Bibliotekets verksamhetsberättelse år 2005 - Bibliotekskatalogen ...

Huvudbiblioteket
Runebergsgatan 12, 68600 Jakobstad
Huvudbibliotekets tidningsläsesal
(ingång från gågatan)
Patientbiblioteket
på Malmska hälso- och sjukvårdsområdet
Kontaktuppgifter
Adress
Stadsbiblioteket i Jakobstad
Runebergsgatan 12
68600 Jakobstad
Bibliotekswebben
www.fredrika.net/jakobstad el. www.jakobstad.fi
E-post
biblioteket@jakobstad.fi
Biblioteksdirektör Leif Storbjörk
leif.storbjork@jakobstad.fi
Öppettider
⇒ Huvudbiblioteket
Vintertid Sommartid
Huvudbiblioteket Huvudbiblioteket
må - fre 11 - 20 må - to 11 - 19
lö 10 - 14 fre 11 - 16
Tidningsläsesalen Tidningsläsesalen
må - fre 10 - 20 må - fre 10 - 19
lö 10 - 14 lö 10 - 14
sö 12 - 16 sö 12 - 14
⇒ Patientbiblioteket på MHSO
Öppet tisdag och torsdag 10—16
(sommartid kortare öppettider)
Bokrond på avdelningarna måndagar
⇒ Webbiblioteket
Möjligheter att förnya lån och reservera böcker
24 h/dygn.
www.fredrika.net/jakobstad/weblib
Det har gjorts försök att räkna biblioteksstatistik enligt
poängsatta händelser.
Tillsvidare är det dock den normala officiella statistiken
nedan som gäller.
Statistik 2005
Anskaffningar
9858 ex
Material totalt (hyllor) 194 091 ex
(på ca3,7 km)
Låntagarstatistik 10 058
aktiva låntagare
Händelser 229 829 besökare
49 663 webbesök
Utförlig officiell biblioteksstatistik finns på adressen
http://tilastot.kirjastot.fi

Boken är en förunderligt bra uppfinning. Den kan återanvändas
otaliga gånger. Den drar ingen ström alls i
stand-by läge. Den är klar för användning närhelst du
själv så önskar. Lite ljus är allt man behöver, och så
läslust förstås. Vid sidan av ren och skär läslust brukar
kunskapstörst vara en bra orsak till att börja läsa en
bok eller två eller flera.
På bokmarknaden är boken en produkt, gjord för att
konsumeras. Att konsumera böcker, tycker vi som jobbar
med böcker – naturligtvis - är väl använda pengar.
Lyckligtvis behöver man inte köpa alla böcker man vill
läsa. Det skulle bli väldigt dyrt, och på sikt skulle det
inte vara förenligt med hållbar utveckling. Lyckligtvis
finns det ett bibliotek i staden, där man får låna böcker.
Bibliotekets vuxenavdelning, våning 2
Bibliotekstjänster behövs. Storleksordningen av volymerna
är i följande: 229.829 besökare och 356.923
lån talar sitt tydliga språk. 49.663 webbesök förtydligar
bilden av att Biblioteket ligger rätt väl i i tiden.
Dessa siffror har vi presterat med ett mediabestånd
194.091 ex med fördelningen 90,5 % böcker och 9,5
% övrigt material (DVD, VHS, CD-skivor, CD-ROM,
mikrofilmer, multimediapaket m.m.). Lägg därtill årliga
prenumerationer på tidningar och tidskrifter, ett
antal databaser, internetuppkoppling, och en mång
kunnig och betjänande personal, samt förmånen att ha
ett snyggt och välfungerande bibliotekshus i stadens
centrum.
Stadsbiblioteket är fortfarande stadens bästa informationskanal,
men visst har vi konkurrens hela tiden. Vi
tar väl hand om våra kunder, men vi kan säkert göra
det ännu bättre.
Kunskapen är väl demokratiskt tillgänglig och läsningen
är fri, så som det står att läsa i bibliotekets utvecklingsstrategier
(Strategiplan 2004-2015 för Stadsbiblioteket
i Jakobstad). Eller hur är det med den sanningen?
Informationsutbudet är enormt, och mycket når
aldrig ut i tryckt form, utan finns ”bara på nätet” som
man brukar säga.
