständiga

tegel som används till fasader:

Ett speciellt till våtutrymmen utvecklat måttexakt MRT85

Tiileri mellanväggstegel.

MRT85 eller MRT60 tegel som bör ytbehandlas.

TEGELGOLV

Ett tegelgolv är hållbart, långlivat och lättskött. Då man

vill dra största möjliga nytta av golvvärme och ha en

behagligt jämn yttemperatur, är tegelplattor som lagrar

värmen bra ett utmärkt val till golvmaterial.

De brända teglens naturliga färgskiftningar gör golvet

vackert och levande. Dessutom kan man välja bland olika

förbandstyper.

Underlaget

I dessa anvisningar behandlas tegelplattornas fastsättning

genom s.k. tunnbruksfastsättning. Som fastsättningsbruk

används klinkerbruk eller saneringsbruk.

Då man använder sig av tunnbruksfastsättning bör underlaget

vara rakt och jämnt. Vid behov avjämnas golvytan

med ett cementbaserat golvspackel. Betongen bör ha fått

torka i minst 2-3 veckor innan fastsättningen. Golvvärmen

ör kopplas bort innan man börjar lägga tegelplattorna.

Tegelplattorna

Det bästa slutresultatet uppnår man om man redan innan

fastsättningen vaxar plattorna en gång med Jontec 2

Kiviwax. Då kan man lättare rengöra möjliga fläckar av

fastsättningsbruket. Gör på följande sätt:

• försäkra dig om att plattorna är torra och rena

• använd en styv svamp

• undvik att fördela vax på plattornas kanter och undersidor

för att försäkra vidhäftningen av fastsättnings- och

fogbruket.

Den andra vaxningen görs efter fastsättningen innan

fogandet. Då bör man se till att plattorna är rena innan

vaxningen.

Rörelsefogar g lanerar fogbredden.

Fastsättning

Som fastsättningsbruk används klinkerbruk eller saneringsbruk.

Bruket blandas enligt tillverkarens anvisningar.

Fastsättningen görs på en ren och dammfri yta. Extremt

torra ytor fuktas innan fastsättningen. Bruket fördelas med

en tandspackel, storlek t.ex. 9x12x9 mm. Plattorna läggs i

färskt kammat bruk och knackas fast. Tegelplattorna bör

läggas i det uppkammade bruket inom 10-15 minuter.

Efter fastsättningen får golvet torka minst 3 dygn innan

det fogas.

Fogning

Fogningen utförs med klinkerfogbruk. Fogbruket blandas

enligt tillverkarens anvisningar och fördelas med en gummispackel

så att fogarna blir väl fyllda. Överflödigt bruk

avlägsnas med gummispackeln. När fogarna torkat något

rengörs golvet med en styv svamp. Tvättvattnet bör bytas

ofta. Undvik att gröpa ur fogarna. Denna tvättprocedur

upprepas 2-3 gånger.

Golvet skyddas och fogarna hålls fuktiga i 2-3 dygn.

Om det av någon anledning blivit bruk på plattorna avlägsnas

detta med en grön björntunga.

Golvvärmen kan kopplas på tidigast en vecka efter fogningen.

TEGELSKORSTENAR

Utrymmesbehovet samt tegelåtgången per meter för de

vanligaste skorstenarna finns åskådliggjort i tabellen.

Som tjocklek på väggen mellan kanalerna har använts en

halvstens bredd. Beträffande andra skorstensalternativ

får du mått- och mängduppgifterna från närmaste Tiileriförsäljningspunkt.

Material

Tegel

Väggtjockleken mellan manteln och rökkanalen skall vara

minst 110 mm, dvs. lämpliga tegel är håltegel (PRT, RT60

och NRT), Ruukintiili (NT60) samt endast för inomhusbruk

avsedda heltegel (PT).

Teglen bör minst höra till hållfasthetsklass 15 och densitetsklass

1,3 (håltegel) eller 1,5 (heltegel).

De delar av skorstenen som befinner sig ovan tak eller an-

0

BYGGUIDE

nars i kallt utrymme bör göras av frostbeständiga tegel.

Bruk

Som bruk kan användas normalt cementbruk M100/600

(grått eller färgat) eller inomhus även elastiskt lerbruk.

Lerbruk bör användas inomhus då det är möjligt att

rökgastemperaturen blir hög (t.ex. metallkaminer, bastuugnar).

Då bör även speciell uppmärksamhet fästas

vid rökgasernas anslutning till rökkanalen. Utomhus

används alltid frostbeständigt murbruk M100/600 (grått

eller färgat).

Spjäll

Spjällens uppgift är att öppna och stänga kanalen och på

så sätt möjliggöra rökgasernas flöde samt förhindra kall

luft att tränga in i kanalen. Spjället rekommenderas att

monteras möjligast nära övergången mellan det varma

och kalla utrymmet då det hindrar den kalla luften från

att tränga in i den delen av kanalen som finns i det varma

utrymmet. Spjället monteras en aning lutande, så att inte

vatten som kommit in i kanalen rinner längs spjällets skaft

in i rummet.

För att förhindra os bör det i rökkanalen finnas en öppning

som, även då spjället är stängt, är 3 % av rökkanalens

area. Detta kan åstadkommas genom att t.ex. göra ett hål

i spjället eller avlägsna ett hörn från det.

Murandet

Manteln muras med 1/3-1/2 stens förband och högst 3

mm intryckt, 10-15 mm bred fylld fog. Väggarna mellan

kanalerna förbinds med manteln med bindetegel eller

stålkramlor i var fjärde fog. Kanalens väggar görs så släta

som möjligt med en fuktig borste eller svamp.

Då skorstenen ansluts till mellanbjälklag eller väggar av

stenmaterial bör de avskiljas från varandra med 10 mm:s

Paroc FPB10 isoleringsskiva eller med keramisk fiber.

Väggar som ansluts till skorstenen förbinds inte med skorstenen.

Då de konstruktiva kraven förutsätter det, kan de

förankras i var 8. fog med rostfria kramlor.

Skorstenens del inomhus:

I utrymmen där skorstenen är synlig, behöver den inte

putsas. I andra utrymmen skall skorstenen putsas ända

upp till taket med t.ex. en 10 mm tjock rappning av 3-5

mm:s tegelspackel.

Skorstenar som blir synl på fogbruk enligt tillverkarens

anvisningar.

Skorstenens del utomhus:

I byggnadens kalla delar och utomhus används alltid frostbeständigt

murbruk M100/600 (grått eller färgat).

Skorstenens krön bör skyddas med en krans av betong

eller med en skild skorstenshatt.

Skyddsavstånd

Skyddsavståndet från en tegelskorsten till brännbart

material är 100 mm. Vid bjälklagsgenomgång genom

mellan- eller övre bjälklag av brännbart material, isoleras

genomgången med 100 mm obrännbart isolerande material

(t.ex. mineralull).

TELE- OCH ANTENNÄT

ANVISNINGAR FÖR INSTALLATION

AV TELE- OCH ANTENNKABLAR

Då ett egnahemshus ansluts till Jakobstadsnejdens Telefon

Ab:s (JNT) tele- och kabel-tv-nät gäller följande anvisningar

och bestämmelser. Observera att på vissa områden

kan anslutning till annat än JNT:s nät vara aktuell.

Ägare

Telefonbolaget äger tele- och antennkabeln fram till husfördelningen

och telefonbolagets ansvar för kablarnas

underhåll upphör också vid husfördelningen. Husfördelningen

och därtill hörande konstruktioner ägs av byggaren,

liksom det till husfördelningen anslutna inomhusnätet.

Inomhusnät

Planen över inomhusnätet uppgörs av en elplanerare eller

auktoriserad elentreprenör. Elentreprenören utför också

rörläggning, installation av ledningar samt kopplingsarbetet.

I husfördelningen och bredvid tele- och antennanslutningsdosorna

bör installeras ett dubbelt eluttag för

ändutrustning. Med tanke på den nya informationsöverföringstekniken

bör speciell uppmärksamhet fästas vid

inomhusnätets struktur. Byggaren bör tillsammans med

planeraren av inomhusnätet förvissa sig om att de nya

byggnadsrekommendationerna har beaktats.

Husfördelning

Husfördelningen består av en låda vars minimimått är

400x400x90mm. Till husfördelningen dras alla stigarrör,

ett rör till elcentralen samt huskabelns intagsrör. En jordningsledning

(MK6) dras från husfördelningen till husets

jordningsskena. Husfördelningen placeras i ett torrt och

varmt utrymme, vanligtvis tillsammans med eller invid

elcentralen.

Kabeldike

Grävning av kabeldike på tomtområdet hör till byggaren.

Tele- och antennkablarna dras i allmänhet till byggnaden

i samband med indragning av elkabeln. Grävningsarbetet

utförs vanligen gemensamt av energiverket och telefonbolaget.

Båda parterna fakturerar sina grävningsarbeten

skilt, enligt den egna prislistan.

BYGGUIDE

Huskabel och intagsrör

Byggaren eller fastighetsägaren svarar således för kostnaderna

för, grävning och installation av intagsrör på egen

tomt, samt för anskaffning och montering av husfördelningen.

Intagsröret, som bör vara minst 50 mm i diameter och

rött till färgen (t.ex. TEL B50), grävs från husfördelaren på

huset till tomtgränsen invid gatan, vägen eller till stolpen

där luftkabeln slutar.

Röret förses med för ändamålet avsedda krökar så att kabeln

kan dras ända fram till husfördelningen. Rörändorna

tätas så att röret hålls torrt och rent. Röret installeras med

så få krökar som möjligt på 40-70 cm djup och täckes med

finsand, varefter kabeldiket kan fyllas.

Dragningen av huskabeln kan därefter på enkelt sätt

utföras när diket är fyllt.

Intagsrör samt rörkrökar fås från telefonbolagets lager i

Jakobstad, Korsgrundsvägen 23 (tel. 7868 150).

Telefonbolaget drar huskabeln till anslutningslådan, i samband

med installationen av telefon och/eller antenn.

Tilläggsuppgifter

Tilläggsuppgifter fås på telefon 7868 250.

Annat viktigt

När du planerar att gräva, ta alltid först reda på var det

finns kablar. Uppgifter om JNT:s tele- och antennkablar

fås genom att ringa tel. 7868 323.

Vid kabelskada meddela tel. 10019 för reparationsåtgärder.

