Fågelfaunan vid en planerad vindkraftspark på ... - Söderköping Vind
Fågelfaunan vid en planerad vindkraftspark på ... - Söderköping Vind
Fågelfaunan vid en planerad vindkraftspark på ... - Söderköping Vind
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Fågelfaunan</strong> <strong>vid</strong> <strong>en</strong> <strong>planerad</strong><br />
<strong>vindkraftspark</strong> <strong>på</strong> gräns<strong>en</strong> mellan<br />
Valdemarsviks och <strong>Söderköping</strong>s<br />
kommuner 2012<br />
Ett underlag till <strong>Söderköping</strong> <strong>Vind</strong> AB<br />
Konsultrapport, 16:e januari 2013<br />
Författare: Jan H<strong>en</strong>riksson<br />
Amalina Natur & Miljökonsult<br />
Åldersbäck Tallebo • 593 93 Västervik<br />
www.amalina.se • info@amalina.se • 070 - 660 32 43
© Amalina Natur och Miljökonsult & <strong>Söderköping</strong> <strong>Vind</strong> AB, december 2012<br />
Amalina Natur och Miljökonsult<br />
Tallebo gård, Åldersbäck<br />
593 93 Västervik<br />
070 – 660 32 43<br />
www.amalina.se<br />
info@amalina.se<br />
På uppdrag av<br />
<strong>Söderköping</strong> <strong>Vind</strong> AB<br />
Trollsjöväg<strong>en</strong> 167<br />
237 33 Bjärred<br />
Omslagsfoto: Äldre tallskogar är vanliga inom utredningsområdet,<br />
© Jan H<strong>en</strong>riksson, Amalina Natur och Miljökonsult<br />
Projektorganisation<br />
Jan H<strong>en</strong>riksson: Projektledning, rapportsammanställning, fältinv<strong>en</strong>tering (rovfåglar,<br />
skogshöns, ugglor, linjetaxering och nattskärra) m.m.<br />
Mikael Hagström: Fältinv<strong>en</strong>tering (rovfåglar, skogshöns och linjetaxering)<br />
Anna Pettersson: Fältinv<strong>en</strong>tering (ugglor och nattskärra), korrekturläsning<br />
2
Innehållsförteckning<br />
Sammanfattning 4<br />
1 Inledning 5<br />
2 Metodik 6<br />
3 Områdets fågelfauna 8<br />
3.1 Rapporter till Artportal<strong>en</strong>, kunskap hos ornitologer… 8<br />
3.2 Resultat från fältinv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> 9<br />
3.3 Analys över ev<strong>en</strong>tuella övriga arter 10<br />
4 Sammanfattande slutsats 10<br />
5 Refer<strong>en</strong>ser 11<br />
Karta med de 24 vindkraftverk<strong>en</strong> numrerade Bilaga 1<br />
Karta över inv<strong>en</strong>teringslinjer och inv<strong>en</strong>terings-<br />
punkter kring vindkraftverk<strong>en</strong> Bilaga 2.1-2.6<br />
Komm<strong>en</strong>terad artlista över observerade fåglar Bilaga 3<br />
Observerade rovfåglar – rovfågelpunkter Bilaga 4<br />
Observerade fåglar – linjetaxering Bilaga 5.1-5.7<br />
Inkomna remissvar Bilaga 6<br />
3
Sammanfattning<br />
<strong>Söderköping</strong> <strong>Vind</strong> AB har för avsikt att bygga <strong>en</strong> <strong>vindkraftspark</strong> i ett område öster om E22:an<br />
inom <strong>Söderköping</strong>s och Valdemarsviks kommuner. Sammanlagt planeras 24 vindkraftverk i<br />
park<strong>en</strong>. Innan projektet kan bli verklighet krävs olika typer av underlag där d<strong>en</strong>na rapport är<br />
ett exempel. Syftet med d<strong>en</strong> aktuella inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> och rapport<strong>en</strong> är att beskriva områdets<br />
fågelfauna. Kravet <strong>på</strong> d<strong>en</strong> aktuella studi<strong>en</strong> kommer från Länsstyrels<strong>en</strong> i Östergötlands län<br />
som kräver <strong>en</strong> inv<strong>en</strong>tering mot rovfåglar, skogshöns, nattskärra och ugglor samt att övriga<br />
häckfåglar studeras g<strong>en</strong>om linjetaxering.<br />
Inledningsvis kontaktades projekt havsörn och projekt berguv samt några ornitologer för att få<br />
tillgång till deras kunskap om områdets fågelfauna. Vidare studerades rapporter till<br />
www.artportal<strong>en</strong>.se/birds. Därefter <strong>vid</strong>jtog <strong>en</strong> omfattande fältinv<strong>en</strong>tering som inleddes med<br />
rovfågelstudier d<strong>en</strong> 12/2. Rovfåglar eftersöktes från ett antal punkter från vilka<br />
omgivningarna studerades i tre till fyra timmar per inv<strong>en</strong>teringstillfälle. Rovfågelspaningar<br />
g<strong>en</strong>omfördes <strong>vid</strong> fyra tillfäll<strong>en</strong> per delområde mellan mitt<strong>en</strong> av februari till slutet av maj.<br />
Studier efter ugglor gjordes dels efter rutter som vandrades i skymning<strong>en</strong> och dels från<br />
strategiska punkter. Vid punktinv<strong>en</strong>teringarna nyttjades inspelningar som hjälp. Under tidiga<br />
morgnar under mars och april eftersöktes skogshöns och deras spelplatser. För både ugglor<br />
och skogshöns g<strong>en</strong>omfördes två besök per delområde. I maj g<strong>en</strong>omfördes linjetaxeringar efter<br />
samtliga fågelarter i anslutning till samtliga vindkraftverk. Varje linje inv<strong>en</strong>terades två<br />
gånger. Fältinv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> avslutades med inv<strong>en</strong>tering efter nattskärror i juni.<br />
Studi<strong>en</strong> visar att kunskap<strong>en</strong> bland ornitologer om områdets fågelfauna är begränsad. Det finns<br />
<strong>vid</strong>are få rapporter till artportal<strong>en</strong> och vark<strong>en</strong> projekt havsörn eller berguv hade någon<br />
specifik kunskap om området. Fältinv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> visar att området har <strong>en</strong> ganska typisk<br />
fågelfauna för östra Götaland. Det är tämlig<strong>en</strong> ont om skogshöns m<strong>en</strong> några spelplatser med<br />
<strong>en</strong>staka spelande tjädrar och orrar sågs. Bland rovfåglarna noterades flera arter m<strong>en</strong> ing<strong>en</strong><br />
häckning av mer känsliga arterna som havsörn och kungsörn. Att det häckar flera par<br />
havsörnar i närområdet är dock troligt. Bland ugglorna märks bl a ett perman<strong>en</strong>t revir med<br />
pärluggla och <strong>en</strong> sparvuggla. Det visade sig <strong>vid</strong>are att det förekommer nattskärra spritt i<br />
området. Om man studerar vad Naturvårdsverket skriver angå<strong>en</strong>de konflikter mellan fåglar<br />
och vindkraft bedöms de i detta projekt som tämlig<strong>en</strong> små. De flesta buffertzoner som<br />
rekomm<strong>en</strong>deras bedöms inte beröra projektet. <strong>Fågelfaunan</strong> i området bedöms därför inte vara<br />
ett g<strong>en</strong>erellt hinder för att bygga <strong>en</strong> <strong>vindkraftspark</strong>. Då konflikter mellan örnar och vindkraft<br />
uppmärksammas speciellt kan det vara önskvärt att göra <strong>en</strong> fördjupad inv<strong>en</strong>tering av<br />
havsörn<strong>en</strong>s status i området och om möjligt id<strong>en</strong>tifiera boplatser.<br />
4
1 Inledning<br />
<strong>Söderköping</strong> <strong>Vind</strong> AB har för avsikt att bygga <strong>en</strong> <strong>vindkraftspark</strong> i ett område öster om E22:an<br />
inom <strong>Söderköping</strong>s och Valdemarsviks kommuner, se karta 1 nedan. Sammanlagt planeras 24<br />
vindkraftverk, se karta i bilaga 1. I kartan framgår d<strong>en</strong> numrering som de olika<br />
vindkraftverk<strong>en</strong> har i projektet och därmed också i rapport<strong>en</strong>.<br />
Karta 1. Läget för d<strong>en</strong> <strong>planerad</strong>e <strong>vindkraftspark</strong><strong>en</strong>.<br />
Innan projektet kan bli verklighet krävs olika typer av underlag där d<strong>en</strong>na rapport är ett<br />
exempel. Syftet med d<strong>en</strong> aktuella inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> och rapport<strong>en</strong> är att beskriva områdets<br />
fågelfauna. Kravet <strong>på</strong> d<strong>en</strong> aktuella studi<strong>en</strong> kommer från Länsstyrels<strong>en</strong> i Östergötlands län. I<br />
det samrådsdokum<strong>en</strong>t, daterat 2011-08-15, som Länsstyrels<strong>en</strong> författat framkommer de<br />
önskemål/krav som Länsstyrels<strong>en</strong> bl a ställer <strong>på</strong> <strong>en</strong> fågelinv<strong>en</strong>tering. Där står:<br />
”A. Det är angeläget att linjetaxering av fåglar g<strong>en</strong>omförs. 2 besök (scanna av<br />
området)<br />
B. Inv<strong>en</strong>tering av rovfåglar, ugglor, nattskärra och skogshöns bör g<strong>en</strong>omföras.<br />
Det är viktigt att det sker under optimala förhålland<strong>en</strong> (vilket bör styras <strong>vid</strong><br />
kontraktering)<br />
Ba) Rovfåglar. Räkning från höjdpunkter tidigt under häckningstid<strong>en</strong>. 4 besök<br />
g<strong>en</strong>omförs tid<strong>en</strong> februari-15 juni.<br />
Bb) Ugglor. 2 besök g<strong>en</strong>omförs från slutet av mars - 15 april<br />
Bc) Nattskärra. 1 besök g<strong>en</strong>omförs ca 1 - 20 juni<br />
Bd) Spelplatser för skogshöns. 2 besök g<strong>en</strong>omförs under period<strong>en</strong> april-maj<br />
Obs. Det är viktigt att inhämta kunskap från projekt Havsörn (Björn Hellander),<br />
kunskap om uvhäckningar (Lars Hed<strong>en</strong>ström, <strong>Söderköping</strong>) och andra ornitologer.”<br />
5
2 Metodik<br />
Målsättning<strong>en</strong> med metodik<strong>en</strong> (utförande av studi<strong>en</strong>) är att d<strong>en</strong> skall uppfylla de krav som<br />
Länsstyrels<strong>en</strong>s ställer i samrådsdokum<strong>en</strong>tet, se ovan.<br />
Inledningsvis togs kontakter med Björn Helander (2012), Projekt Havsörn, Lars Hed<strong>en</strong>ström<br />
(2012) angå<strong>en</strong>de berguv och några lokala/regionala ornitologer och naturvårdare (Hagström<br />
2012, Hjulström 2012, Hulterström 2012). Detta för att få fram så mycket bakgrundsdata om<br />
områdets fågelfauna som möjligt. Synpunkter från dem nyttjades äv<strong>en</strong> för att lägga upp<br />
fältinv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>.<br />
Information om områdets fågelfauna finns äv<strong>en</strong> i andra källor. Specifika fågelobservationer<br />
kan t ex vara rapporterade till Svalan, <strong>en</strong> observationsdatabas <strong>på</strong> Internet,<br />
www.artportal<strong>en</strong>.se/birds. En sökning av rapporter av observationer de s<strong>en</strong>aste 10 år<strong>en</strong> har<br />
utförts. Publicerat material om fågelfaunan i Östergötland har också gåtts ig<strong>en</strong>om (t ex<br />
uppskattade populationsdata i Ottosson et al 2012).<br />
Därefter <strong>vid</strong>tog <strong>en</strong> tämlig<strong>en</strong> omfattande fältinv<strong>en</strong>tering i flera separata delar. Det första<br />
inv<strong>en</strong>teringstillfället g<strong>en</strong>omfördes d<strong>en</strong> 12/2 och det sista g<strong>en</strong>omfördes natt<strong>en</strong> mellan d<strong>en</strong> 23<br />
och 24 juni. För att inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> skulle ge ett så rättvisande resultat som möjligt togs stor<br />
hänsyn till lokala väderleksförhålland<strong>en</strong>. Väderleksprognoser <strong>på</strong> både TV och Internet (svt.se<br />
& yr.no) studerades kontinuerligt för att se till att ing<strong>en</strong> inv<strong>en</strong>teringsdag <strong>planerad</strong>es <strong>vid</strong> dåligt<br />
väder (stark vind, nederbörd etc). Vädret vår<strong>en</strong> 2012 var tämlig<strong>en</strong> stabilt i region<strong>en</strong>. Detta har<br />
inneburit att vädret <strong>vid</strong> de flesta inv<strong>en</strong>teringstillfäll<strong>en</strong> varit bra för fågelstudier. Huvuddel<strong>en</strong><br />
av fältarbetet har utförts av Jan H<strong>en</strong>riksson medan Mikael Hagström och Anna Pettersson har<br />
bistått <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Mikael har utfört delar av inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> av rovfåglar, skogshöns och<br />
linjetaxering och Anna har utfört delar av inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> efter ugglor och nattskärra.<br />
Rovfåglar<br />
Rovfåglar har studerats och räknats från sammanlagt tolv olika punkter (R1 till R 12), så<br />
kallade rovfågelpunkter, huvudsaklig<strong>en</strong> höjdpunkter. Observationspunkternas läg<strong>en</strong> framgår i<br />
bilaga 2.1-2.6. Rovfågelpunkterna valdes ut så att man från dem skulle ha så god uppsikt över<br />
de områd<strong>en</strong> där vindkraftsverk planeras att uppföras som möjligt. Från respektive<br />
rovfågelpunkt studerades omgivningarna i mellan 3 och 4 timmar per gång under rovfåglarnas<br />
mest aktiva flygperiod, dvs mellan klockan 09:30 och 16:00. Fyra inv<strong>en</strong>teringstillfäll<strong>en</strong> per<br />
punkt under period<strong>en</strong> februari till juni har g<strong>en</strong>omförts, se tabell 1 nedan. Som framgår av<br />
tabell<strong>en</strong> har några rovfågelpunkter bytts under inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>s gång. Detta gjordes när <strong>en</strong><br />
bättre inv<strong>en</strong>teringspunkt id<strong>en</strong>tifierades. Februaribesöket är primärt för att ha möjlighet att<br />
id<strong>en</strong>tifiera spelflygande örnar, speciellt havsörn medan det fjärde inv<strong>en</strong>teringstillfället primärt<br />
är för att id<strong>en</strong>tifiera spelflygande bivråkar. Handkikare (med 10 gångers förstoring) och<br />
tubkikare (med 32 gångers förstoring) användes som hjälpmedel. Vidare togs <strong>en</strong> kontakt med<br />
Länsstyrels<strong>en</strong> i Östergötland (Larsson 2012) för att få tillgång till deras ev<strong>en</strong>tuella kunskap<br />
om rovfåglar i området.<br />
6
Tabell 1. Sammanställning över när inv<strong>en</strong>teringarna efter rovfåglar gjordes från respektive<br />
rovfågelpunkt.<br />
Rovfågelpunkt R1 R2 R3 R4 R5 R6 R7 R8 R9 R10 R11 R12<br />
Inv. tillfälle 1 12/2 - 16/2 - 17/2 - 18/2 - - 24/2 21/2 -<br />
Inv. tillfälle 2 - 14/4 - 8/4 - 10/3 - 11/4 3/4 - - 1/4<br />
Inv. tillfälle 3 - 7/5 - 3/5 - 17/4 - 1/5 - 3/5 - 10/5<br />
Inv. tillfälle 4 - 22/5 - 21/5 - 14/5 - 23/5 - 24/5 - 24/5<br />
Ugglor<br />
Inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> efter ugglor utfördes <strong>vid</strong> två olika tillfäll<strong>en</strong> för respektive del. Lars Hed<strong>en</strong>ström<br />
(2012) m<strong>en</strong>ade att man <strong>en</strong>klast inv<strong>en</strong>terar berguvar tidigt under häckningssäsong<strong>en</strong>, dvs i d<strong>en</strong><br />
