Brandscoopet 2-2012.pdf - Räddningstjänsten Storgöteborg

Nr 2/2012
Nya
Brand B
scoopet
Gratifikanter
2012 sida 22
temA
teknik &
materiel sida 16–21
dessutom Vad kan vi egentligen? • Brand på färjan
Räddningstjänsten Storgöteborgs personaltidning • Nr 2/2012

fRåN ledNiNgeN
Det finns en utmaning i att inse att ökad administration inte står i motsats
till mindre fokus på kärnverksamheten. – Håkan Alexandersson
Ökad kvalitet i alla led
I slutet Av mAj var jag i Angered och besökte
Hammarkullekarnevalen. Fantastiskt att se
vilket engagemang vår personal har och vilken
proffsighet de visar i mötet med festivalsbesökarna.
För några veckor sedan besökte
jag dessutom konferensen Brand 2012 med
temat ”Från ord till handling”. Jag uppfattar
att vi har kommit långt inom detta område,
vi har mycket verkstad och konkret handling
på många håll i förbundet. Det visade sig inte
minst i den verksamhetsgenomgång vi nyligen
genomförde med chefsgruppen.
Vi haR Nu fått RappoRteN från Ernst &
Young som redovisar hur vår rumsuthyrning
har gått till och hur hanteringen av pengar
har skett. Samtidigt har vi genomfört en dialogrunda
med våra stationschefer, för att göra
en kartläggning över vilka ev. andra kassor eller
verksamheter som förekommer i organisationen,
som av olika skäl inte är lämpliga eller
där hanteringen inte lever upp till de krav som
ställs på oss som offentlig organisation.
Sammanfattningsvis kan man säga att det
inte har kommit fram något ytterligare som
inte varit känt tidigare. I höst fortsätter arbetet.
Vi använder jurister och revisorer för att få
klarhet i vilka krav som vi måste rätta oss efter.
Box 5204, 402 24 Göteborg. Besöksadress: Åvägen 2.
Brandscoopet är Räddningstjänsten Storgöteborgs
personaltidning.
webb www.rsgbg.se
e-post brandscoopet@rsgbg.se
NäSta maNuSStopp 20 augusti
Det kan finnas konkurrens- eller skattemässiga
skäl. Det kan också vara säkerhetsskäl eller
försäkringsmotiv till att vi måste göra några
förändringar. Vi kommer att föra diskussioner
med de fackliga parterna och lyfta frågan till
våra politiker som kommer att besluta om nya
eller reviderade policies.
det äR Viktigt att Vi leVeR upp till de kRaV
som omvärlden ställer på oss men det är lika
viktigt att vi alla förstår vilka kraven är. Alla
behöver inte gilla de förändringar som kanske
behöver genomföras men alla ska veta motiven
till varför det sker.
peRiodeN Som Vi BefiNNeR oSS i upplevs av
många som tung eller svår. Då gamla sanningar
och rutiner granskas och ifrågasätts. Jag är
dock övertygad om att arbetet som nu sker leder
till att vi stärker vår utryckande och förebyggande
verksamhet. Vi ska arbeta intensivt
med att förbättra våra rutiner och processer och
skapa mer ordning och reda.
det Vi Vill uppNå äR ökad kValitet i alla
led. Tydliga mål och uppdrag, beslutsgång i
olika sammanhang innebär att vi gör rätt från
början och på så vis sparar tid och undviker
aNSVaRig utgiVaRe Mia Dahlström
RedAktÖR Anna Dyne 031-335 27 58
tRyck Trydells Tryckeri AB
foto fRamSidaN Rappelering. Robert Nilsson.
Den här artikeln kan du
kommentera på Insidan!
frustration. Exempel på sådana arbeten är utvecklingen
av projektsamordning och styrkornas
förmågebeskrivning.
det fiNNS eN utmaNiNg i att inse att ökad
administration inte står i motsats till mindre
fokus på kärnverksamheten. Tvärtom, genom
att planera skapar vi bättre förutsättningar och
snabbare hantering av olika uppgifter som ska
lösas
Håkan Alexandersson
tf direktör
SyNpuNkteR på BRaNdScoopet? Maila synpunkter
på tidningen till brandscoopet@rsgbg.se. Om du
har tips på innehåll hör gärna av dig. Den som lämnar
uppgifter till en tidning har laglig rätt att vara anonym.
Radaktören förbehåller sig rätten att avgöra om
publicering ska ske och att korta insänt material.

i detta NummeR
omslagsbilden – Rappelering vid esperantoplatsen.
Foto: Robert Nilsson. Dagstyrkan på Gårda övade rappellering vid
Esperantoplatsen en dag i maj. Det var många som stannade och
ställde frågor. Många konstaterade att vi inte bara släcker bränder.
En äldre dam stannade till och sa att: ”Det där ser roligt ut”.
Vid frågan om hon ville prova tackade hon vänligt men bestämt nej.
Vad kan vi egentligen? 4
Daniel Gillesén om förmågebeskrivning
tröst till barnen 5
Nallis
ständig kemberedskap 6
Team Syd | Kemövning med Kungsbacka station
göte ii visades upp 7
Team Syd | Europas Maritima Dag
Övning i energihamnen 8
Team Norr | Trestationsövningar
brand på färjan 10
Team Norr | Övning på Öckeröfärjan
klockslaget 11
26 maj 2012 18:38: Hammarkullen
på bred front 12
Flerenhetsövning våren 2012
bobby – på väg tillbaka 14
Ammoniakolyckan
enkäten 14
Vad betyder räddningstjänsten för dig?
mikael Öhlander
Styrkeledare gårda
Vad tycker du?
Om du ser den här symbolen i anslutning till en artikel betyder det att du
kan läsa och kommentera den på Insidan. Om du vill kan du vara anonym.
5 11 14
temA teknik & materiel
teknik är vårt uppdrag! 17
T&M
7 projekt från t&m 18–19
Kustnära oljeskyddsutrustning, Resursdatabasen ger överblick,
Upphandling av nya larmställ, Nya lastväxlare, Lundby maskinstege,
Upphandling befälshjälmar, Vattenenheter renoveras.
smidigare insatser på innergårdar 20
Andreas Johansson berättar om den nya gårdshävaren.
spetsgruppen 20
Spetsgruppens verksamhet och medlemmar presenteras.
Nya basbilar 21
Röster om de nya basbilarna.
gratifikanter 2012 22
2012 års gratifikanter presenteras.
personal 23
Inte vi och dom – bara vi! 24
Avslutande krönika av Kommunikationschef Mia Dahlström
3

