rekomst. - Vindbruk Dalsland

FågelfOrekomsten kring Fröskog och en planerad vindkraftsanläggning.
På uppdrag åt SSE Renewables Sverige AB
JP Fågelvind/Jan Pettersson
Färjestaden 2011-06-22
Bakgrund
En tidigare genomfördkunskapssammanställningoch inventering av tagellivet vid Fröskog
finns i en rapport gjord av Naturcentrum AB daterad 2010-09-17 (benämns som
Naturcentrum2010 vidare i rapporten). Den rapporten är gjord på uppdrag av SSE
RenewablesSverigeAB och har utför!sav Naturcentrum AB och det är ett utarbetat fakta
underlagom fågellivet i och kring en planeradvindpark i skogarna kring Stora Hagtjärnen
strax sydost om Fengersfors i Amåls kommun.Ambitionen med kunskapssammanställningen
(Naturcentrum20lO)var att ta fram all tillgänglig relevant informationom häckande,
övervintrandeoch sträckande taglar som förekommer i anslutningtill den planerade
vindparken.Som tillägg till fakta-sammanställningenhar Naturcentrum utfört en
kompletterandeinventeringav häckfågelfaunan2010. JP Fågelvind/JanPetersson har via
IngemarStenbeckpå Sweco Energuide AB på uppdragåt SSE Renewables Sverige AB fått
uppdragetatt gå igenomden aktuella tagelstudien och dess resultat för Fröskog
vindkraftsanläggningi syfte att bedömaförväntad påverkan på tagellivet. Det planeras för en
vindkraftsanläggningmed tretton till nitton vindkraftverkvid Fröskog.
Rapporten2010 (Naturcentrum2010) ger att det i området eller dess närhet finns häckande
fågelarter såsom storlom, nattskärra och bivråk. Sannolikt finns också tjäderspelsplatser . Jag
bedömeruppgifterna från Artportalen Svalan som inte användbara i detta område som är så
lite besökt och fågelrapporteratfrån, nästan inga fågelobservationerfinns före 20lO.
Inventeringen2010 har ett bra upplägg men inte i tillräcklig omfattning.Fältinsatsen utfdrd
2010 behöver dubblas för att på ett säkrare sätt kunna peka ut och motivera eventuella
skyddszoner.De genomförda fågelinventeringarna2010 (Naturcentrum2010) har utförts.
under en dag i april, maj ochjuni samt en natt ijuni och ytterligare en inveriteringsdagijuli.
Den omfattning och resultaten från dessa dagar är för liten för att erhålla ett bra
bedömningsunderlagoch detta i kombination med att fågelskådarnas rapporterade
fågelobservationerfrån området är så ta blir bedömningsunderlagetför svagt som underlag.
Därför har under 20] I en kompletterandefåltstudie genomförts, vilken härmed rapporteras.
Bilaga 9.1
1

Fågelobservationer på Svalan, ArtDatabankens rapportsystem för fåglar.
Den kunskapsinsamlingsom presenteras i fågelrapporten för Fröskog (Naturcentrum2010)
bygger till mycket stor del på insamladefågelobservationersom slumpvisgjorts av
tagelskådarepå fritiden. Områden i Sverigedär det rör sig och finns många fågelskådare samt
att de är flitigt på att vara ute samt att de rapporterartill detta rapportsystemkan sådan
uppgifteranvändasför att få någon verklig bild av fågelförekomsten.Är det dock tvärt om få
fågelskådarei ett område (vilket tyvärr måste sägas råder för de allra flesta platserna i
Sverige)är det inte relevant att använda sådan uppgifter i en MKB utan då behövs det utroras
inventeringarför att visa hur förekomstenav fåglarna är idag. Det finns nästan inga
rapporteradefågelobservationenfrån detta vindparksområdevid Fröskog innan 20lOoch
därmed borde man kunna konstatera att uppgifterna från Svalan för områdetFröskog måste
bedömasknappastanvändbaraför attjust bedöma fågelförekomsten.
Om rådes beskrivning
Områdetdominerasav aktivt brukad barrskog. Det finns flera sjöar i eller omkring detta
vindparksområde.Våtmarkeroch mossar är få, i närheten finns Fröskogs dammar och
Vallsjötjärnen.Inslagetav lövträd är msittligt,men det finns en hel del lövträd intill gårdar och
torp. Mellan Brudkullenoch BodanefiIlns biotopskyddadebranter med naturskogsartad
lövskog,dessa ligger utanför vindparken.Flera åsar med hällmarksskogpå toppen sticker upp
i landskapet.Området genomkorsasidag av flera skogsbilvägar in i området i nordlig riktning.
I nordoststår tre befintliga vindkraftverki skogen.
Bedömaren och inventeraren 2011
Jan Pettersson,forskare inom ornitologi,har arbetat med vindkraft och fåglar sedan 1999.
Idag arbetar han med inventeringaroch studier av taglar inför och efter vindparker byggts och
det är främststudier av rovfåglar och deras förekomst (havsörn, kungsörn,pilgrimsfalkoch
fiskgjuse).Genom den egna firman,JP Fågelvind, utförs uppdragåt vindkraftbolagsom
Vattenfall,E.O.N, GöteborgsEnergi, 02 Vindkompaniet, Triventus Consulting m. fl. Jan
Petterssonbedriveräven studier för Naturvårdsverketsoch Energimyndighetensräkning
avseendefåglars flyghöjd vid vindkraftverk.Han har tidigare varit chef på Ottenby
fågelstation 1981-1999,bedrivit forskning på internationell nivå och gjort ett 30-tal
internationellapublikationer.
Resultaten 2011
Under april månad besöktesområdet huvudsakligen för att få ett resultat på storleken på de
spelplatserav tjäder som finns i detta område. Slutet av april är också lämpligt att få goda data
2

