17.09.2013 Views

Inridningclinic 12 februari 2008

Inridningclinic 12 februari 2008

Inridningclinic 12 februari 2008

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Inridningsclinic <strong>2008</strong>-02-<strong>12</strong><br />

<strong>2008</strong>-års första teoriclinic hade lockat många som trots riktigt gråtrist väder och plusgrader<br />

tog sig ner till ridhuset på tisdagskvällen. Ämnet för dagen var inridning, nästan bortåt<br />

100 personer hade slagit sig ner på läktaren.<br />

Denise satt på sargen och stod för den muntliga<br />

delen genom att berätta om vad man bör<br />

respektive inte bör göra då man ska rida in en<br />

häst. Sussi var linförare medan Linda var ryttare.<br />

Den oinridna 2-åriga unghingsten gestaltades av<br />

Royal som verkligen gick in för sin roll och<br />

brallade runt rejält samtidigt som han kastade<br />

väldigt skeptiska blickar mot läktaren då Sussi<br />

longerade honom som uppvärmning.<br />

Hade vi inte vetat bättre hade vi kunnat tro att det<br />

var bland de första gångerna Royal var inne i<br />

ridhuset.<br />

Starten - longering<br />

Normalt börjar man hanteringen av hästen inför själva inridningen då hästen är 2-2,5 år.<br />

Då man ska rida in en häst bör man vara minst två personer som hjälps åt.<br />

Tänk på att båda av säkerhetsskäl alltid ska vara på samma sida av<br />

hästen då man arbetar med en ung häst.<br />

Vid longering ska man komma ihåg att hålla i linan med båda händer<br />

och att man absolut inte får snurra linan runt handen då det kan bli riktigt<br />

farligt om hästen skulle få för sig att dra iväg och du inte kan hålla emot.<br />

Spöet ska normalt hållas bakåt, man för det bara framåt för att mana på<br />

hästen om det skulle behövas.<br />

Då man börjar att longera unghästar är 10 minuter på volten tillräckligt.<br />

Man börjar med att bara longera i ett och samma varv till att börja med<br />

för att hästen ska känna sig trygg med allt det nya innan man lägger till<br />

en svårighet genom att byta varv.<br />

Den första longeringen i ett och samma varv kan ta allt mellan några<br />

dagar upp till några veckor innan man byter varv.<br />

Det är viktigt att ge hästen den tid den behöver.<br />

Utrustning – träns & lina<br />

Att börja vänja hästen vid träns kan man göra väldigt tidigt. Till unghästar använder man sig<br />

av träns med remontgrimma.<br />

Då det är dags för longering är det bäst att använda sig av en kapson<br />

(en speciell typ av longeringsgrimma) ovanpå tränset så att hästen<br />

samtidigt kan vänja sig vid att ha träns på sig.<br />

Om man ska longera i träns gäller det att fästa linan på rätt sätt:<br />

• I den inre bettringen.<br />

• Genom den inre bettringen, över nacken och fäst i den yttre<br />

bettringen.<br />

• Genom den inre bettringen, över nosryggen och fäst i den yttre<br />

bettringen.<br />

• Fästa linan i en deltatygel.<br />

• Absolut INTE genom att trä genom den inre ringen och fästa direkt<br />

i den yttre ringen.


Sadel & sadling<br />

Då det är dags att börja vänja hästen vid sadel börjar man med att lägga en ihopvikt filt eller<br />

vojlock på hästens rygg och spänner fast med en gjord. Då hästen accepterar det är det<br />

dags för nästa steg – sadeln.<br />

Sadeln, som ska ha vojlock men inte stigbyglar, lägger man<br />

först på inne i hästens box. Gjorden spänner man bara löst så<br />

att hästen inte känner obehag. Spänner man för hårt från<br />

början kan hästen få sadeltvång och då kommer man inte<br />

komma ifrån att hästen tycker att det är obehagligt att bli<br />

sadlad.<br />

Därefter är det dags att börja longera hästen med sadel på,<br />

då ska man ha förankrat stigbyglarna ordentligt så att de inte<br />

åker ner om man inte skulle ha tagit bort dem.<br />

Hästen ska vara inspänd i början. Tänk på att både den som har hand om hästen och den<br />

som justerar hästens utrustning av säkerhetsskäl ska stå på samma sida av hästen.<br />

