Freja - Scribimus

Freja Ehlde, 8D Svaneskolan, 14/5-2012
Johan August Strindberg
Inledning! 2
Barndom! 2
Genombrott – Röda Rummet! 2
Giftas! 3
Slutet! 4
Jämförelse med Selma Lagerlöf! 5
Minianalys av För att bli gift! 5
Källor! 6

Inledning
Johan August Strindberg föddes den 22 juli 1849 i Stockholm och dog 14 maj 1912 i Stockholm.
Han anses ha varit en av Sveriges mest betydelsefulla författare, men han var även aktiv som
konstnär och dramatiker. Strindberg väckte många åsikter med sina verk, och var och är mycket
omtalad, både på gott och ont. Ett av hans mest kända verk, som också var hans genombrott, är
Röda Rummet (1879); en självbiografisk och samhällskritisk roman där man får följa hans alter ego
Arvid Falks strapatser. Den var startskottet för 1880-talets naturalism, en litterär epok.
Strindberg var aktiv under ca fyra decennier och skrev sammanlagt ca 60 dramer, 10 romaner, 10
novellsamlingar och 8000 brev, vilket gör honom till en av Sveriges mest produktiva författare.
Barndom
August Strindberg föddes som det tredje av Carl Oscar Strindbergs och Ulrika Eleonora Norlings
åtta barn. Fadern arbetade som ångbåtskommissionär och modern var en värdshusflicka (därav
titeln på hans senare verk; Tjänstekvinnans son). 1862, när August var 13 år gammal, dog modern
(39 år gammal) i tuberkulos. Samtidigt genomgick August en mindre religiös kris, han var förvirrad
och splittrad och vad som inte gjorde saken bättre var att han inte kom särskilt bra överens med sin
styvmor. Allt detta ledde fram till att August bröt upp med fadern, då fadern hade lämnat över hela
sitt företag till August äldre bror. Enligt August själv var fadern en kall och dömande person, vilket
man även märker i hans skrifter, tex. Tjänstekvinnans son som handlar om hans barndom och
uppväxt.
Trots denna knöliga barndom fick August en bra utbildning. Han provade först på läkarstudier och
det var inte förrän senare, 1870, som han fick sitt första drama uppfört på Kungliga teatern. Han
fick även stipendier från kungen för att kunna fortsätta sina studier.
Genombrott – Röda Rummet
Freja Ehlde, 8D Svaneskolan, 14/5-2012
August Strindbergs stora genombrott kom 1879 med romanen Röda Rummet som han skrev under
press då han befann sig i en svår ekonomisk kris och hoppades att romanen skulle bli räddningen,
och det blev den. Den tog Sverige med storm med sin energiska munterhet samt bitande ironi. Med
den spreds Strindbergs namn och rykte som en löpeld och på ett ögonblick hade han blivit en
nationell celebritet.
Titeln Röda Rummet sägs komma ifrån ett rum på Berns café i Stockholm där journalister,
konstnärer och andra brukade träffas och diskutera. Själva romanen Röda Rummet handlar om
Arvid Falk, Strindbergs eget alter ego, vars strapatser man får läsa om. Arvid Falk och hans äldre
bror strävar efter motsatta mål – Arvid vill i första hand ha frihet och sanning och i andra hand
pengar och ära, medan brodern främst suktar efter pengar och ära. Detta kan jämföras med Augusts
egen barndom där hans äldre bror alltid var favoritsonen, och också fick ta över hela faderns företag
efter dennes död.
Man får även följa ett antal andra karaktärer i boken, såsom Ygberg och Struve. Vid skapandet av
dessa och många andra karaktärer har Strindberg blivit inspirerad av sina egna vänner och bekanta,
bl.a. de han träffade i just det röda rummet.