Därför är datorer minst lika viktiga som böcker nu för
tiden. Samtidigt som gamla böcker når nya användare
genom olika digitaliseringsprojekt. Nya elektroniska
”böcker” finns redan överallt i världen. En förbluffande
stor del av dessa är allmänt tillgängliga för vilken datoranvändare
som helst. Men naturligtvis är det också så
att en del e-böcker fås endast på licens och vissa är avgiftsbelagda.
Det står var och en fritt att ”surfa på nätet” hur man
vill, när man söker information. Biblioteken erbjuder
dock förslag på mera strukturerade sökvägar genom
olika portallösningar typ Biblioteken.fi, Nelli-portalen,
Fredrikabibliotekens gemensamma hemsida
(Fredrika.net) och lokalt i Jakobstad på Stadsbibliotekets
egen hemsida som även hittas under stadens hemsidor.
Inom dessa olika portallösningar kan vi erbjuda
våra kunder tillgång till informationskanaler som inte
annars finns tillgängliga för den vanliga ”surfaren” på
nätet.
Allt handlar ju förvisso inte om ren informationssökning
på biblioteket. Skönlitteraturen och en stor del av
facklitteraturen läses fortfarande mest och helst i tryckt
bokform. Genom olika läsfrämjande åtgärder, boktips
och bokprat visar vi dagligen hur viktigt det är att läsa.
Läsningen är fri, och vi har under år 2005 uppdaterat
bibliotekets bokvals- och mediavalsprinciper.
Bibliotekets service handlar numera inte enbart om
antalet lån och totalantalet besökare. Många kunder
hittar den biblioteksservice de söker efter utan att vi
egentligen med statistik kan mäta kundtillfredsställelsen
fullt ut.
Detta mörkertal av erhållen service kommer vi inte åt
på annat sätt än att försöka se på de positiva kringeffekterna
och vara lyhörda för kundernas önskemål.

Bibliotekskatalogen är fortfarande nyckeln till samlingarna.
Bibliotekskatalogen kan idag användas både
lokalt i biblioteket och på distans. Genom distansanvändning
kan våra kunder göra sökningar och beställningar
och en hel del annat förarbete innan de själva
personligen kommer till biblioteket. Stadsbibliotekets
samlingar blev sökbara via dator redan i början av
1990-talet. Katalogen har funnits på nätet sedan 1995,
och det interaktiva webbiblioteket har öppnats 1.9.2005
med möjlighet för kunderna till omlån och reservering
över nätet. Webbiblioteket är öppet 24 timmar i dygnet.
Det kommunala allmänna biblioteket och hela biblioteksväsendet
som organisationsform är något att slå
vakt om. Det är en serviceform som nog mår bäst av att
upprätthållas av det allmänna.
Eller tvärtom: Hela samhället mår bättre om det finns
ett fungerande bibliotek. Vår största styrka och vår
största svaghet är att vi alltid tänker på alla användare.
Den kommunala biblioteksverksamheten i staden Jakobstad
har nu pågått i 105 års tid. Mycket har förändrats
i samhället på dessa år, där biblioteket har haft sin
givna roll och betydelse. Vi ser med tillförsikt an de
kommande årens utmaningar.
Låt förändringens vindar blåsa, det betyder bara att vi
måste segla snabbare och skickligare.
Leif Storbjörk
Installation av Gerd och Thérese Sunngren
under ”Finland i nätverk” 2005
Innan den nya kulturnämnden kunde inleda sin verksamhet
höll den tidigare biblioteksnämnden ett sista möte
20.1.2005 med Antti Koivukangas som ordförande.
Enligt stadsfullmäktiges beslut 21.12.2004 blev det kommunala
biblioteksväsendet en del av kultursektorn och
underställd en nygrundad kulturnämnd. Stadsfullmäktige
godkände 18.1.2005 § 5 Instruktion för kulturnämnden
samt kulturbyrån, stadsbiblioteket och stadsmuseet.
Föredragande i kulturnämnden är verkschefen för
kultursektorn, Guy Björklund, som är vald för en period
om fyra år.