Jakobstadsnejdens Telefon Ab

BYGGUIDE

HEMNÄTVERK / KABLERING

Planera ditt hemmanätverk för framtida behov !

För att ditt hemmanätverk ska ge dig och din familj så mycket glädje och nytta som möjligt är det viktigt att

inte bara ta i beaktande de behov du har i detta nu, utan även vilka behov som kan uppstå i framtiden.

Hemmanätverket har en central del i framtidens hushåll. Det är inte bara datorn som är kopplad till nätverket, utan även

husets övriga hushållsapparatur och automatiserade system som säkerhet, belysning, uppvärmning och ventilation.

Med ett välplanerat hemmanätverk kan du via internet t.ex. justera temperaturen, kontrollera belysning eller att inga

oinbjudna gäster tagit sig in.

OBS! Anlita professionellt branschfolk för planering och förverkligande av ditt husnätverk för att försäkra dig om att

nätverket följder de standarder och förordningar som gäller.

Husanslutningen

När du bygger ett hemmanätverk är det bra att förbereda för framtida snabbare anslutningar till huset (fiberoptik etc.).

Se till att nedgrävda rör är tillräckligt stora, diameter åtm. 50 mm, ända fram till huskopplingen. Därmed behöver du

inte senare gräva upp gården igen vid nya anslutningstillfällen.

Ta även i beaktande annan kablering du vill ha till fastigheten och det utrymme dessa kräver.

Tekniskt utrymme

Inne i fastigheten bör det finnas ett tillräckligt stort utrymme för den tekniska apparatur som behövs för att upprätthålla

det interna nätverket och säkerheten ut mot internet. Utrymmet bör också ha tillräcklig ventilering för att apparaturens

kylning ska fungera väl.

Kablering

Grundregeln för kableringen inne i huset är minst ett nätverksuttag i varje rum. Ta i beaktande att utrustning som kylskåp,

larm och värmeautomatik i framtiden kan komma att kopplas till nätverket. Kableringen ska också förberedas

att motsvara framtida hastighetsbehov och standarder.

Undervärdera inte de framtida nätverksbehoven!

Det är alltid bättre att ha två uttag för mycket än ett för lite!

BYGGUIDE

JNT

3.1 TIDSSCHEMA FÖR BYGGET

VECKOR

RÖJNING OCH GRÄVNING

SPRÄNGNING

PÅLNING

GRUNDSULA

SOCKEL, GRUND MUR

TÄCKDIKNING

FYLLNINGSARBETE

UNDRE BJÄLKLAG

HUSPAKET

YTTRE VÄGGAR

BÄRANDE MELLANVÄGGAR

MELLAN BJÄLKLAG

ÖVRE BJÄLKLAG

VATTENTAK

FÖNSTER, DÖRRAR

LÄTTA MELLANVÄGGAR

INRE TRAPPOR

SKORSTEN

ELDSTAD

VÄT-UTRYMMEN

SPACKLING AV INNERVÄGGAR

SPACKLING AV INNERTAK

GOLVENS YTGJUTNING

YTBEHANDLING AV INNERVÄGGAR

YTBEHANDLING AV INNERTAK

YTBEHANDLING AV GOLF

YTBEHANDLING AV YTTRE VÄGGAR

PLÅTARBETE

FAST INREDNING

MASKINER OCH APPARATER

EL ARBETEN

VÄRME

VATTEN

AVLOPP

VENTILATION

TRÄDGÅRDSARBETE

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

RAKENNUSOPAS

Uppföljning av byggandet med hjälp av ett tidsschema är ett nyttigt hjälpmedel vid övervakning och uppföljning

av byggnationen samt vid anskaffning av material.

24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52

RAKENNUSOPAS

KOSTNADSBERÄKNING OCH KOSTNADSUPPFÖLJNING

0 BYGGNADSKOSTNADER

01 Planeringskostnader

02 Arbetsledning och övervakning

+ byggnadslovskostnader

03 Anslutningskostnader (vatten, avlopp

el, telefon, fjärrvärme)

04 Försäkring

05 Anskaffning och hyra för maskiner

06 El, vatten mm. under byggnadstiden

07 Transporter, lyftkranar mm.

08 Finansieringskostnader

SAMMANLAGT

1 TOMTARBETEN OCH GRUND

11 Röjning, grävning, sprängning, pålning

12 Täckdiken, rörledningar och brunnar

13 Utfyllnad med grus och jord

14 Trädgårdsarbete

15 Utrustning utomhus (staket, torkställning

soptunnor mm.)

SAMMANLAGT

2 GRUND, UNDRE BJÄLKLAG OCH

KÄLLARKONSTRUKTION

21 Grundsula

22 Grundmur/källarens ytterväggar

23 Undre bjälklag/på jord liggande platta

24 Källarens tak (mellanbjälklag)

25 Terass/balkong, yttertrappor,

stödmurar mm.

SAMMANLAGT

3 HUSPAKET

4 STOMME- OCH VATTENTAK

41 Ytterväggens stomme

42 Ytterfasad

43 Mellanbjälklag

44 Övre bjälklag

45 Vattentak med underlag

46 Till vattentaket hörande konstruktioner

(takfotsbrädor, rännor, stegar mm.)

BERÄKNAT

E

FÖRVERKLIGAT

E

RAKENNUSOPAS

5 UTFYLLANDE KONSTRUKTIONER

51 Fönster

52 Ytterdörrar, garagedörrar

53 Innerdörrar

54 Innertrappor

55 Mellanväggsstomme

56 Eldstad och skorsten

SAMMANLAGT

6 YTMATERIAL OCH BEHANDLING

61 Innerväggsskivor, panel, ytbehandling

62 Innertaksskivor, panel, ytbehandling

63 Golvets ytkonstruktion/beklädnad

64 Lister, fogbrädor

SAMMANLAGT

7 INREDNING, UTRUSTNING OCH MASKINER

71 Köksinredning

72 Badrumsinredning

73 Klädförvarings- och hallinredning

74 Bastu lave

75 Hushållsmaskiner

76 Centraldamsugare, bastuaggregat mm.

SAMMANLAGT

8 VVS-ARBETE

81 Uppvärmning

82 Vatten och avloppsledningar

83 Vattenkranar, avloppsbrunnar,

våtrumsutrustning

84 Handfat, badkar, sanitetsporslin

85 Ventilationsapparater och kanaler

86 Elarbete

9 SÄKERHETSANORDNINGAR

91 Låsning

92 Larmanläggningar

SAMMANLAG

ALLT SAMMANLAGT

BERÄKNAT

E

FÖRVERKLIGAT

Cheklista

5 Grundundersökning

❏ Grundundersökningen är utförd och levererad till byggplatsen

Grundundersökningen innehåller

❏ Information om markbeskaffenheten ur bärighetssynvinkel samt

grundläggningsrekommendation

❏ Mätresultat avseende tomtytans höjdnivåer

samt en bedömning/utredning av

❏ Förekomsten av skadliga gaser i marken

❏ Förutsättningar för infiltration av regn och/eller dräneringsvatten

❏ Grundvattnets höjdnivå jämte eventuella långsiktsvariationer

och emotsedda framtida förändringar i omgivningen

6 Byggnadens höjdläge

❏ den blivande höjdnivån är rätt anpassad till den omgivande

markytan, till grundvattennivån och till den projekterade avloppslösningen

❏ inom vattendragens verkningsområde motsvarar byggnadens

höjdläge rekommendationerna härom eller de skadliga verkningarna

vid översvämning har förhindrats på annat sätt

❏ utfyllnad vid gränserna till granntomterna behövs inte

❏ ytvattnet kan ledas bort från byggnadens närhet

7 Påbörjande av byggarbetet

7.1 Tillstånd och ansvariga arbetsledare

❏ vid inledande av trädfällningar eller markarbeten som utgör

förberedelser för byggarbetet är bygglovet beviljat eller byggtillsynsmyndigheten

har konstaterat att åtgärderna till sina verkningar är

ringa

❏ för byggnaderna som skal rivas har beviljats ett separat

rivningslov eller rivningen finns angiven i det ikraftvarande bygglovet

❏ då gjutning av grund eller montering av grundelement inleds

är bygglovet beviljat och det har laga kraft eller för inledande av

arbetet föreligger av byggtillsynsmyndigheten godkänd inledningsrätt

❏ byggtillsynsmyndigheten har godkänt för att leda byggarbetet

7.2 Projekteringen samt begränsning av de av byggarbetet föranledda

olägenheterna

❏ Specialprojekteringen som behövs för grundläggningsarbetena

och för bottenavloppen är utförd och projekteringshandlingarna är

levererade till byggplatsen samt till byggtillsynsmyndigheten, om så

förutsätts i bygglovsbeslutet.

❏ Besiktningar har förrättats på basis av en riskanalys uppgjord

av expert och för uppföljning av de skadliga verkningarna av vibrationsalstrande

arbeten såsom rivning, schaktning och pålning samt

om så behövs grävning och komprimering; de behövliga skyddsoch

dämpningsåtgärderna ha genomförts och de för uppföljning

av miljöpåverkningarna (grundvattennivån, vibrationer, sättningar)

behövliga kontrollpunkterna och mätinstrumenten har monterats på

plats

RAKENNUSOPAS

❏ Inverkan på omgivningen av grundvattennivåns eventuella

förändring under byggarbetet eller permanent

❏ Inverkan på omgivningen av de vibrationer (schaktning, pålning)

som byggarbetets eventuellt förorsakar

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Den ansvariga arbetsledarens namnteckning

❏ ytvatten rinner inte in på granntomterna

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Huvudprojekterarens namnteckning

en ansvarig arbetsledare, en FVA-arbetsledare, en ventilationsarbetsledare

samt vid behov för specialområdena en annan arbetsledare

för

❏ rivningsarbeten

❏ markarbeten

❏ schaktning

❏ pålning

❏ de i bygglovsbeslutet angivna förpliktelserna för inledande av

byggarbete har uppfyllts

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Den ansvariga arbetsledarens namnteckning

❏ Läget av de på byggplatsen befintliga underjordiska rören,

linjeavstängningsventilerna och kablarna har utretts samt linjeavstängningsventilerna

för rör i byggnader som skall rivas har stängts

och det har säkerställts att kablarna inte är strömförande

❏ Den växtlighet och de byggnader som skall bevaras har skyddats

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Den ansvariga arbetsledarens namnteckning

7.3 Praktiska åtgärder

❏ Tomtens hörnpunkter har klargjorts

❏ Vederbörande myndighet har märkt ut byggnadens plats och

höjdläge, om så har förutsatts i bygglovsbeslutet

❏ Till bygglovsmyndigheten har meddelats om påbörjande av

arbetet

❏ En skylt som informerar om byggarbetet har uppställts på tomten

❏ Byggplatsen har inhägnats på ett sätt som anses tillräckligt

och inhägnaden har försetts med varningsskyltar eller liknande som

informerar om byggplatsen

7.4 Kontakt till övriga myndigheter och verk

❏ Behövliga anmälningar har gjorts till miljömyndigheterna om av

arbetet eventuellt förorsakat buller, damm och övriga olägenheter.