Freja Ehlde, 8D Svaneskolan, 14/5-2012
Några år innan detta, i mitten av 1870-talet, förälskade sig Strindberg i finlandssvenskan Siri von
Essen, som då var gift med en officer. Men hon skilde sig och 1877 gifte sig Siri von Essen och
August Strindberg. Samma år gjorde hon debut på Dramatiska teatern och några år senare skrev
August två pjäser till Siri; Herr Bengts hustru och Lycko-Pers resa. Äktenskapet varade i sexton år
och de fick tre barn tillsammans, Karin (1880), som dog två dagar efter födseln, Greta (1881) och
Hans (1884). Efter första barnet Karin skrev Strindberg ”Barn äro det roligaste som finns, men de
äro rysligt dyra.”. Efter Gretas födsel fick Siri och August för sig att de ville komma bort från
Sverige ett tag så de flyttade ner till Centraleuropa, där de bl.a. bodde i Schweiz och Frankrike.
Giftas
”Läs min bok! Det är det värsta, men det vackraste, kvickaste, svinaktigaste som
jag skrivit” – August Strindberg om Giftas
I sin glädje över äktenskapet med Siri von Essen skrev han 1884 novellsamlingen Giftas I, om hur
äktenskap ska betraktas och skötas. Här är Strindberg mycket positiv till kvinnan och han menar att
mannen och kvinnan ska dela allting lika; mannen och kvinnan ska bidra lika mycket till ekonomin,
vårdnaden av barnen ska delas lika etc. Man kan se, i språket som Strindberg använder här, att han
var mycket lycklig i sitt äktenskap med Siri von Essen eftersom han använder en lättsamt och glatt
språk.
I en av novellerna från Giftas I, Dygdens lön, skrev Strindberg om konfirmationen. Han var
skeptisk till kyrkans sätt att se vinet och brödet som Jesu kropp och blod. Detta skapade starka
reaktioner hos kyrkan och Strindberg blev åtalad för ”hädelse emot Gud eller gäckeri af Guds ord
eller sakramenten”, men han blev frikänd igen samma år. Stycket han blev åtalad för lyder såhär:
”Så blev han konfirmerad på våren. Det uppskakande uppträdet, då överklassen tog
ed av underklassen på Kristi lekamen och ord, att den senare aldrig skulle befatta
sig med vad den förra gjorde, satt länge i honom. Det oförskämda bedrägeriet som
spelades med Högstedts Piccadon å 65 öre kannan och Lettströms majsoblater å 1
kr. skålp., vilka av prästen utgåvos för att vara den för över 1800 år sedan
avrättade folkuppviglaren Jesus av Nasarets kött och blod, föll icke under hans
reflexion, ty man reflekterade icke den tiden, utan man fick ”stämningar”.”
Två år senare, 1886, kom fortsättningen Giftas II. I den har Strindberg helt ändrat syn på kvinnor
och deras rättigheter. I denna del är han väldigt negativ till kvinnan och kommer med vassa
anklagelser mot hela kvinnorörelsen. Han skriver bl.a. att kvinnan är lat som inte arbetar och att
mannen har blivit kvinnans slav, eftersom det är han som tjänar ihop alla pengar. I förordet till
Giftas II skriver han såhär:
”Att [kvinnan] icke talar i församlingen gör hon rätt i, ty den som ljugit i 6000 år
och mer, den kan icke skilja sanning från lögn. Hon som aldrig tänkt en egen tanke,
aldrig gjort en nyttig uppfinning, aldrig arbetat, hon har förlorat sin talan tills hon
ångrat, omvänt och bättrat sig.”
Man kan spekulera i om hans plötsliga åsiktsvändning kan ha något att göra med hans relation med
Siri. Kanske hade de en svår period just då, eller så hade han verkligen helt bytt åsikt.

Freja Ehlde, 8D Svaneskolan, 14/5-2012
August och Siri skiljde sig dock 1891 och Siri fick ensam vårdnad om barnen. Eftersom August
varit så djupt förälskad i henne så förvandlades efter uppbrottet den känslan till starkt hat. Han
flyttade till Berlin, där han bl.a. umgicks med Edvard Munch och lyckades bli någorlunda
framgångsrik där. Där träffade han också en österrikiska vid namn Frida Uhl, vilken han 1893 gifte
sig och fick dottern Kerstin med. Under deras äktenskap, som varade fram till 1897, drabbades
August av en psykisk kris, som senare kom att kallas Infernokrisen. Det, eftersom han under den
perioden skrev självbiografiska Inferno.
August Strindberg bodde på Grönegatan 14 i Lund
1897. Fotograf: Freja Ehlde
Under den här perioden ägnade han sig mycket år måleri och foto och började även intressera sig
för alkemi, att framställa guld. Han bodde under den här perioden i Paris och hans kemiska
experiment blev allt mer vågade. Han blev till och med tvungen att vårdas på sjukhus för en
allvarlig hudsjukdom, troligen en följd av hans kemiska experiment. Det var en av anledningarna
till att han hade väldigt svårt att hålla ihop ekonomin trots sin framgång. Han började också allt
oftare drabbas av psykotiska sammanbrott. Han trodde att han var förföljd, och att åskan siktade på
honom.
När han bodde i Lund i två år lyckades han dra sig ur Infernokrisen, men han höll fortfarande på
med experiment, dock långt ifrån så farliga som i Paris.
1897 återvänder Strindberg till sin hemstad. Han börjar återigen skriva, och efter intensivt arbete
kommer tillslut dramat Till Damaskus ut. Så här skrev han i sin dagbok: ”Föll i gråt flera gånger
under dagen, skrev slutet på 3:e akten”.
Slutet
Under hans sista år återupptog han sin samhällskritiska stil, vilken skapade mycket debatt i
tidningar etc. Han var nu en väldigt välkänd författare men levde ändå i ekonomisk kris.