Kulturnämnden
Ordförande Christer Tonberg
Viceordförande Jan Wenman
Medlemmar Kristina Saari
Stadsstyrelsens
Gun Snellman
Harald Wester
Pirjo Kinnunen
Sauli Isokoski
Jessica Lindholm
Ann-Helén Boqvist
representant Markku Korva
Sekreterare Marika Backlund-Bro
Leif Storbjörk
Personliga ersättare Torleif Skog
Guy Kronholm
Johanna Lehtinen
Brita Blomqvist
Bertil Klingenberg
Pirjo Mikkola
Mervi Soini
Marita Salmu
Tommi Salmi
Möten 6. april
22. juni
15. september
12. oktober
21. december

Biblioteksdirektör
Leif Storbjörk
tel. 7851274 (044-7851274)
Tf. kanslist Tarja Ahonen
(ordinarie kanslist Marianne Svartsjö varit tjänstledig
och slutat per 31.12)
Specialbibliotekarie Annika Lund, bibliotekswebben
Vuxenavdelningen
Avdelningschef Siv Kasslin
tel. 7851276 (044-7851276)
Ulla Brännbacka, bibliotekarie
Siv-Britt Boholm, bibliotekarie
Britt-Marie Blomqvist, bibliotekarie
(musikbibliotekarie)
Annika Vornanen , bibliotekarie
Gunilla Klockars-Othman, bibliotekarie
Barn– och ungdomsavdelningen
Avdelningschef Monica Borg-Sunabacka
tel. 7851512 (044-7851512)
(tjänstledig till 30.9 med tradenom Anne Unkuri som
vikarie)
Sonja Julin, bibliotekarie
Lånediskens biblioteksfunktionärer
Gabriele Ahonen
Jeanette Hongisto
Marita Nyholm
Johanna Vidjeskog
Jenny Liljestrand, tf.
Maria Lillkåll, vikarie
Ritva Finne (även kansliuppgifter vid materialanskaffning)
Inger Nyman (sköter även patientbiblioteket)
Anne Unkuri (vikarierade under året på andra poster i
huset)
Tidningsläsesalen
Vaktmästare Bengt Kronqvist sköter även tidningslässalen,
postning och transporter.
Boken kommer-service sköts av bibliotekarie Gunilla
Klockars-Othman
Patientbiblioteket vid MHSO sköts tillsvidare av
biblioteksfunktionär Inger Nyman (Ulla-May Häggblom
i pension fr.o.m. 1.4)
Biblioteksfunktionärerna Jenny Liljestrand och Tarja
Ahonen har även hjälpt till.
Projektarbetare:
Anne Unkuri (1.10 – 31.12.)
Linda Träisk , timanställd bibliotekarie (01.01—31.12.)
Många i personalen är på deltid eller har förkortad arbetstid.
Vi gjorde 19,8 årsverken totalt inom årets budget,
projekten inberäknade. Det har varit förhållandevis
mycket omställningar på personalsidan under året.
Personalen är för hela biblioteksverksamheten en
mycket viktig resurs.
Personalutbildning
Det är viktigt att personalen vidareutbildar sig hela
tiden. Vår personal har deltagit i ett 50-tal kurser och
möten. Personal från biblioteket även anlitats som sakkunniga
och som föreläsare.

År 2005 fortsatte trenden med nya medier
Stadsbiblioteket gick in för anskaffning av DVD-skivor.
Hemsidan förnyades, nya datorer anskaffades (augusti
2005), datorerna för kortare sökningar (15 min/kund)
utökades till fyra och två av dem kopplades till skrivare.
PIN-koder togs i bruk och kundterminalerna fick webbbaserat
sökprogram.
Kurs- och studieböcker har varit efterfrågade och flitigt
lånade, också fjärrlånen som komplettering till de egna
samlingarna har beställts som under tidigare år.
E-post och elektroniska blanketter har försnabbat beställning
av och leveranstiden på fjärrlån.
Biblioteksundervisning för studerande
25 grupper om 15-20 personer/grupp har guidats och
undervisats i biblioteksanvändning, med litteraturpresentationer.
Temaföreläsningar
Fördjupade temaföreläsningar med litteraturpresentationer
har hållits för marthagrupper 10.10 av Siv
Kasslin och 12.10 av Inger Nyman. Siv Kasslin föreläste
om och gav boktips om resor i skönlitteraturen för en
grupp gymnasieelever 12.10.
Läsfrämjande verksamhet
Bibliotekets konsthörna
Läsecirkeln i svenska arbetarinstitutets regi har
fortsatt verka på stadsbiblioteket, måndag kvällar en
gång i månaden. Gruppen har letts av Siv Kasslin.
Högläsningsgruppen med Carita Skog har också den
haft sin hemvist på biblioteket.