om en hel del rovfåglaroch lommar samt tranor och sångsvanarså den inventeringen är bland
den viktigast for en god fågel dokumentation av området. I tabell l har alla inventeringar som
gjorts under våren 20Il listats och det är totalt tio dagar med olika fältinventeringar. Det
undersöktaområdet i Fröskog är på ca 18 km2stort område se figur l.
Il\v~n_ring$tillfälfenvfct. Fr&skog 21)11-
. .' . . .' . - . .. . ,"
.~fum',
:27.4
"," f
.. tid '. .
'.. 1~;d(j ,,29:~O
TY.~ '.' . .
28.4 Q4:0Q ~10:()O .
2M' 15:30 - 20:30
29.4 98:00": 14:00
36.4 07:00- 14:00
14.5
15..5
'. .05:00- 15:Qo
06:00- 14:00
16.5 06:00-00:36
9.6 16:30 -18:30
9.6:
1M
10.6
11.6
. 21:QO- 03:00
06:30-16:00
..21:30 -02:30
07:00 -.10:00
RQvfågelm~m
. NattskäiJa
. Rovfågelm:m
Invim~ririgarunder 10 olika dagat
R~I. J()I11.ti~~ .
ljMer . .'
Ro\lfc\gel.lom; tjäder .
f3ö1tå9l$r; .Iom, m.m
1iädår.ro~gel .
)jadar. ro\.fågel. 101)'Im.m
. RQ~I.'lom.m.m'
RQVfåQeI.iom m.m
RollfAgel m.m
Natt.skärTa
'S~mm;t#d .
. .' . 04:3() ....
08:0.0'
05:00
06:00
12:00
10:00
.08:00
03;30
02:00
Q6:()O
.' 10;00
05:00
04:00
84;00
Tabell 1. Fågelinventeringar som genomförts under våren och försommaren 201}.
,I. f::.~,..p.I;v..-s

A r:-'npel papIo

observationernafrån 20Il är att det inte finns någon häckning vid Stora Hagtjärnet men att ett
par flygningarhar setts där men det rör sig sannolikt bara av överflygandefiskgjusar. Totalt
har 16mätningarav flyghöjden under dessa flygningar av fiskgjusesom setts i området gett
en medelflyghöjdpå 80 meter ovan marken, alltså i de planeradevindkraftverken rotorhöjd.
Jag bedömer att det trots detta inte finns någon större kollisionsriskdå ingen observerad
flygning 2011 passerar någon plats där det är aktuellt att placeravindkraftverk.
A b_,.a_"I).w13'___
A & P~..11h_.........
f.__
c::J~'''II--
N
A ,...
Figur 3. Flygning av fiskgjusar i området under våren 201 I och det är totalt 8 flygningar och
flyghöjder ligger i medeltal på 8.0meters flyghöjd ovan marken, mätt med hjälp av laser-kikare.
< ~,.,~... .3000'"..._
A "_9't~..."...............
" if~_
c:::J~""""
. , ,__'n,,_ '.~..~ +~ ,'~.'" ~."" , ,.. '.
Figur 4. Förekomsten av Jommar, sångsvanar och tranod Fröskogområdet både 2010 (Naturcentrum
2010) och 20 Il. Svart markering där storlom sågs 2010 och svart med blå ring där de setts 201 I. Grå
markering där trana häckade 2010 och grå med röd ring där trana sannolikt häckade 20 I l. Gul
markering där sångsvan häckade 20 10 samt gul med grön ring där sångsvans par setts 20I J.
5

