HACCP och faroanalys - Ale kommun

HACCP och faroanalys
HACCP (Hazard Analysis of Critical Control Points = riskanalys och kritiska styrpunkter) utvecklades
på 1950-talet av NASA. Man ville inte att astronauterna skulle bli matförgiftad i rymden
och införde då ett system för att tillverka säker mat. Enligt de nya EU-förordningarna som
trädde i kraft 2006-01-01 ska nu alla livsmedelsverksamheter införa delar av systemet och om det
visar sig att man har kritiska styrpunkter måste genomföra en fullständig HACCP-plan. Alla som
hanterar oförpackade livsmedel ska göra flödesschema och faroanalys för sin verksamhet/anläggning,
d v s de behöver inte göra en fullständig HACCP-plan under förutsättning att grundförutsättningarna
säkerställer säkra livsmedel.
Har du som verksamhetsutövare ställt dig följande frågor?
o Har jag gjort allt för att maten ska vara säker?
o Har jag utsatt maten för några faror i något steg?
o Hur förhindrar jag att främmande föremål hamnar i maten?
o Hur förhindrar jag att bakterier hamnar i maten eller tillväxer där?
o Hur förhindrar jag att kemikalier hamnar i maten?
Om inte – hur vet du då att den mat du serverar/säljer är säker?
”Kvalitet kan bara åstadkommas genom att man tillverkar en produkt på rätt sätt; inte genom
att man inspekterar hur produkten har tillverkats”
HACCP – sju principer
1. Att identifiera de faror som måste förebyggas, elimineras eller reduceras till en acceptabel
nivå.
2. Att identifiera kritiska styrpunkter i det steg eller de steg där kontroll är nödvändig för att
förebygga eller eliminera en fara eller för att reducera den till en acceptabel nivå.
3. Att fastställa kritiska gränsvärden vilka skiljer acceptabelt från inte acceptabelt i de kritiska
styrpunkterna i syfte att förebygga, eliminera eller reducera identifierade faror.
4. Att upprätta och genomföra effektiva förfaranden för att övervaka de kritiska styrpunkterna.
5. Att fastställa vilka korrigerande åtgärder som ska vidtas när övervakningen visar att en kritisk
styrpunkt inte är under kontroll.
6. Att upprätta rutiner för att verifiera att de åtgärder som avses i punkterna 1-5 fungerar
effektivt; verifieringsförfarandena ska genomföras regelbundet.
7. Att upprätta dokumentation och journaler anpassade för livsmedelsföretagets storlek och art
för att visa att de åtgärder som avses i punkterna 1-6 tillämpas effektivt och för att underlätta
den offentliga kontrollen vid anläggningen.
En HACCP-plan är ett dynamiskt system som kan och ska anpassas till ny kunskap, erfarenheter
och förändringar i processer, produkter och användningssätt.
Faroanalys
Syftet med en faroanalys är att identifiera alla relevanta hälsofaror, att bedöma sannolikheten för
att faran uppkommer/förekommer och att värdera om kontrollåtgärder för identifierade faror
finns för varje hanteringssteg/processteg.
När man gör en faroanalys behöver man ta hänsyn till farans typ, hur allvarlig faran är och hur
ofta faran uppkommer. Utifrån flödesscheman över tillverkningsprocesserna sammanställer man
alla faror som kan finnas och gör en riskbedömning av dem.
_________________________________________________________________________________________________________________
Ale kommun, Sektor samhällsbyggnad • 449 80 Alafors • 0303 33 00 00 • kommun@ale.se • www.ale.se
1(8)

En fara är något som finns i eller hamnar i livsmedlet och kan orsaka skada. Det finns tre
typer av faror: fysikaliska (främmande föremål såsom glas, metall, plast, insekter etc);
mikrobiologiska (bakterier, virus, mögel, parasiter eller deras gifter) och kemiska (t ex
allergener, tillsatser bekämpningsmedel). Farorna kan uppkomma genom kontaminering
(förorening), tillväxt eller överlevnad.