Litteratur och litteraturanslag
Många bibliotekskunder har utnyttjat möjligheten att
via webbiblioteket ge inköpsförslag och många av förslagen
har också kunnat beaktas.
Avdelningen AS, cirkulationsbeståndet för vuxenavdelningen,
har fått del av extra anslag för bokinköp. Böckerna
lånas till sjukhus och åldringshem.
Biblioteket har också i år fått tillgång till Mellersta
Österbottens Yrkeshögskolas elevers slutarbeten.
Böckerna finns placerade på referensavdelningen
(ny placering).
Europainformation
Trycksaker om EU finns tillgängliga. Österbottens regioninformatör,
Harri Varhama, förser oss med aktuellt
material.
Avskrivningar
Mera systematisk avskrivning och magasinering av litteratur
har gjorts främst under sommarmånaderna,
bland annat har referensavdelningens bokbestånd gåtts
igenom för att ge utrymme åt de nya datorerna.
Biblioteket som träffpunkt
Studierummets datorer är utrustade med skrivprogram
och utskriftsmöjligheter— två stycken har varit fullbokade
under öppettiden.
Fyra kunddatorer med internetuppkoppling ute på avdelningen
(med 15 minuters användningstid per kund)
har varit i användning så gott som hela öppettiden (två
är utrustade med utskriftsmöjlighet från Internet).
Hembygdsrummet som också används som forskarrum
har under året haft fem forskare, som varit inbokade
under längre perioder.
En skrivargrupp under Cajsa Björkmans ledning har
träffats i bibliotekets grupprum varannan vecka under
vårterminen.
Föreningar och grupper med sporadiska träffar har
använt grupprummet under året.
Finlands Röda Kors finskspråkiga avdelning i Jakobstad
delade ut sin 125-års historik till förtjänta medlemmar
18.5.2005. Vid samma tillfälle fick biblioteket historiken
som gåva till referensavdelningen.

Landsomfattande kampanjer och veckor
Förutom att biblioteket uppmärksammat flaggdagar
och olika temadagar deltog biblioteket enligt tradition i
firandet av nordiska biblioteksveckan i november 14-
20.11 med Kura-skymning. Tema ”På resa i Norden”.
Nytt för i år var den landsomfattande kampanjen
”Finland i nätverk” 7 -11.11, specialbibliotekarie
Annika Lund höll i trådarna.
Lokala begivenheter
Runebergsveckan firades för 15:de gången 31.1—6.2 .
Arbetsgruppen för årets Runebergsvecka bestod av
Marika Backlund-Bro, Siv Kasslin och Tiina Stara. Temat
var ”En makalös vecka”.
Tre mycket välbesökta tillfällen hölls i år på stadsbiblioteket:
Öppning av veckan med Peter Tigerstedt, den finskspråkiga
författaraftonen och långlördag, då biblioteket
var öppet 10.00-16.00 med författarpanel, musikprogram
och utdelning av stadens kulturpris.
I augusti firades också traditionellt Spotlight, handelns-
och kulturens natt, med förlängd öppethållning.
Litterära gäster med lokal anknytning underhöll publiken
till kl. 22.00. Föreningen Skywatchers medverkade.
Författarbesök
Under Runebergsveckan besökte Pirjo Hassinen Jakobstad
och var veckans finskspråkiga författargäst på en
mycket välbesökt kväll på biblioteket.
24.2 var Robert Åsbacka författargäst.
24.8 på Spotlight deltog författarna Johan Schmidt,
Wava Stürmer, Sören Bäck i det litterära programmet
som leddes av Antti Koivukangas.
Boken kommer och Anstaltsbiblioteket
Betsy i Folkhälsans lokaler blev en ny bibliotekspunkt i
mars.
Patientbiblioteket vid MHSO fick ny personal från
våren (Inger Nyman) och öppettiderna ändrades till
två dagar i veckan, tisdag och torsdag.
Förändringar i miljön
Två nya internetdatorer för kunder på referensavdelningen
ersatte en gammal dator och fick ny placering
inne i första hyllsektionen i början av referensavdelningen.
Ommöblering har på grund av detta gjorts på referensavdelningen—
MÖYH:s slutarbeten finns nu i första
hyllan bakom de nya datorerna.
En mindre modell av en Stirling-maskin har inköpts,
finns placerad som inkastare och blickfång till teknikhyllorna.