pRojekt föRmågeBeSkRiVNiNg
Vad kan vi
egentligen?
Massvis såklart! Att skriva ner det på papper är ingen dum idé.
Daniel Gillesén, brandingenjör på UVA, leder projektet som handlar
om beskrivning av enheternas förmåga – ”Vi försöker formulera
det vi redan gör, vi ska inte kasta omkull allt.”
daNiel gick iN Som pRojektledaRe för ett
halvår sedan, då hade projektet pågått i ca två
år. Arbetet sker tillsammans med Tony Engdahl
och Per Nyqvist, deras rapport förväntas
bli klar i oktober.
– Vi ska beskriva enheternas förmåga, dvs.
vad vi ska kunna göra med fordonen, utrustningen,
personalen och dess kompetens. Genom
att veta var ribban ligger kan vi på ett helt
annat sätt än idag stödja med utbildning och
övning och skapa förståelse ute i organisationen,
säger Daniel.
Vidare berättar han att projektgruppen
främst beskriver basförmågor och att det är en
utmaning att veta hur detaljerade de ska vara.
– Att skriva ner precis allt som räddningstjänsten
kan möta är en omöjlighet, då många
olyckor har unika inslag.
Samarbete
I projektet medverkar bl.a. metodgrupper som
bollplank för att arbetet ska bli så bra som
möjligt. Trafikolyckor, Brand i skog och mark
inkl. terrängtransporter, Tak- och höjdarbete
och Invändiga metoder är grupper som är spe-
Text Rebecca lindholm
cialister inom sitt område och kan bidra med
sakkunskap.
– Så det här blir inte en ren skrivbordsprodukt,
säger Daniel och bläddrar i den 90 sidor
långa projektrapporten.
Just nu har projektgruppen en delrapport
på intern remiss där de tar hand om andras
synpunkter. Att ta fram förmågebeskrivning
är del ett av fem i ett större projekt, nästa steg
är att se hur förmågan bäst stöttas med övning
och utbildning. Den frågan utreds av UA.
Behov av struktur
Projektet bidrar bl.a. till att det blir lättare
att kvalitetssäkra och styra beredskapen inför
olyckor och ger styrkeledare och brandmän
ökad förståelse om förväntningarna på arbetslaget
vid insats.
– Det är intressant hur mycket vi gör i dag
som vi har lite för dålig struktur på, säger Daniel
och måttar mellan tummen och pekfingret.
Projektgruppen upplever också att vi tenderar
att öva på det vi är vana vid eller det som
är kul. Det medför hög kompetens inom vissa
områden men säkerställer inte att vi når målet
inom andra.
– Vi har mycket tradition och historik och
vet vad vi ska göra ändå, men det blir lättare
om man hittar den här styrformen
4 2 • 2012

NalliS
Brandmannen petter dynehäll med en Nallis i famnen.
tröst till barnen
NalliS äR mjuk och SköN att kRama och ger
barnet lite trygghet samtidigt som Nallis förmedlar
budskapet: Vi bryr oss om dig!
I våra räddningsenheter finns nu Nallis att
ge till ett barn som på något sätt varit inblandad
i en olycka.
Så häR låNgt haR NalliS delatS ut vid ett
tillfälle: Mölndal Lag 3 delade ut en Nallis till
en flicka på tre år. Flickan var med och såg en
olycka där en man ramlat ner från en byggnadsställning.
Flickan var skakig och ledsen
och fick därför en Nallis som tröst
noterat
Ny app från mSB:
brandrisk ute
... är en app framtagen av
DinSäkerhet.se, en webbplats
som drivs av MSB. Syftet med appen
är att informera om aktuell brandrisk i
skog och mark för att undvika gräs- och
skogsbränder.
Genom din iPhone eller iPads positioneringsfunktion
får du upp dagens brandrisk
samt en prognos för fem dagar framåt
– där du befinner dig eller på valfri ort i
Sverige. Ladda ner appen BRANDRISK Ute
direkt på AppStore.
tillsyner inför cuperna
Visste du att det pågår ett stort tillsynsarbete
inför Partille och Gothia Cup?
Alla övernattningsskolor som används i
Partille, Mölndal och Kungsbacka, har blivit
synade i år. Det är 16 stycken. Totalt
rör det sig om ett 70-tal övernattningsskolar
inom förbundet. Under cuperna
görs tillsyner på samtliga.
provperiod för Rakel
Den 31 maj inleddes det en provperiod för
RSG i Rakel som sträcker sig över sommaren.
Provperioden gäller till en början för
heltid och deltid. Syftet är att prova reservhantering
i Rakelsystemet, utveckla
handhavandet i operativa situationer
samt möjliggöra samverkan med statlig
räddningstjänst i Rakelnätet. Mer information
finns på Insidan.
storgöteborg försvarade titeln
i Handbollens brand-sm
Storstockholm arrangerade årets slutspel
i handboll i den gamla anrika Eriksdalshallen
och där Storgöteborg kunde försvara
sin fina bedrift från förra året i Lund.
Finalmatchen mot Storstockholm slutade
10–9 till Storgöteborg.
Från vänster: Roger Peander, materialförvaltare
Bo Jansmar, Hans Wunder,
Andreas Krantz, Lars-Inge Andersson,
Tomas Andersson, Mikael Bouvin, Jonas
Noldal, lagledare Kent Andersson, samt
Jan Bergström. Undre raden: Johan Wendt,
Jan Carlsson, Patrik Johansson, Johan
Eklund samt Per-Anders Lindfeldt.
Reidar johansson
2 • 2012 5

teAm syd | Kemövning med Kungsbacka station
ständig
kemberedskap
En kemolycka har inträffat vid Processing AB:s lokaler. Snabbt spärras
området av och bilarna ställs inom säkerhetsavstånd. Skadade blir
burna till en säker plats. Det är kemövning i Kungsbacka.
till följd aV RSg:S cBRN-dokumeNt som
antogs för en tid sedan genomförs kemikalieövningar
ett flertal gånger om året. För att
höja kvaliteten på dessa övningar sker de ute
på företag.
– Det blir mer realistiskt och Kungsbacka
station får samtidigt en liten orientering om
företaget, säger styrkeledare Urban Bomgren.
deN häR gåNgeN utSpelade Sig en arbetsplatsolycka
vid Processing AB:s lokaler. På plats
fanns levande markörer från Bernadottegymnasiet.
Markörerna bidrog till ett verklighetstroget
scenario och gick snabbt in i rollerna när
de fick 60-procentig ättiksyra över sina kläder
och händer.
Marianne Lövgren och Nina Zackrisson
från Miljöförvaltningen var med och observerade
övningen för att utbyta kunskaper i en
sådan här situation.
liVRädda, SaNeRa och ideNtifieRa ämNe
följdes till punkt och pricka. Snabbt spärrades
området av och bilarna ställdes inom säkerhetsavstånd.
De levande markörerna blev
burna till säker plats där kläderna skars upp
så att de kunde sköljas ordentligt. Samtidigt
pågick arbetet med att säkra utsläpp i brunnen.
– Utsläppet säkras genom en fylld påse med
vatten som täcker locket tills syran kan identifieras
och neutraliseras. Man tillsätter sedan
kalk och mäter ph-värdet med stickor tills den
når normal nivå, säger Kungsbacka stationschef
Peter Carnebratt.
Text & Foto malin jennefalk
uNdeR tideN hade duScheN och tre saneringskar
monterats upp för att tvätta av skyddskläderna
enligt reglerna. En mycket väl uppställd
och överskådlig räddningsstation underlättade
alla delar av övningen som avslutades med beröm
för en väl genomförd övning. Kvaliteten
på keminsatser har den senaste tiden ökat på
ett mycket positivt sätt
Markörerna bidrog
till ett verklighetstroget
scenario och
gick snabbt in i
rollerna.
kommaNde
öVNiNgaR
Frölunda, Lundby och
Torslanda övar vecka
37, 38 och 39.
utrustad för kemövning.
på övningen fanns levande markörer.
6 2 • 2012

