2000/1 - Vi Mänskor

Satyagraha
Betyder "liv i
sanningen" och är
beteckn ingen för
ickevå ldskam pen
som Gandhi
utvecklade. Ett
annat centralt
begrepp är ahimsa
som betyder ickedödande
och ickevåld.
Under Göteborgs F i I m festi val i månadsski ft et j anuari - februari vi sade s Maj
Wechselmans nya film om Gandhi i Sydafiika. "Där våldet slutar bör1ar kärleken" är
titeln och den behandlar åren Gandhi tillbringade i Sydafrika. Viktiga år, 1'or det var här
som Gandhiframgångsrikt ledde den indiskabefolkningens kamp formedborgerliga
rättigheter och det var i den kampen han utvecklade principerna om politisk kamp utan
våld.
Maj Wechselman utnämndes av festivalgeneralen Gunnar Bergdahltill Sveriges
envisaste filmare. Kanske lika envis som Gandhi lär ha varit. Själv drabbades Maj
Wechselman av Gandhi på väg i flyg till Sydafrika i slutet av mars lor ett år sedan.
Resan sammanftillmed inledningen av Natos bombkig mot.lugoslavien. Bagaget
forsvann i Frankfurt och det blev stora forseningar. Enda lektyr var de I .200 sidor av
dokument som advokaten och mänskorättskämpen Fatima Meer ställt till Maj
Wechselmans forfogande och som fanns med i handbagaget.
Det har dokumenterats och skivits mycket om Gandhi, men Fatima Meers arbete
och Maj Wechselmans frlm innehåller någotjag aldrig stött på tidigare. De tar upp hur
Gandhi inspirerats av kampen 1'or kvinnomas rösträtt ledd av Emmeline Pankhurst och
sufliagettrörelsen i England. Att Gandhi överhuvudtaget kom till Sydafrika berodde på
en äldre bror som utvandrat till Durban i Natal. Det var han som ordnade arbete åt
Gandhi hos en rik köpman.
Här kom han på allvar i kontakt med rasdiskriminering. Det hade han inte gjort
under åren han studerade till advokat i England. I Sydafrika fick han inte gå på
trottoaren, åka i tredjeklassvagnama på tåget, sitta på diligensens tak, blev utvisad ur
rättssalen när han bar turban. Men ftamforallt upprördes han när han insåg hur indiema
han skulle forsvara behandlades av sina arbetsgivare. Efter en tid fick han höra att
regeringen forberedde en lagstiftning som skulle frånta indiernas än mer av deras redan
begänsade medborgerl i ga rätti gheter. Gandhi ledde indi emas kamp mot
diskrimineringen.
I filmen ffir vi se hur Gandhi som rest till London for att träffa kolonialministern
Winston Churchill, går därifrån med oforrättat ärende och istället hamnar på ett stort
suffragettmöte. De representerade en stor rörelse rned otraditionella kampmetoder. Mai
Wechsehnan är överlygad om sambandet:
- Det råder ingen tvekan. Jag har tegelstenar av dokument, som Fatima Meer
sammanställt. Han dimper nerpå St James' hall och blir fullständigt euforisk på grund
av det han ser och han skriver om hur många de är. Själv ger han ut en tidning med en
upplaga på 3.000 - suffragettema har en tidning som ges ut i 50.000 exemplar och 500
av dem har redan gått i fiingelse. Han skriver om detta: att de går frivilligt i ftingelse och
hur de är de här kvinnorna; fria och starka.
I filmen får vi se hur den unge Gandhi och hans loljeslagare som enda män,
dessutom iforda turban, kliver in på sufflragettmötet, inte utan att väcka viss
uppmärksamhet. Det de 1är bevittna är verkligen Emrneline Pankhursts föreställning.
1.500 entusiastiska kvinnor som tar emot suffragettema som släppts ur fiingelset. En
lysande foreställning ikamp utan våld. - Kopplingen mellan suffragetternas kamp och
den kamp Gandhi leder i Sydafrika är självklar. Så snart han kommer tillbaka
propagerar han lor att gå frivilligt i fängelse och en månad senare beslutar sig I .500
indier att gå frivilligt i ftingelse.
- Överhuvudtaget är han väldigt forlegen när det gäller kvinnomas insats
överhuvudtaget. Man måste gå till hans bambarn 1'or att 1ä veta att det var Gandhis
hustru, Kasturba, som var den starka i farliljen. De indiska kvinnoma i Sydafrika hade