Avdelningschef Monica Borg-Sunabacka återvände den
1.10 till stadsbiblioteket från den ettåriga tjänstledigheten
som projektplanerare för Bittis – biblioteket i skolan.
Tradenom Anne Unkuri vikarierade som t.f. avdelningschef
1.1–30.9.
Medier
Avdelningens två Internetdatorer var i flitigt bruk
efter skoltid. Unga biblioteksanvändare hade möjlighet
att boka en dator för en timme/person/dag. På den
tredje kundterminalen fanns det också möjlighet att på
begäran använda Internet, skrivprogram, excel och ta
utskrifter, men datorn blev föråldrad och togs på hösten
ur bruk.
Inköp av dvd-skivor inleddes.
Datero, datacenter för specialgrupper, erbjuder dataprogram
med specialpedagogiska och habiliterande
funktioner. Genom Dateros samarbete med Stadsbiblioteket
i Jakobstad finns nu en s.k. dateropunkt i Jakobstad.
Materialet placerades för utlåning på barn- och
ungdomsavdelningen.
Under hösten utökades bibliotekets bokcirkelsamling
(BS) med 43 finska och 52 svenska titlar. Böckerna
i BS-samlingen finns i 5 exemplar/titel. Bokcirkelläsning
i klass är ett sätt att jobba med skönlitteratur i
skolan. Arbetsformen ger variationsmöjligheter och har
blivit uppskattad av både elever och lärare.
Samarbete
En välinarbetad och traditionell service är avdelningens
förmedling av bokpaket till skolor och förskolor. Lärare
kan beställa böcker enligt önskat tema eller åldersanpassat.
En bibliotekarie plockar ihop bokpaketet och
vaktmästaren kör ut det till skolan, medan skolan sköter
returen. Lånetiden är förlängd till två månader. År
2005 lånades 11 648 böcker i 193 bokpaket.
Klasser och grupper kan fritt besöka biblioteket under
bibliotekets öppethållning. Totalt 42 grupper/
klasser med 775 barn/elever valde handledning av
bibliotekarie. Besöksprogrammet komponerades enligt
gruppens önskemål med rundtur, saga, biblioteksundervisning,
informationssökning, bokprat, mm.
På hösten skickades ett informationspaket till skolorna
med aktuell information om service och samarbete.
I paketet ingick kompendiet/ undervisningsmaterialet
Sökövningar i faktaböcker och Kulturrådets årliga
Barnbokskatalog till de svenska skolorna, tidskrifterna
Lukufiilis och Vinski till de finska skolorna.
Stadsbiblioteket bjöd in skoldirektörerna för att ta
del av de erfarenheter som gjorts dels inom projektet
Bittis och dels i det dagliga arbetet på avdelningen.
Anne Unkuri och Monica Borg-Sunabacka informerade.
På ett föräldramöte i november vid Marjalan päiväkoti
medverkade Monica Borg-Sunabacka och berättade
om bilderböcker och läsning under rubriken: Lasten
kuvakirja ja lukemisen merkityksestä.
Läsfrämjande
Länsstyrelsen i Västra Finlands län beviljade statsunderstöd
för läsprojektet Pärmtoppen – ett litteraturpedagogiskt
försök / Paras kansi – kirjallisuuspedagogisena
kokeiluna. Anne Unkuri och Monica Borg-
Sunabacka planerade och läste in sig på litteratur för de
utvalda årskurserna, åk 4 (fi.) och åk 5 (sv.). Pärmtoppen
startade i Bonäs och Kyrkostrands skolor i november,
återbesöket i klasserna gjordes i december. Projektet
fortsätter och slutförs 2006.
Idéfix
Stadsbiblioteket har tidigare fått statligt understöd för
Idéfix, ett projekt med målsättning att utarbeta en modell
för undervisning av elever i informationssökning.
Anne Unkuri kunde under våren i samarbete
med modersmålslärare Kati Orjala vidareutveckla modellen,
alla elever från årskurs åtta i Etelänummi skola
deltog. Unkuri och Orjala medverkade i maj med en
presentation av Idéfix på ett skolningstillfälle arrangerat
av Västra Finlands länsstyrelse.
Sagostunder
Ett fyrtiotal sagostunder, tisdagar på svenska och
onsdagar på finska, har hållits under årets mörka månader.
Sagotanterna Riitta Nystrand och Carita
Skog har samlat 257 åhörare.