första halvan av mars. Detta togs i beaktande och de datum som står i Länsstyrels<strong>en</strong>s<br />
samrådsdokum<strong>en</strong>t (slutet av mars till 15 april) re<strong>vid</strong>erades. Hed<strong>en</strong>ström rekomm<strong>en</strong>derade<br />
<strong>vid</strong>are att inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> efter berguv skall ske i anslutning till skymning<strong>en</strong>. Av d<strong>en</strong>na<br />
anledning förlades det första inv<strong>en</strong>teringstillfället (per delområde) till cirka 1 timme före till<br />
cirka 2 timmar efter sol<strong>en</strong>s nedgång. Inom flera av delområd<strong>en</strong>a vandrades <strong>en</strong> sträcka, se<br />
bilaga 2.1-2.3 och bilaga 2.5, från vilk<strong>en</strong> inv<strong>en</strong>terar<strong>en</strong> lyssnade efter spelande ugglor. Kortare<br />
stopp gjordes utmed rutt<strong>en</strong>. Inom ett par delområd<strong>en</strong> inv<strong>en</strong>terades ugglor från <strong>en</strong> punkt (U6<br />
och U14), se bilaga 2.4 & bilaga 2.6, från vilk<strong>en</strong> inv<strong>en</strong>terar<strong>en</strong> lyssnade efter spelande ugglor i<br />
ett par timmar. Datum<strong>en</strong> för aktuella inv<strong>en</strong>teringstillfäll<strong>en</strong> framgår av tabell 2 nedan. Vid det<br />
andra inv<strong>en</strong>teringstillfället spelades ljudupptagningar med ugglor upp (separata uppspelningar<br />
för sparvuggla, pärluggla, kattuggla, hornuggla, slaguggla och berguv) från 14 olika punkter<br />
(U1 till U14), se bilaga 2.1-2.6. Punkterna valdes så att de tillsammans skulle täcka områd<strong>en</strong>a<br />
kring de <strong>planerad</strong>e vindkraftverk<strong>en</strong>. Om det förekommer någon uggla i närhet<strong>en</strong> förväntas<br />
ugglan svara <strong>på</strong> ljudet, g<strong>en</strong>om att börja spela och/eller komma mot uppspelningsplats<strong>en</strong>. Äv<strong>en</strong><br />
<strong>vid</strong> detta inv<strong>en</strong>teringstillfälle g<strong>en</strong>omfördes inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> i skymning<strong>en</strong>. Datum för när det<br />
andra inv<strong>en</strong>teringstillfället g<strong>en</strong>omfördes framgår av tabell 3 nedan.<br />
Tabell 2. Förteckning över när det första inv<strong>en</strong>teringstillfället (inriktning berguv)<br />
g<strong>en</strong>omfördes för respektive ugglerutt eller ugglepunkt.<br />
Ugglerutt/Ugglepunkt Ur1 Ur2 Ur3 Ur4 Ur5 Ur6 U6 U14<br />
Datum 12/3 12/3 15/3 10/3 11/3 11/3 13/3 13/3<br />
Tabell 3. Förteckning över när det andra inv<strong>en</strong>teringstillfället för ugglor g<strong>en</strong>omfördes för<br />
respektive ugglepunkt.<br />
Punkt U1 U2 U3 U4 U5 U6 U7 U8 U9 U10 U11 U12 U13 U14<br />
Datum 8/4 8/4 8/4 8/4 29/3 29/3 7/4 7/4 7/4 7/4 12/4 12/4 12/4 29/3<br />
Skogshöns<br />
Två fältbesök i området kring respektive vindkraftverk g<strong>en</strong>omfördes under tidiga morgnar<br />
mellan d<strong>en</strong> 31/3 och 17/4 för att om möjligt lokalisera skogshönsförekomster. Inför<br />
fältbesök<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omfördes <strong>en</strong> tolkning av flygbilder och kartstudier. Tillsammans med<br />
erfar<strong>en</strong>heter från fältbesök i området gjordes <strong>en</strong> plan över vilka delar som verkade mest<br />
intressanta att besöka med tanke <strong>på</strong> tjäderlekplatser. Vid fältbesök<strong>en</strong> fokuserades dels <strong>på</strong> att<br />
id<strong>en</strong>tifiera aktiva spelplatser och dels <strong>på</strong> att hitta s<strong>på</strong>r efter fåglar i form av betade tallar, släp-<br />
och fots<strong>på</strong>r i ev<strong>en</strong>tuell snö liksom spillning.<br />
7
Nattskärra<br />
Nätterna mellan d<strong>en</strong> 22 och 23 respektive 23 och 24 juni g<strong>en</strong>omfördes inv<strong>en</strong>tering efter<br />
spelande nattskärror. Ett system med 17 nattskärreobservationspunkter lades ut (N1-N17), se<br />
bilaga 2.1-2.6. Punkterna valdes så att de tillsammans skulle täcka områd<strong>en</strong>a kring de<br />
<strong>planerad</strong>e vindkraftverk<strong>en</strong> och är ofta id<strong>en</strong>tiska med ugglepunkterna ovan. Respektive punkt<br />
besöktes <strong>en</strong> gång var.<br />
Linjetaxering<br />
För att få <strong>en</strong> god bild av områdets häckande fågelarter g<strong>en</strong>omfördes linjetaxeringar. Ett<br />
system av linjer lades ut i anslutning till vindkraftverk<strong>en</strong>, se bilaga 2.1-2.6. Förutom att<br />
linjerna skall ligga i anslutning till de olika vindkraftverk<strong>en</strong> tillsågs att de skulle passera<br />
ig<strong>en</strong>om eller i närhet<strong>en</strong> av ingå<strong>en</strong>de biotoptyper. Respektive linje inv<strong>en</strong>terades två gånger<br />
under tidiga morgnar under maj månad. Linjerna gicks i lugn prom<strong>en</strong>adtakt och samtliga<br />
hörda och sedda fåglar noterades. I anslutning till vindkraftverk 7 re<strong>vid</strong>erades linjerna efter<br />
första inv<strong>en</strong>teringstillfället. Detta gör att linjerna 11, 12, 13, 14 och 15 inv<strong>en</strong>terades d<strong>en</strong> 10<br />
maj medan linjerna 16, 17 och 18 inv<strong>en</strong>terades d<strong>en</strong> 24 maj.<br />
Ytterligare arter<br />
Utifrån ekologisk kunskap om de fågelarter som förekommer i Östergötland gjordes <strong>en</strong> analys<br />
över vilka ytterligare arter som kan förekomma i området.<br />
Remiss till organisationer<br />
En remissversion av rapport<strong>en</strong> har skickats till Naturskyddsför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s kretsar i<br />
Valdemarsvik och <strong>Söderköping</strong> samt till Östergötlands Ornitologiska Föreing (ÖgOF). I<br />
följebrevet till remiss<strong>en</strong> beskrivs bl a ett önskemål att för<strong>en</strong>ingarna kan komma med<br />
synpunkter <strong>på</strong> innehållet och om möjligt komplettera med uppgifter om områdets fågelfauna.<br />
De synpunkter som inkommit framgår i bilaga 6.<br />
3 Områdets fågelfauna<br />
3.1 Rapporter till Artportal<strong>en</strong>, kunskap hos ornitologer mm<br />
Endast ett fåtal rapporter finns från det aktuella området till www.artportal<strong>en</strong>.se/birds. Här<br />
nedan följer de observationer som kompletterar fältinv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>, se kapitel 3.2 nedan, bäst.<br />
En pärluggla med locklät<strong>en</strong> är rapporterad av Vesa Jussila från ett område strax söder om<br />
vindkraftverk 21 i månadsskiftet april/maj 2009. Författar<strong>en</strong> till d<strong>en</strong>na rapport har bl a<br />
rapporterat ett par trana och <strong>en</strong> spillkråka från samma område d<strong>en</strong> 13/4 2007. Författar<strong>en</strong> har<br />
från samma datum äv<strong>en</strong> rapporterat observationer från Liselgöl och Långmossegöl, dvs i<br />
närhet<strong>en</strong> av vindkraftverk 14, 17 och 20. Tre gräsänder, två par knipor och krickor, ett par<br />
sångsvan och trana är de mest intressanta arterna. Från ett område ca 1,5 km sydost om<br />
vindkraftverk nummer 7 har Kurt Agerskov rapporterat om ett par törnskata och <strong>en</strong> stationär<br />
5K kungsörn d<strong>en</strong> 5/8 2009. Agerskov har äv<strong>en</strong> rapporterat om <strong>en</strong> spelande pärluggla i<br />
området mellan vindkraftverk nummer 25 och 20 (<strong>en</strong> dryg kilometer nordnordost om verk<br />
nummer 25) från mars 2011. Sammantaget kan man konstatera att ing<strong>en</strong> art tillkommer till de<br />
arter som <strong>på</strong>träffats i d<strong>en</strong>na studie.<br />
De ornitologer och naturintresserade personer som kontaktades hade ing<strong>en</strong> mer detaljerad<br />
kunskap om områdets fågelfauna att delge (Hagström 2012, Hulterström 2012 och Hjulström<br />
2012). Projekt havsörn har fokuserat sina inv<strong>en</strong>teringsinsatser <strong>på</strong> Östgötaskärgård<strong>en</strong> vilket<br />
8
innebär att de saknar kunskap om utredningsområdets ev<strong>en</strong>tuella havsörnar (Helander 2012).<br />
Det projekt om berguv i Östergötland som drivs av Lars Hed<strong>en</strong>ström (2012) i <strong>Söderköping</strong><br />
hade inga kunskaper om ev<strong>en</strong>tuella berguvar i området. Ing<strong>en</strong> ytterligare information om<br />
områdets fågelfauna erhölls i de remissvar som inkom från Östergötlands Ornitologiska<br />
För<strong>en</strong>ing (Carlsson 2012) eller Naturskyddsför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> i <strong>Söderköping</strong> (Hed<strong>en</strong>ström 2012b).<br />
Länsstyrels<strong>en</strong> hade ing<strong>en</strong> ytterligare kunskap om ev<strong>en</strong>tuella kungsörnar etc i området<br />
(Larsson 2012).<br />
3.2 Resultat från fältinv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong><br />
I bilaga 3 finns <strong>en</strong> komm<strong>en</strong>terad artlista över samtliga observerade fåglar <strong>vid</strong> de olika<br />
fältinv<strong>en</strong>teringsdelarna. Listan upptar 109 fågelarter. Bland de arter som är upptagna <strong>på</strong> d<strong>en</strong><br />
s<strong>en</strong>aste sv<strong>en</strong>ska rödlistan märks t ex arter som bivråk, havsörn, nattskärra, tornseglare,<br />
göktyta, mindre hackspett och sånglärka.<br />
Rovfåglar<br />
En sammanställning av resultat<strong>en</strong> från inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> från de olika rovfågelpunkterna finns i<br />
bilaga 4. Två rovfågelarter dominerar bland de observationer som gjorts <strong>vid</strong><br />
rovfågelpunkterna och <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> i övrigt, ormvråk och havsörn. Ormvråk<strong>en</strong> bedöms<br />
häcka spritt i området medan havsörn<strong>en</strong>s status är mer oklar. Då inga spelflygande fåglar,<br />
fåglar med byt<strong>en</strong> eller fåglar med bomaterial noterats finns inga starkare indikationer <strong>på</strong><br />
häckningar i anslutning till något vindkraftverk. Att samtliga <strong>planerad</strong>e vindkraftverk ingår i<br />
havsörnsrevir är dock sannolikt. Observationerna av havsörn är av både subadulta fåglar och<br />
fullt utfärgade indi<strong>vid</strong>er. En observation är speciellt värd att nämna och gjordes i anslutning<br />
till vindkraftverk 21. D<strong>en</strong> 1/5 sågs samtidigt 18 havsörnar mer eller mindre flyga tillsammans<br />
i <strong>en</strong> rovfågelskruv. Av dessa 18 fåglar var inte mindre än 5 styck<strong>en</strong> adulta.<br />
Bland övriga observerade rovfåglar märks brun kärrhök, bivråk, sparvhök, duvhök, kungsörn<br />
och fjällvråk. Observationerna av kungsörn och fjällvråk bedöms vara av fåglar som häckar<br />
längre norrut. Brun kärrhök bedöms inte häcka inom utredningsområdet, m<strong>en</strong> kan mycket väl<br />
häcka i angränsande trakter. Duvhök och sparvhök bedöms höra till områdets häckande arter<br />
medan status<strong>en</strong> för bivråk är mer osäker. Att art<strong>en</strong> åtminstone häckar någonstans i<br />
omgivningarna bedöms som ett rimligt antagande.<br />
Ugglor<br />
Samtliga observationer av ugglor pres<strong>en</strong>teras under respektive uggla i bilaga 3, d<strong>en</strong><br />
komm<strong>en</strong>terade artlistan över samtliga observerade fåglar. Tre ugglearter bedöms utifrån<br />
inv<strong>en</strong>teringsresultatet häcka inom utredningsområdet: kattuggla, pärluggla och sparvuggla.<br />
Det var också dessa tre arter som observerades under fältinv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>.<br />
Skogshöns<br />
Av de tre skogshöns<strong>en</strong> järpe, orre och tjäder visar inv<strong>en</strong>teringsresultatet att det är järpe som är<br />
ovanligast. Art<strong>en</strong> är dock svårinv<strong>en</strong>terad så helt säkert kan man inte vara <strong>på</strong> detta.<br />
Mest spridd verkar tjäder vara. Spillning och tallar med s<strong>på</strong>r efter födosökande tjädrar observerades<br />
<strong>på</strong> ett flertal platser i äldre tallskogsbestånd över stora delar av utredningsområdet. Dessutom<br />
noterades två smärre spelplatser liksom ett bo med ägg där <strong>en</strong> ruvande hona sågs. Släps<strong>på</strong>r i snön<br />
efter spel noterades drygt 100 meter sydväst om vindkraftverk nummer 2 och <strong>en</strong> spelplats med två<br />
tuppar noterades <strong>vid</strong> Fallsdalsmoss<strong>en</strong> några hundra meter väster om vindkraftverk nummer 25. Att<br />
det häckar tjädrar i omgivningarna (radie om cirka 700 meter) till många av vindkraftverk<strong>en</strong> bedöms<br />
9
som sannolikt. Att det därför finns flera oupptäckta spelplatser är troligt. Spelplatserna torde i så fall<br />
vara tämlig<strong>en</strong> små och bestå av några <strong>en</strong>staka spelande tuppar. Att det skulle finnas någon större<br />
spelplats i direkt anslutning till någon verksplacering bedöms som osannolikt. Hade spelplatserna<br />
varit stora borde de upptäckts <strong>vid</strong> fältinv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. En av dessa smärre spelplatser bedöms finnas<br />
någonstans i närhet<strong>en</strong> av åtminstone ett av vindkraftverk<strong>en</strong> 15, 16 och 18. Det finns <strong>vid</strong>are ett<br />
relativt stort naturvärdesobjekt öster om vindkraftverk nummer 2. Vid ett fältbesök i området<br />
träffade författar<strong>en</strong>/inv<strong>en</strong>terar<strong>en</strong> <strong>en</strong> lokal jägare. Han <strong>på</strong>stod att det skall finnas <strong>en</strong> tjäderspelplats<br />
där, vilket också bedöms som rimligt. Med tanke <strong>på</strong> att <strong>en</strong> ruvande hona noterades söder om<br />
vindkraftverk nummer 7 bör det äv<strong>en</strong> finnas <strong>en</strong> spelplats någonstans <strong>på</strong> Häljelötsberget.<br />
Som framgår av bilaga 3 noterades flera spelande orrar <strong>vid</strong> fältbesök<strong>en</strong> i april, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> <strong>vid</strong><br />
linjetaxeringarna i maj. Flest indi<strong>vid</strong>er noterades <strong>på</strong> hällmark<strong>en</strong> norr om Långmossegöl i<br />
omgivningarna av vindkraftverk nummer 12. Observationer av <strong>en</strong>staka spelande orrar gjordes äv<strong>en</strong><br />
