Banbrytande för livsmedelsindustrin - Xylophane

Annons Hela denna bilaga är en annons från ALMI Företagspartner, Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons 

Idé & 

Innovation 

#2 

Möt några av 2000–talets uppfi nnare 

Från idé till marknad – praktiska råd och tips 

Sveriges inkubatorer och Science Parks 

Deras uppfi nning revolutionerar 

förpackningsindustrin Sidan 4 

Medföljer som bilaga i Dagens Industri oktober 2007 

7 & 14 

12 

8 - 9

2 Annons Hela denna bilaga är en annons från ALMI Företagspartner, Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons 

 

Sverige har en lång tradition på uppfi nningarnas område. Många av 

våra största företag har bildats kring nya idéer och av personer med 

en stark drivkraft och vilja. Dessa innovativa företag har i hög grad 

bidragit till sysselsättning och välstånd i Sverige. Ett fortsatt konkurrenskraftigt 

näringsliv förutsätter en ständig förnyelse och förmåga 

att anpassa sig till förändringar i omvärlden. Därför är det en viktig 

uppgift för samhället att skapa förutsättningar för detta. Det är också 

en utgångspunkt för både ALMI och SUFs verksamhet – att skapa 

förutsättningar för så många aktörer som möjligt att kunna exploatera 

innovativa möjligheter. 

Att kommersialisera en ny idé är prövande, vare sig man gör det som 

enskild person eller inom en organisation, det vet alla som själva försökt. 

En viktig förutsättning är tillgången på kapital. Utan riskvilligt 

kapital kan inga nya företag utvecklas. Nätverk för kunskapsspridning, 

rådgivning och kontaktförmedling är andra ingredienser som gör att 

fl er idéer kan utvecklas. Här fyller ALMI och SUF tillsammans en viktig 

funktion för att lotsa innovatörer och uppfi nnare rätt på en väg 

som kan vara ganska besvärlig. Men ingen idé, hur god den än är, blir 

framgångsrik utan en eldsjäl som driver den framåt. Det kan samhället 

aldrig ersätta. De innovatörer som är framgångsrika i detta, att 

kommersialisera sin ide, bör hyllas för vad de verkligen är – hjältar. 

 

Nu blir det enklare för kvinnor att fi nansiera bra idéer. ALMI 

avsätter 10 miljoner kronor som reserveras enbart för innovativa 

kvinnor 

Programmet ger fl er kvinnor möjlighet att fi nansiera innovationsprojekt. 

Det gäller idéer om nya produkter och tjänster och täcker alla 

branscher. Programmet pågår fram till årsskiftet och förväntas stödja 

100 nya innovationsprojekt. 

www.innovaform.se 

Kai Hammerich Peter A Jörgensen 

Styrelseordförande Styrelseordförande 

ALMI Företagspartner AB Svenska Uppfi nnareföreningen 

Det är regeringens satsning på kvinnors företagande som gör programmet 

möjligt. Den förstärkta innovationsfi nansieringen är en del av 

ett omfattande program för att främja kvinnors företagande. 

– Eftersom en stor del kvinnor fi nns i tjänstesektorn blir det intressant 

att se om antalet tjänsteinnovationer kommer att öka. Inom vård 

och omsorg till exempel, borde det fi nnas potential att skapa nya företag 

kring nya innovativa tjänster, säger Göran Lundwall koncernchef 

på ALMI Företagspartner. 

 

Banbrytande för livsmedelsindustrin Sidan 04 

Framgångsrikt nyföretagande 

- Ställer krav på såväl lagar som kultur Sidan 05 

Kvinnors uppfi nningar på Tekniska Museet Sidan 05 

Fiberrik - Pris för textil kompetens Sidan 06 

Möt några av 2000 –talets uppfi nnare Sidorna 07 & 14 

Från idé till marknad Sidorna 08 & 09 

Roland Lindkvist, företagsrådgivare Sidan 10 

Om EU-fi nansiering Sidan 10 

Successful entrepreneurs need 

Successful venture capitalists 

Kungsportsplatsen 1, SE-411 10 Göteborg, Sweden Phone +46(0)31-60 91 90 Fax +46(0)31-60 91 99 

Birger Jarlsgatan 13, SE-111 45 Stockholm, Sweden Phone +46(0)8-54 50 14 90 Fax +46(0)8-54 50 14 99 

www.innkap.se info@innkap.se 

Idé & #2 

Innovation 

Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen, Almi och Provisa Information Annons 

Möt några av 2000–talets uppfinnare 

7 & 14 

Från idé till marknad – praktiska råd och tips 

8 - 9 

Sveriges inkubatorer och Science Parks 

12 

Deras uppfinning revolutionerar 

förpackningsindustrin Sidan 4 

Medföljer som bilaga i Dagens Industri oktober 2007 

Producerad av 

Strandvägen 19, 114 54 Stockholm 

Tel. 08-555 400 00 www.provisa.se 

Ett samarbete med 

Lars Mårdbrant på ALMI Företagspartner och 

Wanja Bellander på Svenska Uppfi nnareföreningen 

www.almi.se www.uppfi nnare.se 

PROJEKTLEDARE: David Axelsson 

REDAKTIONELL PROJEKTLEDARE: 

Heidi Stenström 

FORMGIVNING: 

Marie Göransson Primaform.se 

TRAFFIC: Mei-Hsia Wang 

OMSLAGSFOTOGRAF: 

Katja Andersson©/parasoll 

REPRO: Primaform.se 

TRYCK: DNEX/Sthlm, V-TAB/Aröd 

och MMP/Ö-vik 

Har du tips eller synpunkter? 

skriv till synpunkter@provisa.se 

Advokatbyrån Gulliksson 

hjälper innovativa företag Sidan 11 

Science Parks och inkubatorer i Sverige Sidan 12 

Nya tider med Science Park Halmstad Sidan 13 

De viktigaste rättskydden Sidan 13 

Vad gör en innovationsmäklare? Sidan 14 

Tekniska mässan i oktober Sidan 14 

Illustrationer Helena Halvarsson

Bra idéer mår bra 

av rätt sällskap 

Har du en idé om en ny produkt eller tjänst? Om du vill kommersialisera 

den kan ALMI hjälpa dig att välja rätt väg. Avgörande är att 

du har en stark vilja och drivkraft och att det finns en marknad som 

efterfrågar din idé. 

ALMIs rådgivare finns över hela landet. Vi fungerar som bollplank 

och gör dig uppmärksam på risker och möjligheter med idén. 

I den kostnadsfria rådgivningen går vi tillsammans igenom ditt 

projekt och utvärderar de kommersiella möjligheterna. Kan det 

vara något? Kontakta i så fall närmaste regionala ALMI-bolag 

eller besök www.almi.se för mer information. 

www.almi.se 

ALMIs uppdrag är att skapa tillväxt och förnyelse i näringslivet 

genom finansiering i kombination med affärsutveckling. 

Målet är att fler innovativa idéer kommersialiseras framgångsrikt, 

att fler livskraftiga företag startas och utvecklas och att fler 

företag ökar sin konkurrenskraft och tillväxt. ALMI, som ägs av 

staten, är moderbolag i en koncern med 21 regionala bolag 

som har regionala delägare.


Foto: Katja Andersson©/parasoll 

 

 

Under ett forskningsarbete på Chalmers 

upptäckte Lisa Eriksson, Maria Gröndahl 

och professor Paul Gatenholm att 

den naturliga kolhydraten xylan fungerar 

som syre-, fett- och aromspärr. 

Den produkt de håller på att ta fram 

– Xylophane – kan komma att revolutionera 

förpackningsindustrin när det gäller 

livsmedel. 

Text Lars Malmström 

– Många produkter, framför allt livsmedel och 

läkemedel, måste skyddas från syre som försämrar 

produktens kvalitet och minskar hållbarheten, 

förklarar Lisa Eriksson. 

I dag görs det genom att lägga ett mellanskikt 

med plast- eller aluminiumfolie i förpackningen. 

Men plast och aluminium kan inte 

Advokat Örjan Grundén 

Advokat Giovanni Gozzo 

Advokat Ragnar Lundgren 

Advokat Peter von Heidenstam 

Advokat Hans Nicander 

Advokat Ann-Charlotte Söderlund 

Advokat Erik Woodcock 

Advokat Gabriella Nordwall 

Advokat Lars-Göran Nilsson 

brytas ner i naturen. Xylan däremot baseras på 

restprodukter från jordbruket och är biologiskt 

nedbrytbart. 

– En syrebarriär baserad på xylan borde rimligtvis 

vara både billigare och mer miljövänligt 

än plast och aluminium, säger Maria Gröndahl. 

Satsar allt på idén 

Det var under forskningsarbete på Chalmers 

tekniska högskola som man upptäckte xylans 

egenskaper som barriär mot syre. Maria Gröndahl 

höll på med sin doktorsavhandling med 

professor Paul Gatenholm som handledare. 

Lisa Eriksson gjorde sitt examensarbete som 

blivande civilingenjöringenjör. 

– Den kanske viktigaste egenskap vi upptäckte 

var att det gick att göra film av xylan och 

att denna film gick att applicera som ett skikt 

på olika material. 

I september 2004 bildade de bolaget Xylophane 

AB för att vidareutveckla och kommersialisera 

idén. Lisa Eriksson sa upp sig från sitt arbete 

på Astra Zeneca och Maria Gröndahl tog 

tjänstledigt på deltid för att satsa på idén. 

– Självklart var det lite pirrigt att sluta ett 

tryggt arbete och satsa på något helt nytt, säger 

hon. Men samtidigt var det väldigt spännande. 

Xylophane AB flyttade in på Chalmers 

Innovation – en inkubator för nystartade teknikföretag. 