Europas Maritima Dag
göteii
visades upp
Den 20 maj var det Europas Maritima
Dag i Göteborgs hamn. Längs
båda sidor av älven erbjöds spännande
maritima upplevelser.
Text & Foto malin jennefalk
deN StRålaNde SoleN lockade fram en stor
publik som med märkbart nöje äntrade bl a
Isbrytaren Oden, bogserbåten Tenax, Sjöräddningsenhetens
Märta Collin, Lady Ellen och
Kustbevakningens KBV 001.
RäddNiNgStjäNSteNS göte ii fanns även med
på plats vid Lindholmen. Där bjöds både vuxna
och barn på en show när brandsprutan visades
och hytten fick besökas i sällskap av skeppare
Hans Andréasson och blivande skeppare
Andreas Westerberg. Sjöräddningssällskapet
(SSRS) låg bredvid och visade en räddningsövning
i vattnet med rescue runners, något som
även Göte II har på däck.
Göte II finns stationerad vid Tångudden och
är specialbyggd för Räddningstjänsten Storgöteborg.
Den är 15 m lång och 4,9 m bred och
bemannas av personal från Frölunda brandstation.
Göte II opererar främst i Göteborgs södra
skärgård men har kapacitet att verka inom hela
räddningstjänstförbundets sjöområden dygnet
runt, året om. Den svarar på 60–80 larm/år
med uppgifter som bl a brandbekämpning med
vatten och skum, dykplattform för förbundets
dykare, ledning/stabsplats vid samordning av
räddningsinsatser i skärgårdsområdet och miljöräddning
i samverkan med kustbevakningen.
till efteRmiddageN Steg tRötta BaRN av båten
med elefantklistermärken, solbruna kinder
och föräldrar med broschyrer om brandvarnare
för villa eller lägenhet. Göte II imponerade en
sista gång när brandsprutan och larmsignalen
gick igång och båten körde till sin hemmahamn
på Tångudden
göte ii hade sällskap av många olika typer av båtar på maritima dagen.
2 • 2012 7

team NoRR | Trestationsövningar
Övning i
energihamnen
Bränder i Energihamnen är komplexa och mycket farliga. Därför
är det viktigt att ha rätt kompetens, utrustning och god
samverkan med företagen på plats. Under maj månad genomfördes
fyra trestationsövningar i Energihamnen.
ett 30-tal BRaNdmäN från Lundby, Torslanda
och Frölunda står i en halvcirkel runt Stefan
Karlsson och Klas Lüppert, som är ansvariga
för övningen. De går snabbt igenom vad som
ska hända under dagen. I dag är scenariot
cisternbrand. Innan har brandmännen övat
på varsitt håll, nu är utmaningen att allt ska
samköras.
Kraftsamling
Larmet går och övningen är i gång. Det är lätt
att tro att det ska bli full fart. Men inte!
– De gör något som vi kallar för att kraftsamla,
förklarar Klas. Det innebär att ta intryck,
samla kunskap, tydliggöra hotbilder,
och lägga ut order (MMI). De här tankarna
är guld värda.
– Det är ingen lägenhetsbrand, fyller Stefan
i, det måste få ta tid. Slangarna är 110 mm i
Text & Foto Rebecca lindholm, praktikant KS
Tiina Laas, brandman på
Lundby, står uppe på berget
och ger direktiv via komradion
om hur kanonerna
ska riktas. Först är hon lite
orolig för att vattnet inte
ska nå hela vägen.
diameter och ligger där de ligger, det är inget
man flyttar på och därför är det viktigt med
planering.
Han tillägger att det vid sådana här olyckor
brukar ta ungefär en timme tills det är vatten
på kanonerna. Under tiden som etableringsarbetet
håller på har beslut tagits om att utrymma
området.
Oljehamnen heter numera Energihamnen i Göteborg
Den 3 maj i år bytte Oljehamnen i Göteborg namn. Nu heter den istället Energihamnen i
Göteborg, eller på engelska, Gothenburg Energy Port. Syftet med namnbytet är att visa på
att det finns mer än bara olja i Oljehamnen. Här hanteras och produceras även till exempel
etanol, biooljor, metanol med mera. Ytterligare ett skäl är att ordet ”oil” sällan används i internationella
sammanhang. Istället pratar man om crude (råolja), fuels eller energy products.
– Om det hade varit på riktigt hade 400
man varit på väg ut nu, säger Henrik Gunnarsson,
brand- och säkerhetsingenjör i Energihamnen,
samtidigt som han visar utrymningsvägar
på en karta.
Bara vanligt vatten
Trehundra meter slang rullas ut och kanonerna
kopplas på. Under övningen används ingen
riktig rök och eld eftersom Energihamnen är
ett riskobjekt. Inte heller skum får användas
på grund av negativ miljöpåverkan. Vatten
däremot, går bra och brandmännen styr sina
kanoner mot en ”brinnande” cistern.
Tiina Laas, brandman på Lundby, står uppe
på berget och ger direktiv via komradion om
hur kanonerna ska riktas. Först är hon lite orolig
för att vattnet inte ska nå hela vägen. Men
med 7 000 liter per minut från Frölundas och
Torslandas kanoner gemensamt, får de till en
bra kastlängd.
Tiina tycker att det är kul att ha stora övningar.
– Man tror att man vet hur det går till men
det är bra att få testa det på riktigt också.
Hon berättar att laget åker till Energihamnen
med jämna mellanrum men att det är nyttigt
att öva tillsammans med andra stationer,
8 2 • 2012

tiina ger direktiv.
att behöva koppla upp all utrustning och
köra övningarna fullt ut.
Lyckad övning
Vattnet forsar fram med högt tryck och det
känns som att det regnar. Dagen börjar lida
mot sitt slut och både Klas och Stefan är
nöjda med övningen.
– En stor kanon är trasig, men det visste
vi sen innan. Vi fick rodda med bröstbara kanoner
i stället och det gick bra, säger Stefan
Klas konstaterar att det inte fanns lika
mycket vattenvolym i superbrandposterna
som de antagit.
– 7 000 liter per minut gick att pumpa ut
istället för 10 000 som vi trodde. En begränsning
kan ha varit den vattenförbigång som
vi valde att inte öppna.
Ett halvt sekel
Det är över 50 år sedan en större cisternbrand
inträffade i Sverige. Med hjälp av förebyggande
arbete tillsammans med företag
och större säkerhetskrav, får vi hoppas att det
inte inträffar igen. Men om, peppar peppar,
så vet vi att våra brandmän är väl rustade för
den här typen av olyckor
Slangläggning pågår, snart kopplas kanonerna på.
2 • 2012 9