En risk är ett mått på hur troligt det är att faran uppkommer och hur stor skada den kan
orsaka. Vissa faror är mer allvarliga än andra. Detta styrs bland annat av vilken målgrupp
dina varor är ämnade för, t ex barn, sjuka eller allergiker samt vilken typ av fara det gäller, t ex
sjukdomsframkallande bakterier eller giftigt ämne.
Kritiska styrpunkter (CCP)
En kritisk styrpunkt (CCP) är ett steg i livsmedelshanteringen där kontroll kan tillämpas och är
nödvändigt för att konsumenterna inte ska komma till skada av någon hälsofara i maten. För att
bestämma om ett visst hanteringssteg är en kritisk styrpunkt måste man ställa sig följande fråga:
Är detta steg så viktigt att konsumenten blir sjuk av maten om något går fel? Om svaret är ja är
steget en kritisk styrpunkt. Eftersom CCP:er ska kontrolleras/övervakas kontinuerligt, bör de
vara så få som möjligt.
För varje CCP ska kritiska gränser fastställas för att säkerställa att varje CCP är kontrollerad, t ex
för tid, temperatur eller pH. Det är viktigt att komma ihåg att det är själva hanteringssteget som
är en kritisk styrpunkt och inte de förebyggande åtgärderna som görs i detta steg. Styrning och
övervakning är nödvändig för att se till att de kritiska stegen i hanteringen är under kontroll. Den
ska upptäcka brister i kontrollen eller om det någonstans i hanteringen kommer att leda till brister
i kontrollen. Om en kritisk gräns underskrids/överskrids har man inte längre kontroll i aktuell
CCP och fara kan då föreligga.
Att göra en faroanalys – ”steg för steg”
1. Man börjar med att göra ett flödesschema (se ”Förslag på flödesschema”). Det är viktigt att
man får med och skriver ned alla processteg i verksamheten. Hur går varan från det att man
tar emot den (vid varumottagningen) till dess att den serveras? Vad kan hända med varan och
vart tar den vägen däremellan? Ett tips är att ett processteg oftast slutar på ”-ing”, som t ex
beredning och servering.
2. När man har gjort klart flödesschemat sätter man in alla processteg i första kolumnen i
faroanalysen vars rubrik är ”Processteg/hanteringssteg” (se ”Förslag på mall för faroanalys”).
Er egen faroanalys ska anpassas till de processteg som stämmer överens med hur det ser ut i
just din verksamhet.
3. När man har satt in alla processteg i faroanalysen ska man fundera på vilka faror det finns i
varje processteg. Vad kan gå fel eller vad kan det vara för fel på varan i t ex varumottagningen?
Här gäller det att komma på allt man kan tänka sig. Det handlar inte bara om vad
som har gått fel förut eller vad som brukar gå fel utan också vad som skulle kunna gå fel.
Man kan alltså komma på flera olika faror till de olika processtegen. Farorna skrivs in på
varsin rad i rutan för Faror.
4. Därefter ska man skriva ned hur man gör för att förhindra att dessa faror uppkommer. Hur
gör ni för att det inte ska uppstå någon fara? Detta skriver ni ned i kolumnen ”Förebyggande
åtgärder enligt grundförutsättningarna” i faroanalysen.
5. När detta är gjort ska ni avgöra om det är en kritisk styrpunkt (CCP) eller inte med hjälp av
en riskvärdering. Ett första steg för att kartlägga vilka rutiner man bör beakta vid riskvärderingen
kan vara att använda en riskmatris (se nedan). Dessa rutiner kan sedan undersökas
mera ingående, vilket kan göras på många sätt men ett av de enklare systemen är ”2H” (se
”Riskvärdering med hjälp av 2H”) eller med hjälp av ett ”beslutsträd” (se ”Förslag på beslutsträd
för CCP”). Resultatet från riskvärderingen antecknas sedan i er faroanalys. Har ni inte
någon CCP så är arbetet i och med detta avklarat.