Då hästen har vant sig vid longering med sadel är det dags att släppa ned stigbyglarna och<br />

longera hästen med hängande och slängande stigbyglar.<br />

Upp på hästen<br />

Innan det är dags att sitta upp ska man ta loss inspänningstyglarna från hästen och lägga<br />

t.ex. en stigläderrem runt hästens hals. Stigläderremmen är till för att ryttaren ska ta tag i den<br />

i stället för i tyglarna om hästen skulle börja bralla. Tar man tag i tyglarna kan man skrämma<br />

hästen så den reser sig och går omkull.<br />

Då man ska börja sitta upp på hästen ska den<br />

vara vänd mot en vägg så den känner ett<br />

naturligt stopp och inte kan rusa rakt fram.<br />

Till att börja med hänger man bara över sadeln.<br />

Då hästen efter några gånger accepterat att man<br />

hänger över dess rygg är det dags att gå runt<br />

med den lite grann. Man får tänka på att inte gå<br />

på raka spår till att börja med, är hästen trygg<br />

går det efter ca. 2-3 gånger att leda hästen rakt<br />

fram lite grann.<br />

Då hästen även accepterar det är det dags att<br />

sitta på hästen, man sitter upp genom att en<br />

medhjälpare hjälper upp ryttaren.<br />

Till att börja med ska man sitta och hänga över<br />

hästhalsen och hantera hästen på samma vis som<br />

då man hängde över sadeln. Skulle man börja med<br />

att sätta sig som vanligt då man rider på en vuxen<br />

häst är risken väldigt stor för att hästen skulle bli<br />

väldigt rädd för det stora okända som har kommit<br />

upp på dess rygg.<br />

När hästen inte har något emot att gå runt med en<br />

ryttare på ryggen dags att ta stigbyglarna och sedan<br />

är det dags att långsamt räta upp sig, inte fullt ut på<br />

en gång utan man tar det stegvis för att vänja hästen.<br />

Framåt steg för steg<br />

Då man börja leda runt hästen med ryttaren sittandes på ryggen är det viktigt att inte lägga<br />

till skänkeln, hästen ska gå på förarens kommandon. Gas och broms ska befästas och<br />

successivt börjar ryttaren att smacka/”proa” samtidigt som den tar i tygeln medan personen<br />

som går bredvid hästen reglerar hastigheten.<br />

Nu är det dags att börja lägga in lite trav. Till att börja med är det korta sträckor på rakt spår<br />

som är aktuellt. Steg två i att trava hästen är att den travas med longerlina, ryttaren ska sitta


en aning framåtlutad medan linföraren reglerar tempot. Nu börjar man koppla till<br />

skänkelhjälperna så hästen börjar koppla ihop ryttarens olika hjälper med linförarens<br />

kommandon. Då hästen känns trygg i longeras på en volt är det dags att koppla loss linan<br />

och då är det bra att ha en äldre häst med sig som kan ge både trygghet och draghjälp till<br />

den unga hästen.<br />

Ner från hästen<br />

Unghästar är ofta överbyggda. Arbeta med hästen, men inte särskilt länge<br />

eller hårt då det sliter på dem. Rid- och arbetspassen för 2,5-åringar bör<br />

vara max 20 minuter.<br />

Då man sitter av en unghäst är det extra viktigt att släppa båda stigbyglar<br />

innan man sitter av. Glöm inte bort att föra benet högt över hästens rygg<br />

så du inte skrämmer hästen genom att slå i den vid avsittning.<br />

Alternativt arbete<br />

För att underlätta inridning är det bra om hästen redan är hanterad. Från det att den är föl<br />

kan man löshoppa den. Det är något som många föl och unghästar uppskattar.<br />

Det är även bra att börja tömköra hästen innan den rids in.<br />

Tänk på att!<br />

Man bör vara rutinerad för att rida in en unghäst och att det är bäst att välja en något äldre<br />

häst första häst om man går i hästköpartankar.<br />

Av: Susanne Kriems Foto: Mia Törnberg (med mindre samarbetsvillig kompaktkamera).<br />

Skapad: <strong>2008</strong>-02-20

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!