team NoRR | Övning på Öckeröfärjan
föRSt ut VaR utSläpp aV BRaNdfaRlig VätSka
på däck. De anställda provade på både absorberande
medel och befintlig skumutrustning.
Det visade sig att regelbunden kontroll av utrustning
är ett måste för att allt ska fungera i
skarpt läge.
BRaNd i peRSoNBil Stod på tuR, dels motorbrand
och även fullt utbruten brand i kupén.
För att släcka användes dimspik, fasta vattenkanoner
och strålrör kopplat till slang. Eftersom
endast en anställd finns tillgänglig på däck
är det viktigt att köpa sig mer tid. Därför bör
dimspiken nyttjas i ett tidigt skede. Det kan
tilläggas att det fanns personal med bilmotorspruta
som back-up om något oväntat skulle
inträffa, men allt flöt på utan problem.
SläckNiNg aV miNdRe ytBRaNd med handbrandsläckare
var det sista momentet. Precis
som de andra, gick även detta bra. Utbytet
var uppskattat och avslutades med gemensam
lunch. Övningsledare var Ingemar Karlsson
och Ulf Lindgren samt Göran Utbult från
Öckeröfärjorna
brand på
färjan
Öckeröfärjornas bemanning består vanligtvis av två
personer, kapten och däcksman. Runt 25 anställda som inte
hann öva förra året fick nu chansen att testa sina brandkunskaper
och använda utrustningen ombord på färjan.
Text & Foto ulf lindgren
släckning av brand under motorhuven.
10 2 • 2012

18:38
26 maj 2012, hammarkullen
foto: josefin andersson
för tredje året i rad var RSg med på hammarkullekarnevalen. på plats fanns personal från angered och kortedala för att svara på allmänhetens frågor. Besökarna kunde
även utmana sig i olika fysiska moment, eller testa hur det känns att ha på sig larmställ och hjälm. Strålande sol och många besökare gjorde att dagen blev väldigt lyckad.
2 • 2012 11

fleReNhetSöVNiNg VåReN 2012
på bred
front
UA har under våren planerat och genomfört flerenhetsövningar
på Färjenäs, Papyrus gamla lokaler samt på två av Stenas
båtar. Övningarna genomfördes vid sjutton tillfällen. Sammanlagt
övade över fyrahundra personer, totalt femtioen skiftlag.
Räddningslärare Per Månsson berättar mer.
uNdeR VåReN fick Utbildningsavdelningen
uppdraget från teamen, att planera och genomföra
flerenhetsövningar med tre stationer.
Vi insåg att detta skulle bli ett stort arbete, vi
kontaktade därför Team Norr för att stämma
av med dem vilka erfarenheter de hade från när
de genomförde trestationsövningar.
Thomas Forslid som varit spindeln i nätet
vid dessa övningar gav oss en hel del bra information
att ta med sig och jobba utifrån.
det VaR SVåRt att hitta tänkbara övningsplatser
som kunde rymma flera deltagare samt
vara hållbart över tid. Så småningom hittade vi
övningsplatser på Färjenäs övningsområde, Papyrus
gamla lokaler samt Stena Lines båtar Germanica
och Scandinavica. Deras personal och
brandgrupper deltog i samverkansövningarna.
Text per månsson
Att öva på Stenas båtar var uppskattat från
vår personal, då det belyste en hel del problem
vid rökdykning ombord på fartyg med bland
annat riskbedömningar och kommunikation.
på Samtliga öVNiNgaR skulle allt från insatschefer,
insatsledare, larm och ledningsoperatörer,
styrkeledare och brandmän vara med.
Målet med övningarna var ledning, taktik,
logistik, kommunikation, samt färdighetsträning
i våra roller.
Scenarierna som vi satte upp blev både hållbara
och givande för alla inblandade, då varje
enskild part fick öva i sin roll, samtidigt som
organisationen fick öva sammansatt taktik
mellan enheterna.
Övningarna genomfördes vid sjutton övningstillfällen.
Sammanlagt övade över 400
personer, totalt femtioen skiftlag. Utbildningsavdelningen
har tagit med sig erfarenheter från
övningarna och ser över utbildningsbehovet på
de brister som finns i organisationen.
Vid de åtta tillfälleN som vi övade med Stena
deltog samtliga brandgrupper ombord och
deras ledningsfunktioner. Det fanns ett stort
mervärde hos Stena för dessa övningar. Från
Utbildningsavdelningen Räddningstjänsten
Storgöteborg vill vi rikta ett stort tack till Stena
Line både för förträfflig service och möjligheten
att öva ombord på detta komplexa riskområde.
Slutligen ett stort tack från oss på UA till
alla er som deltog på övningarna och för ert
stora engagemang
12 2 • 2012

två av deltagarna under sin övningsdag på papyrus. foto anna dyne
Några röster om övningarna
Vi skulle vilja tacka alla inblandade för övningarna
på Färjenäs, Papyrus och Stena.
Det var mycket bra och väl genomförda
övningar där alla i hela lagspelet blev prövade.
Detaljer som i vekligheten sätter rollen
på prov, blev väldigt tydliga. Exempelvis omvärldsfaktorer
som ägare, innehavare, media,
anhöriga osv fanns med på ett realistiskt sätt.
För oss har de här övningarna bara bekräftat
att den utryckande, operativa organisationen
är mycket stark i sin nuvarande form.
Varje lagdel vet sin uppgift och sina avgränsningar
och det behövs inga höjda röster för
att det skall rulla på. Det är med stor stolthet
vi är en del av detta.
För oss blev det dessutom ett tillfälle att hitta
en sorts mall för vårt förhållningssätt. Varje
övning erbjöd olika möjligheter i frågan om
sektorsindelning, ledningsplats, samband osv.
Varje steg och beslut IC tog, bedömdes utefter
fastställda kriterier.
Dessa bedömningar kommer vi nu att
använda för att hitta det optimala förhållningssättet.
Så att vi på sikt kan bli en
ännu bättre kugge i maskineriet.
Det är riktigt gott att vara en del av den
operativa organisationen.
Tack till UA från oss!
Insatschefsgruppen
Vi insatsledare vill tacka alla er som varit inblandade
och gjort flerstationsövningarna, ni ska
ha en stor eloge för väl genomförda övningar.
insatsledarna genom l-g
Vad tycker du om idén med
flerstationsövningar? Kommentera
på Insidan!
gösta krüger, styrkeledare, i samtal med
personal från Stena line. foto lars Noldal.
2 • 2012 13