<strong>vid</strong> vindkraftverk nummer 14, <strong>vid</strong> Ramshult dvs öster om vindkraftverk nummer 2 och 3, <strong>på</strong><br />
jordbruksmark sydväst om vindkraftverk nummer 23 och <strong>en</strong> bit ifrån vindkraftverk nummer 25.<br />
Äv<strong>en</strong> orrspillning noterades <strong>på</strong> flera platser, liksom <strong>en</strong>staka honor. Att orre hör till områdets<br />
häckfåglar bedöms som fastställt. Hur många par det rör sig om är oklart m<strong>en</strong> det bör röra sig om<br />
åtminstone minst 10.<br />
Nattskärra<br />
Samtliga observationer av nattskärror pres<strong>en</strong>teras under art<strong>en</strong>s pres<strong>en</strong>tation i bilaga 3, d<strong>en</strong><br />
komm<strong>en</strong>terade artlistan över samtliga observerade fåglar. Sammanlagt gjordes observationer<br />
<strong>på</strong> nio olika platser. På åtta av dem noterades spelande nattskärror. Biotopförutsättningarna<br />
bedöms som mycket goda för art<strong>en</strong> inom huvudpart<strong>en</strong> av området. Detta gör att bedömning<strong>en</strong><br />
att art<strong>en</strong> häckar med ett flertal par inom utredningsområdet är ställt utom rimligt tvivel. Det<br />
bedöms inte som orimligt att antalet häckande par kan överstiga 10.<br />
Linjetaxeringarna<br />
Resultatet från linjetaxeringarna redovisas i bilaga 5.1-5.7. Utifrån dessa data kan man<br />
konstatera att området har <strong>en</strong> ganska typisk fågelfauna för ett tallskogsdominerat område i<br />
östra Götaland. De linjer som ligger i anslutning till mer heterog<strong>en</strong> natur har vanligtvis <strong>en</strong> mer<br />
artrik fågelfauna än de linjer som går ig<strong>en</strong>om mer homog<strong>en</strong> skogsmark.<br />
3.3 Analys över ev<strong>en</strong>tuella övriga arter<br />
D<strong>en</strong> analys av ekologin (t ex Wahlberg 1993, Ros<strong>en</strong>ius 1926-1949) hos ej observerade<br />
sv<strong>en</strong>ska fågelarter som gjorts visar att det finns arter som sannolikt missats <strong>vid</strong><br />
fältinv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Inte minst saknas observationer av ett relativt stort antal förbiflyttande<br />
arter, t ex olika vadare, änder och vissa tättingar. Bland häckande arter bedöms de flesta ha<br />
<strong>på</strong>träffats m<strong>en</strong> att åtminstone någon av följande arter också häckar är sannolikt: hornuggla,<br />
mindre flugsnappare, hämpling, gråsiska, steglits och st<strong>en</strong>knäck. Det görs äv<strong>en</strong> mängder av<br />
fågelobservationer runt om i Sverige av arter som inte i eg<strong>en</strong>tlig m<strong>en</strong>ing hör till områdets<br />
fauna. Om man ser till detta kan de flesta av samtliga arter som noterats i Sverige dyka upp<br />
inom utredningsområdet <strong>vid</strong> något tillfälle.<br />
4 Sammanfattande slutsats<br />
D<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omförda inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> torde ge <strong>en</strong> god bild av områdets fågelfauna, inte minst<br />
gällande häckfågelfaunan. Studi<strong>en</strong> visar att området har <strong>en</strong> tämlig<strong>en</strong> ordinär fågelfauna för<br />
d<strong>en</strong> aktuella del<strong>en</strong> av landet. Det är tämlig<strong>en</strong> ont om skogshöns och ugglor medan det finns <strong>en</strong><br />
hel del nattskärror. Bland rovfåglarna noterades flera arter m<strong>en</strong> ing<strong>en</strong> häckning av de mer<br />
10
känsliga arterna som havsörn och kungsörn. Att det häckar flera par havsörnar i närområdet är<br />
dock troligt. Om man studerar vad Naturvårdsverket skriver angå<strong>en</strong>de konflikter mellan fåglar<br />
och vindkraft (Rydell et al 2011) bedöms konflikterna mellan fågelfaunan g<strong>en</strong>erellt och<br />
vindkraftsprojektet som tämlig<strong>en</strong> små. De flesta buffertzoner som pres<strong>en</strong>teras av Rydell i<br />
tabell 8.1 i rapport<strong>en</strong> bedöms inte beröra detta projekt. <strong>Fågelfaunan</strong> i området bedöms därför<br />
inte vara ett g<strong>en</strong>erellt hinder för att bygga <strong>en</strong> <strong>vindkraftspark</strong>. När det gäller buffertzoner kring<br />
boplatser för örn rekomm<strong>en</strong>derar Naturvårdsverket <strong>en</strong> zon om 2-3 km. Utifrån resultatet från<br />
inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> går det inte att utesluta örnhäckningar inom d<strong>en</strong>na zon. Detta äv<strong>en</strong> om inga<br />
starkare häckningskriterier, t ex spelflygande örnar, örnar flygande med föda åt ungar eller<br />
örnar flygande med bomaterial noterats. Inte heller <strong>vid</strong> d<strong>en</strong> separata naturvärdesinv<strong>en</strong>tering<br />
som gjorts under s<strong>en</strong>sommar<strong>en</strong> gjordes några sådana observationer. Då konflikter mellan<br />
örnar och vindkraft uppmärksammats speciellt kan det vara önskvärt att göra <strong>en</strong> fördjupad<br />
inv<strong>en</strong>tering av havsörn<strong>en</strong>s status i området och om möjligt id<strong>en</strong>tifiera boplatser.<br />
5 Refer<strong>en</strong>ser<br />
Här nedan följer <strong>en</strong> sammanställning över underlag som nyttjats <strong>vid</strong> sammanställandet av<br />
rapport<strong>en</strong>. Det är <strong>en</strong> blandning av litteratur, hemsidor <strong>på</strong> internet och kontaktade personer.<br />
Anon 2009. Handbok för artskyddsförordning<strong>en</strong>. Del 1 – fridlysning och disp<strong>en</strong>ser.<br />
Handbok 2009:2, Utgåva 1. April 2009. Naturvårdsverket. Stockholm. 130 sid.<br />
Anon. 2011. Synpunkter från Länsstyrels<strong>en</strong> i Östergötland i samband med myndighetssamråd<br />
avse<strong>en</strong>de ansökan om uppförande av vindkraftverk inom <strong>Söderköping</strong>s och Valdemarsviks<br />
kommuner. Länsstyrels<strong>en</strong> i Östergötland 2011-08-15.<br />
ArtDatabank<strong>en</strong> och Sveriges Ornitologiska För<strong>en</strong>ing. 2012. Rapportsystemet för fåglar,<br />
Svalan. www.artportal<strong>en</strong>.se/birds/default.asp. (2012-08-14)<br />
Carlsson, Kjell. 2012. I e-post daterad 2012-09-14 från Ordförand<strong>en</strong> i Östergötlands<br />
Ornitologiska För<strong>en</strong>ing, kjeca@ifm.liu.se.<br />
Cederberg, B., & Löfroth, M. 2000: Sv<strong>en</strong>ska djur och växter i det Europeiska nätverket<br />
Natura 2000. ArtDatabank<strong>en</strong>, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 160 sid.<br />
Ekblom, R. 2006. Ny vår för fågelinv<strong>en</strong>teringar. En lit<strong>en</strong> översikt av de vanligaste<br />
metoderna för att inv<strong>en</strong>tera fåglar. Preliminär version. Sveriges Ornitologiska<br />
För<strong>en</strong>ing, Studiefrämjandet och Uppsala Universitet. 19 sid.<br />
Gärd<strong>en</strong>fors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 – The 2010 Redlist of Swedish<br />
Species. ArtDatabank<strong>en</strong>, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 496 sid.<br />
Hagström, Mikael. 2012. Naturvårdskonsult F<strong>en</strong>nicus Natur, Linköping. Tel. 076 – 845 82<br />
06. Intervjuad i slutet av februari 2012.<br />
Hed<strong>en</strong>ström, Lars. 2012a. Projekt Berguv, Östergötland. Tel. 0121-105 68. Intervjuad i<br />
slutet av februari 2012.<br />
Hed<strong>en</strong>ström, Lars. 2012b. I e-post daterad 2012-09-14 från Ledamot<strong>en</strong> i<br />
Naturskyddsför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> i <strong>Söderköping</strong>s styrelse, bubo_bubo@tele2.se.<br />
Helander, Björn. 2012. Projekt Havsörn, Naturhistoriska Riksmuseet. Tel. 070-887 68 93.<br />
Intervjuad d<strong>en</strong> första halvan av februari och i månadsskiftet februari/mars 2012.<br />
Hulterström, Ingemar. 2012. Ordförande i Naturskyddsför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> i Valdemarsvik. Tel.<br />
0123 – 100 69. Intervjuad i mitt<strong>en</strong> av februari 2012.<br />
Larsson, M. 2012. Naturvårdshandläggare, Länsstyrels<strong>en</strong> i Östergötlands län tel 013-19 63<br />
32, intervjuad 2012-10-04.<br />
Ottosson, Ulf et al. 2012, Fåglarna i Sverige – amtal och förekomst. Sveriges<br />
Ornitologiska För<strong>en</strong>ing. 592 sid.<br />
Ros<strong>en</strong>ius, Paul. 1926-1949. Sveriges fåglar och fågelbon. Del I-VI.<br />
11
Sv<strong>en</strong>sson, S., Sv<strong>en</strong>sson, M. & Tjernberg, M. 1999. Sv<strong>en</strong>sk fågelatlas. Vår Fågelvärld,<br />
supplem<strong>en</strong>t nr 31. Ekologiska institution<strong>en</strong> Lunds universitet, ArtDatabank<strong>en</strong> SLU &<br />
Sveriges Ornitologiska För<strong>en</strong>ing. Stockholm. 550 sid.<br />
Sveriges Ornitologiska För<strong>en</strong>ing. 2011. http://www.sofnet.org/sof/nyheter/2011/ar-detbofink<strong>en</strong>s-fel-att-manga-sv<strong>en</strong>ska-gronfinkar-dott-av-sjukdom/<br />
citerad 2012-08-12.<br />
Wahlberg, T. 1993: Kunskap<strong>en</strong> om fåglar. Alla häckande arter i Sverige. Rabén & Sjögr<strong>en</strong>.<br />
479sid.<br />
12
Karta med de 24 vindkraftverk<strong>en</strong> numrerade<br />
13<br />
Bilaga 1
Karta över inv<strong>en</strong>teringslinjer och inv<strong>en</strong>teringspunkter kring<br />
vindkraftverk 1, 2, 3 & 4<br />
14<br />
Bilaga 2.1
Karta över inv<strong>en</strong>teringslinjer och inv<strong>en</strong>teringspunkter kring<br />
vindkraftverk 5, 6, 9 & 10<br />
15<br />
Bilaga 2.2
Karta över inv<strong>en</strong>teringslinjer och inv<strong>en</strong>teringspunkter kring<br />
vindkraftverk 7<br />
16<br />
Bilaga 2.3
Karta över inv<strong>en</strong>teringslinjer och inv<strong>en</strong>teringspunkter kring<br />
vindkraftverk 21 & 23<br />
17<br />
Bilaga 2.4
Karta över inv<strong>en</strong>teringslinjer och inv<strong>en</strong>teringspunkter kring<br />
vindkraftverk 11-20, 22 & 24<br />
18<br />
Bilaga 2.5
Karta över inv<strong>en</strong>teringslinjer och inv<strong>en</strong>teringspunkter kring<br />
vindkraftverk 25<br />
19<br />
Bilaga 2.6
20<br />
Bilaga 3<br />
Komm<strong>en</strong>terad artlista över observerade fågelarter<br />
Här följer <strong>en</strong> sammanställning över de fågelarter som noterades i samband med inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>.<br />
Ordningsföljd<strong>en</strong> följer hur de är pres<strong>en</strong>terade i bok<strong>en</strong> Fåglarna i Sverige – amtal och<br />
förekomst (Ottosson et al 2012). Namngivning<strong>en</strong>, liksom populationsuppskattningarna för<br />
Östergötland är tag<strong>en</strong> från samma källa.<br />
Sångsvan Cygnus cygnus EU<br />
Sångsvan häckar i sjöar och våtmarker. Beståndet har ökat kraftigt. Östergötlands population<br />
uppskattas till mellan 70 och 100 par. Brist<strong>en</strong> <strong>på</strong> lämpliga häckmiljöer för sångsvan inom<br />
utredningsområdet gör att det sannolikt inte häckar några par här. Flera observationer av art<strong>en</strong><br />
gjordes dock, inte minst i samband med rovfågelsinv<strong>en</strong>teringsbesök i februari till april. Dessa<br />
fåglar har sannolikt övervintrat i närområdet. En observation av två fåglar gjordes dessutom<br />
d<strong>en</strong> 16/5 vilk<strong>en</strong> är <strong>en</strong> indikation till att art<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> kan häcka i trakt<strong>en</strong>.<br />
Grågås Anser anser<br />
Grågås<strong>en</strong> har ökat i numerär under s<strong>en</strong>are år och häckar numera över <strong>en</strong> stor del av Sverige.<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 2 500 och 3 500 par. Streckande grågäss<br />
noterades <strong>vid</strong> ett par tillfäll<strong>en</strong> under mars/april. Två grågäss noterades <strong>vid</strong>are norr om<br />
Långmossegöl d<strong>en</strong> 16/5 vilket är <strong>en</strong> indikation <strong>på</strong> att art<strong>en</strong> kan häcka i närhet<strong>en</strong>. Det bedöms<br />
dock som osannolikt att grågås<strong>en</strong> häckar inom utredningsområdet.<br />
Kanadagås Branta canad<strong>en</strong>sis<br />
Kanadagås<strong>en</strong> verkar öka stadigt som häckfågel i Sverige. D<strong>en</strong> häckar huvudsaklig<strong>en</strong> i<br />
anslutning till sjöar. Östergötlands population uppskattas till mellan 1 000 och 1 600 par. En<br />
observation gjordes <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>, från området norr om Långmossegöl d<strong>en</strong> 24/5. Det<br />
bedöms som sannolikt att art<strong>en</strong> inte häckar inom utredningsområdet.<br />
Kricka Anas crecca<br />
Kricka hör till Sveriges vanligaste andfåglar och häckar över <strong>en</strong> stor del av landet.<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 720 och 1 700 par. Observationer av krickor<br />
gjordes från rovfågelpunkterna R2 och R8 tämlig<strong>en</strong> tidigt <strong>på</strong> säsong<strong>en</strong>. Art<strong>en</strong> kan häcka inom<br />
utredningsområdet m<strong>en</strong> inga tydliga observationer <strong>på</strong> detta gjordes <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>.<br />
Gräsand Anas platyrhynchos<br />
Gräsand häckar spritt över stora delar av Sverige. Östergötlands population uppskattas till<br />
mellan 8 700 och 13 000 par. Vid inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> noterades gräsänder <strong>på</strong> ett par ställ<strong>en</strong> inom<br />
utredningsområdet, i Långmossegöl, dvs nordväst om vindkraftverk 17, och i Abbegöl, söder<br />
om vindkraftverk 4. Från rovfågelspunkt<strong>en</strong> <strong>vid</strong> vindkraftverk 21 hördes dessutom gräsänder<br />
från Göl<strong>en</strong> och rovfågelpunkt<strong>en</strong> öster om vindkraftverk nummer 3 sågs gräsänder i Långavik.<br />
Bedömning<strong>en</strong> är att det åtminstone häckar något <strong>en</strong>staka par inom utredningsområdet.<br />
Vigg Aythya fuligula<br />
Vigg häckar över hela Sverige m<strong>en</strong> är vanligare i Norrland. Östergötlands population<br />
uppskattas till mellan 560 och 1 000 par. En observation gjordes i Långmossegöl <strong>vid</strong> <strong>en</strong><br />
inv<strong>en</strong>tering efter skogshöns i april. Huru<strong>vid</strong>a art<strong>en</strong> häckar är oklart m<strong>en</strong> bedöms som mindre<br />
sannolikt.
