17.09.2013 Views

2000/1 - Vi Mänskor

2000/1 - Vi Mänskor

2000/1 - Vi Mänskor

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Kvinnorna på barrikaden<br />

Sexualpolitik och sociala<br />

frågor 1923-36.<br />

Hjördis Levin,Carlssons<br />

förlag, 1997<br />

När Kris i befolkningsfrågan<br />

utkom 1934ledde det till vittgående<br />

reformer. Men makarna<br />

Myrdal tog inte upp någranya<br />

problem, och de flesta av deras<br />

forslag hade redan framforts av<br />

frisinnade feminister som hade<br />

kämpat för detta i många år,<br />

berättar Hjördis Levin. Och de<br />

unga manliga läkarna, bland<br />

andra Skå-Gustav och Gunnar<br />

Inghe, som i början av 30-talet<br />

startade Populär tidskrift för<br />

sexuell upplysning, bortsåg helt<br />

från "många viktiga insatser som<br />

gjorts av andra entusiaster", som<br />

Ada Nilsson med viss besvikelse<br />

skrev iTidevarvet.<br />

Ända sedan början av 1920talet<br />

fördes debatter i Tidevarvet<br />

om sexualundervisning, lösdriveri,<br />

ändrad abortlag, moderskapspenning,<br />

mödravård och<br />

spädbarnsvård. Ledande SKVmedlemmar<br />

satt som ledamöter,<br />

sekreterare eller ordforande i<br />

olika kommissioner, där dessa<br />

radikala kvinnliga läkare och<br />

advokater gjorde stora insatser<br />

och var med och lade grunden<br />

{tir den svenska socialpolitiken.<br />

Hjördis Levin gör en<br />

kvinnohistorisk bragd när hon i<br />

bok efter bok, i foredrag och<br />

artiklar berättar om denna tid<br />

som verkar så fjarran och vars<br />

pionjärer nu ofta är glömda. Det<br />

är intressant att veta att dessa<br />

kvinnor var aktiva inom det<br />

förbund sorr senare blev SKV<br />

de skrev alla iTidevarvet,<br />

föregångaren till <strong>Vi</strong> <strong>Mänskor</strong>, och<br />

foreläste ofta vid Kvinnliga<br />

medborgarsko lan på Fogel stad.<br />

Aase.Bang<br />

Minnen<br />

Anna Östensson,<br />

Författares Bokmaski n,<br />

<strong>2000</strong><br />

Lena Östensson har i denna lilla<br />

bok bearbetat sin farmors<br />

berättelser. Anna (1891- 1 987)<br />

växte upp i ett enkelt hem i<br />

Örebro. Hennes far var skräddare<br />

och mamman hemsömmerska.<br />

När hon var tretton<br />

flyttade familjen till Häl lefors, när<br />

hon var sjutton tog hon tjänst<br />

som husjungfru. Arton är gammal<br />

blev hon med barn med<br />

Oskar, de gifte sig när hon var<br />

fem månader på väg. Det skulle<br />

bli nio barn till sist. Oskar var<br />

duktig och framåtsträvande, de<br />

byggde hus och verkar ha fått<br />

det ganskabra ekonomiskt, men<br />

hon verkar bitter på maken som<br />

hade lust till så mycket men inte<br />

ville dela på bördorna hemma.<br />

På nära håll upplevde Anna<br />

fattigdom, tbc och spanska<br />

sjukan,, och även om berättelsen<br />

inte har litterära fortjänster så<br />

ger den lilla boken en bild av livet<br />

i Sverige fore välftirdsstaten. Du<br />

kan köpa den genom att sätta in<br />

100 kr på Lena Östenssons<br />

postgirokonto nr 9283 05-2.<br />

Aase.Bang<br />

Marta Morazzoni<br />

Att uppfinna sanningen.<br />

Carlssons förlag, 1999<br />

Iag ar så trött på alla dessa<br />

docka tegelstenar som sprutar ut<br />

ur datorerna, ordrika och<br />

okoncentrerade. De är svåra att<br />

läsa i sängen, tunga att bära från<br />

biblioteket och tar alltfor stor<br />

plats i bokhyllan. Därflor är det<br />

en sann glädje när man hittar en<br />

tunn fiten roman som denna,bara<br />

130 sidor men innehållsrik och<br />

spännande.<br />

Anne Elisabet från Amiens var,<br />

berättas det, en av de kvinnor<br />

som for 900 år satt på ett slott i<br />

Bretagne och broderade den<br />

siuttio meter långa Bayeuxtapeten.<br />

Arbetet med bonaden är<br />

så levande skildrat att man<br />

glömmer att historien är påhittad.<br />

Vartannat av de korta kapitlen<br />

skildrar den engelska<br />

konsthi storikem J ohn Ruskin,<br />

expert på gotiken, och hans<br />

besök i Amiens 1880. Det är<br />

konstigt att de två historierna<br />

framfors parallellt, men otroligt<br />

fascinerande. Språket är vackert,<br />

poetiskt och konkret på samma<br />

gång. Översättningen är med<br />

andra ord mycket bra.<br />

Jag kommer osökt att tänka<br />

på Pilgrimstapeten som några<br />

kvinnor i Torsby broderade for<br />

ett par år sedan, till Trondheim<br />

domkyrkas 1 000-års jubileum.<br />

De kvinnorna fick resa på<br />

studiebesök till Bayeux, och det<br />

är tydligt att de blev inspirerade.<br />

MuseetiRansbyinorra<br />

Värmland där den vackra<br />

bonaden hänger är väl värd ett<br />

besök. Men läs Marta<br />

Morazzonis bok I'orst!<br />

Aase.Bang<br />

o<br />

Ake Olsson<br />

Aka tillbaka och hjälpa till -<br />

ett reserepoftage om<br />

bol ivianska f lykti ngars<br />

hemkomst<br />

F E,DE,RATI VS förla s^.1 999<br />

Att man någon gång skulle<br />

återvända till sitt hemland var en<br />

självklarhet för de flesta av de<br />

latinamerikaner som fick asyl i<br />

Sverige på sjuttiotalet, militärdiktaturernas<br />

decennium i Latinamerika.<br />

Många av dem hade<br />

varit aktiva i partier på vänsterkanten<br />

och deras enda möjlighet<br />

...,<br />

JJ

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!