– Vi har fått ovärderligt stöd från dem. Bara 

att få sitta här innebär en kvalitetsstämpel, säger 

de båda entusiastiskt. 

Stort intresse från industrin 

Intresset från förpackningsindustrin har hela 

tiden varit mycket stort och för närvarande 

samarbetar Xylophane med en rad kunder för 

“FIRM OF THE YEAR 2006 - SWEDEN” (MIP Awards) 

www.gozzo.se 

Stockholm +46 8 662 35 00 

Göteborg +46 31 19 14 10 

att utveckla och anpassa materialet till specifika 

applikationer. De har också flera kontakter med 

leverantörer av råvaran. 

Andra applikationer prövas också. Xylophane 

fungerar nämligen också mycket bra som 

spärr för fett och aromer. 

Just nu pågår en industriell verifiering av bolagets 

produkt. 

– I dag kan vi producera Xylophaneprodukter 

i liten skala. Vad vi står inför nu är ett 

mycket stort steg – att visa att Xylophane håller 

för massproduktion och klarar att tillfredsställa 

livsmedelsindustrins behov, avslutar Lisa 

Eriksson. 

Namn: Maria Gröndahl 

Yrke: Ingenjör/innovatör/entreprenör 

Ålder: 31 

Bostadsort: Göteborg 

Motto eller förebild: Ett gott skratt förlänger livet 

Vilken uppfinning saknar du i dag? 

Teleportör 

Namn: Lisa Eriksson 

Yrke: Produkt- & affärsutvecklare, entreprenör 

Ålder: 29 

Bostadsort: Göteborg 

Motto eller förebild: Donald Thomas 


Kunskapsinjektioner


 

 

 

”När landets inflytande över de traditionella 

ekonomisk-politiska medlen minskar 

på det sätt som skett, får man ta till 

andra instrument för att försöka påverka 

den ekonomiska utvecklingen i positiv 

riktning.” 

Det säger Pontus Braunerhjelm, professor 

i nationalekonomi på KTH och 

huvudsekreterare i regeringens Globaliseringsråd. 


Ett viktigt område är att försöka skapa bästa 

tänkbara förutsättningar för entreprenörskap, 

nyföretagande och kommersialisering av forskningsresultat. 

– Dessa förutsättningarpåverkas 

av en rad 

faktorer. Till en 

Foto: Anne Nilsson 

Pontus Braunerhjelm, professor 

i nationalekonomi på KTH och 

huvudsekreterare i regeringens 

Globaliseringsråd. 

del är det en kulturfråga 

– det 

handlar om att 

skapa ett klimat 

där forskning, 

entreprenörskap 

och företagande 

upplevs som något 

positivt, säger 

Pontus Braunerhjelm. 

Andra faktorer 

som påver- 

kar entreprenörsviljan är utbildning, lagar och 

regler, skatter, arbetsmarknad och tillgången till 

riskvilligt kapital. 

– Vad beträffar lagar och regler så ligger vi 

bra till internationellt sett. Exempelvis är det 

enklare att starta företag i Sverige än i många 

jämförbara länder, säger Pontus Braunerhjelm. 

Han lät två amerikanska forskare på University 

of California – Julie Berry Cullen och 

Roger H. Gordon – göra en simulering av hur 

ett skattesystem av svensk modell skulle påverka 

nyföretagandet i USA. 

– Resultatet pekar på att det skulle minska 

mycket kraftigt. Det visar att entreprenörskapet 

är starkt beroende av skattesystemet och 

därmed att man kan göra mycket på skattesidan 

för att påverka nyföretagandet, menar Pontus 

Braunerhjelm. 

Affärsänglar behövs 

En viktig förutsättning för entreprenörskap och 

nyföretagande är en fungerande riskkapitalmarknad. 

– Att det går att bygga upp förmögenheter 

här i Sverige märks bland annat på tillgången 

på affärsänglar. Även om riskkapitalföretagen 

mest satsar i de senare stadierna i företagens 

utveckling. De största bristerna 

gäller såddkapital, det vill säga finansiering 

i de tidigaste stadierna i 

ett företags utveckling, säger Pontus 

Braunerhjelm. 

En annan betydelsefull faktor 

för nyföretagandet är 

kopplingen mellan universitet/högskolor 

och näringslivet. 

– Här är skillnaden 

mycket stor mellan de 

olika lärosätena. Vissa 

har en entreprenöriell 

kultur där interaktionen 

med näringslivet är mycket 

stor. I USA har donationer 

från privatpersoner skapat en 

väldigt stor bredd inom undervisningsväsendet. 

I Sverige är det 

så sällsynt att många utbildningsanstalter 

inte vet hur de ska hantera 

ärendet när de får ett erbjudande. 

Jag vet ett fall där donatorn drog tillbaka 

sin donation eftersom universitetet aldrig svarade 

på förslaget, berättar Pontus Braunerhjelm. 

Förväntad avkastning viktigt 

Arbetsmarknadsläget och de lagar och regler 

som styr den har också betydelse för nyföretagandet. 

– Har du varit anställd en längre tid har du 

en ganska säker position i Sverige. För att ge 

upp den och satsa på ett osäkrare eget företagande 

så måste din förväntade avkastning vara 

hög. Samma sak gäller om du ska nyanställa någon 

i ett mindre företag. Hur gör du om den 

nyanställde inte fungerar som du tänkt – kan du 

Våra kärnvärden beskriver egenskaper 

som vi tycker är viktiga – egenskaper som 

vi vill stå för och som Väderstad skall 

förmedla i mötet människor emellan. 

Våra nyckelord är: • Pålitlig • Tillgänglig 

• Nyskapande • Tydlig • Enkelhet 

Illustration: Helena Halvarsson 

byta ut 

honom eller 

henne? 

Arbetsmarknadens 

lagar och regler ger 

ju, på gott och ont, 

ett starkt skydd åt 

den anställde. 

– Men jämfört 

med Frankrike, 

Italien, Spanien 

och Tyskland så 

har vi faktiskt 

mindre rigorösa 

regler, säger Pontus 

Braunerhjelm. 

Förutsättningar 

för ägandet 

Framgångsrikt nyföretagande 

handlar i 

mycket om förmågan att 

omvandla innovationer till kommersiella produkter. 

– I stort sett alla våra storföretag har byggts 

upp runt innovationer. Men i dag går det inte 

till på samma sätt. Numera säljer många entreprenörer/uppfinnare 

av sin produkt eller sitt 

företag till något storbolag på ett ganska tidigt 

stadium. Men storföretag är inte alltid rätt miljö 

för innovationer att utvecklas i. Vad det till stor 

del handlar om är förutsättningen för ägandet. 

– Uppfinnaren kanske inte är rätt person att 

leda det innovativa företaget in i det kommersiella 

skedet. En fungerande riskkapitalmarknad 

ser till att få in rätt kompetens i såddföretagens 

olika faser, avslutar Pontus Braunerhjelm. 

I år tilldelades vi Export Hermes-priset. Ett pris som delas ut till företag som haft en extremt snabb 

och stadig exportutveckling och samtidigt slår vakt om en sund ekonomisk bas. 

växa 

Vill du 

med oss? 

I Väderstad går det för högtryck och våra lantbruksmaskiner 

säljs som aldrig förr. Kulturen hos oss kännetecknas av engagerade 

och kompetenta medarbetare, med trygghet och stor 

framtidstro. 

Vi är ett teknikföretag i stark tillväxt. Vår uppgift är att tillverka 

revolutionerande maskiner och utveckla morgondagens tekniklösningar. 

Vi har 12 dotterbolag i koncernen och beräknar omsätta drygt 

1 miljard kr under 2007 med 650 anställda. Verksamheten bedrivs 

i Väderstad med pendelavstånd till Mjölby, Linköping, 

Motala, Vadstena, Ödeshög och Tranås. 

Vi växer globalt och behöver rekrytera fler kompetenta medarbetare. 

För mer information om tjänsterna, gå in på vår hemsida 

www.vaderstad.com 

Foto: Truls Nord, Tekniska museet 

 

5 

På Tekniska Museet i Stockholm pågår 

en utställning kallad Kvinnors uppfinningar. 

– Kvinnor har i alla tider varit idérika och 

ambitiösa. Men de har inte alltid synts. 

Eller fått synas. Med den här utställningen 

ville vi sätta fokus på den kvinnliga 

kreativiteten, säger Åsa Lindgren, projektledare 

på Tekniska Museet. 


– När jag visar den här utställningen för besöksgrupper 

brukar jag be dem nämna en 

uppfinnare, berättar Åsa Lindgren. Man får i 

allmänhet de vanliga svaren: Bell, Edison, Alfred 

Nobel, Gustaf Dahlén och så vidare. Sedan 

ber jag dem nämna en kvinnlig uppfinnare. Det 

brukar bli tyst och så säger någon Marie Curie 

– fast hon var mer forskare än uppfinnare. 

Också när man gick igenom Tekniska Museets 

egna samlingar inför utställningen visade det sig 

att kvinnliga uppfinnare var väldigt dåligt representerade. 

Åsa Lindgren på Tekniska museet tillsammans 

med Maud Olofsson vid invigningen av utställningen 

Kvinnors uppfinningar. 

– Då gick vi ut med ett upprop tillsammans 

med QUIS – Kvinnliga Uppfinnare I Sverige 

som ingår i Svenska Uppfinnareföreningen 

(SUF) – och fick vi in runt 75 uppfinningar 

gjorda av kvinnor. 

Upprop besvarades 

Sedan gick Åsa Lindgren ut med ytterligare ett 

upprop, den här gången i samarbete med SUF, 

ALMI och Nutek. Ur det totala material man 

fick in valdes 50 kvinnliga uppfinnare att ingå i 

utställningen. 