ammoNiakolyckaN
bobby
på väg tillbaka
Olyckan som drabbade brandmannen Bobby Rose i höstas lämnade
nog ingen på RSG oberörd. Vid en övning drack han ur en flaska
som innehöll ammoniak istället för vatten. Nu berättar han själv i
Brandscoopet om olyckan och vägen tillbaka.
deN 28 NoVemBeR föRRa åRet befann sig Bobby
Rose och hans kollegor från Öjersjö brandstation
på Färjenäs för att genomföra en av årets
två enhetsövningar. Temat för övningen var
värmebelastning där puls och temptagning
görs både under och efter övningen.
– Jag var otroligt trött och påverkad så jag
sa till de andra att nu går vi ut. Jag satte mig
på utsidan och bad om vatten. En av övningsledarna
gav mig en flaska som inte var min
egen. Jag drog ut pipen med tänderna och lät
vätskan rinna rätt ner utan att svälja, jag var
jättetörstig, berättar Bobby.
Inte vatten i flaskan
Men flaskan var inte fylld med vatten, den
innehöll istället 25-procentig ammoniak.
Ångorna gick direkt upp i näsan för att sedan
blockera andningsvägarna. Bobby fick ingen
luft och kände att det sved i munnen. Trots
det fick han inte panik utan trodde att det
skulle gå över. Han hörde röster runt sig och
att ambulansen larmades. Bobby blir körd till
Sahlgrenskas akutmottagning.
För att slippa smärtan sövdes Bobby ner direkt
och låg sedan nersövd till och från i flera
dagar. Ammoniaken hade runnit ner och frätt
Text & Foto Anna dyne
Läkaren som tog
hand om mig på
sjukhuset frågade
min sambo Linda
om vi hade barn.
upp munhålan, svalget, matstrupen och övre
delen av matsäcken. För att klara andningen
gjordes en trakeotomi.
”Jag hoppas verkligen att detta går bra.”
Nu har det gått ett halvår sedan olyckan. Vi
sitter i solen på Gårda brandstations innergård.
Bobby ser pigg och fräsch ut. Det är svårt att
tänka sig att han för ett halvår sedan låg på
intensiven på Sahlgrenska och kämpade för
sitt liv. Han har precis lämnat 3-åriga sonen
Elvis på dagis. På insidan av Bobbys arm finns
sonens namn tatuerat.
– Läkaren som tog hand om mig på sjukhuset
frågade min sambo Linda om vi hade barn. När
hon svarade ja tittade han allvarligt på henne
och sa: jag hoppas verkligen att detta går bra.
Jag har haft tur och fått en bra läkare, fortsätter
Bobby. Han har stöttat och varit vid min
sida hela tiden. Hans prognos var att jag skulle
kunna börja äta efter ett halvår och rehabträna
först efter ett år, men jag bestämde mig för att
fixa det här snabbare.
Målmedveten rehab
Hela tiden på sjukhuset satte Bobby upp korta
mål. Han tog några dagar i taget, från de första
staplande stegen i sjukhuskorridoren till längre
och längre rundor. Han började använda flaskor
med rengöringsmedel som hantlar innan
Linda kom dit med riktiga. Han bad själv om
att slippa smärtlindring och skapade sig rutiner
med daglig träning.
– Jag är en tävlingsmänniska i allt och så
även i detta. Nu fick jag betalt för alla mina
träningstimmar genom åren. Jag har alltid tränat
och varit målmedveten. Jag tänkte aldrig
något annat än att jag skulle bli frisk. När jag
väl bestämmer mig för något så gör jag allt för
att det ska bli så.
Tänker framåt
I juli ska Bobby göra operation nummer sex
där läkaren under narkos vidgar matstrupen.
14 2 • 2012

meR om bobby. Bobby Rose är brandman sedan 1990
och bor i Kallebäck med sambon Linda och sonen Elvis 3 år. Bobby är
egentligen döpt till Christer, men hans bror kallade honom Bobby efter
fotbollsidolerna Bobby Charlton och Bobby Moore – han bytte därför
namn för några år sedan.
Bobbys intressen är träning, kost, motion och golf. I golfen har
Bobby fyra som handikapp, målet är att sänka till ett eller två. Vilket
han säkert lyckas med, han har ju bestämt sig!
Förhoppningen är att den ska vidgas till 16–20
millimeter, idag är den 11 millimeter. Då kommer
Bobby att kunna äta mer normalt och inte
lägga så mycket tid på att tugga maten som han
gör idag. Han hoppas kunna göra rökdykartestet
och kanske börja jobba några timmar om
dagen efter sommaren.
– Fram till dess så njuter jag av livet och
unnar mig den här tiden. Jag har fått bonustid
med Elvis, jag tränar och förbereder mig för
att börja jobba. Jag går inte och grubblar på
det som varit utan nu tänker jag framåt. Jag
gillar verkligen att arbeta som brandman och
det tänker jag fortsätta med
Bobby började använda
flaskor med
rengöringsmedel
som hantlar innan
Linda kom dit med
riktiga.
Vad betyder rädd-
ningstjänsten
för dig?
johaN peteRSSoN,
25 år, student, Kviberg
– Tänker på brandkåren, släcker
skogsbränder och räddar folk
från att drunkna. Det är en viktig
funktion med stort förtroende.
Man tänker ju på de röda
bilar som man ser på långt håll.
iNgmaR majlöV
56 år, brevbärare, Angered
– Säkerhet om det skulle inträffa
något. Utan räddningstjänsten
vad gör man då?
katRiN kaRNBlad
50 år, undersköterska, Lerum
– Det är enkelt, Trygghet
Sofia laNdeR
25 år, student, Linné
– Betyder trygghet. Det måste
vara brandkår och ambulans i
alla fall sjukvårdstransport. Är
polisen med?
fadia chahiNe
49 år, frukostvärdinna, Centrum
– Ambulansen hjälpte till när
min man var sjuk, flera gånger.
Brandkåren vet jag inte riktigt
men det funkar, vet att de jobbar.
Har hört från annat håll
att de inte kommer tillräckligt
snabbt men här är de bra.
2 • 2012 15

temA
teknik &
materiel
Ja hur är det nu då,
heter det material eller materiel? Båda
orden härstammar från latinets ”materia”
som betyder ”ämne”. I modernt
språkbruk görs egentligen ingen skillnad
på dessa två, utan ordet ”material”
används i båda betydelserna.
För den som vill vara mer språkligt korrekt
och gammaldags kan de faktiskt
skiljas åt enligt följande:
• Material är det som något består av
(råämne, stoff, virke, beståndsdel)
• Materiel betyder redskap (tillbehör,
hjälpmedel, rekvisita)
Ordet materiel stöter man oftast på
inom tillverkningsindustri, konstruktion
och skola. Det används även när
det gäller militär utrustning, till exempel
heter det ju Försvarets Materielverk.
Källa: Bulldozer
16 2 • 2012

