Verksamhetsberättelse FARR 2010 v2

Verksamhetsberättelse för Flyktinggruppernas
och Asylkommittéernas Riksråd (FARR) 2010
Inledning
För alla med ett engagemang i asylfrågor har verksamhetsåret 2010 varit mycket
intensivt. Valrörelsen präglades inte av våra frågor från riksdagspartiernas sida men
aktualiserades likväl. Efter valet stod det klart att regeringen skulle tvingas till
blocköverskridande förhandlingar i asylpolitiken. Men få initiativ har kommit från
Sveriges folkvalda gällande de orimliga konsekvenser den svenska lagstiftningen får
för en del personer som söker asyl eller familjeåterförening här, och ofta har
flyktingrörelsen förgäves krävt svar på vad lagstiftarens intentioner egentligen varit.
Precis som tidigare bollas frågan om ansvar mellan Migrationsverket, politikerna och
domstolarna, och konkreta åtgärder uteblir oftast. Flera löften som regeringen gett
flyktingrörelsen, inte minst gällande papperslösas rätt till skolgång och vård, har inte
omsatts i lag eller handling utan utreds fortfarande. Flyktingrörelsen tvingas
konstatera att asylfrågorna inte getts politisk prioritet i Sveriges parlament.
2010 har inte bara varit ett händelserikt år på grund av valrörelsen och det nya
parlamentariska läget utan också, och kanske i synnerhet, på grund av den
utveckling som skett i den praktiska tillämpningen av flyktingpolitiken – genom
Migrationsverkets bedömningar och domstolarnas avgöranden. Flyktingrörelsen har
fått arbeta intensivt då stora flyktinggrupper har fått sina skyddsskäl förnekade och
sina rättigheter bortprioriterade. Det gäller tillexempel de många irakier som med
tvång utvisats till ett Irak som präglas av ett mycket instabilt säkerhetsläge, inte
minst för minoritetsgrupper. Det gäller också de asylsökande som med hänvisning
till Dublinförordningen skickats tillbaka till Grekland trots vetskapen om att det
saknas ett fungerande asyl- och mottagningssystem i landet. Det gäller de barn som
trots de svenska myndigheternas skyldighet att agera utifrån principen om barnets
bästa har överförts till t ex Malta, Italien och andra länder i EU där de tvingas bo i
utkylda tältläger eller leva som gatubarn – utan möjlighet till skydd och andra
grundläggande rättigheter. Och det gäller alla de somalier som nekats rätten att
återförenas med sin familj i Sverige eftersom det inte finns några fungerande
myndigheter i Somalia som kan utfärda pass. I dessa och andra frågor har svensk
flyktingpolitik fått utstå mycket kritik, både från inhemska och internationella
människorättsorganisationer, flera samarbetspartners i EU och inte minst av
Europadomstolen.
FARR:s styrelse har under året i stor utsträckning arbetat med organisationens
kommunikationsmöjligheter, inte minst genom utdelningsmaterial, skriften Goda Råd
och hemsidan. Fokus har också legat på att förbättra ekonomin och kontakten med
lokalgrupperna. Lokalgrupperna i sig har bedrivit en mycket bra, och i flera fall
mycket utåtriktad, verksamhet som uppmärksammats stort. Många asylsökande
och utvisningshotade personer har kunnat vända sig till de lokala grupperna för att
få stöd och hjälp. Vid flera tillfällen har FARR:s företrädare haft möjlighet att möta
både migrationsminister Tobias Billström och Migrationsverkets generaldirektör Dan
Eliasson i såväl offentliga debatter som mer lågmälda diskussionsforum och
styrelsen har också odlat kontakter med nystartade asylnätverk och engagerade
invandrarföreningar.

1. Styrelsen
Under året har styrelsen haft följande sammansättning:
Frida Johansson Metso ordförande
Lars Fagerström vice ordförande
Carl Lundevi
Ylva Sjölin
Frida Jonsson
Lars Brolin kassör
Baharan Kazemi sekreterare
Tomas Missne
Emelia Frennmark ersättare
Birgitta Hallding ersättare
Rut Törnqvist ersättare
Monica Annersten ersättare
Anna Bredström ersättare
Ma Gloire Kalenga ersättare
Emma Söderman ersättare
Jean-Luc Martin sakkunnig
Sanna Vestin sakkunnig
Michael Williams sakkunnig
Ingeborg Sevastik sakkunnig
1.1 Arbetsutskottet
Under året har arbetsutskottet bestått av ledamöterna Frida Johansson Metso, Lars
Fagerström, Lars Brolin, Carl Lundevi och Baharan Kazemi. AU:s möten har i regel
hållits via telefonkonferens.