❏ Anvisningar för sortering och placering av jordmassor och

byggavfall har erhållits av vederbörande myndighet

❏ Behövliga sprängningstillstånd samt tillstånd för uppbevaring

av sprängämnen har erhållits

❏ Anslutningsanmälningar för vatten- och avloppsledningar har

Genomförandet av byggarbetet

I denna checklista antecknas granskningar av åtgärder som anknyter

till byggandet samt av arbetsskeden som ingår i de olika byggskedena.

Granskningarna kan utföras av de vid startmötet avtalade

ansvarspersonerna för granskning av byggskedena samt av övriga

personer som utför granskningar av arbetsskedena.

De punkter som skall granskas inom varje arbetsskede har angetts

med rutor. När punkten är granskad anger den som utförde granskningen

detta genom att sätta ett kryss i rutan. När hela arbetsskedet

är granskat, verifierar han med sin namnteckning att arbetsskedet

har granskats. Anmärkningar beträffande arbetsskedena antecknas

i det tomma utrymmet i slutet av checklistan.

Om granskningarna är återkommande såsom i radhus kan man

även notera delgranskningarna i det för anmärkningar reserverade

utrymmet i listan. I detta utrymme är det skäl att anteckna även andra

8 Grundläggning

8.1 Grävarbeten samt grundläggning på undergrunden

❏ Undergrunden och grävnivån efter grävarbetena motsvarar

grundundersökningen eller avvikelsen har godkänts av konstruktören

eller den geotekniska projekteraren

❏ Undergrunden har vid behov skyddats sakenligt mot att uppslammas

❏ Undergrundens yta under byggnaden är jämn och lutar (minsta

lutning 1:50, helst 1:20) mot dräneringsrören som skall installeras

lägre än grundschaktets botten

❏ Schaktväggarna är med hänsyn till jordarten tillräckligt flacka

för att ras inte skall inträffa

❏ Avledandet av regnvatten under pågående byggarbete har

genomförts så att de separata schakten för sulorna är förenade

sinsemellan och vattnet leds till pumpgropar

RAKENNUSOPAS

❏ För användning av gatu- eller annat allmänt område som

eventuellt behövs för bygget har ansökts om lov av vederbörande

myndighet

❏ Behövliga lov för uppställande av byggplatsbaracker och för

dessas el-, vatten- och avloppsanslutningar har skaffats

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Den ansvariga arbetsledarens namnteckning

gjorts och behövliga grävningstillstånd för gatu-, väg- eller andra

allmänna områden har erhållits

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Den ansvariga arbetsledarens namnteckning

för byggandets slutresultat väsentliga saker, såsom avvikelser från

peojekteringen vid utförande eller materialval samt delområden

som inte har granskats.

När sedan ansvarspersonen för det ifrågavarande byggskedet

har konstaterat att arbetsskedena har granskats, att byggprodukternas

duglighet motsvarar kraven i byggbestämmelsesamlingen,

att byggproduktsinformationen har samlats i produktpärmen för att

användas då byggnadens servicebok sammanställs samt att byggandet

även i övrigt motsvarar god byggsed, verifierar han med

sin namnteckning i inspektionsprotokollets sammandragsblankett

att det ifrågavarande byggskedet har granskats.

På motsvarande sätt gör man i fråga om de åtgärder som anknyter

sig till uppfyllandet av förutsättningarna för att byggarbetet

skall inledas och byggnaden tas i bruk.

❏ Slutgrävningen har gjorts i orstörd mark

❏ Eventuellt störd eller tjälfrusen undergrund har avlägsnats och

fyllnad har skett enligt separata anvisningar eller grundläggningen

har förts längre ned till ostörd undergrund

❏ Jordstenar och stenblock har söndrats och avlägsnats under

den blivande grunden

❏ Ordningen vid grävarbeten och övriga grundarbeten år

sådan, att man inte rör sig onödigt på lättstörd undergrund förrän

utfyllnadsarbetena har utförts eller sulorna gjutits

❏ Vintertid har grävning för konstruktioner mot mark utsträckts

till det slutliga djupet först kort innan grundläggningen eller massutskiftningarna

görs. Tjälskador i det färdiga schaktet förhindras

med hjälp av effektiv värmeisolering eller uppvärmning

❏ De eventuella skadliga inverkningarna av grävarbetena och

förändringarna i grundvattennivån har följts upp och registrerats

enligt anvisningar av expert (om resultaten avvikit från gränsvär-

dena har de åtgärder genomförts som förutsätts för att korrigera

situationen)

❏ Uppföljningsbesiktning av byggnader och konstruktioner som

befinner sig inom området för eventuella skadeverkningar har förrättats

då arbetet avslutats

8.2 Bergsschaktningsarbeten

❏ Besiktningar har förrättats i grannfastigheterna i behövlig

omfattning

❏ Vid grundläggning på övre kanten av schaktad, söndrad

bergsslänt eller vägg har den geotekniska projekteraren säkerställt

bergets stabilitet

❏ Område som skall sprängas bort har täckts på det sätt sprängningsplanen

föruttsätter sä att inte lossnande stenblock kommer åt

att förorsaka skada

❏ Schaktning har inte utförts under betonggjutningars bindningstid

inom schaktningens område med risk för skadeverkningar

❏ Sulorna har förhindrats att glida genom att berggrunden har

schaktats till högst 15° lutning eller genom av grundläggninsprojekteraren

framlagda specialätgärder (t.ex. bultning, avtrappning,

breddning av sulorna, osv.)

❏ Under byggnaden och under grundmurarna blir det inte kvar

skadliga fördjupningar som samlar vatten och möjligen kan frysa

till (fylls med betong för att kapillarstigning av vatten skall förhindras)

och vatten som möjligen hamnar in under huset leds bort av

8.3 Pålning

❏ Konstruktören har jömfört den genomförda pålningen med

projekteringen och på basis av uppgifterna i pålningsprotokollet

sammanställt en relationsritning för pålningen och grundläggningen

❏ På basis av pålningsprotokollet och en granskning på platsen

har den geotekniska projekteraren eller konstruktören gett lov att

kapa pålarna

❏ De kapade pålarnas ändar är hela, jämna och så vinkelräta

som möjligt mot pålarnas längdaxlar

❏ Pålarnas ändar hamnar minst 50 mm inne i sulornas betong

❏ Pålarnas ändarmering har tagits fram som förankringsarmering

för påländarna, om så är angett i projekteringen

❏ Pålning har inte utförts under den tid betong binder inom

området för pålningens skadeverkningar

❏ De korta pålarna har inte förskjutits från sina platser i den

8.4 Utfyllnader under grundkonstruktion och golv mot mark

❏ I komprimeringsbeskrivningen har getts anvisningar om det

använda materialets kornfördelning, vattenhalt och temperatur samt

om maskiner som skall användas, tjockleken på komprimeringssikten

samt antalet överfarter

❏ Ovanpå undergrunden har vid behov lagst en fiberduk i enlighet

med den planerade bruksklassen

❏ Utfyllnad har inte gjorts i vatten eller på störd undergrund utan

den geotekniska projekterarens specialanvisningar

❏ Utfyllnadens bredd i relation till tjockleken sträcker sig under

RAKENNUSOPAS

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

dräneringsrören

❏ Innan grunden gjuts har vattnet under den blivande grunden

pumpats bort

❏ Vintertid har berget hållits varmt inom ett tillräckligt stort område

innan grunden gjuts

❏ Eventuella skadliga verkningar av schaktningsarbetet har följts

upp och registrerats i enlighet med anvisningar av en expert (och om

resultaten överskrider gränsvärdena har de förutsatta åtgärderna

vidtagits)

❏ Uppföljningsbesiktning av byggnader och konstruktioner inom

området för eventuella skadeverkningar har förrättats då arbetet

avslutats

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

ursprungliga relationsritningen före gjutningen av grunden

❏ Vintertid har det placerats frostskyddsisolering under den

blivande sulan för att förhindra att pålarna höjer sig

❏ De eventuella skadliga verkningarna av pålningsarbetet har

följts upp och registrerats i enlighet med anvisningar av en expert

(och om resultaten överskrider gränsvärdena har de förutsatta

åtgärderna för att korrigera saken vidtagits)

❏ Då pålningsarbetet är avslutat har en uppföljningsbesiktning

av byggnader och konstruktioner genomförts inom området för

pålningens eventuella skadeverkningar

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

sulorna tillräcklig långt utanför dessa för att kunna överföra till

undergrunden belastning på grunden

❏ Komprimeringen av utfyllnadsjorden har utförts enligt arbetsbeskrivningen

och härom har förts bok

❏ Utfyllnadens duglighet har påvisats genom uppföljning och

registrering av arbetssättet (arbetssättsmetoden) eller genom uppmätning

av utfyllnadens täthet och bärighet (resultatmetoden) eller

med båda metoderna

❏ Innan utfyllnaden breddes ut har frysning i undergrunden

förhindrats

❏ Frysning i fyllnadsjorden har förhindrats under komprime-

ingen och den färdiga utfyllnaden har skyddats mot frysning

❏ Komprimeringsarbetet har inte förorsakat skador i omgivningen

i konstruktioner som är färdiga eller håller på att binda

❏ De eventuella skadliga verkningarna av komprimeringsarbetet

har följts up och registrerats i enlighet med anvisningar av en expert

(och om resultaten överskrider gränsvärdena har de förutsatta

åtgärderna för att korrigera saken vidtagits)

❏ Då komprimeringsarbetet är avslutat har en uppföljningsbe-

8.5 Grundmurar och sockel

❏ Grunden har förts ned till frostfritt djup eller frostskyddats, om

det inte vid grundundersökningen konstaterats att marken inte är

tjälfarlig

❏ Skyddsskiktet av betong utanpå armeringsstålen är minst 25

mm i alla delar av formen även vid arbetsarmering, om inte vid

projekteringen har angetts större värden än så.