60 procent av uppfinningarna rör områden 

som hem, hälsa och utbildning. 

Men naturligtvis verkar kvinnor också inom 

andra områden till exempel i forskningsföretag 

eller inom industrin. Ta Gunilla Alsiös Senseboard, 

i stället för ett vanligt tangentbord fäster 

man två ”klämmor” på användarens händer. 

I varje klämma finns sensorer som registrerar 

händernas rörelser. Rörelserna tolkas sedan till 

tecken av en programvara. Det har tagit mer 

än tio år och kostat över 10 miljoner kronor att 

utveckla. 

Eller Xylophane som kan komma att revolutionera 

förpackningstekniken när det gäller 

livsmedel. 

Det är just detta vi vill – att visa på goda förebilder 

för kreativa kvinnor”, säger Åsa Lindgren.

6 

Nu lanseras Fiberrik – ett pris som ska 

lyfta fram den stora kompetens som 

finns i Sverige inom textilier, teknisk textil 

och textil fiberanvändning. 



 

– I media har svensk textilindustri mer eller 

mindre dödförklarats. I själva verket pågår det 

närmast en revolution inom branschen när 

det gäller att ta fram nya tekniker, nya textila 

produkter och nya användningsområden. Det 

är detta vi vill sätta fokus på med priset Fiberrik, 

säger Johanna Sjöström på ESPIRA som är 

projektledare för Fiberrik. 

– I Sverige finns en enorm kompetens inom 

textil, inte minst teknisk textil, men den bild 

som framträder i media handlar mest om nedläggningar 

och att produktionen flyttas till låglöneländer, 

säger Johanna Sjöström. Genom 

priset Fiberrik vill vi lyfta fram den positiva utveckling 

som faktiskt pågår – helt enkelt för att 

man inte ska tappa tilltron till textilbranschens 

lovande framtid i Sverige. 

Stimulerar utveckling 

Syftet med Fiberrik är att stimulera en fortsatt 

utveckling av textila produkter och att hitta nya 

användningsområden för textila fibrer. 

– Och här händer mycket, ta ett företag som 

TST Sweden som bland annat har utvecklat 

kläder med inbyggt skydd mot hetta eller kyla, 

säger Johanna Sjöström. 

 

 

 

 

 

Foto: Per Aronsson 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vilken uppfinning saknar 

du i ditt liv Johanna 

Sjöström, projektledare 

för Fiberrik? 

– Något material som 

kunde ersätta mänsklig 

vävnad vid operationer 

och för att bygga 

mänskliga reservdelar. 

Priset Fiberrik är på 200 000 kronor och kommer 

att delas ut vid en ceremoni i Borås den 

2 juni 2008 i samband med en stor internationell 

vetenskapskonferens om Smart Textiles. 

Sista ansökningsdag är den 15 november. 

– Alla är välkomna att nominera företag, 

forskare, institutioner eller privatpersoner till 

priset, säger Johanna Sjöström. 

Med i juryn som beslutar vem som vinner 

FIBERRIK sitter bland annat Margareta van den 

Bosch, designchef H&M, Ola Toftegaard, vd 

TEKO, Olle Blomqvist, Ellos grundare och Eje 

Österdahl, forskare SCA. 

Bakom Fiberrik 

Bakom Fiberrik står Stiftelsen Föreningssparbanken 

i Sjuhäradsbygden, TEKO Industrierna, 

Textilhögskolan i Borås, IFP Research, Proteko, 

SP Sveriges tekniska forskningsinstitut och 

ESPIRA. ESPIRA Tillväxtcenter etablerades 

som ett gemensamt initiativ av Sjuhärads kommuner 

för att arbeta med tillväxtfokuserade 

satsningar över hela Sjuhäradsbygden. 

www.irberrik.com 

Vi hjälper ert företag att få EU-stöd 

och annan offentlig finansiering 

EU-kommissionen och myndigheter i Sverige och 

Norden erbjuder årligen miljarder i form av bidrag 

och andra typer av offentligt stöd. Genom t.ex. 

Sjunde Ramprogrammet beviljar EU 450 miljarder 

kronor till forsknings- och demonstrationsprojekt 

under 2007-2013. 

Vi är Sveriges ledande konsultföretag inom offentlig 

finansiering och har sedan 1998 bistått mer än 1000 

företag och organisationer med rådgivning och genererat 

över 1 miljard kronor. Ett urval av dessa projekt 

finns att läsa på vår hemsida: www.giasweden.com 

Saltmätargatan 11, 113 59 Stockholm 

Telefon 08-440 93 31

2000 

2007 utsågs Anna Kristensson och Pernilla Molander 

till Årets Kvinnliga Uppfinnare för sin Interaktiva 

Atommodell. 


 

Som så många uppfinningar föddes den ur ett behov. Pernilla 

Molanders son Andreas är synskadad och hade svårt att förstå 

när läraren ritade Bohrs atommodell på tavlan. Pernilla och 

Andreas assistent Anna Kristensson satte sig ner och konstruerade 

en modell där Andreas själv kunde plocka ihop protoner, 

neutroner i kärnan och elektroner i banor runt den. Det visade 

sig att alla elever i klassen hade stor nytta av detta läromedel, 

och i dag säljs den till skolor i ett antal länder. 

Anna Kristensson och Pernilla Molander som startat företaget 

BRIGHT of Sweden AB har svenskt patent på Atommodellen, 

söker patent i ett flertal andra länder och de har 

designskydd i Europa. De har nyligen också lanserat sin nya 

naturvetenskapliga produkt: BRIGHT Science Kit, som redan 

visat sig vara en succé – nationellt och internationellt. De har 

återförsäljare över hela Norden, i Storbritannien och USA och 

förhandlingar pågår med fler återförsäljare i Europa och Japan. 

Fler läromedel inom naturvetenskap är under utveckling, och 

vissa planerar man att lansera på marknaden redan under 2008. 

Och resan har bara börjat… 

Namn: Anna Kristensson 

Yrke: Entreprenör & uppinnare 

Ålder: 32 

Bostadsort: Linköping 

Motto: Anta utmaningen! 

Namn: Pernilla Molander 

Yrke: Entreprenör & uppinnare 

Ålder: 45 

Bostadsort: Norrköping 

Motto: Ingenting är omöjligt! 

Vad skulle du helst vilja uppfinna? 

Pernilla Molander: Dygnets 25:te timme, det vore en uppinning 

som slog allt! 

Anna Kristensson: …att följas av den 26:e..! 

Foto: Lasse Hejdenberg, Hejdlösa Bilder AB 

ENESTEDT.SE 

BRANN AB BRANN@BRANN.SE WWW.BRANN.SE 

Namn: Johan Söderberg 

Yrke: VD i Protaurius AB 

Ålder: 28 

Bostadsort: Stockholm 

Motto eller förebild: Torsten Jansson, New Wave 

– i mitt tycke en av Sveriges bästa entreprenörer. 


Något sätt att tankestyra datorn. 

Protaurius bygger på en idé från två upphovsmän, en 

verkstadschef och en flygingenjör från Karlsborg, som 

patenterat en teknik att skydda mot pansarbrytande 

ammunition. 

Tekniken går ut på att packa små centimeterstora keramiska kulor 

i flera lager i 10 centimeter tjocka stålmoduler. Skyddsmaterialet 

stoppar all finkalibrig ammunition, inklusive pansarbrytande 

ammunition, även vid flera träffa i samma hål. 

En annan fördel med Protauriusmodulerna är att de är lätta att 

frakta och montera. 

– De kan levereras tomma i ”platta paket” med keramikkulorna 

separat i säckar eller fraktlådor. Sedan fyller man modulerna efter 

våra anvisningar på plats, säger Protaurius vd Johan Söderberg. 

Protaurius vann första pris i den svenska finalen av entreprenörstävlingen 

Venture Cap. Prissumman var 700 000 kronor. 

Marknaden för Protaurius skottsäkra moduler är i första 

hand militär och enligt konsultfirman McKinsey & Co värd 

minst 3 miljarder kronor årligen. 

– Vi har två kunder i dag - svenska försvaret och ett hotell i 

en utsatt del av världen. Vi har också stora förhoppningar på 

den civila marknaden. säger Johan Söderberg. Men även den 

amerikanska armén har tittat på Protaurius skottsäkra moduler 

för att skydda amerikanska soldater i Irak och Afghanistan. 

Företaget har i dag sju delägare - Chalmers Industriteknik, 

Chalmers Innovation, Innovationsbron Väst, de båda uppfinnarnas 

gemensamma bolag, en västsvensk affärsängel samt 

Johan Söderberg. 

STOCKHOLM 08-429 10 00 GÄVLE 026-18 63 20 LUND 046-271 77 00 UPPSALA 018-56 89 00 

Idéer som revolutionerar! 

Det började 2001. Ylva Ryngebo kom tillbaka till jobbet 

som röntgensköterska efter en mammaledighet. 

– Jag upptäckte att mycket lite hade förändrats. Alla de retfulla 

saker som fungerat dåligt innan jag tog ledigt fungerade lika dåligt 

nu, berättar hon. 

Ylva Ryngebo beslöt sig att försöka göra något åt saken. Med 

envishet och stark vilja jobbade hon på och i dag har hon sex 

uppfinningar och tre patent: Ett system med märkstavar för att 

hålla reda på höger och vänster vid röntgen, Uro Comp som 

används vid njurröntgen och Mid Comp som enkelt komprimerar 

buken för att minska stråldosen till patienten. För märkstavarna 

belönades hon med Stockholms stads uppfinnarstipendium 

på 75 000 kronor 2004. 

– Det sporrade mig ytterligare så jag startade mitt eget företag 

Medicinsk Innovation Design – MID. 