Utställningar
Säsongbetonade och aktuella utställningar ordnades
månatligen, ex. Grattis Pippi 60 år! – Onnea Peppi 60
vuotta!
Pekboken "Hej på dej" har tillkommit inom ramen för
Dialogen-projektet i Larsmo. Originalillustrationerna,
gjorda av Terese Bast, var utställda på barn- och ungdomsavdelningen
under juni och juli månad.
Barnen från Viktoria förskola ställde ut sina målningar,
Julsagor. De små konstnärerna besökte biblioteket
och berättade om sina konstverk, ”vernissagen”
avslutades med saga och saftbjudning.
Författarbesök
Eva Hietanen besökte de svenskspråkiga skolorna i
samband med Runebergsveckan. Hon berättade om sin
nya bok Måsen och den mörka ön.
Kaisa Ikola besökte Ristikari skola under Läsveckan i
mars.
I november gjorde de finska barn och ungdomsförfattarna
Raili Mikkanen, Tapani Bagge, Reija Kaskiaho,
Tuija Lehtinen, Hannu Hirvonen och
Sari Peltoniemi en uppskattad turné i stadens grundskolor.
Författarna framträdde också vid en kvällstillställning
i biblioteket. Cirka 460 elever fick under de
två dagarna ta del av programmet.
Kura gryning
Nordiska biblioteksveckan inleddes med Kura gryning.
Årets text var ett avsnitt ur Nils Holgerssons underbara
resa. Texten lästes av Aira Försti på finska och
Monica Borg-Sunabacka på svenska. Årskurs fyra och
fem från Nordmans skola och årskurs fem från Ristikari
skola var inbjudna åhörare. Tillfället avslutades med
saft och kex.
Månadens utställningar
Februari - Mars
Lannäslundskolan: Natur & Miljö
Tommy Tommer: Pastellmålningar
April - Maj
Helena Cederberg: Blommor & vyer - akvareller
Harri Varhama: Europeiska unionen - förenade i
mångfalden
Maj
Lotta Eriksson & Henrik Harju: Mellanslag—
fotoutställning
Juni
Anki Krooks & Birger Skog: Guldlock—installationer
och akrylmålningar
Terese Bast: Illustrationer till boken "Hej på dej"!
Juli
Leif Sjöström: Milda Makter— karikatyrer från Vasabladet
Augusti
Katternö Skywatchers rf.: Bilder från när och fjärran
September
Olavi Haapala: Vedellä ja värillä—akvareller
Oktober - November
Österbottens konstkommission: Österbottengården
December
Viktoria förskolas språkbad och
Tomtebo daghem: Tomtens verkstad
Viktoria förskola: Julsagor

Utlåningen
Vid disken, förutom inlämning och utlåning, ger vi
allmän information. Vi hjälper kunder tillrätta med att
hitta skönlitteratur, men även med att berätta var närmaste
restaurang finns, wc, tillgängligt Internet när
biblioteket har öppet o.s.v.
1.9 införde vi PIN-koder och vid lånedisken har vi aktivt
berättat om deras användning och skrivit ut
koderna.
Vi säljer avskrivna böcker under hela året, men vi satsar
speciellt under Spotlight- kvällen när vi har öppet
till 22.00. Det brukar vara positiva reaktioner från allmänheten.
Vi kan till och med säga att det är rusning
efter böckerna.
Tidningsläsesalen
Bibliotekets lånedisk
Tidningsläsesalen är för våra många och trogna
tidningsläsare kanske det bästa som finns på biblioteket.
Tidningsläsesalen har öppet alla dagar, även söndagar.
Biblioteket prenumererade på 36 dagstidningar.
Och med årets 479 tidskrifter som kommer till biblioteket
på såväl svenska som finska och ett flertal utländska
språk har man alla möjligheter att orientera sig
i vad som händer i världen.
Lagerhållningen av äldre årgångar är omfattande, och
det finns dataregister över innehållet i de viktigaste
tidskrifterna.
Biblioteksnätet
Sökmöjligheterna utvecklas
I och med att bibliotekets kunder allt oftare använder
webbkatalogen för att själva söka i bibliotekets samlingar,
krävs det att sökmöjligheterna förbättras. Under
2005 har katalogiseringen förbättrats genom att vi nu
sätter till svenska och finska ämnesord på samtliga nya
böcker och annat material.