Knipa Bucephala clangula<br />
Knipa häckar spritt i anslutning till sjöar runt om i Sverige. Östergötlands population<br />
uppskattas till mellan 1 200 och 1 800 par. En observation av knipa gjordes i Långmossegöl i<br />
samband med linjetaxering<strong>en</strong> d<strong>en</strong> 23/5. I samband med inv<strong>en</strong>teringar efter skogshöns i april<br />
noterades åtminstone ett par i samma sjö. Det bedöms som sannolikt att art<strong>en</strong> häckar i<br />
området.<br />
Järpe Bonasia bonasia EU<br />
Järpe häckar i barrskog med lövinslag över <strong>en</strong> stor del av Sverige. Östergötlands population<br />
uppskattas till mellan 1 000 och 1 800 par. En järpe noterades i närhet<strong>en</strong> av vindkraftverk 14 d<strong>en</strong><br />
17/5. Art<strong>en</strong> anges vara svårinv<strong>en</strong>terad vilket gör det vanskligt att uttala sig för säkert om dess status i<br />
området. Att art<strong>en</strong> förekommer med flera par och finns över <strong>en</strong> stor del av utredningsområdet<br />
bedöms dock som rimligt.<br />
Orre Tetrao tetrix EU<br />
Orre häckar över <strong>en</strong> stor del av Sverige. Norr om Östergötland spelar ofta art<strong>en</strong> i relativt stora<br />
numerärer ute <strong>på</strong> myrar, medan d<strong>en</strong> här mer spelar solitärt i olika typer av miljöer. Östergötlands<br />
population uppskattas till mellan 1 800 och 4 200 par. Flera spelande orrar hördes och sågs <strong>vid</strong><br />
fältbesök<strong>en</strong> i april, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> <strong>vid</strong> linjetaxeringarna i maj. Flest indi<strong>vid</strong>er noterades <strong>på</strong> hällmark<strong>en</strong><br />
norr om Långmossegöl, i omgivningarna av vindkraftverk nummer 12. Observationer av <strong>en</strong>staka<br />
spelande orrar gjordes äv<strong>en</strong> <strong>vid</strong> vindkraftverk nummer 14 <strong>vid</strong> Ramshult, dvs öster om vindkraftverk<br />
nummer 2 och 3, <strong>på</strong> jordbruksmark sydväst om vindkraftverk nummer 23 och <strong>en</strong> bit ifrån<br />
vindkraftverk nummer 25. Äv<strong>en</strong> orrspillning noterades <strong>på</strong> flera platser. Att orre hör till områdets<br />
häckfåglar bedöms som fastställt.<br />
Tjäder Tetrao urogallus EU<br />
Tjäder häckar i Sverige i skogsmark, gärna med inslag av våtmarker. Östergötlands population<br />
uppskattas till mellan 1 700 och 3 300 par. Vid fältbesök<strong>en</strong> i området noterades relativt gott om<br />
spillning efter tjäder, t ex västsydväst om vindkraftverk nummer 23, i närhet<strong>en</strong> av vindkraftverk<br />
nummer 15 och nära vindkraftverk nummer 3. Släps<strong>på</strong>r i snön efter spel noterades dessutom sydväst<br />
om vindkraftverk nummer 2. En spelplats med två tuppar noterades Fallsdalsmoss<strong>en</strong> några hundra<br />
meter väster om vindkraftverk nummer 25. På Häljelötsberget, nära vindkraftverk nummer 7 sågs<br />
fjäderresterna efter <strong>en</strong> dödad fågel (duvhök?). I samband med linjetaxeringarna gjordes några<br />
<strong>en</strong>staka observationer bl a av <strong>en</strong> ruvande hona i närhet<strong>en</strong> av Flygarekärret söder om vindkraftverk 7.<br />
Att det häckar tjädrar i omgivningarna (radie om cirka 700 meter) till de flesta vindkraftverk bedöms<br />
som sannolik.<br />
Gråhäger Ardea cinerea<br />
Gråhägern häckar vanligtvis i kolonier i högststammig skog. Östergötlands population<br />
uppskattas till mellan 300 och 500 par. En observation av art<strong>en</strong> gjordes under inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>.<br />
Det var <strong>en</strong> överflygande fågel <strong>vid</strong> vindkraftverk nummer 14 <strong>en</strong> s<strong>en</strong> kväll i samband med<br />
uggleinv<strong>en</strong>tering. Observation<strong>en</strong> rör sannolikt <strong>en</strong> förbiflygande indi<strong>vid</strong> och det bedöms som<br />
mindre sannolikt att art<strong>en</strong> häckar inom utredningsområdet.<br />
21
Bivråk Pernis apivorus VU, EU<br />
Bivråk<strong>en</strong> häckar huvudsaklig<strong>en</strong> i tät, ogallrad skogsmark med hög bonitet. Detta är det ont om inom<br />
utredningsområdet. Östergötlands population uppskattas till mellan 480 och 580 par. Ett par<br />
observationer av bivråk gjordes <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. En fågel flög förbi området där vindkraftverk<br />
nummer 9 planeras och <strong>en</strong> annan observation gjordes mellan vindkraftverk nummer 20 och 15. Ing<strong>en</strong><br />
av observationerna rörde sig om spelflygande fåglar. Art<strong>en</strong> anses svårinv<strong>en</strong>terad vilket gör det<br />
vanskligt att dra för långtgå<strong>en</strong>de slutsatser från inv<strong>en</strong>teringsresultatet. Utifrån resultatet går det t ex<br />
inte uttala sig om art<strong>en</strong> häckar och i så fall var. Det är dock sannolikt att d<strong>en</strong> åtminstone häckar med<br />
något par i närområdet.<br />
Havsörn Haliaeetus albicilla NT, EU<br />
Havsörn har <strong>en</strong> tämlig<strong>en</strong> stor population utmed Östgötakust<strong>en</strong>, i alla fall för sv<strong>en</strong>ska<br />
förhålland<strong>en</strong>. Östergötlands population uppskattas till mellan 49 och 54 par. Projekt havsörn<br />
har god kännedom om art<strong>en</strong>s häcklokaler i skärgård<strong>en</strong> medan kunskap<strong>en</strong> om revir längre<br />
västerut är sämre. Inga kända bon finns därför inom utredningsområdet (Helander muntl.).<br />
Under hela inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> gjordes många observationer och det i anslutning till samtliga<br />
etableringsområd<strong>en</strong>. Flest observerade indi<strong>vid</strong>er <strong>vid</strong> ett och samma tillfälle gjordes <strong>vid</strong><br />
vindkraftverk 21 d<strong>en</strong> 1/5 då 18 indi<strong>vid</strong>er (minst fyra adulta fåglar) mer eller mindre flög<br />
tillsammans. Samtliga <strong>planerad</strong>e vindkraftverk bedöms utifrån resultatet ligga inom något<br />
havsörnsrevir. Hur långt det är från vindkraftverk<strong>en</strong> till boplatser är omöjligt att säga då inga<br />
boplatser lokaliserats. Ing<strong>en</strong>, av alla de observationer som gjorts, indikerar dock häckningar i<br />
direkt anslutning till verk<strong>en</strong>, detta då vark<strong>en</strong> spelflygande fåglar, fåglar med bomaterial eller<br />
fåglar med föda setts.<br />
Brun kärrhök Circus aeruginosus EU<br />
Brun kärrhök häckar i vassrika slättsjöar m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> i t ex havsvikar. Östergötlands population<br />
uppskattas till mellan 140 och 180 par. En observation av brun kärrhök gjordes <strong>vid</strong><br />
inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Det var från rovfågelobservationspunkt<strong>en</strong> öster om vindkraftverk nummer 3.<br />
Art<strong>en</strong> häckar sannolikt inte inom utredningsområdet.<br />
Duvhök Accipiter g<strong>en</strong>tilis<br />
Duvhök häckar spritt inom Östergötland. Östergötlands population uppskattas till mellan 200<br />
och 400 par. Några observationer av art<strong>en</strong> gjordes <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>, d<strong>en</strong> första gjordes <strong>på</strong><br />
Häljelötsberget d<strong>en</strong> 10/3, <strong>en</strong> annan gjordes i närhet<strong>en</strong> av vindkraftverk nummer 12 d<strong>en</strong> 1/4<br />
och <strong>en</strong> tredje i närhet<strong>en</strong> av vindkraftverk nummer 15 d<strong>en</strong> 24/5. I närhet<strong>en</strong> av observationerna<br />
finns ett större antal lämpliga boträd. Det bedöms som sannolikt att duvhök häckar <strong>på</strong> flera<br />
platser inom utredningsområdet, eller åtminstone i närområdet.<br />
Sparvhök Accipiter nisus<br />
En observation av sparvhök gjordes under inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Fågeln sågs flygande in mot<br />
Häljelötsberget <strong>vid</strong> ett besök i mars. Att inte fler observationer gjordes beror sannolikt <strong>på</strong> att<br />
art<strong>en</strong> är tämlig<strong>en</strong> svårinv<strong>en</strong>terad och skygg under häckningstid. Sparvhök är tillsammans med<br />
ormvråk Östergötlands allmännaste rovfågel. Östergötlands population uppskattas till mellan<br />
1 000 och 3 000 par. D<strong>en</strong> häckar i skogsmark. Med tanke <strong>på</strong> att utredningsområdet domineras<br />
av skogsmark bedöms det som rimligt att det finns ett flertal häckande par här.<br />
22
Ormvråk Buteo buteo<br />
Ormvråk är tillsammans med sparvhök Östergötlands allmännaste rovfågel. Östergötlands<br />
population uppskattas till mellan 980 och 2 900 par. Spridda observationer gjordes <strong>vid</strong> olika<br />
rovfågelinv<strong>en</strong>teringstillfäll<strong>en</strong>. Perman<strong>en</strong>ta revir noterades bl a väster om verk nummer 25, söder om<br />
verk nummer 9 och ostnordost om verk nummer 2. Utöver dessa tre par bedöms ytterligare några par<br />
häcka i området.<br />
Fjällvråk Buteo lagopus NT<br />
Fjällvråk häckar i norra Sverige. Övervintrande fåglar finns i Sydsverige under vinterhalvåret.<br />
I samband med art<strong>en</strong>s flyttningar kan relativt många indi<strong>vid</strong>er observeras <strong>vid</strong> ett och samma<br />
ställe. Ett par observationer av fjällvråkar gjordes i mars/april.<br />
Kungsörn Aquila chrysaetos NT<br />
Kungsörn<strong>en</strong> har efter att varit borta som häckfågel i Götaland under många år nu åter etablerat<br />
sig här. Flest par finns <strong>på</strong> Gotland medan fastlandshäckningar fortfarande är sällsynta.<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 2 och 4 par. Under vinterhalvåret uppehåller<br />
sig dessutom fåglar från nordligare breddgrader här. Åtminstone <strong>en</strong> observation av kungsörn<br />
gjordes <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Det var i området kring Långmossegöl i mars.<br />
Fiskgjuse Pandion haliaetus EU<br />
Fiskgjus<strong>en</strong> häckar i skogsmark i tämlig<strong>en</strong> nära anslutning till goda fiskevatt<strong>en</strong>. Östergötlands<br />
population uppskattas till mellan 190 och 210 par. Vid inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> gjordes några<br />
fiskgjuseobservationer. En fågel flög åt sydost från Långevik mot Nöstebosjön, <strong>en</strong> bra bit öster om<br />
vindkraftverk nummer 2 och 3 i mitt<strong>en</strong> av maj. En observation gjordes i anslutning till vindkraftverk<br />
nummer 21 d<strong>en</strong> 1/5 och <strong>en</strong> annan observation gjordes söder om detta verk i mitt<strong>en</strong> av maj. Huru<strong>vid</strong>a<br />
art<strong>en</strong> häckar inom utredningsområdet är oklart. Att något <strong>en</strong>staka par åtminstone häckar i närområdet<br />
bedöms som sannolikt.<br />
Tornfalk Falco tinnunculus<br />
Tornfalk häckar spritt över Sverige. Östergötlands population uppskattas till mellan 100 och 180 par.<br />
En tornfalk noterades <strong>vid</strong> ett fältbesök i april. Sannolikt rörde sig observation<strong>en</strong> om <strong>en</strong> förbiflyttande<br />
fågel. Inga indikationer <strong>på</strong> häckningar inom utredningsområdet finns, m<strong>en</strong> det går inte att utesluta att<br />
det häckar något <strong>en</strong>staka par.<br />
St<strong>en</strong>falk Falco columbarius<br />
I Sverige häckar st<strong>en</strong>falk<strong>en</strong> huvudsaklig<strong>en</strong> i boreal barrskog och fjällbjörkskog. Enstaka par häckar<br />
dessutom <strong>på</strong> Öland och Gotland medan d<strong>en</strong> inte bedöms häcka <strong>på</strong> fastlandet i Götaland. Art<strong>en</strong><br />
övervintrar bland annat i södra Sverige. Vid inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> noterades art<strong>en</strong> <strong>vid</strong> ett tillfälle under mars<br />
månad.<br />
Lärkfalk Falco subbuteo<br />
Lärkfalk häckar företrädesvis i dungar och mindre skogsområd<strong>en</strong>, och då i anslutning till vatt<strong>en</strong> eller<br />
våtmarker. Östergötlands population uppskattas till mellan 120 och 200 par. En observation av art<strong>en</strong><br />
gjordes <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>, i området mellan vindkraftverk 20 och 25. Huru<strong>vid</strong>a art<strong>en</strong> häckar inom<br />
utredningsområdet är oklart m<strong>en</strong> kan inte uteslutas.<br />
23
Trana Grus grus EU<br />
Trana häckar över hela Sverige i bland annat sumpskogar och i myr- och kärrmarker. Östergötlands<br />
population uppskattas till mellan 600 och 1 100 par. Vid inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> hördes tranor <strong>på</strong> avstånd <strong>vid</strong><br />
flera tillfäll<strong>en</strong>. Lämpliga häckmiljöer bedöms finnas, inte minst i området kring Långemossgöl. Här<br />
gjordes äv<strong>en</strong> flest observationer i samband med linjetaxering<strong>en</strong>. Art<strong>en</strong> häckar sannolikt i närhet<strong>en</strong> av<br />
utredningsområdet. Dessutom gjordes <strong>en</strong> observation från området kring vindkraftverk 12 och 13 av<br />
55 sträckande tranor d<strong>en</strong> 1 april.<br />
Tofsvipa Vanellus vanellus §<br />
Tofsvipa är i Sverige huvudsaklig<strong>en</strong> knut<strong>en</strong> till jordbruksmark, m<strong>en</strong> förekommer äv<strong>en</strong> <strong>på</strong> myrar.<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 2 600 och 4 000 par. Sex par tofsvipor noterades <strong>på</strong><br />
jordbruksmark<strong>en</strong> öster om vindkraftverk nummer 9 <strong>vid</strong> båda linjetaxeringstillfäll<strong>en</strong>a, dvs d<strong>en</strong> 10/5<br />
och d<strong>en</strong> 21/5. Att art<strong>en</strong> åtminstone häckar där torde vara ställt utom rimligt tvivel.<br />
Enkelbeckasin Gallinago gallinago §<br />
Enkelbeckasin häckar i våtmarker och <strong>på</strong> fuktigare hygg<strong>en</strong> liksom fuktig skog över hela Sverige.<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 600 och 1 400 par. Spelande <strong>en</strong>kelbeckasin noterades<br />
<strong>vid</strong> linjetaxering<strong>en</strong> i området bl a nordost om Långmossegöl d<strong>en</strong> 16/5 och d<strong>en</strong> 24/5. Art<strong>en</strong> bedöms<br />
höra till områdets häckfågelfauna.<br />
Morkulla Scolopax rusticola<br />
Morkulla häckar i skogsmark över stora delar av Sverige. Östergötlands population uppskattas till<br />
mellan 14 000 och 26 000 par. Flera spelande indi<strong>vid</strong>er, bland annat par <strong>på</strong> tre olika ställ<strong>en</strong>,<br />
noterades <strong>vid</strong> uggleinv<strong>en</strong>teringarna. Art<strong>en</strong> bedöms häcka spritt inom utredningsområdet.<br />
Skogssnäppa Tringa ochropus<br />
Skogssnäppa häckar huvudsaklig<strong>en</strong> <strong>vid</strong> våtmarker i skogsmark. Östergötlands population uppskattas<br />
till mellan 1 000 och 1 800 par. Flera observationer av skogssnäppa gjordes under fältbesök<strong>en</strong> i april,<br />
m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> under linjetaxering<strong>en</strong> i maj. Lämpliga häckmiljöer finns spritt inom området och art<strong>en</strong><br />
bedöms tillsammans med morkulla vara områdets vanligaste häckande vadare.<br />
Skrattmås Chroicocephalus ridibundus §<br />
Skrattmåsar häckar i kolonier <strong>på</strong> öar och skär, i havsvikar, i sjöar och <strong>på</strong> myrar. Östergötlands<br />
population uppskattas till mellan 5 000 och 8 000 par. Art<strong>en</strong> noterades bl a födosöka <strong>på</strong><br />
jordbruksmark<strong>en</strong> öster om vindkraftverk nummer 9. Lämpliga häckmiljöer för skrattmås saknas i<br />
stort sett inom utredningsområdet. Art<strong>en</strong> torde inte häcka här utan de observerade fåglarna nyttjar<br />
istället området för födosök.<br />
Fiskmås Larus canus<br />
Fiskmåsar häckar <strong>en</strong>samma eller i kolonier bland annat <strong>vid</strong> sjöar och <strong>på</strong> öar och skär längs kusterna.<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 1 700 och 3 300 par. Fyra fiskmåsar sågs<br />
