16.09.2013 Views

Inget mer tiggande på gatan - Mission Possible

Inget mer tiggande på gatan - Mission Possible

Inget mer tiggande på gatan - Mission Possible

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

JEKATERINBURG<br />

Andrei och Natasha<br />

Ivanov Jokiretkeltä<br />

Vid gatupatrullens sista stopp rusar<br />

barnen mot bilen. ”Katja fick en baby<br />

i källaren och råttorna attackerade<br />

den genast…” Hon var drog<strong>på</strong>verkad<br />

och hade inte ens varit medveten om<br />

förlossningen…<br />

Tillsammans med Natasha gick jag<br />

ner i källaren <strong>på</strong> det 9-våningar höga<br />

huset. För att komma till Katja gick<br />

vi längs en 1,3 m hög gång under hela<br />

huset. Det var becksvart, vi hörde råttorna<br />

omkring oss, golvet var täckt av<br />

innehållet från de läckande avloppsrören<br />

och lukten var obeskrivlig.<br />

Budbärare i en värld<br />

under marken voimaa<br />

Den här artikeln handlar om en av de extrema situationerna, som våra gatupatruller kan möta.<br />

Kärleken till barnen och ungdomarna, som tvingas leva i dessa fruktansvärda omständigheter, får<br />

våra medarbetare att frivilligt utsätta sig för fara för sin egen säkerhet och hälsa. Andrei, författaren<br />

i artikeln, tvingades in <strong>på</strong> långvariga undersökningar och vård <strong>på</strong> grund av de sjukdomar han fått<br />

när han hjälpte gatubarnen.<br />

Katja låg i en kammare längst in i<br />

gången. Hon hade begravt resterna<br />

av sitt barn någonstans. Hon hade<br />

förlorat mycket blod. Hon var förvirrad,<br />

aggressiv, hungrig och klarade<br />

inte av att stå <strong>på</strong> benen. Vi kunde<br />

inte få ut henne <strong>på</strong> något sätt –och<br />

det fanns inget läkarteam som skulle<br />

komma in till denna vrå…<br />

Vi lyckades få tag <strong>på</strong> antibiotika<br />

och andra mediciner, som vi dagligen<br />

skickade till Katja med de andra<br />

barnen. Maten och medicinerna fick<br />

henne att återhämta sig.<br />

Så småningom förstod Katja det<br />

fruktansvärda som hänt. När hon<br />

kom ut från källaren, kom hon nykter<br />

och allvarlig till dagcentret. ”Jag<br />

vill inte stanna <strong>på</strong> <strong>gatan</strong> <strong>mer</strong> och jag<br />

kom<strong>mer</strong> aldrig <strong>mer</strong> att ta droger…”<br />

Katja flyttade ut <strong>på</strong> landet till sin<br />

mormor, där även hennes två syskon<br />

bodde. Syskonen hade vi hjälpt när<br />

de levde <strong>på</strong> <strong>gatan</strong>. Efter många år<br />

<strong>på</strong> <strong>gatan</strong> förstod Katja vad som hänt<br />

med hennes liv –men det krävde ett<br />

fruktansvärt pris.<br />

Barnhemmet<br />

i Jekaterinburg invigdes!<br />

Den 15 september invigdes det länge<br />

efterlängtade barnhemmet och rehabiliteringscentret<br />

i Jekaterinburg!<br />

Vi kan nu erbjuda ett eget hem till<br />

<strong>gatan</strong>s flickor och pojkar. I dagsläget<br />

bor det fem 12-17-åriga flickor och<br />

två bebisar <strong>på</strong> barnhemmet. Den andra<br />

bebisen föddes <strong>på</strong> invigningsdagens<br />

morgon!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!