Vi har också kunnat snabba på katalogiseringen av nyanländ
litteratur, genom att vi tagit i bruk programmen
MarcEdit och BookWhere för att kopiera katalogposter
i första hand från det svenska bibliotekssystemet LIB-
RIS.
Biblioteket på webben 2005
Bibliotekets hemsida (förnyad i maj 2005) har under
året varit flitigt besökt och låntagare utnyttjar ofta möjligheten
att sköta sina biblioteksärenden över nätet,
såsom fjärrlånebeställningar, bokönskemål,
ändring av kontaktuppgifter etc.
I september öppnades vår nya interaktiva webbkatalog,
som innehåller allt material som finns i Jakobstads
stadsbiblioteks samlingar och där det är möjligt för
kunderna att logga in i bibliotekskatalogen och själva
förlänga lån och reservera material. I webbiblioteket är
det möjligt att göra sökningar, kontrollera de egna
adressuppgifterna, förlänga lån och reservera material.
Att vi nu kan ge möjlighet för kunderna att identifiera
sig med lånekortsnummer och PIN-kod är ett stort steg
framåt, och öppnar nya möjligheter för oss att i framtiden
kunna ge låntagarna tillgång till andra nättjänster
genom identifikation över nätet.
Synlighet i andra miljöer
Bibliotekets samlingar är också sökbara via Fredrikabibliotekens
gemensamma katalog och därigenom i
SökSam, som möjliggör samsökning av bibliotekskataloger
inom Svenskfinland.
-> www.fredrika.net
-> soksam.biblioteken.fi

Fredrikasamarbetet
Det regionala Fredrika-samarbetet 2005
Fredrika-nätverket omfattar idag 13 kommuner i Österbotten
(Jakobstad, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad,
Kronoby, Larsmo, Malax, Maxmo, Nykarleby, Närpes,
Oravais, Pedersöre, Vörå). Nätverket administreras
och utvecklas av en ledningsgrupp bestående av delägarkommunernas
bibliotekschefer samt representanter
för programleverantören och databasvärden. Samarbetet
har tillkommit på bibliotekens eget initiativ. Vi
tycker själva att vi hittat en form för samarbete med
lätt organisation, små kostnader och stor nytta både för
biblioteken och inte minst för bibliotekskunderna. Under
året firade Fredrika dubbeljubileum, samarbetet
fyllde 15 år och den 15.12. hade Fredrika-databasen
funnits 10 år på Internet.
Med statsstöd från Undervisningsministeriet ordnades
inom ramen för Fredrika-samarbetet
Ο ett gemensamt utvecklingsseminarium
Fredrika och Blanka i Kristinestad med motsvarande
grupp kommunala bibliotek i Åboland
de s.k. Blanka-biblioteken
Ο Fortbildning för personal.
Kurser hållits 3.6. och 14.10 i Jakobstad samt en
exkursion till biblioteket Kirjasto 10 och bokmässan
i Helsingfors har företagits.
Ο Vidareutveckling av funktionerna i den gemensamma
Fredrika-databasen på Internet
Ο Indexering av adekvata nätresurser till
den landsomfattande portalen Biblioteken.fi
Ο Utvecklande av program för utbyte av
ämnesord, vilket är till stor hjälp för indexeringsarbetet
lokalt
På uppdrag av Fredrikagruppen har Stadsbiblioteket i
Jakobstad genomfört en rad olika test med konverteringsprogram
och rutiner kring användningen av programmet
BookWhere och användningen av Libris katalogposter,
vilket resulterat i att arbetsbesparande kopiering
av katalogposter från LINDA /FENNICA/
LIBRIS nu har kunnat tas i bruk på Fredrikabiblioteken.
Förutom Bookwhere kan även programmet MarcEdit
användas.
Den gemensamma databasen Fredrikas hemsida
(www.fredrika.net) noterade 44933 unika besök under
år 2005.
En regional Nelli-portal
Vi har inlett vår medverkan i en lokal österbottnisk
Nelli-portal med Vasa landskapsbibliotek, Seinäjoki
landskapsbibliotek och Karleby landskapsbibliotek som
drivande krafter. Nelli-portalen ger även tillgång till
resurser som vårt nationalbibliotek, Helsingfors universitetsbibliotek,
administrerar.
Bibliotekets verksamhetsberättelse 2005
(förkortad version)
Fotografier: Ann-Katrin Blomqvist & Annika Lund