näringssöka <strong>på</strong> jordbruksmark<strong>en</strong> öster om vindkraftverk nummer 9 d<strong>en</strong> 21/5. Äv<strong>en</strong> <strong>en</strong>staka<br />
observationer av art<strong>en</strong> gjordes <strong>vid</strong> andra tillfäll<strong>en</strong>. Fiskmås torde inte häcka inom utredningsområdet<br />
då lämpliga häckmiljöer saknas. Art<strong>en</strong> födosöker däremot här.<br />
24
Gråtrut Larus arg<strong>en</strong>taus NT<br />
Gråtrut häckar <strong>på</strong> holmar och skär längs de sv<strong>en</strong>ska kusterna liksom <strong>vid</strong> lite större sjöar.<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 1 000 och 2 000 par. Art<strong>en</strong> noterades bland annat<br />
från området <strong>vid</strong> vindkraftverk nummer 7 <strong>vid</strong> linjetaxering<strong>en</strong> d<strong>en</strong> 10/5. Det saknas lämpliga<br />
häckmiljöer för art<strong>en</strong> inom utredningsområdet. Fåglar från angränsande områd<strong>en</strong> födosöker däremot<br />
inom det.<br />
Havstrut Larus marinus<br />
Havstrut häckar i Sverige huvudsaklig<strong>en</strong> utmed kusterna. Östergötlands population uppskattas till<br />
mellan 240 och 360 par. Enstaka havstrutar noterades <strong>på</strong> relativt långt håll i samband med<br />
inv<strong>en</strong>teringar från rovfågelpunkter. Art<strong>en</strong> bedöms inte häcka inom utredningsområdet m<strong>en</strong><br />
födosöker sannolikt ibland.<br />
Fisktärna Sterna hirundo EU<br />
Fisktärna häckar huvudsaklig<strong>en</strong> i kolonier m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> solitärt. Häckmiljöerna ligger huvudsaklig<strong>en</strong> <strong>på</strong><br />
öar och stränder längs kust<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> häckar äv<strong>en</strong> <strong>vid</strong> sjöar. Östergötlands population uppskattas till<br />
mellan 500 och 900 par. En observation av art<strong>en</strong> gjordes <strong>vid</strong> linjetaxering<strong>en</strong> (mellan verk 19 och 24).<br />
Art<strong>en</strong> bedöms inte häcka inom utredningsområdet.<br />
Ringduva Columba palumbus<br />
Ringduva häckar huvudsaklig<strong>en</strong> i skogsmark och förekommer över hela Sverige nedanför fjäll<strong>en</strong>.<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 46 000 och 82 000 par. Ringduvor noterades <strong>vid</strong> de<br />
flesta linjer i samband med linjetaxeringarna. Art<strong>en</strong> bedöms vara <strong>en</strong> tämlig<strong>en</strong> allmän häckfågel i<br />
området.<br />
Skogsduva Columba o<strong>en</strong>as<br />
Skogsduva är <strong>en</strong> hålhäckare som främst förekommer i skogar med lövinslag, gärna r<strong>en</strong> lövskog.<br />
Art<strong>en</strong> är spridd över <strong>en</strong> stor del av Sverige. Östergötlands population uppskattas till mellan 500 och<br />
1000 par. Spridda observationer av art<strong>en</strong> gjordes <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>, inte minst <strong>vid</strong> linjetaxeringarna.<br />
Att art<strong>en</strong> häckar med flera par inom utredningsområdet bedöms som rimligt.<br />
Gök Cuculus canorus §<br />
Gök<strong>en</strong> lägger sina ägg i andra fåglars bon. D<strong>en</strong> förekommer över nästan hela Sverige och i olika<br />
biotoper, bland annat i skogsmark. Östergötlands population uppskattas till mellan 1 100 och 2 900<br />
par. Gökobservationer gjordes spritt över området. Art<strong>en</strong> bedöms höra till områdets häckfåglar och<br />
häckar sannolikt med ett flertal par.<br />
Sparvuggla Glaucidium passerinum EU<br />
Sparvuggla häckar spritt över landet m<strong>en</strong> förekommer t ex inte <strong>på</strong> Gotland. Östergötlands population<br />
uppskattas till mellan 300 och 900 par. En observation gjordes <strong>vid</strong> uggleinv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> och <strong>en</strong> <strong>vid</strong><br />
inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> efter skogshöns. En spelande sparvuggla hördes från området mellan vindkraftverk<br />
nummer 2 och 4 d<strong>en</strong> 12 mars och <strong>en</strong> i närhet<strong>en</strong> av vindkraftverk nummer 15 morgon<strong>en</strong> d<strong>en</strong> 1 april.<br />
Att art<strong>en</strong> häckar med något par inom utredningsområdet bedöms som sannolikt m<strong>en</strong> är inte säkert.<br />
25
Kattuggla Strix aluco<br />
Kattuggla häckar i Götaland och Svealand. D<strong>en</strong> förekommer ofta i löv- och blandskog i anslutning<br />
till jordbruksmark samt i parker och trädgårdar. Östergötlands population uppskattas till mellan 850<br />
och 1 100 par. Vid inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> noterades två spelande kattugglor i området syd till sydväst om<br />
vindkraftverk<strong>en</strong> nummer 5 och 6 <strong>vid</strong> uggleinv<strong>en</strong>teringsbesöket d<strong>en</strong> 15/3. En kattuggla svarade <strong>på</strong><br />
ljuduppspelning<strong>en</strong> <strong>vid</strong> uggleinv<strong>en</strong>teringspunkt 7 (U7). En kort strof av <strong>en</strong> spelande kattuggla hördes<br />
dessutom d<strong>en</strong> 29/3 från området kring Häljelöt, dvs mellan vindkraftverk nummer 7 och 9. Att<br />
<strong>en</strong>staka kattugglor häckar inomområdet bedöms som <strong>en</strong> rimlig slutsats.<br />
Pärluggla Aegolius funereus EU<br />
Pärluggla häckar över <strong>en</strong> stor del av Sverige. Art<strong>en</strong> häckar spritt i Östergötland och population<strong>en</strong><br />
uppskattas till mellan 150 och 900 par. Gnagartillgång<strong>en</strong> styr både hur många häckande par som<br />
finns och häckningsresultatet. 2012 verkar vara ett relativt normalt år för Östergötland åtminstone<br />
om man ser till rapporter av art<strong>en</strong> till Svalan <strong>på</strong> www.artportal<strong>en</strong>.se/birds. Pärluggla hördes från <strong>en</strong><br />
plats <strong>vid</strong> uggleinv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Observation<strong>en</strong> gjordes <strong>vid</strong> två separata tillfäll<strong>en</strong> från kant<strong>en</strong> av<br />
Långmossegöl, mellan verk nummer 14 och 17. Fågeln bedömdes uppehålla sig nordost om göl<strong>en</strong>.<br />
Observationerna från detta perman<strong>en</strong>ta revir var de <strong>en</strong>da som gjordes <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Sannolikt<br />
häckar flera pärlugglor i området ett år då smågnagaretillgång<strong>en</strong> är särskilt god.<br />
Nattskärra Caprimulgus europaeus NT, EU<br />
Nattskärra förekommer häckande i södra Sverige där dess häckmiljöer huvudsaklig<strong>en</strong> utgörs av<br />
tallskogsmiljöer. Östergötlands population uppskattas till mellan 100 och 150 par. Art<strong>en</strong> noterades<br />
<strong>på</strong> ett flertal platser <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> första observation<strong>en</strong> gjordes mellan vindkraftverk 12 och<br />
13 <strong>vid</strong> <strong>en</strong> linjetaxering då <strong>en</strong> fågel <strong>på</strong> dagkvist skrämdes upp. Vid nattskärreinv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> noterades<br />
minst tre olika spelande fåglar i området kring vindkraftverk<strong>en</strong> 12, 13, 15, 16 och 18. En indi<strong>vid</strong><br />
spelade inte långt från verk 17, <strong>en</strong> annan några hundra meter sydost om vindkraftverk 10 och <strong>en</strong><br />
tredje några hundra meter väster om vindkraftverk nr 25. Slutlig<strong>en</strong> noterades <strong>en</strong> spelande fågel i<br />
närhet<strong>en</strong> av verk 23 och <strong>en</strong> annan några hundra meter ostnordost om verk 2, i anslutning till fält<strong>en</strong><br />
<strong>vid</strong> Ramshult. Att art<strong>en</strong> häckar med ett flertal par inom utredningsområdet bedöms som ställt utom<br />
rimligt tvivel. Det bedöms inte som orimligt att antalet häckande par kan överstiga tio styck<strong>en</strong>.<br />
Tornseglare Apus apus NT<br />
Tornseglare häckar anting<strong>en</strong> under takpannor eller mer sällan i hål, t ex i gamla hackspettshål eller i<br />
fågelholkar. I Östergötland uppskattas population<strong>en</strong> till mellan 13 000 och 26 000 par. Några <strong>en</strong>staka<br />
observationer av art<strong>en</strong> gjordes i samband med linjetaxering<strong>en</strong>. Art<strong>en</strong> kan födosöka <strong>på</strong> stora avstånd<br />
från sin häckningsplats. Huru<strong>vid</strong>a art<strong>en</strong> häckar inom utredningsområdet och/eller i dess närhet är<br />
oklart m<strong>en</strong> sannolikt.<br />
Göktyta Jynx torquilla NT<br />
Göktyta häckar tämlig<strong>en</strong> allmänt i Östergötland. Population<strong>en</strong> uppskattas till mellan 590 och 1 800<br />
par. Spridda observationer av art<strong>en</strong> gjordes under inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> bl a från rovfågelpunkt<strong>en</strong> <strong>vid</strong><br />
Långavik öster om vindkraftverk nummer 3 och i området nord till nordost om Långmossegöl. Att<br />
art<strong>en</strong> häckar med åtminstone några par inom utredningsområdet bedöms som sannolikt.<br />
Gröngöling Picua viridis §<br />
Gröngöling<strong>en</strong> är <strong>en</strong> tämlig<strong>en</strong> allmän häckfågel i Östergötland. Population<strong>en</strong> uppskattas till mellan 1<br />
000 och 1 800 par. Endast <strong>en</strong>staka observationer gjordes av art<strong>en</strong> gjordes <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>,<br />
huvudsaklig<strong>en</strong> i närhet<strong>en</strong> av Häljelöt, i området mellan verk nummer 7 och nummer 9 och nordost<br />
om verk nummer 1 och nummer 2, tämlig<strong>en</strong> nära Ramshult. Att art<strong>en</strong> häckar i närområdet till några<br />
vindkraftverk torde det inte råda något tvivel om.<br />
26
Spillkråka Dryocopus martius EU<br />
Spillkråka häckar tämlig<strong>en</strong> allmänt i Östergötlands skogar. Population<strong>en</strong> uppskattas till mellan 1 000<br />
och 1 600 par. Några spridda observationer av art<strong>en</strong> gjordes under inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> bl a <strong>vid</strong><br />
Häljelötsberget. Att art<strong>en</strong> häckar med åtminstone något par inom utredningsområdet bedöms som<br />
sannolikt.<br />
Större hackspett D<strong>en</strong>drocopos major<br />
D<strong>en</strong> större hackspett<strong>en</strong> är Östergötlands vanligast hackspett. Östergötlands population uppskattas till<br />
mellan 7 000 och 11 000 par. Spridda observationer gjordes under inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Art<strong>en</strong> bedöms vara<br />
<strong>en</strong> tämlig<strong>en</strong> allmän häckfågel inom utredningsområdet.<br />
Mindre hackspett D<strong>en</strong>drocopos minor NT<br />
D<strong>en</strong> mindre hackspett<strong>en</strong> är <strong>en</strong> tämlig<strong>en</strong> ovanlig häckfågel i Östergötland. Population<strong>en</strong> uppskattas<br />
till mellan 200 och 400 häckande par. Vid inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> gjordes <strong>en</strong> observation av art<strong>en</strong>, strax öster<br />
om verk nummer 14 <strong>vid</strong> ett besök i februari och <strong>en</strong> observation <strong>en</strong> bit från vindkraftverk nummer 7<br />
d<strong>en</strong> 10/5. Art<strong>en</strong> häckar normalt i löv- och blandskogsmiljöer av naturskogskaraktär vilket det är ont<br />
om inom utredningsområdet. Art<strong>en</strong> torde åtminstone häcka med något par i eller i direkt anslutning<br />
till utredningsområdet.<br />
Tretåig hackspett Picoides tridactylus NT, EU<br />
D<strong>en</strong> tretåiga hackspett<strong>en</strong> häckar i Sverige huvudsaklig<strong>en</strong> i de boreala delarna av landet och är <strong>en</strong><br />
mycket ovanlig häckfågel i Östergötland. Population<strong>en</strong> i Östergötland uppskattas till mellan 5 och 15<br />
häckande par. Vid inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> gjordes <strong>en</strong> observation av gamla födosökss<strong>på</strong>r i <strong>en</strong> gammal tall.<br />
Detta var i närhet<strong>en</strong> av vindkraftverk nummer 21. Det bedöms som mindre sannolikt att art<strong>en</strong> häckar<br />
inom utredningsområdet.<br />
Trädlärka Lullula arborea EU<br />
Trädlärka häckar i gles, luckig skog, gärna tallskog. Flest par häckar i östra Götaland, dvs i Kalmar<br />
och Östergötlands län. Östergötlands population uppskattas till mellan 1 600 och 3 400 par. Art<strong>en</strong><br />
övervintrar inte i Sverige utan återvänder hit i mars. D<strong>en</strong> första observation<strong>en</strong> i området gjordes<br />
nordost om verk nummer 7 d<strong>en</strong> 10/3 av <strong>en</strong> förbisträckande fågel. Under inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> efter<br />
skogshöns hördes tämlig<strong>en</strong> många trädlärkor sjunga, och detta i närhet<strong>en</strong> av de flesta <strong>planerad</strong>e<br />
vindkraftverk. Under linjetaxering<strong>en</strong> registrerades betydligt färre fåglar. De var då mitt uppe i<br />
häckning<strong>en</strong>. Trädlärka är <strong>en</strong> tämlig<strong>en</strong> allmän häckfågel i området.<br />
Sånglärka Alauda arv<strong>en</strong>sis NT<br />
Sånglärkan hör i södra Sverige främst till odlingslandskapet. Östergötlands population uppskattas till<br />
mellan 44 000 och 86 000 par. Det vanliga är att art<strong>en</strong> övervintrar utanför Sverige. Flera<br />
förbisträckande sågs och hördes <strong>vid</strong> Norrum, nordost om vindkraftverk nummer 7, d<strong>en</strong> 10/3. Under<br />
linjetaxering<strong>en</strong> noterades flera indi<strong>vid</strong>er <strong>vid</strong> jordbruksmark<strong>en</strong> öster om vindkraftverk nummer 9 m<strong>en</strong><br />
äv<strong>en</strong> <strong>en</strong> öster om vindkraftverk nummer 7 d<strong>en</strong> 10/5. Att art<strong>en</strong> häckar i dessa delar av<br />
utredningsområdet bedöms som sannolikt.<br />
27
Backsvala Riparia riparia NT<br />
Backsvala är d<strong>en</strong> ovanligaste av Östergötlands tre svalarter. D<strong>en</strong> häckar huvudsaklig<strong>en</strong> i kolonier i<br />
grustag m<strong>en</strong> häckningar finns äv<strong>en</strong> i andra miljöer, t ex jordhögar. Östergötlands population<br />
uppskattas till mellan 2 400 och 3 600 par. De <strong>en</strong>da observationer som gjordes av art<strong>en</strong> <strong>vid</strong><br />
inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> var i anslutning till Norrum, nordost om vindkraftverk nummer 7. Art<strong>en</strong> bedöms häcka<br />
någonstans i närhet<strong>en</strong> av Norrum, dvs trolig<strong>en</strong> strax utanför utredningsområdet. Häckningar inom<br />
utredningsområdet bedöms som mindre sannolika. Att <strong>en</strong>staka indi<strong>vid</strong>er födosöker inom<br />
utredningsområdet råder det dock ing<strong>en</strong> tvekan om.<br />
Ladusvala Hirundo rustica<br />
Ladusvala är d<strong>en</strong> vanligaste av Östergötlands svalor. D<strong>en</strong> häckar huvudsaklig<strong>en</strong> i byggnader i<br />
anslutning till öppna marker, främst jordbruksmark. Östergötlands population uppskattas till mellan<br />
6 000 och 14 000 par. Spridda observationer av art<strong>en</strong> gjordes i området, bland annat öster om<br />
vindkraftverk nummer 7 och 9 från rovfågelpunkt<strong>en</strong> öster om vindkraftverk nummer 3. Art<strong>en</strong><br />
bedöms inte häcka inom själva utredningsområdet utan i byggnader i omgivningarna. Att art<strong>en</strong><br />
födosöker inom utredningsområdet råder det dock ing<strong>en</strong> tvekan om.<br />
Hussvala Delichon urbicum §<br />
Hussvalor häckar tämlig<strong>en</strong> allmänt i Östergötland. D<strong>en</strong> häckar huvudsaklig<strong>en</strong> i kolonier <strong>på</strong><br />
byggnader. Östergötlands population uppskattas till mellan 4 000 och 6 000 par. Spridda<br />
observationer av art<strong>en</strong> gjordes <strong>vid</strong> Norrum, öster om vindkraftverk nummer 7. Art<strong>en</strong> bedöms inte<br />