teknik är vårt
uppdrag!
Möt Torbjörn, Clark och Thomas,
killarna som ser till att RSG alltid
har uppdaterad utrustning.
torbjörn petersson, clark deewir och thomas tell. foto anna dyne
– Vi aRBetaR på uppdRag aV teamchefeRNa
och räddningschefen, förklarar Thomas Tell,
chef för Teknik & Materiel (T&M). Vi projektleder
arbetet med nya investeringar och
förbättringar på olika typer av teknik och
materiel. T&M består av Thomas Tell, Clark
Deewir och Torbjörn Petersson.
– Tekniken utvecklas och blir ständigt bättre
därför är det är viktigt att vi uppdaterar oss.
Vi planerar investeringarna på ungefär 20års
sikt. T&M bearbetar hur behovet ser ut och
tar fram ett underlag, som teamcheferna och
räddningschefen beslutar om, säger Thomas.
t&m äR aNSVaRiga föR att projekten startar
och avslutas i tid. Arbetet med att ta fram
nytt materiel eller fordon kan vara en lång
och ganska komplicerad process. De gör bl.a.
en förstudie tillsammans med flera nyckel-
personer, detta för att kunna definiera själva
uppdraget.
– Vi arbetar med noggrannhet och kontroll.
Vi vet status på vår vagnpark, när det
gäller ålder, skick och funktion. Tekniken på
våra fordon blir allt mer avancerad och därför
också mer kostsam. Vi har ett tätt samarbete
med tekniska avdelningen både vad det gäller
radiokommunikation, starkströmsfrågor, fordonsverkstad
och IT, säger Thomas.
t&m tyckeR det äR Väldigt Viktigt och bra
att det i projektgrupperna ingår personer som
senare ska arbeta med resultatet.
– Vi har ett bra samarbete med våra brandmän
och befäl, tillsammans kommer vi fram till
mycket kreativa och smarta lösningar. Det är
trots allt personalen på stationerna som ska arbeta
med det som vi producerar, säger Thomas.
Text linnea magnusson
Arbetsmiljön är en
viktig del när det planeras
för ny teknik och
materiel: man tittar på
ergonomi, säkerhet och
lätthanterlighet.
Arbetsmiljön är en viktig del när det planeras
för ny teknik och materiel: man tittar på ergonomi,
säkerhet och lätthanterlighet. RSG ska
alltid ta hänsyn till att det ska vara så miljövänligt
som möjligt.
– Ett exempel är att använda miljövänliga
bilar och ha höga miljökrav på våra tunga
fordon, berättar, Torbjörn Peterson. Vi följer
Göteborg Stads miljöpolicy vid val av fordon.
uNdeR det häR åRet och nästa är T&M delaktiga
i ca 60 olika projekt. Här kan ni läsa om
några av dessa projekt
2 • 2012 17

tema: temA hot Teknik och Våld & Materiel
7 kustnära
Teknik & Materiel driver
i dagsläget ett 60-tal
projekt, stora som små
– från båtar och brandbilar
till rökdykarapparater.
Här kan du läsa kortfattat
om några av alla
projekt.
projekt från
1
oljeskyddsutrustning
T&M har tillsammans med Upphandlingsenheten,
samt personal från Norra Älvsborgs
Räddningstjänstförbund och Öckerö
räddningstjänst tagit fram ett underlag för
upphandling av en mobil container utrustad
med oljelänsor, skyddsutrustning mm.
Alla kommuner inom Västra Götalands län
har bjudits in att delta i upphandlingen. Totalt
deltar 15 kommuner och räddningstjänster samt
Kosterhavets Nationalpark (Länsstyrelsen).
Fördelarna med en samordnad upphandling
är många, men det viktigaste är att vi tillsammans
kan kraftsamla då en oljeolycka sker, eftersom utrustningen
ser likadan ut över hela regionen
2
Resursdatabasen ger överblick
RSG har i Daedalos utvecklat en resursdatabas
där vi kan hålla ordning på vårt materiel
och våra fordon. Databasen fungerar både
som ett sökverktyg och en inventeringslista över
förbundets resurser. Varje station ska uppdatera
de förändringar som sker med materielen, status,
utgångsdatum eller avställd på reparation.
Systemet skapar en större överblick och ger
möjlighet till ett långsiktigt arbete.
Det blir enklare att planera inför framtida
investeringar.
LC kan genom en snabb sökning få en
helhetsbild av vad det finns för materieltillgångar
inom förbundet. En funktion som kan
bli användbar och betydelsefull vid en större
händelse
3
upphandling av nya larmställ
Avtalet med vår nuvarande leverantör har
gått ut. En referensgrupp med representanter
från flera stationer är tillsatt för att ta fram krav
inför den nya upphandlingen.
Avtalet innebär att vi kommer att fasa in nya
larmställ i den takt de gamla slits ut.
Just nu pågår marknadsundersökningen
för fullt. Avtalsstarten är planerad till
årsskiftet 2013
4
Nya lastväxlare
Under kommande fyra år får vi sex nya
lastväxlare. En arbetsgrupp med representanter
från T&M, spetsgruppen, upphandlingsenheten
och representanter från stationerna har varit
med och tagit fram upphandlingsunderlaget.
Stationerna som får nya lastväxlare är: Torslanda,
Mölndal, Angered, Lindome, Kungsbacka
och Öjersjö
5
lundby maskinstege
Tre år tidigare än planerat köps en ny
maskinstege till Lundby in.
– Anledningen är att de reservstegar som
finns i dag är gamla och standaren behöver höjas.
Erfarenheter från senaste upphandlingen
har lärt oss att bilen med vikbar topp som placerats
på Kortedalastation blev en succé, säger
Thomas Tell. Med anledning av det är kravet
på denna funktion en självklarhet vid denna
upphandling
18 2 • 2012

teknik & materiel
6
upphandling befälshjälmar
En ny hjälm upphandlas just nu, med
snabbjustering i nacken och fäste för enklare
läslampa och med en högre standard än
de hjälmarna som finns idag. Arbetsgruppen
består av representanter från insatsledare och
styrkeledare
7
vattenenheter renoveras
Under fyra år renoveras totalt nio vattentankar.
Alla gamla vattentankar som är
placerade på en lastväxlarram ska renoveras.
När detta är klart är förbundets vattenenheter
uppdaterade.
Stationerna Lundby, Frölunda, Lerum och
Gårda har redan moderna vattentankar och
påverkas inte av renoveringen. Idag har Lundby
och Frölunda ett laddningssystem som innebär
att luft och el kommer via en s.k. Rettboxanslutning,
den kopplas ifrån automatiskt då
kraftuttaget läggs i. Detta byggs om på samtliga
bilar under de här fyra åren.
– På de nya enheterna tar vi tillvara på
plastvattentanken, säger T&M:s Torbjörn Petersson.
Den sätts på en ny galvad ram, med ny
pump och fjärrstyrd vattenkanon. Skillnaden
på de nya tankarna är bland annat att pumpen,
en bensindriven klass 3 byts ut till en
dieseldriven
Vattenenheterna renoveras. foto anna dyne
2 • 2012 19