2(8)

Bestämning av CCP genom en riskmatris
När man använder sig av en riskmatris gör man det genom att räkna ut farans risktal. Det fungerar
alltså som en slags poängbedömning för att värdera allvarlighetsgraden på faran och sannolikheten
att den inträffar. För att underlätta poängsättningen bör man anpassa och konkretisera vad
poängen innebär för den egna verksamheten innan man börjar. Det vill säga att man sätter egna
ord på konsekvenserna och sannolikheten.
Exempel på hur en gradering kan se ut:
Allvarlighetsgrad om faran inträffar
8 p = mycket hög: Dödsfall, missfall, men för livet eller allergichock
6 p = hög: Sjukhusvistelse, sjukskrivning, skada på inre organ
4 p = medium: sjukhusbesök, magsjuka > 1 dygn, tandskador
2 p = låg: lätt matförgiftning < 1 dygn, lättare allergiska symptom, obehagskänslor
Sannolikhet att faran inträffar
4 p = ofta: varje eller vartannat produktionstillfälle, >6 ggr/år
3 p = sällan: 1-2 ggr/månad
2 p = mycket sällan: någon eller några ggr/år
1 p = osannolikt: har aldrig inträffat, men skulle kunna inträffa.
Mycket hög
(8)
Hög
(6)
Allvarlighet
Medium
(4)
Låg
(2)
Osannolikt Mycket sällan Sällan Ofta Sannolikhet
(1) (2) (3) (4)
Faror som placerar sig i de gröna fälten och ger en summa på 3, 4, 5 eller 6 kan man bortse från
ur risksynpunkt. De hanteras av grundförutsättningarna och då främst genom underhåll av
lokalen och användandet av skyddskläder.
Faror som placerar sig i de gula fälten, med summan 6, 7, eller 8, bör utvärderas för att se om det
behövs ytterligare kontroll/styrning över dessa moment. Ett exempel på en grundförutsättning
som kan behövas styras i denna grupp är rengöring.
Faror som hamnar i de orange fälten med summan 9 och 10 är potentiella CCP:er och bör
värderas vidare i beslutsträdet eller med hjälp av ”2H” (se nedan). Om det inte är en CCP bör
den beaktas som farorna i de gula fälten.
Farorna som hamnar i de röda fälten är även de potentiella CCP:er och likt farorna i de orange
fälten så måste de utvärderas mera. Det behövs dessutom åtgärder som ser till att sannolikheten
att de inträffar minskar.
Källa till riskmatris: Bergström & Hellqvist
9 10 11 12
7 8 9 10
5 6 7 8
3 4 5 6
3(8)

Riskvärdering med hjälp av ”2H”
Denna variant av riskvärdering bygger på måtten av säkerhet (hur pass stor risk utsätts konsumenten
för om faran skulle inträffa) och sannolikhet (hur ofta risken sker). I tabellens mittenkolumn
(”Fara”) sätter man in de faror man hittat. Sedan bedömer man om sannolikheten
respektive säkerhetsrisken är hög (H) eller låg (L). Får man fram två H i tabellen betyder det att
faran är en kritisk styrpunkt (CCP). Får man ett H och ett L eller två L är faran inte en CCP utan
en styrpunkt (CP) enligt grundförutsättningarna.
Säkerhetsrisk Fara Sannolikhet
L H
L L
H H
H L
I exemplet ovan framkom att fara C fick två H och därmed är en kritisk styrpunkt (CCP). De
andra farorna (A, B och D) fick antingen två L eller ett H och ett L och är alltså inte kritiska
styrpunkter.
4(8)

Förslag på beslutsträd för CCP (kritiska styrpunkter)
Farorna i er verksamhet har ni skrivit ned i faroanalysen, om ni har upprättat en sådan. Varje fara
från faroanalysen ska alltså användas i det här beslutsträdet. Börja med fråga F1 och gå igenom
hela beslutsträdet för varje enskild fara.