❏ Skyddsskiktet av betong utanpå armeringsstålen är vid gjutning

av betongkonstruktioner mot mark minst 50 mm.

❏ Armeringsstängerna vilar på distansklossar så stadigt och tätt

ovanpå formen och undergrunden, att de inte under betonggjutningen

kan glida från sin plats

❏ Armeringsstängerna vilar inte ovanpå grundsulans ytterram

av trä

❏ I formarna har lämnats t.ex. rörursparningar för att leda bort

vatten under byggnaden till dräneringsrören

❏ Under de bärande bottenbjälklagen har i grundmurarna

lämnats kryphål som gör det möjligt att ta sig fram under hela bottenbjälklaget

❏ Innan betonggjutningen börjar är undergrunden, berget, pålhuvudena,

arbetsfogarna, formar och armeringar fria från is och smuts

9 Dränering av undergrunden

9.3 Dräneringens läge och rördiken

❏ Schaktet under byggnaden har jämn botten som är utförd med

tydligt fall l(lutning 1:50, hellre 1:20) i riktning mot dräneringsrören

som ligger lägre än schaktbottnen.

❏ Dräneringsskiktet under byggnaden står i förbindelse med

dräneringsskiktet som omger dräneringsrören antingen genom hål i

grundsulan eller med hjälp av ett dräneringsskikt under grundsulan

eller sockelbalken

❏ Dräneringsrörens överkant är på alla ställen minst 0,4 m lägre

än överytan av det invid eller ovanfor liggande golvet mot mark

9.4 Dräneringsrör och inspektionsbrunnar

❏ Dräneringsrören jämte anslutningsstycken och brunnar lämpar

sig för uppsamling och avledning av dräneringsvattnet samt tillåter

inspektion och service (bl.a. inspektionsbrunnar med slamficka)

❏ Dräneringsrörens lutningar mellan brunnarna är avvägda

❏ Dräneringsrören är understödda där de installerats på en

undergrunden som är mjuk eller utsatt för sättningar

❏ funktionsprov av dräneringsnätet har utförts och därom har

gjorts anteckning i dräneringsritningen, som efter att dräneringsrören

installerats har uppdaterats till en relationsritning som anger

rörens faktiska läge och höjdnivåer

0 RAKENNUSOPAS

siktning av byggnader och konstruktioner genomförts inom området

för komprimeringens eventuella skadeverkningar

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

❏ Betongen har inte kommit åt att frysa innan den uppnått frostbeständighet

– grunderna har skyddats och vid behov värmts för

att frysning skall undvikas

❏ Sockelns blivande höjdnivå är minst 0,3 m högre än den

planerade markytan invid byggnaden

❏ Golvytan befinner sig minst 0,3 m högre än den planerade

markytan invid byggnaden eller grundmuren är skyddad med hjälp

av yttre vattenisolering ända upp till sockelns överkant

❏ Det finns inte köldbryggor i konstruktionen

❏ I sockelschaktet eventuellt placerad värmeisolering (frostskyddsskiva)

är av en kvalitet som är avsedd att läggas i marken

och skivorna lutar utåt från byggnaden samt är skyddade mot

direkta mekaniska påkänningar påkänningar t.ex. med hjälp av

ett skyddsskikt av sand och vid behov med hjälp av en plastfolie

ovanpå isolerskivorna.

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

❏ Dräneringsrören har ett fall i riktning mot brunnen (i utloppsriktningen)

med lutningen minst 1:200 (helst minst 1:100)

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

❏ Inspektionsbrunnarnas och -rörens lock är synliga eller de av

speciella skäl täckta lockens läge finns tydligt markerad

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

9.5 Återfyllnadsarbeten

❏ Stenmaterialet som används i dräneringsskikten uppfyller de

krav som ställs på dräneringsskikt (siktningskurvan införs i kvalitetspärmen).

❏ Det lodräta dräneringsskiktet mot grundmuren, sockelbalken

eller källarväggen har en tjocklek på minst 0,2 m (installationen

kräver i praktiken ett avsevärt mycket tjockare skikt)

❏ Dräneringsrören och brunnarna är skyddade mot frost och

dräneringsrörens täcktjocklek är på alla ställen minst 0,5 m

❏ Det dräneringsskikt som omger dräneringsrören har tjockleken

minst 0,1 m under och på sidan om rören och 0,2 m ovanpå

9.6 Avledning av dräneringsvatten från undergrunden

❏ De för avledning av dräneringsvatten behövliga avloppsledningarna,

avloppsanslutningarna eller infiltrationsbrunnarna samt

eventuella pumpstationer är installerade och understödda så att det

inte uppkommer sättningar eller skevhet

❏ Kornfördelningen hos stenmaterialet i eventuella infiltrationskistor

(eller -fält) motsvarar vad som angetts i projekteringshandlingarna

(siktningskurvan införs i kvalitetspärmen)

❏ På platsen för ett infiltrationssystem är grundvattensnivån minst

1,5 m under dräneringsnivån

10 Bottenbjälklag och konstruktioner mot mark

10.1 Golv mot mark i hus utan källare

❏ Under golv mot mark har ler-, humus- och andra finkorniga

jordlager avlägsnats

❏ Underlaget för träkonstruktioner är isolerat från stenkonstruktionerna

med hjälp av ett fuktbrytande skikt

❏ Golvets värmeisolering är i huvudsak under betongplattan

❏ I golvkonstruktionen ingår ingen ångspärr, om denna inte uttryckligen

finns här i projekteringshandlingarna

10.2 Bärande bottenbjälklag

❏ I mellanväggarna i kryprummet har gjorts kryp- och vädringsöppningar

så att gransknings- och serviceåtgärder möjliggörs och

så att kryprummet blir vädrat i sin helhet

❏ Fuktstigningen från undergrunden har avgränsats genom

att man ovanpå den jämna, mot dräneringsrören tydligt lutande

undergrunden har gjort ett 0,2 m tjockt dräneringsskikt, plast eller

cellplastisolering

❏ Under det eventuella dräneringsskiktet finns en fiberduk om

undergrunden utgörs av lera eller silt

❏ Vatten som hamnar ovanpå den eventuella plastfolien har

möjlighet att fritt rinna bort

❏ I kryprummet är den fria höjden ingenstans under 0,6 m

❏ Vädringsöppningar och -rör i kontakt med uteluften är så

placerade, att deras inbördes avstånd är högst 6 m, att det i samma

hörn inte finns mer än en öppning eller ett rör samt att den fria

öppningen med gallret beaktat är minst 150 cm 2

❏ Vädringsrörens övre ändar befinner sig så högt, att snödrivor

som eventuellt under vintern bildas invid byggnaden inte täcker

dem

RAKENNUSOPAS

rören

❏ Dräneringsskiktet under golv mot mark och i kryprum har

tjockleken minst 0,2 m och under skiktet finns en fiberduk utbredd

om undergrunden utgörs av lera eller silt

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

❏ Infiltrationskistan eller – fältet når till frostfritt djup och har om

så behövs värmeisolerats

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

❏ Golvets överyta befinner sig minst 0,3 m ovanför den blivande

omgivande markytan, eller inträngning av regn- och smältvatten har

förhindrats med specialåtgärder (avledning av ytvatten, dränering

av grunden, vattenisolering av grundmuren)

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

❏ Bottenbjälklaget är tätt (fogar, anslutningar, genomföringar)

❏ Kryprummet är rent och innehåller inga material som kan

mög-la eller förmultna

❏ Dräneringsnivån är tydligt lägre än kryprummets färdiga

ytnivå

Om det bärande bottenbjälklaget gjuts mot mark:

❏ Ovanpå den avjämnade, i riktning mot dräneringsrören tydligt

lutande undergrunden har påförts ett minst 0,2 m tjockt dräneringsskikt

och under detta en fiberduk om undergrunden är lera eller

silt

❏ Bottenbjälklagets eventuella värmeisolering befinner sig helt

eller huvudsakligen under betongplattan

❏ Betonggjutningen utförs inte ovanpå en frusen undergrund

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

10.3 Källarutrymmen

❏ Grundmursmattans skarvar är överlappande och mattan fäst

enligt tillverkarens anvisningar. Vid mattans överkant har monterats

en kantlist

❏ Vid anslutningen mellan källarvägg och sula har gjutits en

avfasning och bakom grundmursmattan har tillräckligt högt upp fästs

en remsa bitumenmembran, vars nedre kant når förbi avfasningen

till sulan

❏ Fukt som eventuellt uppkommer bakom grundmursmattan kan

fritt rinna bort vid mattans nedre kant

11 Bemästrande av fukt under byggskedet

11.1 Skydd av byggvaror och färdiga byggdelar

❏ Byggvarorna är sakenligt skyddade och lagrade i yttre förråd

och inne i byggnaden då byggstommen ännu är öppen

❏ Färdiga byggdelar och konstruktioner har under byggprojektets

alla skeden skyddats sakenligt

11.2 Uttorkning av byggnaden samt ytbeläggning av byggdelarna

❏ Vid ytbeläggningen av byggdelar som bör uttorkas har följts

de anvisningar som ytbeläggningens tillverkare har gett

❏ Betingselserna vid ytbeläggning och fogning har varit i enlighet

med varuleverantörernas anvisningar

❏ Genom tillförlitliga fuktmätningar som gjorts av expert har det

påvisats att golven har varit lämpliga att ytbeläggas

❏ Fuktiga byggdelar samt byggfukten har tillåtits torka ut eller

byggdelarna har uttorkats tillräckligt innan de har belagts med

ytskikt som fördröjer uttorkningen

12 Byggnadsstommens konstruktioner

12.1 Förankring och isolering av byggnadsstommens konstruktioner

❏ Den tryckimpregnerade syllen för trästommen är förankrad i

grundmuren eller i den bärande eller kantförstärkta bottenplattan

t.ex. med hjälp av gängstång

❏ Mellan s.k. dubbelstolpar finns mineralullsisolering

❏ Trästommens syll är isolerad från stenkonstruktionen med hjälp

av t.ex. bitumenmembran

❏ Ytterväggens syll befinner sig minst 0,3 m ovanför den blivande

12.2 Bärande konstruktioner i mellan- och vinds- eller taktbjälklag

❏ Bredden på takfackverkens stödytor är åtminstone så stora

som anges i fackverksprojekteringen och fackverken är förankrade

i väggens remstycken

❏ Vid de icke bärande mellanväggarna har reserverats nedböjningsmån

för takfackverken och balkkonstruktionerna

❏ Vid övre kanten av icke bärande men förstyvande mellanväggar

har lämnats nedböjningsmån för balkar och fackverk så, att en

vågrät förskjutning av väggens övre kant är förhindrad

❏ Takfackverken har förstyvats i sidled och stavarna har avsträvats

mot knäcking i sidled

❏ Vid stödet av s.k. saxfackverk har beaktats den vågräta

RAKENNUSOPAS

❏ För lufttäthetens skull har källarens väggar mot mark avjämnats

på båda sidor t.ex. med avjämningsbruk

❏ Källarväggen har inte invändig värmeisolering

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

❏ Vid byggandet har använts enbart material, som inte ens på

grund av exceptionellt hög luftfuktighet alstrar utsläpp som medför

hälsorisker i inneluften

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

omgivande marken och kan obehindrat torka ut mot luftspalten

❏ Den murade byggnadsstommen är isolerad från grundmuren

eller den bärande plattan med hjälp av t.ex. en bitumenmembran

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

förskjutning hos stödpunkterna som nedböjningen av fackverket

förorsakar

❏ Rökkanalerna är vid genomgång av mellan- och vinds- eller

takbjälklag isolerade (med undantag av högst 30 mm tjocka byggdelar

såsom takpaneler) med minst 100 mm obrännbar mineralull

från brinnande byggdelar, om inte i duglighetsutredningen avseende

rökkanalerna tillåts lägre avstånd

________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Vastaavan työnjohtajan allekirjoitus

13 Ytterväggar

13.1 Ång- och luftspärr

❏ Äng- och luftspärren är både i taket och i väggarna sammanhängande

❏ Äng- och luftspärrens alla skarvar är gjorda med överlappning

minst 150-200 mm och omsorgsfullt tejpade

❏ Skarvarna har gjorts bara ovanpå spikreglarna

❏ Genomföringarna har tätats sakenligt och ång- och luftspärren

har anslutits tätt även till fönster- och dörrkarmar

❏ Då man använder t.ex. polyuretanskum vid tätning av an-

13.2 Värmeisoleringar

❏ Värmeisoleringen har monterats tätt emot väggkonstruktionens

stolpar

❏ Vid isoleringsskivornas skarvar är skivornas kanter tätt emot

varandra

❏ I skivorna finns inga inkämda ställen invid stolparna eller vid

skarvarna; utan isolerskivan fyller hela stolpmellanrummet jämnt

13.3 Vindsskyddsskikt

❏ Som vindskyddsbeklädnad för byggnaden har bara använts

för detta ändamål lämpligt och undersökt material

❏ Vindsskyddsskivorna har skarvats enbart ovanpå väggstommens

stolpar

❏ Skivorna har fogats med spont eller fogarna har tätats med

tätningsband e.d. avsedda för ifrågavarande skivor

❏ Vindskyddsskivornas undre kanter befinner sig fritt från vat-

13.4 Fasadbeklädnad

Fasader av trä

❏ Luftspalten i samband med fasadens träbeklädnad fortsätter

obruten från sockel till takutsprång även vid dörrar, fönster och där

fasadbeklädnaden förändras (exempelvis panelbrädernas riktning

är olika vid husets olika våningar)

❏ Luftspaltens bredd är minst 20 mm

❏ Avledning av vatten som hamnar bakom fasadbeklädnaden

är ordnad t.ex. med hjälp av remsor av bitumenmembran eller

plåt vid väggens nedre kant, ovanför dörrar och fönster samt där

väggkonstruktionen eller fasadbeklädnaden förändras (fogar mellan

väggelement ovanför varandra, fasadpanelbrädernas riktning

förändras, fasadbeklädnadsmaterialen är olika vid olika väggpartier)

❏ För att skevhet i trävirket skall undvikas är väggpanelens

Murade fasader

❏ Luftspalten är sammanhängande och dess bredd är minst 30

mm

❏ I luftspalten finns inte utpressat murbruk

❏ I det understa murningsvarvet har minst var tredje lodrät murfog

lämnats öppen. Det har inte fallit murbruk ned på grundmuren

mellan fasadmurningen och vindskyddsskivan

❏ Avledning av vatten som hamnar bakom fasadmurningen

är ordnad t.ex. med hjälp av remsor av bitumenmembran eller

plåt vid väggens nedre kant, ovanför dörrar och fönster samt där

väggkonstruktionen eller fasadbeklädnaden förändras

❏ Bruksfogarna är fyllda och fogtjockleken är i enlighet med de

RAKENNUSOPAS

slutningen mellan fönster- och dörrkarmarna och ytterväggen, har

man möjliggjort uttorkning av träkonstruktionerna mot luftspalten

(polyuretanet har inte fyllts vid hela karmdjupet, utan fyllningen är

ofullständig på konstruktionens kallare sida)

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

tenisoleringsremsan ovanpå grundmuren

_________________________________________________

Päiväys

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

tjocklek minst 21 mmm och den är fäst på spikribbor eller -bräder

av minst 25 mm tjockolek

❏ Målningen av trädelarna utförs i enlighet med färgleverantörens

anvisningar

❏ De nedre ändarna av bräderna i den lodräta panelen har

sågats av snett så att det uppkommer droppnosar. Brädernas nedre

ändar har målats.

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

murningsanvisningar som de använda murstenarnas leverantör har

gett

❏ Ytterväggens fasadmurning har bundits till byggstommen med

hjälp av rostfria (eller varmförzinkade) murkramlor eller med hjälp

av andra särskilt för ändamålet godkända fästelement

❏ Murkramlorna är placerade så att de är utåtlutande

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

13.5 Detaljlösningar i fasader

❏ Fönsterbleck och övriga vattentäta konstruktioner som skyddar

vågräta eller sneda ytor har lutningen minst 1:3 utåt från väggen

❏ Fönsterbleck och övriga plåtbeslag når minst 30 mm utanför

väggytan och plåtarna har en rätt utformad droppnäsa

❏ Plåtbeslagens anslutning till lodräta ytor förs tillräckligt högt

upp och fogen är tätad med elastisk fogmassa

❏ Träpanelens nedre ändar befinner sig på minst 25 mm avstånd

14 Vinds- eller takbjälklag, yttertakskonstruktioner

14.1 Vädring

❏ Vindsbjälklagets och/eller det kalla vindsutrymmets vädringsspringa

är minst 200 mm om taklutningen är under 1:20, minst 100

mm om taklutningen är mellan 1:20 och 1:5 samt minst 75 mm då

takets lutning är brantare än 1:5

❏ Vädringen är fortgående även på de ställen där takkonstruktionen

inte fortgår oförändrad (nivåförskjutningar i takytan, takfönster

m.m.)

❏ Invid takutsprånget finns en fortgående vädringsspringa, vars

bredd är minst 20 mm

14.2 Ång- och luftspärr

❏ Som ång- och luftspärr i vinds- eller takbjälklaget har använts

produkter som konstaterats vara bara särskilt för detta ändamål

(även beständigheten mot ultaviolettsstrålning har utretts)

❏ Ång- och luftspärren i vinds- eller takbjälklaget är sammanhängande

och tätt ansluten till ytterväggens ång- och luftspärr eller

till innerytan av en yttervägg med homogen konstruktion

❏ Ång- och luftspärrarnas alla skarvar överlappar minst 150-

200 mm och är omsorgsfullt tejpade

❏ Skarvar förekommer bara på stolparna

❏ Genomföringarna har tätats sakenligt

❏ Takbjälklagen vilkas isoleringsskikt följer yttertakets lutning har

14.3 Yttertak, underlagsskikt och genomföringar

❏ Under de icke förtlöpande yttertaksbeläggningarna har fästs

ett underlagsskikt, som är helt och tätt även vid genomföringarna

❏ Underlagsskiktet är vid genomföringarna försett med uppvikta

kanter eller särskilda tätade genomföringsstycken

❏ Underlagsskiktet är fört klart utanför ytterväggens linje, så att

vatten inte skall kunna rinna in i väggkonstruktionen

❏ Under underlagsskiktet samt mellan underlagsskiktet och yttertaksbeläggningen

finns fungerande luftspalter

❏ Vid takarbeten med maskinfogad plåt har fogar och girar

14.4 Takutsprång

❏ Byggnaden har i enlighet med projekteringen försetts med

tillräckliga takutsprång

❏ Fotplåtar och stormplåtar har monterats

❏ Med hjälp av ett för ändamålet lämpligt finmaskigt nät har

man hindrat att snö eller djur kan komma in i vindsutrymmet

RAKENNUSOPAS

från plåtbeslag eller andra vågräta ytor, om inte de kraftiga påkänningarna

av vattenstänk har förutsatt ännu större avstånd

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

❏ I takbjälklagen som är parallella med yttertaksfallen är mellanrummet

mellan värmeisoleringen och underlagsskiktet genomgående

tillräckligt öppet

❏ Tillräcklig vädring har anordnats i husets takås och/eller i

husgavlarna

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

en vindskyddsskiva ovanpå isoleringen

❏ Innan vinds- eller takbjälklagen monteras har det ovanpå de

bjälklagsbärande mellanväggarna och huvudbalkarna fästs en våd

ång- och luftspärr (som säkerställer att ångspärren fortsätter obruten

på dessa ställen)

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

utförts och tätats i enlighet med anvisningen för arbetet

❏ Yttertaksbeläggningen har lyfts upp tillräckligt vid genomföringarna

eller har försetts med speciella genomföringsstycken

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

14.5 Utrustningsdetaljer för yttertaket

❏ De för yttertaket planerade utrustningsdetaljerna har monterats

och infästningen har gjorts enligt leverantörens anvisningar

❏ Fastighetsstegens (brandstegens) understa steg befinner sig

1000-1200 mm från markytan för att man därmed skall begränsa

obefogat klättrande

❏ Vid entréerna till huset finns snöhinder på yttertaket, om

takfallets lutningsriktning möjliggör att smältande snö rasar ned

15 Våtrum, konstruktionsfrågor

15.1 Krav på projekteringen

❏ I ritningarna och/eller i arbetsbeskrivningen finns angivet

det konstruktionssystem för vattenisoleringen som skall användas;

beträffande dess duglithet och dess olika komponenters förenlighet

finns att tillgå forskningsresultat (t.ex. ett systemcertifikat från Statens

tekniska forskningscentral VTT)

❏ I ritningarna och/eller i arbetsbeskrivningen har uppställts

15.2 Åtgärder före vattenisoleringsarbetena

❏ Underlaget för vattenisoleringen har fått torka eller har uttorkats

innan man monterar de täta skikten (uttorkningen av t.ex.

en betongkonstruktion till den tillåtna ytbeläggningsfuktigheten har

säkerställts på ett tillförlitligt sätt)

❏ Konstruktioner kommer inte i någon del av våtrummet att

hamna mellan två vattenängstäta skikt.