häcka inom själva utredningsområdet utan i byggnader i omgivningarna. Att art<strong>en</strong> födosöker inom<br />
utredningsområdet råder det dock ing<strong>en</strong> tvekan om.<br />
Trädpiplärka Anthus trivialis §<br />
Trädpiplärka är <strong>en</strong> allmän häckfågel i Östergötlands skogar. Population<strong>en</strong> uppskattas till mellan 45<br />
000 och 100 000 par. Många observationer av sjungande fåglar gjordes <strong>vid</strong> linjetaxeringarna och<br />
art<strong>en</strong> bedöms höra till de mer allmänna häckfåglarna inom utredningsområdet.<br />
Ängspiplärka Anthus prat<strong>en</strong>sis<br />
Ängspiplärka häckar i Götaland främst i fuktigare gräsmiljöer. Östergötlands population uppskattas<br />
till mellan 4 000 och 10 000 par. Några sträckande fåglar noterades <strong>vid</strong> ett fältbesök i april. Inga<br />
observationer av vad som bedöms vara häckande fåglar noterads <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Det bedöms som<br />
tämlig<strong>en</strong> osannolikt att art<strong>en</strong> hör till utredningsområdets häckfåglar.<br />
Gulärla Motacilla flava §<br />
Gulärla häckar i södra Sverige främst <strong>vid</strong> fuktigare ängs- och betesmarker. Östergötlands population<br />
uppskattas till mellan 800 och 1 600 par. En rastande gulärla noterades <strong>vid</strong> ett tillfälle, <strong>på</strong><br />
jordbruksmark<strong>en</strong> öster om vindkraftverk nummer 9. Art<strong>en</strong> bedöms inte häcka inom<br />
utredningsområdet.<br />
Sädesärla Motacilla alba<br />
Sädesärla är <strong>en</strong> tämlig<strong>en</strong> allmän häckfågel som främst häckar i öppna miljöer, t ex i anslutning till<br />
bebyggelse och odlade marker. Östergötlands population uppskattas till mellan 13 000 och 25 000<br />
par. Några sädesärlor noterades <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Art<strong>en</strong> bedöms åtminstone häcka med några par i<br />
området.<br />
28
Sid<strong>en</strong>svans Bombycilla garrulus<br />
Sid<strong>en</strong>svans<strong>en</strong> häckar i norra Sverige och övervintrar i t ex Östergötland. En observation av art<strong>en</strong><br />
gjordes <strong>vid</strong> ett tillfälle under vårvintern. Art<strong>en</strong> passerar området under vår och höst, sannolikt<br />
övervintrar <strong>en</strong> del flockar i området vissa år.<br />
Gärdsmyg Troglodytes troglodytes<br />
Gärdsmyg, som är Sveriges näst minsta fågelart, häckar spritt i skogsmark. Östergötlands population<br />
uppskattas till mellan 15 000 och 25 000 par. Sjungande gärdsmygar noterades <strong>på</strong> spridda ställ<strong>en</strong>,<br />
bland annat <strong>vid</strong> linjetaxeringarna. Observationerna gjordes i för art<strong>en</strong> lämpliga häckmiljöer. Att art<strong>en</strong><br />
häckar med ett flertal par inom utredningsområdet bedöms som rimligt.<br />
Järnsparv Prunella modularis §<br />
Järnsparv är <strong>en</strong> relativt allmän häckfågel i sv<strong>en</strong>ska skogar. Östergötlands population uppskattas till<br />
mellan 12 000 och 28 000 par. Spridda järnsparvsobservationer av sjungande indi<strong>vid</strong>er gjordes <strong>vid</strong><br />
linjetaxering<strong>en</strong>. Art<strong>en</strong> häckar sannolikt med åtskilliga par inom området.<br />
Rödhake Erithacus robecula<br />
Rödhake häckar allmänt i <strong>en</strong> stor del av Sveriges skogar och parker mm. Östergötlands population<br />
uppskattas till mellan 95 000 och 170 000 par. Relativt många sjungande rödhakar noterades <strong>vid</strong><br />
olika fältbesök<strong>en</strong>. Rödhake hör till områdets mer allmänna häckfåglar.<br />
Näktergal Luscinia luscinia §<br />
Näktergal häckar i Sverige huvudsaklig<strong>en</strong> i de södra regionernas kusttrakter samt i mälarregion<strong>en</strong>.<br />
Dess häckmiljöer utgörs främst av buskrika våtmarker, lövskogar, parker och trädgårdar.<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 2 000 och 4 000 par. En sjungande näktergal<br />
noterades <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Det var i anslutning till d<strong>en</strong> betesmark som ligger ett par hundra meter<br />
sydsydost om vindkraftverk nummer 9. Att art<strong>en</strong> häckar med något <strong>en</strong>staka par inom<br />
utredningsområdet bedöms som sannolikt m<strong>en</strong> inte säkert.<br />
Rödstjärt Pho<strong>en</strong>icurus pho<strong>en</strong>icurus §<br />
Rödstjärt häckar spritt i skogsmark över hela Sverige och är vanligast i tallskog. Östergötlands<br />
population uppskattas till mellan 4 800 och 11 000 par. Ett flertal sjungande rödstjärtar noterades <strong>vid</strong><br />
linjetaxering<strong>en</strong>. Rödstjärt bedöms som <strong>en</strong> tämlig<strong>en</strong> allmän häckfågel inom utredningsområdet.<br />
Buskskvätta Saxicola ruberta §<br />
Buskskvätta häckar i öppna marker. Östergötlands population uppskattas till mellan 8 600 och 15<br />
000 par. Ett par observationer av buskskvättor gjordes <strong>vid</strong> linjetaxering<strong>en</strong>, bl a i anslutning till<br />
jordbruksmark <strong>vid</strong> vindkraftverk nummer 9 och nordost om vindkraftverk nummer 7. Art<strong>en</strong> bedöms<br />
höra till områdets häckfågelfauna och häckar sannolikt med några par.<br />
St<strong>en</strong>skvätta O<strong>en</strong>anthe o<strong>en</strong>anthe §<br />
St<strong>en</strong>skvättan häckar över i stort sett hela Sverige. D<strong>en</strong> är starkast förknippad med öppna gräsmarker<br />
med inslag av st<strong>en</strong>. Östergötlands population uppskattas till mellan 5 000 och 10 000 par. En<br />
observation gjordes av art<strong>en</strong>. Det var <strong>vid</strong> <strong>en</strong> betesmark <strong>en</strong> bit sydsydost om vindkraftverk nummer 9.<br />
Det är möjligt att art<strong>en</strong> häckar här och kanske med ytterligare något <strong>en</strong>staka par inom<br />
utredningsområdet.<br />
29
Koltrast Turdus merula<br />
Koltrast<strong>en</strong> är <strong>en</strong> spridd och allmän häckfågel i Götaland. Östergötlands population uppskattas till<br />
mellan 80 000 och 160 000 par, vilket gör koltrast<strong>en</strong> till Östergötlands allmännaste trast. Spridda<br />
observationer av koltrast gjordes under hela inv<strong>en</strong>teringsperiod<strong>en</strong>. Art<strong>en</strong> hör till områdets allmänna<br />
häckfåglar.<br />
Björktrast Turdus pilaris<br />
Björktrast<strong>en</strong> häckar över i stort sett hela Sverige. Östergötlands population uppskattas till mellan<br />
8 000 och 20 000 par. Ett flertal björktrastar noterades <strong>vid</strong> fältbesök<strong>en</strong>. Flest observationer gjordes<br />
<strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> efter skogshöns i april. En del av dessa observationer bör ha härrört från<br />
förbiflyttande fåglar. Art<strong>en</strong> bedöms häcka spritt över hela utredningsområdet.<br />
Taltrast Turdus philomelos<br />
Taltrast är Sveriges vanligaste trast och häckar i alla typer av skogsmark. Östergötlands population<br />
uppskattas till mellan 45 000 och 100 000 par. Relativt många taltrastar noterades <strong>vid</strong> fältbesök<strong>en</strong>,<br />
flest observationer gjordes i samband med inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> efter skogshöns i april. Äv<strong>en</strong> <strong>vid</strong><br />
linjetaxering<strong>en</strong> hördes flera sjungande indi<strong>vid</strong>er. Taltrast bedöms häcka spritt inom<br />
utredningsområdet med ett flertal par.<br />
Rödvingetrast Turdus iliacus<br />
Rödvingetrast häckar i skogsmark över stora delar av Sverige m<strong>en</strong> är vanligast i Norrland.<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 8 400 och 20 000 par. Relativt många rödvingetrastar<br />
noterades <strong>vid</strong> fältbesök<strong>en</strong> i april. Huvudpart<strong>en</strong> av dessa bedöms vara <strong>på</strong> flyttning till häckmiljöerna i<br />
norr. Flera sjungande indi<strong>vid</strong>er noterades också <strong>vid</strong> linjetaxeringarna i maj. Art<strong>en</strong> bedöms häcka<br />
spritt inom området.<br />
Dubbeltrast Turdus viscivorus<br />
Dubbeltrast häckar tämlig<strong>en</strong> allmänt i Sverige nedanför fjäll<strong>en</strong>. Östergötlands population uppskattas<br />
till mellan 7 000 och 17 000 par. Precis som för övriga trastar noterades ett flertal dubbeltrastar <strong>vid</strong><br />
fältbesök<strong>en</strong> i april. Flera sjungande indi<strong>vid</strong>er noterades också <strong>vid</strong> linjetaxeringarna i maj. Art<strong>en</strong><br />
bedöms häcka spritt inom området.<br />
Rörsångare Acrocephalus scirpaceus<br />
Rörsångare häckar nästan uteslutande i bladvass och förekommer i Sverige huvudsaklig<strong>en</strong> i<br />
Götaland och Svealand. Östergötlands population uppskattas till mellan 24 000 och 56 000 par. En<br />
observation gjordes av art<strong>en</strong> <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Det var <strong>en</strong> sjungande indi<strong>vid</strong> som noterades från<br />
Grundsjön, öster om vindkraftverk nummer 23. Att art<strong>en</strong> häckar där är sannolikt. I övrigt är det ont<br />
om lämpliga häckmiljöer inom utredningsområdet.<br />
Härmsångare Hippolais icterina<br />
Härmsångare häckar främst i frodigare löv- och blandskogar samt i bryn och lummiga trädgårdar.<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 1 200 och 2 400 par. En observation av härmsångare<br />
gjordes <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Det var nedanför rovfågelobservationspunkt<strong>en</strong> <strong>en</strong> bra bit öster om<br />
vindkraftverk nummer 3, vilket är utanför själva vindkraftsområdet. Huru<strong>vid</strong>a art<strong>en</strong> häckar inom<br />
området är oklart. Det är ont om lämpligare häckmiljöer m<strong>en</strong> det går trots avsaknad<strong>en</strong> av<br />
observationer inte att utesluta att något <strong>en</strong>staka par häckar.<br />
30
Ärtsångare Sylvia curruca<br />
Ärtsångare häckar över stora delar av Sverige, inte minst i trädgårdar m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> i olika skogsmiljöer<br />
och i buskmarker. Östergötlands population uppskattas till mellan 7 200 och 17 000 par. Några<br />
sjungande ärtsångare hördes <strong>vid</strong> linjetaxeringarna i maj. Art<strong>en</strong> bedöms höra till områdets häckfåglar<br />
m<strong>en</strong> torde inte vara speciellt allmän.<br />
Törnsångare Sylvia communis<br />
Törnsångar<strong>en</strong> häckar i Sverige i huvudsak i öppna marker eller i direkt anslutning till sådana. Art<strong>en</strong><br />
är speciellt allmän i betesmarker med buskar. Östergötlands population uppskattas till mellan 17 000<br />
och 35 000 par. Åtminstone <strong>en</strong> observation av törnsångare gjordes <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. En sjungande<br />
indi<strong>vid</strong> hördes från betesmark<strong>en</strong> sydsydost om vindkraftverk nummer 9. Att art<strong>en</strong> häckar där är<br />
rimligt. I övrigt torde art<strong>en</strong> ha få lämpliga häckmiljöer inom utredningsområdet.<br />
Trädgårdssångare Sylvia borin<br />
Trädgårdssångare häckar över <strong>en</strong> stor del av Sverige både i skogsmark, buskmark mm. Östergötlands<br />
population uppskattas till mellan 40 000 och 90 000 par. Flera sjungande trädgårdssångare noterades<br />
<strong>vid</strong> linjetaxeringarna. Art<strong>en</strong> bedöms vara <strong>en</strong> spridd om ej allmän häckfågel inom utredningsområdet.<br />
Svarthätta Sylvia atricapilla<br />
Svarthätta häckar främst i lövträdrika miljöer m<strong>en</strong> häckar äv<strong>en</strong> i barrskog. I Sverige är art<strong>en</strong><br />
allmännast i Götaland och Svealand. Östergötlands population uppskattas till mellan 55 000 och 130<br />
000 par. Flera sjungande svarthättor noterades <strong>på</strong> olika ställ<strong>en</strong> <strong>vid</strong> linjetaxeringarna. Art<strong>en</strong> bedöms<br />
häcka spritt om ej allmänt inom utredningsområdet.<br />
Grönsångare Phylloscopus sibilatrix<br />
Grönsångare häckar spritt över <strong>en</strong> stor del av Sveriges skogar m<strong>en</strong> är sällsynt i Norrlands inland.<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 10 000 och 18 000 par. På flera platser noterades<br />
sjungande grönsångare <strong>vid</strong> linjetaxering<strong>en</strong> i maj. Art<strong>en</strong> bedöms häcka med flera par inom<br />
utredningsområdet.<br />
Gransångare Phylloscopus collybita §<br />
Gransångare är <strong>en</strong> sällsynt häckfågel i Östergötland och population<strong>en</strong> uppskattas till mellan 30 och<br />
70 par. En observation av art<strong>en</strong> gjordes <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Det var <strong>en</strong> sjungande indi<strong>vid</strong> som hördes<br />
nedanför brant<strong>en</strong> <strong>vid</strong> rovfågelsobservationspunkt<strong>en</strong> öster om vindkraftverk nummer 3, dvs utanför<br />
själva vindkraftsområdet. Sannolikt rörde sig observation<strong>en</strong> om <strong>en</strong> förbiflyttande indi<strong>vid</strong>. Huru<strong>vid</strong>a<br />
art<strong>en</strong> hör till områdets häckfåglar är osäkert m<strong>en</strong> går inte att utesluta.<br />
Lövsångare Phylloscopus trochillus<br />
Lövsångare är <strong>en</strong> mycket allmän fågel i södra Sverige. Östergötlands population uppskattas till<br />
mellan 210 000 och 400 000 par. Art<strong>en</strong> bedöms tillsammans med bofink och grönsiska vara<br />
områdets talrikaste häckfågel. Sjungande lövsångare noterades i stort sett över hela området.<br />
Kungsfågel Regulus regulus<br />
Kungsfågel är <strong>en</strong> allmän häckfågel över i stort sett hela Sverige. Östergötlands population uppskattas<br />
till mellan 72 000 och 170 000 par. Arte noterades spritt inom hela utredningsområdet. Art<strong>en</strong><br />
bedöms höra till <strong>en</strong> av de vanligare häckfåglarna inom utredningsområdet.<br />
31
Grå flugsnappare Muscicapa striata §<br />
Grå flugsnappare häckar spritt i huvuddel<strong>en</strong> av Sverige, inte minst i skogsmark och trädgårdar.<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 18 000 och 42 000 par. Vid linjetaxering<strong>en</strong> noterades<br />
d<strong>en</strong> spritt över utredningsområdet. Art<strong>en</strong> häckar spritt i området och bedöms vara tämlig<strong>en</strong> allmän.<br />
Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca<br />
Svartvit flugsnappare häckar huvudsaklig<strong>en</strong> i gles skog och är spridd över nästan hela Sverige.<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 40 000 och 80 000 par. Vid linjetaxering<strong>en</strong> noterades<br />
d<strong>en</strong> spritt över utredningsområdet. Art<strong>en</strong> bedöms häcka spritt i området.<br />
Stjärtmes Aegihalos caudatus<br />
Stjärtmes häckar huvudsaklig<strong>en</strong> i fuktigare löv- och blandskog. Östergötlands population uppskattas<br />
till mellan 1 200 och 2 800 par. Art<strong>en</strong> noterades <strong>vid</strong> två tillfäll<strong>en</strong> <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>, ett par indi<strong>vid</strong>er<br />
sågs omedelbart öster om d<strong>en</strong> skogväg som går <strong>på</strong> östra sidan av vindkraftverk nummer 14 och 20<br />
och <strong>en</strong> indi<strong>vid</strong> noterades i närhet<strong>en</strong> av vindkraftverk nummer 24. Art<strong>en</strong> bedömdes höra till områdets<br />
häckfåglar m<strong>en</strong> torde inte vara allmän.<br />
Entita Parus pelustris §<br />
Entita häckar i löv- och blandskog. Östergötlands population uppskattas till mellan 6 000 och 10 000<br />
par. Åtminstone <strong>en</strong> <strong>en</strong>tita noterades i samband med linjetaxering<strong>en</strong>. Art<strong>en</strong> torde höra till områdets<br />
häckfåglar m<strong>en</strong> bedöms vara tämlig<strong>en</strong> sällsynt.<br />
Talltita Parus montanus §<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 14 000 och 30 000 par. Talltita noterades spritt i<br />
området <strong>vid</strong> fältbesök<strong>en</strong> under februari till april. Observationer gjordes i anslutning till många av<br />