Ett exempel på hur man ska tänka när man har kommit till fråga F3 kan vara följande: om faran
är bakterier i varorna vid varumottagningen, är då varumottagningen till för att förhindra
bakterier i maten? Nej, varumottagningen är till för att vi ska få in våra varor i verksamheten, inte
för att vi ska hindra bakterier från att blanda sig i vår mat. Då går man vidare till fråga F4.
F1. Är faran idag under
fungerade styrning/kontroll
för högsta matsäkerhet?
Ja Nej
F3. Är processteget där faran
identifierades ämnat/tänkt
för att eliminera/reducera
risken till en acceptabel nivå?
Nej
Ja
F4. Finns det möjlighet att en oacceptabel
tillväxt/kontaminering sker i processteget
p.g.a. den identifierade faran/farorna efter
genomförd modifiering?
Ja Nej
F5. Kommer ett senare steg i
processen att kunna eliminera
den identifierade faran/farorna
eller reducera den till en acceptabel
nivå?
Ja Nej
Ingen CCP
(Det senare steget
blir en CCP.)
CCP
Ingen CCP
Modifiera (förändra) flöde,
rutin, process, arbetsmetod,
lokal, råvara eller produkt.
Ja
F2. Är kontrollen/styrningen nödvändig
för att skapa säkra livsmedel?
Nej
Ingen CCP
5(8)

Förslag på flödesschema för varmkök
Man kan upprätta ett flödesschema för varma rätter och ett för kalla rätter eller ett
flödesschema för hela verksamheten. Ett flödesschema kan se ut på olika sätt beroende på
vilka processteg man har i sin verksamhet och detta är bara ett förslag. Fyll i de kritiska gränser
(”gränsvärden”, max- och/eller min-värden) som ni använder samt de processteg som är aktuella
för er verksamhet.
Kylförvaring
Max +4C/+8C
Nedkylning
Varumottagning
Avemballering
Frysförvaring
Max -18C Torrförvaring
Upptining
Beredning
Värmebehandling
Minst +72C
Varmhållning
Max +8C inom 4 h Servering
Max 2 h i +60C
Kylförvaring Återupphettning
Minst +72C
Distribution
6(8)

Processteg/
Hanteringssteg
Ange alla processteg/
hanteringssteg i tur och
ordning med början i
varumottagningen.
1. Varumottagning 1
2. Avemballering
3. Kylförvaring
4. Torrförvaring
5. Frysförvaring
6. Upptining
7. Beredning
8. Värmebehandling
9. Nedkylning
10. Kylförvaring
11. Återupphettning
12. Distribution
13. Varmhållning
14. Servering
Nr
på
Fara
2
Förslag på mall för faroanalys
Fara Orsak/Ursprung
till fara
Ange de relevanta
mikrobiologiska,
fysikaliska och
kemiska faror samt
allergener som ev. kan
finnas i råvarorna
eller de olika
processtegen. Farorna
ska specificeras så
långt som möjligt.
Vad kan gå fel?
Mikrobiologiska
faror (t ex
bakterietillväxt).
Fysikaliska faror
(t ex främmande
ämnen).
Ange de orsaker som
ni anser finns till
respektive hälsofara.
Felaktig
temperatur under
transport.
Kontaminering
p g a trasig
förpackning.
Förebyggande åtgärder
enligt
grundförutsättningarna
Ange de åtgärder som skall
vidtas för att förhindra att
konsumenterna utsätts för
någon av de identifierade
farorna. Hur gör Ni för att
undvika att faran
uppkommer?
Mottagningskontroll
enligt grundförutsättningarna(temperaturmätning).
Mottagningskontroll
enligt grundförutsättningarna
(kontrollera att
förpackningen är hel och
ren).
Utbildning i rutinerna.