❏ Genomföringarna i vattenisoleringen har tätats (t.ex. vattenoch

avloppsledningsrör)

❏ Våtrummens väggar och golv har förbehandlats på det sätt som

förutsätts i anvisningarna från leverantören av vattenisoleringssystemen

❏ Golvlutningarna är minst 1:100 och i närheten av golvbrunnen

minst 1:50

❏ Underleden av mellanväggar med trästolpar har lyfts upp

15.3 Vattenisoleringssystem

❏ Det existerar en utredning av vattenisoleringsmaterialets och

tätningsmassornas långsiktshållbarhet

❏ Arbetet har utförts av en installatör, som innehar ett av Statens

tekniska forskningscentral VTT beviljat personcertifikat för det berörda

arbetet, eller vars behörighet har säkerställts på annat sätt

❏ Delarna i det vattenisoleringssystem som kommer att ligga under

de keramiska plattorna (fastsättningsbruk, vattenisoleringsskikt,

ytter- och innerhörnsförstärkningar, golvbrunn) passar ihop sinsemellan

och är välfungerande, vilket konstaterats genom tillförlitlig

undersökning; systemet med dess detaljlösningar har installerats

15.4 Genomföringar och detaljarbeten

❏ Vattenisoleringen har vid genomföringarna i golvet förts tillräckligt

högt upp (40 mm) mot väggen och genomföringarna har

tätats omsorgsfullt (även hålen för wc-stolens fästskruvar)

❏ Väggens vattenisolering befinner sig ovanpå golvets vattenisolering

där den förts upp mot väggen

❏ Vid monteringen av våtrummens ytmaterial har använts material

som hör till ett undersökt ytkonstruktionssystem och fogarna i

från taket

RAKENNUSOPAS

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

krav på underlagets fukthalt, behandlingen av underlaget, arbetsutförandet,

arbets-, bruks- och serviceanvisningar samt på kvalitetssäkringsförfarandet

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

på en sockel av stenmaterial tillräckligt högt (ca 100 mm) ovanför

betongplattans yta och isolerats från betongkonstruktionen t.ex. med

en remsa av bitumenmembran

❏ Då våtrummet befinner sig invid ytterväggen har ångspårren

utelämnats från ytterväggen och en detaljlösning har framlagts

för hur ångspärren fås att bli fortlöpande även vid våtrummet, om

man inte i våtrummet har använt en speciellt projekterad s.k. dubbelväggskonstruktion

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

❏ Den tillräckliga skikttjockleken hos vattenisoleringsämnen som

stryks på underlaget har säkerställts genom mätningar eller genom

tillförlitliga utredningar (t.ex. på basis av materialåtgången).

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

hörnen. Vid genomföringarna i väggen har tätats med vattentålig,

elastisk tätningsmassa

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

15.5 Bastu

❏ Värmeisoleringen i bastuns väggar och tak har monterats

tätt

❏ Ångspärren är sammanhängande och tät överallt

❏ Ångspärren befinner sig ovanpå golvets vattenisolering där

denna förts upp mot väggen

❏ Ångspärrens överlappningar är tillräckliga och de samt genomföringarna

är omsorgsfullt tejpade med aluminiumtejp

❏ Träkonstruktionerna är ingenstans i beröring med byggdelar

av stenmaterial. Underlagsregeln i väggens trästomme har lyfts

tillräckligt högt ovanför golvkonstruktionen

❏ I bastuns konstruktioner har inte använts impregnerat trävirke

16 Balkonger, fasadutbyggnader,

fasadindrag m.m.

❏ Lutningarna på balkongernas och terrassernas vattenisoleringar

är tillräckliga och isoleringarna har förts upp mot väggytan

och skyddats t.ex. med plåtbeslag

❏ Konstruktionen i en takterrass ovanför varma utrymmen är

vädrad (konstruktionen omges inte av två täta ytskikt) eller vattenisoleringen

har visats ha en tillräcklig ånggenomsläpplighet

❏ Där yttertaken ovanför varma utrymmen är avtrappade har

konstruktionernas fukttekniska anslutningsdetaljer utförts så, att

17 Ytvatten samt slutlig utformning av byggplatsen

17.1 Avledning av regnvatten från taket

❏ Rännorna som monterats för att samla upp regnvattnet från yttertaket

har fästs tillräckligt långt under takfallets tänkta förlängning

och med tillräcklig lutning mot stuprännorna. Rännorna har fästs

stadigt i takutsprångskonstruktionerna

❏ Rännorna kan rengöras obehindrat

❏ Stuprännorna har fästs stadigt och utloppskrökarna har monterats

så, att de styr vattnet direkt i den underliggande regnvattensbrunnen

eller in i ytrännor som leder vattnet tillräckligt långt bort från

17.2 Avledning av ytvatten

❏ Inom det område där marken sluttar bort från huset består

markytan av jord med så låg vattengenomsläpplighet som möjligt

❏ Ytrännorna som leder bort regnvattnet har tillräcklig lutning.

Rännorna har placerats med beaktande av risken att de söndras

❏ Ytrönnorna leder regnvattnet till en regnvattensbrunn eller till

infiltrationsbrunnar eller -fält som befinner sig tillräckligt långt borta

från byggnaden

❏ Om byggplatsen befinner sig i en sluttning har regn- och

smältvattnet uppifrån sluttningen letts förbi byggnaden utan att ändå

förorsaka olägenheter på granntomterna

RAKENNUSOPAS

❏ Bastulavens stödkonstruktioner söndrar inte ångsprärren

❏ Luftcirkulationen bakom bastuns panelbrädning är obehindrad

❏ Bastuugnens avstånd till träkonstruktionerna är i enlighet med

den på ugnen fästa skylten eller med tillverkarens installationsanvisningar

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

vatten som hamnat innanför fasadbeklädnaden kan fritt rinna ut,

att utrymmena mellan takbeläggningen och dess underlaggsskikt

samt mellan underlagsskiktet och vindsskyddsskivan är vädrade,

att ytterväggen är vädrad samt så att takbjälklagets ångspärr är

fortlöpande även vid de konstruktioner som bär upp väggpartier

ovanför yttertaket

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

byggnaden

❏ Regnvatten från yttertaket har inte letts in i dräneringssystem

❏ Regnvattnet från taket kan inte tränga in i byggnadens grund

eller spridas till granntomten

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

❏ Ytvatten har inte letts in i dräneringssystemet

❏ Stuprännorna och derar utloppskrökar och avlopp samt de

utåt sluttande markytorna med låg vattengenomsläpplighet leder

regnvattnet till regnvattensbrunnarna och vidare till utlopp eller

infiltrationssystem

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

17.3 Slutlig utformning av byggplatsen

❏ Utfyllnads- och utjämningsarbeten på byggplatsen har utförts

så, att de naturliga vattenströmmarna på tomten inte i onödan har

förändrats. Vid tomtgränserna har inte gjorts utfyllnader emot bygglovsritningarna.

❏ Markytan sluttar bort från byggnaden med lutningen minst

1:20 (nivåskillnad minst 0,15 m) inom en tre meters zon. I speciella

fall har byggts ett avskärande dike och/eller motlut

❏ Ytvatten leds inte in på granntomten och tomtytan vid tomtgränserna

är anpassad till granntomternas marknivåer

❏ Invid sockeln finns ett tillräckligt brett fält av makadam, grus,

18 Brandsäkerhet

18.1 Brandteknisk sektionering

❏ Garage och pannrum är avskilda från övriga utrymmen med

hjälp av 30 minuters brandsektionerande vägg- och takkonstruktioner

(El 30) och den eventuella dörren mellan utrymmena utgör en för

ändamålet godkänd branddörr försedd med sakenlig dörrpump

❏ I par- och radhus fyller de lägenhetsskiljande väggarna kraven

för 30 minuters brandsektionering (EL30)

18.2 Sektionering i vindsutrymmen

❏ Ovanför den lägenhetsskiljande väggen fortsätter den brandsektionerande

väggen i vinden eller vindsbjälklagets hålrum ända

till yttertaksmaterialet. Även takutsprångskonstruktionen bör vara

brandtekniskt avbruten vid de lägenhetsskiljande väggarna.

❏ Om inte vindens och vindsbjälklagets brandsektionering följer

lägenheternas sektionering, fyller vindsbjälklaget kraven på 30

minuters brandsektionerande konstruktioner och konstruktionerna

som bär upp vindsbjälklaget har 30 minuters brandmotståndstid.