Lommar, sångsvan och trana i området
Att det noteras fler storlommar,fler sångsvanar och även fler tranor i område 2011 mot 2010
(se figur 4) har troligen att göra med att en noggrannarestudie genomförts 2011 (se även
redan redovisadearter). Att beläggaen skyddszon på en kilometer runt alla storlomshäckning
bedöms inte nödvändigtvid fall som detta i Fröskog när arten häckar i så stora sjöar så att den
dagliga maten till både ungarnaoch dem själva intas och finns i häckningssjön.Storlommen
flyger alltså inte alls i någonomfattningtill och från sjön som t.ex smålommen, som kan flyga
upp till tio gånger per dag och därmed är i mer behov av skyddsavståndrunt sina
häckningssjöar.Det planerasju inte heller att bygga vindkraftverkintill sjöarna i Fröskog. För
trana och sångsvan anserjag inte någon skyddszonbehövs. I detta område är det
sångsvanshäckningi söder som tycks finnas närmast de planeradevindkraftverken,men på
sådant avstånd att de inte bedömspåverkas.
Ormvråk, sparvhök och duvhök i området.
Det bör röra sig om tre revir av ormvråk inom det inventeradeområdet (se figur 5) samt
ytterligare ett eller ett par revir i kanten av det undersökta området.Då inget av området för
dessa revir direkt liggerdär verkenplaneras bedöms inte störningen bli så stor. Arten föredrar
att häcka där det finns lite mer blandskog med lövträdsinslagmedan de flesta av dessa
vindkraftverkplaneras på höjderdär barrträden dominerar.Flyghöjdernai medeltal ligger
också under de planeradevindkraftverkenlägsta rotorhöjd(se figur 5). Sparvhök och duvhök
kan ha stora revir ellerjaktmarker så om det finns revir i området vid Fröskog är det högst
enstaka.
.-\ ~~"~"t...n'~,,~
'"' ~ ~"""'.. ~,~..
'I""'...IOP
CJ~
Figur 5. Sexton ormvråks flygfoljningar i området 2011 (svarta linjer), tre sparvhöks flygfoljningar
(grön linjer) samt en duvhöks flygföljning 2011 (lila linje). Bedömningen är att det finns minst tre
revir av ormvråk i området samt möjligen ett enstaka av sparv- och duvhök. Medelflyghöjden fOr
dessa sexton ormvråkar (28 mättillflillen) ligger på i medeltal 24 meter ovan marken, dvs långt under
vingspannet för vindkraftverken.
N
A
6

Nattskärra i området
Under 20Il har tre nattskärrorhörts i området vid två tillfällen,mot fyra platser 2010
(Naturcentrum20lO)(se figur 6). De platser där nattskärra hörts 2010 och 2011 är trots aUtpå
platser relativt nära varandra.Nattskärran kan variera sina spelplatserdå skogsbruket kan helt
förändras mellan åren.Nattskärran är bunden till skog och då till mestadels öppna häll-marker
och tallskog (Svensson m fl 1999). Arten är en flyttfågel (Franssonm fl 2008) och anländer
till häckningsplatsernai slutet av maj eller i början avjuni samt flyttar söderut i augusti och
september (SOF 2002). Sveriges Ornitologiska Förening förordar i sin (2009) vindkraftpolicy
en skyddszon upp till en kilometer runt artens häckningsplatser.Då häckningsplatserej har
observerats förordas här att inte bygga vindkraftverk eller anlägga vägar under perioden
nattskärranär på plats (20 maj - 15september) i området där nattskärranhar hörts. Min
bedömningär att huggs inte skogenned blir sannolikt nattskärrankvar även med några
vindkraftverkfinns i skogen men om anläggningsarbetenutförs under häckningstidenkan ~e
störas så att de inte återkommer.Man kan få olika resultat olika år men för att upprätta någon
form av skyddszonrunt denna rödlistade fågelart har här föreslagit 500 meters radie runt
kämområdet där nattskärranhörts.
J. b ,p~, s.. 13~
A E)(_~p.p~~ tGW.,-.,tbolM
beM""""
c::J~","n1d