7(8)
CCP
Ja/Nej
Ange om
råvaran
eller
processteget
är en
CCP eller
inte.
Nej
Nej

Övrigt - Definitioner och begrepp
Dokumentation över HACCP-systemet
Myndigheternas kontroll förutsätter tillgång till företagens dokumentation. Dokumentation över
faroanalys, kritiska styrpunkter med kritiska gränser samt övervakningsrutiner och korrigerande
åtgärder ska alltid finnas tillgänglig. Dokumentation över mät- och observationsdata i CCP, avvikelser
och vidtagna korrigerande åtgärder samt verifieringsinsatser ska alltid sparas i minst två
månader efter en varas bäst före datum, dock aldrig kortare tid än ett år.
Fara (artikel 3.14 i förordning (EG) nr 178/2000)
Biologisk, kemisk eller fysikalisk agens i eller i form av livsmedel eller foder som skulle kunna ha
negativ hälsoeffekt.
Faroanalys
Insamling och värdering av information om faror och förhållanden som gör att dessa uppkommer,
för att avgöra vilka som är viktiga för livsmedelssäkerheten och som därför ska beaktas i
HACCP-planen.
(Codex alimentarius, allmänna principer för livsmedelshygien CAC/RCP 1-1969, rev. 4 (2003), annex
God hygienpraxis (GHP)
Att uppfylla hygienkraven i artikel 4 i förordning (EG) nr 852/2004, på det sätt som beskrivs i
relevant branschriktlinje för god praxis eller på annat sätt som ger likvärdigt resultat, för att uppnå
säkra livsmedel.
God tillverkningssed (GMP)
Att tillverka livsmedel, på det sätt som beskrivs i relevant branschriktlinje för god praxis eller på
annat sätt som ger likvärdigt resultat, så att redlighet och kravet på att konsumenten inte blir
vilseledd uppnås.
Grundförutsättning
De planerade åtgärder som livsmedelsföretagaren infört i sin verksamhet för att säkerställa att
livsmedel inte blir skadliga för hälsan. Grundförutsättningarna är: utbildning, personlig hygien,
vatten, skadedjur, rengöring, utformning och underhåll av lokaler och utrustning, temperatur,
mottagning och avfall. De planerade åtgärderna för resp. grundförutsättning är beroende av
verksamhetens art.
HACCP
System som permanent identifierar, bedömer och styr faror som är viktiga för att säkerställa att
livsmedel inte blir skadligt för hälsan.
Kontaminering (artikel 2.1.f i förordning (EG) nr 852/2004)
Förekomst av eller införande av en fara.
Kritisk gräns
Ett kriterium som skiljer acceptabelt från oacceptabelt.
Kritisk styrpunkt (CCP) (Codex alimentarius, allmänna principer för livsmedelshygien CAC/RCP 1-
1969, rev. 4 (2003), annex).
En funktion (t ex hantering, process) vid vilken en styrande åtgärd kan tillämpas och är nödvändig
för att förebygga eller undanröja en livsmedelsburen fara eller reducera den till acceptabel
nivå.
Nationella riktlinjer (branschriktlinjer)
Nationella riktlinjer för god hygienpraxis och för tillämpning av HACCP-principerna ska utarbetas
och spridas av livsmedelsbranschen. Livsmedelsverket skall bedöma att riktlinjen ger ett lämpligt
stöd till företagare att leva upp till relevanta delar av de allmänna och särskilda hygienkraven i
förordning (EG) nr 852/2004 och i förordning (EG) nr 853/2004 samt kravet att inrätta, genomföra
och upprätthålla förfaranden grundade på HACCP-principerna.
Risk (artikel 3.9 i förordning (EG) nr 178/2002)
Funktion av sannolikheten för en negativ hälsoeffekt och denna effekts allvarlighetsgrad till följd
av en fara.
Styrpunkt (CP)
Kontroll av fara inom ramen för grundläggande förutsättningar (”grundförutsättningarna”).
8(8)