2006 blev Ylva Ryngebo utsedd till Årets Kvinnliga Uppfinnare 

och fick Margareta Andersson-fondens nyinstiftade stipendium. 

Namn: Ylva Ryngebo 

Yrke: Leg. Röntgensjuksköterska och egen företagare. 

Ålder: 43 

Bostadsort: Tyresö 

Motto eller förebild: ”Den som aldrig har begått ett 

misstag har aldrig prövat något nytt” Albert Einstein. 

Vad skulle du helst vilja uppfinna? 

En kropps scanner som enkelt kan scanna av kroppens alla organ 

och ge en rapport om något av organen är i obalans – innan det 

bryter ut i sjukdom. 

 

 

 

 

 

 

 

 

KONSULTER I IMMATERIALRÄTT OCH AFFÄRSJURIDIK 

7 

fortsättning sid 14»


Illustration: Helena Halvarsson 

 

En innovation är något nytt som introduceras 

på markanden. Det kan vara både 

en ny vara och en ny tjänst. En ny tjänsteinnovation 

är till stor del en ny affärsmodell, 

en ny produktionsmodell eller en 

ny livsstilsinnovation. En ny vara blir en 

innovation då den introduceras på marknaden 

och är ofta också en uppfinning 

och möjligen även patenterad. 

Det viktiga är att få fram produkter och tjänster 

som går att kommersialisera, inte bara patentera, 

för en köpvillig marknad. 

Wanja Bellander, VD på Svenska Uppfinnareföreningen, 

SUF, menar att man får räkna med 

fem till åtta år innan man börjar tjäna pengar 

på sin innovation. Tid och pengar är med andra 

ord två viktiga delar innan man når ekonomisk 

hållbarhet. Men det finns fler steg. Vi redovisar 

här för åtta av dem och hoppas de kan hjälpa 

dig att våga förverkliga din innovation - från idé 

till marknad. 

Vi börjar med din idé men först 

– se till att du vet svaret på följande: 

Finns det en marknad? 

Hur ser mitt mål ut? 

1. Din idé 

Löser din idé ett problem eller ett behov? 

Rådet är att du ska börja med att göra en skriftlig 

förklaring av problemet/behovet och vilka 

krav en lösning bör ha, en så kallad kravspecifikation, 

för att kunna identifiera problemet/behovet. 

Leta efter liknande lösningar. Hur löser 

man problemet idag? Utgå från din kravspecifi- 

» Arbetstagaruppfinningar Anställda, som gör uppinningar, som är patenterbara och vars nyttjande faller 

inom arbetsgivarens verksamhetsområde, är undantagna den arbetsrättsliga principen att resultatet av den 

anställdes arbete är arbetsgivarens egendom. Vilket innebär att skälig ersättning alltid ska utgå, dock kan 

ersättningen variera. 

Patentlagstiftningen ger en personlig äganderätt till uppinningar, varför en särskild reglering av dessa frågor är 

nödvändig. Lag 1949:345 om rätten till arbetstagares uppinningar (LAU), kollektivavtal för ramavtalet mellan 

SAF och PTK (privata tjänstemannaorganisationer) och statsanställda reglerar rättigheter och skyldigheter för 

både arbetsgivare och anställda. 

Följande förutsättningar ska föreligga för att uppinningar ska klassas som arbetstagares uppinningar: 

• uppinningen ska vara patenterbar 

• uppinningen ska falla inom ramen för anställdas tjänst eller 

• särskilda uppdrag eller uppinningens utnyttjande ska falla inom arbetsgivarens verksamhetsområde. 

Mer information på www.isf.se 

kation och beskriv din uppfinning. Tala om vad 

som är nytt och unikt med din idé. Skriv ned 

alla fakta och spara allt material du hittar om 

din idé. Försök också göra en principmodell eller 

en enkel prototyp. Prova själv olika lösningar 

med enkla material så du ser att din idé fungerar 

i praktiken. 

2. Finns det en marknad? 

Har du beskrivit projektet och dina mål? 

Har du gjort en marknadsundersökning som 

visar behovet av din lösning? Har du kontakt 

med någon potentiell kund eller tillverkare? 

En utvärdering av marknaden är den viktigaste 

delen i utvecklingsprocessen. Ett gott råd är att 

du själv tar reda på så mycket du kan. Du får 

då information och ett bra underlag för den 

fortsatta idéutvecklingen. Du behöver definiera 

vad som är din marknad och vilka behov dina 

potentiella kunder har. Beskriv vad det finns för 

produkter/konkurrenter som ersätter/liknar din 

idé. Vad upplever man för problem med dessa 

produkter som gör din idé så mycket bättre? 

Hur ser kundgruppen ut? (Ålder, intressen, 

yrken, kön, familjesituation etc.) Vem ska använda 

produkten? Hur många kunder finns det 

i Sverige? Om det finns en marknad på exempelvis 

100 000 personer i Sverige kanske 1 % av 

dessa köper din produkt. Vem kommer du att 

marknadsföra din idé/produkt till? Hur ser försäljningskanalerna 

ut i just din bransch? Köper 

t.ex. affärer in från grossister eller direkt från 

tillverkare? 

Medlemmar i Svenska Patentombudsföreningen • Europapatentombud • EG-varumärkesombud 

Ehrner & Delmar Patentbyrå AB Humlegårdsgatan 20, Box 10316, 100 55 Stockholm 

Tel: 08-528 025 00 Fax: 08-528 025 90 E-mail: info@ehrner-delmar.com www.ehrner-delmar.com 

Ett ordentligt förarbete i form av marknadsundersökningar 

och en genomgång av var behovet 

av innovationen kan finnas bevisar att det 

finns ett behov av innovationen på marknaden. 

Kan du dessutom redan vid ett tidigt stadium 

visa upp en presumtiv kund som kan ge tyngd 

åt din idé och kan intyga dess förutsättningar 

på marknaden, då är du redan mycket närmare 

dina mål. 

3. Är din idé ny? 

Du kan på egen hand och relativt enkelt genomföra 

en första preliminär nyhetsundersökning. 

Lämpliga informationskällor för din nyhetsundersökning 

är exempelvis facktidskrifter, 

produktkataloger, fackmässor samt Internet. 

Nyhetsgranskning på Internet kan i första 

hand ske på två sätt, dels via kostnadsfria patentdatabaser 

och dels på det traditionella sättet 

att söka information på webben med hjälp 

av sökmotorer. Man får dock aldrig glömma att 

de kostnadsfria patentdatabasernas innehåll inte 

är komplett. Endast ett fåtal av världens länder 

har börjat lägga ut sina nationella patent på Internet. 

Dessutom finns med få undantag endast 

de senaste decenniernas, eller i vissa fall enbart 

de senaste årens, patent inlagda i databaserna. 

Teknisk nyhetsgranskning är när man går in 

på t ex Patentverkets register och tittar efter patent 

på liknande tekniska lösningar. Även granskning 

på mönster-, design-, och varumärkesskydd 

kan göras på PRV. Vid dessa undersökningar får 

man svar på frågan om idén verkligen är ny.

Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen, Almi och Provisa Information Annons 

Genom en inledande sökning på olika patentdatabaser 

kan du få reda på andra lösningar på 

ett problem eller följa utvecklingen inom ett 

visst område. Du kan även få en uppfattning 

om en marknad och dess konkurrenter. Om du 

hittar en liknande lösning undviker du att göra 

intrång, vilket kostar både tid och pengar. Man 

kan även beställa en teknisk översikt genom en 

patentbyrå eller genom PRV. En patentbyrå 

tolkar de patent som hittas och du får ett skriftligt 

utlåtande om vilka möjligheter det finns att 

skydda din produkt. Även Almi och SUF har 

den typen av tjänster. 

4. Skydda din idé 

Har du tänkt igenom hur din lösning ska skyddas? 

Om du visar upp din idé eller pratar om den 

är det viktigt att du försäkrar dig om att den 

part du vänder dig till behandlar din idé under 

sekretess. SUF har förslag på avtal som du kan 

använda dig av. 

Patent, designskydd, varumärke, upphovsrätt 

är exempel på rättigheter som upphovsmannen 

kan använda för att skydda sin idé från att kopieras. 

Vad som är aktuellt för just din idé kan 

du läsa mer om genom att ta del av immaterialrätt* 

eller besöka de www-adresser som finns i 

slutet. 

Huruvida man överhuvudtaget skall produktskydda 

sin idé och vilket slags skydd som i så 

fall är det optimala, måste avgöras från fall till 

fall. Det är här viktigt att påpeka att idén inte 

automatiskt blir framgångsrik, enbart för att 

den har skyddats. Det finns flera exempel på 

lyckade projekt där man valt att avstå från att 

skydda sin idé. 

Avgörande i sammanhanget är den affärsmässiga 

helheten. Ett immaterialrättsligt skydd är 

en investering som självfallet måste generera avkastning. 

Till exempel kan nämnas att en svensk 

patentansökan brukar kosta mellan 50 000 och 

70 000 kronor. 

Har man planer på att skydda produkten 

internationellt får man vara beredd på ännu 

större kostnader. Här krävs i regel en kommersiell 

partner av något slag med resurser för 

internationell verksamhet. Det är inte ovanligt 

att innovatören ingår ett licensavtal eller samarbetsavtal 

med en sådan partner. 

5. Rådgivning 

Har du någon mentor/coach som hjälper dig? 

Har du kunskap om produktutveckling och 

branschen för din produkt? 