Freja Ehlde, 8D Svaneskolan, 14/5-2012
1901 träffade han Harriet Bosse som han gifte sig och fick dottern Anne-Marie med (Anne Marie
blev 105 år gammal och dog 2007).
Men Strindberg började bli trött och sliten och trodde själv att han led av cancer, vilken det också
visade sig att han gjorde. Det kan ha varit en följd av hans extrema kemiska experiment. Innan han
dog skrev han ner en sista vilja:
”Min döda kropp får icke obduceras; icke utställas; endast visas för de anhöriga.
Ingen dödsmask, inga fotografier tagas. Jag vill föras direkt till grafven; klockan 8
på en morgon, för att undgå samlingar af nyfikna. Ingen bisättning i grafkor, ännu
mindre i kyrka. På nya kyrkogården vill jag ligga, men icke i de rikes qvarter, på
fåfängans marknad. Vid grafven får icke sjungas, spelas eller hållas tal; presten
skall endast följa vår kyrkas handbok, och icke läsa upp personalier.”
Jämförelse med Selma Lagerlöf
Jag har valt att läsa kapitel 1, Prästen, från Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga (1891) och August
Strindbergs novell För att bli gift från Giftas I (1884).
När jag läste texterna la jag märke till att August Strindbergs meningar är mer komplicerade och
mer invecklade än Selma Lagerlöfs. Hon skriver väldigt lättförståeligt och flytande, medan
Strindberg hittar på väldigt listiga och smarta meningar, som man ibland får tänka efter en liten
stund för att förstå. Eftersom han ofta har långa meningar gillar han att dela upp dem med olika
skiljetecken såsom semikolon, kolon och kommatecken.
Både Strindberg och Lagerlöf skriver ganska gammaldags, tex. med ”fv-stavning”. När de här
böckerna utkom och större delarna av deras liv fanns ju inte stavningsreformen (infördes 1906 och
innebar en rad förenklingar i svenska språket).
Båda två är väldigt omtalade författare, men på lite olika sätt. Strindberg provocerade ju ganska
mycket med sina samhällskritiska och banbrytande verk, medan Selma Lagerlöf mest skrev
välskrivna och relativt lättsamma berättelser. Om Strindberg har det sagts både gott och ont, han har
blivit åtalad och till och med fått lämna landet, men om Selma Lagerlöf har det mest sagts bra saker,
men så klart har alla sina upp- och nergångar.
Minianalys av För att bli gift
Jag har läst novellen För att bli gift ur Giftas I. Den här novellen handlar om Elin och Adolf som
gifter sig, och om deras liv som makar. Strindberg var kritisk till den dåvarande synen på
äktenskapet, att kvinnan skulle ta hand om barnet och hemmet och att mannen jobbade och tjänade
alla pengar. I novellen förlovar sig först Adolf och Elin och bor fortfarande hemma hos Elin, med
hennes många syskon. De får aldrig någon ensamtid och hinner aldrig riktigt lära känna varandra.
De gifter sig och flyttar äntligen till ett eget hus, men då måste han jobba hela tiden, och hon får
bara sitta ensam hela dagarna. Då kommer hennes syskon och familj och hälsar på henne och då får
Adolf och Elin ingen ensamtid ändå. Det hela leder till att det blir alltmer bråk och tjafs mellan Elin
och Adolf och tillslut vill han inte vara hemma längre, för han vet att det är ”förjävligt” där.

Freja Ehlde, 8D Svaneskolan, 14/5-2012
I det sista stycket av novellen uttrycker Strindberg verkligen sin åsikt och mening med novellen –
att förutsättningarna för giftermål är dåliga! Att man borde ändra synen på ett äktenskap, att både
mannen och kvinnan ska ha samma rättigheter och skyldigheter!
”Hon hade gift sig för att bli gift, och det hade han med, kunde han neka det?
Därför hade de det som de hade’t. Det kunde ingen människa hjälpa! Det kunde
inte fan hjälpa - under nuvarande förhållanden!”
Jag tyckte det var väldigt intressant att läsa den här novellen eftersom jag vet en del om Giftas I och
II och hans äktenskap med Siri von Essen. Här låter det ju som om han verkligen kämpar för
kvinnornas rättigheter, men bara två år senare kom den starka kontrasten Giftas II. Det är
fascinerande att man kan ändra åsikt så plötsligt pga. hur ens liv ser ut just då.
Källor
Böcker och tidningar:
Nationalencyklopedin. Strindberg, August. Höganäs: Bra Böcker, 1993. ISBN 91-7024-619-X
Zetterberg, Karl. Snabbguide till August Strindberg. Minnenas Journal. 2012, nr 5, s. 48-51
Hemsidor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6da_rummet
http://sv.wikipedia.org/wiki/August_Strindberg
www.strindbergsmuseet.se
http://sv.wikipedia.org/wiki/Giftas
http://www.ne.se/august-strindberg
http://www.ne.se/roda-rummet
http://www.rosenlarv.se/giftas.php
http://www.bakhall.com/august.html
http://www.extrapris.com/bio1.html
http://www.lund.se/Biblioteken/Folkbiblioteken/Om-biblioteken/Lundasamlingen/Forfattare-i-
Lund---Lund-i-litteraturen/Strindberg-i-Lund/
Bildkälla:
http://misterrare.blogspot.se/2011/02/august-strindberg-citat-om-aktenskapet.html