Alternativt har vädringsspalten vid takutsprånget tillslutits så att

brandspridning upp i vindsutrymmet förhindras

18.3 Eldstäder och rökkanaler

❏ Framför en öppen spis är golvets ytskikt av icke brännbart

material minst 1 500 mm från den inre bakväggen av eldstaden

eller minst 750 mm från eldstadens framkant eller 600 mm från

framkanten om eldstadens inre djup är minst 600 mm eller om det

i dess öppning finns en förhöjd kant på minst 50 mm

❏ Framför en eldstad med luckor är golvets ytskikt av icke brännbart

material minst 400 mm från luckans kant

❏ Rökkanalens övre mynning befinner sig tillräckligt högt ovanför

de omgivande takytorna

18.4 Personsäkerhet

❏ I lägenheten har före ibruktagandet fästs en brandvarnare (en

per våning)

❏ Från övervåningen kan man ta sig ut via en balkong eller via

ett tillräckligt stort fönster försett med fasta öppningsanordningar

❏ Vid utrymningsvägen från andra våningen är avståndet till

markytan från balkonggolvet eller fönstrets underkant mindre än

3,5 m eller utrymningsvägen är försedd med en ändamålsenlig fast

RAKENNUSOPAS

sten, plattor, e.d., som hindrar fasaden att bli nedsmutsad och våt

av vattenstänk

❏ Man har inte placerat planteringar alltför nära väggkonstruktionerna

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

❏ I det ovan relaterade fallet är vindsutrymmet eller vindsbjälklagets

hålrum uppdelat i områden om högst 200 m 2 och vindens

vädring är ordnad med hjälp av specialarrangemang

❏ Man kan komma in i vindens alla brandområden genom

luckor

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

❏ Ytan av en murad rökkanal är med undantag för boningsrum

putsad, slammad eller spacklad ända till yttertakets nivå

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

stege

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

19 Ljudisolering

19.1 Luft- och stegljudsisolering mellan lägenheter i par- och radhus

❏ Ljudisoleringen mellan lägenheterna har beaktats vid projekteringen

❏ I de lägenhetsskiljande väggarna har inte installerats vattenarmaturer

❏ Eldosorna i de lägenhetsskiljande väggarna befinner sig inte

mitt för varandra på båda sidor väggen

❏ I lägenhetsskiljande väggar av lätt konstruktion har eldosornas

underlag inkapslats med en massa som motsvarar väggskivan

❏ Lägenheternas interna trappor är fria från de lägenhetsskiljande

väggarna

19.2 Trafikbuller

❏ Vid projekteringen har ljudisoleringen hos byggnadens klimatskärm

beaktats. De valda konstruktionerna och byggdelarna jämte

de försämringar som väggöppningarna förorsakar motsvarar de

isoleringskrav som ställs på byggnadens klimatskärm

❏ På tillförlitligt sätt, t.ex. genom mätningar, har visats att byggnadens

klimatskärms förmåga att isolera mot trafikbuller motsvarar

detaljplanskraven, eller den av trafikbuller förorsakade ljudnivån i

19.3 Ljudteknik för VVS-anläggningar

❏ Till- och frånluftsaggregatet är placerat samt elastiskt monterat

på sina konsoler så att motorljudet inte överförs till byggnadsstommen

i störande grad

❏ Motorerna är försedda med ljuddämpare

❏ Spisfläkten är vald och installerad så, att den inte förorsakar

störande ljud

❏ Till- och frånluftsventilerna är så inreglerade, att de inte alstrar

störande ljud

❏ Uteluftsventilernas ljuddämpningsregenskaper motsvarar kraven

som ställts på byggnadens klimatskärm

20 Vatten- och avloppsanläggningar

20.4 Yttre vatten- och avloppsanläggningar

❏ Rördikenas botten är avjämnad och under avloppsrören finns

en bädd av makadam eller av impregnerat trä

❏ Avloppsledningarna är avvägda och höjdnivåerna på brunnnarnas

anslutningar har kontrollerats

❏ Den första återfyllnaden av rördikena har gjorts med jämnkornig

sand

❏ För trafikområden har valts rörmaterial som tål påkänningarna

från trafiken

❏ Tomtvattenledningen befinner sig på frostfritt djup eller är

försedd med elkabel för att frysning skall undvikas

❏ Tomtvattenledningen under bottenbjälklaget mot mark har

installerats i ett skyddsrör

❏ Tomtvattenledningen i kryprummet har värmeisolerats

❏ Brunnarna står rakt och deras lock har justerats i enlighet med

den kommande markytans nivå

❏ En uppdämningsventil har installerats i grundvattenbrunnen,

vars innerdiameter är minst 1000 mm, om avsikten är att utföra

RAKENNUSOPAS

❏ Spridningen av stegljud från den ena lägenheten till den andra

via golvplatta mot mark är förhindrad genom att plattan har avbrutits

med hjälp av ljudisolerande material vid den lägenhetsskiljande

väggen

❏ Vid behov har på tillförlitligt sätt, t.ex. genom mätningar,

visats att stegljudsnivån och luftljudsisoleringen uppfyller kraven i

byggbestämmelserna

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

lägenheterna har konstaterats vara högst den i bestämmelserna

tillåtna maximinivån (30 dB nattetid, 35 dB under dagtid)

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

❏ Centraldammsugarens frånluftsrör har letts upp över yttertaket

eller försetts med ljuddämpare

❏ Avloppsledningar som befinner sig i boningsrummen har

ljudisolerats

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

service på ventilen via brunnen

❏ I regnvattensbrunnen finns behövliga grusfickor samt utloppskrökar

jämte till dessa anslutna spolrör

❏ I avloppsbrunnarna finns bottenrännor

❏ Frostskyddsskivorna har placerats i rördikena utan att skivorna

har söndrats. Frysskydden i brunnarna med gallerlock är på sin

plats

❏ Reng- och avloppsvattensbrunnarnas lock har inte hamnat

under markytans jordlager

❏ Brunnarna under stuprännorna har förbindelse med en regnvattensbrunn

med grusficka

❏ Funktionen hos pumpstationerna och dessas fellarm har kontrollerats

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

20.5 Bottenavlopp under bottenbjälklaget

❏ Till det vädrade kryprummet leder en lucka 800 x 800 mm.

Vid de anläggningar som här kräver service är den fria höjden i

kryprummet minst 800 mm.

❏ I mark som inte sätter sig är avloppsrörens underlag jämna

och väl komprimerade

❏ Avloppsledningen är värmeisolerad i kryprummet

❏ Avloppsledningar i kryprummet eller i mark med sättningsbenägenhet

har upphängts med korrosionshärdiga beslag och

fästbultar (upphängningsavstånd 1100 - 1500 mm beroende på

typen av avloppsrör)

❏ Avloppsledningar som installerats i mark med sättningsbenä-

20.6 Inre vatten- och avloppsanläggningar

❏ Invändiga avloppsstammar är upphängda i mellanbjälklagen,

vid förgreningarna samt dessutom med åtminstone en konsol per

väning

❏ I muffarna har lämnats spelrum som möjliggör värmeutvidgning

av rören

❏ Vägräta avloppsledningar, som inte är ingjutna, har understötts

vid rörförgreningar och -krökar och med kompletterande konsoler,

så att avståndet mellan stöden är högst 1100-1500 beroende på

typen av avloppsrör

❏ Den lodräta avloppsstammen är försedd med en rördel med

rengöringslucka ovanför det understa golvet. Rengöringsluckan

instelleras 500 mm ovanför golvnivån

❏ Ventilationsavloppsröret är värmeisolerat i kalla vindsutrymmen

och delvis ovanför yttertaket

❏ Utrymme med varmvattenberedare är försett med en golfbrunn

eller torrbrunn under varmvattenberedaren

❏ Avloppsrör i pannrum är av brandtekniska skäl beklädda med

1/1 ytskikt eller avloppsrören är t.ex. av gjutjärn

❏ Då en avloppsledning av plast förs genom väggen mellan ett

garage och ett annat utrymme i bostaden, har vid genomföringen

används en genomföringshok av metall eller en brandmanschett,

vilka båda motsvarar väggens konstruktion i brandtekniskt avseende

❏ Vattenledningar av plast har installerats i skyddsrör med högst

två tvära krökar, för att senare ledningsutbyte därigenom skall

möjliggöras

❏ Plaströr, rörkopplingar och fördelningsstockar har fästs stadigt, så

att det inte i rören alstras spänningar som frestar på kopplingarna❏

20.7 VVS-installationer i våtrum

❏ Genom våtrummens golv förs endast de nödvändiga avloppsledningarna

(wc-stol, golvbrunn och tvättställ)

