Guide till standarder för FASTA BIOBRÄNSLEN - SIS - Energidalen

More documents

Recommendations

Info

© 2012 SIS Förlag Innehåll 1. Introduktion ..................................................................... 3 2. Terminologi ...................................................................... 3 3. Specifikationer och klassificering ...................................... 4 4. Provtagning och provberedning ........................................ 8 5. Testmetoder ..................................................................... 9 6. Förteckning över standarder ........................................... 10 inom fasta biobränslen 7. Förteckning över standarder ........................................... 11 inom fasta återvunna bränslen
1. Introduktion 2. Terminologi Denna guide ger en sammanställning av de europeiska standarderna för fasta biobränslen och förklarar hur de är uppbyggda och ska användas. Målet med de europeiska standarderna är att: – på ett enhetligt sätt beskriva, mäta och ange olika egenskaper hos fasta biobränslen – ge klara klassificeringsprinciper för vissa sortiment av fasta biobränslen – bidra till god förståelse mellan säljare och köpare – underlätta handel av fasta biobränslen – underlätta kommunikationen med utrustningstillverkare – underlätta vid tillståndsprocedurer och rapportering. Standarderna vänder sig främst till de som använder, tillverkar, testar, handlar med fasta biobränslen, utrustningstillverkare samt myndigheter. Nationella standarder för fasta biobränslen fanns redan på 1980-talet. Det var allt från terminologi, klassificering och provtagning till fysikaliska och kemiska testmetoder. I slutet av 1990-talet påbörjades ett europeiskt arbete inom CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen. Målet var att underlätta handeln med fasta biobränslen för att uppnå EUs mål 2010, dvs. 12% av energin skulle komma från förnybara bränslen. År 2006 publicerades 28 tekniska specifikationer som nu uppgraderats till EN-standarder. Intresset för de europeiska standarderna är stort även utanför Europa. Därför bildades en ISO-kommitté 2007 i vilken 33 länder medverkar. ISO-standarderna planeras vara klara 2014. SS-EN 14588 Fasta biobränslen – Terminologi Denna standard definierar termer i alla europeiska standarder för fasta biobränslen. Standarden kan tillämpas på fasta biobränslen från följande källor: – produkter från jordbruk och skogsbruk – vegetabiliskt avfall från jord- och skogsbruk – vegetabiliskt avfall från livsmedelsindustrin – träavfall, med undantag för träavfall som kan innehålla organiska halogenföreningar eller tungmetaller till följd av behandling med träskyddsmedel eller ytbehandling, och som särskilt omfattar sådant träavfall från bygg- och rivningsavfall – korkavfall – fibröst vegetabiliskt avfall från nyfiberpappersmassa och från produktion av papper från massa, om avfallet samförbränns på platsen för produktionen och värme som alstras återvinns. Omfattningen beskrivs i figur 1. Biomassa Produktion Biobränsle Omvandling Bioenergi Fasta biobränslen CEN/TC 335 Flytande och gas- formiga biobränslen Icke-bränslen Figur 1 — CEN/TC 335 inom biomassa, biobränsle och hela bioenergiområdet. 3
Page 1: GUIDE till standarder för FASTA BI
Page 5 and 6: Figur 2 (se sid. 9) — Klassificer
Page 7 and 8: 3. Specifikationer och klassificeri
Page 9 and 10: 5. Testmetoder 5.1 Fysikaliska test
Page 11 and 12: 7. Förteckning över standarder in

Guide till standarder för FASTA BIOBRÄNSLEN - SIS - Energidalen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?