Arbetsutskottet har under året främst arbetat med att ta fram material till
valkampanjen (ett vykort och en knapp) och Almedalsveckan (tryckandet av ett
flygblad för FARR), samt generella visitkort till styrelsen. AU har därtill arbetat med
den ekonomiska situationen i form av att söka externa pengar, inte minst genom ett
hårt arbete av Carl Lundevi, samt sedvanligt arbete i form av olika ansökningar och
praktiska frågor.
1.2 Styrelsens arbete
FARR har under året genomfört sju protokollförda sammanträden. Årsmötet hölls
den 28:e mars i Norrköping. I början av 2010 höll styrelsen en processdag för att öka
effektiviteten i styrelsen och skapa tydliga gemensamma mål. Sommarkursen hölls i
samarbete med kampanjen Barnens bästa främst i Malmö och var mycket
välbesökt.

2. Artikel 14
Artikel 14 har under året utkommit med fyra nummer under redaktörerna Britta
Abotsi och Jenny Skånberg. I det sista numret vikarierade Baharan Kazemi för Britta
Abotsi. Till styrelsens stora glädje har tidningen fått fortsatt stöd av statens Kulturråd
inför nästkommande år. Under verksamhetsåret har Artikel 14 haft tema ”Familjen”,
”Förvar”, ”Vård” och givetvis en valspecial. Styrelsen har under
verksamhetsperioden diskuterat hur Artikel 14 kan utvecklas. Tidningen är en av
FARR:s absolut största styrkor och styrelsen vill slå vakt om att fler får tillgång till
den. I samarbete med redaktionen har flera prenumerationserbjudanden tagits fram,
en diskussion om Artikel 14 på nätet har förts och möjligheten till att hitta andra
fysiska försäljningsställen har berörts.
3. Övrig kommunikation
FARR har även en infomail och en kontakttelefon. Styrelsen har ett gemensamt
ansvar för de mail FARR får. Telefonen har Monica Annersten haft under året.
3.1 God Råd
Arbetet med att översätta Goda Råd, FARR:s trycksak som upplyser om rättigheter
och möjligheter för asylsökande, har varit en stor arbetsuppgift under året. Med
hjälp av beviljat externt stöd har arbetet med att avsluta den engelska versionen och
påbörja en rysk översättning startat. Under året har styrelsen beslutat att Goda Råd i
fortsättningen inte kommer att tryckas upp, då förändringar sker ofta, utan istället
finnas lättillgänglig på hemsidan. FARR har beviljats ekonomiskt stöd från Emmaus
Björkå för att uppdatera och översätta Goda Råd, vilket kommer att fortsätta under
2011.
3.2 Hemsidan/Sociala medier
FARR:s hemsida har förändras under 2010 och har nu ett uppdaterat nyhetsflöde.
Sedan en tid tillbaka finns FARR dessutom på Facebook, framför allt för att bidra
med ett nyhetsflöde och finnas tillgänglig för engagerade personers frågor.
3.3 Media
FARR har under verksamhetsåret tagit möjligheten att arbeta utåtriktat i frågor om
tvångsutvisningarna till Irak, papperslösas situation, överföringar enligt
Dublinförordningen, ID-krav som förhindrar familjeåterförening etc. FARR har enskilt
och i samarbete med andra organisationer publicerat debattartiklar i SvD,
Aftonbladet, Världen idag, Uppsala nya tidning, tidskriften Etc mfl. Ordföranden har
deltagit i inslag i SVT och lokaltv i TV4 Uppland. Över lag har styrelsen haft ett
mycket gott genomslag i flera olika medier och även blivit intervjuade om FARR som
organisation på flera webforum.
3.4 Remisser
Under året har FARR:s styrelse besvarat remissen om alla barns rätt till skolgång.

4. Ekonomi
FARR som helhet gjorde ett överskott på 9711,64 kr för år 2010. Artikel 14 gjorde en
förlust på 10 617,11 kr för år 2010. I övrigt hänvisas till bifogad bokslutsredovisning.
Medlemstalet var vid årsskiftet 501 betalande medlemmar. Under året har ett större
antal medlemmar som ej betalat medlemsavgiften på flera år rensats ut (2009/2010
var vi 441 betalande medlemmar).