temA Teknik & Materiel
smidigare insatser
på innergårdar
Nu bli det snidiagre att genomföra insatser på göteborgs innergårdar.
aNdReaS johaNSSoN, enhetschef på förebyggande
enheten Team Öst, har tagit fram det
underlag som legat till grund för inköpet. Sju
snabba frågor följer här!
Varför behövs en gårdshävare?
– Därför att det finns en hiskelig massa lägenheter
på innergårdar i centrum som bara har
en utrymningsväg. Då kan vi behöva rädda ur
fönster. De bärbara stegarna når inte ända upp
och stegbilen tar sig inte in på gården. Därför
behövs gårdshävaren.
Varför ska ni köpa in en ny?
– Det finns flera anledningar. Framför allt
behöver vi en bättre utrustning som är mer
ändamålsenlig och snabbare. Men även ett
system för LC som kan ge en indikation redan
vid inkommande larm om det finns behov av
gårdshävare på den givna adressen.
Vadå för system?
– Som det ser ut nu vet vi inte vid larm om
gårdshävaren behöver tas med eller inte. Det
kan det nya systemet tala om för oss. Vi vill
inte ha en pryl som bara står där.
Det verkar ju smart, men vad är det för
fel på den gamla gårdshävaren?
– Den är osmidig och långsam. Den nya gårdshävaren
kommer att placeras på en lastbil och
blir körbar på ett helt annat sätt. Färden fram
till olyckan blir snabbare och säkrare.
Hur högt ska den nya gårdshävaren nå?
– Den ska inte nå högre än den behöver, ju
längre desto mer svårmanövrerad. Men minst
18 meter måste den vara.
Och hur många kan den rädda i taget?
– Kravet är att det ska få plats två personer
i korgen. En brandman och den som räddas.
… men om det är flera som behöver
räddas då?
– Där har vi ett problem. En stege med korg
vore den bästa lösningen men det är tyvärr
inte realistiskt. Om flera ska räddas får man
helt enkelt åka upp och ner med korgen flera
gånger.
Text & Foto
Rebecca lindholm
spetsgruppen
Spetsgruppen är en
stående arbetsgrupp
som följer och hjälper
T&M med stöd och
kompetens vid olika
upphandlingar. Gruppen
samlas alltid vid
upphandlingar som
gäller basbilar, höjdfordon
och vattenenheter.
Gruppen består
av: Peter Volmefjord,
Reine Larsson och
Glenn Ström.
20 2 • 2012

Nya basbilar
T&M har tillsammans med Upphandlingsenheten
och spetsgruppen arbetat fram ett underlag för ett
fyraårigt avtal som gäller nya basbilar.
Nu äR det klaRt att följande stationer får nya
basbilar: Olofstorps räddningsvärn, deltidsstationerna
Hindås, Rävlanda, Lerum, Mölnlycke,
Frillesås och Kungsbacka samt heltidsstationerna
Torslanda, Lundby, Frölunda och
Mölndal.
Utrustningen på bilarna varierar mellan
heltid, deltid och värn men också beroende på
vilken trafiknivå man har på respektive station.
Viss utrustning flyttas över från den gamla bilen
men kompletteras även med ny. Deltidens
fordon får en 3000/l vattentank och heltiden
har som tidigare 2000/l, detta på grund av
plats- och viktbegränsningar.
– foRdoNeN haR högSta miljöklaSS, säger
Thomas Tell. Vi försöker även att tänka på
RAP (Renare arbetsplats) med allt från utrymme
för kontaminerad utrustning till reningsfilter
i hytt. Det är roligt att vi nu kan satsa
på deltid och värn med nya driftsäkra fordon.
Detta uppskattas även av vår fordonstekniska
enhet
daN fRaNSSoN
Deltidskoordinator
vad tycker du om upplägget när det
gäller framtagandet av de nya basbilarna?
– Det märks att T&M har lång erfarenhet
av sitt arbete. Vi fick en mycket tydlig
och bra genomgång av underlaget. Och
det märktes att alla på mötet var positivt
inställda.
peteR SVeNSSoN
Deltidskoordinator
Vad tycker du om de nya basbilarna?
– Äntligen, nya bilar med bra och fräsch
utrustning. Kul att det även satsas på
mobiltdatastöd och värmekameror för
deltiden!
håkaN alexaNdeRSSoN
Tf Direktör
Varför investerar RSg i nya basbilar
till deltiden och värn?
– Vi vill förse vår personal med arbetsmiljömässigt
bra utrustning som de kan
känna sig trygga med. Nya moderna bilar
kan även vara positivt när vi rekryterar
ny brandpersonal.
En annan anledning är att få bort de
återkommande problemen vi haft med
gamla fordon inom denna del av organisationen.
2 • 2012 21

gRatifikatioN
gratifikanter
2012
Så var det dags igen, att uppmärksamma
de medarbetare som
arbetat i kommunal tjänst i 25
år. Till den årliga gratifikationsmiddagen
den 20 april, var 42
gratifikanter med respektive
inbjudna till Börsen.
efteR lite miNgel och eN VälkomStdRiNk
hälsade Per Ödman, förbundsstyrelsens vice
ordförande alla välkomna till denna kväll.
Därefter var det dags att sätta sig till bords och
avnjuta en fantastisk middag i Börssalen under
de stora kristallkronorna.
Middagen avslutades med att Per Ödman
och Håkan Alexandersson delade ut minnes-
gåvorna, assisterade av Agneta Grinsvall, till
gratifikanterna och de medarbetare, som gick
i pension 2011. När utdelningen var klar höll
Per-Anders Lindfeldt gratifikanternas tal.
efteR middageN stod dansbandet TvåLive för
underhållningen och det blev mycket dans och
mingel innan en trevlig kväll var slut
foto: mikael göthage
Överst från vänster: Richard Jendelin, Jan Borging, Bengt Jörnestrand, Anders Wassberg, Torbjörn Petersson, Göran Dahl, Håkan Johansson, Lennart
Liljeroth, Kenth Svensson, Jan Olofsson, Borik Svaleklint, Peter Ericsson, Reine Larsson Magnus Karlsson, Ulf Reuterberg, Lars Johannesson, Magnus
Bengtsson, Jörgen Lundin, Thomas Gustavsson, Susanne Börjesson, Ingemar Carlsson, Ulf Magnusson, Urban Samuelsson, Niclas Löfgren, Håkan Karlsson,
Tommy Glasér, Ulf Andersson, Lars-Owe Nordström, Per-Anders Lindfeldt, Mikael Steén, Magnus Hedberg, Rolf Kagelind, Peter Westman och Jim Ansund.
22 2 • 2012