Utveckling är krävande och ingen klarar att 

själv lösa alla problemställningar som man möts 

av på vägen från idé till marknad. Det kan gälla 

kunskap om marknad, produktion, försäljning, 

administration och ekonomi. Rådet är att du 

bör ha ett nätverk runt dig som stöttar, ger råd, 

vägledning och information. Bygg sociala nätverk 

och sök samarbete tidigt. Du kan vända 

dig till offentliga aktörer, t.ex. ditt lokala ALMIkontor 

eller köpa in kompetens. Det kanske 

finns en uppfinnarförening där du bor? Där kan 

du träffa människor som är intresserade av problemlösningar 

och teknik. 

Har du en teknisk idé inom it, telekom eller 

datakommunikation? I så fall kan Stockholm 

Innovation & Growth vara till stöd och hjälp 

för dig. 

Ett annat alternativ kan vara att vända sig till 

en innovationsmäklare (läs intervjun på sidan 

14). De är specialiserade på en viss bransch och 

kan dela med sig av sin kunskap till innovatörer. 

6. Finansiering, offentlig/privat 

Hur ser din tid och finansiering av projektet ut? 

Har du utvärderat produktens lönsamhet? 

Rådet är att du ska försöka uppskatta hur 

mycket pengar och egen tid du är beredd att 

satsa framöver. Ta kontakt med några olika tillverkare 

(under sekretess) för att se vilka som 

är bäst att ha ett samarbete med. Undersök 

tillverkningspris och verktygskostnader för att 

kunna beräkna en produktkalkyl. Om det finns 

liknande produkter på marknaden idag, tillverkas 

dessa i Sverige eller utomlands? Det är betydelsefullt 

att veta för prissättningen. Tänk på 

att din lösning ska slå sig in på en tuff marknad 

och skapa lönsamhet och försäljningsvolymer 

så att alla investerade pengar betalas tillbaka. 

Innan du bestämmer dig för att ta lån för att 

finansiera utvecklingen bör du vara övertygad 

att du har möjlighet att lyckas. En bank kommer 

att begära säkerheter för ett lån, och du 

behöver amortera lånet även om utvecklingen 

misslyckas. 

Såddfinansiering (finansiering i ett tidigt 

skede) utgör en första viktig ekonomisk grund 

som gör att uppfinnaren/innovatören kan 

utveckla sin idé. Pengarna kan användas för 

produktutveckling, skydd av immateriella tillgångar 

eller marknadsundersökning. Almi Företagspartner 

beviljar såddfinansiering liksom 

Innovationsbron och Vinnova som är exempel 

på andra offentliga aktörer som kan bidra 

med startkapital. Att söka medel ur fonder och 

stipendier kan vara ett annat alternativ för att 

finna finansiering. 

Ett tips är att söka olika finansieringsformer 

och vara beredd på att kanske behöva ändra 

sina förutsättningar allt eftersom idén börjar 

realiseras. Så sök gärna finansiering i både den 

privata och offentliga sektorn och var beredd 

på att det tar tid att söka finansiering. En stor 

hjälp på vägen är om du även besitter ett stort 

tålamod… 

7. Prototyp 

Idag har utvecklingen kring framtagning av 

prototyper förändrats radikalt och man arbetar 

ofta med virtuella produkter, skapade i datamiljö. 

Det här brukar vara ett billigt sätt att få 

ett första intryck av produkten. Det är dessutom 

enkelt att förändra densamma och dess design. 

» Immaterialrätt är det område inom civilrätten som behandlar immateriell egendom. Till immaterialrätten 

räknas bland annat upphovsrätt, mönsterskydd, patenträtt, rätt till irma och varumärke samt namnrätt. 

 

 

 

 

 

 

 

» www.almi.se 

9 

Självklart kvarstår ibland behovet av att bygga 

en prototyp av traditionellt slag. 

8. Kommersialisering 

Finns någon efterfrågan på produktidén eller ska 

behovet skapas? Vad är nyttan för kunden och 

hur löser kunden behovet idag? Skall produktidén 

kombineras med en tjänst, dvs. att sälja en 

systemlösning till kunden? 

Värdet av din idé påverkas av de framtida 

möjligheterna att kunna sälja varan eller tjänsten. 

Du kommer tidigt att ställas inför frågan om du 

själv skall kommersialisera din produkt, eller 

om du skall sälja din idé till något annat företag 

då du fått tillräckligt immaterialrättsligt skydd. 

Kalkyler ger dig möjlighet att beräkna vilket av 

alternativen som är mest lönsamt. Andra viktiga 

frågor är om innovatören skall agera projektledare? 

Då måste det finnas kunskaper inom 

projektstyrning, försäljning, teknik och administration. 

Finns ett fungerande kontaktnät 

etablerat? Men även ha klart för sig vad det är 

man ska sälja. Ett utvecklingssamarbete, en 

helt färdig produkt, ett patent, en design? 

Många frågor men svaren är viktiga byggstenar 

för att kunna marknadsanpassa projektet och 

lyckas i att ta steget från idé till kommersiell 

framgång. 

TIPS PÅ NYTTIGA LÄNKAR 

(Här hittar du även ett innovationstest som 

SUF, Nutek, ALMI och PRV skapat tillsammans) 

www.euroinfo.se 

www.industrifonden.se 

www.innovationsbron.se 

www.ircsweden.se 

www.nordiskapatent.se 

www.nutek.se 

www.prv.se 

www.stockholminnovation.com 

www.svca.se 

www.uppinnare.se 

www.vinnova.se

Det som främst krävs för att lotsa en idé 

eller en uppfinning till en produkt som är 

gångbar på marknaden är bra kontakter, 

gott om utvecklingspengar och tid och 

åter tid. 


Roland Lindkvist, företagsrådgivare på Innovation 

Västerbotten i Skellefteå har arbetat i 

många år med att hjälpa innovatörer och uppfinnare 

att skapa kommersiella produkter av 

sina idéer. 

– Vi arbetar flera tillsammans och har specialiserat 

oss på olika faser i den resa man gör 

tillsammans med entreprenören. Men vi har 

naturligtvis åkt på en hel del bakslag också. 

Med åren har jag blivit mer ifrågasättande. I dag 

Hela denna bilaga är en annons 

 

Roland Lindkvist, 

företagsrådgivare, 

Innovation Västerbotten 

i Skellefteå 

tycker jag kanske att det är lika viktigt att hejda 

projekt som jag inte riktigt tror på och därmed 

spara pengar både åt entreprenören och samhället, 

säger Roland Lindkvist. 

Ger ekonomiskt stöd 

– Till den enskilda innovatören kan vi inledningsvis 

ge begränsat ekonomiskt stöd, till det 

kommer villkorslån som Länsstyrelsen och 

ALMI beviljar. Stöd som är avsedda för tidiga 

insatser som konstruktion, design, patent och 

så vidare. Det här är viktiga pengar för att den 

enskilde innovatören ska kunna bevisa att idén 

håller, säger Roland Lindkvist. 

Vad de flesta innovatörer missbedömer är den 

tid det tar för att skapa en kommersiellt gångbar 

produkt av en idé och sedan få ut den på 

marknaden. 

Roland Lindkvist minns flera företag som grundades 

på nittiotalet. Först i dag börjar de slå 

igenom på marknaden. 

– Ett sådant är SQS med den fantastiska uppfinnaren 

Kjell Lindskog och hans säkerhetsväska. 

I mitten av nittiotalet var de sex - sju anställda. 

I dag runt 150. 

» Innovation Västerbotten ägs av foreningen 

IdéForum. Tillsammans med Länsstyrelsen, Almi 

Företagspartner, Innovationsbron Umeå och 

Uminova Innovation har Innovation Västerbotten 

bildat Innovationsrådet för att samordna resurser och 

inansiering till utvecklingsprojekt som bedöms ha 

goda möjligheter till kommersialisering. 

 

 

För innovativa små och medelstora företag 

(SME:s) kan det finnas stora pengar 

att hämta från EU fonder de närmaste 

sex åren. EU har stort fokus på att utveckla 

industrin inom Europa och att 

stärka konkurrenskraften hos SME:s. 

Framförallt finns det två ramprogram riktade 

mot innovativa SME:s - CIP (Competitiveness 

and Innovation framework Programme) och 

FP7 (7:e ramprogram forskning & utveckling). 

Båda programmen löper mellan 2007 till 2013 

och har 3,6 miljarder euro respektive 50,5 miljarder 

euro att dela ut. 

Samarbete med skolor 

Kortfattat kan man säga att CIP vänder sig 

till alla SME:s som satsar på nya innovationer, 

framförallt ECO-innovationer dvs. miljöteknik 

och att FP7 mål är att stärka utveckling inom 

forskning och teknik. För att kunna söka pengar 

ur FP7 bör ett företag ha samarbete med universitet 

och högskolor. 

Tycker man att det verkar för krångligt att 

själv formulera en ansökan kan man få hjälp 

av organisationer som Nutek, Vinnova eller 

konsultföretag som specialiserat sig på att framgångsrikt 

hjälpa andra företag äska pengar ur 

EU fonder. 

”one-stop-shop” 

Idag finns två paneuropeiska nätverk EIC (Euro 

Info Center) och IRC (Innovation Relay Center) 

vars syfte är att hjälpa företag med rådgivning, 

kontakter över gränser och ansökningar. 

Från och med 2008 kommer dessa nätverk gå 

ihop för att bilda en ”one-stop-shop” för företag 

som behöver rådgivning, stöd, hjälp med ansökningar 

eller kontakter inom EU. Det nya namnet 

är inte klart än men www.euroinfo.se och 

www.ircsweden.se kommer garanterat länka till 

den nya organisationen.


 

En viktig del av Advokatbyrån Gullikssons 

affärsidé är att hjälpa innovativa företag 

att skydda sina idéer och uppfinningar. 