5. Verksamheten i stora drag
Verksamhetsåret präglades inledningsvis av förberedelser inför valrörelsen. FARR
deltog i en rad debatter och offentliga sammanhang, inte minst med vår valkampanj
om Dublinförordningens konsekvenser för barn som riskerar att överföras från
Sverige till länder i EU där deras grundläggande rättigheter kränks. I kampanjen togs
material fram och framför allt lokalgruppen i Malmö gjorde ett fantastiskt jobb. I
övrigt kunde styrelsen konstatera att lokalgrupperna har en begränsad samordning,
och möjligtvis också ett begränsat intresse av att driva en större gemensam
kampanj, men över lag upplevdes det positivt att FARR engagerade sig i en specifik
fråga. I valrörelsen ställde sig styrelsen också bakom ett upprop för en antirasistisk
valrörelse och publicerade myter om den svenska flyktingpolitiken på farr.se. Det var
givetvis med mycket stor besvikelse och sorg vi noterade att Sverigedemokraterna
tog plats i riksdagen.
FARR har deltagit i ett flertal större arrangemang, exempelvis den anti-rasistiska
stiftelsen Expos Forum mot rasism och minnesseminariet för Ingrid Segerstedt-
Wiberg. Under året har samarbete med olika invandrarföreningar lett till
gemensamma utspel, till exempel gällande kritik mot kravet på styrkt identitet, som
starkt begränsar somaliska flyktingars möjligheter till familjeåterförening, och
gällande tvångsutvisningarna till Irak. Som årsmötet önskade har FARR:s styrelse
stöttat två nätverk under året: Barnets bästa främst (som kräver att Sverige gör
undantag från Dublinförordningen för alla barn som riskerar att få sina rättigheter
kränkta vid överföring till andra länder i EU) och Ain’t I a woman (som bl a kräver att
kvinnofridslagen överordnas utlänningslagen och att papperslösa kvinnor som
medverkar i brottsutredningar ska beviljas tillfälligt uppehållstillstånd så länge
förundersökning eller domstolsprocess pågår) samt därutöver Vårdinitiativet (som
kräver att papperslösa får rätt till vård på samma villkor som andra invånare i
Sverige). Samarbetet med Barnens bästa främst har flutit mycket smidigt, bland
annat via valkampanjen, en Almedalsdebatt och ett riksdagsseminarium. FARR har
också varit väl representerat hos Vårdinitiativet.
Politiskt har året onekligen präglats av en del stora frågor. De allt mer frekventa
tvångsutvisningarna till Irak, Dublinförordningens konsekvenser vid återsändandet
av asylsökande barn till bland annat Malta och Italien samt arbetet för att Sverige
ska respektera rätten till familjeåterförening, är tre av dem. Gällande Irak har Sverige
kritiserats av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna där ett antal
irakier under en period gavs inhibition utan individuell prövning då Europadomstolen
ansåg att det utsatta läget i Irak behövde utredas vidare.

I diskussionen om återsändandet av barn till andra Dublinländer har flera problem
synliggjorts. Antalet barn som väljer att gå under jorden efter besked om
återsändande till deras ”första asylland” har ökat. Det är barn som inte bara har flytt
från krig, förföljelse och död, utan också har tvingats fly en andra gång från
inhumana förhållanden i EU- länder. Återkommande i barnens vittnesmål om
förhållandena i dessa länder är beskrivningar av hur de har levt utan tak över
huvudet, suttit inlåsta under fängelseliknande förhållanden och utsatts för kränkande
behandling och våld av myndighetspersoner. Men trots att Migrationsverket har stor
kännedom om förhållandena i flera EU-länder, som varken lever upp till EUlagstiftning
eller internationell flyktingrätt, så fortsätter Sverige att återsända barn till
dessa länder med stöd av Dublinförordningen. Europarådets kommissarie för
mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg, EU:s kommissionär med ansvar för
flyktingfrågor, Cecilia Malmström, den svenska barnombudsmannen, samtliga
politiska ungdomsförbund och en rad frivilligorganisationer har alla kritiserat att inte
möjligheten att göra undantag utnyttjas i större utsträckning för dessa barn.