vindkraftverk<strong>en</strong>. Vid linjetaxeringarna i maj noterades <strong>en</strong>dast <strong>en</strong>staka fåglar. Sannolikt var många<br />
fullt upptagna med häckning<strong>en</strong> då vilket gjorde att de inte hördes eller sågs.<br />
Tofsmes Parus cristatus<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 24 000 och 40 000 par. Ett flertal tofsmesar hördes i<br />
äldre talldominerade bestånd <strong>vid</strong> fältbesök<strong>en</strong> under februari till april. Observationer gjordes i<br />
anslutning till de flesta vindkraftverk. Vid linjetaxeringarna i maj noterades <strong>en</strong>dast <strong>en</strong>staka fåglar.<br />
Sannolikt var många fullt upptagna med häckning<strong>en</strong> då vilket gjorde att de inte hördes eller sågs.<br />
Art<strong>en</strong> bedöms vara <strong>en</strong> allmän häckfågel inom utredningsområdet.<br />
Svartmes Parus ater<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 15 000 och 35 000 par. Svartmes hördes spritt inom<br />
utredningsområdet i februari till april. Vid linjetaxeringarna i maj gjordes däremot färre<br />
observationer. Sannolikt var många fullt upptagna med häckning<strong>en</strong> då. Art<strong>en</strong> bedöms häcka spritt<br />
inom utredningsområdet.<br />
Blåmes Parus caeruleus<br />
Blåmes<strong>en</strong> häckar i löv- och blandskog samt i anslutning till bebyggelse över i stort sett hela Sverige,<br />
förutom i norra Norrlands inland. Östergötlands population uppskattas till mellan 26 000 och 60 000<br />
par. Art<strong>en</strong> noterads spritt <strong>vid</strong> olika inv<strong>en</strong>teringstillfäll<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> bedöms häcka spritt inom området.<br />
32
Talgoxe Parus major<br />
Talgox<strong>en</strong> häckar allmänt i Östergötland och population<strong>en</strong> uppskattas till mellan 60 000 och 140 000<br />
par. Art<strong>en</strong> noterades under hela inv<strong>en</strong>teringsperiod<strong>en</strong> och spritt över området. Art<strong>en</strong> var d<strong>en</strong> mes<br />
med flest observationer under linjetaxering<strong>en</strong>. Art<strong>en</strong> bedöms vara <strong>en</strong> tämlig<strong>en</strong> allmän häckfågel<br />
inom området.<br />
Nötväcka Sitta europaea<br />
Nötväckan häckar framförallt i lövskog och parker m<strong>en</strong> ibland äv<strong>en</strong> i barrskogsmiljöer.<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 12 000 och 19 000 par. Spridda observationer av<br />
art<strong>en</strong> gjordes över stora delar av utredningsområdet. Art<strong>en</strong> bedöms vara <strong>en</strong> mindre allmän häckfågel<br />
här.<br />
Trädkrypare Certhia familiaris<br />
Trädkrypar<strong>en</strong> häckar i skogsmark, spritt över <strong>en</strong> stor del av Sverige. Östergötlands population<br />
uppskattas till mellan 27 000 och 63 000 par. Spridda observationer av trädkrypare noterades <strong>vid</strong><br />
linjetaxeringarna och äv<strong>en</strong> <strong>vid</strong> andra fältbesök gjordes <strong>en</strong> del iakttagelser. Art<strong>en</strong> bedöms häcka spritt<br />
i området.<br />
Törnskata Lanius collurio EU<br />
Törnskatan uppges häcka <strong>på</strong> hygg<strong>en</strong> och skogsbryn mm. Östergötlands population uppskattas till<br />
mellan 3 100 och 6 300 par. En observation av art<strong>en</strong> gjordes <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Vid linjetaxering<strong>en</strong><br />
noterades ett par i området mellan vindkraftverk 5 och 6. Det är fullt möjligt att detta rör sig om <strong>en</strong><br />
häckning. Att art<strong>en</strong> åtminstone torde häcka i närhet<strong>en</strong> till utredningsområdet bedöms som sannolikt.<br />
Nötskrika Garrulus glandarius<br />
Nötskrika häckar i barr- och blandskog över <strong>en</strong> stor del av Sverige. Östergötlands population<br />
uppskattas till mellan 9 000 och 21 000 par. Ett flertal observationer av nötskrikor gjordes under hela<br />
inv<strong>en</strong>teringsperiod<strong>en</strong>. Att art<strong>en</strong> häckar med ett flertal par torde det inte råda någon tvekan om.<br />
Skata Pica pica<br />
Skator häckar huvudsaklig<strong>en</strong> i anslutning till gårdsmiljöer och annan bebyggelse. Östergötlands<br />
population uppskattas till mellan 8 000 och 16 000 par. Ing<strong>en</strong> observation av skata gjordes i närhet<strong>en</strong><br />
av plats<strong>en</strong> för något av de <strong>planerad</strong>e vindkraftverk<strong>en</strong>. Däremot gjordes flera observationer i närhet<strong>en</strong><br />
av gårdsmiljöer <strong>en</strong> bit ifrån dem, t ex <strong>vid</strong> Häljelöt.<br />
Kaja Coloeus monedula<br />
Kaja häckar i anslutning till bebyggelse och odlade marker. Östergötlands population uppskattas till<br />
mellan 9 600 och 22 000 par. Art<strong>en</strong> noterades med mindre flockar framförallt i anslutning till<br />
Norrum och Häljelöt, i området mellan vindkraftverk nummer 7 och 9. Art<strong>en</strong> torde häcka i närhet<strong>en</strong><br />
av de aktuella gårdarna m<strong>en</strong> sannolikt inte i övriga utredningsområdet.<br />
Kråka Corvus cornix §<br />
Kråka häckar framförallt i anslutning till odlade marker och är spridd över hela Sverige.<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 7 000 och 13 000 par. Spridda observationer av<br />
kråkor gjordes under hela inv<strong>en</strong>teringsperiod<strong>en</strong>. Art<strong>en</strong> hör till områdets häckfåglar m<strong>en</strong> torde inte<br />
vara speciellt allmän.<br />
33
Korp Corvus corax<br />
Korp häckar över så gott som hela Sverige. Östergötlands population uppskattas till mellan 700 och<br />
1 300 par. Spridda observationer gjordes av korp under hela inv<strong>en</strong>teringsperiod<strong>en</strong>. Art<strong>en</strong> hör till<br />
områdets häckfåglar m<strong>en</strong> torde inte häcka med speciellt många par.<br />
Stare Sturnus vulgaris §<br />
I Sverige häckar stare huvudsaklig<strong>en</strong> i anslutning till jordbruksmark. Östergötlands population<br />
uppskattas till mellan 42 000 och 98 000 par. Mindre flockar med starar noterades <strong>på</strong><br />
jordbruksmark<strong>en</strong> öster om vindkraftverk nummer 9 <strong>vid</strong> flera tillfäll<strong>en</strong>. Observationer gjordes äv<strong>en</strong><br />
öster om vindkraftverk 3 och 4. Att art<strong>en</strong> åtminstone häckar med något par inom utredningsområdet<br />
bedöms som sannolikt.<br />
Gråsparv Passer domesticus §<br />
Gråsparv häckar huvudsaklig<strong>en</strong> i anslutning till bebyggelse. Östergötlands population uppskattas till<br />
mellan 20 000 och 50 000 par. Ing<strong>en</strong> observation av gråsparv gjordes inom själva<br />
utredningsområdet. Däremot sågs flera gråsparvar <strong>vid</strong> Häljelöts gård, dvs <strong>en</strong> bit ostsydost om<br />
vindkraftverk nummer 9. Art<strong>en</strong> bedöms sannolikt inte häcka inom utredningsområdet m<strong>en</strong> däremot<br />
inom angränsande marker.<br />
Pilfink Passer montanus<br />
Pilfink är <strong>en</strong> fågelart som oftast häckar i anslutning till bebyggelse. Östergötlands population<br />
uppskattas till mellan 16 000 och 33 000 par. En häckmiljö för art<strong>en</strong> är ihåliga bärarmar <strong>på</strong><br />
ledningsstolpar. De <strong>en</strong>da observationerna av pilfinkar var <strong>en</strong> sådan häckning. Ett par pilfinkar höll<br />
nämlig<strong>en</strong> till <strong>på</strong> <strong>en</strong> kraftledningsstolpe <strong>på</strong> Stockdalsgärdet nordost om vindkraftverk nummer 7.<br />
Bofink Fringilla coelebs<br />
Bofink är Östergötlands allmännaste häckfågel, population<strong>en</strong> uppskattas till mellan 300 000 och 540<br />
000 par. D<strong>en</strong> var också <strong>en</strong> av de allmännaste fåglarna <strong>vid</strong> inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Att art<strong>en</strong> häckar i nära<br />
anslutning till samtliga <strong>planerad</strong>e vindkraftverk torde det inte råda något tvivel om.<br />
Bergfink Fringilla montifringilla §<br />
Bergfink häckar inte i Götaland utan längre norrut. Vintertid övervintrar mindre och större flockar<br />
liksom <strong>en</strong>skilda fåglar i t ex Östergötland. Under april/maj flyttar de norrut. Vid inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> efter<br />
skogshöns i april noterades några flockar i närhet<strong>en</strong> av vindkraftverk nummer 2 och nummer 7.<br />
Grönfink Chloris chloris<br />
Grönfink häckar både i halvöppna marker som i bryn och i parker m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> i slut<strong>en</strong> skog.<br />
Östergötlands population uppskattas till mellan 30 000 och 70 000 par. Art<strong>en</strong> har minskat kraftigt<br />
under de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> bero<strong>en</strong>de <strong>på</strong> <strong>en</strong> sjukdom, gulknopp, vilket gör att dessa siffror kan vara i<br />
högsta laget. Spridda observationer gjordes under inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Att art<strong>en</strong> häckar spritt i området<br />
torde det inte råda någon tvekan om.<br />
Grönsiska Carduelis spinus<br />
Grönsiska häckar i skogsmark över så gott som hela Sverige. Östergötlands population uppskattas<br />
till mellan 5 000 och 12 000 par. Grönsiska var <strong>en</strong> av de fågelarter som var vanligast under<br />
inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>, inte minst <strong>vid</strong> de besök som gjordes i april. En del av dessa observationer skulle<br />
kunna utgöras av övervintrande fåglar som häckar längre norrut. Sannolikt var dock många av<br />
fåglarna häckfåglar i närområdet. Grönsiska bedöms tillsammans med lövsångare och bofink vara <strong>en</strong><br />
av de allmännaste häckfågelarterna.<br />
34
Bändelkorsnäbb Loxia leucoptera<br />
Bändelkorsnäbb<strong>en</strong> uppträder i mycket varierande antal i Sverige mellan olika år. Detta beror <strong>på</strong> så<br />
kallade invasioner av art<strong>en</strong> österifrån. Art<strong>en</strong> antas inte häcka i Östergötland. En sjungande hane<br />
noterades i närhet<strong>en</strong> av vindkraftverk nummer 15 och i närhet<strong>en</strong> sågs <strong>en</strong> annan indi<strong>vid</strong>. Höst<strong>en</strong> 2011<br />
skedde <strong>en</strong> stor invasion av art<strong>en</strong> till södra Sverige. Att art<strong>en</strong> kan häcka <strong>på</strong> vår<strong>en</strong> efter <strong>en</strong> sådan<br />
invasion är sannolikt, vilket gör att man inte kan utesluta att observationerna var av häckande fåglar.<br />
Mindre korsnäbb Loxia curviostra<br />
Mindre korsnäbb häckar precis som d<strong>en</strong> större korsnäbb<strong>en</strong> nedan i barrskog. D<strong>en</strong> mindre art<strong>en</strong> är<br />
dock mer knut<strong>en</strong> till granskog än till tallskog. Som för alla korsnäbbar fluktuerar art<strong>en</strong>s numerär <strong>en</strong><br />
hel del mellan olika år. Östergötlands population uppskattas till mellan 500 och 5 500 par. Vid<br />
fältbesök<strong>en</strong>, framförallt <strong>vid</strong> linjetaxeringarna, noterades <strong>en</strong> hel del korsnäbbar. De flesta av dessa<br />
artbestämdes inte. Med tanke <strong>på</strong> att observationerna till största del<strong>en</strong> gjordes i äldre tallskogsbestånd<br />
talar mycket för att de flesta observationerna utgjordes av större korsnäbb och inte av d<strong>en</strong> mindre.<br />
Några indi<strong>vid</strong>er som sågs i <strong>en</strong> granskog artbestämdes dock till mindre korsnäbb. Art<strong>en</strong> bedöms<br />
häcka med åtminstone något par inom området.<br />
Större korsnäbb Loxia pytyopsittacus<br />
Större korsnäbb häckar i barrskog, huvudsaklig<strong>en</strong> tallskog, spritt i landet. Art<strong>en</strong>s numerär fluktuerar<br />
<strong>en</strong> hel del mellan olika år. Östergötlands population uppskattas till mellan 280 och 2 500 par. Vid<br />
fältbesök<strong>en</strong>, framförallt <strong>vid</strong> linjetaxeringarna, noterades <strong>en</strong> hel del korsnäbbar. De flesta av dessa<br />
artbestämdes inte. Med tanke <strong>på</strong> att observationerna till största del<strong>en</strong> gjordes i äldre tallskogsbestånd<br />
talar mycket för att de flesta observationerna utgjordes av d<strong>en</strong> större korsnäbb<strong>en</strong>. Art<strong>en</strong> bedöms<br />
häcka spritt inom området.<br />
Domherre Pyrrhula pyrrhula §<br />
Domherre häckar i barr- och blandskog över hela Sverige. Östergötlands population uppskattas till<br />
mellan 3 600 och 8 400 par. Enstaka observationer av art<strong>en</strong> gjordes <strong>vid</strong> fältbesök<strong>en</strong>. Art<strong>en</strong> torde<br />
häcka med åtminstone några par inom utredningsområdet.<br />
Gulsparv Emberiza citrinella §<br />
Gulsparv<strong>en</strong> häckar i anslutning till odlingsbygd samt <strong>på</strong> hygg<strong>en</strong> och i ungskogar spritt<br />
nedanför fjäll<strong>en</strong>. Östergötlands population uppskattas till mellan 50 000 och 110 000 par.<br />
Spridda observationer av gulsparvar, främst i anslutning till hygg<strong>en</strong>, gjordes <strong>vid</strong><br />
inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Art<strong>en</strong> bedöms som <strong>en</strong> mindre allmän häckfågel inom området.<br />
Sävsparv Emberiza scho<strong>en</strong>iclus §<br />
Sävsparv häckar över mer eller mindre hela Sverige. D<strong>en</strong> är i södra Sverige mer eller mindre<br />
knut<strong>en</strong> till våtmarker och sjöstränder. Östergötlands population uppskattas till mellan 3 000<br />
och 7 000 par. Åtminstone <strong>en</strong> sävsparv hördes sjunga i anslutning till <strong>en</strong> mindre våtmark <strong>en</strong><br />
bit ifrån vindkraftverk nummer 3 <strong>vid</strong> linjetaxering<strong>en</strong>. Det bedöms som sannolikt att art<strong>en</strong><br />
häckar med något par inom området.<br />
§ – Art, utöver de arter som är listade i EU:s fågeldirektiv eller som är rödlistad i Sverige, som man <strong>en</strong>ligt<br />
Naturvårdsverkets handbok över artskyddsförordning<strong>en</strong> skall ta särskild hänsyn till.<br />
EU – Listad i fågeldirektivets annex 1<br />
NT – Rödlistad som nära hotad <strong>en</strong>ligt 2010 års rödlistad<br />
VU – Rödlistad som sårbar <strong>en</strong>ligt 2010 års rödlista<br />
35
Observerade rovfåglar – rovfågelpunkter<br />
R1 – 12/2, 10:05 – 14:05, JH<br />
En subadult havsörn i öster (avstånd ca 1,5 km)<br />
En adult havsörn i väster (avstånd ca 2 km)<br />
R2 – 14/4, 10:12 – 13:46, JH<br />
Sammanlagt minst tre olika havsörnar<br />
R2 – 7/5, 10:07 – 13:56, JH<br />
Två adulta havsörnar (<strong>på</strong> olika ställ<strong>en</strong>)<br />
En adult fiskgjuse<br />
Två adulta ormvråkar (<strong>på</strong> olika ställ<strong>en</strong>)<br />
R2 – 22/5, 09:35 – 12:30, JH<br />
En adult havsörn<br />
Två adulta ormvråkar (<strong>på</strong> olika ställ<strong>en</strong>)<br />
R3 – 16/2, 09:55 – 13:58, JH<br />
Inga rovfåglar<br />
R4 – 8/4, 10:40 – 13:48, JH<br />
En ormvråk<br />
R4 – 3/5, 13:00 – 16:00, JH<br />
En ormvråk<br />
R4 – 21/5, 10:06 – 13:02, JH<br />
En ormvråk<br />
En adult havsörn<br />
En bivråk<br />
R5 – 17/2, 10:20 – 14:20, JH<br />
En adult havsörn (uppehöll sig i området i cirka 1 timma)<br />
R6 – 10/3, 10:15 – 14:08, JH<br />
Två + <strong>en</strong> subadult havsörn<br />
En adult hane sparvhök<br />
En adult hona duvhök<br />
R6 – 17/4, 10:00 – 13:50, JH<br />
En adult havsörn<br />
Två ormvråkar<br />
R6 – 14/5, 11:03-14:05, JH<br />
Sannolikt två olika adulta havsörnar<br />
Ett par ormvråk<br />
R7 – 18/2, 09:50 – 13:50, JH<br />
Inga observerade rovfåglar (dålig sikt)<br />
36<br />
Bilaga 4
R8 – 11/4, 10:12 – 14:02, JH<br />
Två olika ormvråkar<br />
R8 – 1/5, 11:10 – 15:10, JH<br />
14 + 4 havsörnar (samtidigt), åtminstone 5 adulta<br />
En adult fiskgjuse<br />
Två adulta ormvråkar (i två olika revir)<br />
R8 – 23/5, 10:15 – 13:55, MH<br />
Två till tre juv<strong>en</strong>ila havsörnar<br />
En adult duvhök<br />