– Det främsta råd jag vill ge alla företag, stora 

som små, är att skaffa sig en skyddsstrategi 

innan de går ut med en ny produkt på marknaden. 

Eller rent av innan produkten är färdigutvecklad, 

säger Hans-Anders Odh, advokat 

och partner på Advokatbyrån Gulliksson. 

– Våra råd ska vara lönsamma för företagen. 

Om man saknar en skyddsstrategi kan det bli 

dyrt. Ju tidigare företaget eller innovatören 

kommer till oss desto billigare blir det i långa 

loppet, säger Hans-Anders Odh. 

Exempelvis kan det vara en klar fördel att i 

god tid göra en patentansökning och/eller bestämma 

vad som ska behandlas som företagshemlighet. 

Advokatbyrån Gulliksson är alltså inriktade 

på att hjälpa innovativa företag – även om de är 

små. Byrån arbetar med teknikrelaterad juridik 

och kan ge företagen hjälp i hela kedjan av immateriella 

rättigheter. 

Bred kunskap 

Det som skiljer Advokatbyrån Gulliksson från 

de flesta andra advokatbyråer är att de erbjuder 

rådgivning inom både immaterialrätt och affärsjuridik. 

– Vi kan erbjuda hjälp med allt från hantering 

av varumärkes- och designrättigheter till 

affärsrådgivning och avtalsförhandlingar. 

Genom samarbete med patentbyrån Ström 

& Gulliksson hanterar de också frågor som rör 

Advokat Hans-Anders 

Odh, Advokatbyrån 

Gulliksson: 

– Gör upp en skyddsstrategi 

på ett tidigt 

stadium. 

www.gulliksson.se 

Vill du investera i att utveckla dig, 

dina medarbetare, 

idéer och affärer? 

Kontakta CIEL! 

CIEL erbjuder marknadens bästa program och utbildningar 

- förutsättningar för framgångsrikt affärsskapande. 

CIEL är en dynamisk och unik innovationsmiljö med integration av utbildning, 

boende och företagsutveckling. CIEL erbjuder utbildningarna ideum ® , ettårig 

innovationsutbildning, Enterepreneering, som gör affär av din idé och också 

ett brett utbud av kortkurser inom innovation, entreprenörskap och 

management. 

11 

uppfinningar och andra typer av innovationer 

inom i stort sett alla teknikområden. 

– Goda idéer i form av exempelvis bra industridesign 

är frestande att kopiera för många, 

men detta kan förhindras genom att man på 

ett tidigt stadium skaffar sig en väl fungerande 

skyddsstrategi, säger Hans-Anders Odh. 

I skyddet kan också ingå finansiering. Advokatbyrån 

Gulliksson kan fungera som katalysator till 

affärsänglar där byrån utnyttjar sitt breda nätverk. 

Advokatbyrån Gulliksson arbetar i första 

hand inom tre affärsområden: 

• Att skydda och skapa rättigheter genom 

patent, varumärkes- och designregistreringar 

med mera. 

• Hjälpa till att kommersialisera idéer och 

innovationer, exempelvis genom att hantera 

licensieringsfrågor med partners som kan 

lansera produkten på marknaden. 

• Försvara sina klienters rättigheter. 

Vana av rättegångar 

– Om någon gör intrång hos våra klienter hjälper 

vi till att ställa saken till rätta i domstol, säger 

Hans-Anders Odh. 

Advokatbyrån Gulliksson har stor erfarenhet 

av rättegångar som handlar om avtal, bevisregler, 

tvistelösningsklausuler och beivrande av intrång. 

– Immaterialrätten är ett extremt skarpt 

konkurrensmedel. Stora företag är inte sena att 

stämma mindre uppstickare för intrång och det 

kan bli väldigt dyrt, förklarar Hans-Anders Odh. 

Just nu får du 600 :- i rabatt 

första gången du bokar en 

av våra kortkurser. 

Läs mer på www.ciel.nu 

eller ring 070-586 85 63 

För mer information om CIELs kurser, gå in på www.ciel.nu eller ring 0510-77 12 55 

CIELs ägare: 

Medfinansiärer och samarbetspartners:


 

 

Science Parks och inkubatorer är relativt 

unga företeelser i Sverige. I början av 80talet 

var de första Science Parks Ideon i 

Lund och Mjärdevi i Linköping. Numera 

finns det en Science Park i nästan varje 

svensk stad som har universitet eller 

högskola. 

Text Lisa Jonsson 

För många är Science Parks och inkubatorer 

ännu okända begrepp. Kort beskrivet är en 

Science Park en utvecklande miljö för innovationsbaserade 

företag i tillväxt; en mötesplats 

mellan människor, idéer, kunskap och kreativitet. 

Inkubatorn kan vara fristående men är vanligtvis 

en del av en Science Park-miljö. Inkubatorn 

bistår entreprenörer med anpassad 

managementsupport, tillgång till finansiella, 

tekniska och kommersiella nätverk samt en 

kreativ tillväxtmiljö med tillhörande infrastruktur. 

Entreprenörer med en affärsidé som har 

god tillväxtpotential är välkomna att kontakta 

inkubatorerna. 

Flertalet inkubatorer är finansierade med 

offentliga medel. Väl investerade medel har det 

visat sig. Varje investerad krona har gett samhället 

4,60 kronor tillbaka i form av skatter och 

arbetsgivaravgifter (Källa:Innovationsbron). 

1 

2 

2 

2 

Innovationernas inkubator 

- med lokaler för forskning 

och utveckling 

Ideon Science Park, 223 70 Lund 

046-286 85 00 www.ideon.se 

3 

4 

5 

6 

Egna profiler 

Therese Sjölundh, ordförande för SiSP (Swedish 

Incubators and Science Parks) och VD 

för Science Park Jönköping, tydliggör att varje 

Science Park/inkubator har sin egen profil 

som ofta är präglad av hur det omgivande 

näringslivet ser ut. Kista Science City har en 

fokus på ICT, Uppsala en bioteknikinriktning. 

Science Park Jönköping har en bredare inriktning 

då näringslivet i Jönköpingsregionen är 

mycket diversifierat men en specialitet i robust 

elektronik och inbyggda system. 

Skapar nya arbetstillfällen 

Vidare understryker Therese Sjölundh att 

företagen inom Science Park verksamheterna 

växer och skapar nya arbetstillfällen. Antalet 

företag ökade med 10 procent mellan år 2005 

och 2006 och antalet sysselsatta i företagen 

ökade under samma period med 7 procent 

(till totalt 51 000 

anställda). Detta är 

en betydligt kraftigare 

tillväxt än 

näringslivet i genomsnitt 

där antalet 

nystartade företag 

ökade med 1 

procent under samma 

period (Källa: 

ITPS). 

Therese Sjölundh, ordförande 

för SiSP (Swedish Incubators 

and Science Parks) och VD för 

Science Park Jönköping 

Konferens • Kontor • Utveckling 

www.krinova.se 

Hos ESPIRA Tillväxtcenter finns Sveriges största 

samlade stöd till företagsamma människor. 

ESPIRA skapar företag av människor och idéer! 

ESPIRA-huset, Borås - www.espira.se 

www.sciencepark.se 

Idéer för livet 

Stad Land Skog Djur Mat 

I samarbete med Gothia Science Park 

0511-67000 

www.liveum.se 

6 

7 

8 

Göteborg 

Halmstad 

Trollhättan 

Malmö 

Lund 

 

You got an idea 

- conquer - get power! 

www.munktellsciencepark.se 

1 

Jönköping 

 

 

 

 

 

2 

Karlstad 

6 

Skövde/ 

Skara 

Borås 

4 

5 

Växjö 

Ronneby 

3 

10 

Östersund 

Borlänge 

Västerås 

9 

8 

7 Eskilstuna 

Norrköping 

Linköping 

Kalmar 

Kristianstad 

Karlskrona 

Uppsala 

8 

9 

10 

Sundsvall 

Söderhamn 

Sandviken 

Visby 

Stockholm/Kista 

FÖR INNOVATIONSFÖRETAG I TILLVÄXT 

www.teknikhojden.se 

Sandbacka Park 

– mötesplats för människor, 

idéer och företag 

www.sandbackapark.com 

Tel. 026-248208 

Umeå 

Piteå 

Luleå 

Som det går att utläsa av kartan bredvid, finns 

det inkubatorer och Science Parks i hela landet. 

För mer information besök www.sisp.se.


 

Nu flyttar Halmstad fram sina positioner 

ytterligare inom nyföretagande och innovationsstöd. 

Under 2008 startar en ny 

inkubator, Science Park Halmstad, i samarbete 

mellan Halmstads kommun och 

Högskolan i Halmstad. 

Text Ida Lövstål 

Halmstad är sedan länge känt som en plats där 

många kunskapsintensiva företag föds och växer. 

Här startade inkubatorsverksamhet i anslutning 

till Högskolan som en av de första i landet redan 

i början av 90-talet. Där har sedan dess ett 100tal 

företag sett dagens ljus och flera av dem har 

vuxit sig stora. 

– Vi tar nu ytterligare ett stort steg framåt genom 

att bredda och förstärka vårt innovationsstöd, 

säger Pär Urban Fryklind, verkställande 

styrelseledamot för nya Science Park Halmstad. 

Förstärker hela kedjan 

Navet i det nya systemet blir inkubatorn Science 

Park Halmstad, som invigs under 2008. Science 

Park Halmstad kommer att ha en inriktning på 

affärsutveckling och vänder sig till nystartade 

företag inom alla branscher. Här kan entreprenörerna 

bland annat få affärsrådgivning och 

tillgång till arbetsplatser i upp till 24 månader. 

Inkubatorn ska kompletteras med nuvarande 

Innovationsgruppen, vars roll renodlas 

till att bli en förinkubator inom Högskolan 

för att stödja studenters verksamhetsidéer. 

