I freske lufta_nr4_2010.pdf - Storfors kommun

”Att berätta är inte att tjalla”
Mobbingteamet jobbar enligt Farstamodellen
I Storfors förekommer
det mobbing på skolorna
– precis som på andra
ställen i Sverige.
Men det fi nns också
ett mobbingteam som
verkligen brinner för sin
uppgift.
- När jag får frågan om det
fi nns mobbing i Storfors så
måste svaret tveklöst bli ja.
Den kommun som svarar nej
på den frågan vore farligt ute,
säger rektor Sven-Erik Rhen.
Han menar att det stora problemet
idag är psykisk mobbing,
och den är dessutom svår
att komma åt.
- Det fi nns en förnämlig
arena i och med internet. Jag
skulle vilja säga att vi alla -
skola, föräldrar, andra vuxna
äger problemet. En stor del av
mobbingen försiggår på kvällar,
nätter och helger på datorer
och mobiltelefoner som barnen
fått av sina föräldrar- då måste
vi hjälpas åt om det ska kunna
stävjas, säger han.
Livskunskap för alla
Ett sätt att komma åt mobbingen
är att jobba med grundläggande
värderingar och moral
i skolan. Och det gör man i
Storfors där livskunskap är ett
viktigt ämne - som dessutom
är uppskattat av eleverna.
- Vi har utökat det ämnet så
att man nu läser livskunskap
från årskurs ett till årskurs nio,
säger Sven-Erik Rhen.
I Vargbroskolan fi nns också
en grupp niondeklassare - Vargarna
- som jobbar med att hålla
ögonen öppna och att förse
de vuxna med information om
elever som verkar fara illa.
- Som ett komplement har vi
också våra kameror. Ingen ska
behöva vara rädd i skolan, säger
han.
Hur mycket mobbing fi nns
det då i Storfors?
Det vet mobbingteamet som
jobbar enligt Farstamodellen.
- Det senast året har vi haft
Mobbingteamet gör snabba och grundliga utredningar när de får
uppgifter om mobbing. Under ett fullmäktige möte berättade Elisabeth
Quist, Conny Eriksson och Annelie Bergdahl om hur teamet
jobbar.
elva fall och alla dessa har vi
avslutat, säger Conny Eriksson.
Med 300 elever på skolorna
anser gruppen att 11-12 fall
per år är vad man kan förvänta
sig. Det går inte friktionsfritt
när så många elever ska fi nnas
tillsammans.
Mobbingteamet jobbar enligt
en fastställd modell.
Först tar man reda på fakta
genom att prata med exempelvis
den som varit utsatt, kamrater
och föräldrar.
- Ofta känner den som blivit
mobbad sig så misslyckad att
det inte kommer fram till vare
sig föräldrar eller oss. Det försöker
vi att prata mycket om i
klasserna i förebyggande syfte
- det är inte den som blir utsatt
som det är fel på. Det är istället
mobbaren som behöver hjälp
att förstå, säger Conny.
Håll ögonen öppna
Alla elever uppmanas att hålla
ögonen öppna och man uppmuntrar
eleverna att berätta
om sådant som händer.
- Att berätta är inte att tjalla,
det försöker vi att pränta in, säger
Conny.
Har mobbingteamet konstaterat
att det förekommit systematisk
mobbing får den eller
de som mobbar gå igenom ett
mobbingsamtal.
- Det blir ett allvarligt samtal,
men vi jobbar ändå för att
skapa ett förtroende. Oftast
blir han eller hon lättad - de
har inte varit medvetna om hur
djupt det gått, säger Conny.
Ett uppföljningssamtal hålls
efter en vecka och sedan gör
man ytterligare ett par uppföljningar.
Både med den som
blivit mobbad och den som
mobbat.
- Vi pratar med de båda parterna
enskilt - aldrig samtidigt,
säger Conny.
Föräldrarna till barnen meddelas
också när man konstaterat
att det rör sig om mobbing.
- Det kan vara svåra samtal,
men det har gått bra här i Storfors.
Lärarna tycks ha bra relationer
med föräldrarna, säger
Conny.
Ofta kan den mobbade vara
rädd för hämnd om han eller
hon berättar, men Conny menar
att det inte har blivit så.
- Jag vet inget fall där mobbaren
gett sig på den mobbade
igen för att han tjallat, säger
Conny, som uppmanar den
som känner sig utsatt att berätta.
- Prata med nån lärare eller
nån annan vuxen som du känner
förtroende för. Eller någon
kompis. Det viktiga är att du
berättar. Sedan hjälper vi till
med resten, säger han.
EVA WIKLUND
Elektrifi ering
av järnvägen
är nu påbörjad
Första spadtaget
för elektrifi ering av
Inlandsbanan mellan
Kristinehamn och
Nykroppa är nu taget.
Tankar om elektrifi ering
av Inlandsbanan har
funnits alltsedan
Nordvästra
Stambanan, numera
Värmlandsbanan mellan
Laxå-Charlottenberg
elektrifi erades 1937
men det är inte förrän
nu som planerna
förverkligas. Det första
spadtaget togs den 22
juni.
När investeringen är
klar kommer gods att
kunna transportras på
ett rationellt och effektivt
sätt och det leder till
bättre konkurrenskraft
både på nationella
och internationella
marknader. Möjligheten
för en större arbets- och
studiependling ökar
också.
Bandelen är förberedd
för elektrifi ering genom
att det under åren gjorts
vissa investeringar
och det innebär
dagens satsning för
att elektrifi era banan
kan hållas på en
förhållandevis låg nivå.
Att regeringen beslutade
att anslå 50 mkr till
projektet, i kombination
med att EU:s regionala
strukturfond anslog 35
mkr, har bidragit till att
Trafi kverket nu genomför
projektet under åren
2010-2011.
Bergslagskanalen
passerar Inlandsbanan
vid Nässundet, där
järnvägsbron är en
fl askhals på grund av låg
segelfri höjd. I projektet
ingår en ny järnvägsbro
vid Nässundet med en
segelfri höjd som är lika
hög som vid de andra
broarna i kanalen.
Inlandbanedelen mellan
Kristinehamn och
Nykroppa kommer att
vara stängd för trafi k nio
veckor framåt.
BIRGITTA HAGLUND
I frêske lufta nr 4 ● 2010 Informationstidning för Storfors kommun 7