I mars 2010 kom två nya domar från Migrationsöverdomstolen och ett rättsligt
ställningstagande från Migrationsverket som, på grund av ökade krav på styrkt
identitet, gjorde det mycket svårt för personer utan giltiga ID-handlingar att komma
till Sverige på anknytning till flyktingar. Dessa nya regler slog hårt mot den somaliska
flyktinggruppen då inga giltiga ID-handlingar utfärdats i Somalia sedan 1991. FARR
kritiserade detta utifrån flera perspektiv - dels att familjeåterförening och barnets
bästa bör anses väga tyngre än kravet på styrkt identitet, dels att anhöriganknytning
inte sällan används som en laglig väg till EU för barn som själva är flyktingar och att
denna väg nu stängts trots att Mogadishu, Somalias huvudstad, är erkänd som ett
område där det råder väpnad konflikt. Inte minst kritiserade FARR att
migrationsminister Tobias Billström (M) inte agerade i frågan, trots en tydlig
uppmaning från Migrationsverket om behov av lagändring.
Styrelsens arbete har också i hög utsträckning präglats av två skilda, mer praktiskt
inriktade, frågor. Delvis har det funnits fokus på att söka mer externt ekonomiskt
stöd exempelvis i form av stipendier. En stor framgång är det ekonomiska stöd som
nu gjort det möjligt att översätta Goda Råd till flera språk samt uppdatera den
svenska versionen på nätet. Styrelsen har haft en intern arbetsgrupp kring Goda
Råd som arbetat hårt med att uppdatera texten allt efter lagändringar och nya
praxisbeslut kommit.
Styrelsen har dessutom haft fokus på att validera FARR som paraplyorganisation.
Styrelsen har gjort en genomgång och en runtringning till FARR:s lokalgrupper och
ställt frågor kring det lokala arbetet och vilka behov de lokala grupperna har.
Styrelsen har en tydlig intention att förtydliga vilka tjänster FARR kan erbjuda och
värdet av dessa, samtidigt som vi också inser att vi måste göra tydligt vad FARR inte
har kapacitet och möjlighet att göra.
5.1 Representation, möten och kontakter
FARR har under året, i sin roll som paraplyorganisation, deltagit på en rad möten
med Migrationsverket, bland annat gällande projektet Kortare väntan. FARR har
också funnits med i möten med andra flyktingorganisationer, bland annat de så
kallade FOSIF-mötena, samt deltagit i migrationsministerns flyktingpolitiska nätverk.

FARR har dessutom knutit kontakter med de flesta nya flyktingpolitiska
talespersonerna för riksdagspartierna efter valrörelsen.
Därtill har FARR bland annat deltagit i flera olika seminarier och debatter genom de
kampanjer vi stöttar (Vårdinitiativet, Barnens bästa främst, Ain’t I a woman), men
också deltagit i valdebatter och funnit nya samarbetsprojekt, bland annat
Kulturprojektet Tribunalen och med Svensk kvinnolobby.
6. Lokalgruppernas verksamhet
FARR har under verksamhetsåret arbetat med att komma närmare och vara till större
nytta för Sveriges flyktinggrupper och asylkommittéer. Vi har en önskan om att
samla alla Sveriges flyktinghjälpare för att få information och erfarenheter att flyta
smidigt och erbjuda stöd i det tunga arbete som det innebär att vara aktiv och stötta
asylsökande. Under året kan vi konstatera att flera av våra lokalgrupper har en
mycket stabil verksamhet som präglas av stor kunnighet och god stämning. Några
av lokalgrupperna har varit speciellt aktiva i årets stora aktuella frågor och gjort
fantastiskt flyktingpolitiska insatser via demonstrationer, bokutgivning, besök och
protester vid förvar med mera. Styrelsen rekommenderar varmt läsningen av de
enskilda lokalgruppernas verksamhetsberättelser och vi hoppas att styrelsens
övergripande arbete har haft, och fortsatt kommer ha, en betydelse och ett
mervärde för lokalgrupperna.
7. Avslutning
Året har präglats av flera stora flyktingpolitiska händelser och det flyktingpolitiska
läget, med påbörjade blocköverskridande överläggningar, är ovanligt och
spännande. FARR har haft möjlighet att ge röst åt många som inte haft den
möjligheten själva och vi har haft förmånen att stötta många flyktinghjälpare runt om
i landet. FARR:s styrelse tror att nästkommande år kommer ställa än större krav på
en stark och sammanhållen flyktingrörelse och vi tror att det gångna årets arbete
med intern kommunikation, ekonomiskt fokus och kartläggning av de lokala
gruppernas behov ger oss goda förutsättningar för detta.
Frida Johansson Metso Ordförande Lars Fagerström Vice ordförande
Baharan Kazemi Sekreterare Lars Brolin Kassör
Frida Jonsson Styrelseledamot Carl Lundevi Styrelseledamot
Tomas Missne Styrelseledamot Ylva Sjölin Styrelseledamot