De företag som lämnar inkubatorn kan få 

tillgång till ändamålsenliga lokaler i företags- 

miljön Teknocenter på högskoleområdet. 

– Genom den här satsningen förstärker vi 

nu hela kedjan. Och vi har genom Halmstads 

kommuns aktiva medverkan en långsiktig fi- 

 

De viktigaste rättskydden när det gäller 

form och design är: 

• Upphovsrätten 

• Varumärkesskyddet 

• Marknadsföringslagen 

• Den svenska mönsterskyddslagen och 

motsvarigheten i EU-förordningen om 

gemenskapsformgivning 


Advokat Peter von Heidenstam, immaterialrättsexpert 

på Gozzo Advokater i Stockholm 

benar ut begreppen för oss. 

– Upphovsrätten omfattar både text och bild, 

exempelvis konstnärliga verk. Den kan också 

gälla så kallad brukskonst som möbler, tygmönster 

och annan industridesign. 

Vid en tvist görs en bedömning om verket 

uppnår så kallad ”verkshöjd”. Det innebär att 

verket ska visa upp originalitet eller indivi- 

Fax 031-600 725 

Hemsida: www.cegumark.se 

E-post: mail@cegumark.se 

Cegumark AB, Kungsportsavenyn 10 

Box 53047, 400 14 Göteborg 

Nya inkubatorn Science Park Halmstad tar över tillväxtföretaget HMS Industrial Networks lokaler på 

högskoleområdet. På bilden Pär Urban Fryklind, verkställande styrelseledamot för nya Science Park 

Halmstad och Johan Sedelius Hörberg, entreprenör och vd för Emwitech AB. 

Plagiat eller ej? Det pågår en diskussion mellan 

producenterna av stolarna ovan. Till vänster Falcon av 

norske Sigurd Resell, till höger Viking av möbelproducenten 

Poltrona Frau. 1971 ritade Sigurd Resell sin stol 

och 2001 uppgav Poltrona Frau sin egen Research & 

Developmentavdelning som formgivare. Källa: Forum AID 

Auktoriserade Europapatentombud. 

Medlemmar i SPOF och FICPI 

031-600 700 

Vi arbetar med patent, mönster, 

varumärken och företagsnamn i 

Sverige och utlandet. Därtill åtar 

vi oss juridiska uppdrag inom 

dessa områden. 

Montage: Igor Kazakov 

Ulrika är jur.kand., har 

en jur.mag. i europeisk 

immaterialrätt och kommer 

närmast från en tjänst på 

PRV:s varumärkesavdelning. 

nansiering som gör systemet robust, säger Pär 

Urban Fryklind. 

Inkubatorn tar över lokalerna efter HMS 

Industrial Networks. HMS startade som en 

duell särprägel. Upphovsrätt gäller till 70 år 

efter upphovsmannens död. 

Varumärkesskydd kan fås för ord eller annan 

grafisk symbol som kännetecknar en vara eller 

en tjänst, men även för varans eller förpackningens 

form. Ljud och melodier kan registreras 

som varumärke. Varumärken registreras allt 

oftare men ensamrätt kan också uppstå genom 

att varumärket är så väl känt att en registrering 

inte behövs. Ett registrerat varumärke är skyddat 

i tio år och kan sedan förlängas ett obegränsat 

antal gånger. 

Billigt att mönsterskydda i EU 

Mönsterskyddslagen har funnits i Sverige sedan 

sjuttiotalet men har i hög grad ersatts av EU:s 

motsvarande skydd för gemenskapsformgivning. 

Det är ett designskydd och skyddar en 

varas utseende och yttre form, alltså inte dess 

funktion. 

För att framgångsrikt hävda skyddet kan 

man bli tvungen att 

visa att mönstret var 

nytt och särpräglat 

när registreringen 

söktes. EU-reglerna 

är mycket lika den 

svenska mönsterskyddslagen. 

Men man kan också 

få skydd i upp till 

tre år för oregistreradegemenskapsform- 

www.teknocenter.se 

13 

vidareutveckling av ett examensprojekt på 

Högskolan och är i dag ett av de snabbast 

växande företagen i Sverige. 

– HMS är ett lysande exempel på en avknoppning 

från Högskolan och när företaget nu 

har vuxit ur sina lokaler passar det utmärkt att 

vi tar över dem, säger Pär Urban Fryklind. 

Bra miljö för nyföretagande 

Formerna för det nya innovationssystemet 

har utvecklats i samarbete mellan Högskolan, 

kommunen och näringslivet. Johan Sedelius 

Hörberg, entreprenör och vd för Emwitech 

AB, har varit med och startat minst 15 bolag 

sedan han tog examen vid Högskolan i Halmstad. 

Han ser mycket positivt på satsningen. 

– Detta innebär att Halmstad får ett ännu 

starkare koncept för innovationsstöd. Halmstad 

är en bra stad för nyföretagande – här finns en 

bra infrastruktur, tillgång till lokaler och ett väl 

fungerande nätverk mellan Högskolan och företagen. 

Det är positivt att parterna satsar på den 

här typen av stöd, säger han. 

Peter von Heidenstam, 

immaterialrättsexpert. 

givningar. Detta skydd är mer ett plagieringsskydd, 

eftersom det i princip bara ger skydd mot 

identiska efterbildningar. 

Att mönsterskydda sina produkter enligt 

EU:s regler är relativt billigt. En registrering 

kostar runt 5000 kronor om man gör det själv 

och varar i fem år. Registreringen kan sedan förlängas 

upp till maximalt 25 år. 

Vi förstärker vår organisation – välkomnar och presenterar härmed våra två nya medarbetare: 

Ulrika Axelsson Ulf Haagerup 

Ulf är civ.ing. med 

mångårig erfarenhet av 

kvalificerade patentfrågor 

från såväl storindustri som 

patentbyrå.


Yrke 

 

 

Deras egna erfarenheter från att marknadsföra 

och licensiera ut en ny typ av 

verkstadsrobot, Exechon 700, på världsmarknaden 

utgör själva grunden för affärsidén. 

Vi lät Peter Strömberg, vd på 

Tecgrant berätta. 


– Vad det handlar om är att hitta patent som 

vi bedömer ha potential och sedan para ihop 

dem med företag och organisationer som kan 

utnyttja dem kommersiellt. Vi fann nämligen 

att många av de företag och organisationer som 

var intresserade av Exechon själva satt på en 

rad intressanta patent som varken utnyttjades, 

marknadsfördes eller såldes. 

– De här uppfinnarna är i allmänhet extremt 

teknikorienterade och sällan särskilt duktiga på 

att marknadsföra sig. Dessutom saknar de ofta 

Peter Strömberg vid Tecgrants uppfinning Exechon 700. 

ekonomiska resurser att utveckla företaget på 

ett optimalt sätt. Det gör att majoriteten av 

dem är mycket småskaliga och verkar enbart på 

en lokal marknad. Vår uppgift är att genom vårt 

nätverk hitta intresserade licenstagare för de här 

patenten och hjälpa och stödja uppfinnaren på 

vägen dit. 

Ta in mer kompetens 

Vi rekommenderar nästan alltid honom eller 

henne att ta in ytterligare kompetens inom 

produktion, utveckling och marknadsföring mot 

att de släpper en del av ägandet i sitt bolag. Att 

äga en del av en succé är nästan alltid mer lönsamt 

än att äga 100 procent av en flopp. 

– Ett annat gott råd till uppfinnaren kan 

vara att lägga rättigheterna till sitt patent i ett 

separat licensbolag och licensiera ut rättigheterna 

till det ursprungliga företaget. Detta för 

att skydda patentet vid oförutsedda händelser, 

avslutar Peter Strömberg. 

» fortsättning från sid 7 

© FOTOGRAF PAULINA AB 

Namn: Leif Rehnström 

Yrke: VD på DeVillain Guitar Co 

Ålder: 36 

Bostadsort: Skelleftehamn 

Motto eller förebild: Why settle for good enough? 

Ge kunderna mer än vad de förväntar sig. 


Gitarrförstärkare i mobilen. 

Namn: Fredrik Johansson 

Yrke: Pilot 

Ålder: 44 

Bostadsort: Stockholm samt Mjöfjärden utanför Luleå 

Motto eller förebild: ”Se möjligheterna, Inte problemen” 


En vikbar Elbas från DeVillain.. 

En hopvikbar elgitarr? För professionellt bruk? Glöm det! 

Det var vad de stora gitarrtillverkarna sa när Fredrik Johansson 

vände sig till dem med sin uppfinning Centerfold. 

Fredrik är SAS-pilot med gitarrspel som hobby. Han hade tröttnat på 

alla problem med att få med sig en gitarr i sin övernattningsväska och 

bestämde sig för att konstruera en egen hopfällbar gitarr. Efter att ha 

prövat sig fram och byggt gitarrer i flera år kom han på en fungerande 

lösning: halsen är ledad och strängarna rullas upp på en rulle av aluminium 

strax bakom stallet. Att fälla ihop eller upp Centerfold tar bara 

runt 20 sekunder och den är färdig att spelas. 

När inget gitarrföretag tände på hans konstruktion bestämde sig Fredrik 

Johansson för att starta egen tillverkning. Han slog sig ihop med gitarristen 

Leif Rehnström från Skellefteå och startade DeVillain Guitar 

Company. Gitarrerna handbyggs i Skellefteå av DeVillains team som 

består av både gitarrbyggare och finmekaniker. 

Den första gitarren såldes i början av april och i dag är väntetiden ungefär 

två månader trots priset på cirka 30 000 kronor styck. Kunderna 

finns främst i USA, Tyskland och Skandinavien. Fredrik Johansson har 

patent på sin gitarr i Europa, USA och Japan. 