personal
utloggning!
efteR 40 yRkeSåR var det för några veckor
sen dags att logga ut från Räddningstjänsten
Storgöteborg.
att fatta ett SådaNt Viktigt BeSlut skapade
ett antal sömnlösa nätter. Som alltid fanns det
en positiv och en negativ sida av beslutet. Att
lämna det som varit som en familj under så
många år var den jobbiga delen medan känslan
av att vara färdig med denna del av mitt liv var
stark. Beslutet var till sist inte så svårt och jag
lämnar nu med bestående minnen av en arbetsplats
med ett viktigt uppdrag, av professionella
arbetskamrater och av arbetskamrater med ett
stort engagemang.
Vad vill du helst
ha i din
picknick-
korg i
sommar?
peteR
aNdeRSSoN
Styrkeledare, Angered
– Säger man vitt vin och
räkor så blir man väl mobbad!
Haha! Nej, grillade
revben och en uppkopplad
Ipad med fotbolls-EM
och en kall öl ska det va!
jag lämNaR ockSå med ett miNNe av en organisation
som tillhör de allra främsta i Europa
i sitt slag, en organisation som är skapad av de
anställda. Det sista bestående minnet blir alla
de cirka hundra mail, sms och telefonsamtal
som jag fick under våren när jag var hemma.
De står för omtanke och har betytt mycket för
mig. Tack!
Ja, sammantaget är det många och bra minnen
jag tar med mig när jag nu skall logga ut
och göra andra viktiga saker för mig och min
familj. Saker som fått stå tillbaka under lång
tid.
till SiSt Vill jag på detta Sätt tacka för
alla gratulationer jag fick i samband med min
60-årsdag och tacka alla som dök upp på min
avtackning och för alla fina ord och presenter.
50-åringar
Mikael Hansson 18 juli
Thomas Andersson 24 juli
Hans Sjöberg 8 augusti
Torbjörn Karlsson 11 augusti
Stefan Lindh 12 september
Bengt Holm 23 september
Jonny Björck 23 september
Jukka Turunen 27 september
toRA
guStafSSoN
Brandingenjör, Team Syd
– Glass, det är gött när den
smälter så man måste äta
upp den snabbt. Även senaste
numret av Brandscoopet
kanske? Så att man kan
somna gött i solen! (blink,
blink)
Det blev en avslutning som jag kommer att
bära med mig framöver. Tack och lycka till
i framtiden med verksamheten inom Räddningstjänsten
Storgöteborg!
Nils
pensionärer
Juli: Per-Gunnar Burkards, Leif Steen,
Mikael Palmér.
Augusti: Alvar Tehler
September: Roy Dibén
Oktober: Gunnar Lindahl
På Insidan under personalnytt hittar
du tack och hälsningar. Där kan du
även läsa om nyanställd personal samt nya
tjänstetillsättningar.
håkaN
johaNSSoN
Styrkeledare, Kungsbacka
– En halv grillad kyckling,
en öl och ett äpple
som efterrätt. Helst närodlat.
2 • 2012 23

Avsändare:
Räddningstjänsten Storgöteborg
Box 5204
402 24 Göteborg
Inte vi och dom vi!
– bara
Stora träd? Kommunikationschef Mia Dahlström funderar över
vi och dom-problematiken på arbetsplatser och berättar om
hur hon en gång gjorde misstaget att tro att stora träd inte
iBlaNd göR maN
miSStaget att tro
att det man själv gör
eller bidrar med på
sin arbetsplats
är lite finare
eller viktigare
än vad någon
annan gör.
När jag för några år sedan började på en
annan arbetsplats så tyckte jag själv att krisberedskap
var det viktigaste man kunde arbeta
med. Med stolthet ställde jag mig upp på det
första personalmötet och berättade vad just jag
skulle arbeta med. Efter mig ställde sig en lika
stolt medarbetare upp och deklarerade att han
minsann skulle jobba med ”stora träd”. Under
de närmaste veckorna gjorde jag mig lustig över
att det faktiskt fanns människor på min nya
arbetsplats som jobbade med något så absurt
som stora träd. ”Stora träd”? Tänk vad skattebetalarnas
pengar går till!
Så hamnade jag då bredvid denna trädarbetare
på lunchen en dag. Frågade lite vad hans
arbete egentligen gick ut på. Förmodligen för
att bekräfta mina fördomar om honom och
hans yrkesområde. Döm om min förvåning
när hans engagerade beskrivning fick mig att
inse att även det han gjorde var intressant och
viktigt. Jag skämdes. Sedan dess försöker jag
närma mig andra yrkesgrupper med ett mer
öppet sinne.
var lika intressanta som krisberedskap.
Kommunikation kommer från
latinets communicare och har
inget att göra med att manipulera,
påverka eller trycka
på andra sin åsikt eller världsbild.
Communicare betyder
stället att dela, förena och
att göra gemensamt.
i VåR oRgaNiSatioN aRBetaR mäNNiSkoR med
många olika saker. Vad jag vet så arbetar ingen
med stora träd. Men jag vågar inte längre utesluta
att en sådan person inte skulle behövas.
På vår arbetsplats åker vissa ut i röda bilar
och släcker när det brinner, vissa arbetar för
att de röda bilarna inte ska behöva åka ut alls,
vissa ser till att de röda bilarna är lagom många
och åker till rätt ställe, vissa reparerar de röda
bilarna, vissa ser till att de som åker i de röda
bilarna får rätt lön, vissa utbildar och tränar
dem som åker i de röda bilarna, vissa serverar
lunch åt dem som ... ja, ni fattar.
Tittar man på oss utifrån så är vi ett väl
fungerande system där varje del behövs för att
vi tillsammans ska kunna snurra vidare och
leverera trygghet, säkerhet och omtanke för
dom därute som vi finns till för.
Frågan är om vi själva förstår att vi är ett
sådant system. Att vi är vi. Tillsammans. Och
POSTTIDNING
B
Den här artikeln kan du
kommentera på Insidan!
inte vi som jobbar med viktiga saker och dom
som jobbar med oviktiga saker. Det heter ofta
”vi på femte våningen och dom i utryckningen”
eller ”vi i kärnverksamheten och dom i stödverksamheten”.
När det skulle kunna vara bara
”vi”. Och fungera så mycket bättre och vara så
mycket roligare.
NatuRligtViS finns det ju en kommunikationsvinkling
på den här texten. Förvånad
någon? För lösningen på ”vi och dom-problematik”
som finns överallt i samhället – och
inte bara hos oss – är som alltid att prata med
varandra och lyssna på varandra. Utan förutfattade
meningar och med respekt.
Kommunikation kommer från latinets communicare
och har inget att göra med att manipulera,
påverka eller trycka på andra sin åsikt
eller världsbild. Communicare betyder stället
att dela, förena och att göra gemensamt.
kaNSke Skulle Vi föRa öVeR lite av det tänket
vi har när vi är ute i förorterna och visar att
vi är ”människor bakom uniformerna” till vår
egen hemmaplan. Bara för att vi arbetar med
olika saker så behöver det inte betyda att vi är
särskilt olika. Och definitivt inte bättre eller
sämre eller viktigare eller oviktigare än någon
annan. Du själv kanske kan göra något redan
idag för att lära känna en brandinspektör, en
brandman eller en ekonom?