Minst 5, trolig<strong>en</strong> 7 adulta ormvråkar (i åtminstone tre olika revir)<br />
R10 – 24/2, 10:00 – 14:00, MH<br />
En 4K kungsörn<br />
Fyra styck<strong>en</strong> havsörnar, 2 adulta och 2 subadulta<br />
Sex ormvråkar (förbiflygande)<br />
En fjällvråk (förbiflygande)<br />
R9 – 3/4, 09:00 – 13:15, MH<br />
Två ormvråkar i spelflykt 08:55 och två ormvråkar varnande <strong>vid</strong> bon s<strong>en</strong>are<br />
En fjällvråk<br />
6 styck<strong>en</strong> adulta havsörnar sammanstrålande från olika håll (3 olika revir?) <strong>vid</strong> 10:00<br />
Vid 10:30 – 11:00 gjordes ytterligare fem observationer av adulta havsörnar (sannolikt var<br />
inte alla dessa observationer av samma fåglar som de sex ovan)<br />
En duvhök<br />
En subadult(?) havsörn<br />
R10 – 3/5, 09:27 – 12:27, JH<br />
Tre olika revir med ormvråk, sammanlagt 5 olika indi<strong>vid</strong>er<br />
En sparvhök<br />
R10 – 24/5, 09:45 – 12:50, JH<br />
Tre olika revir med ormvråk, sammanlagt 5 olika indi<strong>vid</strong>er<br />
En adult havsörn<br />
R11 – 21/2, 10:15 – 13:30, JH<br />
En adult havsörn (förbiflygande)<br />
R12 – 1/4, 09:30 – 13:30, JH<br />
En subadult havsörn (observerades i området före 09:30)<br />
Ett par ormvråk<br />
En duvhök<br />
R12 – 10/5, 10:05 – 13:25, JH<br />
En subadult havsörn<br />
Två ormvråkar<br />
R12 – 24/5, 09:45 – 13:20, MH<br />
Inga observerade rovfåglar<br />
37
Observerade fåglar – Linjetaxering linjerna 1-5<br />
38<br />
Bilaga 5.1<br />
Linje 1 1 2 2 3 3 4 4 5 5<br />
Datum 14/5 22/5 14/5 22/5 14/5 22/5 14/5 22/5 14/5 22/5<br />
Inv<strong>en</strong>terare JH JH JH JH JH JH JH JH JH JH<br />
Ormvråk 1<br />
Orre 1 1<br />
Tjäder 1<br />
Ringduva 1 1 1 1<br />
Skogsduva 1 1<br />
Gök 2 1 1 1 1 1 1 1 1<br />
Tornseglare 4<br />
Gröngöling 1<br />
St. hackspett 1 1<br />
Sånglärka 1<br />
Trädpiplärka 7 5 5 3 4 4 1 4 2<br />
Gärdsmyg 1 1<br />
Järnsparv 3 3 2 1 2<br />
Rödhake 4 7 3 3 6 2 8<br />
Rödstjärt 2 2 1 1 2 1 1<br />
Koltrast 2<br />
Taltrast 2 2 1 2 2 1 1<br />
Rödvingetrast 1<br />
Dubbeltrast 1 1 1 1<br />
Ärtsångare 1 1<br />
Trädgårdssångare 1 1 1<br />
Svarthätta 3 1 1 2<br />
Lövsångare 17 16 15 12 7 8 9 5 10 9<br />
Kungsfågel 3 1 5 1<br />
Grå flugsnappare 2<br />
Sv. flugsnappare 1 1 1 2<br />
Tofsmes 1 2 2 1<br />
Svartmes 2 2 1 1<br />
Talltita 3<br />
Blåmes 1<br />
Talgoxe 2 3 1 1 1 1 4 1 1 1<br />
Trädkrypare 1 1<br />
Nötskrika 3<br />
Stare 8<br />
Bofink 11 9 5 3 5 3 5 7 6 8<br />
Grönfink 1<br />
Grönsiska 3 4 3 3 5 5 3 1<br />
Större korsnäbb? 3 4 5 2 2<br />
Gulsparv 1 2 1 2<br />
Sävsparv 1 1<br />
Antalet arter 23 18 14 9 14 11 17 16 14 13<br />
Totala antalet arter: 40
Observerade fåglar – Linjetaxering linjerna 6-10<br />
39<br />
Bilaga 5.2<br />
Linje 6 6 7 7 8 8 9 9 10 10<br />
Datum 10/5 21/5 10/5 21/5 10/5 21/5 10/5 21/5 10/5 21/5<br />
Inv<strong>en</strong>terare JH JH JH JH JH JH JH JH JH JH<br />
Trana 1<br />
Tofsvipa 12 12<br />
Fiskmås 4<br />
Skrattmås 1<br />
Ringduva 2 5 2 1 3 1 1<br />
Gök 2 1 1<br />
Gröngöling 1<br />
St. hackspett 1 1 1<br />
Trädlärka 1<br />
Sånglärka 4 5 1 1<br />
Ladusvala 1<br />
Gulärla 1<br />
Sädesärla 1 2<br />
Trädpiplärka 3 4 5 4 4 3 5 3<br />
Gärdsmyg 1<br />
Järnsparv 1 3 1 2<br />
Rödhake 3 1 6 4 2 5 6 3<br />
Rödstjärt 1 1 1 1<br />
St<strong>en</strong>skvätta 1<br />
Törnskata 2<br />
Koltrast 3 1 1<br />
Taltrast 2 1 3 3 2 3 2 1<br />
Rödvingetrast 1<br />
Dubbeltrast 1 1 1<br />
Näktergal 1<br />
Ärtsångare 2 1 2<br />
Trädgårdssångare 1 1 2 1<br />
Svarthätta 2 1<br />
Lövsångare 10 16 10 8 8 9 7 9 12 7<br />
Grönsångare 1 1 1 1<br />
Kungsfågel 1 1 1<br />
Grå flugsnappare 1 1 4 1<br />
Sv. flugsnappare 3 1 1 1 1<br />
Tofsmes 1 1 4 1<br />
Svartmes 1<br />
Blåmes 2 2 1 2<br />
Talgoxe 4 3 2 2 2 1 1 3 2<br />
Trädkrypare 1 1<br />
Nötskrika 2 1 1<br />
Stare 35 10 1<br />
Kråka 1<br />
Kaja 1<br />
Bofink 8 11 6 9 8 14 8 3 6 7<br />
Grönfink 2<br />
Grönsiska 3 1 7 4 2 2 2 2<br />
Obest korsnäbb 1 2<br />
Gulsparv 2 4 2 1<br />
Antalet arter 29 25 14 19 12 11 7 11 16 16<br />
Totala antalet arter: 47
Observerade fåglar – Linjetaxering linjerna 11 till 18<br />
Linje 11 12 12 14 15 16 17 18<br />
Datum 10/5 10/5 10/5 10/5 10/5 24/5 24/5 24/5<br />
Inv<strong>en</strong>terare JH JH JH JH JH JH JH JH<br />
Trana 1<br />
Orre 1<br />
Tjäder 1<br />
Enkelbeckasin 1<br />
Skogssnäppa 1 2 1<br />
Gråtrut 2<br />
Ringduva 2 3 1 2<br />
Gök 1 1 1 1 1<br />
Gröngöling 1 1<br />
Spillkråka 1 2 1 3<br />
Mindre hackspett 1<br />
St. hackspett 1 1 1<br />
Trädlärka 2<br />
Sånglärka 1<br />
Ladusvala 1<br />
Sädesärla 1 1 1<br />
Trädpiplärka 3 2 4 3 6 3<br />
Gärdsmyg 2 1 2 1<br />
Järnsparv 1 1 3 2 1 1 1<br />
Rödhake 4 1 6 3 2 1 8 2<br />
Rödstjärt 1 3 2 3 1<br />
Buskskvätta 1 1 1<br />
Koltrast 1 2 2<br />
Taltrast 1 1 2 1 1 2<br />
Björktrast 1<br />
Dubbeltrast 1 1<br />
Ärtsångare 1<br />
Trädgårdssångare 1 2 2 2<br />
Svarthätta 1 2 1 1<br />
Lövsångare 8 6 13 4 7 7 7 4<br />
Kungsfågel 2 1 2 1 1<br />
Grå flugsnappare 4 2<br />
Sv. flugsnappare 2 1 2 1 1 1<br />
Tofsmes 1 1<br />
Talltita 1 1<br />
Svartmes 2 2 3 1 1<br />
Blåmes 1 1 1<br />
Talgoxe 3 3 2 2 3 3 1<br />
Trädkrypare 1 1 1 1<br />
Kråka 2 1 1 1<br />
Bofink 3 4 7 4 4 8 11<br />
Grönfink 1 1<br />
Grönsiska 1 1 3 3 3 2<br />
Obest korsnäbb 1 3 2 1<br />
Pilfink 2<br />
Gulsparv 1 3<br />
Antal arter 21 25 24 11 19 20 28 10<br />
Totala antalet arter: 46<br />
40<br />
Bilaga 5.3
Observerade fåglar – Linjetaxering linjerna 19-21<br />
Linje 19 19 20 20 21 21<br />
Datum 14/5 23/5 14/5 23/5 16/5 23/5<br />
Inv<strong>en</strong>terare JH MH JH MH JH MH<br />
Gräsand 1<br />
Havsörn 1<br />
Ormvråk 1<br />
Trana 2 2 2<br />
Orre 1 1 1<br />
Tjäder 1<br />
Tofsvipa 1<br />
Enkelbeckasin 2 1<br />
Morkulla 1<br />
Skogssnäppa 1 2<br />
Ringduva 2 3<br />
Gök 1 1 2<br />
Gröngöling 1<br />
Spillkråka 1<br />
St. hackspett 2<br />
Trädlärka 1 1<br />
Trädpiplärka 3 4 6 4<br />
Gärdsmyg 1<br />
Järnsparv 1 3 1<br />
Rödhake 2 2 9 3<br />
Rödstjärt 1 1<br />
Koltrast 2 4 3<br />
Taltrast 1 2<br />
Rödvingetrast 1<br />
Björktrast 2<br />
Dubbeltrast 2 1 2<br />
Rörsångare 1<br />
Ärtsångare 1 1 1<br />
Trädgårdssångare 1 2 2 2<br />
Svarthätta 2 1 3<br />
Grönsångare 1<br />
Lövsångare 11 4 8 8 10 9<br />
Kungsfågel 1 1<br />
Grå flugsnappare 1<br />
Sv. flugsnappare 1 1 1<br />
Tofsmes 1<br />
Talltita 1 1 1<br />
Blåmes 1 1<br />
Talgoxe 2 1 2 1 1 3<br />
Trädkrypare 3 1<br />
Nötskrika 2 6<br />
Stare 2 1<br />
Bofink 6 7 6 8 8 11<br />
Grönsiska 4 1 2 2 6<br />
Obest korsnäbb 1<br />
Större korsnäbb 2<br />
Gulsparv 1 2 1<br />
Antalet arter 11 16 7 23 31 20<br />
Totala antalet arter: 47<br />
41<br />
Bilaga 5.4
Observerade fåglar – Linjetaxering linjerna 22-27<br />
42<br />
Bilaga 5.5<br />
Linje 22 22 23 23 24 24 25 25 26 26 27 27<br />
Datum 16/5 24/5 16/5 24/5 16/5 24/5 16/5 24/5 16/5 24/5 16/5 24/5<br />
Inv<strong>en</strong>terare JH MH JH MH JH MH JH MH JH MH JH MH<br />
Sångsvan 2<br />
Kanadagås 1<br />
Grågås 2<br />
Tjäder 1 1<br />
Orre 4 2 5 2 1 1<br />
Trana 4 1 1 2 1 2<br />
Duvhök 1<br />
Enkelbeckasin 1 1 1<br />
Skogssnäppa 1 1 2 1<br />
Fisktärna 1<br />
Ringduva 2 1 5 1 2 1 1 1 2<br />
Nattskärra 1<br />
Gök 2 2 1 1 1<br />
Göktyta 1 2<br />
Spillkråka 1 1<br />
St. hackspett 1 3 1 1 1<br />
Trädpiplärka 6 4 1 8 3 5 1 7 4 5 4<br />
Sädesärla 2<br />
Gärdsmyg 2 1 1 2 1 1<br />
Järnsparv 3 1 2 7 1 3 1 2 1<br />
Rödhake 5 5 5 5 5 7 3 2 6 7 11 9<br />
Rödstjärt 1 1 2 3 2<br />
Koltrast 3 4 2 1 3 2<br />
Taltrast 2 2 5 2 2 6 3 1 3 1 2 2<br />
Björktrast 1<br />
Rödvingetrast 1 1 1 1<br />
Dubbeltrast 1 2 1 1 1<br />
Ärtsångare 1 2 1 3<br />
Trädgårdssångare 1 1 1 3<br />
Svarthätta 2 1 2 2 3 2<br />
Grönsångare 1 1<br />
Lövsångare 10 7 9 7 12 10 13 7 8 9 15 12<br />
Kungsfågel 7 4 2 1 2 4 1 2 2 5 1<br />
Grå flugsnappare 1<br />
Sv. flugsnappare 2 1 1 1 2 1<br />
Stjärtmes 1<br />
Tofsmes 1 2 1 1 3<br />
Svartmes 1 1 1 1 1 1 2 1<br />
Blåmes 1 1 1 1<br />
Talltita 1 1<br />
Talgoxe 1 3 4 3 3 3 3 1 1 3 2 2<br />
Nötväcka 2 1 1<br />
Trädkrypare 2 1 1 1<br />
Nötskrika 1 1 1 1<br />
Korp 2<br />
Bofink 6 7 4 6 5 1 6 6 9 5 13 6<br />
Grönfink 1<br />
Grönsiska 3 4 1 5 4 3 6 3 3<br />
Bändelkorsnäbb 2<br />
Större korsnäbb? 22 2 26 2 2 3
Domherre 1<br />
Gulsparv 3 1 5 2 2 2 3<br />
Antal arter 23 15 18 15 22 21 26 21 18 24 18 24<br />
Totala antalet arter: 52<br />
43
Observerade fåglar – Linjetaxering linjerna 28-30<br />
Linje 28 28 29 29 30 30<br />
Datum 17/5 23/5 17/5 23/5 17/5 23/5<br />
Inv<strong>en</strong>terare JH MH JH MH JH MH<br />
Knipa 1<br />
Trana 2<br />
Järpe 1<br />
Orre 3 3 3 1<br />
Enkelbeckasin 1<br />
Morkulla 1<br />
Ringduva 3 3 1 1 2 1<br />
Skogsduva 2 2<br />
Gök 1 1<br />
Tornseglare 2<br />
Göktyta 1<br />
Spillkråka 1<br />
St. hackspett 1 1 1<br />
Ladusvala 1<br />
Trädpiplärka 6 3 6 6 4 3<br />
Järnsparv 1 1 1<br />
Rödhake 7 5 5 4 4 3<br />
Rödstjärt 1<br />
Koltrast 1 1 1 1 1<br />
Taltrast 2 2 1 2 1 1<br />
Björktrast 1<br />
Dubbeltrast 1 1<br />
Trädgårdssångare 2 2<br />
Svarthätta 2 3 1 1 1<br />
Grönsångare 2<br />
Lövsångare 15 9 14 10 12 8<br />
Kungsfågel 2 1 1 1 2 2<br />
Grå flugsnappare 1<br />
Sv. flugsnappare 1<br />
Stjärtmes 2<br />
Tofsmes 2 2<br />
Talltita 2 1 2 1<br />
Svartmes 3 3 1<br />
Blåmes 2<br />
Talgoxe 6 2 1 4 5 2<br />
Nötväcka 1<br />
Trädkrypare 1 2 1 1<br />
Nötskrika 1<br />
Bofink 13 6 8 13 12 6<br />
Grönfink 1<br />
Grönsiska 5 5 4 7 2<br />
Obest korsnäbb 3 3 4<br />
Antalet arter 19 18 19 20 19 21<br />
Totala antalet arter: 42<br />
44<br />
Bilaga 5.6
Observerade fåglar – Linjetaxering linjerna 31-33<br />
Linje 31 31 32 32 33 33<br />
Datum 8/5 21/5 8/5 21/5 8/5 21/5<br />
Inv<strong>en</strong>terare JH JH JH JH JH JH<br />
Sångsvan 1<br />
Trana 3 2<br />
Orre 1<br />
Enkelbeckasin 2<br />
Ringduva 1 1 1 1<br />
Gök 1 2 1<br />
St. hackspett 1<br />
Trädlärka 1<br />
Trädpiplärka 3 1 6 7 6 2<br />
Gärdsmyg 1 2<br />
Järnsparv 1 1 2<br />
Rödhake 1 1 6 1<br />
Rödstjärt 1 1 2<br />
Koltrast 4 1<br />
Taltrast 1 2<br />
Rödvingetrast 1 1 1<br />
Björktrast 1<br />
Dubbeltrast 1<br />
Trädgårdssångare 2 1<br />
Svarthätta 1 1<br />
Grönsångare 1<br />
Lövsångare 1 5 9 8 7 8<br />
Kungsfågel 4 1 1<br />
Sv. flugsnappare 1<br />
Tofsmes 4<br />
Talltita 1<br />
Svartmes 1<br />
Blåmes 1<br />
Talgoxe 1 1 2 3 1 2<br />
Trädkrypare 1<br />
Kråka 1 2<br />
Kaja 2<br />
Bofink 7 4 7 16 8 10<br />
Grönfink 2 1<br />
Grönsiska 2 1 3 3 6 10<br />
Obest korsnäbb 15<br />
Gulsparv 1 1 1<br />
Antalet arter 6 12 14 30 8 18<br />
Totala antalet arter: 37<br />
45<br />
Bilaga 5.7
46<br />
Bilaga 6<br />
Inkomna remissvar<br />
D<strong>en</strong> 14 september skickades ett e-postmeddelande till Östergötlands Ornitologiska För<strong>en</strong>ing<br />
med följande lydelse:<br />
Till Östergötlands Ornitologiska För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />
Som jag skrev i ett tidigare mail har Amalina Natur och Miljökonsult i Västervik under året<br />
haft i uppdrag att utföra två fågelinv<strong>en</strong>teringar inför <strong>planerad</strong>e vindkraftsprojekt i<br />
Östergötland. Detta mail avser det andra av de två projekt<strong>en</strong> och det ligger <strong>på</strong> gräns<strong>en</strong><br />
mellan Valdemarsviks och <strong>Söderköping</strong>s kommun. Inv<strong>en</strong>teringsinsats<strong>en</strong> har varit omfattande<br />
med speciell fokus <strong>på</strong> Rovfåglar, Ugglor, Skogshöns, och Nattskärra. Linjetaxering för att<br />
utröna områdets fågelfauna g<strong>en</strong>erellt har oxå utförts. Nu har jag satt ihop resultatet från<br />
inv<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> och undrar om ni i ÖOF har tid att titta <strong>på</strong> rapport<strong>en</strong>. Jag är tacksam för alla<br />
synpunkter och inte minst om ni har kunskap att tillföra innan rapport<strong>en</strong> blir skarp.<br />
Ring gärna om ni har några frågor.<br />
M v h<br />
Jan H<strong>en</strong>riksson<br />
Amalina Natur och Miljökonsult<br />
Tallebo gård, Åldersbäck<br />
593 93 Västervik<br />
070-660 32 43”<br />
E-post med <strong>en</strong> liknande lydelse skickades till Naturskyddsför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> i <strong>Söderköping</strong> samma<br />
dag och till Naturskyddsför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> i Valdemarsvik d<strong>en</strong> 19 september. D<strong>en</strong> 14 september<br />
inkom svaret från Östergötlands Ornitologiska För<strong>en</strong>ing. Deras ordförande Kjell Carlsson<br />
skriver.<br />
Hej!<br />
Jag har tittat ig<strong>en</strong>om de två inv<strong>en</strong>teringarna, och det jag främst anser behöver följas upp är<br />
örnarna. 1) Kungsörn. Eftersom kungsörn kontinuerligt inv<strong>en</strong>teras i landskapet tycker jag att<br />
<strong>en</strong> kontakt med Martin Larsson <strong>på</strong> Länsstyrels<strong>en</strong> ska tas. Mig veterligt finns inga kända<br />
häckningskriterier från de områd<strong>en</strong> som rapporterna gäller, m<strong>en</strong> Martin kommer dels vara<br />
intresserad av alla observationer som gjorts, och dels vara ett bra allmänt bollplank gällande<br />
örnar. 2) Havsörn. Med de många observationerna av havsörn i områd<strong>en</strong>a, och Projekt<br />
havsörns dåliga kunskaper om häckningsplatser utanför skärgård<strong>en</strong> anser jag att <strong>vid</strong>are<br />
undersökningar krävs innan vindkraftverk anläggs. Då det är rimligt att havsörn häckar i<br />
området, och det är <strong>en</strong> av de arter man vet kan störas av och förolyckas <strong>vid</strong> vindkraftverk<br />
tycker jag att <strong>en</strong> fördjupad inv<strong>en</strong>tering med fokus <strong>på</strong> att eftersöka havsörnshäckningar är <strong>på</strong><br />
sin plats.<br />
Jag känner inte närmare till relation<strong>en</strong> mellan nattskärror och vindkraftverk, m<strong>en</strong> med tanke<br />
<strong>på</strong> art<strong>en</strong>s vanor känns det inte orimligt att olyckor och störningar kan förekomma. Ur<br />
ornitologisk synvinkel är det givetvis inte optimalt att placera <strong>en</strong> <strong>vindkraftspark</strong> mitt i vad<br />
som verkar vara ett av landskapets tätaste nattskärreområd<strong>en</strong>.
Jag lägger till Martin Larsson <strong>på</strong> Länsstyrels<strong>en</strong> och Sveriges ornitologiska för<strong>en</strong>ings<br />
vindkraftexpert Daniel B<strong>en</strong>gtsson som mottagare av detta svar. Båda kan tänkas vara goda<br />
diskussionspartner under projekt<strong>en</strong>s fortsättning.<br />
Hälsningar,<br />
Kjell Carlsson, Östergötlands ornitologiska för<strong>en</strong>ing<br />
Äv<strong>en</strong> remissvaret från Naturskyddsför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> i <strong>Söderköping</strong> inkom d<strong>en</strong> 14 september. Lars<br />
Hed<strong>en</strong>ström skriver:<br />
”Hej, har själv inv<strong>en</strong>terat ett område omedelbart E. "ditt" och just lämnat <strong>en</strong> slutrapport,<br />
dock inte lika diger som din. Har i all hast ögnat ig<strong>en</strong>om din rapport, m<strong>en</strong> står i begrepp att<br />
lämna landet för <strong>en</strong> veckas skådning <strong>vid</strong> Bospor<strong>en</strong>. Återkommer omkr. 25/9 och kan då<br />
lusläsa rapport<strong>en</strong> noggrannare om det inte är för s<strong>en</strong>t. D<strong>en</strong> verkar <strong>vid</strong> första anblick<strong>en</strong> dock<br />
vara tillräckligt utförlig och följer länsstyrels<strong>en</strong>s int<strong>en</strong>tioner i alla delar.<br />
Mvh/Lars Hed<strong>en</strong>ström”.<br />
Detta mail besvarades d<strong>en</strong> 19 september:<br />
”Hej Lars<br />
Stort tack för snabbt svar. Hoppas du får/har <strong>en</strong> bra semester, blev <strong>på</strong>tagligt avundsjuk;-). Du<br />
får gärna höra av dig mer när du kommer tillbaka till Sverige ig<strong>en</strong>.<br />
M v h<br />
Jan H<strong>en</strong>riksson”<br />
Några ytterligare synpunkter från Lars Hed<strong>en</strong>ström i Naturskyddsför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> i <strong>Söderköping</strong><br />
har inte inkommit. Inget svar <strong>på</strong> remiss<strong>en</strong> har erhållits från Naturskyddsför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> i<br />
Valdemarsvik.<br />
47
Change language