 

Tolv färska innovationer, flera nya seminarie- och konferensprogram 

och positiva framtidsutsikter för produktion inom 

svensk tillverkande verkstadsindustri. Det är några av nyheterna 

på årets upplaga av Tekniska Mässan. 

– Övergripande för hela Tekniska Mässan är att det som visas här har en 

ekonomisk koppling till företagens resultat. Vi satsar därför hårt på att 

också förmedla kunskap om hur produktiviteten kan förbättras via flera 

konferenser, seminarier och andra aktiviteter under de fyra dagar mässan 

pågår, förklarar Björn Lindforss, projektledare för Tekniska Mässan. 

Involverar experter 

Det statligt stödda projektet Produktionslyftet som syftar till att stärka 

svensk inhemsk produktion kommer att finnas med på mässan. Projektet 

involverar landets ledande experter på området och målsättningen är att 

hjälpa små och medelstora tillverkande företag att utveckla sin produktion. 

– Svenska företag har minst 30 procent outnyttjad produktionspo- 

Hösten 2003 höll doktoranden Haiping Cao och lektorn Magnus 

Wessén vid Tekniska Högskolan i Jönköping på med en serie 

forskningsexperiment, då de plötsligt insåg att de antagligen 

var en unik lösning på spåret. Lösningen gällde så kallad reogjutning, 

dvs ett sätt som gör det möjligt att gjuta en halvstelnad 

metall istället för en flytande smälta. 

– Vi gjorde en del klassiska strukturerade misstag kring de här experimenten. 

Dessa visade sig leda till någonting nytt som blev väldigt bra, vilket vi 

också insåg, berättar Magnus Wessén. 

Utgångspunkten för experimenten var att försöka öka kornförfiningen 

av magnesium genom att tillsätta metall i vissa mängder. 

– Vi hade hört från Kina om den här metoden och ville testa den. Men 

vi tillsatte lite mer metall än vad som var tanken och så hade vi lite för låg 

övertemperatur i smältan. Resultatet blev en halvstelnad metallslurry som 

visade sig vara mycket lämplig för reogjutning. 

Misstaget har nu lett fram till en ny typ av process kallad Rapid Slurry 

Forming®, RSF, kring vilket innovationsbolaget Rheometal startats. 

2006 tilldelades de andra pris i stiftelsen SKAPA:s nationella utvecklingsstipendium 

på Tekniska Mässan i Stockholm. 

– Intresset för vår teknik är stort och vi kommer att satsa mycket framöver. 

Det finns många kommersiella användningsområden för detta. I våras 

utvecklade vi en automatiserad RSF-utrustning, varefter en prototyp installerades 

hos ett gjuteri i Mönsterås. Erfarenheterna har varit så goda att vi nu 

redan har beställningar på två utrustningar och ett flertal ytterligare under 

förhandling, säger Magnus Wessén. 

– Vi är även inblandade i ett flertal internationella projekt, där vi ser 

mycket stora möjligheter, tillägger Haiping Cao. 

Är det bättre att uppfinna i par? 

Absolut. Vi diskuterar konstant resultat från experiment etc., och planerar 

alltid tillsammans hur vi kan gå vidare på bästa sätt. Ett tätt samarbete 

under drygt 6 års tid har nu lett fram till ett beviljat patent i Sverige (PCTansökan 

under behandling) samt ytterligare en inlämnad patentansökan. 

Namn: Magnus Wessén 

Yrke: VD 

Ålder: 44 

Bostadsort: Jönköping 

Motto eller förebild: En optimistisk approach leder oftast till framgång 


Den ultimata gjutmetoden, men vi har kanske något på gång…. 

Namn: Haiping Cao 

Yrke: Teknisk chef 

Ålder: 35 

Bostadsort: Jönköping 

Motto eller förebild: Att göra komplicerade saker på ett enkelt sätt 


Ett sätt att framställa energi på ett miljövänligt sätt till låg kostnad. 

tential, en del menar att 

det rör sig om 50 procent, 

förklarar Anders Hugnell 

från KTH, en av Produktionslyftets 

rådgivare. 

– Ur ett internationellt 

konkurrensperspektiv är 

det här en enorm möjlighet 

som vi inte får tappa. 

» Tekniska Mässan är Norra Europas största fackmässa för industrin med 

inriktning på produktutveckling, automation, produktion och logistik. Tekniska 

Mässan 2007 öppnar den 16 oktober och pågår till och med den 19 oktober. 

Källa: www.tekniskamassan.se 

Foto: Gomer/Tekniska mässan

Vårt mål är att idéer som kan förändra världen inte ska bli liggande i byrålådan 

Vi vet att det här landet kokar av fantastiska 

idéer framtagna av engagerade människor 

som brinner för att utveckla dem. Men det 

kan vara långt mellan dröm och verklighet 

– ibland för långt. Det är där vi kommer 

in, vi är ledande på kommersialisering av 

forskning och innovationer. Vi hittar möjligheterna 

att på bästa sätt ta till vara den 

kommersiella potentialen av ny kunskap. 

Därför präglas vårt arbete av ett helhetstänkande, 

där tidig inansiering kompletteras 

med affärskompetens och ett stort 

entreprenöriellt engagemang. För att uppnå 

bästa resultat arbetar Innovationsbron inom 

två områden: Affärsutveckling och inkubatorer 

samt Såddkapital, dessa båda samverkar 

i arbetet att skapa nya affärer ur svensk 

forskning och innovation. 

Genom våra sju dotterbolag från söder 

till norr är det möjligt att söka regionalt 

anpassad inansiering. Ett exempel är vår 

såddkapitalprodukt – Fokus Veriiering – ett 

utvecklingsbidrag för kommersiell och teknisk 

veriiering, samt för immaterialrättsskydd av 

forskningsresultat med kommersiell potential. 

Vill du veta mera besök www.innovationsbron.se 

Vem skapar morgondagens 

börsvinnare? 

Hur hittar man de bolag som blir morgondagens börsvinnare och tillväxtföretag? 

Det finns naturligtvis inget enkelt svar. Men två avgörande faktorer är erfarenhet och 

ett systematiskt sökande efter guldkornen. Under årens lopp har Affärsstrategerna medverkat 

till att ett flertal nystartade bolag har utvecklats till framgångsrika nischföretag. 

Exempelvis RaySearch Laboratories, Artema Medical, Artimplant, Mogul och Wireless 

Solutions. 

Affärsstrategerna grundades 1988 och är noterat på OMX Nordic Small Cap. Som aktieägare 

är du med och utvecklar morgondagens framgångsföretag med en balanserad risk. 

Vi investerar både i unga tillväxtbolag och i bolag i mogna branscher, med stabil lönsamhet. 

I vår investeringsportfölj finns ett flertal starka innehav, bland annat: AlphaHelix Molecular 

Diagnostics (Aktietorget), Innate Pharmaceuticals (Aktietorget), Photometric, Naty, Munax, 

Schoolsoft och Starlounge. 

Läs mer och ladda ner/beställ vår årsredovisning på www.astrateg.se 

Affärsstrategerna investerar kunskap och kapital i nystartade bolag med stora utvecklings- och tillväxtmöjligheter. I 

första hand investerar vi inom området Life Science, IT samt energi- och miljöteknik. 

Affärsstrategerna AB Artillerigatan 6, 114 51 Stockholm, Tel 08-662 40 30, info@astrateg.se 

Automation 

Produktion 

Produktivitet 

Tekniska 

Mässan 

2007 

Utställning • Produktutveckling • Plåtbearbetning • Skärande bearbetning • Sammanfogning 

• Montering • Underhåll • Logistics 

Seminarier • RFID-seminarier • PLM Strategi & Vision 07 • Embedded Conference Scandinavia 

• Underhåll för Driftsäker Produktion • Montering • Plåtbearbetning • Svetsning 

Tekniska Mässan fokuserar på Automation, Produktion och Produktivitet. 

Automatiserad produktion och effektivare logistikprocesser är nyckeln till bättre 

produktivitet och konkurrenskraft för den tillverkande verkstadsindustrin. 

På Tekniska Mässan den 16–19 oktober 2007 visar ledande företag 

upp ett brett utbud av produkter och lösningar för effektiv produktion och 

logistik samt delar med sig av kunskaper och visioner i spännande aktivi- 

teter och intressanta seminarier. 

Här leder det personliga mötet till goda relationer och lönsamma affärer. 

Här formas Sveriges industriella framtid. 

Välkommen till Tekniska Mässan 2007! 

I samarbete med: Mediapartner: 

Registrera ditt besök på www.tekniskamassan.se Fackmässa åldersgräns 18 år. 

Central

Kom nu, så går vi. 

EN OHELIG ALLIANS AV INGENJÖRER OCH JURISTER. 

På ena sidan staketet: patentbyråerna. 

På andra sidan: advokatbyråerna. 

Och aldrig mötas de tu, förutom som 

dubbla fakturor i din brevlåda. 

Så har konkurrensen om din konsult- 

budget för immaterialrätt sett ut sedan 

1800-talet. Synergieffekterna har lyst med 

sin frånvaro. 

Men inte överallt. 

Hos oss jobbar numera hundrasextio 

patentkonsulter och jurister tillsammans 

i integrerade kundteam. 

Resultatet är – inte oväntat – ett smidi- 

gare och effektivare arbete. 

Resultatet är också ett mer strategiskt 

helhetsgrepp om dina immateriella till- 

gångar. 

www.awapatent.com 

Resultatet är framför allt ett helhjärtat 

fokus på – just det – resultat. 

HILANDERS

Banbrytande för livsmedelsindustrin - Xylophane

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?