❏ Vid skruvhålen för de synligt installerade rörens konsoler har

tätats med tätningsmassa

❏ Kranvinkeldosorna har tätats

❏ WC-stolen har fästs med skruvar. Dess sockel och fästskruvar

har tätats enligt tillverkarens anvisningar

❏ Det har säkerställts, att våtrummens golvbrunnar, förhöjningsringar,

vattenisoleringar och byggmaterial är vattentäta och väl kan

kombineras sinsemellan

❏ Om wc-spolcisternen befinner sig inne i väggen, har under den

RAKENNUSOPAS

genhet är så understödda, att bäddens brukstid motsvarar avloppsledningens

planerade brukstid

❏ Avloppsledningarnas lutning är minst 1:100

❏ Avloppsledningens sockelgenomföring har utförts med hjälp

av en för detta avsedd del och med så stort spelrum, att sättningar

i marken invid genomföringsstället inte skadar avloppsledningen

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

Fördelningsstockarna har installerats ovanför golvnivån och under

dem finns en tät ränna som vid ett eventuellt läckage leder läckagevattnet

fram så att det blir synligt

❏ Kopparrören har dragits ovanför lätt öppningsbara undertak

eller i schakt, varifrån eventuellt läckagevatten rinner fram och blir

synligt

❏ Vattenledningar av koppar kan installerats med ljudisolerande

konsoler

❏ Plastöverdragna anslutningsledningar av koppar har kopplats

till armaturerna med rörkopplingar, från vilka eventuellt läckagevatten

blir synligt

❏ Under nätanslutna anläggningar såsom tvättmaskiner har fästs

ett vattentätt ytskikt, som leder eventuellt läckagevatten fram så att

det blir synligt

❏ Vattenledningarna har värmeisolerats och kallvattenledningarna

försetts med kondenstät ytbeläggning

❏ Kökets vattenkran har fästs vid diskbordet så att den inte kommer

åt att röra sig samt så att utloppsröret inte kan svängas utanför

hoarnas kanter

❏ Diskmaskinens avstängningsventil befinner sig ovanför diskbordsytan

❏ Spåren efter byggarbetet har putsats bort från avloppsrör,

vattenlås och golvbrunnar

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

placerats en vattentät ränna, som leder fram eventuellt läckagevatten

så att det bli synligt

❏ Frånluftsventilerna har vid projekteringen förlagts i omedelbar

närhet av duschen. Tillgången på ersättningsluft till tvättrummet har

beaktats

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

20.8 Provtryckning av vattenledningsnätet

❏ Vattenledningsnätets täthet har säkerställts med hjälp av provtryckning

_________________________________________________

Datum

21 Värmeanläggningar

❏ Pannan är CE-märkt

❏ Rörgenomföringarna i väggen till pannrummet har gjorts så att

de motsvarar väggkonstruktionen, t.ex. med hjälp av för ändamålet

lämpliga cellgummiholkar

❏ Stålrören för värmeledningsnätet har installerats med hjälp av

vinkelkopplingar så, att rörens värmeutvidgning har möjliggjorts

❏ I värmeledningsnätets översta punkter har installerats luftningsskruvar

❏ Lufttätheten hos värmeledningsrör av plast har säkerställts på

basis av produktfakta

❏ Fördelningsstockar och reglerutrustning har placerats på

lättåtkomliga platser och under dem finns en vattentät ränna, som

leder fram eventuellt läckagevatten så att det bli synligt

22 Ventilationsanläggningar

22.4. Kanaler

❏ Ventilationskanalerna och de därtill hörande skarvdetaljerna

är framställda av härtill godkänt material, som tål rengöring

❏ Förgreningsdetaljerna är gjorda av färdigdelar eller genom

sammansättning av flänsstycken så, att det inte i förgreningställena

bildas plåtkanter som försvårar rengöring eller luftströmning

❏ Skarvarna år nitade så att kanalerna tål påkänningarna av

rengöringen

❏ Kanalerna är stadigt fästa i konstruktionerna

❏ Öppna kanaler är under lagring samt under pågående arbete

tillslutna

22.5 Isoleringar, ljuddämpare och takgenomföringar

❏ Kanalernas värmeisoleringar och brandisoleringar är fästa

enligt tillverkarnas anvisningar

❏ Uteluftskanalen för bostadens separata ventilationsaggregat är

i de varma utrymmena helt och hållet värmeisolerad och isoleringen

innesluten i en ångtät beläggning

❏ Avluftskanalen är värmeisolerad där den passerar genom kalla

vindsutrymmen

❏ Om vindsutrymmenas brandtekniska sektionering inte följer de

underliggande utrymmenas, är ventilationskanaler och -aggregat i

vindsutrymmet brandisolerade

❏ Garagets ventilationskanaler är brandisolerade inom bostaden

och i vindsutrymmet

❏ Ljuddämparnas isoleringsyta är tät, så att inte fibrer därifrån

hamnar in i luftflödet och i ljuddämparna finns perforerad plåt som

0 RAKENNUSOPAS

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

❏ Provtryckningen av nätet har utförts

❏ Uppvärmningssystemet är inreglerat

❏ Membranexpansionskärlets förhandstryck har justerats. För

tryckets undergräns har anordnats summerlarm

❏ Invid systemets påfyllningsventil har fästs en varning, vari

konstateras att systemet har ett läckage om vatten återkommande

måste tillföras systemet

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

❏ Rengöringsluckorna är så placerade, att kanalerna obehindrat

kan rengöras

❏ Kanalerna är rena och deras täthet har konstateras genom

mätningar

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

tål rengöring

❏ Takgenomföringarna har utförts med hjälp av genomföringsstycken

anpassade för yttertaksmaterialet

❏ Takgenomföringarna är minst 700 mm höga, för att inte snö

som samlats på taket skall tränga in i kanalerna

❏ På branta yttertaksfall är genomföringarna placerade nära

takåsen, för att inte snö som glider ned längs takfallet skall skada

dem

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

22.6 Ventilationsaggregat

❏ Ventilationsaggregaten är så valda, att deras prestanda motsvarar

de projekterade lösningarna

❏ Bostadens separata till- och frånluftsaggregat är försett med en

sommarenhet, som hindrar innelufttemperaturen att bli alltför hög

❏ Värmeåtervinningsaggregatets kondensvattenrör leds till avlop

via ett vattenlås

22.7 Frånluftsventiler

❏ Den maskinella ventilationens frånluftsventiler är reglerbara

koniska ventiler. Byggplatsen har tillgång till de tekniska uppgifter

som inregleringen kräver

❏ Frånluftsventilerna har fästs med hjälp av ramar med tätning

❏ Ventilerna är så placerade, att de är lätta att lösgöra för rengöring

❏ Spiskupan är försedd med ventil eller annan regleranord-

22.8 Utelufts- och tilluftsventiler

❏ De arbetsöppningar som spaltventilerna kräver i fönsterkarmarna

har frästs ur

❏ Mellanrummet mellan ventilens genomföringsdel och öppningen

har tätats med omsorg

❏ Ljuddämpardelarna och filtren är på sina platser

22.9 Strömningsvägar

❏ I sovrummens, kökets, tvätt- och wc-rummens dörrar har lämnats

tröskelspringor (15 mm) som möjliggör luftväxling. Alternativt

har i samband med dörrarna installerats överluftsgaller

22.10 Inreglering

❏ Luftflödena har inreglerats till värden som motsvarar projekteringen

och över åtgärderna har förts protokoll

❏ De genomsnittliga ljudnivåerna har mätts för olika hastligheter

hos motorerna och det har konstaterats, att värdena inte överstiger

de i byggbestämmelserna angivna maximivärdena

23 Anvisning för bruk och underhåll

av byggnad

❏ Anvisningen för bruk och underhåll av byggnaden har sammanställts

i enlighet med de krav som gäller saken

❏ Byggnadens blivande brukare har satt sig in i anvisningarna

och erhållit tillräcklig vägledning i bruk och service

RAKENNUSOPAS

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

ning

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

_________________________________________________

Datum

_________________________________________________

Granskarens namnteckning

BETONGKONSTRUKTIONER

BETONG I BÄRANDE KONSRUKTIONER

Texten behandlar saker, som byggaren bör ta i beaktande

när betong skaffas till bärande konstruktioner. Texten

är under inga omständigheter helt täckande, utan mera

uppgifter kan fås av kommunens byggnadsinspektion.

Normerna som styr planeringen och framställningen av

betong ändrades i december 2003, när en ny europeisk

betongstandard (SFS-EN 206-1) trädde i kraft. Den nya

standarden för med sig ändringar när det gäller krav på

såväl planering, material, arbetsmetoder, duglighet och

beständighet. Texten är baserad på nya normer. Normförändringen

träder i kraft först efter att den godkänts

av miljöministeriet vilket inte har skett när texten skrivits

(september 2003).

Allmänt

Enligt byggnadsbestämmelserna bör den som ämnar starta

ett byggnadsprojekt, se till att byggnaden konstrueras

och byggs enligt förordningar och bestämmelser samt

beviljade lov. Till skyldigheterna hör även att övervaka,

granska och konstatera arbetsutförandet samt att konstatera

dugligheten av byggnadsmaterial som används. Den

som startar ett byggnadsprojekt bör ha till föfogandet

kompetenta konstruktörer, varav huvudkonstruktören bär

helhetsansvaret. Dessutom bör för alla arbeten som kräver

tillstånd, utses en kompetent arbetsledare.

Betongens hållfasthetsklass, konstruktionsklass och

miljöklass

Konstruktören fastställer betongkonstruktionens planerade

bruksålder, miljöklass, konstruktionsklass, hållfasthetsklass

samt andra viktiga faktorer angående konstruktioner

och betong. Ifrågavarande faktorer bör framgå i

konstruktionsritningarna. Det planerade bruksåldret på en

byggnad eller konstruktion, väljer byggaren tillsammans

med konstruktören. Miljöklassen väljer konstruktören

med tanke på betongens miljöomständiheter. Den valda

miljöklassen ställer krav bl.a. på betongens konsistens.

Kraven är därmed olika för konstruktioner i torra inomhusförhållanden

(miljöklass X0), än för konstruktioner

utomhus, vilka i vått tillstånd kan frysa (miljöklass t.ex.

XF 1).

Betongkonstruktionerna indelas i tre konstruktionsklasser

1, 2 och 3. Konstruktören samt arbetsledaren bör

ha tillräcklig kompetens för den konstruktionsklass som

används. Konstruktionsklassen anges efter hållfasthetsklassen

som t.ex. K30-2 eller C25/30-2.

Konstruktioner av 1-klass kräver särskild kompetens

och noggrannhet. I konstruktioner av 2-klass får användas

betong med hållfastheten högst K40 och i konstruktioner

av 3-klass betong med hållfastheten högst K20. Betong

som framställes på egen hand på byggplatsen klassas som

3-klass konstruktion.

BYGGUIDE

Godkänt betong

Enligt nya normer, bör i 1- och 2-klass konstruktioner användas

betong som framställts under utomstående kontroll

d.v.s. en kontrollerad betongstation (kontrollen gjord av

instans, som godkänts av miljöministeriet). Tidigare gällde

kraven endast betong av 1-klass.

I samband med betongframställningen bör framställaren

meddela tillverkaren alla krav som ställts på betongen oc

säkerställa att betongstationen kan leverera betong som

uppfyller ställda krav. Från de planerade kraven får ej

avvikas utan konstruktörens godkännande.

Betongens egenskaper och kvalitetskontroll bör uppfylla

kraven som ställs i betongstandarden SFS-EN 206-1,

och dess nationella bilaga om krav på beständighet.

Betongtillverkaren svarar för att betongens egenskaper

och kvalitetskontrollen är i enlighet med ställda krav. (På

forsedeln bör framgå sakenlighetsintyg med hänvisning

till standarden SFS-EN 206-1).

Tryckhållfastheten på 1- och 2-klass betong anges med

hjälp av normprovkuber samt konstruktionsprov. Tillverkaren

indelar betongen enligt betongens egenskaper i olika

grupper för bedömning, enligt intervaller som bestäms i

standarden. T.ex. 1 prov/200m 3 , minst 2 prover/framställningsvecka,.

Testningsresultaten från varje grupp bör uppfylla kraven

som ställts (SFS-EN206-1 punkt 8). Beständighetsproven

görs i en godkänd provanläggning. Vid kontrollerad betongframställning

granskas betongstationen och stationens

kvalitetskontroll när de kontrollerade verksamheten startar

och därefter när verksamheten pågår kontinuerligt.

Ifall att konsruktören fordrar flera tester på betongkvaliteten

än vad det krävs i betongstandarden, bör deta

överenskommas med tillverkaren på förhand.

3-klass betong

Betong som tillverkas på egenhand bergränsas att användas

i bärande konstruktioner till klass 3. Delmaterialen

i 3-klass betong kan mätas i volymandelar och hållfasthetsklassen

får vara högst K2. Då ifrågavarande betong

tillverkas på arbetsplatsen bör cementmängden vara:

Hållfasthetsklass K15 minst 250kg/m 3

Hållfasthetsklass K20 minst 300 kg/m 3

I bärande konstruktioner bör cement med CE-beteckning

användas.

Konstruktioner i 3-klass kan godkännas utan provkuber

ifall betongens duglighet kan på annat sätt påvisas.

Finnsementti Oy

BYGGARENS GUIDE - Verivel Oy

BYGGARENS GUIDE - Verivel Oy ... View more BYGGARENS GUIDE - Verivel Oy

Delete template?

Save as template ?

BYGGARENS GUIDE - Verivel Oy BYGGARENS GUIDE - Verivel Oy