Skyddszoner och området lämplighet för vindkraft
Att ta hänsyn till fågelförekomstervid planerna på att bygga vindparkerfinns det flera saker
att tänka på. Det enklaste sättet att minimerarisker för olyckor eller störningarär att inte
tillåta vindkraftverknära boplatsereller platser med regelbundnakoncentrationerav rovfåglar
(Drewitt & Langston2006 och Hötker 2009).Arter som är hotade, känsligaför störningar
eller annan påverkanhar försetts med skyddszonerinom vilka man försökerundvika
s~örningarfrån olika verksamheter(SOF 2009). Detta år ett bra sätt att arbetapå om man vill
försökaminimera risken för negativa effekter.Man måste dock vara medvetenom att de
avstånd som rekommenderasi sammanhanget(Bright m.fl 2006 och SOF 2009) inte på något
sätt är konkret vetenskapligtbevisade avstånd inom vilka det innanför gränsen är förenat med
stora risker (för olyckor och störningar) och utanför gränsen inte finns några risker alls.
Skyddsavståndenbyggeroftast på expertbedömningaroch utgår från försiktighetsprinciperså
att om man håller sig utanför gränsen har man minskat riskerna rejält. I realitetenär det .
givetvis så att fåglar är individeroch att det som gäller för en individ inte är generellt för alla
individer.Det avstånd som en viss individ störs på är inte detsamma som en annan individ av
samma art nödvändigtvisblir störd på (Whitfieldm.fI2008). Efter 20Il års studie har
genomförtshar behovetav skyddszonerbedömts gälla de lokalerdär nattskärrahörts. För två
vindkraftverkvid exempellayouterbör inte arbeten under anläggningsskedetske mellan 20
maj och 15september.Runt den identifieradetjäderspelplatsendär tre tuppar spelat föreslås
en skyddszonom 250 meter för att säkerställaatt tjäderspelplatseninte påverkas.Min
bedömningär att i stort är detta område lämpligtatt byggavindkraftverk i som det är planerat
idagatt bygga uppe i barrskogsdomineradeområde och inte alldeles vid sjöarna
Tider utanför häckningen
Min bedömningefter intervjuermed ornitologer i området(Naturcentrum2010) är att att
områdetkring och Fröskogsannolikt inte är ett fågelrikt område, varken under vår- eller
höstflyttningen.Fågelskådarekänner inte direkt till området,och vore det känt som en
fågelrik lokal skulle fågelskådarehaft mer kännedom om området och varit där oftare och i
större omfattningän vad som nu är fallet.
Referenser
Bright, J.A., Langston, RH. W., Bullman, R., Evans, RJ., Gardner, S., Paarce-Higgins,
J. & Wilson, E. 2006. Bird sensivitymap to provide locational guidancefor onshore wind
farms in Scotland.- RSPB Reseach ReportNo. 20.
Drewitt, A. & Langston, RH.W. 2006. Assessingthe impacts of wind farmson birds. In-
Wind, Fire and Water; RenewableEnergy and Birds. Ibis 148(supp!.l): 29-42. .
8

Fransson, T., Österblom, H. & Hall-Karlsson, S. 2008. Svensk ringmärkningsatIas.Vol 2.
Stockholm.
Hötker, H. 2009. Birds of Prey and Wind Farms: Analysis of Problems and Possible
Solutions- A brief introductionto the project and the workshop. Pp 7-11 in Hötker, H. (red).
Birds ofPrey and Wind Farms: Analysis of Problemsand Possible Solutions. Documentation
of an internationalworkshop in Berlin 21-22 oct 2008. NABU.
Naturcentrum 2010. Kunskapssammanställningoch inventeringav fågellivet Fröskog.
Underlagfor vindkraftetableringoch MKB. På uppdrag av SSE Renewables SverigeAB.
NaturcentrumAB 2010-09-17.
SOF. 2002. Sverigesfåglar, 3:e uppL Stockholm.
SOF 2009. Sveriges OrnitologiskaFörening- Policy om vindkraft. 19oktober 2009.
Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. 1999. Svensk fågelatIas.Vår Fågelvärld,
supplement31, Stockholm.
Whitfield, D.P., Ruddock, M. And BuHman, R. 2008. Expert opinion as a fool for quantifying
bird tolerance to human disturbance. Biological conservation 141(2008) 2708-2717.
Fårjestaden 2011-06-22
JP Fågelvind/JanPettersson
Kåtorp 203, 386 92 Färjestaden
Tel: 0485 - 348 76
9